Hur jämlik är vården i Västra Götalandsregionen? Granskning av årsredovisningarna 2013

Transkript

1 1 (14) Uppföljning Datum Västra Götalandsregionen Kunskapscentrum för Jämlik Vård Handläggare: Ingrid Osika Friberg Telefon: E-post: Hur jämlik är vården i Västra Götalandsregionen? Granskning av årsredovisningarna 2013 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 2 (14) Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Normkritiskt perspektiv i utvecklingsarbetet... 4 Förvaltningarnas rapportering... 5 Ytterligare kommentarer... 7 Övriga förvaltningar... 9 Analysmodell och granskningens resultat... 9 Sammanfattande slutsatser Bilaga 1 Anvisningar... 13

3 3 (14) Sammanfattning Under våren 2014 har Kunskapscentrum för Jämlik Vård genomfört en granskning av hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas rapportering i årsredovisningen 2013 beträffande området jämlik vård. Granskningens syfte var att få en övergripande bild av hur långt Västra Götalandsregionen kommit i arbetet med att säkerställa en jämlik vård. Jämlik vård är en prioriterad fråga i regionen och årsredovisningarna visar att det pågår ett aktivt arbete för att erbjuda en jämlik hälso- och sjukvård till regionen invånare. Flera förvaltningar beskriver spännande utvecklingsarbeten som är värda att lyfta fram och sprida. Samtidigt kan man konstatera att förvaltningarna har kommit olika långt. De flesta har genomfört åtminstone någon insats och det finns en generell medvetenhet om frågans relevans. Årsredovisningarna vittnar om att en mängd olika former av insatser och aktiviteter genomförs. Men det finns en allmän avsaknad av konkreta resultat och mätbara effekter som gör utvecklingen svårbedömd. Ett ökat stöd till förvaltningarna i att fördjupa analysen av könsuppdelad statistik och stöd med att utveckla verksamheten och mäta effekter av genomförda insatser bedöms stärka utvecklingen mot en jämlik vård. Det kan konstateras att tillgången på könsuppdelad statistik, med några få undantag, är god, men att det saknas vårddata uppdelad på andra variabler än kön och ålder vilket försvårar arbetet med jämlik vård i regionen. Inledning Huvudsyftet med denna granskning har varit att få en övergripande bild över hur långt Västra Götalandsregionen har kommit i arbetet inom ramen för jämlik vård genom en strukturerad granskning av förvaltningarnas rapportering inom området i årsredovisningarna för Jämställd och jämlik hälso- och sjukvård är ett av sex delmål inom God Vård i regionens budget 2013 och följs på motsvarande sätt upp som ett delmål under rubriken God Vård i årsredovisningarna. I anslutning till området jämställd och jämlik vård ligger det prioriterade målet Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv som i årsredovisningen rapporteras i textform och med en mätare som anges i Cockpit (Utmärkt, Bra, OK, Varning eller Dåligt). I regionens budget 2013 finns även avsnittet Jämlik hälsa och social hållbarhet där området Rättighetsfrågor i Västra Götalandsregionen ligger som en egen rubrik. I detaljbudgeten 2013 ges struktur och anvisningar för hur förvaltningarna ska följa upp budgetens uppdrag och mål. Denna granskning bygger på förvaltningarnas skrivningar om jämlik vård under rubrikerna Jämlik Vård, det prioriterade målet Allt utvecklingsarbete ska ha ett normkritiskt perspektiv och relevanta skrivningar under rubriken Rättighetsfrågor. Den senare togs med eftersom förvaltningarna i många fall beskriver sitt arbete med jämlik vård under Rättighetsfrågor. Insatser som syftar till mänskliga rättigheter utan direkt bäring på jämlik vård har inte tagits med i denna redovisning. Som utgångspunkt för granskningen har anvisningarna för jämlik vård använts (se bilaga 1). Tyngdpunkten i granskningen ligger på rapporteringen

4 4 (14) från utförarförvaltningarna (vårdgivare 1-13, tabell 1). Av de 13 rapporterande förvaltningarna har 12 beskrivit sitt arbete under rubriken Jämlik Vård och 12 under Rättighetsfrågor. Ett kortare avsnitt tar upp skrivningar från beställar- och patientnämnder. Som stöd för bedömningen av hur långt arbetet med jämlik vård kommit i Västra Götalandsregionen introduceras en utvecklingstrappa. Normkritiskt perspektiv i utvecklingsarbetet Budget 2013 angav att Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård ska innehålla ett normkritiskt perspektiv som ett prioriterat mål med styrtalet Andel utvecklingsarbeten som innehåller ett genusperspektiv. Målet för 2013 var att minst 25 procent arbeten som startade 2013 skulle innehålla ett genusperspektiv. I anvisningarna till målet ligger en beskrivande text om hur måluppfyllelsen ska mätas och beskrivas (se anvisning i bilaga 1). Måluppfyllelsen har beskrivits av 10 av de 13 rapporterande förvaltningarna. Nio har även angivit måluppfyllelse på mätaren där OK var det vanligaste svaret (se tabell 1). Granskningen av hur förvaltningarna har rapporterat måluppfyllelse visar att de beskriver sitt arbete i textform. Endast en verksamhet, Kungälvs sjukhus, har räknat ut andel utvecklingsarbeten som innehåller ett genusperspektiv och använt det som underlag för mätarställningen. Tabell 1. Antal utförarförvaltningar inom hälso- och sjukvården som rapporterat under det prioriterade målet i Västra Götalandsregionens årsredovisning 2013

5 5 (14) Förvaltningarnas rapportering I följande avsnitt beskrivs förvaltningarnas rapportering sorterade efter strukturen i anvisningsfrågorna för Jämlik Vård (se bilaga 1). Fråga 1a. I vilka lokala styrdokument ingår jämlikhet? Samtliga förvaltningar har angivit att jämlikhet finns med i olika styrdokument, exempelvis balanserade styrkort, detaljbudget, verksamhetsplan, vårdöverenskommelser, handlingsplaner, likabehandlingsplaner, samverkansavtal och behovsutredningar. Flera beskriver att de tagit fram dokument av typen Vad menar vi med God Vård i Folktandvården, där jämlik vård ingår. Någon nämner att jämlik vård ingår i leanfilosofin, verksamhetens strategi för verksamhetsförbättringar. Fråga 1b. Har information/kommunikation till era patienter blivit mera tillgänglig för personer med olika funktionsförmåga, olika språkliga förmågor, olika åldrar med mera? Ett större antal förvaltningar beskriver sitt arbete med att förbättra kommunikation och information till olika grupper. Här följer några exempel: Angereds Närsjukhus granskar all information ur ett normkritiskt perspektiv. Sjukhuset arbetar med interkulturellt anpassad kommunikation och har startat ett projekt för att producera bild, text och ev. film på 9 språk, men siktar på 50 språk. Frölunda Specialistsjukhus har tagit fram särskild information till barn och unga vid flera avdelningar. Kungälvs sjukhus arbetar med lättillgänglig information och Informera jämt på akutmottagningen. I detta ingår en informationsbroschyr om hur det går till på akuten. En kortversion av broschyren har tagits fram för patienter som nyligen besökt akuten och återkommit. Sjukhuset har genomfört patientintervjuer som visat att målgruppen var mycket nöjd med informationen. Arbetet har även spridits på en konferens. Folktandvården har tagit fram en broschyr om vanliga behandlingar inom tandvården för att underlätta kommunikationen med patienter. Nu vill de gå vidare och har startat ett projekt för att använda översättningsappar. Habilitering & Hälsa har tagit fram ett kunskapsunderlag som används i samverkan med patienter med annan språklig bakgrund än svenska och man har även tagit fram broschyren Barns rätt enligt FN s barnkonvention och spridit till familjer som underlag för diskussion. Fråga 1c. Har ni gjort insatser för att nå patientgrupper ni tidigare haft svårt att nå? Ett flertal förvaltningar beskriver att de arbetar med frågan: Angereds Närsjukhus nämner Doulaprojektet där man samverkar med lokala doulor för att underlätta mötet med vården för kvinnor med annat modersmål än svenska. De beskriver även att de tillsammans med Kunskapscentrum för Jämlik Vård (KJV) försöker hitta arbetssätt för att nå alla ungdomar på ungdomsmottagningen (UM). UM och gynmottagningen är dessutom HBTQ certifierade. Frölunda Specialistsjukhus har HBTQ-certifierat gynmottagningen.

6 6 (14) Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett brett samarbete med andra organisationer kring omhändertagandet av särskilt utsatta i samhället och arbetar även med frågor kring vård för papperslösa. Folktandvården arbetar aktivt med att fånga upp ej avhörda barn, dvs barn som uteblir från tandvårdsbesök de kallats till, och nått goda effekter. Dessutom erbjuder de avgiftsfri tandvård upp till 23 års ålder. Folktandvården genomför även projekt för att nå invandrade kvinnor och äldre personer. Habilitering & Hälsa har informerat om sin tolkverksamhet på äldreboenden och intresseorganisationer. Styrelsen för beställd primärvård arbetar med vård för utsatta grupper genom sina specialistmottagningar Kris- och trauma centrum, VC för hemlösa, Sexualmedicinskt Centrum och Resurscentrum för flyktingar. Även primärvården har HBTQ-certifierat ett större antal enheter. Fråga 1d. Har ni gjort andra insatser för att främja jämlikhet? Rapporteringen vittnar om att många olika typer av insatser har genomförts för att öka jämlikheten inom hälso- och sjukvården: Angereds Närsjukhus har exempelvis inlett ett arbete med att följa upp Nationell Patientenkät med fokus på upplevda skillnader i vårdkvalitet mellan patienter med svenska respektive andra modersmål, då de har sett att vissa grupper, framförallt kvinnor med annat modersmål än svenska är mindre nöjda med vården. Frölunda Specialistsjukhus med flera arbetar med bemötandefrågor. Sahlgrenska Universitetssjukhuset beskriver att de följer upp och analyserar resultaten för de olika regionala kvalitetsindikatorerna och att handlingsplaner tas fram i relation till dessa, vilket utgör hörnstenar i arbetet med att säkerställa att vården blir jämlik. De beskriver även ett flertal insatser för att öka kulturkompetensen och insatser för kvinnliga missbrukare m.m. Sjukhuset analyserar patientenkäter, patientklagomål, har patienter med i ledningsgruppen samt genomför fokusgrupper och möten med brukarorganisationer för att få underlag för arbetet med jämlikhet, jämställdhet och mångfald. Skaraborgs Sjukhus har psykisk ohälsa bland barn och unga som fokusområde när det gäller jämlik vård med perspektiven ålder, kön, symptom och behandling. Folktandvården arbetar med bättre omhändertagande av patienter som utsatts för våld i nära relationer. Inom ramen för detta arbete har de erhållit kompetensinsatser från Kompetenscentrum om våld i nära relationer och samverkar med BVC och socialtjänsten. Arbetet har även innefattat framtagande av nya rutiner och ett handledningsmaterial. Habilitering & Hälsa har tillsatt en hjälpmedelssamordnare som arbetar med lika vård och behandling. Samordnaren har säkerställt att samma regler och riktlinjer gäller inom alla verksamhetsområden inom Habilitering & Hälsa och förvaltningen tar även fram månadsrapporter med analyser och kostnadsberäkningar beträffande hjälpmedel, som underlag för en jämlik fördelning. Fråga 2. Könsuppdelad statistik a. Finns det skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar? b. Hur förklarar ni dessa? Är skillnaderna motiverade eller omotiverade? c. Har ni gjort insatser för att minska omotiverade skillnader?

7 7 (14) d. Om det inte finns könsuppdelat statistik förklara varför I verksamheternas beskrivning över hur de arbetar med könsuppdelad statistik framkommer att flertalet har genomfört könsuppdelade kartläggningar på olika områden: Alingsås lasarett har kartlagt snabbspår för proteser könsuppdelat och konstaterar att medelvårdtiden inte skiljer sig markant åt i någon av grupperna. Angereds Närsjukhus delar i möjligaste mån alltid upp statistiken efter kön. De konstaterar att sjukhuset tar emot något fler kvinnor men förklarar detta med att de har en gynekologisk avdelning men inte någon motsvarande avdelning för män. Som exempel tar de upp att de kartlagt patientsäkerhetsrapporter och vårdprocesser inom barnfetma uppdelat på kön. Frölunda Specialistsjukhus följer upp väntetider, produktionsdata, patientupplevelser samt medicinska resultat könsuppdelat. I de fall omotiverad skillnader upptäcks ligger det på ansvarig chef att utreda och åtgärda avvikelserna. Under 2013 har inga omotiverade skillnader upptäckts. Kungälvs sjukhus har observerat könsskillnader i fysisk aktivitet på recept (FaR) inom olika sjukdomsgrupper. Exempelvis har en högre andel män med hjärtinfarkt fått FaR. Sjukhuset har kontaktat KJV för att få hjälp med att göra en djupare analys av detta med eventuella åtgärder under Sahlgrenska Universitetssjukhuset tar löpande fram könsuppdelade kvalitetsindikatorer och exemplifierar med ett antal områden; könsskillnader i synskärpa vid kataraktoperation, omoperation vid höftledsplastik, ledtider för barn med buksymptom på akuten, psykostillstånd och psykosvård inom rättspsykiatrin, bedömning och behandling av patienter med sjukgymnastik, plastikkirurgisk rekonstruktion, hem-dialys, behandling av njursten, patientenkäter och patientklagomål. Skaraborgs Sjukhus har arbetat med jämställdhet i styrkort och processer. Inom ramen för detta analyserar man könsskillnader i sjuklighet, tillgänglighet till vård, behandling, omvårdnad och kvalitet. Folktandvården konstaterar att det bara finns obetydliga könsskillnader bland unga patienter. Bland vuxna finns en liten skillnad och det stämmer väl överens med att kvinnor generellt söker mer vård jämfört med män. Habilitering & Hälsa analyserar könsskillnader i olika åtgärder men ser de skillnader som finns som i huvudsak motiverade. Angående frågan om det inte finns könsuppdelad statistik kommenteras av några förvaltningar: En förvaltning uppger att en del målrelaterade kvalitetsindikatorer inte finns uppdelad på kön och att detta beror på registrens uppbyggnad och när i tiden måtten ställs samman. En annan uppger att könsuppdelning inte tas fram för fem kvalitetsindikatorer, delvis beroende på bristande tillgång på registerdata. En förvaltning nämner att det ibland är för få patienter för att jämförelser mellan könen ska vara meningsfull. Ytterligare kommentarer Vid genomläsningen av de texter som ligger till grund för denna granskning framkom tre områden som förvaltningarna återkommande beskriver i sin

8 8 (14) rapportering. Ett område handlar om genomförda kompetensinsatser. Flera förvaltningar beskriver att KJV genomfört föreläsningar/workshops/konferenser som personalen deltagit i, bland annat under titlar som Normkritik i vården. Förvaltningarna beskriver även samverkan med KJV när de velat genomföra en djupare analyser av något område eller så har man hört av sig till KJV med förfrågningar. Flera förvaltningar har erhållit kunskap genom HBTQ-certifiering och utbildningsinsatser i kulturkompetens. Andra områden för kompetensinsatser är våld i nära relationer. Beskrivningar visar även hur man sprider goda exempel på förbättringsarbeten genom utbildningsinsatser och kvalitetsdagar. Flera utförare har tagit fram material för att höja kompetensen hos personalen. Bland annat har primärvårdsstyrelsen tagit fram en serviceguide för primärvårdens personal, som innehåller mångfaldsfrågor. Några förvaltningar beskriver att de har bildat en arbetsgrupp med ledare från olika delar och nivåer i organisationen för att driva ett strategiskt arbete med utvecklingen av jämlik vård inom förvaltningen. I vissa fall har en utbildningsinsats till arbetsgruppen då också genomförts. Flera förvaltningars samlade insatser tyder på en tydligt ledningsledd organisering av arbetet med jämlik vård, även om det inte skrivs rent ut i texten i årsredovisningen. Flera förvaltningar rapporterar att de analyserar två patientgruppers vård och behandling ur genusperspektiv: På Angereds Närsjukhus analyserar neurologopederna patienter med sväljsvårigheter ur ett genusperspektiv. Fler kvinnor än män remitteras men bedömningen är att det inte går att påvisa skillnader i vården mellan könen. Det andra området gäller barn som behandlas för fetma där fler är flickor. Frölunda Specialistsjukhus analyserar två områden där det ena är ljusbehandling på hudmottagningen och det andra är val av förbandsmaterial och omläggningsfrekvens hos patienter med knäprotes. Inga klart omotiverade skillnader har noterats, men arbetet belyser vikten av fortsatt uppmärksamhet på eventuella könsskillnader menar de. Kungälvs sjukhus har tillsammans med Regionservice måltider gjort en undersökning av patientmåltider med enkät och svinnmätning på fyra avdelningar. Kvinnor efterfrågade och fick mindre portioner, de uppgav sig också vara mätta av sin portion. Skillnader i energi- och näringsbehov mellan kvinnor och män motiverar ej fullt ut skillnaderna i portionsstorlek och de avser att gå vidare med frågan. Sjukhuset har också sett att det finns könsskillnader inom hjärtsjukvården där man observerat upp till 10 procents skillnad inom läkemedelsparametrarna. Vissa läkemedel ges mer till kvinnor, andra mer till män. Sjukhuset kommer att följa frågan via bland annat kvalitetsindikatorer i vårdöverenskommelserna. Sahlgrenska Universitetssjukhuset utvecklar i samverkan med KJV en modell för fördjupad genusanalys som ska testas på kataraktvård, hjärtinfarktvård, dialysvård och vården av patienter med stroke under Modellen innebär framtagande av registerdata, litteratursökning och expertgruppsseminarier där en fördjupad genusanalys genomförs. KJV avrapporterar resultatet i en särskild rapport. Folktandvården har startat två projekt inom specialisttandvården där man ska analysera tandreglering och narkos ur genusperspektiv. Habilitering & Hälsa har analyserat patientuppföljningen på syn- och hörselverksamheten utifrån bland annat kön och ålder. De erbjuder även alla

9 9 (14) patienter på vuxenhabiliteringen att fylla i livsstilsenkäter. Dessa har analyserats utifrån kön och ålder. Hälsa och Stressmedicin rapporterar att de har ett tydligt genusperspektiv i forskning- och utvecklingsprojekt vilka ligger till grund för praktisk implementering i verksamheten. Övriga förvaltningar Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 1-12 rapporterar i stor utsträckning de olika utvecklingsarbeten som utförarförvaltningarna bedriver. Dessa har redan beskrivits tidigare och återupprepas inte här. Man kan också konstatera att HSN ofta nämner samverkan med KJV och att en ökad samverkan med centrumbildningen efterfrågas. HSN framhåller att beställarnas ansvar för genomförandet av God Vård, där jämlik vård ingår, sker genom att inkludera området samt indikatorer i beställningar, vårdöverenskommelser, avtal och uppföljningar. De beskriver att samtliga vårdgivare redovisar könsuppdelad statistik när de administrativa systemen tillåter det och att hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli genomför analyser tillsammans med sjukhusen om resultaten för de regiongemensamma kvalitetsindikatorerna visar könsskillnader. Några HSN skriver att uppföljningen ibland visar skillnader i vården men att det återstår att analysera om skillnaderna är motiverade eller omotiverade. Patientnämnderna rapporterar att de i samverkan med KJV bedriver ett forskningsprojekt kring jämlik vård samt att de arbetar med mångfaldsfrågor, förhållningssätt och redovisar årsrapporter, analyser och återföringsmaterial jämställdhetsintegrerat. Analysmodell och granskningens resultat Målet att uppnå en jämlik vård i Västra Götalandsregionen kräver ett långsiktigt och målinriktat arbete där flera faktorer har betydelse för att resultat och effekter ska nås. Detta kan illustreras med en utvecklingstrappa (se figur 1) där första trappsteget innebär att det finns förankrade mål och riktlinjer gällande jämlik vård. Ett andra steg är att det finns kunskap och kompetens för att förstå frågan och hur man kan arbeta för att öka jämlikheten i vården. Dessutom behöver olika typer av handlingar och aktiviteter genomföras för att slutligen nå dokumenterade resultat och effekter. Tidigare forskning visar att, för att driva på utvecklingen uppför trappan och nå effekt är ett ledningsdrivet strategiskt arbete en framgångsfaktor 1. Ofta kräver utvecklingsarbeten även att man samverkar med andra inom och utom den egna organisationen för att nå framgång. En viktig förutsättning för jämlikhetsarbetet är en god tillgång till vårddata. 1 Göran Brulin & Lennart Svensson, Managing Sustainable Development Programmes, Grower Publishing, Ann Boman, Karin Sjöberg & Lennart Svensson, Från politik till praktik. Metaanalys av fyra satsningar på jämställdhetsintegrering, Slutrapport 2013, APeL Forskning & Utveckling.

10 10 (14) Figur 1. Utvecklingstrappan Granskningen av årsredovisningarna avseende jämlik vård visar att det finns tydliga mål om jämlik vård i övergripande styrdokument. Förvaltningarna rapporterar att jämlik vård finns med i en mångfald styrdokument. Hälso- och sjukvårdsnämnderna framhåller att beställarnas ansvar för genomförandet av jämlik vård sker genom att inkludera området inklusive indikatorer i beställningar, vårdöverenskommelser, avtal och uppföljningar. Man kan också konstatera att det görs många insatser för att öka kunskap och kompetens inom området. Vidare vittnar årsredovisningarna om att det genomförs många olika former av insatser och aktiviteter för att uppnå en jämlik vård. Dels arbetar man med mer lättillgänglig information/kommunikation till personer med olika förutsättningar. Dels görs insatser för att nå personer som vården har svårt att nå. Andra insatser handlar om att exempelvis ta fram handlingsplaner på områden där uppföljning visat att ojämlikhet förekommer, införa nya arbetssätt och rutiner eller arbeta med bemötandefrågor. Det kan också konstateras att förvaltningarna genomför kartläggningar med könsuppdelad statistik men att det ofta brister när det gäller att gå vidare och genomföra djupare analyser av statistiken, bedöma om könsskillnader är motiverade eller omotiverade och initiera förändringar. Ett flertal sjukhus har analyserat två patientgrupper ur ett genusperspektiv vilket finns som ett uppdrag i

11 11 (14) en del vårdöverenskommelser. Endast några få förvaltningar uppger att de kommer att gå vidare med upptäckta köns- och genusskillnader. När det gäller resultat och effekter saknas i stort sett konkreta beskrivningar av detta. Ett undantag är Folktandvården som har arbetat med att nå ej avhörda barn (dvs barn som uteblir från tandvårdsbesök de kallats till) och nått mätbara effekter genom att fler barn i målgruppen besökt Folktandvården. Några förvaltningar redovisar effekter av verksamhetsutveckling som genomförts för flera år sedan. Förhoppningsvis har många av de handlingar, aktiviteter och insatser som rapporterats fått konkreta effekter för brukare och patienter, men läget är svårbedömt då effektmätningar i stort sett saknas. Sammanfattande slutsatser Utifrån granskningen av förvaltningarnas årsredovisningar 2013 är det tydligt att det pågår ett aktivt arbete för att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård i regionen. Förvaltningarna har tagit spännande initiativ för att göra vården mer jämlik och det finns goda exempel att lyfta fram. Man bör överväga hur dessa kan spridas vidare i regionen. Det finns stora skillnader mellan förvaltningarna avseende hur långt de kommit i arbetet med jämlik vård. Men rapporteringen visar att de flesta har genomfört någon form av insats och att man är medveten om frågans relevans. Det finns en tendens att förvaltningarna antingen lägger tyngdpunkten på jämlik vård eller på rättighetsfrågor men flera arbetar ambitiöst med båda perspektiven. Mätarställningen för det prioriterade målet visar att utförarförvaltningarna i stort är nöjda med sina insatser avseende målet. Sju av nio förvaltningar som avgivit svar på mätaren bedömde måluppfyllelsen som OK, God eller Utmärkt. Men då mätarinställningarna generellt inte byggde på en beräknad andel utvecklingsarbeten som innehåller ett genusperspektiv och där målet 2013 var 25 procent är det svårt att bedöma den reella måluppfyllelsen. I relation till utvecklingstrappan (figur 1) kan det konstateras att det första steget, mål och riktlinjer, i huvudsak är taget. Många har även tagit det andra steget och genomfört kunskaps- och kompetensinsatser, ofta i samverkan med KJV. När det gäller det tredje steget, har många olika typer av handlingar och aktiviteter genomförts. Det som ofta återstår är fördjupade analyser av den könsuppdelade statistiken och att komma vidare i arbetet för att nå konkreta resultat och mätbara effekter. Avsaknaden av uppmätta effekter av de aktiviteter och insatser som genomförts gör att det är svårt att bedöma i vilken utsträckning vården blivit mer jämlik. Tillgången till könsuppdelad statistik bedöms som relativt god men saknas fortfarande på vissa områden. Svårigheter med att få fram vårddata på fler variabler än ålder och kön är ett hinder i arbetet för jämlik vård. En faktor som kan ha påverkat rapporteringen och därmed granskningens resultat är att rapporteringen ofta sker på en mycket aggregerad nivå. Exempelvis svarar två förvaltningar för hela primärvårdens verksamhet. Detta innebär troligen att en del insatser och aktiviteter för jämlik vård som genomförts ute i verksamheterna aldrig kommer med i årsredovisningarna.

12 12 (14) Granskningen visade att det finns en osäkerhet om var förvaltningarna ska skriva om jämlik vård respektive rättighetsfrågor. Vanligt var att de skrev om båda perspektiven under båda rubriker samt under det prioriterade målet. Denna osäkerhet kan illustreras av att KJV nämndes 44 gånger i de granskade rapporteringstexterna, 10 gånger under rubriken Jämlik Vård, 9 gånger under Rättighetsfrågor och 25 gånger under det prioriterade målet. I årsredovisningen 2014 kommer denna osäkerhet förhoppningsvis att minska då anvisningarna för 2014 anger att hälso- och sjukvårdens verksamheter endast ska rapportera under Jämlik Vård medan övriga verksamheter i regionen rapporterar under Rättighetsfrågor. Anvisningarna för Jämlik Vård har för 2014 kompletterats med några rättighetsfrågor. En annan osäkerhet som framkom i rapporteringen gäller skillnaden mellan verksamhetsperspektiv och HR perspektiv. Det var ibland svårt att skilja på om förvaltningarnas beskrivningar avsåg jämlikhet i verksamheten, riktad till brukare och patienter, eller jämlikhet ur ett medarbetarperspektiv. Denna fråga bör tydliggöras i anvisningarna för årsredovisningen. Det vore även relevant att inkludera en fråga kring hur förvaltningarna organiserar och leder arbetet med jämlik vård i kommande anvisningar. Rekommendationer Utifrån den genomförda granskningen är en rekommendation att i kommande anvisningar inkludera en fråga kring hur förvaltningarna organiserar och leder arbetet med jämlik vård. Arbetet med fördjupade analyser och konkreta förändringar behöver stärkas, samt att kraft behöver läggas på att mäta resultat och effekter av genomförda insatser. Förvaltningarna har tagit spännande initiativ för att göra vården mer jämlik och det finns goda exempel att lyfta fram. Man bör överväga hur dessa kan spridas vidare i regionen.

13 13 (14) Bilaga 1 Anvisningar Jämlik Vård Rapporteras i årsredovisningen - God vård/jämlik vård: 1) Redovisa exempel på insatser/aktiviteter som har gjorts för att förbättra jämlikhet inom hälsooch sjukvården. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling erbjuds på lika villkor och med gott bemötande till alla oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Exempel på insatser: a. I vilka lokala styrdokument ingår jämlikhet? b. Har information/kommunikation till era patienter blivit mera tillgänglig för personer med olika funktionsförmåga, olika språkliga förmågor, olika åldrar med mera? Till er hjälp kan ni använda verktyget Skrivhjälp för jämlik text c. Har ni gjort insatser för att nå patientgrupper ni tidigare haft svårt att nå? d. Har ni gjort andra insatser för att främja jämlikhet? 2) Könsuppdelad statistik a. Finns det skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar? b. Hur förklarar ni dessa? Är skillnaderna motiverade eller omotiverade? c. Har ni gjort insatser för att minska omotiverade skillnader? d. Om det inte finns könsuppdelad statistik förklara varför. Rättighetsfrågor Jämställdhetsintegrering, Funktionshinder och Mångfald samt Barnrättighetsfrågor har samlats under rubriken Rättighetsfrågor. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot dessa frågor i planeringsarbetet. Redogör i detaljbudgeten för planerna för budgetåret Aktiviteter och resultat ska redovisas i uppföljningen under året. Om det är relevant för verksamheten redovisa även genusperspektivet inom forskningsområdet. Hälso- och sjukvård: Under rubriken 4.2 God vård redovisas jämlik vård. Rapporteras i budget, uppföljning mars, augusti, och årsredovisning.

14 14 (14) Regionfullmäktiges prioriterade mål är: Allt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården ska innehålla ett normkritiskt perspektiv Redovisa utfallet för målet och, där så är relevant, de regionala styrtalen. Om egna styrtal har utformats ska även dessa redogöras för, tillsammans med de aktiviteter som utförts. Ange mätarens utfall utifrån givna definitioner för färgerna, kommentera avvikelser, beskriv orsaker och jämför om möjligt med föregående års utfall. Styrtal: Andel utvecklingsarbeten som innehåller ett genusperspektiv. Mål 2013: Minst 25 procent arbeten som startade Rapporteras i årsredovisning. Hälso- och sjukvård Mätaren I svaren på det prioriterade målet anger verksamheterna sitt utfall på en mätare: I anvisningarna finns en beskrivning av mätarens status för bedömning: Dåligt: Varning: OK: Bra: Utmärkt: Vi är långt ifrån att nå uppsatta mål. Mycket återstår. Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår. Vi är på gång att nå våra mål och vi har bättre utfall än föregående år. Vi bedömer att vi når våra mål Vi överträffar våra mål