Slutrapport Utvecklingsprojekt 2014

Transkript

1 Slutrapport Utvecklingsprojekt 2014 Ianspråktagande av eget kapital Elsa Brändströms skola, BirgittaVux, Birgittaskolan Projekt Vuxenpedagogisk kompetensutveckling på Elsa Brändströms skola Elsa Brändströms skola kr Kompetensutveckling när det gäller vuxenpedagogiskt förhållningssätt och bemötande, validering och validerande förhållningssätt för personal inom vuxenutbildningen. I samarbete med universitetet gavs en serie föreläsningar för personal inom vuxenutbildningen. Kompetensutvecklingen byggdes upp kring följande föreläsningar i vuxenpedagogik: Video som verktyg spegling och reflektion, Eva-Marie Harlin Språkutvecklande pedagogik språkstrategier, alla lärare är språklärare, Helena Colliander Motivation att lära Bosse Larsson Interkulturalitet perspektiv, tankemönster och lärande, Robert Aman Validering Mikael Karlsson Lärande på vuxnas vis: om vuxnas studier, motivationsarbete och vuxendidaktiska utmaningar inställning till utbildning i relation till min situation i samhället, samhällsperspektiv på vuxenutbildningen, Katarina Sipos erfarenhetsbaserad pedagogik, Per-Olof Tång Några lärare har deltagit i en uppdragskurs på 7,5 högskolepoäng där föreläsningarna kompletterades med litteraturläsning och bearbetande seminarier samt en avslutande examinationsuppgift.

2 Videoanalys inom SFI Elsa Brändströms skola kr Syftet med detta projekt är att förbättra SFI-undervisningen genom videoanalys av lärares undervisning samt att sprida kunskap om John Hatties skolforskning. Enligt John Hattie är videoanalys av undervisningen en faktor som har hög effekt på lärandet. Eva-Marie Harlin vid Linköpings Universitet disputerade i maj 2013 på en avhandling om videoanalys. En slutsats hon drar är att videoanalys fått lärare att agera mer medvetet i klassrummet och att reflektera mer över sin yrkesutövning. En grupp SFI-lärare deltog i detta projekt på Elsa Brändströms skola genom att videofilma lektioner. Både före och efter filmningen fick de reflektera utifrån följande frågor: - Hur bemöter läraren eleverna? - Är förklaringar och instruktioner tydliga? - Korrigerar läraren elevernas språkfel på ett bra sätt? - Hur fördelas talutrymmet mellan lärare och elever? - Finns det någon röd tråd i undervisningen? Före filmningen diskuterades etiska aspekter och vikten av tydlig information till eleverna. Filmningen genomfördes med hjälp av ipad. Av resultatet framgår att deltagande lärare känner sig styrkta av att ha sett sig själva undervisa. Några blev överraskade när de såg sig på videoinspelningen. För att citera Eva- Marie Harlin: Med videons hjälp får de syn på det de inte vet att de gör. Önskemål att auskultera hos varandra och att videofilma mer framkom. Inför kommande filmningar bör man diskutera kamerans placering för att få en tydligare bild av samspelet mellan lärare och elev. Redan under hösten 2014 fortsatte videofilmning med en annan grupp SFI-lärare. På sikt vore det intressant att sprida videofilmning även till andra lärargrupper inom enheten.

3 Matematik inom SFI Elsa Brändströms skola kr Elever som kommer till SFI-grupperna har mycket olika förkunskaper i ämnet matematik. Vi har i detta utvecklingsprojekt planerat för moduler som skapar större möjligheter till individualisering och individuell studietakt. Vi har också utarbetat material anpassat till vuxna. De kurser som bedrivs på SFI motsvarar åk 1-3 i grundskolan och de grundläggande kurserna på Komvux motsvarar grundskolans åk 4 och uppåt. För att matematikstudier ska vara möjliga att genomföra krävs en viss språknivå i svenska. För att börja på matematikkurserna på SFI måste eleverna studera på lägst kurs B och för de grundläggande kurserna på Komvux krävs att man studerar på lägst kurs C. Vi har valt att dela upp SFI-matematikkursen i delkurser som innehåller ett visst antal moduler. Den språkliga anpassningen och innehållet i olika problemuppgifter har ett tydligt vuxenperspektiv och är anpassat efter den vokabulär en SFI-elev kan förväntas behärska på B- och C-nivå. Efter varje modul görs en diagnos av eleven. För att hålla ordning på varje elevs individuella inlärningsgång finns ett avprickningsdokument där läraren noterar vilka moduler eleven behärskar och var han/hon befinner sig för tillfället. Vi fick hjälp av vår somaliska lärarassistent i både för- och eftermiddagskursen. Det är viktigt att viss gemensam träning sker i gruppen av t.ex. mattebegrepp på svenska. Då är det mattespråket som är i fokus och förståelse för hur detta kopplas ihop med hur räknesätten ska användas. Vi fick en gemensam sal för all SFI-matematik. Där samlade vi konkret och praktiskt matematikmaterial och började även färdigställa olika laborationslådor med exempelvis spel och extra övningsmaterial som komplement till de olika modulerna. Vi behöver arbeta vidare med hur vi ska höja ämnets status och attraktionskraft bland SFIeleverna. En matematikansvarig lärare bör finnas som har ett helhetsgrepp och bl.a. ansvarar för material samt fortsätter utvecklingen av undervisningen för denna elevgrupp.

