BARNPLANTABLADET. Hörselanpassad skolgång om föräldrarna betalar. Tvåspråkighet med CI arabiska och svenska. Nordisk Konferens i Göteborg

Transkript

1 BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Tysta Skolan firar 150 år Nordisk Konferens i Göteborg Tvåspråkighet med CI arabiska och svenska Hörselanpassad skolgång om föräldrarna betalar december 2010 ISSN

2 The Hearing Implant Company OPUS 2 NY! Innehåll december 2010 Styrelsen Ordföranden har ordet Hörselvården i Skåne nekar Ida lämpliga hörselhjälpmedel i skolan Tvåspråkiga systrar med CI Lin och Lara talar svenska och arabiska Första kullen AVT-elever examinerade Barnplantorna viktiga för utvecklingen av hörselvården Hanenkurs för logopeder i Nottingham Viktigt med snabb CI-operation vid hjärn hinneinflammation Sensommarsolen värmde Barnplantornas Nordiska konferens i Göteborg.. 18 Teknik och kommunikation lockade mer än 600 besökare! Skolstöd Sverige AB bästa möjliga skolgång för varje elev Stiftelsen Tysta Skolan firade 150-års jubileum Hörselteknik måste fungera och användas! Nyheter i korthet PRESSTOPP! Pedagogiskt kafé/avt (Auditory Verbal Therapy) i Göteborg. Det var en stor uppslutning av vetgiriga föräldrar och professionella hos Cochlear i Mölnlycke då kurs i AVT hölls. Heldagskursen i början av december blev en stor succé, utförligt reportage kommer i maj Fokus i AVT är att föräldrarna är viktiga kommunikatörer och språkgivare för sina barn. Tack Cochlear och alla medverkande för en intressant och givande dag! 50% mer batteritid 100% mer färgrik Medlem i Barnplantorna I egenskap av medlem, stödmedlem eller prenumerant erhåller du Barnplantabladet tre gånger om året. Medlemsavgift för år 2011 är 250 kronor (inkluderar hela familjen). Stödmedlemsavgiften är 50 kronor. Inbetalning sker till Barnplantornas postgiro: Är du förälder till barn med CI, hörapparat eller Baha märk talongen förälder. Är du stödmedlem märk talongen stödmedlem. Glöm inte att i båda fallen uppge både namn och adress. Du kan även registrera dig som medlem eller stödmedlem via Barnplantornas hemsida Annonspriser, exempel: 1/4-sida: : 1/2-sida: : 1/1-sida: : Mittuppslag: : 2 stycken 1/1-sidor : Fler annonsstorlekar finns, kontakta Barnplantorna för mer information! (Barnplantorna är inte momspliktiga.) Utgivningsplan 2011 maj 2011, september 2011, december 2011 Manusstopp: 1 april 2011, 15 augusti 2011, 10 november 2011 Barnplantabladets redaktion Ansvarig utgivare: Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram ordforande@barnplantorna.se Redaktörer: Ann-Charlotte Gyllenram Grafisk produktion, layout och original: Xtrovert Media Bengt E Karlsson, Jens Enström, Christoffer Ackemar info@xtrovertmedia.se Tryck: Billes Tryckeri AB Omslagsfoto: Karim Hatoum ISSN r Besök gärna Barnplantornas hemsida: 3

3 Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Vaktmansgatan 13 A Västra Frölunda. Telefon: +46(0) Fax: +46(0) E-post: ordforande@barnplantorna.se Postgiro: Organisationsnummer: Medlemsavgift 2011: se sidan 3 Styrelse Ordförande Ann-Charlotte Gyllenram telefon: , fax: ordforande@barnplantorna.se barnplantor.gyllenram@swipnet.se Vice ordförande/ekonomiansvarig Christina Ryberg ryberg.barnplantor@telia.com Ledamot Simon Oud simon.oud@hotmail.com Lotta Waller lotta.waller@ramboll.se Barnplantorna Väst *Simon Oud simon.oud@vizeum.com Bo Sundestrand bo.sundestrand@glocalnet.net Louise Wermé louisewerme@hotmail.com Charlotte Enjin charlotte@enjin.se Helena Högstedt barnplantornasyd@hotmail.com Thomas och Maria Jeppson spektrum.simrishamn@telia.com Barnplantorna Norr *Lars Eriksson lars.e.eriksson@metso.com Foto: Karim Hatoum ORDFÖRANDEN HAR ORDET Sekreterare Louise Wermé louisewerme@hotmail.com Suppleant Birgitta Skog *Ordförandena i de regionala organisationerna är ledamöter i riksorganisationen i egenskap av distriktsrepresentanter. Regionala organisationer Barnplantorna Öst *Per Wassgren per@sharpwoodhill.com Helena Engman helena1234@live.se Gudrun Hellström gudrunhellstrom@hotmail.com Patrick Kampmann patrick@volontaire.se Mia Kerstis mia.kerstis@telia.com Magnus Lindahl magnus.lindahl@gmail.com Viktoria Ström viktoria@ingers-dack.se Christoph Oesterreich christoph.oesterreich@pharmadule.com Barnplantorna Sydost *Tove Johansson raamalakent@hotmail.com Eva Johansson Carola Nilsson carola@bwm.se Rickard Ohlin r.ohlin@swipnet.se Jonas Pettersson jop@jga.se Barnplantorna Syd *Johanna Stadmark johannastadmark@yahoo.se Åsa Holmgren holmgrens05@hotmail.com Ingegerd Kadhim ingegerd.kadhim@live.se Helene Lundahl helene.lundahl@nbabrokers.se Adam och Helena Högstedt adam@mensa.se, barnplantornasyd@hotmail.com Ulf Lindahl ulf.lindahl@harnosand.org Johan Peterson johan.peterson@mondipackaging.com Anders Engström ae67@bredband.net Helena Hildebrandsson helena.hildebrandsson@bredband.net Gunlög Sennström Granquist tottijs@hotmail.com Barnplantorna Linköping *Frida Gustafsson rutfrida@telia.com Jens och Sandra Rosén Rebecka Karlström karlstromrebecka@hotmail.com Barnplantorna Jämtland/Härjedalen Ulrika Persson ulli@lillsjon.net Ylva Eriksson ylva.eriksson@gmail.com Hörselvården i fortsatt kris nedrustningen drabbar barnen! Efter artiklar i Barnplantabladet om Maja som nekades hörselhjälpmedel i Emmaboda så hör föräldrar i liknande situation av sig till Barnplantorna. Majas föräldrar berättade i Barnplantabladet, i lokalpressen och i TV om hur de till sist tvingades låna över kronor för att köpa ett klassrumssystem med mikrofoner till Maja i skolan. Barnplantorna har berättat om hur skammen till sist blev för stor för ansvariga makthavare och landstinget Kalmar betalade Majas hörselhjälpmedel avgörande för Majas skolgång och framtid. Föräldrarna kunde lösa lånet. Det hade varit önskvärt att Majas situation var unik, men ingalunda. Skolgången för barn med hörselnedsättning (CI eller andra hörhjälpmedel) tycks ofta avgöras av hur verbala föräldrar är. Hörselvårdens uppgift är att ge alla barn med hörselnedsättning adekvat stöd. Frågan är om hälso- och sjukvårdslagen följs? Där anges tydligt att: Hjälpmedel för att kunna gå i skolan är landstingets skyldighet. Bedömning av behovet föregår alltid en förskrivning. I skollagen anges dessutom att all utbildning i grundskolan ska vara avgiftsfri. Barnplantorna har vid flera tillfällen under årens lopp fått information från föräldrar att ingen habiliteringsplan upprättats. Även i Region Skåne lyser habiliteringsplaner med sin frånvaro. Det visar artikeln om Ida (längre fram i tidningen). Det är dessutom välkänt för Barnplantornas medlemmar att landstinget i Region Skåne endast ordinerar vissa hjälpmedel och hörapparater enligt de upphandlingsavtal de gjort, det vill säga inte det hjälpmedel som passar brukaren bäst. Frågan är hur upphandlingarna går till och med vilken rätt de inte ordinerar det som är bäst för barnet. Föräldrar får inte ens veta vad som finns. Hur ska vi kunna lita på hörselvården, frågar sig föräldrar. När ska hörselvården Region Skåne erbjuda brukare ett smörgåsbord av olika hörapparater och andra hjälpmedel? Svensk Hörsels rapport om förskrivning av hörselprodukter Eftersom förändring av hörselvårdens rutiner runt om i Sverige tycks ske långsamt är det på sin plats att rapportera om Svensk Hörsels två år (!) gamla rapport. De undersökte 2009 vilka regler och förhållningssätt 4 5

4 Enligt rapporten tycks hörcentraler ha så dålig styrning och kontroll att det ger vissa möjligheter för driftiga audionomer att göra egna professionella bedömningar av behovet och agera därefter när det gäller förskrivning av hörselprodukter som fanns inom hörselvården vid förskrivning av hörselprodukter. Undersökningen visade att: Hörselprodukter behandlas olika på landets hörcentraler. Hörselprodukter är ofta satta på undantag. Det råder en relativt restriktiv hållning för att förskriva hörselprodukter. Rapporten stödjer också det som föräldrar i Barnplantorna redan vet, nämligen att strukturen för beslut om inköp av hörselprodukter tycks vara oklar i många landsting. Endast 67 procent av hörcentralerna har en grupp (bestående av hörselingenjörer, tekniker, audionomer) som fastställer sortimentet av produkter. Cirka 50 procent av hörcentralerna gör inköp direkt från leverantörerna medan 25 procent har upphandlade avtal och resterande 25 procent har HI-avtal (avtal med Hjälpmedelsinstitutet). Dyster bild i rapporten över hörselvården Rapporten bekräftar Barnplantornas återkommande kritik mot hörselvården (se bland annat Barnplantabladet juni 2009, Hörselvård i fritt fall). Enligt rapporten har hörselvården en oklar bild av vad man gör och vilka mål man har med hörselprodukterna. Detta kan bara bekräftas av Barnplantorna eftersom få barn bland våra medlemmar tycks ha en habiliteringsplan som är uppdaterad och som anger vilka hjälpmedel barnet har. Även få habiliteringsplaner utvärderar förskrivna hjälpmedel och anger var, när samt hur barnet har behov av hjälpmedlen och hur det påverkar barnets möjlighet till att få kunskap och vara delaktig i skolan och på fritiden. Habiliteringsplanen ska naturligtvis också ange vilka andra auditiva och visuella anpassningar till exempel som är nödvändiga i skolan och som har utförts. Enligt rapporten tycks hörcentraler ha så dålig styrning och kontroll att det ger vissa möjligheter för driftiga audionomer att göra egna professionella bedömningar av behovet och agera därefter när det gäller förskrivning av hörselprodukter. Detta kan i och för sig mitt i eländet tolkas som positivt! Regel är annars, enligt rapporten, att det finns riktlinjer som kraftigt begränsar möjligheterna att förskriva en hörselprodukt. Riktlinjerna slår hårt tillsammans med en begränsning av antalet produkter per år som får förskrivas. Detta har vi upplevt från medlemmar i norra Sverige där ett landsting/region angav att de endast kunde beställa två klassrumssystem med elevmikrofoner per år. Behovet i den regionen var att över 20 barn behövde ett klassrumssystem i skolan. Man kan ju undra om hörselvården i det fallet singlade slant över vilka barn som är förlorare i skolan eller vilka som är vinnare! Hörselvården informerar inte om vilka hörselprodukter som finns Hörselvården informerar dessutom bara om vilka hörselprodukter de har i sitt så kallade sortiment inte vilka som finns på marknaden. Detta är något som vi i Barnplantorna är pinsamt medvetna om. Därför bedriver vi informationskurser tillsammans med leverantörer riktade mot föräldrar. Rapporten från Svensk Hörsel visar på en rad praktiska hinder varför hörcentraler inte informerar om hörselprodukter: Praktiska skäl som tidsbrist. Beslut fattade på oklara grunder inom hörcentralen/kliniken. Beslut fattade av ledning eller på politisk nivå. Detta är lika befängt som att läkaren inte skulle berätta att ett visst läkemedel finns att köpa på Apoteket även om läkaren inte förskriver det på recept (Svensk Hörsel). Det är beklagligt att hörselvården inte har fokus på barnens (brukarens) bästa! Barnplantorna fortsätter att rapportera om driftiga och vetgiriga föräldrar som banar väg för utveckling, men hur går det för de barn som inte har starka föräldrar? Vem har ansvar för att dessa barn får hörselprodukter och habiliteringsåtgärder som garanterar dem optimala förutsättningar i skolan och möjligheter att integreras ut i samhället? Just nu tycks det vara föräldrarnas ansvar och plånbok som råder på vissa platser. För ett barn med hörselnedsättning tycks det gälla att ha rätt föräldrar och bo på rätt plats! Text: Ann-Charlotte Gyllenram, Ordförande Foto (Manillaskolan): Bengt Mattsson Hörselvården i Skåne nekar Ida lämpliga hörselhjälpmedel i skolan Barnplantorna är på besök hos familjen Pettersson i Hofterup i Skåne. Deras dotter Ida 10 år är hörselskadad och bär hörapparater. De är vetgiriga och beslutsamma föräldrar. Vi träffas hemma hos Git och Magnus först och ska sedan gemensamt besöka Ida i skolan. Det känns skönt för Magnus och Git att få samtala om sin dotter och hur allt började även om känslorna väller upp igen. När Ida var åtta månader och det så kallade Boeltestet gjordes indikerade det inte att Ida hörde dåligt. Ida hade många öroninflammationer Ida fick rör inopererat i öronen vid ett och ett halvt års ålder. Talutvecklingen var försenad, men kom igång vid två års ålder, säger Git och Magnus. De berättar vidare att de initialt inte misstänkte att Ida skulle ha en hörselnedsättning. Men när jag idag tittar på foton på Ida så ser jag att hennes ögon är väldigt uppspärrade. Hon ser väldigt visuell ut, säger Git Plötsligt vid tre års ålder märker Git och Magnus att Ida inte reagerar på en leksaksanka som piper. Detta hade hon gjort förut. På ÖNH (öron-, näs-, halskliniken) kontrolleras att rören sitter kvar i öronen och att det inte är inflammerat i öronen. Nästa dag görs en hörseltest. Det var chockerande. Vi bara grät. Hörseltesten visade att Idas hörsel låg på db i basen och cirka 80 db i diskanten. Idas pappa gör anpassningar i klassrummet till Ida! De första hörapparaterna var enligt avtalet, när vi inte var nöjda med dessa och den mikrofonutrustning som fanns, undersökte vi vad som fanns på marknaden. Vi frågade audionomen efter en utrustning som vi hört mycket positivt om och man valde därefter att gå utanför avtalet och beställa dessa till Ida. Detta var ett riktigt lyckokast, bättre ljud, säkrare uppkoppling och mindre behov av service. Otaliga gånger hade hörselvårdens ingenjör varit på Idas skola för att laga den gamla utrustningen och lika många gånger körde vi till Lund och hämtade eller lämnade Idas utrustning. Git och Magnus såg tidigt till att informera sig om vilka hörapparater som var bäst. Det innebar att de hörapparater Ida har ordinerades utanför hörselvårdens upphandlingsavtal eftersom de inte ingår i hörselvårdens sortiment. När det gäller hörhjälpmedel i skolan har det tyvärr inte fungerat lika bra med hörselvårdens stöd. Det är bra med vetgiriga och kreativa föräldrar. Samtidigt är det både genant och stötande att hörselvården inte tar ett samlat ansvar för hörselhabiliteringen. Magnus berättelse är tyvärr ingalunda unik. Det blev lite problem med stolarna som hade ben som man inte kunde montera tennisbollar på för ljuddämpning, detta använde vi på Idas dagis. Tennisklubbar i Helsingborg 6 7

