Nyttor och utmaningar med den nationella patientöversikten, NPÖ

Transkript

1 Nyttor och utmaningar med den nationella patientöversikten, NPÖ Lars Törnblom Sveriges Kommuner och Landsting/CeSam

2 Innehåll Varför NPÖ? Införa NPÖ i kommunerna: Uppdrag och organisation Anslutning och användning Nyttan med NPÖ Utmaningarna Juridiken Organisation och processer Informationen Tekniken Nästa generation patientöversikter lars.tornblom@skl.se 2

3 Sagt om IT-stöd i vården och omsorgen:. ska inte som tidigare enbart ses som teknikutveckling, utan snarare som en process som möjliggör och påskyndar kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens verksamheter för att bättre kunna möta upp individuella behov.." *) *) Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg (2010) lars.tornblom@skl.se 3

4 Patientdatalagen och Sammanhållen journalföring Vårdgivaren får ha direktåtkomst till en annan vårdgivares uppgifter i samband med vården av en patient om uppgifterna antas vara betydelsefulla för vården och patienten samtycker till det Detta kan ske genom ett elektroniskt system, som gör det möjligt för en vårdgivare att ge eller få direktåtkomst till personuppgifter hos en annan vårdgivare NPÖ kan ge sådana möjligheter på nationell nivå lars.tornblom@skl.se 4

5 Införa NPÖ i kommunerna Uppdrag och organisation lars.tornblom@skl.se 5

6 Mål 2013 Alla kommuner skulle bli konsumenter av NPÖ under 2013 From 2014 skulle kommunerna börja dela sina (HSL-)journaler i NPÖ lars.tornblom@skl.se 6

7 Införandestöd NPÖ i kommunerna Tekniskt införande Nationell NPÖsamordning (SKL/Inera) Användning/nyttor NPÖsamordnare län/region NPÖsamordnare län/region NPÖsamordnare kommun NPÖsamordnare kommun NPÖsamordnare kommun Verksamhet IT Verksamhet IT Verksamhet IT lars.tornblom@skl.se 7

8 Anslutning och användning Status mars

9 Användning av NPÖ mars 2014 Över 210 kommuner har avtal om anslutning till NPÖ (som konsumenter) Alla landsting och 125 kommuner använde faktiskt NPÖ Örebro, Jönköping och Ö-vik toppar kommunanvändningen VGR toppar landstingens användning (56 % av all landstingsanvändning i Sverige) Nyköping och samtliga kommuner i Blekinge delar (producerar) nu HSLinformation i NPÖ Antal slagningar Antal unika användare lars.tornblom@skl.se 9

10 Summa av Uppslagningar (undantaget vissa privata vårdgivare) Län Kommuner Landsting/regioner Totalt Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland lars.tornblom@skl.se 10

11 Antal unika användare i NPÖ aug 3000 mars K L P Totalsumma lars.tornblom@skl.se 11

12 Antal uppslag i NPÖ aug mars K L P Totalsumma lars.tornblom@skl.se 12

13 En kommunal användare använder NPÖ nästan dubbelt så ofta som en användare i landstinget

14 Användning av NPÖ jämfört med användningen av Pascal

15 Nyttan med NPÖ

16 NPÖ ska leda till: Avsedd nytta ökad och säkrare vårdkvalitet genom bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning ökad patientsäkerhet som minskar risken för felbehandling och felmedicinering ökad effektivitet genom minskat dubbelarbete, förbättrad samplanering och samordning

17 Erfarenhetsbaserade nyttor, exempel Man spar tid genom att få direktåtkomst till information. Jag slipper ringa och störa på vårdcentralen, mottagningar och sjukhus, slipper jaga information. Överkänsligheter blir kända och säkerheten ökar, t ex vid blodsmitta. Remisser som skrivits syns det underlättar planeringen. Man får automatiskt rätt information från rätt sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast etc, inte bara muntlig information från medföljande personal eller anhörig. Vi kan se när vårdintyg i journalsystemet går ut. Det blir snabbare information tillbaka vid återbesök samt info om hjälpmedel. Vi får snabbare aktuell information om behov av hjälpmedel. Det underlättar att få information vid inläggning på sjukhus/observationsavdelning. När akuta frågor uppstår, t ex när en patient söker akutsjukvård lars.tornblom@skl.se 17

18 Vid vårdövergångar Före, under och efter rond, som komplettering av patientens egen berättelse. Efter besök på vårdcentral eller inom specialistvården. Inför utskrivning/hemgång av känd patient från slutenvård. Vid kontroll av läkemedelsordinationer. Vid kontroll av provsvar. Patienter som vårdas i annat län (även s.k. semesterpatienter) lars.tornblom@skl.se 18

