SPE~C I ALARBETE VT 1976 {s: Spr~ldlei~bet~ anslaget :/.T ; :'tf. : "4. 13" j$:! I;:-.i.; ,'b.'.,?.'. .T. ,~d.*.:. saerio med han.

Transkript

1 SPE~C I ALARBETE VT 1976 {s: Spr~ldlei~bet~ anslaget :/.T ; :'tf : "4. 13" j$:! I;:-.i.;.T.,'b.'.,?.'.,~d.*.:. saerio med han ormrtion em bi

2 Innehållsförteckning. Förord Handledning Texthäfte Lit teraturf örteckning sid diabilder

3 Förord SYFTE Med detta specialarbete har jag velat uppna %v& syften - dels att hjalpa barnen att kanna sig hemniastadda på biblioteket och utnyttja.dess resurser dels att underlätta samarbetet mellan förskola och bibliotek. BAKGRUND Varför ar det d& s& viktigt att barn läser och l&r sig att utnyttja biblioteket? Barn behöver bra barnböcker. Barnboken blir ett viktigt medel i stravznatt bygga upp barnets kommunikationsförmåga, Behärskar man ett språk och kan uttrycka sig och förstå andra människor underlättas l darrned ens sociala anpassning. Barnboken ger vidare en bild av den värld k lever i och lär barnen kanna igen sin omgivning. Förskolans bokbestånd kan ofta inte leva upp till de krav man ställer på bra barnböcker, både nar det gäller mängd och kvalitet. Darför bör ett samarbete mellan förskola och bibliotek etableras. Bibliotekets och förskolans mal bör b1.a. vara att verka för ökad jamlikhet, För att ha en chans att upp& detta ar det naturligtvis viktigt att alla så tidigt som möjligt hittar till bibliotelcet och lär sig att utnyttja alla dess resurser. P& bibliotekets barnavdelning finns de böcker och andra medier som barnen behöver för sin utveckling och dar kommer barnen i kontakt med andra människor - dar han barnen stimuleras till samhälleligt engagemang, Och om barnen lär sig att tidigt koma till biblioteket och kanna sig hemmastadda dar ar det troligt att de aven som vuxna kommer att utnyttja biblioteket, UTFOrnlNING Specialarbetet bestar av en diabildsserie med texthäfte och handledning och är tänkt för barn i aldern 5-6 år. Texten bygger på en berättelse om två barn, 5 och 8 år gamla, och deras upplevelser p& ett bibliotek. De deltar själva i en del av aktiviteterna dar, På s& sätt har jag velat göra framställningen mer levande, inte bara en presentation av torra fakta. Dessutom báirdet lättare att identifiera sig med någon i ens egen ålder. Jag har försökt göra arbetet så flexibelt som möjligt, man behöver alltså inte följa texten eller ens berättelsen. TiETODIIC Jas började med att göra en plan över de biblioteksfunktioner jag ville ha med, Alla de aktiviteter som förekommer p& bibliotekens barnavdelningar har jag inte tagit med. Filmvisning k,ex. tyckte jag var svht att tydligt visa med en diabild, I stället har jag i handledningen papekut att det f öreko-mrer aven andra a.icp;i*itet;er vid en del bibliotek, Darefter slrsev,jag punkt för prrazlrt ned villta bilder som biist skulle beskriva det jag villt. saga, Bilderna tog

4 jag sedan p& Borås stadsbibliotek, men även p& Malmö stadsbiblioteks filial i Tygelsjö. Nar alla bilderna, var klara satte jag text till och skrev handledningen, För akt få en uppfattning om hur mycket en förslcolegmpp visste om bibliotek tog jag kontalct med en förskolelärare i Trellebore, Lisbeth Svenre, och pratade med hennes grupp. Hon har dessutom tittat på specialarbetet eftersom jag tyclrte det var sv%rt att avgöra hur mycket barn i den aldern förstar. Vidare har jag fått värdefulla synpunkter från andra förskollärare och barnbibliotekarier jag pratat med,. ANVANDNING. Specialarbetet är främst avsett att anvandas på förskolan, som en förberedelse till biblioteksbesöket. Naturligtvis far det aldrig bli en ersättning för besöket. Det kan även vara ett lämpligt inslag vid föraldrarträffar. Diabildsserien kan också användas på biblioteken. Om mitt specialarbete skulle publiceras vill jag abisolut att handledningen och texten till bildernaitrycks upp i två separata A5-häften, I

5 B SOM I BOK OCH BIBLIOTEK Den har handledningen ar tänkt att vara till hjälp vid användandet av diabildsserien "B som i bok och bibliotekft som ger information om bibliotek för förskolebarn i Zildern 5-6 år, Men först lite om varför det är så viktigt att barn laser och besöker biblioteket. Förmågan att kommunicera med andra människor, att med ord riktigt kunna uttrycka vad man kanner och tycker och att förstå vad andra säger, Sr naturligtvis av grundläggande betydelse för samspelet människor emellan. För att kunna meddela sig med andra människor måste man någorlunda behärska ett sprak. Barnets språkutveckling hänger alltsa nära samman med dess sociala anpassning. Det ar inte bara ordet som ar ett viktigt kommunikationsmedel, bilden spelar också en stor roll. Barnet behöver tränbs i att använda och analysera bilder. Därför blir barnboken ett viktigt medel i strävan att bygga upp barnets kommunikationsförrn&ga. Genom olika medier vill biblioteket ge en s& allsidig och nyanserad bild som möjligt avvår varld, av olika sociala miljöer. Bibliotekets mediabestånd ger ett alternativ till massmarknadens mediautbud, som utgör en allt större del av det samlade utbudet och som ofta ger en fel eller ensidig bild av den miljö vi lever i, Barnboken ar viktig för barnets behov av att känna igen sin egen varld och därigenom förstå den bättre och även för att fördjupa och berika de egna upplevelser barnen haft. Det är inte bara viktigt att barn får läsa om sin egen omgivning och kanna igen den. Det galler också att ta tillvara och stimulera barns fantasi och glädje, Därför bör de Sven komma i kontakt med böcker som är fantasieggande och roliga och på så satt verkar för deras känslomässiga utveckling, Att barn tidigt kommer i kontakt med boken ar alltså av stor betydelse för deras språkförmåga och därmed också för den sociala anpassningen, för deras förstaelse av den värld vi lever i och för deras konstnärliga och känslornas siga utveckling. Men det räcker inte med att barnen får tillgång till böcker. Böckerna maste dessutom uppfylla vissa kvalitetskrav. Enligt barnstugeutredningen bör de vara av god konstnärlig, litterar och teknisk kvalitet för att fylla sin uppgift. De måste vara många och oinvaxlande till form och innehåll, För att barn verkligen ska ha utbyte av böcker bör de få umgås med dem s& aktivt som möjligt. Själva ta i boken, titta ock peka* Förskolan har ofta inte möjlighet att leva upp till de har kraven, Därför ar ett samarbete med kommunens bibliotek nödvändigt,

6 Barnstugeutredningen från 1968 framhåller blma. att olförskolan har en stor uppgift att fylla i utvecklingen mot ökad jamlikhet mellan mä~iskor. Med jamlikhet avses d& inte bara sådant som har med socioekonomiska förhållanden att göra. Mycket stor roll i detta samnanbang spelas de förutsättningar barnen ges till att i framtiden vilja och kunna utnyttja alla de resurser samhället på olika satt ställer till förfogande. Det är med andra ord fråga om vilken aspirationsnivå som grundläggs hos barnet. Vasentliga hjälpmedel kan i detta avseende vara erfarenheter av museer, teatrar, bibliotek, biografer (och andra kulturinstitutioner. Det bör vara en vikt:ig uppgift för förskolan att bidra till att'på silcl; stimulera alla människor till att utnyttja samhällets kulturella utbud. Förskolan bör alltså ha som mal att verka för ökad jämlikhet, b1.a. genom att hjalpa barnen att hitta till biblioteket. l ~iblfotekens mtllsättning - att främja studier, utbildning och kulturella aktiviteter genom att kostnadsfritt ge alla tillgång till böcker och andra medier för information, bildning, förströelse och konstnär- JZig upplevelse och verka för att alla Icornmer till biblioteket och verkligen utnyttjar det - allt detta galler givetvis barnbiblioteksverksamheten också. Att i enlighet med den statliga kulturlpoli tikens övergripande mål indirekt verka för bättre samhällsmiljö och ökad jämlikhet genom att alla barn får positiv, kontakt med biblioteket och lär sig att självklart nyttja det. Det ar alltså viktigt att alla barn blir förtrogna med biblioteket dar de bor, med personalen och rutinerna där. X synnerhet för de barn som får lite eller ingen stimulans hemifrån ar det mycket viktigt att de blir hemmastadda på biblioteket och sjalvklart nyttjar det. Barn behöver böcker - många och omväxlande - till hjälp med sin sprdkliga och sociala utveckling. Barn behöver lära sig utnytt ja biblioteket för att f& tillgang till dessa böcker och för att p& sikt verka för ökad.jämlikhet. Här har både förskola och bibliotek ett' ansvar. Förskolläraren känner barnen, bibliotekarien "kan" biblioteket, samarbetet dem emellan maste fungera. Samarbetet måste vara gott och kontinuerligt så att förskolegruppen kommer till biblioteket både för hemlan av böcker och för besö~ dar. Kommunerna är numera skyldiga att tillhandahålla förskoleplatser åt alla sex-aringar. Genom förskolan n%r man alltså de flesta barn oberoende av boendeavstand och kan hjalpa dem till en positiv bibliotekskontakt. Det ar b1.a. för att underlätta samarbetet mellan förskola och bibliotek som det här informationsmaterialet har kommit till.

7 ' I första hand riktar det sig till förslcollarare, att användas ute på förskolorna. N8got Icodcret att samlas kring och prata om; som en förberedelse (absolut inte ersattning) för biblioteksbesöket, Det ar tänkt att användas i deltidsgrupperna för barn i 5-6 årsgldern, Serien kuntie kanske vara ett lämpligt inslac vid föraldraträffen. Det finns sgkert mangu föräldrar som inte har riktigt klart för sig vad ett bibliotek ar. Hur är diabildsserien uppbyggd? I l serien ar uppbyggd kring en löst knuten bertittelse om en flicka, Anna, 5 år, och hennes storebror Johan, 8 år. De bäda g&r till biblioteket och dar traffar de bibliotekarien som berättar om hur det g&r till att låna, vilka olika slags böcker det finns och vad man kan göra gå biblioteket, Barnen deltar själva i en del aktiviteter. Jag har försölct göra serien så flexibel! som möjligt, så man inte ar Last att anvanda den pa bara ett satt utan mer efter vad man själv tycker ar viktigast. Berättelsen ar i stort sett indelad i tre avsnitt som tillsammans tar 15 minuter att visa. Man måste dock rakna med sammanlagt minst 30 minuter för att ge tid åt frågor och förklaringar. Eur anvander man serien? Man är naturligtvis inte hunden att använda. sig av texten eller ens av berattelsen. Väljer man att inte följa berättelsen, tar man 8ort bilderna 1, 2 och 6 som d& blir överflödiga. D& får man &iven andra texten lite, Sast blir val om man kan beratta fritt vad varje bild vill saga mod ledning av texthäftet, Vissa delar av serien kan vara svara att förstå, t.ex. bilderna som visar hur katalogen fungerar och varför man har en katalog. Man lcan mycket val hoppa över dessa bilder, det lcan ofta vara en fördel, eftersom barnen kanske har svarare att koncentrera sig efter ett avsnitt de inte har förstått, Darför lcan det vara bra om man börjar nied de enklaste avsnitten och efterha.nd bycgsr p5 med de svarare. Nar det t.ex. gäller utlåningsrutinen kan det säcka om man visar bara det avsnittet och sen gör att besölc p& biblioteltet s& bar~en 15r se hur de% &r till i verkliche ten.

8 Första avsnittet omfattar bilderna 3-19 och behandlar olika slags bibliotek och lånerutiner. Väljer man att inte följa berättelsen bör man ändra ' ordningen på bilderna, exempelvis 7, 8, 9, 3, 4, 5, 10, 11, 12, 13 osv. Man behöver inte visa bada utl&ningsrutinerna, det räcker om man visar hur det g&r till p& det egna biblioteket. Bilderna visar hur kamerautlåning går till, bilderna visar manuell utstämpling, Andra avsni ttel omfattar bilderna och behandlar olika slags böcker sam passar den &Idersgruppen och dessutom lite bokkunskap, Tredje avsnittet omfattar bilderna och behandlar de aktiviteter bciblioteket har att erbjuda. 1 I Om dan inte vill följa berättelsen kan man dela upp visningarna, exempelvis 3-20 och på två visningstillfallen, Det första avsnittet med lånerutinerna ar det svåraste, Varje visning bör åtföljas av besök på biblioteket, barnen måste själva få uppleva vad de ser på duken för att informationen ska gå f ram, Naturligtvis bör man själv titta p& biiderna och läsa texthäftet före visningen, Nar man beslutat sig för hur man vill ianvanda materialet, (om man väljer att fritt berätta till de bilder man tycker är viktigast och har meist anknytning till verksamheten på det egna biblioteket eller man föredrar att använda sig av texten och berättelsen) tar man kontakt med bibliotekarien på 1bj-blioteket. Man bör konlrollera vilken utlåningsrutin man använder sig av p& biblioteket och om övriga aktiviteter stammer med bilderna, Dessutom beställer mi3n tid för besök och genomgang av biblioteket med sin deltidsgrupp. Om visningen av bildepna sker p& biblioteket bör man plocka fram material, t.ex. förbindelsekort och lånekort att visa efter diabildsvisningen.

9 Om det finns barn fran något frhmande land i gruppen bör man ta reda p& om Siblioteket har böcker på det spraket och papeka detta under visningen. Dessutom bör man ta reda på om kommunens bibliotek har fler aktiviteter, t.ex. dockteater eller filmvisning, och namna detta, Det Ican också. vara tvartom, att de aktiviteter som förekomnier i serien, t.ex. musikavlyssning, inte finns på det egna. biblioteket, Tank igenom de understrukna orden som blör förklaras under visningens gång. I I I I UNDER VISNINGEN Nar galler det att främst tanka på att försöka få igång en dialog, Helst bör man stå framme vid duken vand mot barnen för att se om någon vill saga något och för att kunna peka, Det finns ju automatiska bildframkopplare med förlkingningssladd som man bör använda. Försöka f& barnen att berätta om egna bibliotekserfarenheter. Vara l-yhörd f ör frågor, En del ord i texten ar understrukna, de bör förklaras allt eftersom man stöter på dem under visningens gang. E EFTER VISNINGEN Visningen måste åtföljas av besök p& bi'blioteket s& barnen själva får uppleva det som visades. De som inte har lånekort kan f& iörbind.islsekort med sig hem och alla kan hjälpa till med att välja ut ett vandringsbibliotek att ta med hem till förskolan. Efter biblioteksbesöket kan man leka bilbliotek på förskolan, Nagon kan stämpla dztum och skriva lantagarnummer efter barnens egna l&ntaijarkort, en annan kan vara bibliotekarie och tala orn vilka böcker som as bra, åter en annan kan se t911 att böckerna står prydligt och IiittövsrskAdligt. Resten blir lantagare, Fian använder f örslrolax~s egna böcker, eventuellt kompletterade med vandringsbibliotek fs&n ksmmunbiblio teket.

10 Vidare kan man förbereda barnen för bessket på det egna Sibliokeket genom att prata med dem om var det ligger, hur man tar sig dit, hur det ser ut osv. Några kan kanske berätta om sina egna besök dar, vad de gjorde och vilka böcker de lånade, om de var med p& nagon sagostund. Meningen med detta informationsmateria.1 ar b1.a. att hjälpa barnen att kanna sig hemmastaddla på biblioteket genom att visa dem hur man gör nar man lånar och vad biblioteket kan erbjuda. Alla barn ska veta att biblioteket är till för deras skull. ~lla' barn ska ha reell chans att hitta. den "god.aw litieraturen. i Så man slipper läsa följande: Jo& liieer inte b~cke+$%.~ Nar jag kommer hem fran skolan är ingeil h m a Jag tar fram mat ur kylskåpet och atm. Sen kollar jag om några kompisar a? ute på gbden. Om det inte ar nagra tar jag min cykel och cyklar. Om det är bara tjejer ute och leker ar jag inte med dom. Jag leker aldrig med tjejel; jag bara byter Fihisar med dom.. Jag Iaser aldr~g böcker. Jag har bara en bok, "De tre björnarna". Mamma och pappa har aldrig last sagor för mig. Om det regnar E<eT jag serier. Jag raser Kalle Anka Acke, Buster, Snurr, Fridolf, Tarsan, Siåhnumen och idrotts.. tidningar. Jag köper serier och snask hos Kurres. Jag har Iäst Varulven och Frankenstein hw mir, kusin. Dom var jättebra... Johvtt~y

11 B SOM I BOX OCH BIBLIOTEK e 1. Det har ar Anna, Hon ar fem &r och går i förskolan. Just nu är hon mycket intresserad av bokstäver. Det finns en bokstav som hma ar speciellt förtjust i. Det ar bokstaven B. 2, Det har ar Johan. Han ar åtta &r och Annas store-. bror. En dag ber mamma Johan att han följer med Anna till bibliotelcet. Anna har aldrig. varit dar f örut. 3, Har har vi dem nu framför biblioteksbyggnaden. Det har ar ett mycket stort bibliotek. Men v,ad ar det för en fin buss, frågar Anna. Det ar bokbussen, svarar Johan. Kom, vi g&r in och tittarl 4, Oh, så mycket böcker aet far plats har, säger Anna, Farbrorn längst fram i bussen lanar ut böckerna. Det finns en bibliotekarie ocksa som hjälper dig att hitta boken du vill ha. Hon berättar att bussen kör ut med böcker till folk som bor lan& fran biblioteket. 5. Anna och Johan går ut ur bussen och fortsätter in i biblioteket och g&r in på barnavdelningen. 6. Dar g&r de fram till bibliotekarien som sitter vid en infornationsdisk och Anna fragar henne var man hittar bokstaven B. 7, Ett bibliotek ar ett hus fullt med 8. böcker. Alla vuxna som betalar skatt till kommunen hjälps åt att betala till biblioteket s& att alla far komma och låna gratis. Ni också. Böcker ar ofta #dyra att köpa men bibliotekets böcker E&r man låna gratis. 9. Bibliotek kan se mycket olika ut. En del är stora som det vi s&g på bilden med bokbussen, andra ar smil. Som det har till exempel. 10. Hur gör man nar man lanar böc1,cerna då, fragor Anna bibliotekarien.

12 11. Jo, s& länge man är barn far man stt sånt har kort som mamma eller pappa fyller i, 12. Nar du lämnar kortet på biblioteket far du ett eget lånekort med ditt namn, adress och tel.efonnummer på, Det kan se ut som kortet här på bilden, Du ska vara rädd om ditt lånekort och alltid ha det med dig nar du går till biblioteket. 13. När du ska låna en bok går du med den till utlaningsdisken där man fotograferar boken tillsammans med ditt lånekort i an sån har kamera, På filmen i kameran kan. kan'sedan se om nagon haft en bok för länge, 14. Man fotograferar också ett sånt har datumkort och på det står hur länge man far ha boken, 15. Datumkortet stoppas ner i en pappersficka på insidan av bokpärmen, lian ska vara försiktig med datumkortet, inte vika det eller slarva bort det. Men varför ar det så viktigt att man vet nar man ska lämna tillbaka boken, frågar Anna. Jo, om alla lämnar tillbaka böckerna försent eller glömmer bort att lamna tillbaka dem kan de ta slut! säger bibliotekarien. 16. D& ser det ut s& har på hyllorca p& biblioteket! Och det var ju meningen att alla slculle få låna bibliotekets böcker. Om man skulle glömnia lamna tillbaka en bok får man ett kort med posten dar det står vilken bok man glömt lamna tillbaka,. Så går det till nar du lanar på lite större bibliotek, 17. Men på en del mindre bibliotek, som det har till exempel, går det annorlunda till. 18. Bibliotekarien stämplar det datum då boken senast ska lämnas tillbaka på kortet som sitter i bokfickan, 19, Hon skriver också dit det nummer som står på ditt lånekort. Kortet behåller hon sen så hon vet vem som har lånat boken, 20. Hon stämplar datumet i boken också s& du vet nar du senast måste lamna tillbaka boken, Som regel far man ha boken tre veckor och det kan ju vara svart att konma ih%g nar man lånade den, Nu nar du vet hur det g&r till nar man lanar böcker ska jag boratta lite om sjzlva.böckernu,

13 21. Det har kallas titelblad, Det finns alldeles i början av boken och dar står vem som skrivit boken, författaren, och vad boken heter? kiteln. Den här boken ar slcrivon av Poul Ströyer och den heter "PP fixar alltu, 22. Böcker ar ganska ÖmtSliga och haller inte sa länge. Man ska vara varsam om boken så att rnå~nga kan läsa den. Helst inte slänga den på golvet så hunden kan tugga på den, bladdra försiktigt så inte bladen viks. Man ska naturligtvis inte rita i boken som på den här bilden. 23. Det finns många olika sorters böcker. Här ser du en bilderbok ined lite text och rnanga bilder. Bilderna ar ofta fantasifulla och härliga att titta på. Bera,ttelsen kan handla om vardagliga saker men också om qpannande aventyr Det 'hlr ar ocksa en bilderbok. Den ar illustrerad med färgfotografier och handlar om en pojke i Indien. 25, En del böcker berättar om hur saker och ting fungerar och hur de ser ut, de kallas faktaböcker, Det finns böcker om hundar, det finns böcker om bilar, I den har boken ser man hur teex. telefonen fungerar. 26. Andra böcker är fulla med verser och -- rim. Som den har boken till exempel, - som Lennart Hellsing har skrivit. En av verserna låter så här: Itsnälla söta sockerbeta Har du sett min syster Greta: Gröna ögon morotshår tio fingrar tio tår. Snälla söta Sockerbeta kom och hjälp mig 1etae1l 27. På biblioteket kan du också Låna böcker på frammande språk. Alla som bor har i Sverige kan inte läsa svenska, d& maste det finnas böcker på deras spr&k. Och aven om man lart sig svenska kan det vara skönt att läsa böcker p& sitt eget sprak också. Don har bolcen handlar om Emil i Lönneberga och den ar Översatt till finska. Men var finns bilderböcker för. mig, undrar Anna. 28. De finns har borta i de har lådorna, sager bibliotekarien. Ilar hittar du säkert mariga böcker nied bokstaven B!

14 Men innan vi letar efter böcker åt dig ska jag beratta vad du kan göra p& biblioteket. Nu vet du hur man gör nar man lånar och vilka slags böcker det finns som passar dig. Ken biblioteket innehaller så mycket mera! Ibland vill man ha svar på en fråga man undrar över,.i;. ex, :Vilket är världens snabbas te d jur? 29. D& kan man g& till biblioteket och fraga bibliotekarien, som tittar efter i en bok. Man kan fråga bibliotekarien om nästan allting. För att hon ska veta i vilken bok hon kan hitta svaret på din fråga, använder hon sig av katalogen. 30. Det ar ett sånt här skap med mhga l%dor. Katalogsk%p finns på alla bibliotek. -, 31. Varje l5da inneh%ller en massa kort, ' 32. P% varje kort står en boks författare och titel och var på bokhyllan man hittar boken. Korten ar ordnade så att man kan hitta en bok om man vet bokens författare eller titel. Man lcan ocksa hitta böcker som handlar om ett visst ämne, toex. ormar En del tycker kanske om att titta i tidskrifter och det kan man göra på biblioteket, 34. Johan har, som redan känner till allt son biblioteka.rien berättar.för Anna, tittar i en tidskrift om fotboll, 35, Man kan lyssna på musik p& biblioteket. Har ser du en massa skivomslag som man kan välja bland. 36. Oh titta, har är en skiva med Nicke Lilltroll! Den vill jag lyssna p&, säger Anna, 37. Javisst, har får du ett par hörlurar, säger biblio- ' tekarien. 38, Du sticker in kontakten i hålet i vsgg.l;c?n därborta så sätter jag på skivan på grammofonen och du kan lyssna i hörlurarna. 39. Oh, vad spannandel Anna sitter alldeles stilla och bara lyssnar. 40, Tycker man om sacor kqn man g& p& sagosturider p& biblioteket.

15 41. D& kan man få träffa Nicke Nyfiken 42, och Babar, Ibland tycker man det ar roligt att rita och måla, På de allra flesta bibliotek finns det kritor och ritpapper, 43. Rita skulle jag vilja göra, ropar Annaa Hon ritar ett fint hus och skriver sitt eget namn på teckni.ngen. 44. Man kan också leka med olika cpel som de har två flickorna, 45. Pussel kan vara knepigt1 46, Anna och Johan tycker om att spela domino. 47* P& biblioteket kan man träffas och vara. tillsammans med andra barn, Men man måste prata lite tystare än vanligt för det finns kanske någon som sitter och laser, Bibliotekarien berättade s& mycket om böcker och bibliotek att Amia nästan glömde bort varför hon kommit till biblioteket, Men bibliotekarien sa att nu letar vi efter böcker At dig, Anna. Oh ja, sa'~nna. Böcker med manga fina bokstäver i. 48, Här sitter nu Anna uppkrupen i myshörnan och bara tittar och tittar.i de fina böckerna. IXlustrationer ur bilderböckerna är hämtade ur föl jande böclcerr Andersen & Testa, Näktergalen bild 23 Brunhoff, TV-Babar på utflykt bild 42 Hellsing, Krakel Spektakel-boken biid 26 Kaufmann, Så funkar dat! bild 25 Lindgren & Berg, Se Eemeli,.+e Eeneli bild 27 Roy, Nicke Nyfiken får en cykel bild 41 Sandberg & Sandberg, Pojken med de mangiz husen bild 22 Ströyer, PP fixar allt bild 21 Suclcsdorff, Chendm får en tiger bild 24

16 Litteraturförteckning. Barn i bibliotek, En idéhandbok om aktiviteter och samarbetsformer, Lund Innehåll och metoder i förskoleverksam~eten. Diskussions- P31 från 1968 års barnstugeutredning. ~~thlrn] Mil,jc och material i förskolan. Materialet sammanställt inom Socialstyrelsen och Lekmiljörådet. Sthlm 1974, - Read, K,H., Förskolebarn, Lund 1970.

17

18 BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2011