5 skänkte begagnade bollar som vi själva borrade hål i och monterade på stolarna. Istället bestod stolsstommarna av rörbågar. Eftersom jag jobbar inom VVS branschen tänkte jag att rörisolering av cellplast borde kunna användas med vissa anpassningar även som ljuddämpning runt stolsstommarna av rör. Detta ihop med frottétejp som används till tennisrack blev ett bra skydd mot skrapljud mot golvet. Det gäller att kunna använda sin kreativitet! På plats i klassrummet är det lätt att konstatera att Magnus kreativitet fungerar bra. Alla stolarna i klassrummet har han försett med cellplast runt benbågarna. Numera klarar skolans vaktmästare av detta på ett bra sätt. När Ida började i årskurs tre blev det ännu mer aktuellt att Ida borde få hjälpmedel för att höra inte bara läraren utan också vad klasskompisarna sa, berättar Magnus och Git. Först fick Ida en konferensmikrofon som inte fungerade så bra. Ida sa själv att hon inte hörde så bra med den. Istället för att lita på Ida fick vi till och med höra från en del att Ida hör vad hon vill höra. Det är klart att det väckte irritation hos oss. Vi vet att Ida är mycket hörselmedveten. Pappas habiliteringsplan grund för anpassningar i klassrummet Magnus visar mig det mail han skrev till rektor inför höstterminen i årskurs fyra. Där anges helt riktigt vilka anpassningar som krävs för att Ida ska kunna få en bra skolgång nämligen. Vi citerar: Tassar på bänkar och stolar för att förhindra skrapljud. Mjuk cellplast på stolsben och bordsben för att förhindra oljud. Mätning av ventilationsbuller och justering av ventilation. Kontroll av mikrofonsystem så att det inte finns störande installationer i väggar och tak. Uppsättning av ljuddämpade absorbenter i tak. Ida behöver förutom lärarmikrofon också elevmikrofoner för att höra sina klasskompisar. Det har fungerat bra med allt utom elevmikrofoner. Klassrummet är utrustat med övriga anpassningar, men klassrumssystemet med lärar- och elevmikrofoner har föräldrarna lånat från Comfort Audio för att testa. Redan efter någon vecka säger Ida: Äntligen kan jag höra vad mina kompisar säger! Hörselvården är inte beredd att uppfylla Hälso- och sjukvårdslagen! Hörselvården i Region Skåne tycks emellertid inte vara beredd att uppfylla Hälso- och sjukvårdslagen och ordinera det hjälpmedel som krävs för att Ida, i likhet med alla andra barn, ska få en optimal skolgång. Git och Magnus är förtvivlade och undrar naturligtvis om de i likhet med föräldrarna till Maja i Emmaboda ska behöva bekosta detta själva. De berättar att de har sökt fondmedel för att finansiera Digisystemet från Comfort Audio själva men alla stiftelser svarar: Vi stödjer ej inköp av tekniska hörhjäpmedel eftersom det är hörselvårdens sak enligt lag. Specialpedagogen berättar att Ida trivs bra i klassen Eva Pettersson är specialpedagog och arbetar med Ida. Jag samarbetar förutom med klasslärarna även med kommunens hörselpedagog Anita Richmond. Ofta förlägger vi det extra stödet i klassen eftersom Ida helst inte vill lämna klassen. Det Ida behöver kan de andra barnen också få ta del av. Det ser jag som positivt, berättar Eva Pettersson. Ida hör inte alla höga diskantljud som till exempel s -ljudet. Därför jobbar Eva Pettersson även enskilt med Ida i kortare perioder, just nu fem veckor för att följa upp Idas talutveckling. Ida behöver jobba med diskantljuden och också bli medveten om detta själv. Eva berättar vidare att Ida fungerar bra i klassen och är en del i gemenskapen. Det finns på Skönadalsskolan fler barn med hörselnedsättning men också barn med läs- och skrivsvårigheter, och även barn med andra behov. Detta är inget anmärkningsvärt utan en del av den elevgrupp vi har. Felicia och Ida är bästa kompisar I klassrummet träffar jag Ida och Felicia. De är bästa kompisar och har väntat otåligt på att vi skulle komma. Varför är vuxna ofta sena? Du sa klockan tio, pappa, och nu är klockan mer än halv elva. Felicia berättar om sin bästa kompis. Det är inget som är särskilt med att vara bästis med Ida. Fast i början när vi blivit kompisar sa Ida ofta va, men nu har jag lärt mig att upprepa vad jag sagt när Ida säger va. Det fungerar bra. Ibland upprepar jag ändå även om Ida inte sagt va och frågar istället; varför sa du inte va! Ida ler när hon lyssnar på Felicia. Jag frågar Ida vad som hon tycker är kul. Att leka med Felicia. Det var snällt sagt, säger Felicia. Det märks att de är bästisar. Ida berättar vidare att hon rider ett par gånger i veckan, spelar gitarr och spelar golf med Felicia på sommaren. Ida är snäll men busig! Det är viktigt att syskon också får uppmärksamhet. Därför frågar vi storebror Hampus lite om Ida också. Hampus är nästan tolv år. Han berättar att Ida är snäll men lite busig. Hennes bästa egenskap är att hon lär sig snabbt. Vi cyklar till skolan tillsammans varje dag. Git och Magnus berättar att Hampus är en ansvarstagande storebror och att han är väldigt snäll mot Ida. Hampus själv säger Visst tänker jag på att Ida är hörselskadad och särskilt när läraren berättar något i skolan. Habiliteringsplan och åtgärdsprogram saknas! Efter besöket i skolan frågar jag Git och Magnus om det finns någon habiliteringsplan för Ida. Jag berättar för dem att habiliteringsplan ska upprättas vid habiliteringsmöte mellan föräldrar och personal vid hörselhabiliteringen. Då ska de habiliterande insatserna planeras och de mål man kommer överens om skrivs ned i habiliteringsplanen, som dessutom ska uppdateras kontinuerligt. Magnus och Git ser både bekymrade och frågande ut och säger: Någon habiliteringsplan finns oss veterligen inte och åtgärdsprogram för Ida har inte upprättats sedan i förskolan! Visst har hörselingenjören från landstinget besökt Idas skola och kommunens hörselpedagog har ett samarbete med skolan. Ändå undrar jag var de strukturerade planerna finns avseende habilitering och särskilt stöd i skolan eftersom både habiliteringsplan och åtgärdsprogram i skolan tycks lysa med sin frånvaro. Alltför mycket är (som vanligt) avhängigt starka föräldrar. Ida är en härlig kunskapstörstande liten tjej, som har rätt till samma förutsättningar till lärande i skolan som alla andra barn även om hon har en hörselnedsättning och bor i Region Skåne! Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Karim Hatoum 8 9

6 Mia 7 år, bär Ponto Pro på soft band som en tillfällig lösning Ponto - Valfrihet för brukare av benförankrade hörapparater Fokus på brukaren Ponto är en ny benförankrad hörapparat utvecklad med fokus på användarnas behov. Ta utseendet till exempel. Ponto har en elegant utformning som smidigt följer vänster- eller högerörats naturliga kontur och är den mest estetiska lösningen som finns idag. En hörapparat måste vara lätt att använda och därför har Ponto en lättåtkomlig tryckknapp som man enkelt kan byta program eller tillfälligt stänga av ljudet med. Optimal ljudkvalitet Brukarna förtjänar bästa möjliga ljudkvalitet, och det får de genom RISE. Detta är en plattform för signalbehandling som verkligen kan hjälpa användarna att höra naturligt och klara vardagen utmärkt även i svåra lyssningssituationer. Personlig anpassning ett måste När det gäller hörselnedsättningar och personliga preferenser är alla olika. Därför tycker vi att alla brukare förtjänar en personlig anpassningsprocess. Genie Medical är ett utprovnings program baserat på den välkända Genie-plattformen. Programmet har specialutvecklats för Ponto och benledning och ger möjlighet att enkelt anpassa Ponto för olika brukare. Ponto-systemet består av ett brett sortiment med avancerade hörapparater och tillbehör, implantatkomponenter samt kirurgiska instrument. Tvåspråkiga systrar med CI Lin och Lara talar svenska och arabiska Donna Eljammal har varit två gånger på Barnplantornas familjeläger på Sundsgårdens Folkhögskola i Helsingborg. Första gången 2007 när Lin var cirka tre år. Vi var många då som tyckte att hon var modig som kom ensam till Barnplantornas läger med sin dotter. Donna är väldigt öppen med sin tro och hon bär hijab (slöja som täcker hår, hals och öron). Det var en glädje att se henne och umgås med henne på sommarlägret. Alla har ju det gemensamt på sommarlägret att de har barn med hörselnedsättning. Andra gången Donna deltog vid sommarlägret i Helsingborg 2009, hade hon förutom Lin, som då var fem år, också med sig Lara sex månader. Donna hade åkt ända från Piteå med sina två barn och barnens äldre kusin som skulle hjälpa henne med barnen under kursveckan. En lång tågresa med tre barn så visst är hon modig. Då hämtade jag henne på Helsingborgs station för att hon skulle slippa åka buss sista biten till Sundsgårdens Folkhögskola. Redan under kursveckan den andra gången frågade jag henne om hon kunde tänka sig att ställa upp på ett reportage i Barnplantabladet. Det var hon väldigt positiv till. Det känns angeläget för den ökande gruppen invandrare bland våra medlemmar att se en annan förälder i Barnplantabladet som har sitt ursprung utanför Sverige. Donna har en stor familj i Sverige Donna är ursprungligen från Libanon och kom hit med sina föräldrar och syskon när hon var barn, vilket betyder att hon talar bra svenska. Hon har föräldrar, syskon och sin man i Sverige. En del av dem bor i Piteå och några i Södertälje. Nu har hon flyttat från Piteå med man och barn till Södertälje. Detta underlättade naturligtvis möjligheterna till intervjun. Både Lin och Lara är döva. När Donna kom till familjelägret andra gången så berättade hon att även Lara (sex månader) var döv och skulle få CI till hösten (2009). Vi pratar lite om dövheten är ärftlig. Donna säger att hon inte vet. Men att det inte har gjorts några undersökningar för att kontrollera detta. Hon vill gärna att det görs tester för att få veta. Donna misstänkte att Lin var döv När Lin var liten bodde familjen i Hässleholm i Skåne. När Lin var ett år så jollrade hon fortfarande inte. Det var ju mitt första barn så 10 11

