Slutrapport Utvecklingsprojekt 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Utvecklingsprojekt 2014"

Transkript

1 Slutrapport Utvecklingsprojekt 2014 Ianspråktagande av eget kapital Elsa Brändströms skola, BirgittaVux, Birgittaskolan Projekt Vuxenpedagogisk kompetensutveckling på Elsa Brändströms skola Elsa Brändströms skola kr Kompetensutveckling när det gäller vuxenpedagogiskt förhållningssätt och bemötande, validering och validerande förhållningssätt för personal inom vuxenutbildningen. I samarbete med universitetet gavs en serie föreläsningar för personal inom vuxenutbildningen. Kompetensutvecklingen byggdes upp kring följande föreläsningar i vuxenpedagogik: Video som verktyg spegling och reflektion, Eva-Marie Harlin Språkutvecklande pedagogik språkstrategier, alla lärare är språklärare, Helena Colliander Motivation att lära Bosse Larsson Interkulturalitet perspektiv, tankemönster och lärande, Robert Aman Validering Mikael Karlsson Lärande på vuxnas vis: om vuxnas studier, motivationsarbete och vuxendidaktiska utmaningar inställning till utbildning i relation till min situation i samhället, samhällsperspektiv på vuxenutbildningen, Katarina Sipos erfarenhetsbaserad pedagogik, Per-Olof Tång Några lärare har deltagit i en uppdragskurs på 7,5 högskolepoäng där föreläsningarna kompletterades med litteraturläsning och bearbetande seminarier samt en avslutande examinationsuppgift.

2 Videoanalys inom SFI Elsa Brändströms skola kr Syftet med detta projekt är att förbättra SFI-undervisningen genom videoanalys av lärares undervisning samt att sprida kunskap om John Hatties skolforskning. Enligt John Hattie är videoanalys av undervisningen en faktor som har hög effekt på lärandet. Eva-Marie Harlin vid Linköpings Universitet disputerade i maj 2013 på en avhandling om videoanalys. En slutsats hon drar är att videoanalys fått lärare att agera mer medvetet i klassrummet och att reflektera mer över sin yrkesutövning. En grupp SFI-lärare deltog i detta projekt på Elsa Brändströms skola genom att videofilma lektioner. Både före och efter filmningen fick de reflektera utifrån följande frågor: - Hur bemöter läraren eleverna? - Är förklaringar och instruktioner tydliga? - Korrigerar läraren elevernas språkfel på ett bra sätt? - Hur fördelas talutrymmet mellan lärare och elever? - Finns det någon röd tråd i undervisningen? Före filmningen diskuterades etiska aspekter och vikten av tydlig information till eleverna. Filmningen genomfördes med hjälp av ipad. Av resultatet framgår att deltagande lärare känner sig styrkta av att ha sett sig själva undervisa. Några blev överraskade när de såg sig på videoinspelningen. För att citera Eva- Marie Harlin: Med videons hjälp får de syn på det de inte vet att de gör. Önskemål att auskultera hos varandra och att videofilma mer framkom. Inför kommande filmningar bör man diskutera kamerans placering för att få en tydligare bild av samspelet mellan lärare och elev. Redan under hösten 2014 fortsatte videofilmning med en annan grupp SFI-lärare. På sikt vore det intressant att sprida videofilmning även till andra lärargrupper inom enheten.

3 Matematik inom SFI Elsa Brändströms skola kr Elever som kommer till SFI-grupperna har mycket olika förkunskaper i ämnet matematik. Vi har i detta utvecklingsprojekt planerat för moduler som skapar större möjligheter till individualisering och individuell studietakt. Vi har också utarbetat material anpassat till vuxna. De kurser som bedrivs på SFI motsvarar åk 1-3 i grundskolan och de grundläggande kurserna på Komvux motsvarar grundskolans åk 4 och uppåt. För att matematikstudier ska vara möjliga att genomföra krävs en viss språknivå i svenska. För att börja på matematikkurserna på SFI måste eleverna studera på lägst kurs B och för de grundläggande kurserna på Komvux krävs att man studerar på lägst kurs C. Vi har valt att dela upp SFI-matematikkursen i delkurser som innehåller ett visst antal moduler. Den språkliga anpassningen och innehållet i olika problemuppgifter har ett tydligt vuxenperspektiv och är anpassat efter den vokabulär en SFI-elev kan förväntas behärska på B- och C-nivå. Efter varje modul görs en diagnos av eleven. För att hålla ordning på varje elevs individuella inlärningsgång finns ett avprickningsdokument där läraren noterar vilka moduler eleven behärskar och var han/hon befinner sig för tillfället. Vi fick hjälp av vår somaliska lärarassistent i både för- och eftermiddagskursen. Det är viktigt att viss gemensam träning sker i gruppen av t.ex. mattebegrepp på svenska. Då är det mattespråket som är i fokus och förståelse för hur detta kopplas ihop med hur räknesätten ska användas. Vi fick en gemensam sal för all SFI-matematik. Där samlade vi konkret och praktiskt matematikmaterial och började även färdigställa olika laborationslådor med exempelvis spel och extra övningsmaterial som komplement till de olika modulerna. Vi behöver arbeta vidare med hur vi ska höja ämnets status och attraktionskraft bland SFIeleverna. En matematikansvarig lärare bör finnas som har ett helhetsgrepp och bl.a. ansvarar för material samt fortsätter utvecklingen av undervisningen för denna elevgrupp.

4 Övergripande arbetssätt med IT i undervisningen på EB/BSL Elsa Brändströms skola, Birgittaskolan kr Syftet med projektet har varit att öka intresset för lärplattor och appar hos våra kollegor och ge ökade möjligheter att prova och använda lärplattor och appar i undervisningen. Forskaren Harry Walker har skrivit avhandlingen Evaluating Rubric for ipadapps och där konstaterar han att man bör titta på vilken nytta en app har för elevens behov. Några viktiga kriterier för en bra app är: koppling till läroplan/ämnesplan anknytning till elevens verklighet och erfarenhet anpassning till individnivå möjlighet att ge eleven motivation John Steinberg konstaterar att teknikutvecklingen går snabbt framåt men man bör tänka efter vilka vinster som finns med digitala verktyg. Efter kartläggning av vår befintliga verksamhet kunde vi konstatera att vi kommit olika långt i användningen av lärplattor och appar inom enhetens olika rektorsområden. På IVAS har man arbetat med lärplattor under en längre tid och varje elev har haft tillgång till en egen lärplatta. På BSL är att antal androider inköpta för elever och lärare. På Komvux är ett 10-tal ipads inköpta för att användas i ämneslagen. På SFI har några lärare provat ut olika appar och använt lärplattor i alfabetiseringsundervisningen. Man måste som lärare upptäcka nyttan av lärplattor och appar gentemot den teknik som finns, exempelvis vanliga datorer. Att använda lärplattor ska leda till att en förändring sker i klassrummet som underlättar och ger elever ny kunskap. Vi ser här att det går att föra samman lärplattor och appar med kollegialt lärande. Vi bör regelbundet fråga oss Vilka positiva effekter har användningen av lärplattor och appar på elevers lärande? och I vilken utsträckning ska vi satsa på lärplattor och appar? Det finns en potential i att använda lärplattor också till mer än appar t.ex. inspelning av och observation i klassrumssituationer.

5 Fortsatt utveckling av distansutbildningen inom Elsa Brändströms skola Elsa Brändströms skola kr Vi vill med detta utvecklingsprojekt strukturera distansutbildningen för elever som läser på Elsa Brändströms skola, för att stötta dem så att de når målen med godkända betyg. Vi vill skapa gemensamma riktlinjer för distansundervisningen för undervisande lärare och administrationspersonal. Vi ser ett ökande intresse för distansstudier även bland elever med dåliga erfarenheter från tidigare studier. Många elever verkar ta på sig för mycket i studie- och arbetsliv och de verkar välja distans med förhoppning att det är enklare än närstudier, men många upptäcker att studierna inte är förenliga med deras livssituation. Hur fungerar distansutbildningen idag? Vilka förbättringsområden finns? Hur kan vi anpassa information och rutiner kring distansundervisningen? Kan vi utveckla kommunikationen mellan elever och personal? Hur kan vi utveckla pedagogiken för att bättre kunna möta distanselevernas behov? Tydlighet är A och O. Redan när eleven söker en distanskurs ska han/hon förstå vilken sorts kurs han/hon söker och vilka krav som kommer att ställas på eleven. Det går åt mycket tid till att förklara för elever hur de ska använda sitt klassrum i Fronter. Vi har därför skapat en film där flera viktiga moment visas. Dessa filmer ligger på vår hemsida och vår tanke är att de framöver ska ligga i samtliga Fronterrum. Vår förhoppning är att med tydligare information, god kommunikation och god pedagogik i våra Fronterklassrum ska fler elever ges möjligheten att slutföra sina studier. Vi behöver arbeta vidare med att utveckla distanspedagogiken. Dessutom behöver vi arbeta för att få lärare att utveckla sina kunskaper och sin pedagogik också när det gäller användandet av olika verktyg vi har. Som exempel kan nämnas Procapita, där vi ser vilka elever vi har, E-post för vardaglig kommunikation samt Fronter. Vi vill införa och utöka användandet av Lync och One Note för att möjliggöra muntlig kontakt och prov på distans.

6 Utveckling av mentorsrollen på Birgittaskolan Birgittaskolan kr Det övergripande syftet med projektet var att definiera och effektivisera mentorskapet på Birgittaskolan och att revidera befintliga dokument och mallar. Forskning och projektgruppens egna erfarenheter visar att mentorsuppdraget är omfattande och tidskrävande. Forskningen visar också betydelsen av att alla i ett kollegium gör likadant och drar åt samma håll för att uppnå likvärdigt bemötande av alla elever. På frågan till lärarna på skolan om vilken som är den viktigaste uppgiften du har som mentor svarade över hälften av lärarna att det är att ha en stödjande relation med eleven och att ha ett pedagogiskt möte med eleven (utvecklingssamtal). Styrdokumenten betonar skolans skyldighet att i dialog med eleven upprätta en individuell studieplan för varje elev och revidera den vid behov samt att fortlöpande ge elev och vårdnadshavare information om elevens skolsituation och kunskapsutveckling. Arbetet med elevernas individuella studieplaner har varit kärnan vid utarbetandet av årshjulen och mallarna för Birgittaskolan. När de individuella studieplanerna bildar utgångspunkt blir det också naturligt att titta på studie- och yrkesvägledarens (SYV) roll och ansvarsfördelningen mellan SYV och lärare. I årshjulen tydliggörs hur mentorer och SYV kan samarbeta. Tanken är att årshjulen på ett visuellt sätt ska ge en snabb överblick över vad och, inte minst, när olika moment ska äga rum, såsom föräldramöten, information om studieval, utvecklingssamtal etc. Genom att skapa ett årshjul med mallar för vad mentorskapet ska innehålla hoppas projektgruppen att det blir till hjälp för den enskilde läraren att se begränsningen i sitt uppdrag och att det gemensamma dokumentet kan bli en garant för att alla elever bemöts på ett likartat sätt. Projektgruppens arbete med årshjul, mallar och dokument kan inte anses färdigt eftersom projektet bara varat under en termin. Årshjul, mallar och dokument behöver testas, utvärderas och revideras framöver.

7 Yrkesintroduktion på Birgittaskolan Birgittaskolan kr Syftet med projektet är att bilda ett team där personal med olika kompetenser ingår. Genom att utveckla ett nära samarbete skapas bättre förutsättningar för eleverna att uppnå behörighet till nationellt program och att öka deras möjligheter att bli anställningsbara. För att man ska lyckas med arbetet på yrkesintroduktionen är det viktigt att rätt förutsättningar ges. I teamet bör samtliga mentorer, undervisande lärare, skolsköterska, kurator och flerspråkig studiehandledare ingå. Det är viktigt att samtliga i teamet får tid avsatt i sin tjänst och att det schematekniskt blir möjligt för alla att delta i mötena. Det måste också finnas möjlighet att genomföra de flexibla lösningar som beslutas av teamet. Vinsten med att ha ett team där man regelbundet träffas är bl.a. att man får god bakgrundskunskap om eleverna och vad som händer kring elevgruppen samt hur den fungerar i olika undervisningssituationer. Elevärenden kan tas upp direkt och därmed bör elevernas möjligheter att nå sina mål öka. Genom regelbundna möten underlättas även gemensam planering och ämnesintegrering. För att fortsätta utvecklingen av yrkesintroduktionen är det viktigt att kunna erbjuda schematekniska lösningar och en lokal som ger möjlighet till pedagogiska anpassningar. Det är också viktigt att få en kontinuitet och därför är det önskvärt att samma personalgrupp i så stor utsträckning som möjligt får fortsätta arbetet med yrkesintroduktionen.

8 SFI vård och omsorg Elsa Brändströms skola, BirgittaVux kr Under hösten 2013 startade vi projektet Yrkesinriktad SFI- vård och omsorg med bidrag från Skolverket. Syftet med arbetet våren 2014 har varit att grovplanera den kurs vi tog fram under Skolverksprojektet, utforma schema, ta fram material och förbereda språkpraktikplatser inom äldreomsorgen. Grunden till projektet var det stora behov och intresse som vi uppmärksammat hos våra elever, i synnerhet från studieväg 1, av en SFI- utbildning som förbereder för fortsatta studier inom vård och omsorg. På studieväg 1 går elever som är analfabeter eller har mycket kort skolbakgrund från sitt hemland. Kursen bygger på ett nära samarbete mellan lärare i SFI och lärare i vård och omsorg. Med utgångspunkt från de teman och mål som finns i SFI D har vi integrerat SFI med vård och omsorg. Urval av elever till kursen sker genom intervjuer och i samband med det har studieoch yrkesvägledare viktiga uppgifter. För att eleverna ska få en intensiv språkträning har en utgångspunkt för arbetet varit att eleverna ska gå i skolan på heltid. En dag i veckan har vi planerat språkpraktik inom äldreomsorgen. Eleverna kommer då att arbeta med en praktikuppgift och delta i olika aktiviteter på sin praktikplats. Dessa uppgifter följs upp då eleven kommer till skolan igen. Före språkpraktiken har vi erbjudit arbetsplatserna en handledarutbildning där vi bl.a. poängterat skillnaden mellan en språkpraktik och APL, som elever gör inom kurser i Vårdoch omsorgsprogrammet. Under arbetet framkom även behov av en fortsättning med vård- och omsorgsinriktning på grundläggande nivå, vilket vi valt att kalla Basåret. et med Basåret är att ge eleverna möjlighet till grundläggande utbildning i svenska, biologi och samhällskunskap. Under Basåret får de även läsa orienteringskurser i vård och i data. Allt detta syftar till att bättre förbereda dem för att studera kurser på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasienivå. Att fortsätta med och att vidareutveckla kursen SFI vård och omsorg och Basåret för att elever ska vara bättre förberedda och ha större möjligheter att med godkända betyg klara en kommande utbildning inom Vård- och omsorgsprogrammet. Linköping Kerstin Nyström utvecklingsledare

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

*nybörjargrupper. *innehåll. Sfi för nybörjargrupper 3. Grundvux 4. Gymnasievux 6. Gör din egen studieplan 9. Yrkesutbildningar 10

*nybörjargrupper. *innehåll. Sfi för nybörjargrupper 3. Grundvux 4. Gymnasievux 6. Gör din egen studieplan 9. Yrkesutbildningar 10 Schema VT 2013 *nybörjargrupper SFI läsåret 2012/2013 (Dag+Kväll) *innehåll Huddinge kommun erbjuder SFI-studier på dag och kvällstid. Kravet är att du är folkbokförd i kommunen. Skolan är belägen i Flemingsberg,

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING 2015-05-07 Välkommen till Birgittaskolans vuxenutbildning GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Kurs CSN poäng Närkurs eller distanskurs Biologi Biologi, två terminer 75/termin Närkurs Data Data, orienteringskurs

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svedala

Vuxenutbildningen i Svedala Vuxenutbildningen i Svedala 2015/16 Komvux Gymnasiekompetens för vuxna Grundvux Grundskolekompetens för vuxna Sfi Svenska för invandrare Nils Fredriksson Utbildning NFU Välkommen till vuxenutbildningen

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

KOMVUX I LUND 2014/15

KOMVUX I LUND 2014/15 KOMVUX I LUND 2014/15 FRAMTIDEN BÖRJAR HÄR När du besöker Komvux i Lund, stanna gärna till i dörren till det stora caféet. För det mesta är det fullt av människor i olika åldrar. Alla med olika bakgrund

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

1. UTVECKLINGSARBETE MED INRIKTNING MOT INDIVIDENS BEHOV

1. UTVECKLINGSARBETE MED INRIKTNING MOT INDIVIDENS BEHOV Slutrapport Utvecklingsprojekt 2011 Ianspråktagande av eget kapital Elsa Brändströms skola, BirgittaVux, Birgittaskolan 1. UTVECKLINGSARBETE MED INRIKTNING MOT INDIVIDENS BEHOV Projekt Mindfulness Birgittaskolan

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna

Kort om särskild utbildning för vuxna LÄTTLÄST TILL ELEVEN Kort om särskild utbildning för vuxna FOTO: MICHAEL MCLAIN Till dig som vill läsa på särskild utbildning för vuxna Du som har fyllt 20 år och har utvecklingsstörning eller hjärnskada