4 Övergripande arbetssätt med IT i undervisningen på EB/BSL Elsa Brändströms skola, Birgittaskolan kr Syftet med projektet har varit att öka intresset för lärplattor och appar hos våra kollegor och ge ökade möjligheter att prova och använda lärplattor och appar i undervisningen. Forskaren Harry Walker har skrivit avhandlingen Evaluating Rubric for ipadapps och där konstaterar han att man bör titta på vilken nytta en app har för elevens behov. Några viktiga kriterier för en bra app är: koppling till läroplan/ämnesplan anknytning till elevens verklighet och erfarenhet anpassning till individnivå möjlighet att ge eleven motivation John Steinberg konstaterar att teknikutvecklingen går snabbt framåt men man bör tänka efter vilka vinster som finns med digitala verktyg. Efter kartläggning av vår befintliga verksamhet kunde vi konstatera att vi kommit olika långt i användningen av lärplattor och appar inom enhetens olika rektorsområden. På IVAS har man arbetat med lärplattor under en längre tid och varje elev har haft tillgång till en egen lärplatta. På BSL är att antal androider inköpta för elever och lärare. På Komvux är ett 10-tal ipads inköpta för att användas i ämneslagen. På SFI har några lärare provat ut olika appar och använt lärplattor i alfabetiseringsundervisningen. Man måste som lärare upptäcka nyttan av lärplattor och appar gentemot den teknik som finns, exempelvis vanliga datorer. Att använda lärplattor ska leda till att en förändring sker i klassrummet som underlättar och ger elever ny kunskap. Vi ser här att det går att föra samman lärplattor och appar med kollegialt lärande. Vi bör regelbundet fråga oss Vilka positiva effekter har användningen av lärplattor och appar på elevers lärande? och I vilken utsträckning ska vi satsa på lärplattor och appar? Det finns en potential i att använda lärplattor också till mer än appar t.ex. inspelning av och observation i klassrumssituationer.

5 Fortsatt utveckling av distansutbildningen inom Elsa Brändströms skola Elsa Brändströms skola kr Vi vill med detta utvecklingsprojekt strukturera distansutbildningen för elever som läser på Elsa Brändströms skola, för att stötta dem så att de når målen med godkända betyg. Vi vill skapa gemensamma riktlinjer för distansundervisningen för undervisande lärare och administrationspersonal. Vi ser ett ökande intresse för distansstudier även bland elever med dåliga erfarenheter från tidigare studier. Många elever verkar ta på sig för mycket i studie- och arbetsliv och de verkar välja distans med förhoppning att det är enklare än närstudier, men många upptäcker att studierna inte är förenliga med deras livssituation. Hur fungerar distansutbildningen idag? Vilka förbättringsområden finns? Hur kan vi anpassa information och rutiner kring distansundervisningen? Kan vi utveckla kommunikationen mellan elever och personal? Hur kan vi utveckla pedagogiken för att bättre kunna möta distanselevernas behov? Tydlighet är A och O. Redan när eleven söker en distanskurs ska han/hon förstå vilken sorts kurs han/hon söker och vilka krav som kommer att ställas på eleven. Det går åt mycket tid till att förklara för elever hur de ska använda sitt klassrum i Fronter. Vi har därför skapat en film där flera viktiga moment visas. Dessa filmer ligger på vår hemsida och vår tanke är att de framöver ska ligga i samtliga Fronterrum. Vår förhoppning är att med tydligare information, god kommunikation och god pedagogik i våra Fronterklassrum ska fler elever ges möjligheten att slutföra sina studier. Vi behöver arbeta vidare med att utveckla distanspedagogiken. Dessutom behöver vi arbeta för att få lärare att utveckla sina kunskaper och sin pedagogik också när det gäller användandet av olika verktyg vi har. Som exempel kan nämnas Procapita, där vi ser vilka elever vi har, E-post för vardaglig kommunikation samt Fronter. Vi vill införa och utöka användandet av Lync och One Note för att möjliggöra muntlig kontakt och prov på distans.

6 Utveckling av mentorsrollen på Birgittaskolan Birgittaskolan kr Det övergripande syftet med projektet var att definiera och effektivisera mentorskapet på Birgittaskolan och att revidera befintliga dokument och mallar. Forskning och projektgruppens egna erfarenheter visar att mentorsuppdraget är omfattande och tidskrävande. Forskningen visar också betydelsen av att alla i ett kollegium gör likadant och drar åt samma håll för att uppnå likvärdigt bemötande av alla elever. På frågan till lärarna på skolan om vilken som är den viktigaste uppgiften du har som mentor svarade över hälften av lärarna att det är att ha en stödjande relation med eleven och att ha ett pedagogiskt möte med eleven (utvecklingssamtal). Styrdokumenten betonar skolans skyldighet att i dialog med eleven upprätta en individuell studieplan för varje elev och revidera den vid behov samt att fortlöpande ge elev och vårdnadshavare information om elevens skolsituation och kunskapsutveckling. Arbetet med elevernas individuella studieplaner har varit kärnan vid utarbetandet av årshjulen och mallarna för Birgittaskolan. När de individuella studieplanerna bildar utgångspunkt blir det också naturligt att titta på studie- och yrkesvägledarens (SYV) roll och ansvarsfördelningen mellan SYV och lärare. I årshjulen tydliggörs hur mentorer och SYV kan samarbeta. Tanken är att årshjulen på ett visuellt sätt ska ge en snabb överblick över vad och, inte minst, när olika moment ska äga rum, såsom föräldramöten, information om studieval, utvecklingssamtal etc. Genom att skapa ett årshjul med mallar för vad mentorskapet ska innehålla hoppas projektgruppen att det blir till hjälp för den enskilde läraren att se begränsningen i sitt uppdrag och att det gemensamma dokumentet kan bli en garant för att alla elever bemöts på ett likartat sätt. Projektgruppens arbete med årshjul, mallar och dokument kan inte anses färdigt eftersom projektet bara varat under en termin. Årshjul, mallar och dokument behöver testas, utvärderas och revideras framöver.

7 Yrkesintroduktion på Birgittaskolan Birgittaskolan kr Syftet med projektet är att bilda ett team där personal med olika kompetenser ingår. Genom att utveckla ett nära samarbete skapas bättre förutsättningar för eleverna att uppnå behörighet till nationellt program och att öka deras möjligheter att bli anställningsbara. För att man ska lyckas med arbetet på yrkesintroduktionen är det viktigt att rätt förutsättningar ges. I teamet bör samtliga mentorer, undervisande lärare, skolsköterska, kurator och flerspråkig studiehandledare ingå. Det är viktigt att samtliga i teamet får tid avsatt i sin tjänst och att det schematekniskt blir möjligt för alla att delta i mötena. Det måste också finnas möjlighet att genomföra de flexibla lösningar som beslutas av teamet. Vinsten med att ha ett team där man regelbundet träffas är bl.a. att man får god bakgrundskunskap om eleverna och vad som händer kring elevgruppen samt hur den fungerar i olika undervisningssituationer. Elevärenden kan tas upp direkt och därmed bör elevernas möjligheter att nå sina mål öka. Genom regelbundna möten underlättas även gemensam planering och ämnesintegrering. För att fortsätta utvecklingen av yrkesintroduktionen är det viktigt att kunna erbjuda schematekniska lösningar och en lokal som ger möjlighet till pedagogiska anpassningar. Det är också viktigt att få en kontinuitet och därför är det önskvärt att samma personalgrupp i så stor utsträckning som möjligt får fortsätta arbetet med yrkesintroduktionen.

8 SFI vård och omsorg Elsa Brändströms skola, BirgittaVux kr Under hösten 2013 startade vi projektet Yrkesinriktad SFI- vård och omsorg med bidrag från Skolverket. Syftet med arbetet våren 2014 har varit att grovplanera den kurs vi tog fram under Skolverksprojektet, utforma schema, ta fram material och förbereda språkpraktikplatser inom äldreomsorgen. Grunden till projektet var det stora behov och intresse som vi uppmärksammat hos våra elever, i synnerhet från studieväg 1, av en SFI- utbildning som förbereder för fortsatta studier inom vård och omsorg. På studieväg 1 går elever som är analfabeter eller har mycket kort skolbakgrund från sitt hemland. Kursen bygger på ett nära samarbete mellan lärare i SFI och lärare i vård och omsorg. Med utgångspunkt från de teman och mål som finns i SFI D har vi integrerat SFI med vård och omsorg. Urval av elever till kursen sker genom intervjuer och i samband med det har studieoch yrkesvägledare viktiga uppgifter. För att eleverna ska få en intensiv språkträning har en utgångspunkt för arbetet varit att eleverna ska gå i skolan på heltid. En dag i veckan har vi planerat språkpraktik inom äldreomsorgen. Eleverna kommer då att arbeta med en praktikuppgift och delta i olika aktiviteter på sin praktikplats. Dessa uppgifter följs upp då eleven kommer till skolan igen. Före språkpraktiken har vi erbjudit arbetsplatserna en handledarutbildning där vi bl.a. poängterat skillnaden mellan en språkpraktik och APL, som elever gör inom kurser i Vårdoch omsorgsprogrammet. Under arbetet framkom även behov av en fortsättning med vård- och omsorgsinriktning på grundläggande nivå, vilket vi valt att kalla Basåret. et med Basåret är att ge eleverna möjlighet till grundläggande utbildning i svenska, biologi och samhällskunskap. Under Basåret får de även läsa orienteringskurser i vård och i data. Allt detta syftar till att bättre förbereda dem för att studera kurser på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasienivå. Att fortsätta med och att vidareutveckla kursen SFI vård och omsorg och Basåret för att elever ska vara bättre förberedda och ha större möjligheter att med godkända betyg klara en kommande utbildning inom Vård- och omsorgsprogrammet. Linköping Kerstin Nyström utvecklingsledare