7 jag tänkte inte så mycket på det, berättar Donna. En dag pratade jag emellertid med min syster i telefon. Hon har ett jämngammalt barn. Plötsligt hörde jag hennes barn jollra i telefonen. Då började jag fundera på varför inte Lin jollrade. Donna berättar det som jag hört många andra föräldrar berätta, nämligen att BOELtestet (görs på barnavårdscentralen för att kontrollera om barn hör) visade OK. När väl Donna hade börjat misstänka att allt inte var som det skulle vara så ringde hon BVC (Barnavårdscentralen). Jag vill ha remiss till sjukhus för att kontrollera hörseln, sa Donna. Distriktssköterskan envisades med att Lin visst hörde. Jag är mamma och känner på mig att något är fel, fortsatte hon. Motvilligt fick Donna en remiss. Det visade sig då att Lin inte hörde någonting. Lin var ett år och åtta månader när hon fick sitt första CI. Nästan ett år senare fick hon också ett CI på andra örat. Donna berättar att beslutet om CI var självklart. När vi fick frågan om vi ville att hon skulle få CI så tyckte vi att det var en underlig fråga. Det skulle kännas hemskt att välja bort CI. Det skulle bli som om mina föräldrar skulle välja bort att jag som barn inte skulle få lära mig att tala svenska eller umgås med svenskar. Det vore fel! Lara, ett år och tio månader Visst var Donna och hennes man Anis oroliga när Donna skulle få barn nummer två, att nästa barn också skulle vara dövt. När Lara föddes testades hennes hörsel redan dagen efter förlossningen. Det visade sig då att även Lara var döv. Lara fick bilaterala CI redan när hon var nio månader. Fast Lin bara var ett år och åtta månader vid CI-operationen, så var Lara under året när hon fick bilaterala CI. Donna berättar att Lara utvecklats snabbare än Lin när det gäller språkförståelse. Tidig CIoperation och hörselstimulans är viktigt! Lin och Lara talar både svenska och arabiska Donna och hennes man talar både arabiska och svenska med Lin och Lara. Det är naturligtvis viktigt för dem att barnen kan arabiska också. Vi talar lite om detta och att det idag finns ett helt annat synsätt på flerspråkighet för barn med CI. För bara några år sedan var synsättet att föräldrar till barn med CI skulle tala enbart svenska med sitt barn även om föräldern hade ett annat modersmål. Idag görs mer rekommendationer utifrån familjens önskemål och perspektiv samt utifrån barnets förmåga. Lin talar svenska bra och talar en del arabiska också. Hon har bra språkförståelse på båda språken. Min syster säger att det låter vackert när Lin pratar arabiska, ungefär som när en invandrare lär sig tala arabiska med en viss brytning, berättar Donna Skolvalet är svårt Lin går nu i förskoleklass i Södertälje. Det går bra för henne och hon har många kompisar. Donna och hennes man har emellertid ändå många funderingar kring skola. Vi vill gärna träffa andra föräldrar för att se hur de har tänkt avseende skola och vilken typ av anpassningar som är gjorda för deras barn. De har god kontakt med hörselhabiliteringen på Karolinska universitetssjukhuset och deltar i AVT-kurs. Dessutom är både Lin och Lara var för sig en dag i veckan på hörsel habiliteringen i speciella språkgrupper med andra barn. Pedagogerna där mejlar varje vecka hur det går för Lin och Lara, och vad de behöver bli medvetna om hemma när de pratar med Lin och Lara. Donna ser idealklassen framför sig med en mindre klass med en medveten lärare och en extra resurs. Det är för stora klasser här i skolorna i Södertälje. Vi har varit och tittat på Alviksskolan ( hörselskola i Stockholm), men det är långt dit för Lin att resa varje dag. Vi vill gärna att både Lin och Lara Lara, Lin och Donna. lär sig lite tecken, men också att de har möjlighet att umgås med hörande barn. Vi har suttit och pratat en lång stund. Barnen har lekt runt omkring oss. Lin kommer fram och visar sina teckningar som hon har ritat under vår pratstund. En av dem visar mamma, pappa och Lara med stora hjärtan runt. Familjen är viktig och Lin är mycket snäll mot sin lillasyster Lara. Du får inte glömma att skriva hur mycket all personal på CI-kliniken i Huddinge har betytt och betyder för oss. De är fantastiska, avslutar Donna. Tack Donna för att du så öppet har delat med dig av dina erfarenheter och vi ses på sommarlägret 2011 på Sundsgården i Helsingborg. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Madeleine Gyllenram AUDITORY VERBAL THERAPY Första kullen AVT-elever examinerade Det var en stor dag och förmån att bli inbjuden till examinationen av den första kullen yrkesverksamma inom förskola, skola och habilitering som gått den ettåriga utbildningen i AVT (Auditory Verbal Therapy) på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Det är inte utan stolthet som Barnplantorna konstaterar att vi initierade AVT i Sverige genom en konferens på Karolinska Universitetssjukhuset för professionella. En konferens som Barnplantorna genomförde i samverkan med sektionen för cochleaimplantat (Stockholm). Barnplantorna inviterade Warren Estabrook från Kanada en av föregångarna inom AVT. Samverkan påbörjades mellan Warren Estabrook och Eva Karltorp (CI-sektionen) med stöd av Cochlear. Det hela resulterade i arbetet med att utbilda AVT-terapeuter i Sverige. Vi har i tidigare nummer av Barnplantabladet intervjuat Ulrika Löfkvist, Anna Persson och Pia Rasmussen Sveriges första certifierade AVT-terapeuter. Utbildning till diplomerad AVT-terapeut Utifrån den utbildning som Anna, Pia och Ulrika erhöll av Warren Estabrooks, skapades en utbildning i Sverige. Konceptet inom AVT, att sätta föräldrarna i centrum för habiliteringen att hjälpa sitt barn utveckla hörsel och god kommunikation, känns angeläget. Det ligger definitivt i tiden med den nya grupp barn som finns idag barn med hörselnedsättning (CI eller andra hörhjälpmedel). Det var en spännande och historisk dag på Rosenlunds Sjukhus vid examinationen. De som skulle påbörja den ettåriga utbildningen nu var också inbjudna som en viktig introduktion till utbildningen. Examinatorer var Ulrika Löfkvist och Pia Rasmussen. Nervösa men också mycket entusiastiska blivande diplomerade AVTterapeuter var: Maria Hansson, specialpedagog Hörsel- och Dövenheten Region Skåne, Annina Alexandersson, logoped CI-teamet Region Skåne, Yvonne Thalén, specialpedagog hörselvården Landstinget i Värmland, Barbro Sundelin, hörselpedagog i Partille och Ale kommun utanför Göteborg, Annika Nordin, hörselhabiliteringen Karolinska Universitetssjukhuset samt Sandra Nilsson, specialpedagog hörselhabiliteringen Dalarna. Examinationen präglades av öppenhet Det var glädjande att få ta del av en otrolig öppenhet när eleverna presenterade sina fallbeskrivningar (en familj vardera). Det präglade hur de själva genomgått en egen utveckling i synen på arbetssätt som kanske inte alltid varit helt lätt eller som en av dem entusiastiskt utbrast: Jag skulle behöva gå ett år till! AVT med fokus på familjen och individen Alla som examinerades presenterade olika fallbeskrivningar utifrån olika familjer med barn med olika förutsättningar och i olika utvecklingsfaser. Var och en presenterade nulägesbeskrivning och målsättning av barnets hörsel, tal, språk, kognition och kommunikation. De återgav dessutom diagnostisk information. En stor portion ödmjukhet och självrannsakan återgavs också öppet över deras egen utveckling i inlärningsprocessen att bli fullfjädrade AVTterapeuter genom analys av egen insats. För er som nu påbörjat kursen visade examinationen att ni kommer både att ha kul och finna bra samtalspartners för att utvecklas själva i er yrkesroll. Det kan behövas eftersom det också framkom att det inte alltid har varit lätt att implementera AVT på hemorten. Bakåtsträvarna finns men blir färre och färre! 12 13

8 Hedersmedlemmar: Barnplantorna viktiga för utvecklingen av hörselvården Glada hedersmedlemmar Anders Ringdahl och Bo Lindström tillsammans med Ann-Charlotte Gyllenram. Vid Nordisk Konferens i Göteborg i början av oktober passade Barnplantorna på att utse två nya hedersmedlemmar. Tidigare utnämnda är Sten Harris (postumt), Göran Bredberg, Bengt Almqvist och Ursula Willstedt-Svensson. Det är en stor ära och förmån att få utnämna olika personer till hedersmedlemmar. Personer som varit och även är en del i utveckling av hörselvården. Det kändes som ett ypperligt tillfälle att välja Nordisk Konferens för nästa utnämning. Med 350 deltagare från Sverige, Danmark, Finland, Färöarna, Island och Norge var det ett stort ögonblick när överläkare Anders Ringdahl (Göteborg) och teknisk audiolog Bo Lindström (Stockholm) mottog diplomet och blev hedersmedlemmar i Barnplantorna. Ringdahls och Lindströms personliga ord i samband med utnämningen värmde. Barnplantorna har varit och är en betydelsefull del av utvecklingen av cochleaimplantatverksamheten och hörselvården i Sverige. Ringdahl påpekade hur viktigt det är med aktiva föräldraorganisationer. Några veckor efter utnämningen passade Barnplantorna på att ställa några frågor till Anders Ringdahl och Bo Lindström. Cochleaimplantat en del av ett historiskt skeende Dövas historia är mitt uppe i ett spännande skeende; kapitlet om cochleaimplantat en av de största teknologiska landvinningarna i modern tid att återskapa ett sinne. Utifrån det frågade vi hedersmedlemmarna när de kom i kontakt med CI för första gången. Anders Ringdahl: Erik Borg och Göran Bredberg lyckades organisera CI-verksamheten inom ämnesområdet audiologi och startade den operativa verksamheten på Södersjukhuset i Stockholm. Det var då uppenbart för oss som arbetade på Sahlgrenska Universitetssjukhuset att även vi måste organisera en motsvarande verksamhet vid Audiologiska avdelningen. Bo Lindström: Jag kom i kontakt med CI första gången, 1983 tror jag det var. Göran Bredberg och några andra hade besökt Wien och träffat professor Burian. Detta blev, efter en del heta diskussioner, startskottet och 1984 gjordes den första implantationen (i Norden) på SÖS (Södersjukhuset i Stockholm). Då med så kallade extra-cochleära implantat. Resultaten var relativt hyfsade men ingen kanonsuccé. Urvalskriterierna var inte de bästa och processorerna stora och tunga. Vi bad både Anders Ringdahl och Bosse Lindström ge några personliga reflektioner utifrån sina respektive arbeten inom hörselvården samt vilka framsteg inom barn-ci som varit mest betydelsefulla. Cochleaimplantat en framtidssaga! Anders Ringdahl: Jag har huvudsakligen ägnat mig åt hörselrehabilitering av vuxna personer. En grupp var patienter som utvecklat en dövhet i vuxen ålder. Funktionsnedsättningen innebar en oerhörd begränsning. Flera patienter upplevde en tilltagande isolering och vanmakt. CI innebar för många av patienterna en återgång till livet. Det var oerhört stimulerande att delta i denna framgångssaga. Men allt är inte perfekt. CI innebär inte livskvalitetsförbättring hos procent av de vuxna CI-användarna. De är i starkt behov av fortsatta stöd av ett rehabiliteringsteam. Ett team med företrädare för flera yrkesgrupper. Det som oroar mig personligen är den nedmontering som pågår av den fördjupade rehabiliteringen bland annat i Västra Götaland. Bo Lindström: När barnimplantationer påbörjades var vi väl rustade. Nu var det bara intra-cochlära implantat som gällde. Resultaten var avsevärt bättre. Huvudburna processorer med avancerad signalbehandling, nya smidigare elektroder gjorde entré i vår arsenal. Urvalskriterierna lättades, operationsåldern sjönk, dubbla implantat introducerades. När det gäller barn-ci har det varit kärvt när det gäller förskola, skola och barn med CI och deras behov. Här är Barnplantorna viktiga. Kämpa på och ni kommer att kunna förverkliga era framtidsvisioner för barnen och deras föräldrar. Nyckeln till utveckling av hörselvård kompetens Avslutande fråga blir förstås hur de tror att utvecklingen inom CI-området kommer att påverka hörselvården. Bo Lindström: Jag hyser vissa farhågor om att den tekniska kompetensen håller på att försvinna. Dålig nyrekrytering till teknisk audiologi. Det räcker inte med enbart audionomutbildning för att förstå och utnyttja den avancerade tekniken. Anders Ringdahl: Implantat känns som en fortsatt spännande utmaning för de flesta professionerna inom hörselvården. Många av begåvningarna kommer att söka sig till grupper som arbetar i gränszonen mellan forskning och klinik. Deras vision är att överföra kunskapen om hjärnans signalbearbetning, tillväxthormoner, genetik, kognition m.m. till behandlingsmetoder. En risk är att hörselvården kommer att marginaliseras visavi implantatverksamheten. Naturligtvis kommer pendeln att finna ett normalläge igen. Habilitering och rehabilitering av de patienter som har störst behov kommer att ske inom en sammanhållen hörselvård där även medarbetare med kunskap om de senaste landvinningarna om CI finns. Tack Bo Lindström och Anders Ringdahl för visa ord och välkomna som hedersmedlemmar i Barnplantorna! Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Karim Hatoum 14 15

