Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård

Transkript

1 ÄRENDE 11 RSK Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård Delrapport I föreliggande delrapport ges en sammanfattning av olika insatser som ingår i Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård som hälso och sjukvårdsutskottet beslutat om den 26 september Kunskapscentrum för Jämlik vård Handläggare: Anke Samulowitz

2 Innehåll Inledning... 2 Kartläggning av källor för vårddataanalyser... 2 Styrkort för jämlik och jämställd vård... 3 Medicinska riktlinjer och vårdprogram... 4 Granskning av lokala dokument... 5 Löpande uppföljning... 5 Vårdöverenskommelser... 6 Fokusområden... 6 Psykisk ohälsa barn och unga... 7 Psykos... 7 Bröstcancer... 8 Cervixcancer

3 Inledning I detaljbudget 2012 gavs regionstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att följa upp om den hälso och sjukvård som ges i Västra Götalandsregionen (VGR) är jämlik och jämställd. Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) har samordnat arbetet med att ta fram handlingsplanen, i nära samarbete med hälso och sjukvårdsnämndernas kansli och representanter för hälso och sjukvårdens utförare. I september 2012 antog hälso och sjukvårdsutskottet Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård, som bifogas som bilaga 1. I handlingsplanen ingår ett antal aktiviteter. 1. Kartläggning av källor för vårddataanalyser 2. Styrkort för jämlik och jämställd vård 3. Medicinska riktlinjer och vårdprogram 4. Granskning av lokala dokument 5. Löpande uppföljning 6. Vårdöverenskommelserna 7. Fokusområden I föreliggande dokument avrapporteras de första sex aktiviteterna och en delrapport ges om fokusområdena. Jämlik vård innebär att vård och behandling erbjuds på lika villkor och med gott bemötande till alla, oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Kartläggning av källor för vårddataanalyser För att kunna följa upp om vården är jämlik måste vi kunna mäta vårdens resultat och jämföra om resultaten skiljer sig åt för olika patientgrupper. För VGR finns ett antal vårddatakällor tillgängliga. VGR genererar egen data genom VEGA och har tillgång till datainsamlingar som görs nationellt. Via till exempel Öppna Jämförelser, Kvalitetsregister och Socialstyrelsens statistikdatabas samlas hälsooch sjukvårdsdata. Andra källor för information kan vara patient och befolkningsenkäter (Vårdbarometer, Nationella Patientenkäten, Folkhälsoenkäten) som mäter befolkningens syn på vård, hälsa, bemötande med mera. KJV har gjort en beskrivning av olika databaser och analyser och på vilket sätt dessa kan mäta ojämlikhet i vården. Dessutom ges en kort beskrivning av styrkor och svagheter av databaserna. Det ges även exempel på några områden med särskilda ojämlikheter som olika vårddataanalyser lyfter. Socioekonomiska index inom primärvården och inom tandvården beskrivs samt TD en tillgänglighetsdatabas, då dessa har särskilt fokus på någon/några av bakgrundsvariablerna. Rapporten Hur mäter vi jämlikhet i vården? Kartläggning av källor för vårddataanalyser bifogas som bilaga 2. 2

