ehälsa i landstingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ehälsa i landstingen"

Transkript

1 ehälsa i landstingen Augusti 2014 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1(20)

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Fakta i sammadrag Bakgrund... 4 Förutsättningar för rapporten... 4 Utvecklingen i landstingen... 5 Redovisning och analys... 6 IT-stödet i vården... 6 IT-stöd för vårddokumentation... 6 Marknaden för vårdsystem... 7 Övrigt IT-stöd för dokumentation... 8 IT-stöd för läkemedelshantering... 8 IT-stöd för patientadministration... 9 IT-stöd för medicinsk service... 9 Vårdval och IT-stöd IT-stöd för samverkan kommun och landsting e-tjänster för patienter och medborgare Tandvård Stödsystem Mäta nytta Infrastruktur Informationssäkerhet Kommunikation Infrastruktur Datorarbetsplatser Smartphones och läsplattor Landstingens IT-kostnader Rapporten är sammanställd av: Lars Jerlvall, och Thomas Pehrsson, 2(20)

3 Sammanfattning Landstingen i Sverige använder IT-stöd i stor omfattning för att utveckla och förbättra verksamheten liksom för att underlätta för patienterna(ehälsa). Internationellt ligger Sverige och övriga Norden långt framme i användning av ehälsotjänster. Den nationella ehälsostrategin för tillgänglig och säker vård och omsorg sätter fokus på IT som en förutsättning för att förbättra patientsäkerheten, effektivisera vården och bidra till att öka patienternas delaktighet i vården. Det är av mycket stor betydelse att landstingen och andra vårdgivare inför grundläggande IT-stöd i vården för att de nationella målen ska kunna uppnås. En gemensam och finansierad handlingsplan utarbetats av landstingen. Inera AB har ansvaret för att samordna och driva utvecklingen års rapport, framtagen av SLIT (Landstingens IT-strateger/IT-chefer), följer samma uppställning som tidigare år (sedan 2003), vilket gör det möjligt att följa förändringar. Liksom tidigare ingår också en fördjupad status relaterat till patientdatalagen och hur den tillämpas i landstingen. Nytt för i år är bl.a. ett avsnitt om åtkomst till journalen för patienten och samverkan mellan kommuner och landsting. Nedan redovisade resultat bygger på svar från 19 landsting (Kalmar och Värmland har avstått att medverka). I de fall uppgifter för 2014 inte varit tillgängliga har uppgifter från 2013 använts. Fakta i sammadrag. - IT-kostnaden som andel av omslutningen håller en stabil nivå ända sedan mätningarna började För 2013 utgör IT-kostnaden 2.83 %. - Under flera år har ambitionen varit att öka satsningarna inom IT-området. I realiteten har IT inte mer resurser nu är för ca 10 år sedan! - Trots att kostnaderna är oförändrade sedan 2003 har bl.a. antalet användare ökat med nästan 90 %. - Samtliga IT-kostnader för landstingen (inkl. egen personal) beräknas uppgå till ca 8.5 miljarder. - Alla landsting har en omfattande IT-infrastruktur för kommunikation och ett sammanbindande nationellt nät (Sjunet). - Tätheten av PC/klienter i vården har stabiliserat sig kring ca 1 anställd/pc. - Antalet smartphones och läsplattor har ökat kraftigt de senaste åren men ännu inte börjat användas i vårdarbetet i någon stor omfattning. - Det återstår mycket anpassning av system, regler och rutiner samt utbildning av personal för att klara patientdatalagens krav. - Det är relativt ovanligt att patienter begär att få spärra information i journalen (snitt 150 patienter/landsting och år). - Ett antal patienter väljer också att häva spärrarna (snitt 10 patienter/landsting och år). - Det har blivit vanligare att landstingen låter alla verksamheter ingå i den sammanhållna journalföringen (58 %). 42 % av landstingen har valt att undanta vissa verksamheter. Vanligaste undantagen är psykiatri, kuratorsverksamhet, ungdomsmottagning, tandvård och STD-verksamhet. - De flesta landstingen kräver eller erbjuder privata vårdgivare som ingår i vårdvalet att använda samma journalsystem som landstinget. Det är också vanligt att dessa använder samma system som landstinget. 3(20)

4 Bakgrund Det finns ett stort intresse för fördjupad kunskap om vårdens användning av IT-stöd från myndigheter, leverantörer och media. Intresset är särskilt stort avseende genomförandet av den nationella ehälsostrategin och landstingens handlingsplan för realisera denna. Strategin fokuserar på att informationen ska följa patienten/brukaren över organisatoriska gränser liksom att med hjälp av IT öka patientens säkerhet och delaktighet i vården och omsorgen. En förutsättning för att uppnå målen i den nationella ehälsostrategin är att det finns ett utbyggt lokalt IT-stöd på sjukhus, vårdcentraler och hos privata vårdgivare. Likaså krävs ett utbyggt IT-stöd för omsorgen för att trygga informationsöverföringen. Det finns idag ingen officiell statistik eller sammanställning som beskriver i vilken omfattning IT-stöd finns infört hos de olika landstingen. SLIT gör därför sedan 2003 en egen inventering avseende system, utveckling och kostnader inom landstingen/regionerna. I denna rapport presenteras resultat med uppgifter insamlade under våren De ekonomiska uppgifterna är hämtade från landstingens bokslut för I takt med att IT-stödet nu börjar bli allt mera heltäckande flyttas fokus mot mätning av de effekter eller nyttor som datoriseringen av vården inneburit för ex. vis patientsäkerhet. Här saknas idag större studier och sammanställningar. Det ligger utanför denna rapports ambition att sammanställa sådana studier. Hälso- och sjukvården svarar för ca 9,5 % av BNP 1. Antalet sysselsatta (exkl. timanställda) i landstingssektorn uppgår till ca st. 2 Det knyts stora förväntningar till att kunna effektivisera vårdens processer och förbättra kvaliteten i vården med hjälp av ehälsa. Detta gör att det blir intressant att följa kostnader, utveckling, införande och användning av ehälsa i hälsooch sjukvården. Förutsättningar för rapporten Uppgifter om IT-kostnader i denna rapport avser Uppgifter avseende system, användning etc. avser läget under våren Genom att det finns underlag från tidigare år har det varit möjligt att följa trender över åren. Två landsting (Kalmar och Värmland) har valt att inte medverka i årets rapport. Planen var att övriga 19 landsting skulle lämna in uppgifter. 15 landsting har lämnat uppgifter avseende nyckeltal. Det är Uppsala, Sörmland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Halland, Västra Götaland, Örebro. Västmanland, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten 13 landsting har lämnat in uppgifter till systeminventeringen. Det är Sörmland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Halland, Västra Götaland, Örebro. Västmanland, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Norrbotten I de fall uppgifter för 2014 inte varit tillgängliga har uppgifter från 2013 använts. 1 Källa: SoS: Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst - Lägesrapport 2014, sid Källa: SKL Landstingsanställd personal 2013, tabell 2 4(20)

5 Uppgifter avseende ekonomiska nyckeltal har insamlats på ett standardiserat sätt med definierade konton (LBAS) och enligt samma modell som använts under flera år. Trots att insamling av nyckeltal genomförts under flera år med samma definitioner och med allt bättre kvalitet kan det fortfarande finnas vissa kvalitetsbrister. Skillnader kan också bero på att landstingen valt att lägga ut delar av kärnverksamheten på entreprenad, t.ex. genom LOV 3. Det egna IT-stödet, och därmed kostnaderna, blir då mindre omfattande än i de landsting som har verksamheten kvar i egen regi. IT-kostnaden kommer i dessa fall att ingå i ersättningen i vårdavtalet och särredovisas inte. En intern analys inom SLIT visar att storstadsregionernas IT-kostnader på grund av detta underskattas i SLIT-sammanställningen med upp till 1 %. Uppgifter om personal som arbetar med IT-frågor ute i vården är uppskattningar. Här finns en definitionsfråga om vad som är IT-arbete och vad som ska räknas som en naturlig del i verksamheten. Dessa oklarheter påverkar dock inte helhetsbilden. Vidare kan det i enskilda landsting skilja avsevärt mellan åren beroende på satsningar eller återhållsamhet under vissa år. Större engångsavskrivningar påverkar också. Systeminventeringen bygger på en enkätinsamling som har besvarats av medlemmarna i SLIT. Motsvarande inventeringar har gjorts under flera år i syfte att ge underlag för jämförelser och benchmarking mellan landstingen i Sverige. Enkäten består av drygt 100 frågeområden. Uppgifter som samlas in för varje område är täckningsgrad (dvs. hur mycket som är infört i förhållande till ambition), system, leverantör, driftform etc. Utvecklingen i landstingen Landstingen och regionerna i Sverige, 21 stycken inkl. Gotland, har arbetat med utveckling och införande av IT-stöd under många år. Mycket har gjorts på landstingsnivå men också i samverkan mellan landsting samt genom samverkan nationellt via Inera (CeHis). Det finns också en god samverkan med och mellan leverantörerna bl.a. via Swedish Medtech 4 ICT. Under de senaste åren har samverkan mellan kunder och leverantörer (kundgrupper) liksom mellan Inera (CeHis)och kundgrupperna avsevärt ökat och är en viktig förutsättning för genomförande av den nationella ehälsostrategin. Denna typ av samverkan är unik internationellt. Målen och prioriteringarna är delvis olika i landstingen, vilket betyder att landstingen kommit olika långt inom olika områden. Detta återspeglas också i resultatet av denna inventering. Det pågår ett genomgripande arbete för en ökad konsolidering och samordning både avseende nationella tjänster och andra tjänster inom landstingen. Alla landsting har t.ex. tidplaner för anslutning till nationella tjänster. Genom tillkomsten av Inera (CeHis) har koordinering med nationell utveckling ökat markant under de senaste åren. 3 LOV = Lagen om valfrihetssystem inom vård och omsorg 4 Swedish Medtech - branschorganisationen för medicinteknik 5(20)

6 Redovisning och analys IT-stödet i vården IT-stöd för vårddokumentation Behovet av att dokumentera (skriva journal ) är stort och centralt för vården. Alla landsting och regioner har sedan flera år IT-stöd för vårddokumentation. Det görs stora ansträngningar i landstingen att konsolidera och integrera såväl teknik som information för gemensam åtkomst av information. Flertalet landsting har standardiserat med ett system och en leverantör för all vårddokumentation inom den egna organisationen, dvs. för sjukhus, psykiatri och primärvård. Många landsting har därför även med de privata vårdgivarna. Starka drivkrafter är visionen om en patient en journal med gemensam läkemedelslista och gemensam term- och begreppsstruktur. Intern konsolidering med endast en instans (en databas) underlättar och är ett steg på vägen att nå visionen en patient en journal. Införandet av NPÖ och underliggande tjänstestruktur har inneburit en ny möjlighet till åtkomst till information inom landsting/regioner som har olika dokumentationssystem i vården. Cosmic Systeam Cross VAS Take Care Bild 1 - Landsting som valt samma övergripande system för vårddokumentation (sjukhus/primärvård/psykiatri) 62 % av landstingen har som strategi att ha ett gemensamt övergripande system för vårddokumentation vid sjukhus, psykiatri och primärvård (bild 1). Flertalet har också genomfört denna strategi. Genom denna konsolidering har marknaden för IT-stöd för vårddokumentation i Sverige blivit en mogen marknad vilket kännetecknas av ett fåtal dominerande leverantörer och färre upphandlingar. 38 % har som strategi att NPÖ ska vara lösningen för att uppnå en patient en journal (bild 2). 6(20)

7 (86%) 3 (14%) Integration olika system Använda samma system 5 (38%) 8 (62%) Använda samma system NPÖ Strategi för att uppnå en patient - en journal Bild 2 Landstingens modeller för att konsolidera vårdinformation Förutom dessa övergripande system för dokumentation finns också specifika dokumentationssystem för en viss typ av verksamhet, exempelvis tandvård, förlossning och IVA. Marknaden för vårdsystem Bilden av att vården har en stor spridning av olika system för vårddokumentation stämmer inte. Idag är det ett fåtal system och leverantörer som dominerar marknaden. Fem leverantörer (Siemens, Evry (f.d. Systeam), Cambio, CompuGroup samt landstinget Norrbotten) har med sina sex system 96 % av alla användare, en andel som ökat från 87 % sedan år För 2014 har det inte varit möjligt att ta fram nya uppgifter. Bild 3 visar läget Kända förändringar sedan dess är avveckling av Melior i Dalarna som ersatts av Take Care och vidare beslut om att ersätta VAS med Cosmic i Jämtland. Övriga (3,6%) Medidoc, Infomedix Sjukhus/Psykiatri P-vård PMO/J3 (4,2%) VAS (7,7%) Systeam Cross (10,4%) Antal användare Sjukhus/ psykiatri = P-vård = Totalt = Varav privat Take Care (20,6%) Melior (25,9%) Cosmic (27,6 %) Tusental Bild 3 - Marknadsandelar system för vårddokumentation totalt (antal användare) 7(20)

8 Marknaden för vårddokumentationssystem domineras av sex system som tillsammans har 96 % av alla användare. Cosmic finns idag i åtta landsting medan Melior har många installationer i Västra Götalandsregionen och i Region Skåne. För sjukhusen och psykiatrin har fyra leverantörer mer än 90 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Under den senaste femårsperioden har Cosmic och Take Care ökad sina marknadsandelar betydligt medan Melior minskat sin. Inom primärvården har fyra leverantörer 100 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Antal användare av systemen VAS, Take Care och Cosmic ökar inom primärvården. Övriga system minskar. Noterbart är att de flesta av de dominerande systemen har ett utländskt ägande. Siemens/Cerner (Melior) USA, CompuGroup (Journal 3, PMO, Take Care, Medidoc) Tyskland Evry (Systeam Cross) Norge, Cambio (Cosmic) Sverige Under 2014 de tre stora regionerna påbörjat ett arbete med framtiden vårdinformationssystem med avsikt att upphandla en ny lösning. I några andra landsting har också arbetet med att kartlägga framtida behov och lösningar påbörjats. Övrigt IT-stöd för dokumentation Inom mödrahälsovården förs en förlossningsjournal med stöd för vårdkedjan mödravård förlossning. Inom detta område finns IT-stöd för dokumentation i alla landsting och alla landsting utom ett är helt klara med införandet. Obstetrix från Siemens dominerar marknaden (16 av 19 landsting). Den dokumentation som förs i ambulanser har också IT-stöd för såväl dokumentation som överföring av information till och från sjukhus, t.ex. EKG. Mobimed och Paratus finns inom 14 av 19 landsting. IT-stöd för operationsplanering finns också i alla landsting. Provisio och Orbit dominerar och finns i 13 av de 19 landstingen. När det gäller IT-stöd för intensivvård (IVA-journal) finns en stor spridning av system. Flertalet av systemen finns endast inom ett landsting och fem landsting saknar helt IVA-journal. IT-stöd för läkemedelshantering Med IT-stöd för läkemedel avses stöd för att förskriva läkemedel och att dela läkemedel på sjukhus samt beslutsstöd. Förskrivningsmodul inkl. ordinationshantering ingår som standard i dagens journalsystem. För att överföra receptet till apoteket används e-recept. Ca 90 % av alla recept är idag elektroniska. Sverige är ett av de ledande länderna vad gäller e-recept, funktionen är införd av alla landsting/regioner. För dos-hantering har Pascal införts i alla landsting. Att skapa ett bra stöd för att ordinera läkemedel inklusive infusioner och injektioner på sjukhus med sluten vård är komplext. Kraven på säkerhet är extremt höga. Med något undantag har alla landsting trots detta infört denna funktionalitet. 8(20)

9 En särskild ambition är att ge en samlad bild av de läkemedel som förskrivits för en patient av olika vårdgivare i form av en gemensam läkemedelslista. Att införa en gemensam läkemedelslista inom ett landsting är en komplicerad process om man har många olika system eller installationer att ta hänsyn till. Arbetet förenklas om man har ett enda system för hela vården men ställer ändå stora krav på enskilda vårdgivare hade 16 landsting en gemensam läkemedelslista för all vård inom landstinget (2011=9). Nationellt pågår ett projekt för en nationell läkemedelslista (NOD). Integration med beslutsstöd för läkemedel SIL 5 har genomförts i alla landsting. IT-stöd för patientadministration Med patientadministration avses IT-stöd för kassa, tidbok, ekonomihantering m.m. Alla landsting har sedan många år IT-stöd för detta område. En konsekvens av detta är att det finns ett arv med många olika system som man nu arbetar bort. Exempelvis fanns det PAS som endast fanns i ett landsting var denna siffra 4 PAS. PAS-stödet integreras idag i allt större utsträckning i de vårdsystem ( journalsystem ) som införs i många landsting. Noterbart är att 13 av 19 landsting har samma PAS-lösning för all vård. IT-stöd för medicinsk service Medicinsk service omfattar stöd för laboratorier och bild- och funktionsdiagnostik. IT-stödet för laboratorier byggdes tidigt ut och laboratorierna är sedan länge helt datoriserade. Flera generationsbyten har dessutom gjorts. Marknadsledande är Klinisk kemi Blod Antikoagulentia (AVK) Mikrobiologi Patologi Klin Fys EKG Flexlab (10 av18 landsting) Prosang (18 av19 landsting.) Journalia resp Auricola (9 landsting vardera) Adbakt (6 av 19 landsting) Sympathy (10 av 15 landsting).) PAF (7 av 17 landsting) Muse resp. MegaCare (8 landsting vardera) Inom radiologin är såväl den administrativa (RIS) som den bildmässiga hanteringen (PACS) helt digital i Sverige. Remiss/svarshantering inom radiologin finns infört inom majoriteten av landstingen. När det gäller röntgenbilder så har alla röntgenkliniker gått över till digital bildhantering (PACS). 17 landsting/regioner har ett gemensamt röntgenarkiv för hela organisationen. Inom detta område domineras marknaden av Sectra. Sectra finns i 13 av 19 landsting. Längst med att införa elektroniska remisser och provsvar har man kommit inom klinisk kemi och röntgen. Kommunikationen mellan medicinsk service (laboratorier) och verksamheten är dock fortfarande till viss del pappersbunden. Att skicka elektroniska remisser mellan huvudmän är inte möjligt idag bland annan p.g.a. bristande standardisering. Ett gemensamt utvecklingsarbete pågår mellan Inera och landstingen. 5 SIL = Svensk Informationsdatabas för Läkemedel 9(20)

10 Det har under många år funnits önskemål om att ha en lösning för vaccinationer. Idag använder ca 30 % Swevac i stor utsträckning. Ca 40 % använder inte Swevac alls. Ett arbete med en nationell tjänst/databas för vaccinationer har påbörjats av Inera. Vårdval och IT-stöd I samband med att vårdval infördes i Sverige kom också frågan om vägval och krav på ITstöd. Av bild 4 framgår att majoriteten av landstingen kräver att den privata utföraren använder samma IT-stöd för vårddokumentation som landstingen. En avgörande faktor för detta ställningstagande är sannolikt att det innebär större möjlighet för att få gemensam tillgång till dokumentationen för patienten. Under 2011 enades landstingen kring att inte längre ställa detta krav utan att istället erbjuda användning av samma system. Dock är det fortfarande 8 av 13 landsting (som besvarat frågan) som kräver användning av samma system (9%) 1 (8%) 5 (24%) 14 (67%) Krav Erbjudande Ingetdera 4 (31%) 8 (61%) Krav Erbjudande Ingetdera Bild 4 Vårddokumentationssystem, landstingens strategi i avtal med privata vårdgivare Införande av vårdval har medfört behov av listningssystem. Master och Liston är de dominerande systemen och det finns ett flertal egenutvecklade system. Vårdvalet har också inneburit att IT-frågorna på ett bättre och tydligare sett har reglerats i avtal med de privata vårdgivarna. Flertalet landsting har sammanhållen journalföring med de privata vårdgivarna och erbjuder också IT-stöd för remisshantering. Andelen privata vårdgivare ökar och därmed också fragmenteringen. Det är därför av stor vikt att vårdinformationen kan kommuniceras (följa patienten) mellan landsting och den privata vårdgivaren (sammanhållen journalföring). Bild 5 visar vad som skett sedan vårdvalet infördes vad gäller i vilken utsträckning det finns särskilda avtal, vilka olika IT-tjänster som de privata vårdgivarna kan utnyttja samt kraven på redovisning från de privata vårdgivarna. 10(20)

11 Andel landsting/regioner 100% 90% 80% 70% 100% 100% 100% 100% 100% 92% 85% 85% 77% 77% Ingår i lisningssystem Vårdval - Avtal kring IT-frågor Avtal kring IT-frågor Med i HSA-katalog 60% 50% 40% 30% 54% Kan skicka/ta emot remisser elektroniskt Redovisning av enskilda besök Ekonomisk redovisning elektroniskt Ingår i gem. läkemedelslista 20% Har åtkomst till intranät 10% Anslutna på internt nät 0% Redovisar diagnoser Bild 5 IT-tjänster mellan landsting och privata vårdgivare, andel landsting. IT-stöd för samverkan kommun och landsting Ur ett patientperspektiv är samverkan mellan landsting och kommuner av vitalt intresse. För att stödja genomförandet av samordnad vårdplanering mellan kommun och landsting har ITstöd med meddelandehantering införts. Alla landsting har IT-stöd för samordnad vårdplanering. Vanligast är Meddix och Prator. Det finns stora önskemål att kunna ge bättre stöd för att informationen ska kunna följa patienten mellan olika huvudmän. Patientdatalagen, med sammanhållen journalföring, ger nu de legala förutsättningarna för detta och NPÖ är en applikation som tillgodoser denna ambition. För att samordna utvecklingen finns numera samverkansgrupper mellan landsting och kommunerna i samtliga län. I nästan alla landsting har man samverkan på tjänstemannanivå och i 75 % av landstingen finns också politiska samverkansgrupper. I ca hälften av fallen sker samverkan via kommunalförbund. e-tjänster för patienter och medborgare Exempel på e-tjänster i vården är bokning/avbokning av tider, SMS-påminnelser, begäran om receptförnyelse etc. Tjänsterna införs dels för att utveckla service till patienter och medborgare och dels för att avlasta vården. Mina Vårdkontakter (MVK) är en nationell tjänst som används av alla landsting. Mest förekommande är receptförnyelse samt bokning/avbokning av besök. Noterbart är att allt fler mottagningar har nu bokningstjänster med direktkoppling till PAS-systemet. Bland nyare tjänster är möjlighet att jämföra vårdcentralers/hälsocentralers utbud, tillgänglighet och uppfattad kvalitet. Likaså finns en tjänst för att söka vård där kontaktuppgifter etc. finns. Nytt för i år är även möjligheten att jämföra priser hos tandläkare och se utbud av hjälpmedel. 11(20)

12 En särskild form av e-tjänster är IT-stöd för uppringning s.k. callback, en tjänst för patienter att i stället för att sitta i telefonkö bli uppringd av vården på tid som man själv bestämmer. Denna lösning har införts på bred front och används i stor omfattning. Tele-Q är dominerande system inom detta område. För att öka patientens delaktighet är en viktig förutsättning möjligheten till att läsa den egna journalen även digitalt. Nu pågår med rask takt införande av tjänster för detta ändamål. Idag finns i huvudsak två tjänster Journal på nätet och Mina vårdflöden. Under 2014 räknar ca 50 % av landstingen att ha infört en tjänst för att läsa journalen. Vanligast är enligt planerna att införa Journal på nätet. Några landsting avser införa båda tjänsterna. Tandvård Marknaden för IT-stöd för tandvårdsjournal domineras av två system (T4 och Effica) och som finns i 16 av 18 landsting (89 %). T4 är klart marknadsledandet med 11 landstingskunder. Digital röntgen för tandvården är införd i alla landsting utom ett. Schick finns i flest landsting. Stödsystem 18 av 19 landsting/regioner har infört elektroniska fakturor (e-fakturor). 11 av dessa landsting har mer än 25% av sin fakturavolym helt elektronisk. Uppskalat till nationell nivå är dock endast 26% av landstingens fakturor helt elektroniska, dvs. här finns en stor potential. Alla landsting har system för scanning av sina fakturor och 69% av fakturavolymen scannas. Resterande 5% hanteras som pappersfakturor. När det gäller ekonomisystem så dominerar Raindance (8 av 19 landsting) och Agresso (6 landsting). Inom HR dominerar Heroma inom alla delar (lön, PA, schema/bemanning och flex). Patientdatalagen I årets uppföljning har ett antal frågor ställts angående tillämpning av Patientdatalagen inklusive behov av förändringar i vårdsystem. I första hand gäller det kraven för sammanhållen journalföring med spärr, samtycke etc. Av figur 6 framgår att landstingen för varje år reviderat sin mera optimistiska bedömning. 12(20)

13 Antal landsting 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 61% 15% Klara i år Bild 6 När beräknas patientdatalagen vara helt införd och tillämpad i vården Enligt uppgifter som inhämtats till denna rapport är det uppskattningsvis ca 150 patienter/landsting totalt per år som begär att få spärra hela eller delar av sin journal. I ett genomsnittligt landsting/region har 270 patienter valt att spärra sin journal. Samtidigt häver en del patienter spärren (Ca 10 patienter/landsting och år. Naturligtvis finns fortfarande en stor osäkerhet då lagen är relativt ny och att det än så länge finns en låg kunskap om denna bland patienter. En central del av patientdatalagen är logguppföljning. I alla landsting sker loggranskning med stickprov på lokal nivå, men hälften av landstingen har också en central granskning. Kunskap om samt tillämpning av patientdatalagen bland landstingets personal är av stor betydelse. Bild 7 visar att det fortfarande finns ett stort utbildningsbehov inom landstingen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 83,30% 8,30% 8,30% 0% <10% 10-24% 25-49% >50% Bild 7 Andel av personalen som erhållit utbildning i patientdatalagen, per landsting Sammanhållen journalföring innebär en möjlighet att under vissa förutsättningar dela journalinformation mellan olika vårdgivare, förutsatt att man uppfyller kraven i PDL. Bild 8 visar att landstingen i första hand kommer att använda denna möjlighet i samverkan med de privata vårdgivarna inom vårdvalet. Därefter kommer kommunsamverkan och andra landsting. 13(20)

14 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 92% 25% 75% 75% Privata vårdgivare med vårdavtal (inkl vårdval/hälsoval) Privata vårdgivare utan vårdavtal Kommuner Andra landsting Bild 8 Vilka externa vårdgivare kommer att ingå i sammanhållen journalföring 2014? Andel landsting 58 % av landsting har all verksamhet med i den sammanhållna journalföringen. 42 % gör undantag för vissa verksamheter. Vanligast är psykiatri, kuratorsanteckningar och ungdomsmottagning. Mäta nytta I enkäten frågas också efter om man gör uppföljningar av nytta. 54 % av landstingen mäter regelbundet upplevd nytta. Detta görs med följande metoder: Enkäter (vanligast) IT-ronder Användargrupper Kundträffar 38 % av landstingen genomför IT-ronder enligt Läkarsällskapets modell. 14(20)

15 Infrastruktur Informationssäkerhet Alla landsting har en informationssäkerhetspolicy vilket är ett lagkrav och 62 % har en informationssäkerhetsplan. Kommunikation Landstingen ställer stora krav på tillgänglighet, säkerhet och prestanda för sina IT-system. Alla landsting har genom sin decentraliserade verksamhet på läns/regionnivå ett gemensamt och sammanhållande nätverk. Dessa nätverk knyts samman i ett nationellt nätverk för vård och omsorg, Sjunet. Till detta nätverk är också kommuner, privata vårdgivare och leverantörer anslutna. Det finns dessutom ett antal gemensamma tjänster kopplade till Sjunet. Det är främst landets kommuner, mindre privata vårdgivare och leverantörer som nu ansluter sig. Internt har 77 % av landstingen infört Quality of Service helt eller på vissa segment för ökad säkerhet och prestanda. Införandet av IPv6 har påbörjats i hälften av landstingen. Infrastruktur En nationellt gemensam IT-säkerhetsinfrastruktur i form av SITHS, HSA och säkerhetstjänster finns i samtliga landsting och kommuner. En pådrivande faktor har varit införandet av nationella tjänster såsom NPÖ, elektroniskt sjukintyg och förskrivningsverktyget Pascal som förutsätter dessa säkerhetslösningar. På de enskilda datorarbetsplatserna dominerar Microsoftmiljön stort. Under våren 2014 hade 81 % av arbetsplatserna bytt till Windows 7 som klientoperativsystem. Datorarbetsplatser Datortätheten har under 2012 ökat ytterligare är nu i genomsnitt 0,99 anställd per datorarbetsplats (bild 9). År 2002 var genomsnittet 1,92, dvs. i stort sett en dubblering av antalet datorarbetsplatser har skett. Tätheten av PC/klienter i vården verkar nu stabilisera sig kring ca 1 anställd/pc. Noterbart är dock att antalet smartphones och läsplattor ökat kraftigt de senaste åren men de har ännu inte börjat användas i vårdarbetet i någon stor omfattning. 2,5 2 1,92 1,67 1,5 1,49 1,45 1 1,32 1,29 1,20 1,13 1,07 1,02 1,01 0,98 0,99 0, Bild 9 - Antal anställda per datorarbetsplats och trend, Genomsnitt för alla landsting. 15(20)

16 Smartphones och läsplattor När det gäller smartphones har alla landsting en strategi, men man har valt olika inriktning. Apple IOS, Android och Windows- telefoner är i stort lika vanliga i landstingen. Apple dominerar när det gäller läsplattor i landstingen, men antalet Windows-plattor har ökat stort. Läsplattorna används till stor del för administrativa ändamål (inkl. för politiker). Fortfarande används läsplattor i vårdarbetet i ringa omfattning. Sannolikt kommer det att öka då det nu finns lösningar som gör det möjligt att uppfylla säkerhetskraven (SITHS-kort etc.). I de flesta fall (75 %) har man pushmail kopplat till läsplattan. Hälften av landstingen har MDM-lösning för hantering av telefoner och plattor. Har strategi (eller tas fram under 2014) Vad säger strategin? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 23% 77% 100% Saknar strategi Har strategi 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 90% 70% 30% 20% 54% 54% 46% 31% Apple IOS Android Windows BYOD 10% 0% Läsplattor Smartphones Bild 10- Läsplattor och smartphones, strategier i landstingen (20)

17 Landstingens IT-kostnader För att beskriva nivå och utveckling av IT-kostnader samlas följande kostnadsuppgifter in: Externa intäkter (IT) Kommunikation (IT och telefoni) Utrustning (inköp och avskrivningar av utrustning, serviceavtal, reparationer, förbrukning mm) Programvaror (inköp, avskrivningar, licenser, underhållsavgifter mm) Externa tjänster (konsulter, datordrift, avgifter nationell ehälsa) IT-personal De samlade IT-kostnaderna 6 i landstingen uppskattas till 8.56 miljarder år 2013 (bild 11). Landstingens betydelse på leverantörsmarknaden kan uttryckas enligt nedan. De samlade inköpen för landstingen uppgick till ca 6 miljarder kr vilket är oförändrat jämfört med föregående år Relativ andel Datakommunikation 301 3,5% Telekommunikation 482 5,6% Utrustning ,1% Programvaror ,4% Tjänster ,1% IT-Personal ,3% Totalt % Upphandlas på marknaden, ca 6 miljarder Bild 11 Landstingens samlade IT-kostnader 2013 (mkr) Mellan har IT-kostnaderna ökat med 59 % i absoluta tal. Landstingens omslutning ökade samtidigt med 50% 7 medan antalet anställda (hel- och deltid) var oförändrat (+0,8%) 8. 6 Inkl. landstingens/regionernas egen personal 7 Källa: SKL. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling, tabell E Källa: SKL. Antal anställningar under perioden , tabell 1 17(20)

18 I relativa tal har IT-kostnaderna som andel av omslutningen varit stabila på ca 2,8 2,9 % sedan 2004, se bild 12 nedan. År 2013 var andelen 2, 83 %. 3,50 3,00 2,82 2,77 2,72 2,82 2,80 2,85 2,90 2,90 2,79 2,83 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Bild 12 Landstingens IT-kostnader som andel av omslutning Om man slår ut den totala kostnaden per IT-arbetsplats var kostnaden kr år 2013 (2012= kr) (bild 13). Inköp, service och avskrivningar av hårdvara svarar för 20 % av kostnaderna. Personalkostnaderna som bl.a. omfattar support och utveckling i egen regi uppgick till 29 %. Mjukvara och externa tjänster är 48 % (21 % + 27 %). Datakommunikation uppgår till ca 4 %. Datakommunikation per PC 1082 kr (4%) IT-tjänster per PC kr (27%) Personalkostnad per PC; kr (29%) Hårdvarukostnad per PC ; kr (19%) Programvara per PC; kr (21%) Bild 13 Kostnad per PC(brutto) fördelad på kostnadstyp 18(20)

19 Tkr Kostnaderna för programvaror har mer än fördubblats sedan 2004, dock från en mycket låg nivå och de fortsätter att öka. Detta beror bl.a. på datoriseringen av slutenvården med bl.a. system för vårddokumentation och programvaror som följer av detta. Bild 14 visar att kostnaderna för programvaror, personal och tjänster har ökat över åren. Utrustning och kommunikation har en stabil nivå Datakommunikation Telekommunikation Utrustning / Hårdvara Programvaror Tjänster IT-Personal - kostnad Bild 14 IT-kostnad fördelad på kostnadstyp, förändring Bild 15 visar också kostnadsutvecklingen men i relativa tal. Landstingen lägger relativt mindre pengar på infrastruktur idag än 2004 och mera på tjänster, personal och programvaror. Detta är också en generell bild av kostnadsutvecklingen inom IT. 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 9,2% 5,9% Datakommunikation Telekommunikation Utrustning Programvaror Tjänster Personal -2,0% -4,0% -1,1% -1,6% -6,0% -8,0% -6,7% -5,8% Bild 15 IT-kostnader , förändring relativ andel 19(20)

20 Driftform outsourcing I rapporteringen har också frågan om driftform ingått. Det kan konstateras att det inte är någon skillnad mellan outsourcing av rent administrativa system och vårdsystem (se bild 16). Inom alla system- och teknikområden finns det landsting som valt att outsourca drift och/eller förvaltning. Förlossning Vårdadmin, sjukhus/psykiatri Vårdadmin, primärvård Ersättning privata vårdgivare Ekonomi Hjälpmedel Bemanning Listning ehhandel, scanning fakturor ehhandel, elektroniska fakturor Kopplad flex PA Lön 9 9 Samordnad vårdplanering Bild 16 Extern datordrift i landstingen 2014 inom olika systemområden, antal landsting. 20(20)

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Nationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02

Nationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02 NPÖ NPÖ ur ett användningsperspektiv Sammanhållen journalföring enligt Patientdatalagen Informationsåtkomst över vårdgivargränser Patientens samtycke krävs vid åtkomst Nationell, regional och lokal patientöversikt

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning?

70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning? 70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning? Maria Brunefjäll, Region Halland Fredrik Sargren, Region Jönköpings

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten

Läs mer

IT för vården nytt 2014 09 16

IT för vården nytt 2014 09 16 IT för vården nytt 2014 09 16 IT-utvecklingen 650 servrar ca 6500 klienter ca 100 IT-medarbetare 350 IT-system 100.000 behörigheter etjänster 2005 2014 En integrerad och verksamhetskritisk del i landstingets

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073 FÖRSLAG 1(15) Journal som e-tjänst Införandeplan Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Nationell patientöversikt

Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt Översikt och Anslutning 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda 1. Bakgrund 2. Användarperspektiv och nytta 3. Status

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

IT-systembilaga 2013 Privata vårdgivare Vårdval gynekologi

IT-systembilaga 2013 Privata vårdgivare Vårdval gynekologi sida 1 (7) IT-systembilaga 2013 Privata vårdgivare Vårdval gynekologi Innehållsförteckning 1. IT-SYSTEMBILAGA...2 2. GENERELLA OBLIGATORISKA KRAV...2 3. SITHS-KORT MED PLATS FÖR LANDSTINGETS CERTIFIKAT

Läs mer

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION Division har som uppdrag att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Organisation 2015 Organisation 2015 Norrbotten, ¼ del

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Behövs en nationell samordning? Carelink

Behövs en nationell samordning? Carelink Carelink SITHS Behövs en nationell samordning? Carelink Apoteket AB Svekom Lf Vårdföretagarna SoS KOMMUNER LANDSTING PRIVATA VÅRDGIVARE Carelink organisation CARELINK INTRESSEFÖRENING Gemensam STYRELSE

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet Handlingsplan 2013-2018

Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet Handlingsplan 2013-2018 Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet Handlingsplan 2013-2018 Nationella strategin för ehälsa inom vård och omsorg Invånare, patienter och anhöriga Ska ha enkel tillgång till

Läs mer

PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef. NetID drivrutiner kortläsare operativ browser

PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef. NetID drivrutiner kortläsare operativ browser NetID drivrutiner kortläsare operativ browser webinar Checklista dokument wiki avreglering Apotek e-dos PDL medarbetaruppdrag vårdgivare vårdenhet Organisation verksamhetschef HSA SITHS attribut autentisering

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Elektronisk remiss Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Erica Määttä Lindblad Johan Assarsson Sid 1/8

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle.

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Division Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Mål: Landstingets självklara partner för att säkerställa de bästa, säkraste och mest effektiva IT- och Medicintekniska lösningar.

Läs mer

2010-09-21 Åke Rosandher

2010-09-21 Åke Rosandher 2010-09-21 Åke Rosandher 2010-09-21 sid 2 Disposition Bakgrund Uppdrag för 2010-2012 Nuläge och inför 2011 2010-09-21 sid 3 Hälso- och sjukvård: Riksdag lagstiftning Landsting/regioner (21) huvudmän och

Läs mer

Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län

Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län Uppdrag till arbetsgruppen Att på ett så allsidigt sätt som möjligt utreda hinder i informationsöverföringen och åtgärder

Läs mer

Vårdval bilaga om IT-tjänster

Vårdval bilaga om IT-tjänster Servicecentrum 2013-03-13 Informationsteknik, Karl Langner Vårdval bilaga om IT-tjänster 1 Innehållsförteckning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 2.1 GEMENSAMMA IT-TJÄNSTER... 2 2.2 VÅRDGIVARENS

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa

Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa Sida 1(8) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Marie Åkerlind Datum Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa ehälsa är ett samlingsbegrepp, där ehälsa handlar om att göra hälso- och

Läs mer

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg

Läs mer

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012

Video- och distansmöten. Webbenkät till beslutsfattare December 2012 Video- och distansmöten Webbenkät till beslutsfattare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter hos beslutsfattare dvs. personer med ansvar för

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: IT inom primärvården 1.0 Bilaga Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: IT inom primärvården 1.0 Bilaga Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: IT inom primärvården Bilaga Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Verksamhets- och IT inom primärvården 2015-01-01 ledningsservice (VLS) Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Information från projekt Vävnadsanpassning av ProSang, Vävandsrådet 2015-01-07. Vad kostar det att införa och använda Prosang?

Information från projekt Vävnadsanpassning av ProSang, Vävandsrådet 2015-01-07. Vad kostar det att införa och använda Prosang? Information från projekt Vävnadsanpassning av ProSang, Vävandsrådet 2015-01-07 Vad kostar det att införa och använda Prosang? Generellt om kostnader Resursåtgång och kostnad för ProSang Införandekostnad

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Gör er redo för NPÖ 2.0 och Journalen på Nätet! - med Tietos anslutningstjänst

Gör er redo för NPÖ 2.0 och Journalen på Nätet! - med Tietos anslutningstjänst Gör er redo för NPÖ 2.0 och Journalen på Nätet! - med Tietos anslutningstjänst VÄLKOMNA - Ola Bergkvist - Jon Durefelt 2015-04-28 Agenda 1. Det här är anslutningstjänsten 2. NPÖ 1.0 => NPÖ 2.0 Anpassning

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Nya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera

Nya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera Nya NPÖ Möte i Göteborg 2014-10-07 Tomas Ahl Inera Journal- och läkemedelstjänster Historik (juni 2013-juli 2014) 1/1 1992? ÄDELREFORMEN Tomas Ahl Inera Tomas Ahl Inera Juni 2013.. Min Journal på nätet

Läs mer

Nationell patientöversikt

Nationell patientöversikt 2009 Tieto Corporation Nationell patientöversikt IT Vårdgalan 2009 NPÖ i praktisk vardag Christer Bergh Manager HCSC Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Nationell IT-strategi Vården

Läs mer

Pilot Ny nationell patientöversikt

Pilot Ny nationell patientöversikt Pilot Ny nationell patientöversikt 0 Vårdpersonalens situation Många system. Svåröverskådligt. Textbaserat. Långa svarstider. Patientsäkert? Arbetsmiljövänligt? Effektivt? 1 Vad kan underlätta? Integrera

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv Flera landsting ETT gemensamt e-arkiv Göteborg 3 juni 2014 Ansvarig:, tel:, mail: Version 0.1 2014-06-04 1 Varför arkivera? Patientsäker hantering kräver tillgång till historisk information Spårbarhet

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Autentisering till verksamhetssystem inom vård & omsorg

Autentisering till verksamhetssystem inom vård & omsorg Sida 1 (5) 2009-11-11 Autentisering till verksamhetssystem inom vård & omsorg Beställare Beställare av detta underlag är Karin Bengtsson, KSL/IT-Forum. Syfte Syftet med detta dokument är att redovisa den

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer