Forst katalogiserade vi skonlitteraturen for vuxna. D~r anv~nde vi normal katalogisering, och skrev

Transkript

1

2 FORFATTARCENTRUM Forfattarcentrum (FC) ar en av de fria s.k. centrumbildningarna som uppstod i slutet pa 1960-talet inom kulturomradet. Initiativet till bildandet av FC togs av enskilda forfattare. De kande ett behov av att bryta sin egan isolering och samtidigt forbattra kontakterna mad sin publik. I och mad foreningens bildande (1967), fick man ett forum for kontakt kollegor emellan samt en centralt fungerande arbetsformedling. Ett viktigt mal var att skapa battre arbetsmojligheter och flera arbetstillfallen for forfattarna. I foreningens stadgar saga att man vill skapa vidgade kontakter mellen forfattare och andra manniskor, samt bidra till att fora ut litteraturen i samhallet. FC har ocksa som malsattning att motverka kommersia~ liseringen av kulturlivet, och att sla vakt om a sikts- och yttrandefriheten. Man vill even bredda kulturutbudet for att na grupper som tidigare missgynnats. Allt detta skall ske i samverkan med kommunala och regionala organ, bibliotek, skolor, foreningar och andra organisationer, ovriga centrumbildningar och kulturarbetare. Forfattarcentrum ar regionalt indelat i fyra olika foreningar: Ost, Vast, Nord och Syd. En riksorganisation finns ocksa. Forfattarcentrum Ost FC Ost omfatta~ foljande!an: Stockho~m, Uppsala, Sodermanland, Ostergotland, Gotland, Orebro, Vastmanland och Kopparberg. Medlemsantalet ar ca 280. Foreningen leds av en styrelse som har regelbundna sammantraden. Sina lokaler har man pa Kungsgatan 55 i Stockholm. Dar finns dels kansliet, dels arbetsformedlingen. Vid kansliet arbetar en halvtidsanstalld sekreterare. Samtliga medlemmar informaras genom kontinuerliga utskick fran kansliet. Styrelsen verkstaller medlemsmotets beslut och i nitierar nya verksamheter. Eftersom man saknar ekonomiska resurser soker man bidrag fran Statens Kulturrad vid genomforandet av projektverksamhet, utstallningar m.m0 Ett exempel pa sadan verksamhet ar den arligen aterkommande poesidagen, med diktupplasning av forfattare.

3 Forfattarformedlingens verksamhet bekostas av Arbetsmarknadsstyrelsen. DSr arbetar en heltidsanstilld tjansteman. Exempel pa verksamheter sam formedlas: - Forfattarverkstad (t ex sam "fritt valt arbete" i grundskolan, eller "timme till forfogande" i gymnasiet) - Forfattarbesok i skolklasser (alltifran en timme till en veckas anstsllning) - Studiedag for larare - Poesiaftnar, diktupplisning Program med musikinslag, t ex trubadur Biblioteket I anslutning till kansliet och forfattarformedlingen finns ocksa ett litet bibliotek. Det omfattar ca 1500 titlar och bestar mast av gavor (recensionsexemplar) fran forlagen. Svensk skonlitteratur dominerar, barnoch ungdomsbocker kanske allra mast. En star samling lyrikbocker finns ocksa. Dessutom finns en del facklitteratur (manges k debattbocker), frimst imam de samhallsvetenskapliga omradena. Man har ivan an del periodic~ i bibliotekat, mast kulturtidskriftar. Bockerna var grovt sortarade pa hyllorna mad avdalningar sam: skonlitteratur, poasi, antologiar, miljovard, ekonomit politik och barn- och ungdom. Nya (och riktigt gamlaj becker vintade pa att placaras in pa ratt plats. Utlan antecknas och avregistreras {av lantagaran) i en anteckningsbok. Ingen forteckning over bokbastandet fanns. Katalogiseringsarbetet Vart arbete bested i att stilla iordning och fortackna bokbestandet. Eller rittare sagt delar av bestandet. Vi fortsatte det arbete som Gunilla Fritz paborjade hostterminen Arbetet fortsattes och slutfors av andra BHS-elever. Vi sorterade alla backer enligt SAB-systemet, ganska grovt. Gunilla hade valt, i samrad mad personalen, att gora forteckningen i form av en kortkatalog och folja katalogreglerna KR 76.

4 Forst katalogiserade vi skonlitteraturen for vuxna. D~r anv~nde vi normal katalogisering, och skrev ut ett alfabetiskt kort till varje bok. Det fanns inget behov av titelkort, ach inte heller nagat behov av bikort. I bockerna stamplade vi titelsidan ach strok under ordningsordet. Sammanlagt katalogiserade vi 257 vuxenbocker. Exempel: He Holmer, Per Kriget om sommaren / Per Holmer. - stockholm, s. Hcbb.01 9 ' Eftersom det ~r avsett att vara en bestandskatalag har vi tagit med anmarkning om baken ingar i en serie endast om forsta delen av serien finns. Dessutom katalogiserade vi 318 lyrikbocker.

5 Ut6ver poesi- och sk6nlitteraturen katalogiserade och klassificerade vi 223 fackbocker. Det var framst litteratur om ekonomi och miljovard. Vi anvande aven dar KR 76, och dessutom "Klassifikationssystem for svenska bibliotek". For dessa backer har man behov av endast ett systematiskt register. Darfor har vi inte gjort nagra forfatter- eller titelkort. Hyllsignum begransade vi till tva bokstaver. Exempel: Oh Marinos, Georges. Mina hander ar till salu I Georges Marinos ; oversattning Marianne Knudsen. - Stockholm, s. Orig:s titel: Mine haender er til sal g. Ohd y ~ /' ~ Ue Gustafsson, Magnus Mikrober, miljo och samhalle / Magnus Gustafsson. - Stockholm, s. Uec ---~-'-

6

7 BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2014