STOCKHOLM Er referens: M2005/6241/Hm. Remissyttrande

Transkript

1 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Vår referens: Dnr 348/2005 Inger Strömdahl/Olof Erixon STOCKHOLM Er referens: M2005/6241/Hm Remissyttrande En mer miljöanpassad offentlig upphandling förslag till handlingsplan Rapport från Naturvårdsverket (5520- december 2005) Föreningen Svenskt Näringsliv, som beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade rapport, vill anföra följande. Allmänna synpunkter Den offentliga upphandlingens betydelse för en god offentlig ekonomi torde vara oomtvistlig. Men denna betydelse överskuggas av dess roll som ett verktyg för att åstadkomma mera gränsöverskridande handel inom EU. Därtill kommer de gynnsamma effekter på samhällsekonomin i stort som kan förväntas av ökad konkurrens mellan leverantörer. Dessa tre faktorer är komponenter i vad som brukar kallas den offentliga upphandlingens grundläggande ekonomiska syfte. Utredningsdirektiven till den sittande Upphandlingsutredningen 2004 föreskrev därför att överväganden och förslag skulle präglas av detta syfte. Emellertid förskrev utredningsdirektiven också att den svenska regeringens ståndpunkt beträffande miljöhänsyn och sociala hänsyn skulle återspeglas i förslagen. I det avseendet har det fordrats mycket grannlaga överväganden från utredningen, för att sådana sekundära syften inte skulle komma i konflikt med huvudsyftet. Utredningens arbete avseende miljö och andra särskilda aspekter av offentlig upphandling fortsätter. Ett slutbetänkande kan förväntas i mars Föreningen anser för sin del att den offentliga upphandlingen i alltför hög grad kommit att bli föremål för sekundära, eller ännu mer avlägsna, samhällspolitiska

2 2 syften och önskemål. Iakttagande av miljöhänsyn är förvisso ett beaktansvärt samhällsintresse, men det sätt på vilket det ibland tagits tillvara i samband med offentlig upphandling har inte varit acceptabelt. Därför är det angeläget att regeringen vid sin vidare behandling av rapporten beaktar den offentliga upphandlingens huvudsyfte. Föreningen vill i detta sammanhang påminna om den pågående översynen av de s.k. Rättsmedelsdirektiven. En ytterligare skärpning kan förväntas som ett resultat av denna översyn. En felaktig svensk tillämpning av regelverket för offentlig upphandling, också vad avser miljöhänsyn, kan då få svåra konsekvenser för såväl de upphandlande myndigheterna som deras leverantörer. Särskilt om rapporten Svenskt Näringsliv vill inledningsvis påpeka att vi saknar flera av våra medlemsorganisationer som är viktiga aktörer i remisslistan, t ex Sveriges Skogsindustrier. Detta är olyckligt då de i hög grad berörs av frågeställningarna. Vi vill också inledningsvis nämna att vi finner rapporten väl strukturerad och konkret med tydligt angivna mål, åtgärder, kostnader och effekter. Vi har uppskattat att Naturvårdsverket under arbetet gång aktivt har sökt kontakt och diskuterat dessa frågor med berörda parter. Naturvårdsverket har utarbetat ett förslag till nationell handlingsplan för en mer miljöanpassad offentlig upphandling. Enligt handlingsplanen betyder miljöanpassad offentlig upphandling att offentliga organisationer ställer relevanta miljökrav på produkter och tjänster vid upphandling. Svenskt Näringsliv anser liksom Naturvårdsverket att det är av vikt att upphandlare på alla nivåer har den nödvändiga kunskapen för att både formulera tydliga miljökrav och sedan följa upp ställda krav. Alla intressenter, skattebetalare/konsumenter/leverantörer och upphandlare förlorar på den byråkrati och de merkostnader som uppkommer som en följd av att irrelevanta och otydliga krav ställs på produkter och tjänster. EU:s nya upphandlingsdirektiv tillåter uttryckligen upphandlande myndigheter att ta miljöhänsyn. Kraven måste dock vara knutna till föremålet för upphandlingen och får endast avse miljöegenskaper, funktioner, och inte krav på inköp av miljömärkta produkter. Föreslagna mål i rapporten Föreslagna mål i rapporten fokuserar på kvantitet vi skulle gärna se en breddning till att de också omfattar kvalitet och effekter av föreslagna mål. Vidare borde de långsiktiga målen tydligare kopplas till de nationella miljömålen. Föreslagna åtgärder i rapporten säkerställ kompetensen bland upphandlare Föreslagna åtgärder i syfte att säkerställa kompetensen bland upphandlare på olika nivåer som inrättande av en helpdesk, integrera miljö i befintliga upphandlings

3 3 utbildningar, erbjuda en webbaserad grundkurs i miljöanpassad offentlig upphandling samt utarbeta ett informationsmaterial om miljökrav, juridik och rättsfall anser vi vara förslag i rätt riktning. Generellt sett finns ett mycket stort behov av utbildning i upphandlingsfrågor inom offentlig sektor, och då inte bara avseende att ställa miljökrav. Vi har i princip ingen invändning mot något av de specificerade förslagen. Beträffande förslaget om ett informationsmaterial om miljökrav, juridik och rättsfall vänder vi oss dock bestämt mot tanken att endast införliva rättsfall där man bedömt principfrågan kring miljökrav. Detta skulle vara direkt kontraproduktivt och kunna leda till fler misstag i den praktiska tillämpningen. Förslaget saknar explicit motivering i denna del. Syftet med ett statligt informationsmaterial bör rimligtvis i första hand vara att ge konkret vägledning, inte att driva opinion. Rättsfall där miljökrav bedömts vara av dålig kvalitet, eller andra detaljaspekter av miljöanpassad offentlig upphandling, bör för praktikern vara av mycket stort värde. Föreslagna mål i rapporten erbjud ett effektivt och enkelt verktyg När Miljöstyrningsrådet fick i uppdrag att förvalta det s k EKU-verktyget skedde en rejäl översyn och en ny arbetsprocess utarbetades i syfte att säkerställa att alla berörda aktörer involverades i arbetet med att ta fram kriterier för olika produktgrupper som berörda myndigheter, branschföreträdare, NGOs m fl arbetsprocessen är transparent samt att en kvalitetssäkring utförs (häri ingår granskning ur ett juridiskt perspektiv enligt LOU:s principer). Det nya s k EKU-verktyget (icke att blanda ihop med det gamla EKU-verktyget) är inte uppbyggt för att bara kapa svansar. LOU medger användning av kvalifikations krav som har funktionen att kapa svansar och utvärderingskrav i syfte att belöna de produkter som ligger i framkant. Det nya EKU-verktygen innehåller både kvalifikationskrav, som måste uppfyllas och utvärderingskrav som värderas och viktas. Den arbetsprocess och det kvalitetsarbete som görs idag inom Miljöstyrningsrådets regi finner vi inte stämmer med den bild som målas upp i rapporten. Dock att Miljöstyrningsrådets resurser är knappa är korrekt, varför behov av förstärkta resurser finns i syfte att kunna ta fram kriterier för ett vidgat antalet produktgrupper. Miljömärkning I rapporten står att EKU-verktyget bör röra sig mot miljömärkningen. Svenskt Näringsliv vill påpeka att det är viktigt att komma ihåg att en offentlig inköpare som efterfrågar miljöegenskaper i de tekniska specifikationerna får hänvisa till kriterier för miljömärken under förutsättning att dessa krav är utarbetade på grundval av vetenskapliga rön samt är tillgängliga för samtliga berörda parter m.m. Inköparen får även ange att varor och tjänster som är försedda med ett visst miljömärke skall antas uppfylla kraven i förfrågningsunderlaget. Det är dock viktigt att komma ihåg att

4 4 det aldrig får vara märkningen i sig som är villkor i upphandlingen, utan bara de kriterier som ligger bakom samt att av detta följer att andra produkter som uppfyller samma kriterier skall godtas. Detta sagt kan märkning vara ett sätt att snabbt konstatera att en produkt uppfyller en viss kravnivå. Inga miljökrav får dock ställas så att de i praktiken diskriminerar utländska produkter eller tjänster, och de måste även vara relevanta och proportionella. Hänvisningar till europeiska kriterier för miljömärkning är därför att föredra framför nationella för att undvika sådan diskriminering. Kriterierna måste vara öppna och transparenta också för producenter utanför Europa. Enligt handlingsplanen skall EKU-verktyget i vissa delar kunna användas för att premiera miljömärkta produkter genom att utgå från kriterier för miljömärkning. De miljömässigt bästa produkterna inom varje produktgrupp och som finns väl etablerade på marknaden skall väljas ut. Vi ifrågasätter att marknadsetablering av de miljömässigt bästa produkterna skall avgöra vilka miljökrav som ställs i en upphandling eftersom detta premierar väletablerade, starka företag framför nytillkomna, innovativa företag. Dessutom anges inte vem som skall definiera vilka produkter som är etablerade på marknaden. Den andra viktiga frågan är vilken marknad som avses. Är det den lokala, regionala, nationella, europeiska eller globala marknaden? Ju snävare marknaden definieras ner till svenska nationella förhållanden, desto större risk för diskriminering gentemot utländska varor och tjänster. En fråga som man härvid bör ställa sig är vad som händer om den miljömässigt bästa produkten finns etablerad i t.ex. Italien? Är det den europeiska marknaden eller den italienska nationella som är relevant? Slutligen kan kriterier som är identiska med en viss miljömärkning i sig vara handelsbegränsande. Svenskt Näringsliv vill påpeka att EKU-verktyget och miljömärkning är två skilda saker. Medan EKU-verktyget skall basera sig på miljöfakta och gällande krav i befintlig lagstiftning, är miljömärkning ett frivilligt verktyg som syftar till att skärpa kriterierna för att peka ut de allra bästa produkterna ur miljösynpunkt. Dessa två system bör därför hållas isär för att inte bädda för diskriminering av produkter från andra länder. Stockholm dag som ovan FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Inger Strömdahl Ansvarig för miljöpolicies Olof Erixon Expert offentlig upphandling

5 5