Reserapport från Australien Skola/förskola i integration med hörselvård
|
|
- Helen Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reserapport från Australien Skola/förskola i integration med hörselvård I slutet av oktober åkte Eva Karltorp CI-kliniken Stockholm samt Ann-Charlotte W Gyllenram och Christina Ryberg Barnplantorna med stöd från Stiftelsen Tysta Skolan till Australien för att studera förskole/skolsituation och habilitering av barn med CI. Samtidigt passade vi på att ta del av den omfattande forskningen inom cochleaimplantat området genom besök på Bionic Ear Institute i Melbourne och Cochlears fabrik i Sydney. Ett stort TACK riktas till framförallt professor Graeme Clark och hans fru Margret för deras stora gästfrihet och stöd vid planerandet av studieresan. Vi tackar också rektorer, personal, föräldrar, barn, Cochlear och alla andra för att ni så frikostigt delat med er av viktiga erfarenheter. Avseende stödet till döva och hörselskadade barn och deras föräldrar är Australien synnerligen välorganiserat. Nedan följer en kort beskrivning av några av de verksamheter vi besökte. Taralye Early Intervention program för barn 0-6 år Ett av besöken i Melbourne gjordes vid Taralye som erbjuder Kindergarten program för barn (3 5 år) Tidigt lärande program för barn (0 2 år) I det tidiga programmet för små barn (0 2 år) ingår Mamma/baby grupper Småbarns grupp Lekgrupp Tidig inlärnings grupp Det kändes positivt med den bredd av olika program som erbjöds både föräldrar och barn. Föräldrar kunde genom vissa program få stöd av andra föräldrar men också inledande utbildning i hur viktig förälderns kommunikation med barnet är. Föräldrarna var verkligen delaktiga på sina villkor och sågs som en viktig del i teamarbetet runt barnets tal- och språkutveckling. Liksom många av de andra förskolor och skolor vi besökte fanns ett team av olika professionella på Taralye delaktiga i arbetet. Teamen bestod av psykologer, socialarbetare, logopeder, audiologer och dövlärare. Taralye var också fullständigt utrustade (audiologisk avdelning) för att möjliggöra hörselmätningar samt ge teknisk support. Utvärderingslistor användes för att tidigt fånga upp barns eventuella inlärningssvårigheter, vilket ju naturligtvis underlättar förskolans viktiga förberedelsearbete inför skolan. Fokus är också att utveckla lyssnandet och språket just för att ge barnen en grund inför skolan. Som ett led i detta vänjs barnen redan i två årsåldern att använda FM system vid sagostunder etc. Barn kan också erbjudas ett extra år på Taralye för att mogna istället för att behöva gå ett tionde år i skolan. Ytterligare information:
2 Shepherd Centre i Sydney Early Intervention Centre Shepherd Centre i Sydney är liksom Taralye ett center för förskolebarn och föräldrar till förskolebarn. Syftet är att ge barn de optimala möjligheterna tidigt att utveckla lyssnande och språk. Shepherd Centre har ett AVT (Audio Verbal Therapy) förhållningssätt och all personal genomgår varje år AVT utbildning. Verksamheten finansieras av donationer och fonder samt visst stöd från Staten. Shepherd Centre startades av Bruce Shepherd I egenskap av förälder till två döva barn realiserade Bruce Shepherd en dröm om att gravt hörselskadade barn och deras föräldrar bör ges kunskapen, valfriheten och grunden till delaktighet i samhället. Hörstenarna i verksamheten är fortfarande att om familjer förses med bra information och professionell vägledning så kommer de också att fatta bra beslut angående sitt barn. John Tracy Clinic i Los Angeles i USA användes som en modell för byggandet av det första Shepherd Centre i Australien. Ett antal föräldrar, medlemmar i Barnplantorna har redan via Barnplantornas hemsida varit i kontakt med John Tracy Clinic som erbjuder gratis rådgivning och utformande av träningsprogram för den enskilda familjen med barn även via Internet. Shepherd Centre erbjuder AVT workshop (fem dagars kurser; nybörjarkurs, fortsättningskurs och avancerad kurs) Skräddarsydda workshops Informationskurser för föräldrar (varannan vecka) Helgkurser för föräldrar och barn. Hela familjen är delaktig och diskuterar interaktion och att lära genom leken bl.a. Diskussionersgrupper tonåringar föräldrar Individuella program för barn Vid kurser för föräldrar blandas föräldrar till hörselskadade barn med föräldrar till barn med CI samt barn med BAHA (benförankrade hörapparater) såväl som att vissa specifika lektionspass anpassas enbart för föräldrar till barn med CI, HA (hörapparat) samt BAHA (benförankrad hörapparat). Just nu är 150 familjer involverade i Shepherds verksamhet av dessa är 1/3 barn med CI, 2 barn med BAHA (benförankrad hörapparat) och resten barn med hörapparat. Varje barn förses med ett utvecklingsprogram (mer avancerat än utvecklingsplaner/åtgärdsprogram i Sverige) där också målsättning för de kommande 12 månaderna framtas tillsammans med föräldrarna. Shepherd Centret är tydliga mot föräldrarna vilken typ av engagemang som förväntas av dem för att målsättningarna ska uppnås för deras barn. Över 95 % av föräldrarna fullföljer Shepherds Centrets program. På Shepherd Centre har man särskilda program för s.k. priority kids barn som av någon anledning utvecklas långsamt. Här utvecklas en individuell aktionsplan där hela Shepherds team av (logopeder, dövlärare, audiologer, psykologer etc) är involverade tillsammans med föräldrarna. Om ingen förändring kan ses i barnets utveckling efter 3-4 månader diskuteras om Shepherd Centre är rätt program för barnet eller om barnet med familj bör hänvisas till något annat förskoleprogram med t.ex. teckenspråkigt förhållningssätt. På Shepherd Centre
3 utförs också inkoppling efter CI-operation samt injusteringar av CIprocessor såväl som hörapparater i samarbete med sjukhuset i Sydney. Stora fördelar ses med en verksamhet under samma tak s.a.s. Samarbete mellan olika professionella såväl som med föräldrar underlättas. Ett stort antal barn har efter deltagande i programmen på Shepherd Centre åldersadekvat språk. De flesta fortsätter till skolor för normalhörande med stöd eller särskilda hörselenheter vid skolor i Sydney med omnejd. Ytterligare information Mount View Primary School Skolan var vackert beläget i en förort till Melbourne. Här deltog 830 elever i undervisningen. Trettio elever på skolan hade hörapparat eller CI. Av dessa är sjutton elever CI-användare. Sex förskoleklasser med cirka 20 barn i varje grupp utgjorde grunden på Mount View Primary School. Skolstart sker i Australien vid fem års ålder. Skolan är fullt utrustad med en teknisk enhet för barnen med HA/CI. Det innebär bl.a. att barnen med CI/HA börjar en halvtimma före de andra barnen varje morgon för att gå till den tekniska enheten för kontroll av FM-system och HA/CI. En filosofi som dessutom tycktes väl spridd på de skolor vi besökte var att barnen tidigt lär sig hur hörhjälpmedlet fungerar; hur FM-systemet fungerar och inspireras i att bära såväl hörhjälpmedel och FM-system. Alla barn bar FM-system såväl på lektioner som ute på gymnastiklektioner. Detta anses överlag i Australien vara en av hörnstenarna till att klara undervisning i en större grupp. Barnen med CI/HA erbjöds lästräning varje dag enskilt (Reading recovery teacher). Skolan försökte uppnå målet med två elever med HA/CI i varje klass. Då har de stöd av varandra i klassen. Med fler elever med HA/CI i en klass menade man skapade en grupp i gruppen som hämmade sociala kontakter med övriga elever i klassen. Under vår rundvandring fick vi samtala med flera entusiastiska lärare såväl som elever med CI. Många elever med CI ansåg att de hellre ville gå på en stor skola för att det gav fler möjligheter till kamrater och också vara del i ett större socialt sammanhang. Barnen med CI/HA var accepterade på skolan av övriga elever (vilket vi också konstaterade vid våra övriga studiebesök). Nivån på stöd utformas utifrån individuella behov hos barnet och kan inkludera Utveckling av språk, tal och auditiv förmåga Stöd i att läsa Stöd i mindre grupp Stöd i klassen Den statliga hörselverksamheten Australian Hearing besöker skolan varje månad i likhet med hur man besöker övriga skolor i Australien där barn med CI/HA/BAHA återfinns. Cochleaimplantat kliniken i Melbourne besöker också Mount View varje månad. Brevvänner i Sverige bland barn med CI/HA efterlyses i Sverige av flera elever. Kanske kan det öppna upp goda möjligheter för våra barn att träna sig i engelska språket samt kanske få vänner för livet i Australien. Intresserade ombedes ta kontakt med Sara Kenfield e-post: kenfield.sara.e@edumail.vic.gov.au Yarra Valley Grammar School Yarra Valley Grammar School påminde mycket om Mount View Primary School. Här deltog också eleverna en stor del av tiden i den ordinarie undervisningen med stöd och hörselanpassningar typ FM-system. Hörselutbildad personal fanns liksom en teknisk enhet som ombesörjde att hörhjälpmedlen fungerade. Liksom föregående skola hade man även ett stort fokus på de barn med HA/CI med andra inlärningsproblem som trots stöd inte når målen. Enstaka barn utvecklar inte bra tal och då används tecken vid kommunikation. Det finns dessutom barn med sämre tal som ändå har ett åldersadekvat språk och åldersadekvata kunskaper. Barn med inlärningsproblem är enligt skolan en stor pedagogisk utmaning.
4 Man förespråkade också här Att se hela barnet och ge dem självkänslan att föra sin egen talan istället för att andra överbeskyddar dem. Individuella lösningar Se framstegen även hos de barn som har andra inlärningsproblem Anteckningshjälp på lektioner St Mary s School for hearingimpaired students Här deltog elever i mindre grupp med andra hörselskadade men slussades senare ut i mainstream med stöd. Filosofin var att det är bättre att börja i en mindre grupp för att erhålla ett bra språk. I övrigt erhölls likvärdigt stöd avseende tekniska hjälpmedel, lästräning, auditivt stöd samt logopedstöd som övriga skolor ovan. Intressant att notera var att lärarna här inte bar mikrofon på kavajslaget utan alla hade huvudburna mikrofoner. Anledningen var att huvudburen mikrofon gav ett mera optimalt ljud för eleverna. En del äldre talande elever (HA/CI) på skolan (där undervisningen på talat språk med tekniska hjälpmedel fungerade bra) hade påbörjat kurser på fritiden i Auslan (australiensiskt teckenspråk) då de upptäckt fördelen med detta ibland på fritiden i gruppsituationer. Detta ställde man sig på skolan positivt till och funderade även på att erbjuda kurser i Auslan inom skolans ramar. Victorian College for the Deaf Vi besökte också en mer renodlad dövskola vars profil kunde liknas vid våra svenska dövskolor för tio år sedan. Döva/gravt hörselskadade elever med andra inlärningsproblem var en ökande grupp på skolan. Här skedde undervisningen på teckenspråk. Skolan strävade efter att ge eleverna en positiv självbild och ett uppskattande av dövas kultur. Man ansåg också att vissa av eleverna kunde följa samma kursplan som övriga skolor men att andra elever behövde stöd och individuella utvecklingsplaner utifrån sina behov och förutsättningar. En del elever når aldrig samma kunskaper som hörande pga andra inlärningsproblem. Ytterligare information: Australian Hearing nationell hörselvård (statligt styrd) Australiensisk hörselvård för barn sköts av Australian Hearing som har ett gott samarbete med alla de center och skolor vi besökte. Australian Hearing är indelat i 78 center nationellt i nio regioner. Barn har rätt till Årliga hörseltester Uppgradering av hörhjälpmedel till senaste modell Utvärdering av barnets resultat med hörhjälpmedel Injustering av hörhjälpmedel Tillgång till batterier, sladdar, yttre delar samt uppgradering av processor för barn med CI Tillhandahålla omgående reparation av hörhjälpmedel En post service finns för batterier och reparationer Forskning och klinisk uppföljning Bionic Ear Institute Vi såg fram emot besöket på Bionic Ear Institute! Här utvecklades det första flerkanaliga
5 cochleaimplantatet under professor Graeme Clarks ledning. Institutet ska för övrigt byta namn till Graeme Clarks Institute i samband med Graemes nära förestående pensionering. Trevligt! Vi fick höra intressanta föreläsningar av de mycket kunniga doktorerna på institutet. De har fått finslipa sina kunskaper genom att de utbildar många doktorer från andra länder, framförallt i Asien. Vi fick också mycket tid att diskutera olika ämnen bl a kluriga patienter där inte allt gått på räls. Vi beslöt också att samarbeta mer i framtiden. Cochlear Cochlears tillverkning är inrymt i gigantiska lokaler i Sydneys utkant. Vi blev mycket väl mottagna även här och fick en intensiv dag med omväxlande studiebesök och föeläsningar. Om vi så önskade fick vi kopior av powerpoint föreläsningarna och för övrigt mycket annat bra informationsmaterial. Cochlear kommer de närmaste 5 åren att satsa lika mycket på forskning och utveckling som de hittills gjort i företagets historia (25 år). Det var imponerande att möta de kunniga medarbetare som tog hand om oss under dagen och framförallt slogs vi av den entusiasm de visade för sitt arbete. Slutsatser Här i Sverige har vi mycket att lära av Australien både inom förskole/skolverksamhet och hörselvård. I Australien tycks finnas En större omfattning av samarbete förskola/skola, hörselvård och föräldrar En större valfrihet för föräldrarna avseende val av förskola och skola En mer omfattande verksamhet centrerad till att tidigt utveckla barnens auditiva såväl som språkliga förmågor Ett omfattande medvetande om att döva barn kan ha andra inlärningsproblem och åtgärder för att stödja det enskilda barnet utifrån det En noggrann uppföljning av det enskilda barnets sociala, språkliga och kommunikativa utveckling på förskolenivå utifrån utvärderings- och uppföljningslistor I Sverige vill föräldrar ha ett utökat samarbete med professionella. Barnplantornas föräldrakurser visar också på en stor vilja och önskan hos föräldrar att få kunskap i hur de kan stödja sitt barns kommunikativa utveckling i hemmiljön. Föräldrar i Sverige har fördelar genom ett vårdbidrag som möjliggör för dem att ägna tid åt sitt barn. Vilken valfrihet erbjuds föräldrar i Sverige idag? Ann-Charlotte Gyllenram Eva Karltorp
Informationsmöte inför Pias skolstart i årskurs X 2011-MM-DD
Informationsmöte inför Pias skolstart i årskurs X 2011-MM-DD Innehåll Övergripande mål Statistik & Bakgrund Vad är ett Cochlea Implantat (CI)? Konsekvenser av hörselnedsättning Lyssnandets betydelse Vad
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merCI-kommunikation och teknik
CI-kommunikation och teknik En uppföljningsstudie Åsa Folke, habiliteringspedagog Roger Brodin, hörselvårdsingenjör B i E ö ö läk Skolval? Kommunikation? Kompisar? Fritid? Resurser? CI är ett system avsett
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010 Kaninens förskola Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt...3 4. Bakgrundsfaktor... 3 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning
Läs merMatematik på NV, NS, TE och SMBP
Matematik på NV, NS, TE och SMBP I samtliga av ovanstående program är matematik viktigt. Eleverna har fyra mattepass i veckan på dessa program. Till varje klass har vi en gemensam planering så att eleverna
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merKvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-2011 Förskola: Specialförskolan Uroxen Ansvarig för KR: AnnCharlotte Olai Förutsättning Antal förskolebarn 48 Antal årsarbetare
Läs merProgram. Minnen från Sundsgården 2011. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 28 juli 2 augusti 2013
Program Minnen från Sundsgården 2011 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 28 juli 2 augusti 2013 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 28
Läs merBarnplantabladet. Ushers syndrom Claes Möller och Mehdi Sadeghi Reserapport ifrån Australien Studieresa till Christopher Place i London HÖSTEN 2005
Barnplantabladet HÖSTEN 2005 Ushers syndrom Claes Möller och Mehdi Sadeghi Reserapport ifrån Australien Studieresa till Christopher Place i London ISSN 1401-8543 Innehåll hösten 2005 Styrelsen 2004 2006......................4
Läs merVälkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016
Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016 Våren i korthet Förskola (s. 2,3,4) 18 februari Utenätverk Utomhuspedagogikens styrkor, forskning mm (em) 16 mars Lärande för hållbar
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merBlackebergs gymnasium
Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna på Stockholm stads gymnasieskolor en så bra utbildning som möjligt har en satsning genomförts de senaste två åren: Gymnasieskolorna har kraftigt utökat sitt
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merHyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan
Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations-
Läs merVälkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014
Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merUtbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande
Läs merRiksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)
Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO
Bilaga 2 Minnesanteckningar från diskussion och workshop dag 2 övning 1 och 2, Loka Brunn 3-4 februari 2015, Degerforsmodellen, Workshop 1 Övningen bestod i att enskilt lista konkreta exempel på barns
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merKursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016
Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Läs merGefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund
Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merHur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?
ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merINTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
INTERNATIONELLA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Project No. 505710-CZ-2009-KA4-KA4MP Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation (som är ett meddelande)
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.
STUDIEPLAN 2008-01-++ Dnr HT 2007/479/G 11 Området för humaniora och teologi (Institution) Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merPedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft
Läs merBett mässa i London 2013
Bett mässa i London 2013 Förväntansfull landade jag på Londons flygplats Heathrow tillsammans med lika förväntansfulla kollegor. Jag hade förberett mig både utifrån den gedigna informationen från Bett
Läs merGymnastik och kul på loven. Föräldrar- Barn gymnastik. Barr och Bom. Sport och Spark. Födelsedagskalas. Karate. Lek och Lär
Föräldrar- Barn gymnastik Lek och Lär Barr och Bom Sport och Spark Karate Gymnastik och kul på loven Födelsedagskalas Ta tillvara varje steg i utvecklingen. En av livets största gåvor är självförtroende
Läs merRapport Våra Viktiga Barn 2014
Rapport Våra Viktiga Barn 2014 Bakgrund Verksamheten Våra viktiga barn (tidigare e12 ) startade 2004, på initiativ av två gruppträningsinstruktörer, Eva Måbäck och Jaana Gille, tillsammans med Eva Scharin
Läs merKvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010
SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-10-15 Barn- och utbildningsförvaltningen Norra Utbildningsområdet Rektor Katarina Sörhuus-Dunered Kvalitetsredovisning för Gubbo förskola 2009/2010 Postadress Telefon Telefax
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merÅshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16
Åshammars Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 (Reviderad 2014-12-09) Likabehandlingsplan Åshammars förskola I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merLäsglädje med lek och musik
Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots
Läs merDen här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.
Vad är en kvalitetsredovisning? Enligt lag ska Lycksele kommun varje år göra en kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem. Där ska vi skriva om vi har nått målen för undervisningen. Om något
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merVägskälsdag 2 februari 2014
Vägskälsdag 2 februari 2014 Den 2 februari 2014 arrangerade riksstyrelsen en vägskälsdag dit UH:s medlemmar var inbjudna för att fördjupa sig och diskutera kring rekrytering, engagemang och UH:s vision
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll
Läs merHandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten
Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merVärt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är 75 768 kronor per år.
RAPPORT 1 (5) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Rapport Sommarskola 2010 Bakgrund Sommaren 2010 genomfördes, i Interkulturella enhetens regi sommarskola för elever i år 8, 9 och gymnasieskolan.
Läs mermot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.
EN SKOLA FÖR ALLA Från början och så länge vi finns! Under 1999 fick Team J-son skolan tillstånd att bedriva grundskola år 4-9, grundsärskola/ träningsskola år 1-10 samt gymnasiesärskola år 1-4. Vår målsättning
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merMODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING
MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2006
KVALITETSREDOVISNING 2006 Agneshög Rektor Eva-Lott Petersson Grierson Adress Agneshögs gård Postadress 591 71 Motala Telefon 0141-225420 Fax 0141-53265 E-post eva-lott.petersson@motala.se Barn/elever enl
Läs merReviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun
Reviderad 20160107 Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Bakgrund Regeringen har fastställt en ny skollag och en samlad läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen. Den nya
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merUmeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01
Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Umeå universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.
Läs merInledning. Antagningsprocess
SISU HT 2011 Inledning Jag vill inleda med att tacka för förtroendet till mitt stipendium från IA. Det gav mig möjlighet att betala hyran på mitt boende under min termin i Shanghai samt gav mig utrymme
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merUtvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket
Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket Av Christina Forslin och Mary Syberg Hall SID 1 (8) UTVECKLINGSARBETE PÅ SLÄTTGÅRDSSKOLAN 21/01 10 Bakgrund Slättgårdsskolan
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merRemiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Skolverket 2014 05 12 Att. Eva Blomdahl Dnr: 2014-006 106 20 Stockholm Remiss av allmänna råd med kommentar om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Riksförbundet FUB, För barn,
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merSilviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet
Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003 Ansvarsområden Silviaskolan är en regional 1-9 skola för barn och ungdomar med hörselnedsättning, vilket innebär att alla elever
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merÅsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Åsen Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. LENA ANDERSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 Åsen År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 58 45 8 7 Kommunbidrag
Läs merProjektbeskrivning och Utvecklingsplan
Projektbeskrivning och Utvecklingsplan Löparakademins tioveckorsprogram 2016 Om Löparakademin Löparakademin är en ideell organisation vars övergripande ändamål är att öka samhörighet och integration genom
Läs merCOMFORT DIGISYSTEM. Flermikrofonsystem
COMFORT DIGISYSTEM Flermikrofonsystem Delaktighet och självförtroende Varför flermikrofonsystem? Att höra bra i skolan är viktigt både för inlärningen och den sociala gemenskapen. Men för en elev med hörapparat
Läs merKvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun
Kvalitetsredovisning 2009/2010 Hults förskola Eksjö Kommun 1 Innehållsförteckning: 1. Övergripande information 1.1 Fakta om Hults förskola 1.2 Ansvar för kvalitetsredovisningens innehåll 1.3 Rutiner och
Läs merRapport från besöken hos Orbang school och Rameshwor school. April - Maj 2012
Rapport från besöken hos Orbang school och Rameshwor school April - Maj 2012 Årets första styrelsemöte hölls i Kathmandu den 13/4 2012. Jenny Adhikari, Eva- Lena Lindh och Marion Ekberger var närvarande.
Läs merTRÄNARGUIDE. Mattekoden FLEX. www.flexprogram.org
TRÄNARGUIDE Mattekoden FLEX www.flexprogram.org 1 ATT TRÄNA MED MATTEKODEN Mattekoden är ett adaptivt webbaserat träningsprogram för intensivträning av centrala matematiska färdigheter. För att uppnå maximal
Läs merPå jakt med geocaching
På jakt med geocaching Text: Lena Lithén & Kamilla Aspgren-Kvarnström (Publicerad i Förskoletidningen, 2014) På förskolan Uppfinnaren i Gävle geocachar barnen tillsammans med trollet Trulle. Detta efter
Läs merAnmälan mot Göteborgs universitet angående nekande att rätta inlämnade uppgifter
Göteborgs universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Magnus Granlund 08-563 088 38 magnus.granlund@hsv.se
Läs merUppföljning Attendo familjerådgivning
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-04 SN-2012/1093.183 1 (3) HANDLÄGGARE Hellman, Therese 08-535 378 80 therese.hellman@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Svensk och internationell skogspolitik SH0121, 40173.1213 7.5 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Camilla Widmark Värderingsresultat Värderingsperiod: 2013-04-30-2013-05-26 Antal
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs mertarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans
tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merKvalitetsredovisning 2005/2006
2006-09-30 Kvalitetsredovisning Dagbarnvårdarna i Sala tätort Rektor Kerstin Öberg 0224-55437 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2005 Familje- Kommunen daghem i Sala tätort Barn 1-3 år 41 54 Barn
Läs merPositiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen
Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs mer