4 Sammanställningen visar att det idag inte finns någon samlad bild över hur jämlik hälso och sjukvården är, inte på nationell nivå och inte heller för VGR. I olika sammanställningar beskrivs enstaka exempel på ojämlikheter för olika diagnosområden och olika patientgrupper. Den mest enhetliga bilden över hälso och sjukvården i VGR ger den årliga verksamhetsanalysen. Denna beskriver inte i första hand hur jämlik vården är men det ges olika exempel. Det föreslås att utöka verksamhetsanalysen med ett eget avsnitt Jämlik vård för att ge en mera samlad bild över viktiga ojämlikheter i vården i VGR. Ett omfattande arbete pågår med kvalitetsindikatorer. Det finns regionala och nationella medicinska kvalitetsindikatorer. Det finns även nationella och regionala kvalitetsindikatorer inom God vård. Dessa analyseras idag i mycket liten utsträckning utifrån jämlikhet. Det föreslås att ett urval av befintliga indikatorer kompletteras med en jämlikhetsgranskning, i första hand utifrån kön, ålder, bostadsort, utbildningsgrad och födelseland. KJV har ett särskilt ansvar att bevaka och sammanställa fakta om ojämlikheter i VGR s hälso och sjukvård. Det föreslås att KJV använder denna kunskap för att göra strategiska val av de regionala kvalitetsindikatorerna som i första hand ska utökas med variabler som mäter jämlikhet. KJV kommer att kunna följa dessa jämlika kvalitetsindikatorer över tid och kommunicera måluppfyllelse med berörda verksamheter. Även valda indikatorer från Styrkort för jämlik och jämställd hälso och sjukvård kommer att inkluderas i detta arbete. Kön, ålder och bostadsort genereras i stort sett i alla databaser. Kategorier som utbildning, etnisk tillhörighet och social ställning används kontinuerligt bara i patient och befolkningsenkäter som inte kan kombineras med VGR s egen vårddata. För att kunna inkludera födelseland och utbildningsnivå i verksamhetsanalysen och arbetet med kvalitetsindikatorer behöver VGR s data samköras med data från annan myndighet, exempelvis Statistiska Centralbyrån (SCB). Det finns också bakgrundsvariabler som inte registreras systematiskt, så som funktionsnedsättning, religiös tillhörighet och sexuell läggning. Andra metoder för datainsamling krävs, exempelvis riktade enkäter eller fokusgruppsintervjuer. På sikt behöver analyserna också kompletteras med ett intersektionellt perspektiv, för att öka förståelsen för hur olika bakgrundsfaktorer påverkar varandra. Styrkort för jämlik och jämställd vård I oktober 2011 beslutade Regionstyrelsen att anta styrkortet för jämlik och jämställd hälso och sjukvård. KJV har genomfört uppföljningen av styrkortet under hösten 2012, se bilaga 3. Styrkortet består av sex indikatorer inom medborgarperspektivet, sju indikatorer inom verksamhetsperspektivet, två indikatorer inom medarbetarperspektivet och två indikatorer inom ekonomiperspektivet. Utvärderingen visar bland annat att VGR inte når målet för patientupplevt kvalitet som mäts genom Nationella Patientenkäten. KJV har hösten 2012 beställt en fördjupad rapport från företaget Indikator som ansvarar för enkäten. Rapporten inkluderar resultat för VGR utifrån kön, modersmål, utbildning och ålder, för primärvård, somatik och psykiatri. KJV kommer att diskutera resultaten med berörda verksamheter och resonera gemensamt om lämpliga insatser för att förbättra resultaten. Styrkortets frågor om tillgänglig information, bland annat för invånare med funktionsnedsättningar och med annat modersmål än svenska har visat sig inte vara tillräckligt precisa och det är svårt att dra 3

5 slutsatser av svaren. KJV arbetar separat med dessa frågor bland annat genom årsredovisningen och genom spridning av analysverktyget Skrivhjälp för jämlik text. Flera mål har uppnåtts helt eller nästintill, exempelvis Överlevnad för kvinnor inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt, Andel personer med stroke som vårdats på strokeenhet, Barn som får en första injektion inom MPR vaccinationsprogrammet (mässling påssjuka röda hund) och Kvalitetsregistren som VGR ansvarar för speglar vårdens utfall könsvis. KJV föreslår att styrkortet för jämlik och jämställd hälso och sjukvård inte revideras utan fasas ut. Vidare föreslås att KJV prioriterar ett urval av indikatorer från styrkortet som ska följas även fortsättningsvis, dock inte genom ett separat styrkort utan som en del i en indikatorssamling, tillsammans med andra medicinska kvalitetsindikatorer, som KJV ansvarar för och kommunicerar med berörda verksamheter. Medicinska riktlinjer och vårdprogram KJV har gjort en genomgång av 26 regionala medicinska riktlinjer, 19 regionala vårdprogram och 21 regionala vårdprogram om tumörsjukdomar. För varje riktlinje/vårdprogram ges en beskrivning över vad som nämns om jämlikhet i vårdprogrammet/riktlinjen och vad som inte nämns. Med det menas olikheter i förekomst, diagnostik, behandling och bemötande av sjukdomar hos vissa patient och befolkningsgrupper som idag inte nämns i vårdprogrammet/riktlinjen men som skulle kunna lyftas som riskfaktorer för ojämlik vård. I rapporten påpekas också när missvisande eller exkluderande formuleringar har använts i riktlinjen/vårdprogrammet. Rapporten Medicinska riktlinjer och antagna vårdprogram I vilken utsträckning bidrar dessa till jämlik vård? bifogas som bilaga 4 och rapporten Regionala vårdprogram tumörsjukdomar I vilken utsträckning bidrar dessa till en jämlik vård? bifogas som bilaga 5. Genomgången har visat stora skillnader. Det finns riktlinjer/vårdprogram där det inte finns många hänvisningar till jämlikhet och där det inte är relevant heller. Det finns andra som med fördel skulle kunna kompletteras med information om var det idag finns ojämlikheter, för att minska dessa i framtiden. De finns också en stor förbättringspotential genom enkla justeringar av ordvalet i många riktlinjer och vårdprogram. KJV har startat ett samarbete med Program och prioriteringsrådet för att diskutera på vilket sätt jämlikhetsaspekter kan ingå vid framtagande av nya riktlinjer och vårdprogram. En möjlighet kan vara att KJV granskar textförslag, en annan möjlighet är att komplettera standardmallen för riktlinjer/vårdprogram med information om hur dessa kan utformas för att främja jämlikhet i vården på ett bättre sätt. KJV har också påbörjat ett samarbete med Regionalt Cancercentrum väst där dialogen mellan vårdprocessgrupperna och KJV har kommit igång och ska fortsätta. Redan under hösten har Regionalt Cancercentrum väst använt rapporten Regionala vårdprogram tumörsjukdomar I vilken utsträckning bidrar dessa till en jämlik vård? som ett diskussionsunderlag på en dialogdag om jämlik cancervård med 160 deltagare och planer om ett fördjupat samarbete finns för våren

6 Granskning av lokala dokument Jämlik vård handlar om bemötande, diagnostik och behandling. För att ge en mer jämlik vård behöver hälso och sjukvårdspersonalen mer kunskap om ett normkritiskt arbetssätt och hur de kan integrera det i sitt dagliga arbete. De flesta verksamheter producerar ett stort antal dokument, så som PM, riktlinjer, checklistor, patientinformation med mera. Ett sätt att göra verksamheterna mer medvetna är att ta fram en vägledning för hur man kan granska sina dokument utifrån jämlikhet. KJV har tagit fram ett sådant verktyg, Skrivhjälp för jämlik text, se bilaga 6. Det innehåller kontreta tips hur man kan granska sina dokument, både ord och bilder. Det ingår exempel och en lista med formuleringar som riskerar att förbise, kränka eller diskriminera människor. KJV kommer också att publicera ett mera omfattande material om normkritisk dokumentanalys som ger möjlighet till fördjupning. Skrivhjälpen finns på KJV s webbplats och bland skrivhandledningar på intranätet. Skrivhjälpen kommer att spridas på olika sätt, både som verktyg för att bli mera jämlik och som verktyg för att förbättra sitt skrivande. En av frågorna i årsanvisningarna under God Vård/Jämlik vård hänvisar till skrivhjälpen. Det finns också ett regionövergripande mål för 2013 om att alla utvecklingsarbeten som startar ska ha ett normkritiskt perspektiv. KJV arbetar tillsammans Rättighetskommitténs kansli och HIV prevention i Västra Götaland för att stötta regionens förvaltningar för att uppnå detta mål. Vid sidan av utbildningsinsatser kommer Skrivhjälp för jämlik text att få en stor användbarhet. Löpande uppföljning Att ta del av svaren i årsredovisningarna kan vara en möjlighet att följa hur långt olika verksamheter har kommit i sin strävan att uppnå en jämlik vård. I anvisningarna inför budget 2013 står att hälsooch sjukvårdsförvaltningar med flera i detaljbudgeten ska beskriva hur planeringen ser ut för genomförandet av de sex områdena som sammanfattas i begreppet God Vård. Ett av dessa områden är jämlik vård. Många verksamheter har idag svårt att se vilka insatser man har gjort eller skulle kunna göra för att uppfylla målet. Många tycker att frågan är så stor att man inte riktigt vet hur man ska börja. För att ge verksamheterna en vägledning och för att förhoppningsvis få in något mera jämförbara svar har KJV tillsammans med arbetsgruppen som utformar anvisningar för den löpande uppföljningen förtydligat rubriken God Vård/Jämlik vård enligt följande: 1) Redovisa exempel på insatser/aktiviteter som har gjorts för att förbättra jämlikhet inom hälso och sjukvården. Jämlik hälso och sjukvård innebär att vård och behandling erbjuds på lika villkor och med gott bemötande till alla oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Exempel på insatser: a. I vilka lokala styrdokument ingår jämlikhet? b. Har information/kommunikation till era patienter blivit mera tillgänglig för personer med olika funktionsförmåga, olika språkliga förmågor, olika åldrar med mera? Till din hjälp kan du använda verktyget Skrivhjälp för jämlik text c. Har ni gjort insatser för att nå patientgrupper ni tidigare haft svårt att nå? d. Har ni gjort andra insatser för att främja jämlikhet? 5