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare Att studera på Komvux Katarina Larsson, utbildningsledare Innehåll 1. Om vuxenstudier 2. Komvux:s organisation i Göteborg 3. Komvux i jämförelse med gymnasiet 4. Individuella behov och olika förutsättningar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET 2011-2012

LOKAL ARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET 2011-2012 LOKAL ARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET 2011-2012 Skola: Elsa Brändströms skola Skolform/er: Kommunal vuxenutbildning Bilaga 1: Bilaga 2: Grundläggande vuxenutbildning och Sfi (Svenska för invandrare) Grundläggande

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne 2015

Vuxenutbildningen Sunne 2015 Vuxenutbildningen Sunne 2015 www.larcenter.sunne.se Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare SFI.. 7 Grundläggande

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (7) 2012-10-16XX EXTERN UTVÄRDERARE LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ; MARIE EKLUND REKTOR VUXENUTBILDNINGEN I SOLLENTUNA STAFFAN STRÖM REKTOR

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC)

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC) Bilaga 2.1. Ärende: Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. 2014-11-24 Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015

Beskrivning av kurs ht 2015 Beskrivning av kurs ht 2015 2.7.4-2014:1034 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 7-9, 45hp (1-45). Ingår i Lärarlyftet Antal högskolepoäng 45

Läs mer

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur?

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? ViSa, Linköping,12-11-30 Kriminalvårdens uppdrag Kriminalvården ska verka för att 1. påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt,

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder Lär dig något nytt! Vill du börja studera för att utvecklas i ditt arbete, söka nytt arbete, bli behörig till eftergymnasial utbildning eller lära dig något nytt bara för din egen skull? I så fall är du

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE

Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE Viktigt att veta FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ KOMVUX ESKILSTUNA GENOM EN ANNAN UTBILDARE Version Mars 2014 2 Välkommen till Komvux Eskilstuna! Det här häftet ger dig, som via Komvux i Eskilstuna studerar hos

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna TILL ELEVEN Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-82-0

Läs mer

Ormstaskolans verksamhetsplan

Ormstaskolans verksamhetsplan 2013-10-31 SID 1/9 Ormstaskolans verksamhetsplan 2013/2014 Bilden är hämtad från Skolverkets webbplats. @VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE/ SID 2/9 Ormstaskolans vision Ormstaskolan som begrepp inbegriper

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

vuxenutbildning för dig

vuxenutbildning för dig CAS vuxenutbildning för dig Studie- och yrkesvägledarna hjälper dig att hitta rätt Nytt yrke? Högskolebehörighet? Gymnasiekompetens? Jobbkompetens? I samtal med vägledare får du hjälp med att strukturera

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Terminstid: Vårterminen 2016 160118-160603 Höstterminen 2016 160815-161216 prel OBS! För alla kurser gäller att de anordnas om de får tillräckligt antal sökande. Om den kurs

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Vård och omsorg Barn och fritid. Klassrum Distans Lärling

Vård och omsorg Barn och fritid. Klassrum Distans Lärling Vård och omsorg Barn och fritid Klassrum Distans Lärling Välkommen till Lärgården! Hos oss studerar du i en trivsam och trygg miljö. Våra välutbildade lärare ger dig en inspirerande studietid och gör dig

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Kurser och kursupplägg Hösten 2015

Kurser och kursupplägg Hösten 2015 Kurser och kursupplägg Hösten 2015 Observera att kurser kan starta vid olika datum samt att vi inte kan garantera att alla kurser fungerar schematekniskt med varandra. Vid för lågt deltagande kan kurser

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011 Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg * Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg *Utbildning Kognitiva funktionsnedsättningar och Tydliggörande pedagogik *Skattning av självständighet *Genomförandeplan *Brukarenkäter

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats med lärare. Individuell

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 1(9) Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever 2(9) Vilka är de nyanlända eleverna? (Ur Skolverkets allmänna råd) Begreppet nyanländ används om barn eller ungdomar som kommer till Sverige

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014

Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 Vuxenutbildningen Sunne Läsåret 2013 2014 www.larcenter.sunne.se 1 Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Läsårstider 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare

Läs mer

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Grunduppgifter Vision Alla har rätt att må bra i skolan. På Katedralskolan är det nolltolerans mot kränkning elevelev,

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Puff. en knuff i rätt riktning

Puff. en knuff i rätt riktning Puff en knuff i rätt riktning Pedagogisk utveckling för framtiden Vuxenutbildningarna i Skellefteå och Umeå i samarbete med Umeå universitet Vilka är vi? och hur började det? Målformulering Bättre redskap

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer