ehälsa i landstingen

Transkript

1 ehälsa i landstingen Augusti 213 Inventering på uppdrag av SLIT-gruppen Sammanställd av Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1(62)

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Förutsättningar... 4 Sverige och omvärlden... 5 Redovisning och analys... 6 IT-stödet i vården... 6 IT-stöd för vårddokumentation... 6 Hur agerar landstingen på marknaden?... 6 Marknaden för vårdsystem... 7 Övrig dokumentation... 9 IT-stöd för läkemedelshantering... 9 IT-stöd för patientadministration... 1 IT-stöd för medicinsk service Vårdval och IT-stöd IT-stöd för samverkan kommun och landsting e-tjänster för patienter och medborgare Tandvård Administrativa stödsystem Infrastruktur Kommunikation Infrastruktur och säkerhetstjänster Datorarbetsplatser Landstingens IT-organisation... 2 Landstingens IT-kostnader Bilaga - IT-stöd i landstingen Rapporten är sammanställd av: Lars Jerlvall, Center för ehälsa i samverkan, (Lars.Jerlvall@cehis.se) och Thomas Pehrsson, Landstinget Blekinge, (thomas.pehrsson@ltblekinge.se) 2(62)

3 Sammanfattning Landstingen i Sverige använder IT-stöd i stor omfattning för att utveckla och förbättra verksamheten (ehälsa). Internationellt ligger Sverige långt framme i användning av ehälsotjänster. Den nationella ehälsostrategin för tillgänglig och säker vård och omsorg sätter fokus på IT som en förutsättning för att förbättra patientsäkerheten, effektivisera vården och bidra till att öka patienternas delaktighet i vården. Det är mycket viktigt att landstingen inför grundläggande IT-stöd i vården för att de nationella målen ska kunna uppnås. Via Center för ehälsa i samverkan (CeHis) har en gemensam och finansierad handlingsplan tagits fram och via landstingens utförarbolag (Inera AB) har samordning och fokusering ytterligare förstärkts. 213 års rapport, framtagen på uppdrag av SLIT (Landstingens IT-strateger/IT-chefer), följer samma uppställning som tidigare år, vilket gör det möjligt att följa förändringar. Liksom tidigare ingår också en fördjupad status relaterat till patientdatalagen och hur den tillämpas i landstingen. Nytt för i år är ett avsnitt om IT-organisation. Rapporten visar att IT-kostnaden som en del av omslutningen hållit en stabil nivå ända sedan mätningarna började. För 212 utgör IT-kostnaden 2.8 % av omslutningen dvs samma som år 24. Under dessa år har bl.a. antalet arbetsplatser ökat med mer än 5 %. Samtliga ITkostnader för landstingen (inkl. egen personal) beräknas uppgå till ca 8 miljarder. De grundläggande tjänsterna för säkerhet (HSA och SITHS) har till stora delar införts och är en förutsättning för flera av de nationella tjänster som nu införts (bl.a. Pascal och NPÖ 1 ). Införande av några av de nationella tjänsterna påskyndas av att regeringen via överenskommelse med SKL ger ekonomisk stimulans till landsting/regioner för att nå resultat inom patientsäkerhetsarbetet. Exempel på detta är NPÖ som infördes under 212 och Infektionsverktyget som enligt överenskommelse mellan SKL och regeringen ska införas under 213. I övrigt kan nämnas att: IT-stöd för samordnad vårdplanering finns nu i alla landsting. Alla landsting har en omfattande IT-infrastruktur för kommunikation och ett sammanbindande nationellt nät (Sjunet). Tätheten av PC/klienter i vården ökar årligen och är nu,98 anställd/pc, dvs. att det i vården finns något mer än en IT-arbetsplats per anställd. Den stora gemensamma utmaningen är att införa och öka användandet av nationella ITtjänster (t.ex. NPÖ, Säkerhetstjänster, Pascal och MVK 2 ) i landstingens IT-miljöer och verksamheter. Landstingen arbetar via CeHis efter en gemensam handlingsplan med finansiering. Aktuell handlingsplan avser perioden Denna handlingsplan, med en tydligare långsiktig samordning och en utbyggd nationell IT-infrastruktur, är grunden i det fortsatta förbättringsarbetet och för att uppnå målen i den nationella ehälsostrategin. 1 NPÖ = Nationell PatientÖversikt 2 MVK = Mina Vårdkontakter 3(62)

4 Patientdatalagen trädde i kraft i juli 28 utan några övergångsregler. Vår redovisning visar att det återstår mycket anpassning av system, regler och rutiner samt utbildning av personal. Vidare framgår att än så länge har väldigt få patienter utnyttjat möjligheten att spärra information. En majoritet av landstingen har i samband med vårdvalsreformen valt att utnyttja möjligheten till sammanhållen journalföring. De flesta landstingen kräver eller erbjuder privata vårdgivare som ingår i vårdvalet att använda samma journalsystem som landstinget. Några landsting har tagit bort kravet och erbjuder istället möjligheten att använda landstingets journalsystem. Bakgrund Det finns ett stort intresse för fördjupad kunskap om vårdens användning av IT-stöd från myndigheter, leverantörer och media. Intresset är särskilt stort avseende genomförandet av den nationella ehälsostrategin och landstingens handlingsplan för realisera denna. Strategin fokuserar på att informationen ska följa patienten över organisatoriska gränser liksom att med hjälp av IT öka patientens säkerhet och delaktighet i vården. En viktig del som under senare tid har accentuerats är patientens egen tillgång till information. Ett antal insatser pågår, bl.a. Socialdepartementets upphandling av ehälsokonto. En förutsättning för att uppnå målen i den nationella ehälsostrategin är att det finns ett utbyggt lokalt IT-stöd på sjukhus, vårdcentraler och hos privata vårdgivare. Det finns idag ingen officiell statistik eller sammanställning som beskriver i vilken omfattning IT-stöd finns infört hos de olika landstingen. SLIT gör därför sedan år 24 en egen inventering avseende system, utveckling och kostnader inom landstingen/regionerna. I takt med att IT-stödet nu börjar bli allt mera heltäckande flyttas fokus mot de effekter eller nyttor som datoriseringen av vården inneburit för ex.vis patientsäkerhet. Här saknas idag större studier. Det ligger också utanför SLIT:s uppdrag att göra sådana studier. Hälso- och sjukvården svarar för ca 9,4 % av BNP 3. Antalet sysselsatta (exkl. timanställda) i landstingssektorn uppgår till ca 248 st. 4 Användning av ehälsa för verksamhetsutveckling har etablerats inom hälso- och sjukvården. Det knyts därmed stora förväntningar till att IT också skall kunna effektivisera vårdens processer och förbättra kvaliteten i vården. Detta gör att det blir intressant att följa kostnader samt utveckling, införande och användning av e-hälsa i hälso- och sjukvården. Förutsättningar Uppgifter om IT-kostnader i denna rapport avser 212. Uppgifter avseende system, användning etc. avser läget under våren 213. Genom att det finns underlag från tidigare år har det varit möjligt att följa trender över åren. Uppgifter avseende ekonomiska nyckeltal har insamlats på ett standardiserat sätt med definierade konton (LBAS) och enligt samma modell under flera år. Alla landsting/regioner utom ett (Dalarna) har lämnat uppgifter till denna rapport. Trots att insamling av nyckeltal genomförts under flera år med samma definitioner och med allt bättre kvalitet kan det fortfarande finnas vissa kvalitetsbrister. Skillnader kan också bero 3 Källa: SoS: Lägesrapport 211 Hälso- och sjukvård och socialtjänst 4 Källa: SKL Landstingsanställd personal 212, tabell 2 4(62)