7 2) Könsuppdelad statistik a. Finns det skillnader mellan kvinnor och män, flickor och pojkar? b. Hur förklarar ni dessa? Är skillnaderna motiverade eller omotiverade? c. Har ni gjort insatser för att minska omotiverade skillnader? d. Om det inte finns könsuppdelat statistik förklara varför. Vårdöverenskommelser I vårdöverenskommelserna mellan hälso och sjukvårdsnämnderna och vårdgivarna finns genomgående ett krav på jämlik vård enligt Hälso och sjukvårdslagen. Kraven formuleras och förtydligas i vårdgivarens åtagande och i många avtal sker en mer aktiv styrning via målrelaterade ersättningar eller prestationsersättningar för att få önskad inriktning och effekt av insatserna. En annan viktig del i styrningen via avtalen sker i uppföljningen som kan ske skriftligen från vårdgivaren, via dialogmöten eller rapportering till journal och kvalitetssystem. I alla överenskommelser (beställd primärvård, tandvård, Habilitering och Hälsa och länssjukvård) lyfts krav på jämlik vård. Det finns gemensamma grundkrav, exempelvis ska alla leverera könsuppdelat statistik i uppföljningen. Det finns också specifika, verksamhetsanpassade krav. Som exempel kan nämnas: Flera avtal betonar att barnens rätt och behov ska lyftas, både som patient och anhörig/närstående. Den beställda primärvården ska redovisa för sitt arbete med HBT(Q) frågor, synverksamheten ska analysera hjälpmedelsförskrivning ur ett jämlikhetsperspektiv. Både Sahlgrenska Universitetssjukhuset och NU sjukvården ska analysera två patientgruppers vård och behandling ur ett genusperspektiv. Södra Älvsborgs Sjukhus ska bedriva ett aktivt utvecklingsarbete i samverkan med KJV. Skaraborgs Sjukhus ska inom ramen för kvalitetsutvecklingen kartlägga mäns respektive kvinnors upplevelse av sjukvårdens bemötande. En sammanställning med exempel på skrivningar i vårdöverenskommelserna 2013 och krav på uppföljning avseende jämlik vård ges i rapporten Vårdöverenskommelserna 2013, se bilaga 7. Fokusområden Det finns idag inte någon samlad bild över hur jämlik hälso och sjukvården är. Socialstyrelsen beskriver i rapporten Ojämna villkor för hälsa och vård från december 2011 kunskapsläget inom några centrala områden. Bland många olika exempel på ojämlikheter som Socialstyrelsen ger har KJV valt några fokusområden för fördjupning: Psykisk ohälsa barn och unga, psykos, bröstcancer, cervixcancer, äldre och läkemedelsanvändning och användning av tolk. Enligt handlingsplanen ska det för varje fokusområde göras en fördjupad kartläggning för att se om problemområden som Socialstyrelsen utpekar också är relevanta för VGR hitta genomförda insatser och goda exempel på hur man i olika verksamheter har arbetat med frågorna undersöka om dessa insatser har fått effekt och spridning ta in goda idéer från invånarna/patienterna ge konkreta förslag till fortsatt arbete/verksamhetsförbättring. Enligt tidsplanen ska två fokusområden, psykisk ohälsa barn och unga och psykos avrapporteras först. Under hösten visade det sig att det är mera ändamålsenligt att arbeta med alla fokusområden 6

8 parallellt. Det föreslås att alla sex fokusområden behandlas i en gemensam rapport som lämnas till hälso och sjukvårdsutskottet i september Det har också visat sig att KJV parallellt med kartläggningen har haft möjlighet att ta initiativ till olika insatser. Nedan följer ett axplock av aktiviteter som KJV genomfört hösten 2012 och där det finns ett samband med de valda fokusområdena. Psykisk ohälsa barn och unga Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla har i samarbete med KJV gjort en kartläggning av könsskillnader när det gäller depression hos unga kvinnor och män i Fyrbodal. Skillnader beskrivs avseende diagnos, samtal och läkemedel inom primärvården och länssjukvården. Hälso och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal har tagit del av resultaten och planerar för olika åtgärder som ska genomföras Som ett resultat av tidigare arbete med verksamhetsutveckling av ungdomsmottagningarna i Fyrbodal (med kunskapsstöd av KJV) har uppdragsutbildningen Unga män och maskulinitet i förändring tagits fram i ett samarbete mellan hälso och sjukvårdsnämnderna i norra Bohuslän, Dalsland och Trestad, Högskolan Väst samt personal från ungdomsmottagningarna. Den första utbildningsomgången avslutades hösten 2012 och har lett till en rad olika insatser för att öka antalet killar som söker sig till ungdomsmottagningen. Exempel på insatser är killgrupper med olika teman, en facebooksida och att nå killarna genom skolmejlen. Kunskapscentrum för psykisk hälsa och KJV har inlett ett kontinuerligt samarbete. KJV har medverkat på konferensen Föräldrar i vår tid forskning och utveckling om föräldraskap, föräldrastöd och familjers villkor med 500 deltagare och arrangerat en utbildningsdag om amning, bemötande och jämlikhet inom mödra och barnhälsovården i Skaraborg med 160 deltagare. KJV har påbörjat ett samarbete med e hälsoenheten (1177) och sektorsrådet för barn och ungdomspsykiatri för ta fram en text hur barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom kan hitta vägar för stöd och hjälp. Psykos KJV har tagit fram en kunskapsöversikt om köns och genusskillnader vid psykostillstånd och psykosvård. Rapporten finns att läsa på KJV kommer att sprida kunskapsöversikten bland berörda verksamheter. En sammanfattning har också publicerats i tidskriften Psykisk Hälsa. KJV har tillsammans med Kompetenscentrum för schizofreni, SU initierat ett expertseminarium på Jonsereds Herrgård, Psykisk sjukdom och könsskillnader bör vården anpassas efter kvinnors och mäns olika behov?. Seminariet har dokumenterats och kommer att resultera i en skrift. Flera förslag lyftes hur vi kan gå vidare för att psykosvården ska bli mer jämlik för kvinnor och män. Socialstyrelsen ser det ökande självskadebeteende hos personer med psykisk sjukdom som en oroande utveckling. VGR har i december 2011 slutit ett avtal med SKL om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av unga med självskadebeteende. VGR är ett av tre landsting/regioner som har bildat en så kallad regional kunskapsnod. KJV kommer att samarbeta med den regionala kunskapsnoden i VGR för att bidra med jämlikhetsaspekter. 7

