Svenska kommentarer på dokument CCO98/33/1 Offentlig upphandling och miljö. Svar och kommentarer på kommissionens frågor
|
|
- Ludvig Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUFi1999/ (version 2) ( , version 1) Finansdepartementet Miljödepartementet Charlotte Hedberg, Kerstin Grönman Svenska kommentarer på dokument CCO98/33/1 Offentlig upphandling och miljö Genom Amsterdamfördraget betonas att miljöhänsyn skall integreras i alla gemenskapens politikområden för att en hållbar utveckling skall uppnås. Att begreppet hållbar utveckling införs som en princip i EG:s fördragstext innebär förbättrade möjligheter att skydda miljön i gemenkapen samtidigt som den inre marknaden bibehålls. Genom mer enhetliga och tydliga miljökrav från offentlig sektor får producenterna incitament att styra mot en mer miljöanpassad utveckling. Från svensk sida ser vi mycket positivt på kommissionens arbete med offentlig upphandling och miljökrav. Offentlig upphandling är ett marknadsbaserat styrmededel som bör kunna användas för att främja en hållbar utveckling, givetvis med beaktande av principerna om icke-diskriminering, likabehandling, affärsmässighet och fri rörelse för varor och tjänster. Sverige anser därför att det är angeläget att skapa klarhet om i vilka avseenden miljökrav får ställas vid offentlig upphandling. Svar och kommentarer på kommissionens frågor 1. Är kommissionens frågeställningar relevanta och har de analyserats nationellt? Sverige anser att de frågeställningar som kommissionen tar upp för närmare granskning är mycket relevanta. I Sverige pågår en diskussion om vilka miljökrav som skall kunna ställas vid offentlig upphandling och där berörs samma frågeställningar som kommissionen tar upp. Den svenska regeringen har uttryckt att den offentliga upphandlingen bör vara en pådrivande kraft i arbetet för ett ekologiskt hållbart samhälle. Det är viktigt att skapa klarhet om i vilka avseenden miljökrav får ställas med beaktande av övergripande principer om icke-diskriminering, proportionalitet och miljöhänsyn som finns beskrivna i EG-fördraget. Utifrån de analyser av möjligheterna att ställa miljökrav vid offentlig upphandling som har gjorts i Sverige, anser vi idag att man inte endast kan utgå från upphandlingsdirektiven. Amsterdamfördragets formuleringar om integrering av en hållbar utveckling i EU:s alla politikområden innebär att en analys bör genomföras för att utreda om Amsterdamfördragets formuleringar om miljön medför att upphandlingsdirektiven behöver ändras. De utredningar och tolkningar som har gjorts på detta område i Sverige har givit skilda resultat. Den statliga myndigheten för offentlig upphandling, Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har på uppdrag av regeringen analyserat möjligheterna att ställa miljökrav vid offentlig upphandling och tar upp de frågor som kommissionen nämner. I detta sammanhang konsulterades även professorn i internationell rätt Said Mahmoudi
2 2 (Stockholms universitet). Vidare har Silf Gruppen AB (en branschorganisation för inköpare) gjort en analys av miljökrav vid offentlig upphandling. Nedan redovisas några av de resultat som NOU, professor Mahmoudi och Silf Gruppen AB kommit fram till samt Sveriges slutsatser Kan en upphandlade enhet utesluta en anbudsgivare som har begått miljöbrott, från att delta i anbudsgivningen? Enligt NOU:s analys kan reglerna om uteslutning av anbudsgivare som begått brott i yrkesutövning eller som begått annat allvarligt fel i yrkesutövningen tillämpas på miljöbrott och allvarligt fel i miljöhänseende. Slutsats: Sverige anser att det enligt regelverket är möjligt att utesluta en anbudsgivare som har begått miljöbrott, från att delta i en anbudsgivning. Detta framgår av den svenska lagen om offentlig upphandling. Kan man i tekniska specifikationer referera till ett miljömärke? Enligt NOU:s analys är det eventuellt förenligt med gemenskapsrätten att ställa de kravet på en produkt att den skall vara märkt med en EU-blomma. Det finns däremot en risk att krav om nationella miljömärken skulle kunna ses som diskriminerande. Professor Mahmoudi anser att det går att inkludera EU:s miljöblomma i de tekniska specifikationerna redan idag. Han menar i och för sig att det med stor säkerhet utgör en formell diskriminering. Med tanke på att miljömärket gäller inom hela gemenskapen, är frivilligt och öppet för alla tillverkare av särskilda varor, även importerade varor som uppfyller EG-direktiv, är det emellertid inte omöjligt att EG-domstolen ändå skulle godkänna diskrimineringen till förmån för miljön. Mahmoudi ser dock ett problem med att små och medelstora företag i praktiken kan komma att slås ut av ett sådant krav. Kommentarer: I den svenska diskussionen har framhållits att EU-blomman är ett miljömärkningssystem som gäller för hela unionen. Märkningen är frivillig och öppen för alla som saluför varor inom unionen. Nationella miljömärken såsom den nordiska Svanen och den tyska Blå Ängeln är spridda och välkända inom relativt stora konsumtionsområden inom unionen. Också dessa miljömärken är frivilliga och öppna för alla. Kommissionär Bjerregaard har vid flera tillfällen påpekat att det är viktigt att arbeta vidare med nationella märkningar för att driva på utvecklingen. Det bör dock observeras att det torde kunna medföra risker för handelshinder och för diskriminering av utländska företag att ställa upp krav kopplade till nationella miljömärken vid offentlig upphandling. Miljömärken kan bidra till att underlätta för såväl upphandlare som för leverantörer vid upphandling. För upphandlaren är det ett hjälpmedel i arbetet med att bedöma en produkts miljöaspekter. För leverantören ökar transparensen dvs. öppenheten och förutsägbarheten genom att etablerade miljömärken används som urvalsgrund vid upphandling. Registrering/certifiering av miljömärkning kan vara kostsamt och administrativt tungt för små- och medelstora företag. För att inte dessa skall diskrimineras vid en upphandlingssituation måste det i anbudsförfarandet i så fall uttryckligen kunna anges att kriterierna för ett visst märke skall vara uppfyllt. Små- och medelstora företag med en miljöanpassad produkt kan då vara med i upphandlingsprocessen. För företag som de facto är registrerade/certifierade förenklas anbudsförfarande, vilket i sig är ett incitament för att låta registrera/certifiera företagets produkter.
3 3 I kommissionens dokument refereras till närliggande frågeställningar, bl.a. olika miljömärkens status. Alla miljömärken är inte likvärdiga. Det är viktigt att komma ihåg att miljömärkning tar sin utgångspunkt i den existerande marknadssituationen, dvs. de krav som ställs uppfylls redan av delar av utbudet på marknaden och utgör därför ett förtydligande av de konsumentreferenser som redan etablerats. Vad miljömärkning gör är att förenkla för de konsumenter som delar denna preferens men som saknar kompetens att på egen hand utvärdera tillgängliga alternativ på marknaden. Det är av stor vikt att regler och kriterier för olika miljömärken är tillgängliga för alla intresserade producenter. Transparensen ökar även för leverantörerna om kriterier som finns i etablerade miljömärken används som urvalsgrund vid upphandling. Sverige anser att det är angeläget att de samhällsekonomiska effekterna av att använda sig av krav kopplade till miljömärken vid offentlig upphandling analyseras och beaktas. Effekterna för näringslivet, i synnerhet för små och medelstora företag, vid uppställandet av krav på uppfyllande av kriterier för miljömärken måste analyseras och tas i beaktande. I enlighet med vad som ovan påpekats om risken för handelshinder och diskriminering av utländska företag, måste givetvis även tas i beaktande om och i så fall under vilka förutsättningar det kan vara förenligt med EG-fördragets regler att uppställa sådana krav vid offentlig upphandling. Slutsats: Sverige anser att det skall vara möjligt att ställa krav på att produkter som köps in uppfyller kriterier för miljömärkning. Det är dock angeläget, som ovan påpekats, att det först görs en analys av effekterna och särskilt då effekterna för näringslivet (små och medelstora företag). Denna analys kan också avse överväganden om vilka lämpliga åtgärder som behövs vidtas om det t.ex. visar sig att någon grupp påverkas negativt. Vidare bör analyseras under vilka förutsättningar det kan vara förenligt med ingångna internationella avtal exempelvis GPA. Kan upphandlande enheter ställa högre miljökrav än de som ingår i en EUproduktstandard? Enligt NOU:s analys kan miljökrav som är mer långtgående än produktstandarder ställas i de fall där det inte finns totalharmoniseringsdirektiv för produkten. Slutsats: Sverige anser att med utgångspunkt från kraven i Amsterdamfördraget bör kommissionen i samband med sina standardiseri ngsuppdrag till CEN och andra standardiseringsorganisationer ålägga dessa att analysera effekterna och ta hänsyn till miljöaspekten i standardiseringsarbetet. I detta sammanhang borde även integrering av miljöhänsyn göras vid revidering av befintliga standarder och detta bör även analyseras. I hur stor utsträckning kan en upphandlande enhet ställa miljökrav på tillverkningsprocessen? Enligt NOUs analys kan specifika miljökrav på tillverkningsprocessen inte ställas. Professor Mahmoudi anser att möjligheten för en upphandlande enhet att ställa krav på tillverkningsprocessen i första hand beror på hur och i vilken omfattning gemenskapen reglerat processen. Om gemenskapsreglering saknas helt gäller de allmänna kraven på proportionalitet och icke-diskriminering. Ett miljökrav får inte faktiskt utesluta utländska leverantörer. Det får inte heller begränsa handeln mer än vad som är nödvändigt för att nå det eftersträvade syftet, ett effektivt skydd för miljön. I övrigt finns, enligt Mahmoudi, i princip inte något hinder att ställa miljökrav på tillverkningsprocess. Professor Mahmoudi instämmer inte i uppfattningen att det saknar betydelse hur en vara producerats och att miljökrav endast får beaktas utifrån varans eller tjänstens direkta användning. Han menar att sedan EGs fjärde miljöhandlingsprogram för miljön, antogs
4 4 år 1986, har de flesta miljöåtgärder fått en gemenskapskaraktär. Det innebär att oavsett var de vidtas är det skyddet av miljön i hela gemenskapen som är ändamålet. Resonemanget har, enligt Mahmoudi, förstärkts genom det femte miljöhandlingsprogrammet som lanserade begreppet delat ansvar. Begreppet innebär bl.a. att alla måste delta i miljöskyddsarbetet utan att tänka på vem eller vilka som kommer att få nytta av resultatet. Vidare kan från handelspolitisk utgångspunkt nämnas att enligt en bedömning gjord av den svenska handelsmyndigheten Kommerskollegium tillåter varken WTO:s eller EG:s regelverk att man ställer krav kopplade till tillverkningsprocessen om de inte påverkar varans egenskaper Slutsats: Sverige anser att det är angeläget att denna fråga analyseras och klargörs. Kan man kräva att en leverantör har ett miljöledningssystem eller är miljöcertifierad och i så fall, i vilken fas av upphandlingsprocessen? Vid prövning av anbudsgivare får man endast pröva anbudsgivarens lämplighet med avseende på teknisk förmåga och kapacitet, samt ekonomisk och finansiell ställning. Enligt NOU:s analys riskerar krav på EMAS-registrering eller krav på uppfyllandet av kriterierna för sådan registrering att bryta mot principen om proportionalitet i reglerna för offentlig upphandling. Silf Grupen AB anser att krav på leverantören är okomplicerad vad gäller tjänste- och entreprenadupphandlingar. Om den upphandlande enheten ställer miljökrav som kan kopplas till föremålet för upphandlingen och leverantören är detta naturligtvis möjligt, enligt Silf Gruppen AB, eftersom miljökraven i sådana fall kan hänföras till krav på leverantörens tekniska förmåga och kapacitet. Kommentar: Sverige anser att offentliga upphandlare skall kunna ställa krav på att anbudsgivare uppfyller kriterierna för EMAS eller likvärdiga system. Utifrån Amsterdamfördragets princip om vikten av att integrera miljöhänsyn bör förekomsten av miljöledningssystem kunna utgöra ett av flera mått på leverantörens tekniska förmåga och kapacitet. EMAS är gemenskapens eget miljöledningssystem med syfte att främja en frivillig förbättring av industrins miljöarbete. I EMAS ingår att ställa miljökrav på leverantören. Liksom EUblomman är det ett system som gäller för hela unionen, det är frivilligt och öppet för alla industrianläggningar inom gemenskapen. I Sverige och vissa medlemsländer är det även öppet för andra sektorer. När den reviderade EMAS-förordningen är färdig kommer företag och organisationer från alla sektorer i samhället att kunna registrera sig. Det måste i sammanhanget dock även uppmärksammas att bl.a. små och medelstora företag i praktiken kan ha mycket svårt att införa miljöledningssystem och miljöcertifiera sig bl.a. på grund av höga kostnader för detta, relativt sett, och administrativ hantering m.m. Även om krav endast uppställs på uppfyllande av kriterier för miljöledningssystem och dylikt kan dessa problem uppstå för små och medelstora företag. Sverige anser således att det finns en risk för att uppställandet av sådana krav skulle hämma dessa företags möjligheter att konkurrera om uppdragen vid offentlig upphandling. Slutsats: Sverige anser att offentliga upphandlare skall kunna ställa krav på att anbudsgivare uppfyller kriterierna för EMAS eller likvärdiga system. Sverige anser att det angeläget att först göra en bedömning av och väga in samhällsekonomiska effekter som skulle kunna uppstå om användande av miljöledningssystem och miljöcertifiering vid offentlig upphandling skulle aktualiseras, dvs. frågan måste noga analyseras. Denna analys kan också avse överväganden om vilka lämpliga åtgärder som behövs vidtas om det t.ex. visar sig att någon grupp påverkas negativt.
5 5 Kan en upphandlande enhet i utvärdering av anbud räkna in livscykelkostnader för en produkt (utöver t. ex. kostnader för underhåll, behandling av avfall eller återvinning)? Enligt NOU kan miljökrav på utförande till viss del ställas. Det gäller om krav på att prestationen som upphandlingen avser genomförs med hänsyn till vissa miljökrav. Anbudsgivarna skall ha kännedom om detta vid anbudsgivning och villkoret får bl.a. inte vara diskriminerande. Slutsats: Sverige anser att det är viktigt att frågan analyseras. Kan en upphandlande enhet internalisera externa kostnader för t ex energi- och transportkostnader i kalkyleringen av anbudsgivarens pris? Slutsats: I Sverige kalkylerar inte offentliga upphandlare för externa miljökostnader. Detta är dock en viktig fråga och det är från svensk sida positivt att frågeställningen tas upp. I bl.a. rådsresolutionen om miljö och sysselsättning (12717/97 ENV) som antogs av miljörådet den 6 oktober i år finns en skrivning som stödjer att priserna bättre skall reflektera miljökostnader: Bekräftar åter att det är av yttersta vikt att integrera miljöhänsyn i politiken inom alla sektorer för att uppnå en hållbar utveckling och en förbättring av miljön och särskilt att priserna bättre bör återspegla miljökostnaderna;.... Kan en upphandlande enhet ställa krav på att leverantören måste använda ett särskilt transportsätt? Enligt NOU:s analys är det inte tillåtet att ge företräde åt den leverantör som producerar en vara så nära de upphandlande enheterna som möjligt, i syfte att minimera transporten. Det är enligt NOU:s uppfattning inte heller möjligt att ställa krav på att en vara som upphandlas skall transporteras på ett visst miljöanpassat sätt. Det är enligt analysen dock möjligt att köpa en vara fritt fabrik med separat uppköp av transporter. Slutsats: Sverige anser att det är viktigt att frågan analyseras. 2. Finns annan nationell reglering av offentlig upphandling? I den svenska lagen om offentlig upphandling anges att när en upphandlande enhet skall anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga skall enheten ta hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, leverantstid och miljöpåverkan m.m. I övrigt finns ingen särskild nationell lagstiftning om miljökrav och offentlig upphandling. Flera offentliga organisationer har dock tagit fram egna riktlinjer, som skall följa lagen om offentlig upphandling, för hur miljökrav bör ställas vid upphandling. En större enhetlighet och tydlighet från de offentliga myndigheterna förutsätter mer samordnade insatser och att olika upphandlande enheter utnyttjar varandras erfarenheter och goda exempel. I Sverige har därför en delegation för ekologiskt hållbar upphandling inrättats. Delegationens uppgift är att vara pådrivande för en miljöanpassad offentlig upphandling och att initiera och utveckla konkreta vägledningar för hur miljökrav kan ställas vid all offentlig upphandling inom olika områden. 4. Är ett tolkningsdokument rätt verktyg för att göra det möjligt för upphandlande enheter att integrera miljöhänsyn i offentlig upphandling? Sverige anser att ett tolkningsdokument är ett steg i rätt riktning. Det är viktigt att direktiven i denna del inte förhindrar att miljöhänsyn kan tas vid offentlig upphandling. Det finns dock oklarheter i direktiven om i vilken utsträckning som miljöhänsyn får tas. Det har i Sverige exempelvis diskuterats om det vid upphandling av varor överhuvudtaget är möjligt att ställa miljökrav på produktionen och transporten av varor. Sådana miljökrav, som man i ett miljöfrämjande syfte ser som angelägna att ställa på leverantörerna, riskerar därför att strida mot upphandlingsdirektiven och andra
6 6 internationella regler. Rättsläget är oklart och har i Sverige givit upphov till många olika tolkningar och en negativ attityd till direktiven och gemenskapsrätten. De många olika tolkningar av direktiven som görs visar att det finns ett behov av förtydligande. Å andra sidan kan det ifrågasättas om det är rimligt att ha regler som i sig är oklara och kräver särskilda dokument för förtydligande. Ett tolkningsdokument i kombination med förändring av direktiven kan eventuellt vara den bästa lösningen, eftersom ett tolkningsdokument genom en större flexibilitet kan ge mer utförlig information än direktivtexten. 5. Förhindrar reglerna för offentlig upphandling tillämpningen av principen om en hållbar utveckling enligt Amsterdamfördraget? Skulle det därför vara önskvärt att föreslå förändringar i direktiven? Sverige har i flera sammanhang, bl. a. vid inre marknadsrådet den 18 maj 1998 och vid miljöministerrådet den 6 oktober 1998, framfört att reglerna för offentlig upphandling bör analyseras med avseende på huruvida de överensstämmer med EU:s mål om en hållbar utveckling. Amsterdamfördraget har inneburit ett antal ändringar av EU-fördraget på miljöområdet. Det är därför viktigt att få belyst hur direktiven för offentlig upphandling påverkas av detta. Reglerna för offentlig upphandling måste vara konsistenta med Amsterdamfördraget. Den osäkerhet som råder idag kring reglerna om offentlig upphandling begränsar möjligheten att ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Därmed begränsas också möjligheten att använda offentlig upphandling som ett marknadsbaserat instrument för att främja en ekologiskt hållbar utveckling. Idag är miljökrav ett extra krav vid offentlig upphandling, som i varje enskilt fall måste prövas mot EG:s regelverk. Detta ger en osäkerhet bland de offentliga upphandlarna huruvida deras specifika krav strider mot EG:s regelverk eller inte. Sverige anser att det är angeläget att göra rättsläget tydligt så att transparenta och proportionerliga miljökrav kan ställas av offentliga upphandlare. 6. Om nuvarande regelverk tillåter att målet om en hållbar utveckling beaktas, skulle det ändå vara, i syfte att vara tydlig och för juridisk stringens, önskvärt att lägga fram ett förslag om att justera direktiven för att förtydliga de möjligheter som det nuvarande systemet ger? Flera av de analyser som gjorts i Sverige, bl.a. NOU: rapport, pekar på att många miljökrav, bl. a. de som kommissionen tar upp i sina frågeställningar, troligtvis inte är förenliga med upphandlingsdirektiven. Sverige anser att en logisk konsekvens av detta blir därför att ändra direktiven, med bibehållande av principerna om lika behandling och icke-diskriminering, så att upphandlande enheter kan integrera miljöaspekten i upphandlingsförfarandet.
Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning
KKV2000, v1.1, 2009-04-05 PM 2010-01-15 Dnr 575/2009 1 (5) Avdelningen för offentlig upphandling Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket Frågor om att ta hänsyn till djurskydd och att framhäva
Läs merMärken i offentlig upphandling
Märken i offentlig upphandling Nya svenska LOU år 1994 En upphandlande enhet måste noga ange vilka omständigheter den avser att beakta i de fall den väljer att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Läs merClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice
ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt
Läs merHållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013
Hållbar Upphandling Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013 jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten Svenska regler om offentlig upphandling
Läs merSociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan
Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig
Läs merMiljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö
Miljökrav och sociala krav Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Offentlig upphandling som verktyg Offentlig upphandling har en framträdande roll och ska vara ett av de marknadsbaserade instrumenten
Läs merSociala krav vid offentliga upphandlingar. April 2013 Ardalan Shekarabi
Sociala krav vid offentliga upphandlingar April 2013 Ardalan Shekarabi Offentliga marknaden Upphandlas för 480-580 miljarder kr per år. Hela offentliga marknaden är värd 820 miljarder, ¼ av BNP. Offentliga
Läs merPolicy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa
KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merUpphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter
Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer
Läs merRapport om ekologiskt hållbar offentlig upphandling
Ert datum Er beteckning 1998-01-15 M98/143/8 1 (21) Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapport om ekologiskt hållbar offentlig upphandling Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har på uppdrag
Läs merUpphandla med miljökrav -ett politiskt styrmedel?
Upphandla med miljökrav -ett politiskt styrmedel? 10 oktober 2013 holmgrenhansson ADVOKATBYRÅ AB Advokat Anette Hansson Ahl Jur kand Emelie Henriksson Agenda 1. Inledning 2. Miljöhänsyn vid offentlig upphandling
Läs merSTOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY
Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor
Läs merRemissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling
Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att
Läs merEn lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)
FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild
Läs merRemiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73
YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den
Läs merSTOCKHOLM Er referens: M2005/6241/Hm. Remissyttrande
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Vår referens: Dnr 348/2005 Inger Strömdahl/Olof Erixon 103 33 STOCKHOLM Er referens: M2005/6241/Hm 2006-02-16 Remissyttrande En mer miljöanpassad offentlig upphandling
Läs merINKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39
INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader
Läs merOffentlig upphandling. LOU och LUF
Offentlig upphandling LOU och LUF Vad är offentlig upphandling? Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal
Läs merInledning. Upphandlingsrättsliga principer
Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är
Läs merRiktlinjer för upphandling och inköp
Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se
Läs merSkillnader mellan LOU och LUF
Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma
Läs merEuropeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling
KKV1007, v1.2, 2011-02-06 2012-06-15 Dnr 260/2012 1 (5) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell
Läs merVÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8)
KKV2002, v1.2, 2011-02-05 VÄGLEDNING 2014-06-27 1 (8) 1 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en rättslig och praktisk bakgrund
Läs merMiljöhänsyn i upphandling
Miljöhänsyn i upphandling Marlene Sahibzada, upphandlingschef marlene.sahibzada@harryda.se 031-724 6321 1 2010-01-26 Administrativt stöd Upphandlingsenheten i Härryda kommun Våra ansvarsområden: Enheten
Läs merLagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:
Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar
Läs merUPPHANDLINGSPOLICY FÖR NEDANSILJANS SAMORDNINGSFÖRBUND Fastställd av styrelsen 13 juni Policy Samordningsförbundet har enligt
UPPHANDLINGSPOLICY FÖR NEDANSILJANS SAMORDNINGSFÖRBUND Fastställd av styrelsen 13 juni 2017 1. Policy Samordningsförbundet har enligt förbundsordningen sitt säte i Gagnef kommun. Samordningsförbundet förbinder
Läs merINKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun
INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...
Läs merPolicy för inköp och upphandling
Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Dnr KS 2014-555 Typ av dokument: Policy Handläggare: Upphandlare, Elin Johansson Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Ersätter
Läs merPOLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING
POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-14 32 Senast reviderad av kommunfullmäktige 2016-06-02 61 Dnr: KA 2016/302 Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson, Ekonomichef ALLMÄNT
Läs merBuy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp. Allmän information
Buy Smart Grön Upphandling för Smarta Inköp Allmän information Innehåll Lagstiftning Energi och kostnadsbesparingar Användning av miljö- och energimärkningar Grön upphandling Produktgrupper Bakgrund Den
Läs mer1. Upphandlingslagstiftningens bestämmelser om miljö- och sociala hänsyn
KKV2000, v1.0, 2008-02-04 2009-01-26 1 (5) Avdelningen för offentlig upphandling Charlotta Frenander 08-7001544 Charlotta.Frenander@kkv.se Kort beskrivning av presentation på seminarium 2.1 och 2.4 på
Läs merINKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern. Antaget av Umeå kommunfullmäktige
INKÖPS OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Umeå kommunkoncern Antaget av Umeå kommunfullmäktige 2011-05-30. 2(5) Inledning Umeå kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader för
Läs merKonkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014
Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).
Läs merOFFENTLIG UPPHANDLING
OFFENTLIG UPPHANDLING med fokus på närmat Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. NÄRMAT ÄR MÖJLIGT Helhetstänkande ska vara ledstjärna i den offentliga upphandlingen. Detta tål att uppmärksammas
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Inköps- och upphandlingspolicy för Sollentuna kommun Fastställd av fullmäktige 2011-04-13, 51 Reviderad av fullmäktige 2016-09-15, 103/2016, Dnr 2016/0075.KS.1. Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merInköps- och upphandlingspolicy
1(5) Dnr: KS 2017/2955 Inköps- och upphandlingspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2018-01-29, 5 Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47
Läs merKommittédirektiv. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor. Dir. 2019:15. Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019
Kommittédirektiv Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor Dir. 2019:15 Beslut vid regeringssammanträde den 18 april 2019 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur
Läs merRiktlinjer för upphandling och inköp
Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se
Läs merOffentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Upphandling 24. 1:a december 2015. Sofia Lundberg Per-Olov Marklund SNS rapport NR 30, 2015.
Offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel 1:a december 2015 Upphandling 24 Sofia Lundberg Per-Olov Marklund SNS rapport NR 30, 2015. 2 Varför GPP? Utgångspunkten är den offentliga sektorns marknadsmakt
Läs merSocialt ansvarsfull upphandling
Socialt ansvarsfull upphandling LOU EU- direktiv LUF Principer för offentlig upphandling Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art
Läs merRIKTLINJER FÖR MILJÖANPASSNING AV OFFENTLIG EU:S MILJÖMÄRKNINGSKRITERIER UPPHANDLING GENOM ANVÄNDNING AV
RIKTLINJER FÖR MILJÖANPASSNING AV OFFENTLIG UPPHANDLING GENOM ANVÄNDNING AV EU:S MILJÖMÄRKNINGSKRITERIER NOVEMBER 2001 RIKTLINJER FÖR MILJÖANPASNING AV OFFENTLIG UPPHANDLING GENOM ANVÄNDNING AV EU:S MILJÖMÄRKNINGSKRITERIER
Läs merHållbarhetskriterier vid offentlig upphandling RIKTLINJER FRÅN KONKURRENSVERKET
Hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling RIKTLINJER FRÅN KONKURRENSVERKET 1 2 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en
Läs merVästra Götalandsregionen Vårdval Rehab
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen
Läs merSocial hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad
Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie
Läs merVad innebär de nya reglerna om offentlig upphandling för Dig och Ditt företag? Gävle 28 september 2017 Birgitta Laurent
Vad innebär de nya reglerna om offentlig upphandling för Dig och Ditt företag? Gävle 28 september 2017 Birgitta Laurent 1 Fakta om offentlig upphandling Cirka 600-700 miljarder kronor per år (eller är
Läs merBlomman ska märkas- Miljömärkningens organisation och statens framtida roll. Rapport (2010:8) från Statskontoret
1 (6) Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2010-11-12 R. Källström IJ2010/704/KO Blomman ska märkas- Miljömärkningens organisation och statens framtida
Läs merSpel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen
REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium
Läs merHur blir du leverantör till Vårgårda kommun?
Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar
Läs merHur kan offentlig upphandling främja hållbara transporter?
Hur kan offentlig upphandling främja hållbara transporter? Hur tar vi oss igenom regelverket? Seminarium 23 januari 2013 Advokat Kaisa Adlercreutz och jur.kand. Linda Dahlström MAQS Law Firm EU-rätten
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget
Läs merPRIMES. [2] Juridiska ramar och policyramar för hållbar upphandling. Energikontor Sydost
PRIMES [2] Juridiska ramar och policyramar för hållbar upphandling Energikontor Sydost Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union Varför offentlig upphandling Kom ihåg!
Läs merBOTKYRKA KOMMUN Författningssamling
1(5) UPPHANDLINGS- OCH INKÖPSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUN Denna policy ersätter Upphandlingspolicy för Botkyrka kommun och Riktlinjer för Botkyrka kommuns upphandlingar, antagna av kommunfullmäktige 2005-09-29,
Läs merInköps- och upphandlingspolicy
Diarienr 2016/00929-KS nternati Inköps- och upphandlingspolicy för Västerås stad med helägda bolag Antagen av kommunfullmäktige 5 maj 2011 Reviderad av kommunfullmäktige 9 mars 2017 program policy handlingsplan
Läs merRiktlinjer för upphandling
Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING
MARKARYDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR UPPHANDLING 1 OCH INKÖP 2 I MARKARYDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30 7, att gälla fr o m 2014-10-01 Ersätter av kommunfullmäktige
Läs merStatens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.
Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 16.1.2008 PE400.400v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-24 Förslag till yttrande Luis Herrero-Tejedor
Läs merKalmar kommuns upphandlingspolicy
KKV1015, v1.2, 2011-02-06 BESLUT 2013-03-06 Dnr 72/2012 1 (6) Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Kalmar kommuns upphandlingspolicy Beslut Kalmar kommun bryter mot 1 kap. 9 lagen (2007:1091) om offentlig
Läs merOffentlig upphandling - affärer för miljoner -
Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa
Läs merEtiska krav i offentlig upphandling. Mathias Sylwan Fairtrade city En möjlighet för din kommun Vänersborg 10 oktober 2013
Etiska krav i offentlig upphandling Mathias Sylwan Fairtrade city En möjlighet för din kommun Vänersborg 10 oktober 2013 Etiska krav i offentlig upphandling (forts.) Sveriges Kommuner och Landsting, PM
Läs merUpphandlingspolicy. 1. Syfte 1 (5)
1 (5) Typ: Policy Giltighetstid: Tills vidare Version: 1.0 Fastställd: KF 2009-04-23, 22 Uppdateras: Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Principer 3. Affärsetik 4. Gemensam upphandling 5. Hänsyn till små
Läs merBetänkandet Kommunala finansförbund, SOU 1998:72
YTTRANDE 1 (5) Marie-Louise Falck Ert datum Er beteckning 1998-06-15 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Kommunala finansförbund, SOU 1998:72 Sammanfattning NOU:s yttrande
Läs merKriminalvården avtal gällande organisationskonsulttjänster
KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 690/2013 1 (5) Kriminalvården 601 80 Norrköping Kriminalvården avtal gällande organisationskonsulttjänster Utkast till beslut Kriminalvården har brutit mot
Läs merLagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys
Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys Peter Lindblom janpeterlindblom@hotmail.com 2012-02-02 1 1 Liten agenda Grundläggande principer vid offentlig upphandling Dagens
Läs merI artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.
2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se
Läs merRemiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71)
1 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Remiss: EU, Sverige och den inre marknaden (SOU 2009:71) Ärendet Utrikesdepartementet har berett Stockholms läns landsting möjlighet att yttra sig
Läs merUpphandlingens möjligheter. Plusenergiforum 12 sept 2016 Charlotta Frenander
Upphandlingens möjligheter Plusenergiforum 12 sept 2016 Charlotta Frenander Upphandlingsmyndigheten erbjuder Helpdesk Nyhetsbrev Konferenser & seminarier Matnyttig webbplats med: Nyheter Vägledningar Kriteriebibliotek
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET. Miljö och inköp
GÖTEBORGS UNIVERSITET Miljö och inköp 2008-09-2409 24 Relevanta synpunkter? Det var bättre förr Upphandling tar lång tid. Jag bestämmer själv vilken leverantör jag ska handla från. Inget händer om jag
Läs merGWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28
GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,
Läs merSå blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström
Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn i de nya upphandlingsdirektiven Möjligheterna att ta miljö-,
Läs merKONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064
KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-064 PM 2 2002-12-11 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling (otillbörligt gynnande). Vindelns kommun
Läs merR 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001
R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och
Läs merSociala krav i upphandling för att främja sysselsättning
Sociala krav i upphandling för att främja sysselsättning Socialt ansvarsfull offentlig upphandling 21 november 20162 Upphandlingsmyndigheten Mohamed Hama Ali Bolagsjurist Förvaltnings AB Framtiden Den
Läs merRiktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar
Diarienr. 2014/996-KS nternati Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar Beslutad av kommunstyrelsen den 4 mars 2015, 72 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för hållbarhetskrav i upphandlingar
Läs merRiktlinjer för upphandling och inköp
Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av Kommunstyrelsen 2015-10-06, 149 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se
Läs merRemiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25
Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega
Läs merDOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV
Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad
Läs merYttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
Läs merMathias Sylwan. Avdelningen för juridik. Kommuner Landsting och regioner Inköp/Upphandling
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:86 Diarienr: 09/6089 Handläggare: Avdelning: Mathias Sylwan Datum: 2009-12-22 Mottagare: Avdelningen för juridik Kommuner Landsting
Läs merRemissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. YTTRANDE 2010-12-06 Dnr 516/2010 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56 Sammanfattning
Läs merMiljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner
Miljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner Lina Carlsson Doktorand vid enheten för Rättssociologi Lunds Universitet Projekt Påbörjades 2003
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel 2011/0437(COD) 4.7.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Inköps- och upphandlingspolicy för Sollentuna kommun Fastställd av fullmäktige 2011-04-13, 51 Reviderad av fullmäktige 2016-09-15, 103, Dnr 2016/0075 KS.150 Reviderad av fullmäktige 2018-05-17, 67, Dnr
Läs merNorrköpings och Linköpings kommuners och landstinget Östergötlands upphandling av beställningscentral för samhällsbetalda resor
KKV1000, v1.1, 2009-06-18 BESLUT 2009-10-06 Dnr 202/2009 1 (6) Upphandlingscenter c/o Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings och Linköpings kommuners och landstinget Östergötlands upphandling
Läs merÖkad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen
KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-05-09 Dnr 195/2011 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området vissa ändringar i kulturminneslagen Ds 2011:6 Sammanfattning
Läs mer- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.
R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merStatens inköpscentral
Sid 1 Introduktionsseminarium - Avrop från de statliga ramavtalen Sebastian Svartz och Karl Ekman Jurister, Enheten för ramavtalsförvaltning, Statens inköpscentral 2016-11-18 Agenda 09.30 Statens inköpscentrals
Läs merExtern remiss. Innehåll METODER FÖR TIDIG DIALOG
METODER FÖR TIDIG DIALOG Extern remiss En extern remiss innebär att du skickar hela eller delar av upphandlingsdokumenten till leverantörer och branschorganisationer innan en upphandling publiceras. Det
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras
Läs merJämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator
Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14
Läs merRiktlinjer för hållbar upphandling
Bilaga 1 till Riktlinjerna för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Riktlinjer för hållbar upphandling 1. Bakgrund om socialt ansvarsfull och miljöanpassad offentlig upphandling... 2 2. Upphandlingsreglernas
Läs merSocial upphandling ett strategiskt verktyg med nya affärsmöjligeter. HBV 28 maj 2015
Social upphandling ett strategiskt verktyg med nya affärsmöjligeter HBV 28 maj 2015 Mohamed Hama Ali Gärde Wesslau Advokatbyrå Den EU-rättsliga ramen 1 - Fri rörlighet och den inre marknaden Grundläggande
Läs merStockholm den 1 oktober 2014
R-2014/1149 Stockholm den 1 oktober 2014 Till Socialdepartementet S2014/5303/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Genomförandeutredningens
Läs merAvdelningen för juridik
Cirkulärnr: 08:34 Diarienr: 08/1933 Handläggare: Avdelning: Ulf Palm Datum: 2008-05-09 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Kommuner Landsting/regioner Kommunala företag Kommundirektörer Landstingsdirektörer
Läs merInköps- och upphandlingspolicy
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad
Läs merYttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.
Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju 2011/8586/KO Yttrande Stockholm 2012-01-09 Yttrande över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och till
Läs merGenomförande av tjänstedirektivet
NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75
Läs merUpphandlingsanvisning för Åda Ab
Upphandlingsanvisning för Åda Ab sid 2 (5) 1. Anvisningens tillämpningsområde I enlighet med landskapslag (1994:43) angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling ska lagen
Läs mer