19 Utmaningarna Juridiken

20 Lagområdet - exempel Sekretess och integritet Offentlighet och sekretesslagen (OSL) Socialtjänstlagen (SoL) SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Myndigheters ansvar för att samverka för att säkra effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet Patientdatalagen (PDL) Sammanhållen journalföring Pågående utredningar S 2011:13 Utredningen om rätt information i vård och omsorg SOU 2013:45 Rätt information kvalitet och säkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga Prop. 2013/14:202 - Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården (gäller from okt 2014?) S 2012:06 Utredningen om beslutsoförmögna inom vård, omsorg och forskning (klar jan 2015?) lars.tornblom@skl.se 20

21 Hantera konflikten ansvar för samverkan kontra att skydda individens integritet Vårdens skyldighet att informera om att man delar journalinformation i NPÖ Vårdens skyldighet att säkerställa att samtycke inhämtas och att endast personal som deltar i patientens vård får se journalinformationen Patientens rätt att motsätta sig delning av journalinformation med andra vårdgivare lars.tornblom@skl.se 21

22 Många frågor.. Kan en vårdgivare inhämta samtycke för annan vårdgivares räkning (exempelvis 1177 för kommunal sjuksköterska) Ska man notera i sitt eget journalsystem det man ser i NPÖ? Ska man anteckna i journalen att man inhämtat uppgifter från NPÖ? Finns det lagstöd för användning av NPÖ i (samordnad) vårdplanering? lars.tornblom@skl.se 22

23 Frågor och svar Att ta del av, använda och utbyta uppgifter i hälso- och sjukvård och socialtjänst Presentationen ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa hur personuppgifter kan användas av de som är verksamma inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten i syfte att skapa en god vård och omsorg. Utredningen om rätt information i vård och omsorg

24 Ämne och frågor 1. Frågor om viktiga begrepp 6-10 Patient Vårdgivare Vårdenhet Skillnad mellan samtycke och rätt att motsätta sig (opt-out) 2. Frågor om patientjournalen Syftet med patientjournalen Kan patienten vägra journal? Gemensam journal för flera patienter? Patientjournalens innehåll Begreppet vårddokumentation Får olika vårdgivare dokumentera i samma patientjournal? Vem ska journalföra och vem får göra det? Patientens medverkan i journalföringen Undersköterskors möjligheter att dokumentera i patientjournalen? 3. Frågor om att ta del av uppgifter i patientjournalen Vad innebär det att delta i vården av patienten? Tillåten åtkomst för den som inte deltar i vården Åtkomst för att förebereda sig inför t.ex. ett jourpass Får personal läsa sin egen journal? Röntgenronder är de lagliga? Hur får remisser följas upp? Att ta fram fallbeskrivningar för kvalitetsdiskussioner eller för utbildning Ta del av journalen för att följa upp hur det gick för patienten Patientdatalagen och åtkomst för studenter Åtkomst för studenter Åtkomst vid praktik Åtkomst vid monitorering i samband med kliniska prövningar Bild nr Utredningen om rätt information i vård och omsorg

25 Ämne och frågor 4. Frågor om patientens rättigheter och inflytande Inre spärrar Inre spärr och nöd Får patienten spärra läkemedel och s.k. viktig medicinsk information? Patientens rätt att ta del av journalen Patientens möjlighet till direktåtkomst 5. Frågor om sammanhållen journalföring Vad är sammanhållen journalföring? Åtkomst mellan primärvård och hemsjukvård Hur göra uppgifter tillgängliga i system för sammanhållen journalföring? Hur ta del av andra vårdgivares uppgifter? Vad gäller om patienten inte vill vara med i sammanhållen journalföring? Hur kan en spärrad journal hanteras i en nödsituation? Begreppet aktuell patientrelation Samtycke för vårdgivaren Hur länge gäller patientens samtycke? Samtycke på särskilt boende m.m. Samtycke och vårdcentral Föräldrar kan inte samtycka för barnet Barnets samtycke i takt med stigande ålder och mognad Hur göra vid nödsituation när samtycke inte kan fås? Remissmottagares åtkomst Att hämta in samtycke i förväg, t.ex. vid remisshantering 6. Frågor om dokumentation i Socialtjänsten Dokumentationens innehåll Får olika utförare dokumentera i samma akt? Individens rätt till sin dokumentation Direktåtkomst för individen Bild nr Utredningen om rätt information i vård och omsorg

26 Ämne och frågor 6. Frågor om dokumentation i Socialtjänsten Direktåtkomst mellan olika utförare Direktåtkomst mellan biståndshandläggare och privat utförare Sekretess mellan kommunens nämnder på socialtjänstens område Kvalitetsregister i socialtjänsten 7. Frågor om integrerade verksamheter mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialtjänstuppgifter i patientjournalen Direktåtkomst mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst Får hemsjukvård och hemtjänst dokumentera i samma journal? Biståndshandläggare och åtkomst till patientjournal Skillnad mellan samordnad vårdplanering och sammanhållen journalföring 8. Frågor om nationella kvalitetsregister i hälso- och sjukvården Krävs patientens samtycke? Information till patienten Vem är ansvarig för registret? Får patientens registrera själv? Hur skyddas uppgifterna? Vem får ha direktåtkomst till uppgifterna? Krävs etikprövning för forskning? 9. Frågor om informationssäkerhet Vad är stark autentisering? Behörighet och behörighetsstyrning Är behörigheten lika med befogenhet? Mejla till patienten? Mejla till klienten? Bild nr Utredningen om rätt information i vård och omsorg

27 Vad är en vårdenhet? Det är en organisatorisk enhet som vårdgivaren själv fastställer, ofta den verksamhet som leds av en verksamhetschef. Utredningen om rätt information i vård och omsorg

28 Får undersköterskor, t.ex. på ett särskilt boende, föra patientjournal? Ja, det finns inga legala hinder mot det. Det är vårdgivaren, t.ex. kommunen, som avgör hur arbetet ska bedrivas och vilka utöver de journalföringspliktiga som ska dokumentera i patientjournalen. Utredningen om rätt information i vård och omsorg

29 Utmaningarna Informationen

30 Informationen i NPÖ Kan jag lita på informationen? Är informationen relevant? Är informationen aktuell? Är informationen signerad? Är informationen kvalitetssäkrad? lars.tornblom@skl.se 30

31 Kritiska röster Det tar alldeles för lång tid att komma in Man får inte veta det man behöver Vi måste få en säker läkemedelslista. Det är fortfarande alldeles för osäkert

32 Kan NPÖ bli bättre? Fler vårdgivare måste dela sin information! Bestäm minsta gemensamma informationsmängder för alla vårdgivare

33 Utmaningarna Organisation och processer

34 Möjliggör NPÖ verksamhetsutveckling? NPÖ kan snabba upp informationsflödet mellan vårdgivare Mer information = säkrare beslutsunderlag = säkrare vård Gamla rutiner kan man släppa taget? Förändrade arbetssätt en gemensam fråga mellan inblandade vårdgivare lars.tornblom@skl.se 34

35 Hur blir vi bättre användare? Verksamhetsledare måste aktivt stimulera användningen av NPÖ Marknadsför NPÖ internt Behov av uppföljning: I vilka situationer använder man faktiskt NPÖ? Se gemensamt över processerna över vårdgivargränserna, t.ex. när en patient ska från sjukhus till kommunen lars.tornblom@skl.se 35

36 Utmaningarna Tekniken

37 Tekniska utmaningar Förenkla anslutningen till NPÖ! Hållbara svarstider! Säkerställ att alla typer av utrustning kan användas (även läsplattor och smarta telefoner)? Gör NPÖ tillgängligt mobilt

38 Att lära av erfarenheter från fem regioner/län Genomförande av NPÖ underlättas när man har samverkansorganisationer på både läns/-region och lokal nivå. NPÖ ger bäst resultat när det används inom hela vårdkedjan. Vägen dit underlättas när den övergripande lednings- och styrningsnivån är involverad redan vid införandet. Ta hjälp av personer som är starkt motiverade att använda NPÖ vid implementeringen. System för support och uppföljning är lika angeläget som teknikfrågorna. NPÖ syftar till att förenkla arbetssättet. Därför behövs det tydliga lokala riktlinjer och rutinbeskrivningar som stöd vid införandet, och att man ser över befintliga rutiner och arbetssätt så att gamla metoder (som t ex användning av fax och telefon) kan fasas ut där så är möjligt och relevant. Information och utbildning till personalen är en framgångsfaktor för att börja använda NPÖ. Flexibla lösningar (t ex på utbildning på kvällstid) och återkommande utbildningstillfällen ökar möjligheten för alla att delta. Ju snabbare åtkomst till den senaste informationen desto större upplevd nytta för personalen lars.tornblom@skl.se 38

39 Nästa generation patientöversikter

40 NPÖ idag Presentation NPÖ server Infrastruktur Journalsystem Journalsystem Journalsystem Journalsystem Källsystem

41 NPÖ Journal på nätet Kvalitetsregister Appl X Presentation Tjänstekontrakt Nationell TP Tjänstekontrakt TGP EI SÄK Cache Infrastruktur Samma data behövs i flera tillämpningar Källsystem NOD Vård Omsorg X lars.tornblom@skl.se 41

42 Situationsanpassad åtkomst Web Platta Journalsystem Presentation Tjänstekontrakt Nationell TP Tjänstekontrakt TGP EI SÄK Cache Infrastruktur NOD Vård Omsorg X Källsystem lars.tornblom@skl.se 42

43 Projektstatus april 2014 Ineras ledning ställer krav på effektivare samordning av utvecklingen av NPÖ, Journal på nätet och Läkemedelslistan. Utredningen pågår Utredningens förslag presenteras under mars och Ineras styrelse förväntas fatta beslut 9/

44 Tack för ordet! Frågor?