5 på att landstingen valt att lägga ut delar av kärnverksamheten på entreprenad, t.ex. genom LOV 5. Det egna IT-stödet, och därmed kostnaderna, blir då mindre omfattande än i de landsting som har verksamheten kvar i egen regi. IT-kostnaden kommer i dessa fall att ingå i ersättningen i vårdavtalet. Vissa uppgifter är också skattningar t.ex. uppgifter om personal som arbetar med IT-frågor ute i vården. Här finns en definitionsfråga om vad som är IT-arbete och vad som ska räknas som verksamhetsutveckling. Ev. oklarheter här påverkar dock inte helhetsbilden Uppgifter om IT-organisationernas personal är enhetligt redovisade. Vidare kan det i enskilda landsting skilja avsevärt mellan åren beroende på satsningar eller återhållsamhet under vissa år. Större engångsavskrivningar påverkar också. Systeminventeringen bygger på en enkätinsamling som har besvarats av medlemmarna i SLIT. Motsvarande inventeringar har gjorts under flera år i syfte att ge underlag för jämförelser och benchmarking mellan landstingen i Sverige. Enkäten består av drygt 1 frågeområden. Uppgifter som samlas in för varje område är täckningsgrad (dvs. hur mycket som är infört i förhållande till ambition), system, leverantör, driftform etc. För vårddokumentationssystem samlas även uppgifter in om antal användare per system. Alla landsting utom ett har besvarat enkäten (Dalarna). Sverige och omvärlden Av den tillgängliga statistik som finns inom området så tyder mycket på att Sverige tillsammans med övriga nordiska länder ligger i den absoluta framkanten vad gäller användning av IT-stöd för vårdens dokumentation och processer. En rapport från EU-kommissionen bekräftar detta. Här har IT-utbredning och användning vid akutsjukhus i samtliga EU-länder plus tre ytterligare samt USA jämförts 6. Sverige ligger särskilt långt framme när det gäller IT-stöd för vårddokumentation, PACS, och elektroniska recept vilket allt är helt infört. I en annan genomförd EU-rapport framgår bl.a. att Sverige är ett av två länder som har bred och rutinmässig användning av journalsystem. Vidare har HIMSS 7 i en sammanställning över ehälsoområdet i Europa konstaterat att Sverige ligger i topp bland de europeiska länderna. OECD 8 har konstaterat samma sak. Utmärkande för Sverige är att man ofta använder ett gemensamt journalsystem för primärvård och slutenvård, vilket gör att informationen blir åtkomlig i hela vårdkedjan. Vidare är Sverige unikt genom en mycket positiv samverkan mellan leverantörer via Swedish Medtech och kundgrupper (landstingen) samt de nationella aktörerna Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, CeHis etc. Ofta nämns USA som förebild vad gäller IT-användning. När det gäller datoriserad vårddokumentation så är USA klart distanserade av de nordiska länderna. I USA har man nu initierat ett arbete med att öka användningen av journalsystem i vården, Meaningful use, där mångmiljardbelopp satsas för att stimulera denna utveckling. Uppskattningen är att ca 5 % av USA:s sjukvård ska ha journalsystem införda under år 213. USA har på bredden främst fokuserat på elektroniska lab.svar, PACS och elektroniska utskrivningsmeddelanden. För att bättre kunna jämföra utvecklingen inom ehälsoområdet har OECD startat ett internationellt benchmarkingarbete. Kopplat till detta pågår ett arbete inom Nordiska Rådet för att jämföra de nordiska länderna. I båda dessa studier används materialet från SLIT-rapporterna. 5 LOV = Lagen om valfrihetssystem inom vård och omsorg 6 European Commission, ehealth Benchmarking III, Deloitte & Ipsos Belgium, 13th april Healthcare Information and Management Systems Society) 8 Organization for Economic Co-operation and Development 5(62)

6 Redovisning och analys IT-stödet i vården IT-stöd för vårddokumentation Behovet av att dokumentera (skriva journal ) är stort och centralt för vården. Landstingen har under många år arbetat med att införa IT-stöd för vårddokumentation. Inom primärvården infördes IT-stöd för detta redan under 9-talet. Det var svårare och därmed en längre process att införa motsvarande IT-stöd för sjukhus och psykiatri. Särskilt komplext är att införa bra IT-stöd för läkemedel i sluten vård. År 23 var endast ett landsting klart med att ha infört ett gemensamt IT-stöd för all vårddokumentation. Detta är nu uppnått för alla landsting/regioner. Bild 1 visar införandetakten för införande av digital vårddokumentation, dvs. för sjukhus, psykiatri och primärvård. Vårddokumentation är oftast en del i ett mera omfattande journal- /vårdsystem. IT-stöd för all vårddokumentation IT-stöd infört för vårddokumentation vid alla sjukhus, all psykiatri och primärvård Bild 1 Landsting som har IT-stöd för all vårddokumentation (sjukhus, psykiatri och primärvård) Hur agerar landstingen på marknaden? Det pågår stora ansträngningar i landstingen att konsolidera och integrera såväl teknik som information för gemensam åtkomst. Flertalet landsting har standardiserat med ett system och en leverantör för all vårddokumentation inom den egna organisationen, dvs. för sjukhus, psykiatri och primärvård. Starka drivkrafter är visionen om en patient en journal med gemensam läkemedelslista och gemensam term- och begreppsstruktur. Intern konsolidering med endast en instans (en databas) underlättar och är ett steg på vägen att nå visionen en patient en journal. Införandet av NPÖ har inneburit en ny möjlighet till åtkomst till information 6(62)

7 inom landsting/regioner som har olika dokumentationssystem i vården. Arbete har också påbörjats med att konsolidera/standardisera system och informatik mellan landsting. 14 landsting/regioner har som strategi att ha ett gemensamt system för vårddokumentation vid sjukhus, psykiatri och primärvård. Flertalet har också genomfört denna strategi. Genom denna konsolidering har marknaden för IT-stöd för vårddokumentation i Sverige blivit en mogen marknad vilket kännetecknas av ett fåtal dominerande leverantörer och färre upphandlingar. Antalet landsting/regioner som har ett gemensamt vårdsystem som strategisk inriktning har dock minskat från18 år 21 till 14 i år. Detta förklaras av att sedan dess har NPÖ börjat införas i bred skala och sex landsting/regioner har valt NPÖ som sin strategi för att göra vårdinformation tillgänglig internt. Förutom dessa övergripande system finns också specifika dokumentationssystem för en viss typ av verksamhet, exempelvis förlossning och IVA Integration olika system Använda samma system Integration olika system Använda samma system NPÖ Svar från Dalarna avser 212. Bild 2 Landstingens modeller för att konsolidera vårdinformation Marknaden för vårdsystem Bilden av att vården har en stor spridning av olika system för vårddokumentation stämmer inte. Idag är det ett fåtal system och leverantörer som dominerar marknaden (bild 3). Fem leverantörer (Siemens, Evry (f.d. Systeam), Cambio, CompuGroup samt landstinget Norrbotten) har 96 % av alla användare, en andel som ökat från 87 % sedan år 26. 7(62)

8 Övriga (3,6%) Medidoc, Infomedix Sjukhus/Psykiatri P-vård PMO/J3 (4,2%) VAS (7,7%) Systeam Cross (1,4%) Antal användare Sjukhus/ psykiatri = P-vård = Totalt = Varav privat Take Care (2,6%) Melior (25,9%) Cosmic (27,6 %) Tusental Bild 3 - Marknadsandelar system för vårddokumentation totalt (antal användare) Marknaden för vårddokumentationssystem domineras av sex system som tillsammans har 96 % av alla användare. Under 213 har Cosmic gått om Melior från Siemens som det mätt till antalet användare största systemet. Cosmic finns idag i sju landsting medan Melior har många installationer i Västra Götalandsregionen och i Region Skåne. - För sjukhusen och psykiatrin har fyra leverantörer 9 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Under den senaste femårsperioden har Cosmic och Take Care ökad sina marknadsandelar betydligt medan Melior minskat sin. - Inom primärvården har fyra leverantörer 1 % av marknaden uttryckt i antalet användare. Antal användare av systemen VAS, Take Care och Cosmic ökar inom primärvården. Övriga system minskar. - Inom tandvården domineras marknaden av två system (T4 och Effica) som finns i 16 av 21 landsting/regioner (76 %). T4 är klart marknadsledandet med 12 landstingskunder. - Inom privatvården finns dock fortfarande ett antal mindre system, ofta lokalt utvecklade. Noterbart är att de flesta av de dominerande systemen har ett utländskt ägande. Siemens (Melior) Tyskland, CompuGroup (Journal 3, PMO, Take Care, Medidoc) Tyskland Evry (Systeam Cross) Norge, Cambio (Cosmic) Sverige 8(62)

9 Cosmic Systeam Cross VAS Take Care Bild 4 - Landsting som har samma system för vårddokumentation (sjukhus/primärvård/psykiatri) Övrig dokumentation Inom mödrahälsovården förs en förlossningsjournal med stöd för vårdkedjan mödravård förlossning. Inom detta område finns IT-stöd för dokumentation i alla landsting och alla landsting utom ett är helt klara med införandet. Obstetrix från Siemens dominerar marknaden (17 lt/reg.). Den dokumentation som förs i ambulanser har också IT-stöd för såväl dokumentation som överföring av information till och från sjukhus, t.ex. EKG. Mobimed och Paratus finns inom 16 landsting (211=13). IT-stöd för operationsplanering finns också i alla landsting. Provisio och Orbit dominerar och finns i 15 landsting (211=12). Tre landsting har mer än ett operationsplaneringssystem (212=4). När det gäller IT-stöd för intensivvård (IVA-journal) finns en stor spridning av system. Flertalet av systemen finns endast inom ett landsting och sex landsting saknar helt IVA-journal. Pasiva finns i flest landsting (7). IT-stöd för läkemedelshantering Med IT-stöd för läkemedel avses stöd för att förskriva läkemedel och att dela läkemedel på sjukhus samt beslutsstöd. Förskrivningsmodul inkl. ordinationshantering ingår som standard i dagens vårdsystem. För att överföra receptet till apoteket används e-recept. Nästan 9 % av alla recept är idag elektroniska. Sverige är världsledande vad gäller e-recept, funktionen är införd av alla landsting/regioner. Under 212 infördes ett nytt IT-stöd för doshantering (Pascal) inom både landsting och kommuner. 9(62)

10 Att skapa ett bra stöd för att ordinera läkemedel inklusive infusioner och injektioner på sjukhus med sluten vård är komplext. Kraven på säkerhet är extremt höga. 19 landsting är helt eller i det närmaste klara, se bild 5. I primärvården finns IT-stöd för förskrivning helt infört i alla landsting utom ett där införandet pågår. En särskild ambition är att ge en samlad bild av de läkemedel som förskrivits för en patient av olika vårdgivare i form av en gemensam läkemedelslista inom ett landsting och nationellt. Att införa en gemensam läkemedelslista inom ett landsting är en komplicerad process om man har många olika system eller installationer att ta hänsyn till. Arbetet förenklas och tillförlitligheten ökar om man har ett enda system för hela vården men ställer ändå stora krav på enskilda vårdgivare. 16 landsting har idag en gemensam läkemedelslista för all vård inom landstinget (211=9). Ytterligare 3 landsting är på god väg. Nationellt pågår ett projekt för en nationell läkemedelslista (NOD) LT/regioner som är helt klara Primärvård Sjukhus ÖV Sjukhus SV Bild 5 Antal landsting som är helt eller nästan klara med att införa IT-stöd för förskrivning och ordination av läkemedel Integration med SIL 9 har genomförts i alla landsting. 1 IT-stöd för patientadministration Med patientadministration avses här IT-stöd för kassa, tidbok, ekonomihantering m.m. Alla landsting har sedan många år IT-stöd för detta område. En konsekvens av detta är att det finns ett arv med många olika system som man nu arbetar bort. Exempelvis fanns det PAS som endast fanns i ett landsting. Idag är denna siffra 4PAS. PAS-stödet integreras idag i allt större utsträckning i de vårdsystem ( journalsystem ) som införs i många landsting. Noterbart är att 14 landsting har samma PAS-lösning för all vård (212=1). 19 landsting har samma PAS för sjukhus och psykiatri, (212=18), se bild 6 nedan. 9 SIL = Svensk Informationsdatabas för Läkemedel 1 Källa: CeHis hemsida, Landstingens anslutningar, juli 213 1(62)

11 14 av 21 landsting har samma PAS för all vård (6 lt år 28) 19 av 21 lt. har samma PAS för sjukhus och psykiatri (11 lt år 28) Sjukhus /psykiatri Alla har system 2 av 21 lt har två eller flera system (8 år 28) 9 olika PAS (26 år 28) 4 PAS finns enbart i ett lt/region (18 år 28) Vanligast är - Cosmic (finns i 7 lt) - Systeam Cross (4 lt) Bild 6 System för patientadministration 213 Primärvård Alla har system 3 av 21 lt har två eller flera system (7 år 28) 9 olika PAS 4 av dessa finns enbart i ett lt/region Vanligast är - ProfDoc J3), - Systeam Cross - Cosmic (finns i 5 lt vardera) IT-stöd för medicinsk service Medicinsk service omfattar stöd för laboratorier och bilddiagnostik. IT-stödet för laboratorier byggdes tidigt ut och laboratorierna är sedan länge helt datoriserade. Flera generationsbyten har dessutom gjorts. Marknadsledande är Klinisk kemi Blod Antikoagulentia (AVK) Mikrobiologi Patologi Klin Fys EKG Flexlab (11 lt/reg.) Prosang (18 lt/reg.) Journalia resp Auricola (1 lt/reg. vardera) Adbakt (7 lt/reg.) Sympathy (12 lt/reg.) PAF resp Sectra RIS (6 lt/reg. vardera) Muse resp. MegaCare (9 resp. 8 lt/reg.) Inom radiologin är såväl den administrativa (RIS) som den bildmässiga hanteringen (PACS) helt digital i Sverige. Remiss/svarshantering inom radiologin finns infört inom majoriteten av landstingen. När det gäller röntgenbilder så har alla röntgenkliniker gått över till digital bildhantering (PACS). 17 landsting/regioner har ett gemensamt röntgenarkiv för hela organisationen. Inom detta område domineras marknaden av Sectra. Sectras lösningar finns i 15 landsting. Kommunikationen mellan medicinsk service (laboratorier) och verksamheten är fortfarande till stor del pappersbunden. Längst med att införa elektroniska remisser och provsvar har man kommit inom klinisk kemi och röntgen, se bild 7. Att skicka elektroniska remisser mellan huvudmän är inte möjligt idag bland annan p.g.a. bristande standardisering inom såväl teknik som informatik. Ett gemensamt utvecklingsarbete har därför startat upp av CeHis och landstingen. 11(62)

12 Antal landsting/regioner Antal lt/regioner som är helt klara med införandet Remisser Svar 5 6 kem.lab. mikrobiologi patologi röntgen konsult Uppgifter från Dalarna 212 ingår Bild 7 Antal landsting som är helt klara med införande av elektroniska remisser/provsvar för olika verksamheter i primärvården 213 Vårdval och IT-stöd I samband med att vårdval infördes i Sverige kom också frågan om vägval och krav på ITstöd. Av bild 8 framgår att majoriteten av landstingen kräver att den privata utföraren använder samma IT-stöd för vårddokumentation som landstingen. En avgörande faktor för detta ställningstagande är sannolikt att det innebär större möjlighet för att få gemensam tillgång till dokumentationen för patienten. Under 211 enades landstingen kring att inte längre ställa detta krav utan att istället erbjuda användning av samma system. Dock är det fortfarande 12 landsting som kräver användning av samma system Krav Erbjudande Ingetdera Bild 8 Vårddokumentationssystem, landstingens strategi i avtal med privata vårdgivare Införande av vårdval har medfört behov av listningssystem. Master och Liston är de dominerande systemen och det finns ett flertal egenutvecklade system. Vårdvalet har också inneburit att IT-frågorna på ett bättre och tydligare sett har reglerats i avtal med de privata vårdgivarna. Flertalet landsting har sammanhållen journalföring med de privata vårdgivarna och erbjuder också IT-stöd för remisshantering. 12(62)

13 Andelen privata vårdgivare ökar och därmed också fragmenteringen. Det är därför av stor vikt att vårdinformationen kan kommuniceras (följa patienten) mellan landsting och den privata vårdgivaren (sammanhållen journalföring). Bild 9 visar vad som skett sedan vårdvalet infördes vad gäller i vilken utsträckning det finns särskilda avtal, vilka olika IT-tjänster som de privata vårdgivarna kan utnyttja samt kraven på redovisning från de privata vårdgivarna Bild 9 IT-tjänster mellan landsting och privata vårdgivare, antal landsting IT-stöd för samverkan kommun och landsting Ur ett patient- och brukarperspektiv är samverkan mellan landsting och kommuner av vitalt intresse. För att stödja genomförandet av samordnad vårdplanering mellan kommun och landsting har IT-stöd med meddelandehantering införts (Bild 1). Alla landsting har IT-stöd för samordnad vårdplanering. Införandet pågår i ett landsting. 1 2 Införskaffat Klara Antal landsting/regioner Meddix8 lt Prator 6 lt Bild 1 IT-stöd för samordnad vårdplanering mellan kommun och landsting, antal landsting 13(62)

14 Det finns stora önskemål att kunna ge bättre stöd för att informationen ska kunna följa patienten mellan olika huvudmän. Patientdatalagen, med sammanhållen journalföring, ger nu de legala förutsättningarna för detta och NPÖ är en applikation som tillgodoser denna ambition. För att samordna utvecklingen finns numera samverkansgrupper mellan landsting och kommunerna i samtliga län. 13 av 2 landsting har dessutom en politisk samverkansgrupp för ehälsa (11 år 212). e-tjänster för patienter och medborgare Exempel på e-tjänster i vården är bokning/avbokning av tider, SMS-påminnelser, begäran om receptförnyelse etc. Tjänsterna införs dels för att utveckla service till patienter och medborgare och dels för att avlasta vården. Landstingen har ett antal tjänster för att underlätta i kontakt med vården. Mest förekommande är receptförnyelse samt bokning/avbokning av besök. Noterbart är att de flesta boknings-/avbokningslösningar bygger på meddelandehantering, men en övergång till direktbokning, dvs. koppling till PAS-system är nu på gång. Området e-tjänster har en stor utvecklingspotential. Tillgänglig statistik visar dock att de olika tjänsterna än så länge utnyttjas i relativt liten omfattning. Avsaknad av en infrastruktur för ITsäkerhet i samhället med en nationell e-id lösning samt legal osäkerhet har begränsat förutsättningarna för att erbjuda mera personifierade tjänster (t.ex. åtkomst av egen journal). Mina vårdkontakter (MVK) har blivit en nationell standard och är därmed på väg att bli ett enhetligt gränssnitt för medborgarna. Bland nyare tjänster är möjlighet att jämföra vårdcentralers/hälsocentralers utbud, tillgänglighet och uppfattad kvalitet. Likaså finns en tjänst för att söka vård där kontaktuppgifter etc. finns. En särskild form av e-tjänster är IT-stöd för uppringning s.k. callback, en tjänst för patienter att i stället för att sitta i telefonkö bli uppringd av vården på tid som man själv bestämmer. Denna lösning har införts på bred front och används i stor omfattning. Tele-Q är dominerande system inom detta område. etjänster för vården som landstingen gemensamt tagit fram och nu driftar och förvaltar är: Kvalitetssäkrad information och möjlighet till fördjupad kunskap om hälsa, vård och omsorg o Fakta om kroppen, relationer, livsstil, egenvård, symtom, sjukdom, undersökning, behandling, läkemedel o Filmer och illustrationer o Personliga berättelser Vägledning till vård, tandvård och omsorg o Hitta vård och omsorg o Jämför vård och omsorg Personliga råd om hälsa, vård och omsorg o Personlig rådgivning via telefon o Anonym frågetjänst o Stöd vid förändring av levnadsvanor o Självtester 14(62)

15 Personliga tjänster och journalen o Utföra ärenden, exempelvis ställa fråga, förnya recept och förnya hjälpmedel o Boka och ändra tid o Påminnelser om tid och recept o Kallelser o Formulär inför och efter besök i vården o Personlig vård- och hälsostatus, exempelvis provsvar, läkemedel och vaccinationer o Remisstatus o Patientens egen provtagning o Registrering av värden o Journalanteckningar o Beställa, av- eller omboka tid o Förnya recept o Beställa journalkopia o Begära intyg o Förnya hjälpmedel o Allmän rådgivning o Fråga sjuksköterskan o Egen ärendetyp (mottagningar kan designa själv) o Klamydiatjänst som innebär beställning av provutrustning samt provsvar via Mina vårdkontakter Internetbaserad behandling o Kognitiv beteendeterapi (KBT) o Videokonsultation Aktuella volymuppgifter kring e-tjänster inom vården finns på CeHis hemsida. Tandvård IT-stöd för tandvårdsjournal är helt infört i alla landsting. Marknaden domineras av systemen T4 (12 landsting) och Effica (4 landsting). Digital röntgen för tandvården är införd i alla landsting utom ett. Schick finns i flest landsting (1). Administrativa stödsystem 17 av 2 landsting/regioner har infört elektroniska fakturor (e-fakturor). 15 av dessa landsting har mer än 1 % av sin fakturavolym helt elektronisk. Uppskalat till nationell nivå är dock endast 22 % av landstingens fakturor helt elektroniska, dvs. här finns en stor potential för effektivisering. Alla landsting har system för scanning av sina fakturor och 72 % av fakturavolymen scannas. När det gäller ekonomisystem så dominerar Raindance (9 landsting) och Agresso (5 landsting). Inom HR dominerar Heroma inom alla delar (lön PA, schema/bemanning och flex). 15(62)

16 Antal landsting Patientdatalagen I årets uppföljning har ett antal frågor ställts angående tillämpning av Patientdatalagen inklusive behov av förändringar i vårdsystem. I första hand gäller det kraven för sammanhållen journalföring med spärr, samtycke etc. Av figur 11 framgår att landstingen för varje år reviderat sin mera optimistiska bedömning. Några landsting gör också bedömningen att osäkerhet kring vissa system kan medföra att de kan ta längre tid att anpassa varför man lämnat två bedömningar (antal landstingssvar i bild 11 blir därför ibland mera än 21). Uppgifterna kan således tolkas som att det kommer att dröja till 215 eller senare innan landstingen har anpassat sina större system till patientdatalagen. Det förhållandet att flera system fortfarande inte uppfyller lagens krav har uppmärksammats av Datainspektionen. Mot denna bakgrund har CeHis tillsammans med SLIT tagit ett initiativ till påskynda anpassningen genom ett samlat agerande för alla större system >214 Bedömning 21 Bedömning 211 Bedömning 212 Bedömning 213 Bild 11 När beräknas patientdatalagen vara helt införd och tillämpad i vården Enligt uppgifter som inhämtats till denna rapport är det uppskattningsvis ca personer totalt per år som begär att få spärra hela eller delar av sin journal. Det innebär att genomsnittet är ca 1 patienter per landsting och år. I ett genomsnittligt landsting/region har 27 patienter valt att spärra sin journal. Samtidigt häver en stor del patienter spärren. Naturligtvis finns här en stor osäkerhet då lagen är relativt ny och att det än så länge finns en låg kunskap om denna bland patienter. En central del av patientdatalagen är logguppföljning. Det vanligaste är idag att loggranskning sker på kliniknivå (11 landsting), men allt fler landsting gör det på såväl lokal som central nivå (1 landsting). Kvaliteten på uppgifter om stickprovsgranskningar varierar mellan landstingen och flera har ingen central uppföljning. Genom denna typ av granskning har ett stort antal fall upptäckts där vårdpersonal obehörigt tagit del av journaluppgifter med rättsliga påföljder. Kunskap om samt tillämpning av patientdatalagen bland landstingets personal är av stor betydelse. Bild 12 visar att det fortfarande finns ett stort utbildningsbehov inom landstingen. 16(62)

17 Antal landsting <1% 1-24% 25-49% >5% Bild 12 Andel av personalen som erhållit utbildning i patientdatalagen, per landsting Sammanhållen journalföring innebär en möjlighet att under vissa förutsättningar dela journalinformation mellan olika vårdgivare, förutsatt att man uppfyller kraven i PDL. Bild 13 visar att landstingen i första hand kommer att använda denna möjlighet i samverkan med de privata vårdgivarna inom vårdvalet. Därefter kommer kommunsamverkan och andra landsting Privata vårdgivare med vårdavtal (inkl vårdval/hälsoval) Privata vårdgivare utan vårdavtal Kommuner Andra landsting Bild 13 Vilka externa vårdgivare kommer att ingå i sammanhållen journalföring 213? Antal landsting Sju landsting har eller planerar att ha all verksamhet med i den sammanhållna journalföringen och antalet minskar för varje år (13 år 212). I år har 11 landsting undantag för vissa verksamheter som t.ex. psykiatri, kuratorsanteckningar och ungdomsmottagning (8 år 212). NPÖ förutsätter sammanhållen journalföring. 17(62)

18 Infrastruktur Kommunikation Landstingen ställer stora krav på tillgänglighet, säkerhet och prestanda för sina IT-system. Alla landsting har genom sin decentraliserade verksamhet på läns/regionnivå ett gemensamt och sammanhållande nätverk. Dessa nätverk knyts samman i ett nationellt nätverk för vård och omsorg, Sjunet där alla landsting är anslutna. Till detta nätverk är också kommuner, privata vårdgivare och leverantörer anslutna. Det finns dessutom ett antal gemensamma tjänster kopplade till Sjunet. Det är främst landets kommuner, mindre privata vårdgivare och leverantörer som nu ansluter sig. Internt kommer 18 lt/regioner att ha infört Quality of Service för ökad säkerhet och prestanda under 213. Införandet av IPv6 har påbörjats i 1 landsting. Infrastruktur och säkerhetstjänster En nationellt gemensam IT-säkerhetsinfrastruktur i form av SITHS, HSA och säkerhetstjänster finns i samtliga landsting och kommuner. En pådrivande faktor har varit införandet av nationella tjänster såsom NPÖ, elektroniskt sjukintyg och förskrivningsverktyget Pascal som förutsätter dessa säkerhetslösningar. Datorarbetsplatser Datortätheten har under 212 ökat ytterligare är nu i genomsnitt,98 anställd per datorarbetsplats (bild 14). År 22 var genomsnittet 1,92, dvs. i stort sett en dubblering av antalet datorarbetsplatser har skett. 2,5 2 1,92 1,67 1,5 1,49 1,45 1 1,32 1,29 1,2 1,13 1,7 1,2 1,1,98, Bild 14 - Antal anställda per datorarbetsplats och trend, Genomsnitt för alla landsting. 18(62)

19 Spridningen är stor vad gäller datortätheten, ca 35 % mellan landsting med högsta resp. lägsta datortätheten (bild 15). En förklaringsfaktor är olikheter mellan landstingen vad gäller hur mycket kärnverksamhet som drivs i annan regi. Antal anställda per PC 212 Sörmland Västernorrland Gävleborg Halland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Uppsala Skåne Stockholm Blekinge Snitt av alla Västerbotten Jämtland Norrbotten Värmnland Västmanland Kalmar Örebro Gotland Östergötland,88,87,85,82 1,12 1,7 1,5 1,5 1,5 1,4 1,4 1,1 1,1 1,,99,98,97,96,95,94,93,,2,4,6,8 1, 1,2 Bild 15 Antal anställda per PC år 212 samt genomsnitt för alla landsting På de enskilda datorarbetsplatserna dominerar Microsoftmiljön stort. 67% av arbetsplatserna kör Windows XP som klientoperativsystem men en övergång till Windows 7 pågår (29%). Vad gäller själva dataarbetsplatsen pågår en snabb förändring mot ökad mobilitet. Smartphones används allmänt och under senaste året har läsplattor införts i bred skala (17 av 2 landsting/regioner). 19(62)

20 Landstingens IT-organisation Landstingens/regionernas sätt att organisera IT-verksamheten internt skiljer sig åt. ITstrategiska frågor hanteras i sex landsting/regioner av en central IT-strategienhet och i sju landsting/regioner av en utförarenhet, t.ex. IT-avdelning. I fem landsting/regioner har man delat strategiansvaret mellan en central funktion och en lokal utförarenhet Enbart central ITstrategienhet Enbart Utförarenhet Både och Ej fastställt 7 Bild 16 IT-strategiskt ansvar Interna utförarenheter finns i 19 av 2 landsting/regioner. I 1 av dessa ingår utförarenheten i en serviceorganisation, åtta är fristående förvaltningar. I 15 lt/reg ingår telefoni i utförarenheten. Däremot är det ovanligt med att även medicinsk teknik ingår, 2 av 19 lt/reg. Centrala IT-strategifunktioner finns i 11 av 2 lt/reg. I 9 av dessa har man ett beställaruppdrag. Det vanligt med att IT är företrädd i landstingsdirektörens ledningsgrupp (17 av 2 lt/reg). Det handlar om chefen för IT-strategifunktion (7) eller chefen för IT-utförarenheten (1). I 15 lt/reg finns också en central IT-styrgrupp. Två landsting har ett särskilt forum för politisk styrning av IT. 2(62)

21 Landstingens IT-kostnader För att beskriva nivå och utveckling av IT-kostnader samlas följande kostnadsuppgifter in baserat på gemensamma definitioner och kontoplaner: Externa intäkter (IT) Kommunikation (IT och telefoni) Utrustning (inköp och avskrivningar av utrustning, serviceavtal, reparationer, förbrukning mm) Programvaror (inköp, avskrivningar, licenser, underhållsavgifter mm) Externa tjänster (konsulter, datordrift, avgifter nationell ehälsa) IT-Personal De samlade IT-kostnaderna 11 i landstingen/regionerna uppskattas till 7,98 miljarder år 212 (bild 17). Mellan 211 och 212 skedde en ökning med 81 mkr i absoluta tal (1, %). Landstingens omslutning ökade samtidigt med 5,5 % 12 och antalet anställda var oförändrat 13. Förändring Absolut Procent Datakommunikation ,9% Telekommunikation ,2% Utrustning / Hårdvara ,8% Programvaror ,3% Tjänster ,5% IT-Personal - kostnad ,4% Totalt ,% Bild 17 Landstingens samlade IT-kostnader (tkr). Mellan har IT-kostnaderna ökat med 49 % i absoluta tal. Landstingens omslutning ökade samtidigt med 45% 14 medan antalet anställda (hel- och deltid) var oförändrat 15. I relativa tal har IT-kostnaderna som andel av omslutningen varit stabila på ca 2,8 2,9 % sedan 24, se bild 18 nedan. År 212 var andelen 2,8 %. 11 Inkl landstingens/regionernas egen personal 12 Källa: SKL. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling, tabell E Källa: SKL. Landstingsanställd personal, tabell 1 och 2 14 Källa: SKL. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling, tabell E Källa: SKL. Antal anställningar under perioden , tabell 1 21(62)

22 3,5 3, 2,5 2,82 2,77 2,72 2,82 2,8 2,85 2,9 2,89 2,76 2, 1,5 1,,5, Bild 18 Landstingens IT-kostnader som andel av omslutning Landstingens/regionernas betydelse på leverantörsmarknaden kan uttryckas enligt bild 19 nedan. De samlade inköpen för landstingen uppgick till ca 6 miljarder kr vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Datakommunikation Telefoni Datautrustning Programvaror Tjänster Personal Summa Därav nationellt 35 mkr (3,8%) mkr (7.899 mkr år 211) Upphandlas på marknaden, ca 6 miljarder Bild 19 Landstingens IT-kostnader inkl. inköp 212(tkr). IT-kostnaderna skiljer sig åt mellan landstingen/regionerna, se bild 2. Detta kan ha olika förklaringar t.ex. av skillnader i kostnadseffektivitet, i datoriseringsgrad, grad av utkontrakterad verksamhet eller extraordinära avskrivningar. Ett högt värde kan också vara uttryck för god kvalitet i uppgifterna. Andra förklaringsfaktorer kan vara att kostnader synliggjorts med striktare redovisning i landstingen. 22(62)

23 IT-kostnader som andel av omslutning 212 Östergötland 3,44% Blekinge 3,36% Kalmar 3,11% Uppsala 3,8% Västmanland 3,3% Västernorrland 3,3% Dalarna 2,97% Gotland 2,95% Värmland 2,94% Sörmland 2,79% Kronoberg 2,78% Snitt av alla 2,76% Örebro 2,75% Jönköping 2,71% Västra Götaland 2,58% Skåne 2,57% Jämtland 2,57% Norrbotten 2,37% Västerbotten 2,37% Halland 2,3% Gävleborg 2,27% Stockholm 2,16% Större engångsnedskrivningar i,%,5% 1,% 1,5% 2,% 2,5% 3,% Skåne och Norrbotten 3,5% 4,% Bild 2 IT-kostnader som andel av omslutning 212. IT-kostnaderna uppgick 212 i genomsnitt till 2,76 % av landstingens omslutning. Detta innebär att kostnaderna i princip varit oförändrade sedan 24 vilket framgår av bild 18. Om man slår ut den totala kostnaden per IT-arbetsplats var kostnaden kr år 212 (211=27 51 kr) (bild 21). Inköp, service och avskrivningar av hårdvara svarar för 2 % av kostnaderna. Personalkostnaderna som bl.a. omfattar support och utveckling i egen regi uppgick till 28 %. Mjukvara och externa tjänster är 48 % (2 % + 28 %). Datakommunikation uppgår till ca 4 %. Datakommunikation per PC 4% IT-tjänster per PC 28% Personalkostnad per PC 28% Programvara per PC 2% Hårdvarukostnad per PC 2% Bild 21 Kostnad per PC(brutto) fördelad på kostnadstyp 23(62)

24 Tkr Kostnaderna för programvaror har mer än fördubblats sedan 24, dock från en mycket låg nivå. Detta beror bl.a. på datoriseringen av slutenvården med bl.a. system för vårddokumentation och programvaror som följer av detta. Bild 22 visar att kostnaderna för programvaror, personal och tjänster ökar Datakommunikation 2 Telekommunikation 1 5 Utrustning / Hårdvara 1 Programvaror 5 Tjänster IT-Personal - kostnad Bild 22 IT-kostnad fördelad på kostnadstyp, förändring Bild 23 visar också kostnadsutvecklingen men i relativa tal. Landstingen lägger relativt mindre pengar på infrastruktur idag än 24 och mera på tjänster, personal och programvaror. Detta är också en generell bild av kostnadsutvecklingen inom IT. 8,% 6,% 4,% 2,% 6,% 4,9% 1,3% Datakommunikation Telekommunikation Utrustning Programvaror,% -2,% -,9% Tjänster Personal -4,% -6,% -4,3% -8,% -7,% Bild 23 IT-kostnader24-212, förändring relativ andel Det finns stora skillnader i mixen av olika kostnadstyper mellan landstingen. Bild 24 visar hur kostnaderna för IT-personal respektive köpta IT-tjänster samt summan varierar för olika landsting. Anledningen till de stora skillnaderna kan vara föremål för fördjupad analys och underlag till förbättringsarbete. 24(62)

25 Västerbotten Örebro Kronoberg Gävleborg Jönköping Halland Blekinge Sörmland Skåne Kalmar Västmanland Värmland Gotland Jämtland Västra Götaland Östergötland Norrbotten Uppsala Västernorrland Stockholm Kr Kostnader för IT-personal och IT-tjänster per PC IT-tjänster per PC Personalkostnad per PC 1 5 Bild 24 Kostnader för IT-personal och IT-tjänster fördelat per PC år 212. Driftform outsourcing I rapporteringen har också frågan om driftform ingått. Det kan konstateras att det inte är någon skillnad mellan outsourcing av rent administrativa system och vårdsystem (se bild 25). Inom alla system- och teknikområden finns det landsting som valt att outsourca drift och/eller förvaltning. Förlossning 5 Vårdadmin, sjukhus/psykiatri 5 ehhandel, beställningssystem 5 Vårdadmin, primärvård 5 Ersättning privata vårdgivare 6 Hjälpmedel 6 Bemanning 6 ehhandel, scanning fakturor 7 Ekonomi 7 Listning 8 ehhandel, elektroniska fakturor 8 Kopplad flex 8 PA 9 Lön 9 Samordnad vårdplanering Bild 25 Extern datordrift i landstingen 212 inom olika systemområden, antal landsting. Landstingens olika strategier kring outsourcing framgår av bild 26 som visar hur många system av totalt 44 som man valt att upphandla extern datordrift för. Samordnad vårdplanering är den enskilt största applikationen som man valt att outsourca och köpa som tjänst. 25(62)

26 Antal olika system med extern datordrift per landsting/region Jämtland Skåne Stockholm Halland Uppsala Värmland Västernorrland Västra Gotland Jönköping Norrbotten Kronoberg Västmanland Blekinge Kalmar Gävleborg Örebro Sörmland Östergötland Västerbotten Bild 26 Extern datordrift per landsting 212 inom 44 olika systemområden, antal system Av bild 26 framgår att landstingen har mycket olika strategier för extern datordrift. Det går dock inte att hitta samband mellan landstingens totala IT-kostnader relaterat till graden av extern datordrift. 26(62)

27 Bilaga - IT-stöd i landstingen Utökad redovisning I denna bilaga redovisas ytterligare uppgifter än de som finns kommenterade i rapporten. 27(62)

28 Vårddokumentation Strategisk inriktning för informationsutbyte Integration olika system Använda samma system Integration olika system Använda samma system NPÖ Uppgifter från Dalarna 212 ingår ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson IT-stöd för all vårddokumentation IT-stöd infört för vårddokumentation vid alla sjukhus, all psykiatri och primärvård 28(62)

29 Landsting/regioner Läkemedel Stöd för förskrivning - ordination LT/regioner som är helt klara Primärvård Sjukhus ÖV Sjukhus SV Uppgifter från Dalarna 212 ingår ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Gemensam läkemedelslista för all vård (inom landstinget/regionen) Helt, eller nästan helt, infört IT-stöd 16 (14 st 212) Uppgifter från Dalarna 212 ingår ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 29(62)

30 De stora leverantörerna blir större Antal användare Siemens (Melior) CompuGroup (J3/PMO, Medidoc och TakeCare) Cambio (Cosmic) Evry (Systeam Cross) Norrbottens Län Landsting (VAS) Antal användare Andel av alla användare 87% 96% ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Marknaden för vårddokumentationssystem Sjukhus, psykiatri och primärvård Antal användare 213 Övriga (3,6%) Medidoc, Infomedix Sjukhus/Psykiatri Primärvård PMO/J3 (4,2%) VAS (7,7%) Systeam Cross (1,4%) Take Care (2,6%) Antal användare Sjukhus/ psykiatri = P-vård = Totalt = Varav privat Melior (25,9%) Cosmic (27,6 %) ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Tusental 3(62)

31 Marknaden för vårddokumentationssystem Primärvård Medidoc (5,5%) Take Care (11,3%) Primärvård = ca 17 % av alla användare av vårddok.system. VAS (12,3%) Systeam Cross (15,4%) ProfDoc/PMO/J3 (24,2%) Cosmic (29,9%) Mått = antal användare ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Marknaden för vårddokumentationssystem Sjukhus och psykiatri Informedix (3,2%) VAS (6,7%) Sjukhus/psykiatri = ca 83% av alla användare av vårddok.system. Systeam Cross (9,4 %) Take Care (22,5%) 41 9 Cosmic (27,1 %) Melior (31, %) Mått = antal användare 31(62)

32 Antal användare av vårdsystem - Förändringar Antal användare System Förändring Cosmic ,4% Take Care ,% VAS ,9% Systeam Cross ,3% Melior ,5% ProfDoc JIII/PMO -2-21,1% Övriga ,2% Totalt ,2% ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Landsting som valt ETT system för vårddokumentation vid sjukhus, primärvård och psykiatri Cosmic Systeam Cross VAS Take Care ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 32(62)

33 Antal landsting/regioner MVC Förlossning 213 Infört i alla landsting/regioner System Finns i hela lt Finns i del av org. Obstetrix 16 1 Cosmic 3 Partus 1 KIKA 1 ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Ambulansjournal Pilot > 5 % 1%, helt infört Paratus 11 Mobimed 5 Ambulink 2 Amanda 1 CAKnet 1 Ispass 1 2 ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 33(62)

34 Antal landsting/regioner Operationsplanering > 5 % 1%, helt infört Förekommer i Används i hela LT delar av lt/reg Optimera / Provisio 7 1 Orbit 6 1 Egenutv. 1 1 Fenix 1 VAS 2 Cosmic 2 1 Operätt 1 OR/suite ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson IVA-journal 213 Stor spridning av system PASIVA (finns i 7 lt), Clinisoft och VAS (2 lt) 8 system finns bara i ett lt 6 lt saknar system alt. har ej svarat. ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 34(62)

35 Betydande konsolidering pågår Patientadministration av 21 landsting har samma PAS för all vård (6 lt år 28) 19 av 21 lt. har samma PAS för sjukhus och psykiatri (11 lt år 28) Sjukhus /psykiatri Alla har system 2 av 21 lt har två eller flera system (8 år 28) 9 olika PAS (26 år 28) 4 PAS finns enbart i ett lt/region (18 år 28) Vanligast är - Cosmic (finns i 7 lt) - Systeam Cross (4 lt) Primärvård Alla har system 3 av 21 lt har två eller flera system (7 år 28) 9 olika PAS 4 av dessa finns enbart i ett lt/region Vanligast är - ProfDoc J3), - Systeam Cross - Cosmic (finns i 5 lt vardera) ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Patientadministration 213 RAPP Medidoc PVS Vania Infomedix Pasis SwedeStar Elvis Take Care Profdoc J3 / PMO VAS Systeam Cross Cosmic Primärvård Sjukhus/psykiatri Antal lt/regioner ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 35(62)

36 Listningssystem 213 Master (6 lt) och Liston (3 lt) vanligast 8 system finns bara i ett lt., flera är egenutvecklade. ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson System för samordnad vårdplanering (kommuner och landsting) 1 2 Införskaffat Klara Antal landsting/regioner Vanligast Meddix 8 lt Prator 6 lt ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 36(62)

37 Antal landsting/regioner Antal lt/regioner där det finns lösningar så att kommun, annat landsting eller privat vårdgivare kan nå patientinformation (exkl. samordnad vpl) Åtkomst från kommuner Åtkomst från privata vårdgivare 6 8 Åtkomst från andra lt i regionen ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Samverkan mellan lt/regioner och privata vårdgivare Ingår i lisningssystem Vårdval - Avtal kring IT-frågor Avtal kring IT-frågor Med i HSA-katalog Kan skicka/ta emot remisser elektroniskt Redovisning av enskilda besök Anslutna på internt nät 5 Ekonomisk redovisning elektroniskt Ingår i gem. läkemedelslista Har åtkomst till intranät Innebär att det förekommer i någon omfattning Uppgifter från Dalarna 212 ingår Redovisar diagnoser ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 37(62)

38 Samverkan mellan lt/regioner och privata vårdgivare, förändring ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Vårdval KRÄVER eller ERBJUDER ni i nya avtal att privata vårdgivare med vårdavtal ska använda landstingets vårddokumentationssystem? Krav Erbjudande Ingetdera ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 38(62)

39 Antal landsting/regioner Antal landsting/regioner Remisser/-svar 213 Primärvård Antal lt/regioner som är helt klara med införandet Remisser Svar kem.lab. mikrobiologi patologi röntgen konsult ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Uppgifter från Dalarna 212 ingår Remisser/-svar 213 Sjukhus/psykiatri Antal lt/regioner som är helt klara med införandet Remisser Svar 5 6 kem.lab. mikrobiologi patologi röntgen konsult ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Uppgifter från Dalarna 212 ingår 39(62)

40 Finns i hela lt Förekommer i delar av lt Röntgeninformationssystem (RIS) 213 Alla landsting/regioner har helt införda RIS - 19 av 21 har bara ett system - 2 lt har 3 system Finns i hela lt Förekommer i delar av lt Sectra RIS 15 2 Agfa 1 1 Kodak 1 Carestram 2 1 DoRis Uppgifter från Dalarna och Skåne 212 ingår ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson PACS 213 Alla sjukhus har PACS 17 av 21 landsting/regioner har ett system 4 lt har två eller flera system Uppgifter från Dalarna 212 ingår Sectra 13 2 GE 3 Carestream 1 1 Agfa ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 4(62)

41 Antal landsting/regioner PACS Gemensamt röntgenarkiv i hela landstinget/regionen Saknar > 5 % infört 1%, helt infört ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Labsystem 213 Stöd för kem lab Verksamheten outsourcad 1 lt Svar saknas från 1 lt Flexlab 11 lt Labmaster 3 lt Labmaster 2 lt Analytix 2 lt Deklab 1 lt Stöd för blodanalys Verksamheten outsourcad 1 lt Svar saknas från 1 lt Prosang (18 lt.) DoReMi (1 lt.) ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 41(62)

42 Labsystem 213 Cytostatikabehandling Finns i 8 lt 6 av dessa använder Cytodos Antikoagulentia (AVK) Verksamheten outsourcad 1 lt Svar saknas från 1 lt Journalia 1 lt Auricola 1 lt 1 lt använder bägge systemen ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Labystem 213 Mikrobiologi Verksamheten outsourcad 2 lt Svar saknas från 1 lt Vanligast ADBakt 7 lt Labstudio 3 lt Analytex - 3 lt Flexlab 2 lt Patologi Verksamheten outsourcad 1 lt Svar saknas från 3 lt Sympathy 12 lt SafirLis 5 lt ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 42(62)

43 Klin fys 213 Stöd för klin fys Svar saknas från 4 lt Vanligast PAF 6 lt Sectra RIS 6 lt Stöd för EKG Svar saknas från 1 lt Vanligast Muse 9 lt MegaCare 8 lt ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Tandvårdsjournal Helt infört i alla landsting, ett lt har två system System (antal förekomster) T4 12 lt Effica 4 lt Opus 2 lt Carita 2 lt VAS 1 lt Svar saknas från Dalarna ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 43(62)

44 Tandvård digital röntgen 213 Schick 1 Dimaxis 3 DentalEye 3 Tieto 2 Digora 1 Arion PACS 1 T ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Fakturahantering 213 Uppskattat nationellt läge 6% 22% 28 = 6% Baserat på totalt antal fakturor och folkmängd. 72% Scannas Papper E-fakturor Svar saknas Dalarna 8 av 2 lt/reg har mer än 25% av sin totala fakturavolym som helt elektroniska e- fakturor (11 år 212) Blekinge har högst andel e-fakturor, 49%, följt av Västernorrland, Östergötland och Örebro med vardera 43%. ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 44(62)

45 Hjälpmedel 213 Svar från 18 av 21 lt regioner. Sesam marknadsledande, finns i 14 av 17 svarande lt som har egen hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsverksamhet outsourcad i ett landsting 3 lt har två olika system Svar saknas från Skåne, Dalarna och Gävleborg ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Ekonomisystem 213 Svar från 2 av 21 lt/regioner Raindance 9 lt Agresso 5 lt Övriga system Personec E(2) MEA (2) IFS (1) Svar saknas från Dalarna ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 45(62)

46 Personal/HR av 21 lt/regioner har samma system för allt personalstöd 11 av dessa använder Heroma, övriga Personec (2) och PRIMA (1) Vanligaste systemen Lön och PA Heroma 11 lt, Personec 4 lt Schema/bemanning Heroma 11 lt, TimeCare 5 lt Kopplad flex Heroma 11 lt, PAW 3 lt, Tidomat och Personec 2 lt vardera ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Fastigheter 213 Landlord 15 av 19 lt/reg. Övriga har unika system. ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 46(62)

47 epost 213 Vanligast Exchange/Outlook standard i 14 lt/regioner Lotus Notes i 4 lt/regioner Bägge finns dessutom tillsammans i ett lt. ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Diarium 213 Vanligast Platina förekommer i 1 lt/regioner PACT/eDia förekommer i 5 lt/regioner (-2) Diabas förekommer i 2 lt/regioner ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 47(62)

48 Dokumenthantering 213 Svar från 19 av 21 lt/regioner 6 av 19 använder flera produkter (-1) Vanligast förekommande Platina 9 Centuri 5 Sharepoint 4 ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Avvikelsesystem 213 Avvikelsesystem Finns i alla lt/regioner Vanligast Synergi 7 lt/regioner Platina 5 lt/regioner Händelseanalys Finns i 12 av 21 lt/regioner (+1) Vanligast NITHA 6 Synergi 2 ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 48(62)

49 Klientoperativ, mars 213 4% 12 1 Införande av Windows 7 29% 67% XP Windows 7 Annat ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Microsoft Office, mars 213 Införande av Office % 3% 2% 6 Open Office 5 42% 47% Office -97 Office 2 XP/23 Office 27 Office % ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 49(62)

50 Läsplattor och Smartphones Användning Läsplattor Smartphones Svar från 2 lt/regioner ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Webb Publiceringsverktyg Vanligast Episerver 15 av 21 lt/regioner Sitevision 2 lt. Plattform Microsoft i 16 av 21 lt/regioner Episerver 3 lt Apache 2 lt ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 5(62)

51 Quality of service, antal lt/reg Helt infört Infört på vissa segment Planeras införas 213 ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson IP-telefoni Andel av alla anknytningar Svar saknas -9% 1-24% 25-49% 5-74% 75-99% 1% ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 51(62)

52 Nyckeltal IT-kostnader som andel av omslutning 212 Östergötland Blekinge Kalmar Uppsala Västmanland Västernorrland Dalarna Gotland Värmland Sörmland Kronoberg Snitt av alla Örebro Jönköping Västra Götaland Skåne Jämtland Norrbotten Västerbotten Halland Gävleborg Stockholm 3,44% 3,36% 3,11% 3,8% 3,3% 3,3% 2,97% 2,95% 2,94% 2,79% 2,78% 2,76% 2,75% 2,71% 2,58% 2,57% 2,57% 2,37% 2,37% 2,3% 2,27% Uppgifterna avseende Dalarna avser 211 2,16%,%,5% 1,% 1,5% 2,% 2,5% 3,% 3,5% 4,% ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 52(62)

53 IT-kostnader som andel av OMSLUTNING Östergötland 2,88 2,81 3,6 3,5 3,66 3,56% 3,37% 3,5% 3,44% -,6% Blekinge 3,29 3,62 3,39 3,52 4,35 4,19% 4,24% 3,45% 3,36% -,9% Kalmar 2,4 2,52 2,89 4,1 2,92 3,11% 3,52% 3,35% 3,11% -,24% Uppsala 2,49 2,83 2,98 3,14 3,1 3,12% 3,16% 3,11% 3,8% -,3% Västmanland 2,49 2,53 2,76 2,7 2,9 3,28% 3,6% 3,22% 3,3% -,18% Västernorrland - 2,51 2,35 2,66 2,75 3,8% 3,12% 3,1% 3,3%,1% Gotland - - 2,92 2,79 2,8 2,96% 2,79% 3,6% 2,95% -,11% Värmland 2,52 2,37 2,48 2,65 2,86 2,78% 3,9% 2,98% 2,94% -,4% Sörmland 3,23 2,87 2,74 2,5 2,53 2,46% 2,59% 2,69% 2,79%,9% Kronoberg 3,37 3,13 3,4 2,95 2,82 2,56% 2,6% 2,77% 2,78%,1% Örebro 3,1 2,85 2,62 2,48 2,62 2,76% 2,85% 2,66% 2,75%,8% Jönköping 2,77 2,86 2,66 2,65 2,61 2,65% 2,94% 2,85% 2,71% -,13% Västra Götaland ,77 2,69% 2,71% 2,67% 2,58% -,9% Skåne 2,72 2,85 2,57 2,48 2,39 2,57% 2,6% 3,4% 2,57% -,47% Jämtland 3,44 3,47 2,78 2,7 2,59 2,57% 2,54% 2,6% 2,57% -,3% Västerbotten 2,33 2,35 2,7 2,59 2,31 2,24% 2,23% 2,25% 2,37%,12% Norrbotten 2,8 2,14 2,39 2,63 2,88 2,68% 2,54% 2,79% 2,37% -,42% Halland 3,39 3,18 2,77 3,16 2,84 3,28% 3,6% 3,7% 2,3% -,77% Gävleborg - - 2,41 2,45 2,5 2,28% 2,39% 2,46% 2,27% -,19% Stockholm - 2,14 2,8 2,35 2,32 1,99% 2,% 2,29% 2,16% -,13% Dalarna 2,77 2,84 2,54 2,86 2,8 2,98% 2,99% 2,97% Snitt av alla 2,82 2,77 2,72 2,82 2,8 2,85% 2,9% 2,9% 2,76% -,14% ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson IT-kostnader som andel av omslutning (%) 3,5 3, 2,5 2,82 2,77 2,72 2,82 2,8 2,85 2,9 2,89 2,76 2, 1,5 Genomsnitt av landstingens värden 1,,5, Uppgifter avseende Dalarna från tidigare år ingår i beräkningarna ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 53(62)

54 Antal anställda per PC 212 Sörmland Västernorrland Gävleborg Halland Västra Götaland Jönköping Kronoberg Uppsala Skåne Stockholm Blekinge Snitt av alla Västerbotten Jämtland Norrbotten Värmnland Västmanland Kalmar Örebro Gotland Östergötland,88,87,85,82 1,12 1,7 1,5 1,5 1,5 1,4 1,4 1,1 1,1 1,,99,98,97,96,95,94,93,,2,4,6,8 1, 1,2 ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Uppgifter från Dalarna saknas. Antal anställda per PC samt trend 2,5 2 1,92 1,67 1,5 1,49 1,45 1,32 1,29 1,2 1 1,13 1,7 1,2 1,1,98,5 Genomsnitt av landstingens värden ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 54(62)

55 IT-kostnader som andel av omslutning och antal PC, förändring Index 24= IT-kostnader PC ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson IT-kostnader per PC 212 (inkl intäkter, exkl telefoni) Dalarna ingår ej. Snitt kr 211 = kr ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 55(62)

56 Tkr IT-kostnader per PC 212 Datakommunikation per PC 4% IT-tjänster per PC 28% Personalkostnad per PC 28% Hårdvarukostnad per PC 2% Genomsnitt kr per PC (211 = kr) Intäkter ingår inte, vi kan inte fördela dessa på kostnadstyper. Räknat på nationell summa. Programvara per PC 2% ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson IT-kostnader, utveckling , absoluta tal Datakommunikation 2 Telekommunikation 1 5 Utrustning / Hårdvara 1 Programvaror 5 Tjänster IT-Personal - kostnad ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 56(62)

57 IT-kostnader , förändring relativ andel 8,% 6,% 4,% 2,%,% -2,% -,9% 6,% 4,9% 1,3% Datakommunikation Telekommunikation Utrustning Programvaror Tjänster Personal -4,% -6,% -4,3% -8,% -7,% ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 1% IT-kostnad per kostnadsslag och PC 212, relativa andelar 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Datakommunikation per PC IT-tjänster per PC Hårdvarukostnad per PC Programvara per PC Personalkostnad per PC 2% 1% % Dalarna ingår ej. ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 57(62)

58 Kvot Västerbotten Örebro Kronoberg Gävleborg Jönköping Halland Blekinge Sörmland Skåne Kalmar Västmanland Värmland Gotland Jämtland Västra Götaland Östergötland Norrbotten Uppsala Västernorrland Stockholm Kr Kostnader för IT-personal och IT-tjänster per PC IT-tjänster per PC Personalkostnad per PC 1 5 ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson Dalarna ingår ej Genomsnitt kr 211= kr. 4,5 4, KVOT: Kostnad för egen IT-personal per PC i förhållande till köpta tjänster per PC 212 3,93 3,5 3, 3,17 2,5 2, 1,91 2,6 2,12 2,17 2,4 1,5 1,,5,14,24,42,64,79,87,92 1,5 1,18 1,22 1,26 1,34 1,39, Dalarna ingår ej ehälsa i landstingen 213, Lars Jerlvall och Thomas Pehrsson 58(62)