9 Patienter med psykiska funktionsnedsättningar beskrivs som en sårbar grupp vad gäller den somatiska vården, bland annat påpekar Socialstyrelsen att överlevnaden för personer med psykiska funktionsnedsättningar är kortare när det gäller olika cancersjukdomar. Det kan bland annat bero på att cancern upptäcks i ett senare skede. Som exempel nämner Socialstyrelsen att kvinnor med psykisk funktionsnedsättning troligen inte går på mammografi i samma utstäckning som andra kvinnor. Under hösten 2012 har det tagits flera initiativ i VGR för att inkludera en fråga om screening i samband med årsbesök för patienter med psykos. Bröstcancer Under hösten 2012 har cancerfonden presenterat en undersökning som bekräftar uppgifter som vi tidigare anat när det gäller deltagandet i mammografiscreening. Undersökningen visar tydligt att kvinnor med lägre utbildningsgrad, lägre inkomst eller med utländsk bakgrund deltar i lägre utsträckning i det allmänna screeningprogrammet. Med inspiration av erfarenheterna från kampanjen Ta med en vän som KJV och Angereds Närsjukhus ledde har nu ett arbete inletts för att öka deltagandet i mammografi bland dessa grupper. Det är Regionalt Cancercentrum väst tillsammans med Unilabs, som är utförare av stora delar av mammografin i Västra Götaland, som driver arbetet tillsammans med doulorna från Födelsehuset. Parallellt med arbetet i Nordöstra Göteborg driver Unilabs ett arbete med liknande upplägg i Botkyrka och Tensta i Stockholms län. På nationell nivå pågår arbeten inom ramen för Den nationella cancerstrategin som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver. Ett exempel är en gemensam översyn av vårdprogrammen inom cancervården och framtagandet av en gemensam mall för kallelser eller inbjudan till besök inom ramen för screening. I december deltog KJV i en workshop på temat Hur kan vi öka deltagandet för de som deltar minst i screening?. Fokus var att hitta nya pilotprojekt som kan starta med stöd från SKL. Grupperna som identifierats var förstagångsdeltagare, både till cellprovstagning och till mammografi, invandrarkvinnor samt socioekonomiskt svaga svenska kvinnor. Till våren kommer vi kunna presentera resultaten från några av de insatser som gjorts nationellt och i VGR inom bröstcancerområden. Rapporten kommer då även att kompletteras med en djupare analys av orsakerna till de skillnader i insjuknande och dödlighet i bröstcancer som finns hos kvinnor med olika utbildningsgrad. Cervixcancer Tidig upptäckt av cellförändringar i livmoderhalsen kan förebygga utvecklingen av cervixcancer och det är därför av största betydelse att täckningsgraden för deltagandet i screeningen är hög. Vi vet sedan tidigare att deltagandet är lägre i socioekonomiskt svaga grupper och i Socialstyrelsens rapport Ojämna villkor för hälsa och vård uppmärksammas även att kvinnor som har sex med kvinnor också deltar i lägre utsträckning. För att se om detta även är relevant i VGR genomförde KJV en enkätundersökning bland både heterosexuella och HBTQ personer under Mänskliga Rättighetsdagarna i november. Erfarenheterna från HBTQ gruppen bekräftar forskningen som poängterar att det fortfarande är svårare som HBTQ person att möta vården än som heterosexuell. Önskemålen om hur cellprovtagningen borde gå till kretsar kring ett respektfullt bemötande av varje individ, rätten till information och möjligheten att ställa frågor. HBTQ kompetens hos vårdpersonalen efterfrågas. Sedan tidigare har KJV genom arbetet med Angereds Närsjukhus och Ta med en vän positiva 8

10 erfarenheter av att öka deltagandet bland framförallt utlänska kvinnor i Nordöstra Göteborg. Under hösten har information om projektet och de informationsfilmer som togs fram fortsatt att spridas, men inga särskilda interventioner har genomförts. Trots det visar det sig att deltagandet fortsätter att öka. Dessutom har beslut fattats om att genomföra en regiongemensam cellprovsvecka under våren 2013 för att på så sätt fortsätta att sprida kunskap och medvetenhet om att ta cellprov. Under veckan är samtliga mottagningar inom VGR välkomna att delta samtidigt som ett stort engagemang har visats från patientföreningar och lokala organisationer. 9