9 Hanenkurs för logopeder i Nottingham Det finns flera milstenar i barnets utveckling som är särskilt viktiga för föräldrar. Första leendet, första kommunikationen och första ordet är några av dem. Hur kan vi hjälpa barnet som inte utvecklas som förväntat? Ear Foundation i Nottingham bjöd i somras in till en certifieringskurs i hanenkonceptet It Takes Two to Talk. Logopeder från England, Irland, Grekland och Sverige fick möjlighet att delta i en bra och innehållsrik kurs, som också kom att innehålla en hel del erfarenhetsutbyte mellan deltagarna från de olika länderna. Logopederna Abi Bearn, från Manchester, och Judy Ball från London, Kanada, höll i kursen där deltagarna fick lära sig grunderna för att hålla egna föräldrakurser med det bärande temat It Takes Two to Talk. Barns kommunikation utvecklas i samspel med andra Hanenutbildningar har under drygt tre decennier hållits runt om i olika, framför allt engelskspråkiga, länder. Hanen Centre är en kanadensisk välgörenhetsorganisation som grundades 1975 av Ayala Hanen Manolson. Centrets syfte är att genom olika utbildningsinsatser hjälpa små barn som inte utvecklar sin kommunikation som förväntat. Tanken är att viktiga personer i ett litet barns liv, framför allt föräldrar, ska få kunskap, utbildning och det erfarenhetsutbyte de behöver för att hjälpa sina barn att utveckla bästa möjliga språk- och kommunikationsfärdigheter. Hanenkonceptet har under många år inspirerat och legat till grund för flera andra behandlingskoncept. Grundläggande idéer är att barns kommunikation utvecklas bäst i samspel med viktiga personer i deras liv, och att samspel om sådant som intresserar barnet ger bäst förutsättningar för kommunikationen att utvecklas. Föräldrar och andra viktiga personer i barnets omgivning får hjälp att se och förstå var barnet befinner sig i utvecklingen och vad som gör att det blir ett fungerande och roligt samspel med barnet. Observera, Vänta och Lyssna Ett allt genomsyrande budskap i hanenkonceptet är betydelsen av att Observera, Vänta och Lyssna på barnets signaler, initiativ till och svar på kommunikation. Det gör det möjligt att bekräfta till barnet Jag ser att du vill förmedla något till mig. Barns signaler kan vara svåra att upptäcka om krav och förväntningar är för högt ställda och om det inte finns möjlighet att stanna upp och se eller höra barnets, ibland inte så uppenbara, initiativ till kommunikation. Signalerna kan vara diskreta leenden, ögonkontakt, ord eller gester. När ett barn till exempel med kroppsspråk och ögonkontakt visar att de vill ha mer fart på gungan finns en fin kommunikationssituation att bygga vidare på. Jag ser dig, ser att du vill gunga mer Hej och hå, mera fart! Mera fart igen? Föräldrar blir medvetna om sin kommunikationsstil Föräldrarna får stöd i att bli mer medvetna om sin roll i barnets kommunikativa utveckling. En del i föräldrautbildningen är att bli mer medveten om sin egen kommunikationsstil och hur den kan påverka barnets kommunikativa initiativ. Föräldrar får också stöd i att lära sig se på vilken kommunikationsnivå barnet befinner sig just nu. Hur kommunicerar barnet? Det blir på så sätt lättare att anpassa krav och förväntningar ska till en rimlig nivå och se vad som kan vara nästa steg i utvecklingen. Är barnet en upptäckare, som tittar på den som kommunicerar, ler, reagerar på röster, känner igen gester och börjat skapa förväntningar om vad som ska hända men ännu inte kommunicerar medvetet? Har barnet börjat förstå en del språkliga uttryck och kan ta medvetna initiativ till kommunikation men ännu utan ord? Har Hanenlitteratur finns att köpa via Barnplantorna Ovan: It Takes Two to Talk och Learning Language and Loving it. barnet börjat använda ord eller börjat sätta ihop ord till korta fraser? Varför kommunicerar barnet? Vilka vardagliga situationer utgör en särskilt bra grund för samspel? Föräldrarna uppmuntras att följa med i barnets lek för att samspela om det som intresserar barnet. Att den vuxna ska låta barnet visa vägen och gå in i barnets lek för att samspela gav upphov till en del diskussioner bland deltagarna från de olika länderna. Några såg att tradition och kultur skulle kunna påverka benägenheten att låta barnet vara den som ledde samspelet. Alla barn har inte heller så lätt till samspel. I kursen fanns också gott om utrymme för samtal och diskussioner om hur kommunikativa initiativ kan stimuleras och uppmuntras när samspelet i sig är svårt. Utbildningar i samarbete med The Ear Foundation och Barnplantorna Till hanenkonceptet finns ett väl strukturerat material som ligger till grund för föräldrautbildning. Genom att följa med i guideboken kan föräldrar med handledning och erfarenhetsutbyte i föräldragrupper hjälpa sitt barn att utveckla sitt språk. Materialet finns inte översatt till svenska och Hanen Centre har tyvärr varit återhållsamma med översättningar då de bedömt att det varit svårt att göra konceptet rättvisa i översättningarna. Hanen Centre tillhandahåller även andra kurser än It Takes Two to Talk. Ear Foundation i Nottingham, som etablerades 1989 har som en viktig uppgift att tillhandahålla stöd och utbildning för föräldrar till barn med hörselskador. De tillhandahåller utbildningar för yrkesverksamma inom området och bidrar till forskning om effekterna av cochleaimplantat. Ear Foundation och Barnplantorna samarbetar en hel del och har då och då arrangerat gemensamma utbildningsinsatser i Sverige och Nottingham. Text: Gertrud Edquist, Logoped Viktigt med snabb CIoperation vid hjärnhinneinflammation Tidig utvärdering och samtidig implantering av cochleaimplantat i båda öronen kan vara en lyckad strategi för att barn som riskerar dövhet på grund av hjärnhinneinflammation ska kunna återfå hörsel, enligt en amerikansk studie. I studien konstateras att hjärnhinneinflammation (meningit) orsakad av pneumokocker visserligen minskat starkt sedan man börjat vaccinera mot pneumokocker men att det fortfarande förekommer, även hos vaccinerade barn. En fruktad komplikation efter en sådan infektion kan vara att hörselsnäckan förbenas och att barnet riskerar dövhet. Studien omfattar fem barn, som var mellan 15 månader och tio år gamla, vars hörsel snabbt försämrats på båda öronen efter att de drabbats av hjärnhinneinflammation. Det är viktigt med en snabb bedömning av hörselförmågan. Alla barn fick genomgå magnetröntgen och fyra av dem ett specialtest som utvärderade hörseln hos barn som är för små för andra typer av test. Vanligen kan hörseltesterna ta två till tre månader men för barnen i studien var tiden från diagnosen meningit till dess att de fick implantat i båda öronen i genomsnitt 37 dagar tack vare specialtestet. Forskarna bakom studien konstaterar att det är viktigt med beredskap för att snabbt kunna operera in cochleaimplantat hos barn som nyligen blivit döva på grund av meningit. De rekommenderar också kirurger som opererar in implantat att överväga om det kan göras samtidigt i båda öronen för att öka möjligheterna till ett lyckat resultat för dessa barn. Källa: Arch Otolaryngol. 2010; 136 (10):

10 Sensommarsolen värmde Barnplantornas Nordiska konferens i Göteborg Den 4 5 oktober var det dags för Barnplantornas Nordiska konferens i Göteborg med både internation ella och nationella föreläsare. Barnplantornas flagga vajade utanför Wallenbergs konferenscenter där besökare anlände under måndagsförmiddagen för utställning och lättlunch som inledde dagarna. Det var roligt att mötas av de många passande namnen på salarna när man kom in, eller vad tycks om Ljudvågen, Analogen och Digitalen? Efter en matig macka och möten med utställare och mötesdeltagare i den ljusa foajén var det dags för inledning. Cochleaimplantatutvecklingen bygger historia Vi välkomnades av verksamhetschefen för Göteborgs CI-team Radi Jönsson och Barnplantornas ordförande, Ann-Charlotte Gyllenram för att sedan lyssna till Gerry O Donoghue, otokirurg från Queens Medical Centre och grundare av the Ear Foundation i Nottingham. O Donoghue uppmanade oss att ta vara på den tjugoåriga erfarenhet som nu finns inom området, att uppmärksamma hur den medicintekniska utvecklingen påverkar möjligheterna till informationsbearbetning på många olika nivåer och vilka förändringar detta leder till för många döva, hörselskadade och deras familjer. Barn med CI har god läsförståelse Professor Björn Lyxell från Linköpings universitet och Birgitta Sahlén, professor i Lund, tillika medlemmar i programkommittén, presenterade tvärvetenskaplig forskning från HEAD s (Hearing and Deafness) forskarskola med fokus på den kognitiva och språkliga utvecklingen hos barn med CI och/eller hörapparat. En relativt ny forskningsgren, kognitiv hörselvetenskap, har tillkommit inom HEAD och Institutet för Handikappvetenskap där för närvarande ett tjugotal doktorander är aktiva. Förra året publicerades två avhandlingar om barn och ungdomar med cochleaimplantat av Malin Wass i Linköping respektive Tina Ibertsson i Lund. Sammantaget visade barnen i deras studier något nedsatt generellt arbetsminne och nedsatt fonologiskt korttidsminne 1 jämfört med normalhörande jämnåriga barn. Barnen uppvisade trots det nästintill likvärdiga resultat som normalhörande barn på ordavkodning och läsförståelse vilket tolkades som att de kan ha en mer ortografiskt baserad lästeknik, det vill säga de utnyttjade den visuella igenkänningsförmågan av bokstavs- och ordmönster mer än en ljudbaserad strategi. Fonologiskt arbetsminne är en mycket viktig funktion för vår språkinlärningsförmåga; när vi lär oss nya ord och språk och när vi ska läsa nya och främmande ord. Uppföljning och tidiga insatser för barn med läs- och skrivsvårigheter Professor Ann Geers berättade på tisdagen om sin longitudinella studie avseende läs- och språkutveckling hos 181 barn med CI. Hon rapporterade att drygt 60 procent av dem som följdes upp vid 16 års ålder (N=112) hamnade inom den förväntade nivån för normalhörande barn på läsförståelsetester. Vidare visade det sig att skillnaden mellan verbala och ickeverbala delar i WISC (Wechsler Intelligence Scale) liknade den för normalhörande barn. Frågan är om de barn som inte håller takten i läsutvecklingen upp i åldrarna kan vara i behov av samma tidiga insatser som läsforskare har funnit effektiva, nämligen intensiva träningsperioder av fonologi och mer specifikt fonologisk medvetenhet som vi vet underlättar upptäckten och användningen av den alfabetiska principen. Studier inom amerikansk undervisning av döva och hörselskadade barn (Wang, Trezek och Luckner, 2008) betonar vikten av att arbeta med fonologiska avkodningsfärdigheter i samma utsträckning som man gör med hörande. Det har visat sig värdefullt att komplettera övningarna med visuellt stöd vilket även Dr Sue Archbold påpekade, exempelvis i form av läppavläsning och cued speech. Cued Speech är ett fonembaserat system där munrörelser (vokaler) kompletteras med handrörelser (konsonanter) bredvid munnen vilket gör att man som hörselskadad får lättare att identifiera ordens språkljud. Föräldrar bör tala sitt modersmål med sitt barn Grunden för läsutveckling ligger i den talade språkutvecklingen. Detta betonade både Amy Robbins, amerikansk logoped och Sue Archbold, döv- och hörsellärare från The Ear Foundation i sina presentationer. Amy Robbins vill uppmuntra och stötta föräldrar i USA som har ett annat modersmål än engelska att använda hjärtats språk, det vill säga modersmålet, tillsammans med sina små barn. När man använder sitt modersmål är chansen större att barnet tidigt får riklig språkstimulans, med grunder i modersmålet ökar därmed chanserna att kunna utveckla flera talade språk. Amy Robbins berättade om Student Oral Language Observation Matrix (SOLOM), ett verktyg som logopeder/talpedagoger kan använda för att bedöma språkfärdigheter hos barn som talar ett annat språk. Med SOLOM bedömer man förståelse, talflyt, ordförråd, uttal och grammatik efter en femgradig skala. Logopeder och talpedagoger som är vana att lyssna och bedöma barns språk kan med SOLOM bedöma barnets kompetens inom ett främmande språk och använda den för att ge vägledande råd till föräldrar och andra viktiga nära. Pedagogiken möter tekniken Tisdagens presentationer var alla intressanta. Den första tekniska presentationen gjordes av ingenjör Lennart Magnusson från Sahlgrenskas CI-team. Magnusson berättade om hur CI-programmeringen går till och vilka instrument som ingenjören och teamet kan använda för att få en uppfattning om hur barnet hör med sina cochleaimplantat främst avseende bekvämlighets- och obehagsnivåer. Den andra tekniska presentationen gjordes av audionom Björn Johansson, Sahlgrenska, när han berättade om frekvenstransponering, en teknik för hörapparatprogrammering där man flyttar ner de svåruppfattade diskantljuden i patienternas hörbara område. Tekniken har funnits i 50 år men den vetenskapliga utvärderingen omfattar enbart några få studier som visar stor variation mellan användarna. Detta har gjort det svårt att göra sig en uppfattning om den kliniska tillämpbarheten. Barn bör badas i språkligt förmedlad social interaktion Från teknik till socialt tänkande tog oss Marek Meristo, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet. Han har studerat små grupper av första och andra generationens teckenspråksanvändare i olika kulturer, från Nicaragua, Italien, Estland, England och Sverige. Tidigare studier inom området har visat att det dröjer längre för döva, men även andra grupper av barn exempelvis icketalande barn, att börja använda mentala verb när de växer upp. Mentala verb är aktivitetsord som inte är direkt översättbara i den fysiska världen, som önska, längta, ana, vilja, tänka, tycka och tro. Hur man använder mentala verb liksom andra typer av social kognition, är även kopplad till den språkliga kultur man befinner sig i. Meristo sammanfattade sina studier med att familjer och professionella behöver bli medvetna om vikten av att bada sina barn i språkligt förmedlad social interaktion med fokus på både den inre (det abstrakta i tanke- och känslovärlden) och den yttre (konkreta) verkligheten. Pedagoger bör ha många olika strategier för olika sorters inlärning Konferensens avslutande presentation hölls av Professor Mark Marschark. Marschark har varit aktiv inom undervisning av döva sedan trettio år tillbaka både vid Rochester Institute of Technology, vid pedagogiska institutionen i Edinburgh liksom vid psykologiska institutionen i Aberdeen. Genom att knyta an till de mentala verben tänka, tro och veta ville han problematisera undervisningen av döva genom att peka på gruppens heterogenitet. Lärare som undervisar döva och gravt hörselskadade barn med olika typer av tekniska hjälpmedel behöver vara förberedda med en bred uppsättning goda undervisningsstrategier som passar olika sorters inlärning. Vi kan exempelvis inte veta att alla barn med CI utvecklas på samma sätt. Genom att inte vara rädda för Professor Gerry O Donoghue 1. Fonologiskt korttidsminne särskiljs från fonologiskt arbetsminne i de här studierna. Vid prövning av korttidsminne innehåller uppgiften enbart en lagringsdel (ex. repetera nonordet möjs ) medan arbetsminnesuppgifter omfattar lagring och manipulering (ex. repetera ordet möjs, svara sedan: vilken är den andra bokstaven?) 18 19

11 Illustration: Tamara Kryvolap, Xtrovert Media total kommunikation (där olika stödsystem används för att nå förståelse exempelvis tecken som stöd, bilder, föremål etc.) för barn som är i behov av det, eller för den delen att använda enbart talat språk för barn som har de förutsättningarna, kan vi vidga vårt sätt att undervisa de här barnen. Från konferens till GöteborgsOperan Måndagskvällens höjdpunkt ägde rum i GöteborgsOperans foajé där vi fick lyssna på Operans barnkör under ledning av Ida Rosén och två av operans charmerande solister, sopranen Carolina Sandgren och basbarytonen Åke Zetterström som bjöd på såväl arior ur La Boheme som duetter ur Porgy and Bess. Konferensen var välordnad Mitt intryck var att organisationen av Barnplantornas Nordiska konferens var 20 Konferensarrangörer och föreläsare fr.v. Ann-Charlotte Gyllenram, Björn Lyxell, Birgitta Sahlén, Ann Geers, Amy McConkey Robbins, Sue Archbold, Marc Marschark, Gerry O Donoghue alldeles utmärkt. Vi fick en pärm med program och abstracts från alla presentationerna som gjorde det lätt att överblicka och hänga med. Informationen om måndagskvällens underhållning var tydlig och att hålla tidsramarna innebar inte något problem. Det är också trevligt att få ha varit med när Barnplantornas hedersmedlemmar utsågs, i år till Anders Ringdahl, audiolog och docent inom hörselvården, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Bo Lindström, ingenjör och teknisk audiolog från det första CI-teamet på Södersjukhuset i Stockholm. Text: Cecilia von Mentzer Leg logoped Doktorand vid Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande Linköpings universitet Foto: Karim Hatoum Referenser: Wang, Y. Trezek, B.J. och Luckner, J.L. (2008). The Role of Phonology and Phonologically Related Skills in Reading. Instruction for Students Who Are Deaf or Hard of Hearing. Am Annals of the Deaf. Vol 153, nr 4, s Önskelista inför nästa Nordiska Konferens: Att det fanns plats för ett par frågor i anslutning till presentationerna. Att det presenterades forskning om hur barn med ytterligare funktionshinder som exempelvis Wardenburgs eller Goldenhar syndrom utvecklas kognitivt och språkligt. Att vi får höra praktiska exempel på hur man kan kombinera fonologisk träning och/eller fonologisk medvetenhet inom läsinlärningen för barn med hörapparater och/eller CI. Att ett nordiskt forskningssamarbete har påbörjats enligt de framtidsvisioner som panelen presenterade. Att det förutom örongodis bjöds på ögongodis för att bygga fler broar av gemensamt kulturutbyte mellan hörande och hörselskadade/döva konferensdeltagare. Pedagogiskt Kafé Deaf Children with Additional Needs Learning Difficulties. I samarbete med The Ear Foundation och Cochlear Nordic AB Föreläsare: Plats: Pris: Jackie Salter, The Ear Foundation Jackie Salter är dövlärare och har jobbat ett stort antal år i mainstream schools. Hon har en dotter som har bilaterala CI. Stockholm, Scandic Sergel Plaza den 3 februari 2011 Föräldrar (medlemmar i Barnplantorna): 300 kr Professionella: 500 kr Anmälan senast den 3 januari. Mer information inom kort i Pedagognätverket och via Registrering och Kaffe Deaf Children with Additional Needs Learning Difficulties. Jackie Salter Lunch An introduction to CMV and an introduction to deafness and autism. Jackie Salter Kaffe Support in Preschool and School discussion. Jackie Salter Sammanfattning Jackie Salter, Ann-Charlotte Gyllenram

12 Mer än bara en fjärrkontroll COMFORT DIGISYSTEM För små barn med stora möjligheter Med Cochlear Nucleus 5 systemets Remote Assistant kan du kontrollera ditt barns ljudprocessor utan att störa barnet i leken. Nucleus CR110 Remote Assistant är en trådlös fjärrkontroll som gör det möjligt att ha uppsikt över och styra ditt barns ljudprocessor så att du alltid vet att allting fungerar och att de har optimalt ljud. Det är den enda fjärrkontrollen på marknaden med dubbelriktad kommunikation. Den ger dig möjlighet att styra funktioner och inställningar på ditt barns CP810 ljudprocessor enkelt och interaktivt. En inbyggd felsökningsassistent hjälper dig att identifiera och lösa eventuella problem. Med ett enda tryck på Cochlear-knappen kontrolleras status på ljudprocessorerna och spolarna. Om ditt barn har bilaterala implantat kan du styra båda ljudprocessorerna med en och samma Remote Assistant. Nucleus CP810 ljudprocessor är vår minsta ljudprocessor någonsin. Den ger ditt barn marknadens bästa ljudupplevelse, förpackad i en elegant enhet fylld med användbara funktioner. Den är också tålig, anpassningsbar och ergonomiskt designad för att passa barnöron av alla storlekar, diskret och bekvämt. Det ger ditt barn självförtroende att njuta av ett aktivt och socialt liv och som förälder kan du känna dig trygg. CP810 ljudprocessorn är vattentålig, vilket ger ditt barn möjlighet att leka med vatten eller utöva olika sporter och du kan lita på att ljudprocessorn fortsätter att fungera. Connecting people Global leader Passionate visionaries Solutions for life Att vara fem år och höra lika bra som alla andra är en självklarhet. Inte bara i förskolan när läraren läser favoritsagorna, eller på skogsutflykten när barnen ivrigt lyssnar på skogens alla ljud, utan även på fritiden med allt det roliga som barn hittar på. Kontakta oss på info-sverige@cochlear.com för mer information eller besök vår hemsida. Cochlear och den ovala logotypen är varumärken från Cochlear Limited. Nucleus är ett registrerat varumärke som tillhör Cochlear Limited. N34376F ISS1 APR10 Kontakta oss för mer information Comfort Audio AB Tel:

13 24 Phonak FM fungerar som bäst när det är som värst Med Phonaks Dynamic FM-teknologi i sändare och mottagare förbättras signal-brusförhållandet som mest i de situationer där man behöver det som bäst! Dynamic FM justerar helt automatiskt FM-förstärkningen utifrån det buller man vistas i. Och det bästa är att Dynamic FM får plats även i världens minsta FM-system! Phonak AB, Box 47211, Stockholm Tel: 08/ Fax: 08/ info@phonak.se P h o n a k S w e d e n A B B i b o w D e s i g n TEKNIK- OCH KOMMUNIKATIONSMÄSSAN I GÖTEBORG Teknik och kommunikation lockade mer än 600 besökare! Teknik- och Kommunikationsmässan är resultatet av en samverkan mellan Barnplantorna, Habilitering och Hälsa/ Hörsel- och Dövverksamheten, Kannebäcksskolan, Vänerskolan samt Katrinelundsgymnasiet/Hörsel. Arrangörsgruppen är inspirerad av arrangörerna av Teknik- och Kommunikations mässan i Stockholm. Den mässan har varit återkommande under flera år. Nu samverkar arrangörsgrupperna i Göteborg och Stockholm, vilket kommer innebära mässor vartannat år i Göteborg och Stockholm; det vill säga 2011 i Stockholm och 2012 i Göteborg. 1,3 miljoner svenskar hör dåligt! Mässan vänder sig till barn/ungdomar och vuxna med hörselnedsättning/dövhet, föräldrar och professionella. Utifrån ett inslag på SVT/Västnytt om Teknik- och Kommunikationsmässan samma morgon den 22 september lockades ett större antal till mässlokalerna på Folkets Hus, Järntorget i Göteborg. Vi arrangörer hade distribuerat ett pressmeddelande. Primärt syfte är att locka så många berörda av hörselfrågor som möjligt men också väcka allmänhetens nyfikenhet. För visst är vi alla berörda eftersom 1,3 miljoner svenskar hör dåligt. Utställarna visade allt ifrån CI till anpassade skolmöbler Under mässan presenterades det senaste inom datorstyrda hörhjälpmedel. Ett axplock av det som förevisades var digital hörteknik, trådlös mikrofonteknik, hörapparater, cochleaimplantat, bildtelefoni, alternativ kommunikation samt anpassade skolmöbler. Även intresseorganisationer, myndigheter, folkhögskolor och skolor visade ett urval av vad de kan erbjuda. För många var mässan ett unikt tillfälle att lära sig mer om den senaste tekniken. Många såg också chansen till samtal och möten med andra besökande. Hörsel- och Dövverksamheten utlyste tävling och korade vinnare I montern hos Habilitering och Hälsa/ Hörsel- och Dövverksamheten kunde de intresserade delta i en korsordstävling och vinna biobiljetter. Under dagen korades tre glada vinnare. I montern kunde man även gissa antalet batterier i en glasflaska. En vinnare vann här två biobiljetter. Utställarna var otroligt positiva över responsen från besökarna. Omdömena om mässan från besökarna var positiv. Det inspirerar oss arrangörer till fortsatt samarbete för att anordna en minst lika bra mässa i september Utmaningen blir att locka allmänheten för att väcka intresse och engagemang för hur viktigt det är med en bra samtalsmiljö för oss alla. På återseende! Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Karim Hatoum Teknikmässan på Folkets Hus lockade många vetgiriga besökare. 25

14 Skolstöd Sverige AB bästa möjliga skolgång för varje elev Jordenruntflygningen World Flight for Hearing inspirerade förhoppningvis många människor att fortsätta sträva mot sina mål och drömmar i synnerhet de med hörselnedsättning då detta var projektets fokus. Sedan 2005 har jag, Johan Hammarström, varit verksam inom hörselteknikföretaget GN ReSound AB och framför allt ägnat mig åt hörselteknik i skolan. Denna erfarenhet i kombination av mina egna erfarenheter som hörselskadad sedan födseln har lett till uppstarten av ett nytänkande och spännande företag vid namn Skolstöd Sverige AB. I denna artikel berättas mer om företagets bakgrund och inriktning. Motivation och kunskap saknades Jag föddes Sex år senare upptäcktes min hörselnedsättning först av mina föräldrar och släkt och senare av hörselvården. Under hela min uppväxt såg jag dessvärre hörapparaterna och min funktionsnedsättning som något fult och pinsamt inte förrän vid 25 års ålder ändrade jag denna åsikt vilket jag är oerhört glad för över idag. Om jag idag sätter mig i en skolklass och lyssnar hör jag i princip ingenting av det som sägs även om jag använder hörapparater. Det anmärkningsvärda är att min hörselnedsättning inte har förändrats nämnvärt sedan barndomen. Det betyder att det var lika lite jag uppfattade när jag var barn, men stora skillnaden är att jag inte reflekterade över det på samma sätt då. För att jag ska höra i ett klassrum krävs det att både lärare och elever använder mikrofoner. Min nedsättning är i genomsnitt cirka db på höger öra och db på vänster öra, vilket av proffessionen betraktas som en måttlig hörselnedsättning. Jag har funderat mycket över vad som egentligen gjorde att jag inte ville kännas vid hörselnedsättningen under min barndom och ungdom och jag har kommit underfund med att allt egentligen bottnar i bristande motivation och kunskap. Jag inser i efterhand att varken jag eller mina lärare förstod innebörden av min funktionsnedsättning och vi saknade motivation och kunskap för att göra någonting åt detta. Jag valde därför att bortse från hörselnedsättningen i allt jag gjorde och istället betrakta mig som hörande. Med detta följde naturligtvis ett framgångsrikt skådespel där jag lyckades lura min omgivning att jag hörde. Hörapparaterna låg i bänken, elegant nedpackade i en brun ask med röd sammetsinredning som jag hade fått på hörcentralen. Coachen saknades Jag saknade en coach i skolan. Någon som jag litade på och såg upp till, som fick mig och mina lärare att bli motiverade till att lära sig mer om min hörselnedsättning. Jag var oerhört restriktiv till att få någon hjälp då jag inte såg att jag hade några problem. Jag har i efterhand insett att de försök som gjordes för att få mig mer delaktig i skolan misslyckades. Att behöva gå på specialundervisning för att lära mig engelskt uttal i ett särskilt klassrum under ordinarie lektionstid gjorde att jag kände mig utpekad och onormal. Att någon kom in i klassrummet och informerade om min hörselnedsättning utan att jag fått vara med och bestämma när och hur detta skulle ske gjorde att jag kände mig åsidosatt. Därför valde jag bort den hjälpen som erbjöds och mina föräldrar gick snällt med på mina önskemål. När det blev dags för arbetslivet blev hörselskådespeleriet mer betungande än vad det var i skolan. Under skoltiden hade det gått att prestera goda resultat trots att jag inte hörde vad lärarna och klasskamraterna sa skolböckernas innehåll fyllde igen det jag missat under lektionstid. På jobbet kunde jag dock inte läsa mig till det jag missat vid ett exempelvis ett möte. Jag insåg mer och mer att det skulle bli ohållbart att fortsätta låtsas höra hela livet det skulle ta för hårt på både självförtroendet och livskvaliteten. Mitt första steg mot öppenheten tog jag efter mycket funderande år 2004 när jag startade projektet World Flight for Hearing med några vänner. Beslutet att gå ut och ut berätta för världen att jag var hörselskadad kändes nervöst, men i efterhand har jag förstått vilken stor betydelse detta hade. För mig blev det ett bra sätt att visa upp min hörselskada i kombintion med det som jag var mest stolt över att jag kunde flyga flygplan satte jag mig efter tre års förberedelser i ett litet flygplan och flög jorden runt som pilot. Jag ville vissa att jag lyckats uppfylla min stora dröm i livet att bli pilot och inspirera andra att fortsätta sträva mot deras mål och drömmar. Jag berättade min historia och uppmuntrade andra att inte göra samma misstag som mig som gömt min hörselnedsättning och vägrat använda hörselteknik under en stor del av livet. Under min sex månader långa resa besökte jag barn och ungdomar över hela världen och berättade om min bakgrund och mitt projekt. Det inspirerade förhoppningsvis många människor. Flygning blir företag Jag tror en jordenruntflygare med hörapparater i öronen (flygningen utgjorde steget för mig att börja använda hörapparater) hade fått mig på andra tankar som barn. När jag var liten trodde jag det bara var morfar som var hörselskadad och han var inte min förebild på det sättet. Naturligtvis räcker det inte med ett inspirerande föredrag för en lyckad skolgång och fortsättning på livet, men det kan vara ett bra första steg och jag vill att Skolstöd Sverige AB betraktas som en fortsättning i vår strävan att barn Hörapparaterna låg i bänken, elegant nedpackade i en brun ask med röd sammetsinredning ska få uppleva en skolgång där de känner sig inkluderade på riktigt. Det finns naturligtvis inget färdigt recept för bästa möjliga skolgång jag tror mer det handlar om ett förhållningssätt. Utbud och målgrupp Huvudtemat i Skolstöd Sverige AB verksamhet är att skapa motivation både bland elever och personal. När motivationen finns så kan man förmedla kunskapen. För eleven handlar det om att bli motiverad att vilja lära sig mer om sin hörselnedsättning och hur man kan tackla olika utmaningar man ställs inför. För skolpersonalen handlar det om att förstå vikten av att verkligen förstå vad en hörselnedsättning är och motiveras att vilja lära sig hur man ska agera för att även en person med hörselnedsättning ska bli inkluderad i undervisningen och övriga skolverksamheten. Skolstöd Sverige AB nöjer sig inte med enbart hörselpedagogiska insatser utan vill tar på sig ett helhetsuppdrag. Vi nöjer oss inte förrän allt fungerar oavsett om det gäller sättet läraren undervisar på, akustiken i klassrummet eller tekniken i aulan. Vi har ett nätverk och kompetens inom samtliga områden och kan hjälpa skolan att hitta lösningar på i stort sett alla problem. Skolstöd Sverige AB jobbar på uppdrag av skolan eller kommunen. Som förälder har du möjligheten att vända dig till oss och i så fall får vi gemensamt ta kontakt med skolledningen och presentera ett förslag som utgår från erat och barnets önskemål. I synnerhet handlar det för Skolstöd Sverige AB att täcka in alla de områden där stödet brister. I Stockholm saknas exempelvis hörselpedagoger i åtta av länets 26 kommuner

15 Ditt barn förtjänar det bästa Cochlear Baha 3-systemet Kvar på GN ReSound AB Jag har under fyra år jobbat med skolsystem inom hörselteknikföretaget GN ReSound AB som var World Flight for Hearings huvudsponsor. Jag kommer att fortsätta mitt uppdrag som affärsområdeschef där, då dessa verksamheter kompletterar varandra på ett väldigt bra sätt. Fungerande hörselteknik är ytterligare en förutsättning utöver de hörselpedagogiska insatserna för att skolsituationen ska fungera. Rent krasst kan man också säga att Skolstöd Sveriges Eleven ska själv kunna ställa krav på sin akustiska omgivning, på hörseltekniken, på sin placering i klassrummet affärsidé är att göra sig obehövd. Vissa brukar rynka på pannan när jag berättar det men faktum är att vi jobbar för att motivera och förbättra kunskapen hos eleven och personalen till en sådan grad att de kan stå på egna ben eller kanske ännu bättre få egna vingar. Eleven ska själv kunna ställa krav på sin akustiska omgivning, på hörseltekniken, på sin placering i klassrummet och annat som gör att han eller hon kan vara delaktig i undervisningen och i framtida arbetslivet. Teamet I företaget jobbar idag två personer i åldrarna 30 till 35 år. Katarina Forsberg och Maths Pehrsson är båda aktiva som hörselpedagog och pedagog inom andra verksamheter förutom deras uppdrag i Skolstöd Sverige AB och vi ser deras gedigna erfarenhet och egna erfarenhet av funktionsnedsättning som en oerhörd styrka i verksamheten. Förutom hörselpedagogerna har vi inlett samarbete med andra företag och individer med kompetens inom akustik, hörselteknik m.m. Vi vill som jag beskrev tidigare vara en helhetsleverantör inom stödinsatser för skolan. Framöver räknar vi med att kunna rekrytera fler personer till Skolstöd Sverige AB. Framtid Mer än hälften av Sveriges kommuner saknar hörselpedagog och ytterligare en stor andel är på väg bort då de snart går i pension och inte planeras att ersättas av kommunerna. Vi har därför en viktig uppgift framför oss att övertyga rektorer, skolor och kommuner att skolstöd behövs i allra högsta grad behovet har definitivt inte minskat utan snarare ökat tror jag. Idag väljer dessutom fler föräldrar att deras barn inte ska gå i specialskola och vi behöver därmed påverka våra politiker att stödet ska följa eleven och inte typ av skolgång. Text: Johan Hammarström Om ni är intresserade av att veta mer om Skolstöd Sverige AB besök hemsidan eller kontakta Johan på info@skolstod.se eller mobiltelefon Connecting people Global leader Passionate visionaries Solutions for life Kontakta oss på info-sverige@cochlear.com för mer information eller besök vår hemsida. Att kunna höra så tidigt som möjligt är avgörande för ditt barns utveckling. Cochlear Baha 3-systemet använder kroppens naturliga förmåga att överföra ljud via benledning. Det krävs inga hörselgångsinsatser som kan orsaka irritation i små öron. Baha kan användas av barn i alla åldrar, först med Baha Softband och senare med ett implantat. Barn drar särskilt stor nytta av det nya implantatets förmåga att osseointegrera fort och effektivt. För ljudprocessorn finns det ett stort utbud av färger och roliga klistermärken att välja bland. Som förälder kan du känna dig trygg, tack vare robusta funktioner som är speciellt utvecklade för barn, så som LED-lampor och barnsäkra batteriluckor. Tack vare branschens första stänksäkra design, behöver du inte oroa dig om ditt barn leker utomhus i regnet. 28 Cochlear och den ovala logotypen är varumärken från Cochlear Limited. Baha är ett registrerat varumärke som tillhör Cochlear Bone Anchored Solutions AB. N34833F ISS1 DEC10 Swedish translation

16 Stiftelsen Tysta Skolan upptäckt skillnader i nyföddas öron jämfört med äldre barn. Innebörden av detta är att koklean inte är färdigutvecklad hos små barn. firade 150-års jubileum En mindre skara hade tagit tillfället i akt att hörsamma stiftelsen Tysta Skolans inbjudan till symposium på Nobel Forum, Karolinska Institutet i Stockholm med anledning av stiftelsens 150-års-jubileum. För Barnplantorna har stiftelsen Tysta skolan inneburit ofantligt mycket. Jag tänker särskilt på när Barnplantorna var nybildat i mitten av 1990-talet och motståndet var omfattande mot CI och därmed mot Barnplantorna. För en nybildad organisation som utmanade hela dövvärlden och även befintliga intresseorganisationer var det inte lätt att få fondansökningar beviljade. Stiftelsen Tysta Skolan var den första stiftelse som visade Barnplantorna och därmed våra medlemmar förtroende. Det är vi ytterst tacksamma för. Introduktionen bjöd på historik Ordförande i Tysta Skolan och tillika f.d. rektor vid Hällsboskolan i Sigtuna, PG Kåhrström gav oss ett stycke historik i sin introduktion av firandet. Tysta Skolan grundades 1860 av Jeanna Berglind. Från början var det en privat uppfostrings- och undervisningsanstalt för döfstumma barn. Under en lång rad år utvecklades skolan. Dels bytte den lokaler men även olika pedagogiska metoder och kommunikationsmetoder ändrades utifrån vad man ansåg i de olika tidsepokerna. I första skedet ( ) undervisades det huvudsakligen enligt skrivteckenmetoden. Under nästa skede ändrades detta till undervisning enligt talmetoden Under följande skeden utvecklades grundläggande skolkurs och praktisk fortsättningsundervisning. Under 1900-talet ( ) bytte skolan namn till Yrkesskolan i Stockholm för hörselskadade. Stiftelsen som utgör den ekonomiska grunden för skolan behåller dock sitt namn Stiftelsen Tysta Skolan. Idag förvaltar stiftelsen de medel som finns kvar och delar ut cirka 5 miljoner kronor årligen i form av stipendier och anslag. Föreläsarna hyllade alla jubilaren! För inbjudna föreläsare har stiftelsen Tysta Skolan genom året betytt en hel del. Detta beskrevs av Mats Ulfendahl, Erik Berninger, Gunnel Backenroth, Barbara Canlon, Elsa Foisack och Ulf Rosenhall. Alla hyllade de jubilaren med intressanta anföranden. Att behandla hörselskador nu och i framtiden För många av oss är Mats Ulfendahl känd genom sin forskning om behandling av hörselskador nu och i framtiden. Han påpekade hur betydelsefullt Tysta Skolan varit för bidrag till forskning och då även till forskning av kontroversiell karaktär. Ulfendahl gjorde en snabb exposé över forskning inom området och påpekade att antalet hörselskadade ökar och att fler än en miljon svenskar har en hörselnedsättning, vilket också HRF (Hörselskadades Riksförbund) påpekat i sina årsrapporter. Med över 250 miljoner hörselskadade globalt finns det naturligtvis också, enligt Ulfendahl, en kommersiell marknad värd miljarder. Vi behöver ökad kunskap om underliggande mekanismer om hur och varför hörselskador uppstår. Det behövs också nya strategier för behandling. Han påpekade att introduktionen av cochleaimplantat gav alla ett helt nytt synsätt, det vill säga att innerörat kunde behandlas. Hörsel, stress och livskvalitet Barbara Canlon samverkar i flera nationella och internationella nätverk både inom den akademiska och industriella världen. Hon talade om vikten av att förstå de underliggande mekanismerna bakom hörselnedsättning och för att hitta nya sätt att förebygga skadan. Vi fick ta del av en snabb, men intressant tillbakablick över hörselforskning 150 år och framåt till nuläget. Alfonso Cortis enkla skisser på hårcellerna, det som benämns det cortiska organet, gjordes redan Nästan ett hundra år senare (1943) fick Georg von Bekesey Nobelpriset för sin beskrivning över hur ljud fortplantar sig inne i snäckan som en vandrande våg. Bill Brownell upptäckte 1984 att hårcellerna fungerade som muskler och kunde dra ihop sig. Detta lade grunden till de så kallade akustiska emissionerna. Stress påverkar hörseln och hörselsnäckan är mottaglig för stress. Det finns emellertid individuella skillnader i känslighet för bullertrauman. Hörselscreening ökar barns kommunikativa förmåga Från Barbara Canlons intressanta föreläsning avhandlades hörselscreening och dess betydelse för barns kommunikativa förmåga genom Erik Berninger. Tidig intervention är god samhällsekonomi, konstaterade Berninger. En nyhet, i vart fall för undertecknad, var att man nyligen Hur lär sig döva barn matematik? Ovanstående var fokus på Elsa Foisacks anförande. I sin doktorsavhandling beskriver Elsa Foisack hur döva barns lärande i matematik går till. Utifrån sju elever på mellanstadiet beskriver hon och drar slutsatser hur de utvecklar och utvecklas genom den matematiska processen. Från sitt lärandeperspektiv avseende gruppen döva barn belyser hon tvåspråkighet (svenska, teckenspråk) i lärandet av ämnet matematik. Hur hanterar hörselskadade utmaningar i arbetslivet? Gunnel Backenroth, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, ställde frågan om det kan vara en merit på arbetsmarknaden att ha en hörselnedsättning. Kan det vara så att hörselskadade kan hjälpas med kognitiv beteendeterapi för att hjälpa sig själva? En intressant frågeställning även när det gäller tonåringar med hörselnedsättning. Det finns mycket lite forskning inom detta område, enligt Backenroth. Tendenserna visar på större effekter om rehabilitering innehåller även kognitiv beteendeterapi. Beethoven uppmärksammas Vad vore lämpligare att avsluta ett väl genomtänkt jubileumsprogram än en betraktelse över Beethovens liv. Ulf Rosenhall, professor e.m. introducerade sitt anförande med att gratulera Stiftelsen Tysta Skolan på födelsedagen genom att låta oss lyssna på ett avsnitt av Beethovens nionde symfoni. Sedan följde en intressant djupdykning i Beethovens liv utifrån hur hans över tid försämrade hörselnedsättning påverkade hans liv i början av 1800-talet. Redan vid trettio års ålder var Beethoven i praktiken döv och fick kommunicera med skrivna lappar med andra människor. Rosenhall beskriver hur Beethoven skrev om sin svåra situation till sin bror i något som har benämnts Heiligenstadttestamentet. Enligt Rosenhall bör Heiligenstadt-testamentet läsas av alla som jobbar inom hörselvården. Med andra ord vi lever i en annan tidsålder Professor Mats Ulfendahl än Beethoven men känslorna och våndan tycks detsamma för en person med svår hörselnedsättning. Stort tack till styrelsen för Stiftelsen Tysta Skolan för en mycket givande jubileumsdag. Text: Ann-Charlotte Gyllenram 30 31

17 B A R N P L A N TA B L A D E T D E C E M B E R (VT) 0 Hörapparak OK CI OK Slinga OK Hörselteknik måste fungera och användas! Språkutveckling hos elever med CI och ytterligare funktionsnedsättningar så som utvecklingsstörning kan bli begränsad och sker långsammare än hos andra barn med CI (Chute & Nevins, 2006). Därför menar Chute och Nevins (2006) att det krävs samarbete mellan olika professioner för att eleven ska kunna få den bästa nyttan av sina hjälpmedel. De påpekar vidare att en bra undervisningssituation ställer bland annat krav på akustiken, pedagogiken, elevens uppmärksamhets-, anpassnings- och socialförmåga. En inventering (Gustafsson, 2006) i specialskolor för elever med hörselnedsättning visar stora brister både i den akustiska miljön och i hörseltekniken. Gustafsson anser dessutom att forskning som på ett tillfredsställande sätt belyser hur hörseltekniska hjälpmedel bör användas på bästa sätt för elever med flerfunktionsnedsättning är mycket knapphändig. Den akustiska miljön är också av stor vikt då eleverna skall använda FM-system eller teleslinga (Wik, 2008). Det finns idag flera forskningsrapporter (Filipo et al, 2004; Sundman, 2008; Berrettini et al, 2008) som visar att elever med flerfunktionsnedsättning bör erbjudas cochleaimplantat. Dock skall vårdnadshavare/anhöriga tydligt informeras om att ingreppet inte alltid resulterar i att barnet kan tillägna sig ett talspråk. Denna information bör ges till vårdnadshavare även om flerfunktionsnedsättningen inte är känd. Forskningsrapporterna visar ändå att barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning har nytta av sitt CI såsom Fungerade hörselteknisk utrustning i procent större närvaro, reagerar på ljud, högre vakenhetsgrad, härmar och producerar 60 ljud Halva ordet är någon annans... 0 På Lika Värde-konferensen, anordnad av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) i oktober 2010, hade vi ett seminarium, Halva ordet är någon annans kommunikation Elevernas födelseår via syn och i procent hörsel utifrån individens 30 behov. Det var jag, Carin Roos, Lotta Andersson och Jari Linikko som talade i 25 ämnet. Carin tog upp elever med dövhet 20 och annan etnisk bakgrund. Hon påpekade 15 att det finns ytterst lite forskning om teckenspråkiga barn med annat hemspråk, talat 10 5 eller tecknat språk, och att det man vet 0 handlar om vikten av att lärare är medvetna om den stora betydelse som kunskap om det egna hemspråket har för alla barn. Hon framförde vikten av att man tar tillvara Procent barnets kunskaper om hemlandet och om eleven hade ett annat teckenspråk eller använde sig av egna tecken. Lotta Andersson tog upp behovet av användningen av flera kommunikationssätt för elever i särskolan. Men också vikten av att kartläggning görs 2008 innan åtgärder sätts in Jari Linikko och jag redovisade ett pågående projekt om hur användningen av 2010 (VT) teleslinga och mikrofoner påverkar undervisningen och kommunikationen i klasser med elever med hörselnedsättning/dövhet i kombination med utvecklingsstörning. Under Personliga våren hörhjälpmedel 2008 installerades i procenttele- slingor (okorrelerade) samt modern hör sel teknik i tre klassrum. Även under våren 2008, förelästes vi om hörsel och hörselteknik för hela personalgruppen runt CI eleverna, information gavs även klassvis för Inget lärarna om elevernas individuella hörhjälpmedel (hörapparater och CI). Eleverna i de tre grupperna (totalt sexton elever) hade en hörselnedsättning från lätt till dövhet (fig. 1). En fjärdedel av eleverna hade CI och drygt en tredjedel hade hörapparat och Hörapparak OK CI OK Slinga OK Elevernas tonmedelvärde (TM3) i procent 2010, 16st Hörapparat Figur 1: Elevernas hörselnedsättning i projektgruppen, i procent. fig. 1 resten av eleverna hade inget hjälpmedel (fig. 2). Eleverna var födda (fig. 3). I elevgruppen fanns två flickor och fjorton pojkar. Sex av eleverna (37 %) har annat hemspråk vilket är något högre andel jämfört med specialskolans 27 % (2007, SPM) eller med grundskolans fjorton procent: (SCB, 2004/2005). Welch (2000) menar att man tar mycket lite hänsyn till elevens etniska bakgrund och (Redding, 2000) menar att man ställer för låga förväntningar på denna elevgrupp. Hörselteknik måste fungera och användas Under våren 2009 gjordes djupintervjuer med klasslärarna, videofilmning gjordes i klasserna både med upptagning av ljudet via filmkamerans mikrofon och via teleslingans ljud. Avslutningsvis fick lärarna kommentera (så kallad stimulated recall) inspelat material för att fånga deras tankar om undervisningssituationen vid användandet av teleslingan och mikrofoner. Heiling (1999) till exempel påpekar att undervisningen lätt kan bli för fixerad vid tekniken. Att ordinerade hjälpmedel varken används i skolan eller i hemmet nämner Andersson (2002). I detta projekt gjordes redan från starten veckovisa kontroller på elevernas individuella hörselhjälpmedel och varefter teleslingorna kom på plats gjordes även veckovisa tekniska kontroller på dessa. Under projektettiden har hörseltekniska kontroller gjorts på 185 hörapparater, 115 CI och 233 teleslingekontroller (fig. 4). Vid starten var det bara 40 % av elevernas individuella hörhjälpmedel som fungerade klanderfritt. Då projektet redovisades på Lika Värde-konferensen var det 67 % väl fungerande hörapparater och 71 % väl fungerande CI. Med ej fungerande menas att det individuella hjälpmedlet var trasigt/ tyst eller användes inte vid kontrolltillfället. På Birgittaskolan, en specialskola, har hörapparater kontrolleras under många år (Gustafsson, 2009) och där har man inte kommit över 80 % väl fungerande hörapparater, även om det där går elever som inte har flerfunktionsnedsättning. Teleslingornas funktion har legat på runt 90 % väl fungerande under hela projekttiden (fig. 4). Vilket är högt jämfört med Procent Fungerade hörselteknisk utrustning i procent Hörapparak t OK CI OK Slinga OK undersökningen 0 som gjorde 2006 hos inkluderade elever (Gustafsson, 2009). På de Elevernas födelseår 0 19 i procent kontrollerade teleslingor, år 2006, var 25 hälften ej väl fungerande men endast hälften av dem var felanmälda. Felprocenten på teleslingorna i projektgruppen har ökat sista 10 året vilket troligen beror på att utrustningen, 5 sladdar, batterier och kringutrustning 0 har använts i över två år och behovet av utbyte eller service har ökat. Totalt i elevgruppen fanns fyra elever med CI. Två av eleverna hade en äldre modell utan inbyggd telespole (de använde i början en yttre telespole med sladd) men Procent Elevernas födelseår i procent Elevernas tonmedelvärde (TM3) i procent 2010, 16st 50 under projekttiden har dessa bytts ut till 45 moderna 40 med inbyggd telespole (VT) Hörapparat framförallt visar vårt projekt att fortlöpande CI Inget 30 Slutsats: 25 fungerande hörselteknik 20 ger större delaktighet i undervisningen 15 Elever 10 med flerfunktionsnedsättning som 5 använder hörapparat eller CI svarade positivt 0 på användandet 0 19 av teleslingan De flesta elever var mer med i undervisningen. Några av eleverna talade högre, andra svarade snabbare och oftare än tidigare då teleslinga inte fanns. Om det som i vårt projekt även finns döva elever måste kommunikativa och pedagogiska hänsyn tas så att samtliga elever fig. 2 Elevernas tonmedelvärde (TM3) i procent 2010, 16st Personliga hörhjälpmedel i procent Hörapparat fig. 4 får lika möjligheter att delta. Rutiner för att Personliga hörhjälpmedel i procent kontrollera funktionen på elevernas hörapparater och CI måste finnas. Det förutsätter att lärarna har tillgång till clips med hörapparat, testplatta och fjärrkontroll. Men kontroller måste göras för att säkerställa elevernas hörhjälpmedel, gärna dagligen vilket har kommit igång i en av klasserna under projekttiden. Den största pedagogiska utmaningen i undervisningen med elever med flerfunktionsnedsättning är valet av kommunikationsätt/en. Det förutsätter väl underbyggda individuella lösningar där flera yrkesgrupper måste samverka. CI Inget 20 Figur 15 2: Elevernas individuella hjälpmedel, i procent. Figur 3: Elevernas födelseår i procent. Figur 4: Funktionen av hörapparater, CI och teleslingorna 2008 vt fig. 3 Text: Sören Holmberg (Karolinska Universitetssjukhuset) Tack till: Carin Roos (Karlstads Universitet) Lotta Andersson (Malmö Högskola) Jari Linikko (SPSM och Stockholmsuniversitet) 32 33

18 Sommaren 2011 är det åter dags! Barnplantornas populära kurs för familjer Sommar, sol, vajande sädesfält, hav och en hänförande utsikt över till Danmark. Många föräldrar längtar till Sundsgårdens Folkhögskola utanför Helsingborg och Barnplantornas traditionella sommarkurs för familjer. Det Klara Alternativet för Säker Kommunikation Vi lovar alla ett spännande program med fl era internationellt erkända föreläsare. Aktiviteter för barnen samt festmiddag sista kvällen med den för många familjer kända orkestern Gubbarock. Erövra kunskap samt dela erfarenheter med andra familjer. Anmälningsblankett och program se Tveka inte utan anmäl er nu. Platserna tar snabbt slut. Hälsningar fråns Sommaren 2009 Foto: Madeleine Gyllenram Bångs Stiftelse ger bidrag till barn- och ungdomsverksamhet med social inriktning Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne 34 Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne ger varje år bidrag till föreningar och organisationer med social inriktning. Bidrag kan sökas av föreningar som arbetar för att främja social utveckling och omsorg av barn och unga upp till 18 år. Stiftelsen ger stöd till bl.a. arbete för att minska drogmissbruk, motverka våld, utstötning och verka för mångfald och integration samt arbete för att främja social gemenskap för unga som på grund av funktionsnedsättning eller av andra skäl har behov av stöd till utvecklingsinsatser. Bidrag ges inte till administration eller inventarier och inte heller till verksamhet som det åligger stat, landsting eller kommun att tillgodose. Religiös verksamhet eller scout-, idrotts-, eller skytteverksamhet kan inte få bidrag. Från och med år 2010 tillämpar Stiftelsen ett nytt ansökningsförfarande och en ny ansökningsblankett. Endast ansök ningar enligt det nya förfarandet och den nya blanketten kan behandlas. Ansökningsblanketten kan laddas ner från hemsidan där ytterligare information finns att tillgå. En fullständigt ifylld ansökan skall vara Stiftelsen tillhanda senast den 15 februari Styrelsen gör en preliminär bedömning av ansökan. Föreningar vars ansökningar preliminärt bifalles kommer att uppmanas att först därefter skicka in en komplett ansökan. Marknadens NYASTE och MEST AVANCERADE hörapparatteknologi med Advanced Bionics cochleaimplantat ClearVoice -strategin från AB, som bygger på HiRes Fidelity 120 processorteknologi, har utformats för att kunna automatiskt analysera och anpassa sig till alla de olika hörselsituationer du befinner dig i under en vanlig dag, och separera ut störningar från det du helst vill höra tal. ClearVoice har utvecklats så att du ska kunna höra din äkta hälft på restaurangen, barnen i bilen, läraren i klassrummet, och din favoritlåt på radion utan att någonsin behöva byta program eller ändra inställningar på processorn. För mer information om ABs cochleaimplantat och marknadens nyaste och mest avancerade hörapparatteknologi, ring +44 (0) eller maila oss på uk@advancedbionics.com. När jag gjorde mitt hörseltest... med mitt gamla program med bakgrundsljud hade jag ungefär 40 procent på meningar. Med ClearVoice kunde jag gå från 40 till 88 procent. Skillnaden märks tydligt! Deborah Lenihan från Alberta i Canada; implanterades vid 36 års ålder Hör skillnaden Se vår online-demo redan idag på: Du kommer att höra och se varför ClearVoice är det klara alternativet för säker kommunikation.

19 Nyheter i korthet Intensiv träning bra för barn med läsoch skrivsvårigheter Intensiv daglig träning under en begränsad period ger bättre resultat för barn med läs- och skrivsvårigheter än traditionell specialundervisning. Cirka fem procent av Sveriges skolbarn har svårt med läs- och skrivinlärning beroende på brister i ordavkodningen. Forskarna är eniga i att det handlar om sviktande fonologisk förmåga. Det innebär att en del barn har en låg medvetenhet om det talade ordets ljudmässiga uppbyggnad. Logopednytt 7/10 Skillnader i förskrivning av hjälpmedel Det är vanligt att både barn och vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar inte får de hjälpmedel som de behöver trots att utvecklingen inom kognitionsområdet gått framåt. Det visar en ny kartläggning från Hjälpmedelsinstitutet. En förklaring kan vara att omgivning och förskrivare saknar tillräckliga kunskaper om kognitiva funktionsnedsättningar. MyNewsdesk/Hjälpmedelsinstitutet Koppling mellan Apgar-poäng och CP-skador Bebisar som får låga Apgar-poäng vid födseln löper ökad risk att få cerebral pares, CP. Nyfödda barns hälsotillstånd bedöms enligt Apgar-skalan, där bebisens hjärtfrekvens, andning, muskeltonus, reflexer och hudfärg sätts in i en skala mellan ett och tio. Tidigare forskning kring kopplingen mellan låga Apgar-poäng och cerebral pares har varit motsägelsefull. Nya resultat visar att det finns en tydlig koppling, enligt norska forskare som ligger bakom studien. Netdoktorn Pneumokock-typen 19A diskuterades på vaccinmöte Det finns en pneumokocktyp som kallas 19A som är särskild svår att behandla. Två av totalt tio barn i Stockholm som i fjol drabbades av allvarlig pneumokocksjukdom orsakat av 19A. De vanligaste formerna av allvarlig sjukdom är hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. På ett nordiskt vaccinmöte i Stockholm den oktober diskuterades bland annat ökningen av serotypen 19A. Smittskyddsinstitutet följer situationen noga, sade Birgitta Henriques Normark, som är professor i medicinsk mikrobiell patogenes vid institutionen för mikrobiologi på Karolinska Institutet och överläkare på Smittskyddsinstitutet, och Åke Örtqvist, som är smittskyddsläkare vid Stockholms läns landsting. Det finns en övervakning både internationellt och nationellt när det gäller förändringar i både insjuknande, förekomsten av de olika serotyperna, och eventuell resistens utveckling. Test kan göra det lättare att upptäcka ADHD Ett nytt test som forskare i Malmö har tagit fram ska spåra funktionsstörningen ADHD hos barn, rapporterar TT. Forskare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö har hittat ett nytt sätt att upptäcka funktionsstörningen. Testet mäter generella uppmärksamhetssvårigheter, ett av de klassiska symtomen vid ADHD, säger Siegbert Warentin, docent på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken till TT. Forskarna bakom studien påpekar emellertid att testet bör ses som ett komplement och att det inte ensamt kan ge underlag för diagnosen ADHD. Netdoktorn Funderar du på att söka till specialskola? Då är det tid att kontakta våra statliga specialskolor med lärmiljöer för elever som behöver alternativ. Ekeskolan är för elever med synnedsättning och ytter ligare funktionsnedsättning. Hällsboskolan är för elever med grav språkstörning. Åsbackaskolan är för elever med medfödd dövblindhet och med hörselnedsättning i kom bination med utvecklingsstörning. Våra regionala specialskolor finns för elever med hörselnedsättningar: Manillaskolan i Stockholm, Kristinaskolan i Härnösand, Birgittaskolan i Örebro, Vänerskolan i Vänersborg och Östervångsskolan i Lund. Kontakta oss för mer information om val av grundskola eller boka tid för besök på telefon eller via Senaste ansökningsdag är 15/ Östervångskolan i Lund flyttar Östervångskolan i Lund. Huvudman för Östervångskolan, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) har efter utredning beslutat sig för att flytta skolans verksamhet. Utvecklingsmöjligheterna har utretts men SPSM har kommit fram till att skolan bör flytta till andra lokaler i närheten av en kommunal grundskola, säger Christer Fleur, regionschef för SPSM i södra regionen. Planeringen är att Östervångskolans verksamhet skall flytta in i en nybyggd fastighet i anslutning till eller integrerat med Tunaskolan. Vi ser stora möjligheter till samverkan mellan grundskolan och specialskolan, säger Lena Leufstedt, förvaltningschef för Barn- och skolförvaltning, Lunds stad. Tunaskolan har lång erfarenhet av samverkan mellan olika skolformer och skolledningen ser att det finns utvecklingsmöjligheter

20 Profilera dig med en ny kostym Reklambyrån Xtrovert Media är den färgstarka fullservicebyrån i Göteborg med de stora resurserna kontakten med oss räcker för de flesta typer av uppdrag inom reklam, marknadsföring och informationsproduktion. Vi kan bland annat stå till tjänst med: Grafisk design och produktion Original och trycksaker Bildbehandling och foto Illustration 3D-visualisering Textproduktion och copywriting Tidningsproduktion Mässmaterial och event Profilreklam Strategisk kommunikation Webbdesign och webbproduktion Filmproduktion Butikskommunikation Informationsproduktion Projektsamordning Slå oss en signal på , eller maila info@xtrovertmedia.se GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! En riktigt god jul och ett gott nytt år önskar vi alla medlemmar, stödmedlemmar, deltagare i Pedagognätverket, samarbetspartners samt alla andra som verkar för barn med hörselnedsättning såväl nationellt som internationellt. Ett stort tack också till de fonder och stiftelser som möjliggör vår omfattande verksamhet.