ehälsa i landstingen

Transkript

1 ehälsa i landstingen Augusti 2014 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1(20)

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Fakta i sammadrag Bakgrund... 4 Förutsättningar för rapporten... 4 Utvecklingen i landstingen... 5 Redovisning och analys... 6 IT-stödet i vården... 6 IT-stöd för vårddokumentation... 6 Marknaden för vårdsystem... 7 Övrigt IT-stöd för dokumentation... 8 IT-stöd för läkemedelshantering... 8 IT-stöd för patientadministration... 9 IT-stöd för medicinsk service... 9 Vårdval och IT-stöd IT-stöd för samverkan kommun och landsting e-tjänster för patienter och medborgare Tandvård Stödsystem Mäta nytta Infrastruktur Informationssäkerhet Kommunikation Infrastruktur Datorarbetsplatser Smartphones och läsplattor Landstingens IT-kostnader Rapporten är sammanställd av: Lars Jerlvall, (Lars.Jerlvall@telia.com) och Thomas Pehrsson, (thopehr@gmail.com) 2(20)

3 Sammanfattning Landstingen i Sverige använder IT-stöd i stor omfattning för att utveckla och förbättra verksamheten liksom för att underlätta för patienterna(ehälsa). Internationellt ligger Sverige och övriga Norden långt framme i användning av ehälsotjänster. Den nationella ehälsostrategin för tillgänglig och säker vård och omsorg sätter fokus på IT som en förutsättning för att förbättra patientsäkerheten, effektivisera vården och bidra till att öka patienternas delaktighet i vården. Det är av mycket stor betydelse att landstingen och andra vårdgivare inför grundläggande IT-stöd i vården för att de nationella målen ska kunna uppnås. En gemensam och finansierad handlingsplan utarbetats av landstingen. Inera AB har ansvaret för att samordna och driva utvecklingen års rapport, framtagen av SLIT (Landstingens IT-strateger/IT-chefer), följer samma uppställning som tidigare år (sedan 2003), vilket gör det möjligt att följa förändringar. Liksom tidigare ingår också en fördjupad status relaterat till patientdatalagen och hur den tillämpas i landstingen. Nytt för i år är bl.a. ett avsnitt om åtkomst till journalen för patienten och samverkan mellan kommuner och landsting. Nedan redovisade resultat bygger på svar från 19 landsting (Kalmar och Värmland har avstått att medverka). I de fall uppgifter för 2014 inte varit tillgängliga har uppgifter från 2013 använts. Fakta i sammadrag. - IT-kostnaden som andel av omslutningen håller en stabil nivå ända sedan mätningarna började För 2013 utgör IT-kostnaden 2.83 %. - Under flera år har ambitionen varit att öka satsningarna inom IT-området. I realiteten har IT inte mer resurser nu är för ca 10 år sedan! - Trots att kostnaderna är oförändrade sedan 2003 har bl.a. antalet användare ökat med nästan 90 %. - Samtliga IT-kostnader för landstingen (inkl. egen personal) beräknas uppgå till ca 8.5 miljarder. - Alla landsting har en omfattande IT-infrastruktur för kommunikation och ett sammanbindande nationellt nät (Sjunet). - Tätheten av PC/klienter i vården har stabiliserat sig kring ca 1 anställd/pc. - Antalet smartphones och läsplattor har ökat kraftigt de senaste åren men ännu inte börjat användas i vårdarbetet i någon stor omfattning. - Det återstår mycket anpassning av system, regler och rutiner samt utbildning av personal för att klara patientdatalagens krav. - Det är relativt ovanligt att patienter begär att få spärra information i journalen (snitt 150 patienter/landsting och år). - Ett antal patienter väljer också att häva spärrarna (snitt 10 patienter/landsting och år). - Det har blivit vanligare att landstingen låter alla verksamheter ingå i den sammanhållna journalföringen (58 %). 42 % av landstingen har valt att undanta vissa verksamheter. Vanligaste undantagen är psykiatri, kuratorsverksamhet, ungdomsmottagning, tandvård och STD-verksamhet. - De flesta landstingen kräver eller erbjuder privata vårdgivare som ingår i vårdvalet att använda samma journalsystem som landstinget. Det är också vanligt att dessa använder samma system som landstinget. 3(20)

4 Bakgrund Det finns ett stort intresse för fördjupad kunskap om vårdens användning av IT-stöd från myndigheter, leverantörer och media. Intresset är särskilt stort avseende genomförandet av den nationella ehälsostrategin och landstingens handlingsplan för realisera denna. Strategin fokuserar på att informationen ska följa patienten/brukaren över organisatoriska gränser liksom att med hjälp av IT öka patientens säkerhet och delaktighet i vården och omsorgen. En förutsättning för att uppnå målen i den nationella ehälsostrategin är att det finns ett utbyggt lokalt IT-stöd på sjukhus, vårdcentraler och hos privata vårdgivare. Likaså krävs ett utbyggt IT-stöd för omsorgen för att trygga informationsöverföringen. Det finns idag ingen officiell statistik eller sammanställning som beskriver i vilken omfattning IT-stöd finns infört hos de olika landstingen. SLIT gör därför sedan 2003 en egen inventering avseende system, utveckling och kostnader inom landstingen/regionerna. I denna rapport presenteras resultat med uppgifter insamlade under våren De ekonomiska uppgifterna är hämtade från landstingens bokslut för I takt med att IT-stödet nu börjar bli allt mera heltäckande flyttas fokus mot mätning av de effekter eller nyttor som datoriseringen av vården inneburit för ex. vis patientsäkerhet. Här saknas idag större studier och sammanställningar. Det ligger utanför denna rapports ambition att sammanställa sådana studier. Hälso- och sjukvården svarar för ca 9,5 % av BNP 1. Antalet sysselsatta (exkl. timanställda) i landstingssektorn uppgår till ca st. 2 Det knyts stora förväntningar till att kunna effektivisera vårdens processer och förbättra kvaliteten i vården med hjälp av ehälsa. Detta gör att det blir intressant att följa kostnader, utveckling, införande och användning av ehälsa i hälsooch sjukvården. Förutsättningar för rapporten Uppgifter om IT-kostnader i denna rapport avser Uppgifter avseende system, användning etc. avser läget under våren Genom att det finns underlag från tidigare år har det varit möjligt att följa trender över åren. Två landsting (Kalmar och Värmland) har valt att inte medverka i årets rapport. Planen var att övriga 19 landsting skulle lämna in uppgifter. 15 landsting har lämnat uppgifter avseende nyckeltal. Det är Uppsala, Sörmland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Halland, Västra Götaland, Örebro. Västmanland, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten 13 landsting har lämnat in uppgifter till systeminventeringen. Det är Sörmland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Halland, Västra Götaland, Örebro. Västmanland, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Norrbotten I de fall uppgifter för 2014 inte varit tillgängliga har uppgifter från 2013 använts. 1 Källa: SoS: Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst - Lägesrapport 2014, sid Källa: SKL Landstingsanställd personal 2013, tabell 2 4(20)

5 Uppgifter avseende ekonomiska nyckeltal har insamlats på ett standardiserat sätt med definierade konton (LBAS) och enligt samma modell som använts under flera år. Trots att insamling av nyckeltal genomförts under flera år med samma definitioner och med allt bättre kvalitet kan det fortfarande finnas vissa kvalitetsbrister. Skillnader kan också bero på att landstingen valt att lägga ut delar av kärnverksamheten på entreprenad, t.ex. genom LOV 3. Det egna IT-stödet, och därmed kostnaderna, blir då mindre omfattande än i de landsting som har verksamheten kvar i egen regi. IT-kostnaden kommer i dessa fall att ingå i ersättningen i vårdavtalet och särredovisas inte. En intern analys inom SLIT visar att storstadsregionernas IT-kostnader på grund av detta underskattas i SLIT-sammanställningen med upp till 1 %. Uppgifter om personal som arbetar med IT-frågor ute i vården är uppskattningar. Här finns en definitionsfråga om vad som är IT-arbete och vad som ska räknas som en naturlig del i verksamheten. Dessa oklarheter påverkar dock inte helhetsbilden. Vidare kan det i enskilda landsting skilja avsevärt mellan åren beroende på satsningar eller återhållsamhet under vissa år. Större engångsavskrivningar påverkar också. Systeminventeringen bygger på en enkätinsamling som har besvarats av medlemmarna i SLIT. Motsvarande inventeringar har gjorts under flera år i syfte att ge underlag för jämförelser och benchmarking mellan landstingen i Sverige. Enkäten består av drygt 100 frågeområden. Uppgifter som samlas in för varje område är täckningsgrad (dvs. hur mycket som är infört i förhållande till ambition), system, leverantör, driftform etc. Utvecklingen i landstingen Landstingen och regionerna i Sverige, 21 stycken inkl. Gotland, har arbetat med utveckling och införande av IT-stöd under många år. Mycket har gjorts på landstingsnivå men också i samverkan mellan landsting samt genom samverkan nationellt via Inera (CeHis). Det finns också en god samverkan med och mellan leverantörerna bl.a. via Swedish Medtech 4 ICT. Under de senaste åren har samverkan mellan kunder och leverantörer (kundgrupper) liksom mellan Inera (CeHis)och kundgrupperna avsevärt ökat och är en viktig förutsättning för genomförande av den nationella ehälsostrategin. Denna typ av samverkan är unik internationellt. Målen och prioriteringarna är delvis olika i landstingen, vilket betyder att landstingen kommit olika långt inom olika områden. Detta återspeglas också i resultatet av denna inventering. Det pågår ett genomgripande arbete för en ökad konsolidering och samordning både avseende nationella tjänster och andra tjänster inom landstingen. Alla landsting har t.ex. tidplaner för anslutning till nationella tjänster. Genom tillkomsten av Inera (CeHis) har koordinering med nationell utveckling ökat markant under de senaste åren. 3 LOV = Lagen om valfrihetssystem inom vård och omsorg 4 Swedish Medtech - branschorganisationen för medicinteknik 5(20)

6 Redovisning och analys IT-stödet i vården IT-stöd för vårddokumentation Behovet av att dokumentera (skriva journal ) är stort och centralt för vården. Alla landsting och regioner har sedan flera år IT-stöd för vårddokumentation. Det görs stora ansträngningar i landstingen att konsolidera och integrera såväl teknik som information för gemensam åtkomst av information. Flertalet landsting har standardiserat med ett system och en leverantör för all vårddokumentation inom den egna organisationen, dvs. för sjukhus, psykiatri och primärvård. Många landsting har därför även med de privata vårdgivarna. Starka drivkrafter är visionen om en patient en journal med gemensam läkemedelslista och gemensam term- och begreppsstruktur. Intern konsolidering med endast en instans (en databas) underlättar och är ett steg på vägen att nå visionen en patient en journal. Införandet av NPÖ och underliggande tjänstestruktur har inneburit en ny möjlighet till åtkomst till information inom landsting/regioner som har olika dokumentationssystem i vården. Cosmic Systeam Cross VAS Take Care Bild 1 - Landsting som valt samma övergripande system för vårddokumentation (sjukhus/primärvård/psykiatri) 62 % av landstingen har som strategi att ha ett gemensamt övergripande system för vårddokumentation vid sjukhus, psykiatri och primärvård (bild 1). Flertalet har också genomfört denna strategi. Genom denna konsolidering har marknaden för IT-stöd för vårddokumentation i Sverige blivit en mogen marknad vilket kännetecknas av ett fåtal dominerande leverantörer och färre upphandlingar. 38 % har som strategi att NPÖ ska vara lösningen för att uppnå en patient en journal (bild 2). 6(20)

7 (86%) 3 (14%) Integration olika system Använda samma system 5 (38%) 8 (62%) Använda samma system NPÖ Strategi för att uppnå en patient - en journal Bild 2 Landstingens modeller för att konsolidera vårdinformation Förutom dessa övergripande system för dokumentation finns också specifika dokumentationssystem för en viss typ av verksamhet, exempelvis tandvård, förlossning och IVA. Marknaden för vårdsystem Bilden av att vården har en stor spridning av olika system för vårddokumentation stämmer inte. Idag är det ett fåtal system och leverantörer som dominerar marknaden. Fem leverantörer (Siemens, Evry (f.d. Systeam), Cambio, CompuGroup samt landstinget Norrbotten) har med sina sex system 96 % av alla användare, en andel som ökat från 87 % sedan år För 2014 har det inte varit möjligt att ta fram nya uppgifter. Bild 3 visar läget Kända förändringar sedan dess är avveckling av Melior i Dalarna som ersatts av Take Care och vidare beslut om att ersätta VAS med Cosmic i Jämtland. Övriga (3,6%) Medidoc, Infomedix Sjukhus/Psykiatri P-vård PMO/J3 (4,2%) VAS (7,7%) Systeam Cross (10,4%) Antal användare Sjukhus/ psykiatri = P-vård = Totalt = Varav privat Take Care (20,6%) Melior (25,9%) Cosmic (27,6 %) Tusental Bild 3 - Marknadsandelar system för vårddokumentation totalt (antal användare) 7(20)

8 Marknaden för vårddokumentationssystem domineras av sex system som tillsammans har 96 % av alla användare. Cosmic finns idag i åtta landsting medan Melior har många installationer i Västra Götalandsregionen och i Region Skåne. För sjukhusen och psykiatrin har fyra leverantörer mer än 90 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Under den senaste femårsperioden har Cosmic och Take Care ökad sina marknadsandelar betydligt medan Melior minskat sin. Inom primärvården har fyra leverantörer 100 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Antal användare av systemen VAS, Take Care och Cosmic ökar inom primärvården. Övriga system minskar. Noterbart är att de flesta av de dominerande systemen har ett utländskt ägande. Siemens/Cerner (Melior) USA, CompuGroup (Journal 3, PMO, Take Care, Medidoc) Tyskland Evry (Systeam Cross) Norge, Cambio (Cosmic) Sverige Under 2014 de tre stora regionerna påbörjat ett arbete med framtiden vårdinformationssystem med avsikt att upphandla en ny lösning. I några andra landsting har också arbetet med att kartlägga framtida behov och lösningar påbörjats. Övrigt IT-stöd för dokumentation Inom mödrahälsovården förs en förlossningsjournal med stöd för vårdkedjan mödravård förlossning. Inom detta område finns IT-stöd för dokumentation i alla landsting och alla landsting utom ett är helt klara med införandet. Obstetrix från Siemens dominerar marknaden (16 av 19 landsting). Den dokumentation som förs i ambulanser har också IT-stöd för såväl dokumentation som överföring av information till och från sjukhus, t.ex. EKG. Mobimed och Paratus finns inom 14 av 19 landsting. IT-stöd för operationsplanering finns också i alla landsting. Provisio och Orbit dominerar och finns i 13 av de 19 landstingen. När det gäller IT-stöd för intensivvård (IVA-journal) finns en stor spridning av system. Flertalet av systemen finns endast inom ett landsting och fem landsting saknar helt IVA-journal. IT-stöd för läkemedelshantering Med IT-stöd för läkemedel avses stöd för att förskriva läkemedel och att dela läkemedel på sjukhus samt beslutsstöd. Förskrivningsmodul inkl. ordinationshantering ingår som standard i dagens journalsystem. För att överföra receptet till apoteket används e-recept. Ca 90 % av alla recept är idag elektroniska. Sverige är ett av de ledande länderna vad gäller e-recept, funktionen är införd av alla landsting/regioner. För dos-hantering har Pascal införts i alla landsting. Att skapa ett bra stöd för att ordinera läkemedel inklusive infusioner och injektioner på sjukhus med sluten vård är komplext. Kraven på säkerhet är extremt höga. Med något undantag har alla landsting trots detta infört denna funktionalitet. 8(20)

9 En särskild ambition är att ge en samlad bild av de läkemedel som förskrivits för en patient av olika vårdgivare i form av en gemensam läkemedelslista. Att införa en gemensam läkemedelslista inom ett landsting är en komplicerad process om man har många olika system eller installationer att ta hänsyn till. Arbetet förenklas om man har ett enda system för hela vården men ställer ändå stora krav på enskilda vårdgivare hade 16 landsting en gemensam läkemedelslista för all vård inom landstinget (2011=9). Nationellt pågår ett projekt för en nationell läkemedelslista (NOD). Integration med beslutsstöd för läkemedel SIL 5 har genomförts i alla landsting. IT-stöd för patientadministration Med patientadministration avses IT-stöd för kassa, tidbok, ekonomihantering m.m. Alla landsting har sedan många år IT-stöd för detta område. En konsekvens av detta är att det finns ett arv med många olika system som man nu arbetar bort. Exempelvis fanns det PAS som endast fanns i ett landsting var denna siffra 4 PAS. PAS-stödet integreras idag i allt större utsträckning i de vårdsystem ( journalsystem ) som införs i många landsting. Noterbart är att 13 av 19 landsting har samma PAS-lösning för all vård. IT-stöd för medicinsk service Medicinsk service omfattar stöd för laboratorier och bild- och funktionsdiagnostik. IT-stödet för laboratorier byggdes tidigt ut och laboratorierna är sedan länge helt datoriserade. Flera generationsbyten har dessutom gjorts. Marknadsledande är Klinisk kemi Blod Antikoagulentia (AVK) Mikrobiologi Patologi Klin Fys EKG Flexlab (10 av18 landsting) Prosang (18 av19 landsting.) Journalia resp Auricola (9 landsting vardera) Adbakt (6 av 19 landsting) Sympathy (10 av 15 landsting).) PAF (7 av 17 landsting) Muse resp. MegaCare (8 landsting vardera) Inom radiologin är såväl den administrativa (RIS) som den bildmässiga hanteringen (PACS) helt digital i Sverige. Remiss/svarshantering inom radiologin finns infört inom majoriteten av landstingen. När det gäller röntgenbilder så har alla röntgenkliniker gått över till digital bildhantering (PACS). 17 landsting/regioner har ett gemensamt röntgenarkiv för hela organisationen. Inom detta område domineras marknaden av Sectra. Sectra finns i 13 av 19 landsting. Längst med att införa elektroniska remisser och provsvar har man kommit inom klinisk kemi och röntgen. Kommunikationen mellan medicinsk service (laboratorier) och verksamheten är dock fortfarande till viss del pappersbunden. Att skicka elektroniska remisser mellan huvudmän är inte möjligt idag bland annan p.g.a. bristande standardisering. Ett gemensamt utvecklingsarbete pågår mellan Inera och landstingen. 5 SIL = Svensk Informationsdatabas för Läkemedel 9(20)

10 Det har under många år funnits önskemål om att ha en lösning för vaccinationer. Idag använder ca 30 % Swevac i stor utsträckning. Ca 40 % använder inte Swevac alls. Ett arbete med en nationell tjänst/databas för vaccinationer har påbörjats av Inera. Vårdval och IT-stöd I samband med att vårdval infördes i Sverige kom också frågan om vägval och krav på ITstöd. Av bild 4 framgår att majoriteten av landstingen kräver att den privata utföraren använder samma IT-stöd för vårddokumentation som landstingen. En avgörande faktor för detta ställningstagande är sannolikt att det innebär större möjlighet för att få gemensam tillgång till dokumentationen för patienten. Under 2011 enades landstingen kring att inte längre ställa detta krav utan att istället erbjuda användning av samma system. Dock är det fortfarande 8 av 13 landsting (som besvarat frågan) som kräver användning av samma system (9%) 1 (8%) 5 (24%) 14 (67%) Krav Erbjudande Ingetdera 4 (31%) 8 (61%) Krav Erbjudande Ingetdera Bild 4 Vårddokumentationssystem, landstingens strategi i avtal med privata vårdgivare Införande av vårdval har medfört behov av listningssystem. Master och Liston är de dominerande systemen och det finns ett flertal egenutvecklade system. Vårdvalet har också inneburit att IT-frågorna på ett bättre och tydligare sett har reglerats i avtal med de privata vårdgivarna. Flertalet landsting har sammanhållen journalföring med de privata vårdgivarna och erbjuder också IT-stöd för remisshantering. Andelen privata vårdgivare ökar och därmed också fragmenteringen. Det är därför av stor vikt att vårdinformationen kan kommuniceras (följa patienten) mellan landsting och den privata vårdgivaren (sammanhållen journalföring). Bild 5 visar vad som skett sedan vårdvalet infördes vad gäller i vilken utsträckning det finns särskilda avtal, vilka olika IT-tjänster som de privata vårdgivarna kan utnyttja samt kraven på redovisning från de privata vårdgivarna. 10(20)

11 Andel landsting/regioner 100% 90% 80% 70% 100% 100% 100% 100% 100% 92% 85% 85% 77% 77% Ingår i lisningssystem Vårdval - Avtal kring IT-frågor Avtal kring IT-frågor Med i HSA-katalog 60% 50% 40% 30% 54% Kan skicka/ta emot remisser elektroniskt Redovisning av enskilda besök Ekonomisk redovisning elektroniskt Ingår i gem. läkemedelslista 20% Har åtkomst till intranät 10% Anslutna på internt nät 0% Redovisar diagnoser Bild 5 IT-tjänster mellan landsting och privata vårdgivare, andel landsting. IT-stöd för samverkan kommun och landsting Ur ett patientperspektiv är samverkan mellan landsting och kommuner av vitalt intresse. För att stödja genomförandet av samordnad vårdplanering mellan kommun och landsting har ITstöd med meddelandehantering införts. Alla landsting har IT-stöd för samordnad vårdplanering. Vanligast är Meddix och Prator. Det finns stora önskemål att kunna ge bättre stöd för att informationen ska kunna följa patienten mellan olika huvudmän. Patientdatalagen, med sammanhållen journalföring, ger nu de legala förutsättningarna för detta och NPÖ är en applikation som tillgodoser denna ambition. För att samordna utvecklingen finns numera samverkansgrupper mellan landsting och kommunerna i samtliga län. I nästan alla landsting har man samverkan på tjänstemannanivå och i 75 % av landstingen finns också politiska samverkansgrupper. I ca hälften av fallen sker samverkan via kommunalförbund. e-tjänster för patienter och medborgare Exempel på e-tjänster i vården är bokning/avbokning av tider, SMS-påminnelser, begäran om receptförnyelse etc. Tjänsterna införs dels för att utveckla service till patienter och medborgare och dels för att avlasta vården. Mina Vårdkontakter (MVK) är en nationell tjänst som används av alla landsting. Mest förekommande är receptförnyelse samt bokning/avbokning av besök. Noterbart är att allt fler mottagningar har nu bokningstjänster med direktkoppling till PAS-systemet. Bland nyare tjänster är möjlighet att jämföra vårdcentralers/hälsocentralers utbud, tillgänglighet och uppfattad kvalitet. Likaså finns en tjänst för att söka vård där kontaktuppgifter etc. finns. Nytt för i år är även möjligheten att jämföra priser hos tandläkare och se utbud av hjälpmedel. 11(20)

12 En särskild form av e-tjänster är IT-stöd för uppringning s.k. callback, en tjänst för patienter att i stället för att sitta i telefonkö bli uppringd av vården på tid som man själv bestämmer. Denna lösning har införts på bred front och används i stor omfattning. Tele-Q är dominerande system inom detta område. För att öka patientens delaktighet är en viktig förutsättning möjligheten till att läsa den egna journalen även digitalt. Nu pågår med rask takt införande av tjänster för detta ändamål. Idag finns i huvudsak två tjänster Journal på nätet och Mina vårdflöden. Under 2014 räknar ca 50 % av landstingen att ha infört en tjänst för att läsa journalen. Vanligast är enligt planerna att införa Journal på nätet. Några landsting avser införa båda tjänsterna. Tandvård Marknaden för IT-stöd för tandvårdsjournal domineras av två system (T4 och Effica) och som finns i 16 av 18 landsting (89 %). T4 är klart marknadsledandet med 11 landstingskunder. Digital röntgen för tandvården är införd i alla landsting utom ett. Schick finns i flest landsting. Stödsystem 18 av 19 landsting/regioner har infört elektroniska fakturor (e-fakturor). 11 av dessa landsting har mer än 25% av sin fakturavolym helt elektronisk. Uppskalat till nationell nivå är dock endast 26% av landstingens fakturor helt elektroniska, dvs. här finns en stor potential. Alla landsting har system för scanning av sina fakturor och 69% av fakturavolymen scannas. Resterande 5% hanteras som pappersfakturor. När det gäller ekonomisystem så dominerar Raindance (8 av 19 landsting) och Agresso (6 landsting). Inom HR dominerar Heroma inom alla delar (lön, PA, schema/bemanning och flex). Patientdatalagen I årets uppföljning har ett antal frågor ställts angående tillämpning av Patientdatalagen inklusive behov av förändringar i vårdsystem. I första hand gäller det kraven för sammanhållen journalföring med spärr, samtycke etc. Av figur 6 framgår att landstingen för varje år reviderat sin mera optimistiska bedömning. 12(20)

13 Antal landsting 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 61% 15% Klara i år Bild 6 När beräknas patientdatalagen vara helt införd och tillämpad i vården Enligt uppgifter som inhämtats till denna rapport är det uppskattningsvis ca 150 patienter/landsting totalt per år som begär att få spärra hela eller delar av sin journal. I ett genomsnittligt landsting/region har 270 patienter valt att spärra sin journal. Samtidigt häver en del patienter spärren (Ca 10 patienter/landsting och år. Naturligtvis finns fortfarande en stor osäkerhet då lagen är relativt ny och att det än så länge finns en låg kunskap om denna bland patienter. En central del av patientdatalagen är logguppföljning. I alla landsting sker loggranskning med stickprov på lokal nivå, men hälften av landstingen har också en central granskning. Kunskap om samt tillämpning av patientdatalagen bland landstingets personal är av stor betydelse. Bild 7 visar att det fortfarande finns ett stort utbildningsbehov inom landstingen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 83,30% 8,30% 8,30% 0% <10% 10-24% 25-49% >50% Bild 7 Andel av personalen som erhållit utbildning i patientdatalagen, per landsting Sammanhållen journalföring innebär en möjlighet att under vissa förutsättningar dela journalinformation mellan olika vårdgivare, förutsatt att man uppfyller kraven i PDL. Bild 8 visar att landstingen i första hand kommer att använda denna möjlighet i samverkan med de privata vårdgivarna inom vårdvalet. Därefter kommer kommunsamverkan och andra landsting. 13(20)

14 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 92% 25% 75% 75% Privata vårdgivare med vårdavtal (inkl vårdval/hälsoval) Privata vårdgivare utan vårdavtal Kommuner Andra landsting Bild 8 Vilka externa vårdgivare kommer att ingå i sammanhållen journalföring 2014? Andel landsting 58 % av landsting har all verksamhet med i den sammanhållna journalföringen. 42 % gör undantag för vissa verksamheter. Vanligast är psykiatri, kuratorsanteckningar och ungdomsmottagning. Mäta nytta I enkäten frågas också efter om man gör uppföljningar av nytta. 54 % av landstingen mäter regelbundet upplevd nytta. Detta görs med följande metoder: Enkäter (vanligast) IT-ronder Användargrupper Kundträffar 38 % av landstingen genomför IT-ronder enligt Läkarsällskapets modell. 14(20)

15 Infrastruktur Informationssäkerhet Alla landsting har en informationssäkerhetspolicy vilket är ett lagkrav och 62 % har en informationssäkerhetsplan. Kommunikation Landstingen ställer stora krav på tillgänglighet, säkerhet och prestanda för sina IT-system. Alla landsting har genom sin decentraliserade verksamhet på läns/regionnivå ett gemensamt och sammanhållande nätverk. Dessa nätverk knyts samman i ett nationellt nätverk för vård och omsorg, Sjunet. Till detta nätverk är också kommuner, privata vårdgivare och leverantörer anslutna. Det finns dessutom ett antal gemensamma tjänster kopplade till Sjunet. Det är främst landets kommuner, mindre privata vårdgivare och leverantörer som nu ansluter sig. Internt har 77 % av landstingen infört Quality of Service helt eller på vissa segment för ökad säkerhet och prestanda. Införandet av IPv6 har påbörjats i hälften av landstingen. Infrastruktur En nationellt gemensam IT-säkerhetsinfrastruktur i form av SITHS, HSA och säkerhetstjänster finns i samtliga landsting och kommuner. En pådrivande faktor har varit införandet av nationella tjänster såsom NPÖ, elektroniskt sjukintyg och förskrivningsverktyget Pascal som förutsätter dessa säkerhetslösningar. På de enskilda datorarbetsplatserna dominerar Microsoftmiljön stort. Under våren 2014 hade 81 % av arbetsplatserna bytt till Windows 7 som klientoperativsystem. Datorarbetsplatser Datortätheten har under 2012 ökat ytterligare är nu i genomsnitt 0,99 anställd per datorarbetsplats (bild 9). År 2002 var genomsnittet 1,92, dvs. i stort sett en dubblering av antalet datorarbetsplatser har skett. Tätheten av PC/klienter i vården verkar nu stabilisera sig kring ca 1 anställd/pc. Noterbart är dock att antalet smartphones och läsplattor ökat kraftigt de senaste åren men de har ännu inte börjat användas i vårdarbetet i någon stor omfattning. 2,5 2 1,92 1,67 1,5 1,49 1,45 1 1,32 1,29 1,20 1,13 1,07 1,02 1,01 0,98 0,99 0, Bild 9 - Antal anställda per datorarbetsplats och trend, Genomsnitt för alla landsting. 15(20)

16 Smartphones och läsplattor När det gäller smartphones har alla landsting en strategi, men man har valt olika inriktning. Apple IOS, Android och Windows- telefoner är i stort lika vanliga i landstingen. Apple dominerar när det gäller läsplattor i landstingen, men antalet Windows-plattor har ökat stort. Läsplattorna används till stor del för administrativa ändamål (inkl. för politiker). Fortfarande används läsplattor i vårdarbetet i ringa omfattning. Sannolikt kommer det att öka då det nu finns lösningar som gör det möjligt att uppfylla säkerhetskraven (SITHS-kort etc.). I de flesta fall (75 %) har man pushmail kopplat till läsplattan. Hälften av landstingen har MDM-lösning för hantering av telefoner och plattor. Har strategi (eller tas fram under 2014) Vad säger strategin? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 23% 77% 100% Saknar strategi Har strategi 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 90% 70% 30% 20% 54% 54% 46% 31% Apple IOS Android Windows BYOD 10% 0% Läsplattor Smartphones Bild 10- Läsplattor och smartphones, strategier i landstingen (20)

17 Landstingens IT-kostnader För att beskriva nivå och utveckling av IT-kostnader samlas följande kostnadsuppgifter in: Externa intäkter (IT) Kommunikation (IT och telefoni) Utrustning (inköp och avskrivningar av utrustning, serviceavtal, reparationer, förbrukning mm) Programvaror (inköp, avskrivningar, licenser, underhållsavgifter mm) Externa tjänster (konsulter, datordrift, avgifter nationell ehälsa) IT-personal De samlade IT-kostnaderna 6 i landstingen uppskattas till 8.56 miljarder år 2013 (bild 11). Landstingens betydelse på leverantörsmarknaden kan uttryckas enligt nedan. De samlade inköpen för landstingen uppgick till ca 6 miljarder kr vilket är oförändrat jämfört med föregående år Relativ andel Datakommunikation 301 3,5% Telekommunikation 482 5,6% Utrustning ,1% Programvaror ,4% Tjänster ,1% IT-Personal ,3% Totalt % Upphandlas på marknaden, ca 6 miljarder Bild 11 Landstingens samlade IT-kostnader 2013 (mkr) Mellan har IT-kostnaderna ökat med 59 % i absoluta tal. Landstingens omslutning ökade samtidigt med 50% 7 medan antalet anställda (hel- och deltid) var oförändrat (+0,8%) 8. 6 Inkl. landstingens/regionernas egen personal 7 Källa: SKL. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling, tabell E Källa: SKL. Antal anställningar under perioden , tabell 1 17(20)

18 I relativa tal har IT-kostnaderna som andel av omslutningen varit stabila på ca 2,8 2,9 % sedan 2004, se bild 12 nedan. År 2013 var andelen 2, 83 %. 3,50 3,00 2,82 2,77 2,72 2,82 2,80 2,85 2,90 2,90 2,79 2,83 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Bild 12 Landstingens IT-kostnader som andel av omslutning Om man slår ut den totala kostnaden per IT-arbetsplats var kostnaden kr år 2013 (2012= kr) (bild 13). Inköp, service och avskrivningar av hårdvara svarar för 20 % av kostnaderna. Personalkostnaderna som bl.a. omfattar support och utveckling i egen regi uppgick till 29 %. Mjukvara och externa tjänster är 48 % (21 % + 27 %). Datakommunikation uppgår till ca 4 %. Datakommunikation per PC 1082 kr (4%) IT-tjänster per PC kr (27%) Personalkostnad per PC; kr (29%) Hårdvarukostnad per PC ; kr (19%) Programvara per PC; kr (21%) Bild 13 Kostnad per PC(brutto) fördelad på kostnadstyp 18(20)

19 Tkr Kostnaderna för programvaror har mer än fördubblats sedan 2004, dock från en mycket låg nivå och de fortsätter att öka. Detta beror bl.a. på datoriseringen av slutenvården med bl.a. system för vårddokumentation och programvaror som följer av detta. Bild 14 visar att kostnaderna för programvaror, personal och tjänster har ökat över åren. Utrustning och kommunikation har en stabil nivå Datakommunikation Telekommunikation Utrustning / Hårdvara Programvaror Tjänster IT-Personal - kostnad Bild 14 IT-kostnad fördelad på kostnadstyp, förändring Bild 15 visar också kostnadsutvecklingen men i relativa tal. Landstingen lägger relativt mindre pengar på infrastruktur idag än 2004 och mera på tjänster, personal och programvaror. Detta är också en generell bild av kostnadsutvecklingen inom IT. 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 9,2% 5,9% Datakommunikation Telekommunikation Utrustning Programvaror Tjänster Personal -2,0% -4,0% -1,1% -1,6% -6,0% -8,0% -6,7% -5,8% Bild 15 IT-kostnader , förändring relativ andel 19(20)

20 Driftform outsourcing I rapporteringen har också frågan om driftform ingått. Det kan konstateras att det inte är någon skillnad mellan outsourcing av rent administrativa system och vårdsystem (se bild 16). Inom alla system- och teknikområden finns det landsting som valt att outsourca drift och/eller förvaltning. Förlossning Vårdadmin, sjukhus/psykiatri Vårdadmin, primärvård Ersättning privata vårdgivare Ekonomi Hjälpmedel Bemanning Listning ehhandel, scanning fakturor ehhandel, elektroniska fakturor Kopplad flex PA Lön 9 9 Samordnad vårdplanering Bild 16 Extern datordrift i landstingen 2014 inom olika systemområden, antal landsting. 20(20)