Den röda väskan blev kvar

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Den röda väskan blev kvar En studie om studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med nyanlända elever The red bag got left behind A study about career counselors experiences working with newly arrived students Venera Demaj Magdalena Paulsson Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Nils Andersson

2 1

3 Sammanfattning Nyanlända har svårare än svenskfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. De är en utsatt grupp, som behöver stöd och vägledning för att förstå det svenska utbildningssystemet. Detta leder till att studie- och yrkesvägledare står inför en utmaning i att guida dessa individer mot önskade studie- och yrkesval. Vi har valt att studera studie- och yrkesvägledares upplevelser och erfarenheter av vägledningen på Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Syftet är att belysa vikten av studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever på språkintroduktion. Våra frågeställningar syftar till att ta reda på vad studie- och yrkesvägledare upplever att nyanlända har för möjligheter/begränsningar. Även hur studie- och yrkesvägledare upplever vägledningsarbetet på språkintroduktion. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare på språkintroduktion. Vi har valt intervjupersoner från sex olika kommuner, för att få större insikt av deras erfarenheter med denna målgrupp. Utifrån Hodkinson och Sparkes Careershipteori och Gottfredsons karriärteori har vi analyserat det empiriska materialet, även begreppen cooling down, pushing up samt lokal och global förståelse. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att de nyanlända eleverna har behov av att få förståelse om utbildningssystemet och det svenska språket för att senare kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det framkommer att kulturella skillnader kan vara både begränsande och utvecklande för eleverna. Det är av stor vikt att studie- och yrkesvägledarna bekräftar dessa elever och är lyhörda för deras önskningar och samtidigt visar alternativ då deras världsbild kan upplevas något snäv. Nyckelord: etablering, nyanlända, språkintroduktion, studie- och yrkesvägledare, utbildningssystemet 2

4 Förord Vi vill främst tacka vår handledare Nils Andersson, för allt stöd och feedback som vi fått under arbetets gång. Du har varit ett ljus i tunneln! Du har fått oss att ifrågasätta oss själva och har givit oss självförtroendet att stå för vad vi tycker. Vi vill även tacka våra kurskamrater för bra diskussioner och för kunskapsutbytet. Ett stort tack till våra intervjupersoner som har delat med sig av sina erfarenheter på ett gediget sätt, och som har gjort denna uppsats möjlig att genomföra. Vi vill slutligen tacka varandra för ett gott samarbete och önskar varandra lycka till i framtiden. Vi har valt att tillsammans författa större delen av arbetet, då vi anser att det ger struktur i arbetet. Teorin och tidigare forskning har Venera författat till största del, och Magdalena har bearbetat det. I metodkapitlet har Magdalena har ansvarat för 4.1 och 4.3, medan har Venera ansvarat för delarna 4.2 och 4.5, övriga gemensamt. I analyskapitel har vi ansvarat för ett kapitel var, Magdalena för 6.1 och Venera för 6.2. Dock har samarbete kontinuerligt förekommit genom hela arbetet och vi anser att vi tillsammans är ansvariga för samtliga delar. 3

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte Frågeställningar Disposition Tidigare forskning Påverkansfaktorer inför gymnasievalet Från en kultur till en annan Saknar kunskap om samhället och vikten av att kunna svenska språket Sammanfattning och relevans för studien Teori Careershipteorin och dess relevans för studien Pragmatiskt rationella val Habitus Handlingshorisont Brytpunkter och rutiner Gottfredsons teori och dess relevans för studien Self-concept Circumscription Compromise Sammanfattning av teorierna Metod Metodval och metoddiskussion Urval av undersökningsenheter Datainsamling Analysmetod

6 4.5. Etiska ställningstaganden Resultat Svenska språket Kulturella skillnader Familjen och hemlandet Det svenska jaget Yrken hög- och lågstatus Killar och tjejer Arbetet Svenska utbildningssystemet Stärka elevernas självkänsla Sammanfattning av resultatet Analys Nyanländas möjligheter/begränsningar i studie- och yrkesval Studie- och yrkesvägledares upplevelser av väglednings-arbetet Slutsatser Diskussion Teoridiskussion Metoddiskussion Förslag på fortsatt forskning Referenslista Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Informationsbrev till intervjupersoner

7 1. Inledning Sverige var ett utvandringsland från 1860-talet fram till i början av 1900-talet och de flesta svenskar sökte sig då främst till Amerika i hopp om ett bättre liv. Från 1960-talet blev Sverige ett invandringsland som även fyllde arbetskraftsbehovet som Sverige behövde. Senare kom Sverige att bli ett land dit flyktingar sökte sig (Arnstberg, 2008). Nu har krig och oroligheter i världen medfört att flyktingströmmen har ökat vilket har lett till att Sverige år 2015 tog emot asylsökande, varav ensamkommande barn, fler än någonsin tidigare (Migrationsverket, 2016, Regeringen, 2016). Liksom på 1960-talet är Sverige idag i behov av arbetskraft inom vissa branscher, och förhoppningen är att de nyanlända flyktingarna kan bli ett tillskott i vårt samhälle (Regeringen, 2016). Därför ligger regeringens fokus på att förbättra nyanländas förutsättningar att snabbt komma i utbildning eller arbete, i syfte att tillvarata den kompetens som nyanlända bär med sig och för att vi ska bli fler som bidrar till den gemensamma välfärden (Regeringen, 2016). För att regeringens målbild ska vara möjlig att uppnå och att de nyanlända skall känna sig som en del av samhället, krävs enligt sittande regering ett samarbete staten, landstingen, regionerna och kommunerna måste samverka (Regeringen 2016). Av detta att döma påverkas samhället av de stora flyktingströmmarna och vi ställer oss frågande hur detta kommer att beröra vår yrkesroll och vad studie- och yrkesvägledare kan bidra med för att möta regeringens önskan. Riksrevisionen (2015:9) har i de granskningar de utfört, skrivit en rapport för att utreda om statens insatser har givit resultat för att de nyanlända enklare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det framkom att det krävs vissa politiska förändringar för att nå önskat resultat och menar att insatserna som gjorts inte varit tillräckliga. I Sverige anser Riksrevisionen att det finns goda förutsättningar för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden. Men de volymer Sverige tagit emot, kan leda till svårigheter med genomförandet av detta. Vidare uttrycker de att det tar 7 10 år från mottagande tills att hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden. Det är i synnerhet de utlandsfödda kvinnorna som har svårast för etableringen (Riksrevisionen, 2015:9). 6

8 Vidare menar Arbetsförmedlingen (2014) att ungdomar som har fullföljt gymnasiet och har en gymnasieexamen, har större chans att etablera sig på arbetsmarknaden än den som saknar samma kompetens. Samtidigt ser de att arbetsgivarnas krav på kompetens ökar vilket leder till svårigheter att matcha dem ut till ett arbete. Skolverket (2013b:11) skriver om syftet med studie- och yrkesvägledning som är att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val. Studie- och yrkesvägledarna skall vara ett stöd i hanteringen av de olika studie- och yrkesval som elever står inför. Den arbetsplats för studieoch yrkesvägledare som vi kommer att fokusera på i denna uppsats är språkintroduktion och arbetet med nyanlända elever som är inskrivna där. Begreppet nyanlända kommer vi att tolka enligt Skolverkets definition: Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet (Skolverket, 2016a:8). De nyanlända ungdomarna som är mellan 16 år och till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, får bli inskrivna i Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Sedan gymnasieförordningen 2011 har det som tidigare kallades Individuella programmet nu blivit Introduktionsprogrammet. Det har delats in i fem inriktningar där språkintroduktion är en av dem. Syftet med de nya inriktningarna är att i högre grad se till individers olika behov och bland annat ge förberedelse eller introduktion i antingen utbildning eller arbete (Skolverket, 2013a:5). Skolverket (2016b) statistik visar att antalet nyanlända på språkintroduktion fortsätter att öka och har sedan fjolåret ökat med 34 procent. Statistiken visar att under våren 2016 går det elever på språkintroduktion i Sverige Problemformulering Nyanlända ses som en utsatt grupp i samhället och hoppar i större utsträckning av skolan (Lärarnas riksförbund, 2012:8). Risken för programbyte eller avhopp beror på många faktorer och enligt Lärarnas riksförbund (2012:22) hoppade nästan en tredjedel av skolan år 2009, i områden med låg studie- och yrkesvägledartäthet. Sheikhi och Sundelin har, i sina 7

9 avhandlingar, funnit att personer med utländsk bakgrund har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden då de saknar kunskap om den. Vidare menar de att studie- och yrkesvägledare måste underlätta i samtalet med denna målgrupp (Sheikhi, 2013, Sundelin, 2015). Sundelin (2015:236) observerade studie- och yrkesvägledande samtal med nyanlända elever på språkintroduktion. I sin studie kom hon bland annat fram till att begränsad tid med eleverna leder till begränsade möjligheter för dem i framtiden. Denna problematik med nyanländas etablering på arbetsmarknaden, har gjort oss intresserade av att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med målgruppen nyanlända på språkintroduktion, vilket leder oss in på följande syfte Syfte Det intresserar oss hur studie- och yrkesvägledare upplever behovet av vägledning i arbetet med nyanlända elever. Hur upplever studie- och yrkesvägledare elevernas väg ut på arbetsmarknaden och vad gör de för att underlätta för eleverna? Syftet med uppsatsen är att belysa vikten av studie- och yrkesvägledning på Språkintroduktion, då det bidrar till att dessa elever kommer ut på arbetsmarknaden och etableras i samhället Frågeställningar Vad upplever studie- och yrkesvägledare att nyanlända har för möjligheter/ begränsningar i sina studie- och yrkesval? Hur upplever studie- och yrkesvägledare vägledningsarbetet med nyanlända på språkintroduktion? 8

10 1.4. Disposition Upplägget i denna uppsats kommer se ut som följer. I nästa stycke kommer tidigare forskning inom valt ämnesområde att behandlas, genom nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Vidare kommer vi att presentera teoridelen och vår valda metod samt tillvägagångssätt för bearbetning av empiriskt material. Därefter kommer en reflektion över de etiska ställningstaganden vi gjort. Sedan presenteras vårt resultat med efterföljande analys, där vi kopplar empiri med teori, syfte och frågeställningar. Slutligen diskuteras resultaten från analyskapitlet kopplat till den tidigare forskningen. 9

11 2. Tidigare forskning Nedan redogörs för tidigare forskning som är relevant för uppsatsen. Den tidigare forskningen är indelad under tre olika rubriker och avslutas med en sammanfattning och kopplingar till varför den tidigare forskningen är relevant för studien Påverkansfaktorer inför gymnasievalet Sawyer (2006:196) har skrivit om invandrarungdomar som blir utsatta för cooling down - effekt av sina studie- och yrkesvägledare. Effekten innebär att eleverna uppmanas att välja bort teoretiska gymnasieprogram då studie- och yrkesvägledarna anser att eleverna med invandrarbakgrund har för orealistiska mål. Motsatseffekten är pushing up vilken då kan förekomma när studie- och yrkesvägledarna vidgar målen för de elever, som enligt klass och kön, tros nå högre (Sawyer 2006:196). Studiens fokus var att undersöka institutionella aktörers påverkan på elevernas övergång (Sawyer 2006:233). Studien utgick från följande frågeställningar: Hur förhåller sig studie- och yrkesvägledare till etnicitet i elevernas övergång till gymnasium? Vilken påverkan kan detta förhållningssätt ha för elevernas övergång? (Sawyer 2006:192). Författaren hävdar att det finns skillnader i studie- och yrkesvägledarverksamheten. Från en del skolor framkom det att studie- och yrkesvägledning inte prioriterades och att de som var i mest behov, i detta fall invandrare, lämnades att själva välja sin väg på grund av den tidsbrist som fanns. Vidare uttryckte de intervjuade att invandrarföräldrarna hade en felaktig påverkan på sina barn. Där framkom att föräldrarna i vissa fall ansågs som antingen påtvingande eller övergivande. I de fall föräldrarna uttryckte sin önskan om barnens utbildningsväg ansågs de för pushande och när eleverna lämnades att välja fritt ansågs de som fullständigt övergivna (Sawyer: 2006:210, 232). I många av berättelserna framstod familjen som det stora problemet och kulturen spelade roll. Familjen 10

12 ansågs ha fel förväntningar samt okunskap om det svenska samhället. De intervjuade uttryckte att de inte talade om diskrimineringar i samtal med eleverna men flertalet exempel som framkom visade att cooling down -effekten tydliggjordes vilket kan anses vara diskriminering. Sawyer (2006:240) menar att studie- och yrkesvägledare bör ha en balans av arbetsmarknadsbehov samt elevens intresse. Men studien visar en tydlig diskriminering som bidrar till olika förutsättningar för eleverna beroende på deras bakgrund. James Dresch och Anders Lovén har gjort en studie och författat ett kapitel i boken Att bana vägen mot framtiden. I studien har de följt grundskoleelever som har stått inför brytpunkten att välja väg i gymnasievalet och var intresserade av att få en uppfattning om deras val. En tydlig skillnad märktes mellan svenskar och icke-svenskar där familjen hade en större påverkan på icke-svenska elever. Föräldrarna till elever med utländsk bakgrund drar mindre nytta av internetinformation, studiebesök och mässor. Deras bristande kunskap om gymnasievalet kan förklaras av deras sociala bakgrund vilket leder till att de i större utsträckning är i behov av studie- och yrkesvägledarna Bristen på kunskap om det svenska utbildningssystemet hos föräldrar med annan kulturell bakgrund leder till de höga förväntningar de har på sina barn jämfört med svenska föräldrar (Dresch och Lovén, 2010:46, 56 57) Från en kultur till en annan Ann-Zofie E. Duvander har skrivit en artikel om invandrare som en utsatt grupp i samhället. Studien som SCB har gjort syftar till att undersöka om skillnader i arbetsmarknadspositioner mellan svenskar och invandrare kan förklaras av bristande landspecifika kunskaper hos invandrare. Studien utgick från frågeställningen om huruvida landspecifika kunskaper kommer att leda till förbättrade positioner för invandrare på arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspositioner som jämfördes var arbetslösa eller arbetande samt om de var kvalificerade eller överkvalificerade för sina arbeten (Duvander, 2001:211, 214, 217). Det som individerna undersöktes i var informanternas utbildningsnivå i Sverige, om informanterna bor med en svensk partner samt deras kunskaper i det svenska språket. Resultatet visar att det finns skillnad beroende på vilken del av världen individerna kommer ifrån samt hur länge de har bott i Sverige. Exempelvis kan finländare som har bott i Sverige länge och har en svensk partner 11

13 också tenderar att i större utsträckning studera i Sverige (Duvander, 2001:220). Vidare framkommer det att personer som investerar i utbildning i Sverige har lättare att komma ut på arbetsmarknaden. Generellt visar resultatet att kvinnor tenderar att vara arbetslösa men är oftare än män överkvalificerade för sina arbeten. Individer med utbildning har större möjligheter till arbete trots att de ibland är överkvalificerade samt att erfarenhet på arbetsmarknaden bidrar till stor del i minskad arbetslöshet och överkvalificeringen av arbeten. Språket är av stor betydelse för etableringen i samhället. Det framkom en skillnad mellan grupperna som studerades, trots likvärdig kompetens, vilket kan tyda på en diskriminering på arbetsmarknaden (Duvander, 2001:223, 227). Kenneth Firling, studie- och yrkesvägledare i USA, skrev på 1980-talet om den stora flyktingströmmen till USA då många immigrerade från Afghanistan. Firling (1988: 34) beskriver den afghanska kulturen där det var ett familjecentrerat tankesätt, kollektivet före individen. Kvinnorna och flickorna skötte hushållsarbetena och männen samt pojkarna skötte familjens ekonomi och arbetade för uppehället. Det upplevdes en rädsla i att ta över okända värderingar från en ny kultur. Ett exempel som ges i artikeln var en familjefader som skulle försörja familjen i hemlandet och den egna familjen vilket bidrog till en begränsning i ekonomin. Personen i fråga var högutbildad i hemlandet men fick ett lågstatusyrke i det nya landet. Familjens dotter uppmanades att studera vidare på universitet i en annan del av landet, trots att det skulle leda till att familjen kände sig övergivna. Detta leder till att afghanamerikanska elever på gymnasiet beskrivs som kluvna då de står mellan två kulturer. Klienterna var osäkra på studie- och yrkesvägledarnas förhållningssätt gentemot dem som afghaner vilket ledde till en osäkerhet i att förlita sig på dem. Det krävs en förförståelse för studie- och yrkesvägledare och vad deras arbete innebär innan en relation kan bildas sinsemellan. Studieoch yrkesvägledare kan vara en viktig källa till kännedom och förståelse om alternativen samt konsekvenserna av varje alternativ. Kunskap om flyktingarnas bakgrund, menar Firling (1988:34), hjälper studie- och yrkesvägledare att lättare nå denna målgrupp. Det beskrivs inte som effektivt att omedelbart försöka assimilera flyktingar men inte heller att låta dem vara en segregerad målgrupp för länge (Firling, 1988:34). Ytterligare en artikel tar upp invandrare och flyktingar i USA. Yakushko et. al (2008:390) skriver i sin artikel om att i takt med att antalet invandrare väntas öka, väntas även behovet av invandrad arbetskraft öka. Författarna beskriver invandrares utsatta situation som visar att de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden i USA. Anledningen till att invandrare oftast söker sig till USA är på grund av politiska, ekonomiska och sociala svårigheter i sina hemländer. Yakushko et. al (2008:370) har använt 12

14 Social Cognitive Career Theory för att förklara karriärutvecklingen för den marginaliserade gruppen. Resultatet visar att bland annat stress har betydelse för deras självförmåga och individens förväntade resultat. De menar att karriärutveckling och karriärövergångsfrågor är betydelsefulla för att invandrare och flyktingar skall kunna assimileras i landet. Invandrares utsatthet medför att de mår allt sämre, då de har svårare att använda sig av sin tidigare kompetens i det nya landet. Språket, kulturen och hur snabbt de anpassar sig till den nya miljön är några bidragande faktorer till hur snabbt de kan etablera sig (Yakushko et. al, 2008:371, 373). Resultatet visar därmed att studie- och yrkesvägledning av denna målgrupp skulle vara av stor vikt för att de skall ha en chans att nå sina drömmar (Yakushko et. al, 2008:391) Saknar kunskap om samhället och vikten av att kunna svenska språket Sheikhi (2013:2) skriver om samtalet mellan en studie- och yrkesvägledare som är förstaspråkstalare och fyra vuxna andraspråkstalare, det vill säga de som inte har svenska som förstaspråk och som nyligen kommit till Sverige. I två års tid följde författaren dessa personer i 16 videoinspelade samtal och genomförde intervjuer med deltagarna (Sheikhi, 2013:70). Syftet med avhandlingen var att se hur individer agerar i samtalen för att förstå varandra. Hur mycket förenklar förstaspråkstalaren för att andraspråkstalaren, utifrån deras förutsättningar, ska förstå? Resultatet visar att det inte bara är språkförbistringarna som är betydande om förståelse uppnås, utan det är också andraspråkstalarnas kunskaper om omvärlden eller arbetsmarknaden som har betydelse för förståelsen mellan parterna (Sheikhi, 2013:16, ). Studie- och yrkesvägledaren bör därför underlätta för andraspråkstalaren genom att använda mer vardagligt språk samt ställa mer begränsade frågor där andraspråkstalaren får snävare frågor (Sheikhi, 2013:113). För att nå en förståelse i samtalet krävs en lokal och global förståelse. Den sökande bör först ha förståelse för exempelvis regler för studiemedel eller förståelse för det svenska systemet, global förståelse, för att sedan skapa förståelse i samtalet med studie-och yrkesvägledaren om vilka planer de ska rikta in sig på, lokal förståelse. Detta leder till att studie- och yrkesvägledaren bör vara lyhörd, i synnerhet med denna målgrupp (Sheikhi, 2013:59-60, 221). 13

15 Sundelin (2015:14) skriver om studie- och yrkesvägledning av nyanlända på Introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Hon har kommit fram till liknande slutsatser som Sheikhi. Det framkom att studie- och yrkesvägledningen är betydelsefull när det gäller nyanländas studieväg samt etablering på den svenska arbetsmarknaden. Nyanlända har svårare att förstå det svenska samhället samt att de saknar sociala nätverk. En tidsbrist i samtalen med eleverna eller ibland mer komplexa samtal för studie- och yrkesvägledarna visar att nyanlända ibland kan bli begränsade i sina valmöjligheter (Sundelin, 2015:192, 228, 234) Sammanfattning och relevans för studien Sawyers (2006) studie visar studie- och yrkesvägledarnas diskriminerande förhållningssätt gentemot grundskoleelever som ska välja till gymnasiet. Den tar upp faktorer som påverkar eleverna i deras val och där invandrarföräldrar diskuteras. Vi kan relatera till denna artikel, då den likt vår uppsats, undersöker arbetet ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. Den behandlar inte specifikt nyanlända elever men den drar paralleller till elever med utländsk bakgrund vilket är närliggande vår målgrupp. Vidare skriver även Dresch och Lovén (2010) om att elever som står inför gymnasievalet främst påverkas av föräldrar, i synnerhet de med utländsk bakgrund. Där framkommer att deras sociala bakgrund är av betydelse i gymnasievalet. Vår undersökning syftar till att belysa vikten av studie- och yrkesvägledning för nyanlända på språkintroduktion, där eleverna likt de i artiklarna skall välja till gymnasiet. Yakushko et. al (2008) skriver om de svårigheter som invandrare och flyktingar har för att etablera sig på arbetsmarknaden i USA. Liknande problematik med språk, kultur och miljöanpassning kan finnas bland nyanlända i vårt samhälle. Vidare beskriver även Duvander (2001) kulturella skillnader. Flyktingarna som kommer till Sverige saknar kunskap om det svenska samhället, kulturen och språket där kopplingar kan göras till det vi ämnar att undersöka. Vi kan då även relatera till Firlings (1988) artikel om afghanska flyktingar. Vi är medvetna om att artikeln är ungefär 30 år gammal men anledningen till att vi ändå väljer att ha med den är att vi ser likheter i att vara flykting från en kultur till en annan. Vi gör bedömningen att utifrån vår erfarenhet och inläsning av tidigare forskning ger artikeln perspektiv och har bärighet idag. Artikeln visar att högutbildade från andra länder ibland får ta lågstatusyrken då de inte kan 14

16 tillgodoräkna varken sin utbildning eller tidigare erfarenheter. Detta bekräftar även Yakushko et. al (2008) i sin artikel. Sheikhis (2013) förklaring till de svårigheter som de nyanlända har för etableringen är, som Duvander (2001) också beskriver, bristande kunskap om omvärlden och arbetsmarknaden men hon tar även upp språkförbistringar som ett problem. Även Sundelin (2015) har kommit fram till att kunskap om samhället är av stor betydelse och menar att studieoch yrkesvägledarnas begränsade tid med eleverna blir en bidragande faktor till deras begränsade kunskap. Hon studerade studie- och yrkesvägledare på språkintroduktion, vilket även vi ämnar att göra i denna uppsats. På så vis ser vi likheter mellan vår uppsats och hennes avhandling. 15

17 3. Teori I detta kapitel redogörs valda teorier genom Phil Hodkinson och Andrew Sparkes samt Linda Gottfredsons teorier. Hodkinson och Sparkes Careershipteori handlar om hur karriärbeslut fattas. Vi utgår ifrån begreppen pragmatiskt rationella val, habitus, handlingshorisont samt brytpunkter och rutiner. Gottfredsons teori handlar om köns- och klasskillnader i karriärutveckling med begrepp som självbild, begränsning och kompromiss Careershipteorin och dess relevans för studien Hodkinson och Sparkes har utvecklat Careershipteorin som är en sociologisk teori och handlar om hur karriärbeslut fattas. Den består av tre delar som hör samman. Det är pragmatiskt rationella val, val som interagerar i fältet samt val inom ens livsväg bestående av rutiner och brytpunkter (Hodkinson och Sparkes, 1997:32). Teorin har sitt ursprung i Pierre Bourdieus sociologiska teori. Careershipteorin är av relevans för vår studie då den tar upp viktiga aspekter av hur karriärbeslut fattas. Med hjälp av teorin och begreppen vill vi förklara upplevelsen som studie- och yrkesvägledare har av arbetet med att underlätta de nyanländas väg in i det svenska samhället. Vidare kan vidgandet av handlingshorisonten vara av betydelse för de nyanlända, då handlingshorisonten kan vara snäv, beroende på i vilka miljöer de har befunnit sig i sina respektive hemländer. Det kan vara så att de inte har kännedom om det svenska utbildningssystemet eller att nyanlända inte känner till alla alternativ som finns och vidgandet av handlingshorisont är då av betydelse för etableringen i Sverige. Intervjupersonerna upplever att de nyanlända kan ha en snäv handlingshorisont. Det kan då leda till att de nyanlända blir begränsade i sina studie- och yrkesval. Begreppet handlingshorisont kan användas för att analysera de nyanländas begränsade kunskap om alternativa vägar. Begreppet är lämpligt för detta eftersom alternativa vägar bidrar till att öka de nyanländas möjligheter i sina studie- och 16

18 yrkesval. Begreppet habitus kan användas för att analysera hur studie- och yrkesvägledare upplever elevernas utveckling av identitet i ett nytt land. Habitus är lämpligt för att förstå elevernas handlingar och utveckling. Elevernas pragmatiskt rationella val kan förstås ur elevernas habitus då de kan präglas av sin familj och omgivning. Begreppet pragmatiskt rationella val används för att analysera tjejernas önskan om en snabb utbildningsväg för att hinna gifta sig. Detta begrepp är passande då det förklarar tjejernas val. Deras val grundar sig i vad som är känt för dem beroende på vilken omgivning de har. När de nyanlända kommer i en brytpunkt, i form av att flytta eller fly till ett nytt land, kan det omforma de nyanländas habitus och därmed identitet. Genom att använda begreppen brytpunkt och rutiner kan vi analysera hur studie- och yrkesvägledare upplever de nyanländas situation Pragmatiskt rationella val. Pragmatiskt rationella val innebär att individer inte väljer som samhället anser att de borde, enligt de rådande samhällskraven. Istället är de rationella och tar sig an eller nekar ett arbete på grund av tidigare personliga erfarenheter kring arbetet såsom exempelvis praktik. Det kan även vara att de får råd från vänner eller närstående som har vetskap om arbetet. Deras val anses vara pragmatiska och individer väljer det som för dem är känt, vilket kan grunda sig i exempelvis deras bakgrund eller kultur. Besluten tas efter de möjligheter individer ser sig ha (Hodkinson och Sparkes, 1997:33) Habitus Bourdieu (1998:18 19) menar att habitus förklarar de handlingar en individ gör och de resurser en individ har. En människas habitus styr på så vis vad hen äter och hur hen äter, i vårt fall kan habitus styra val som fattas. Alla har ett individuellt habitus, som kan uppfattas olika beroende på vilken miljö som personen befinner sig i. Hodkinson och Sparkes (1997:33) talar om habitus som skapas genom en interaktion mellan kultur och identitet och ses som en process i utvecklingen av jaget. Hodkinson och Sparkes tolkar Bourdieus begrepp habitus som socialt eller kulturellt konstruerat. Habitus innefattar en persons uppfattningar, föreställningar och preferenser och även individers omgivning formar habitus. Författarna menar att om något drastiskt sker i en persons liv kan habitus förändras, detta kallar de för en brytpunkt. Men författarna förklarar även att det inte går att kliva utanför sitt habitus (Hodkinson och Sparkes 1997:34). 17

19 Handlingshorisont Handlingshorisont, kan förklaras som en arena inom vilken handlingar och beslut kan ta form. Inom horisonten tar människor pragmatiskt rationella beslut. Individer väljer yrken som är inom de områden som för dem är kända och grundar sig på vad de ser som möjligt utifrån deras habitus. Icke-beslut förklaras när individer avlägsnar yrken de inte kan identifiera sig med eller som inte är stereotypa för personer i sin omgivning vilket leder till att deras världsbild blir begränsad (Hodkinson och Sparkes 1997:34-36). Förändringar inom handlingshorisonten sker när individens position förändras eller fälten som individen befinner sig i gör det (Hodkinson, 2008:4) Brytpunkter och rutiner Författarna talar om karriärutveckling i form av brytpunkter som uppstår vid en förändring och förklarar att det finns tre olika typer av brytpunkter. Identiteten kan omvandlas i samband med brytpunkterna, vilka kan vara förutsägbara eller uppkomma plötsligt. Brytpunkterna följs av fem olika rutiner som skiljer sig åt beroende på vilken typ av brytpunkt individer står inför (Hodkinson och Sparkes 1997:40). De rutiner vi kommer att rikta in oss på är den socialiserande, den blockerande rutinen samt den utvecklande rutinen. Den socialiserande rutinen innebär att finna sig i en identitet personen från början inte kände sig nöjd med, men lär sig efterhand att acceptera den. Den blockerande rutinen är den rutin där individer inte känner sig nöjda med sin identitet, på grund av saknad av sin tidigare identitet som inte längre är möjlig att leva efter. Denna rutin kan bero på traumatiska upplevelser som individer har varit med om. Den utvecklande rutinen inträffar när en personer gradvis förändras och utvecklar sin karriäridentitet trots en stor utmaning, men i slutändan blir det bra (Hodkinson och Sparkes, 1997:40 41) Gottfredsons teori och dess relevans för studien Gottfredson (2002:85) ämnar i sin teori att förklara köns- och klasskillnader i karriärutveckling och de hinder individer står inför. Hon ställer sig frågande till: Varför reproducerar barn sociala 18

20 orättvisor istället för att följa sina drömmar? Hur kan människor med samma förutsättningar ha olika framgångar? Teorin baseras på möjligheter och begränsningar för att förklara hur karriärutveckling sker hos individer. Tre begrepp som Gottfredson använder är: self-concept, circumscription och compromise. Dessa förklarar individers yrkesval som utgår bland annat från individens intressen. Gottfredsons teori kompletterar Hodkinson och Sparkes Careershipteori och därmed även vårt valda ämnesområde. Careershipteorin förklarar hur karriärval görs vilket kan förklara hur studie- och yrkesvägledare upplever de nyanlända elevernas val. Valen kan relateras till deras familjeförhållanden utifrån habitus och deras handlingshorisont. Gottfredsons teori förklarar också karriärval och utvecklingen av den. Men den syftar till erfarenheter från barn- och ungdomen och kompromisser de gör i sina vägval utifrån sin självbild, då de ser vilka hinder som finns för att ta sig till målet. Gottfredsons teori kan användas för att analysera våra intervjupersoners upplevelser av de nyanländas möjligheter/begränsningar i samhället. Teorin är lämplig för att förstå nyanländas syn på sig själva. Synen kan uppfattas som god och de upplevs ibland ha goda möjligheter att etablera sig i samhället. När svårigheterna uppenbarar sig börjar en kompromiss med att se på andra möjligheter Self-concept Self-concept betyder självbild och förklarar en individs offentliga och privata syn på sig själv. Det kan handla om exempelvis kön, värderingar eller förmågor. Det är inte alltid enkelt för individer att beskriva sin självbild men individer agerar på dem och skyddar dem. Individer väljer yrken efter sin självbild och har en föreställning om vilka personlighetstyper som passar in för det yrket (Gottfredson, 2002:88) Circumscription Den process där ungdomar succesivt avlägsnar sina tidigare föredragna val kallas för circumscription och betyder begränsning. Deras sociala och kulturella bakgrund påverkar dem i valen och i viss mån är de omedvetna om det (Gottfredson, 2002:92-93). Vidare skriver hon om fyra steg i barn- och ungdomen där individers sociala bakgrund stegvis kommer att spela en viktig roll i formandet av deras självbild, men vi väljer att fokusera på steg fyra. Steg fyra handlar om ungdomar som är 14 år eller äldre. Här börjar ungdomar förstå vilken social miljö som de känner sig bekanta med. De testar olika aktiviteter för att förstå sina styrkor och 19

21 svagheter, vad de gillar eller inte gillar samt för att veta sin plats i livet. Ett yrke med stor konkurrens och få platser kan i detta steg få ungdomar att avlägsna sig från det, trots att intresset finns. Processen med att kompromissa om yrken börjar då i steg fyra (Gottfredson, 2002:96-100) Compromise När individer börjar att avstå sina mest föredragna val och väljer yrken utifrån vad som passar med deras syn på sig själva, börjar processen med att kompromissa. Här kan individer välja sådana yrken som de tidigare inte såg som ett alternativ för dem. Verkligheten tycks komma ifatt och individers sociala miljö blir därför viktig i denna process. Deras bedömning av vad de är kapabla till, samt en verklighetsuppfattning av vad som finns tillgängligt, leder till att de börjar kompromissa om tänkbara yrken (Gottfredson, 2002:101) Sammanfattning av teorierna Vi kommer att använda teorierna för att analysera resultaten som vi har fått. Teorierna förklarar hur karriärbeslut görs samt begränsningar och kompromisser i valen som beror på bland annat köns- och kulturskillnader. Vi kommer att analysera resultatet med teorierna utifrån studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med nyanlända elever. De nyanländas val kan grunda sig i familjeförhållanden och vad de ser som möjligt utifrån sin självbild. De nyanländas habitus och därmed identitet kan ändras vid flykt till ett nytt land. Utifrån Hodkinson och Sparkes teorier kommer vi med olika begrepp så som pragmatiskt rationella val, habitus, handlingshorisont, samt brytpunkter och rutiner, förklara de upplevelser som våra intervjupersoner har i arbetet med nyanlända elever. Med utgångspunkt från Gottfredsons teorier om självkänsla, begränsning och kompromiss kommer vi att förklara de erfarenheter våra intervjupersoner har, om vad som begränsar eller är möjligt för de nyanlända. Vi kommer koppla teorin till intervjupersonernas upplevda arbete av nyanländas etablering i det svenska samhället och vill visa vikten av studie- och yrkesvägledning i den processen. 20

22 4. Metod Detta kapitel redogör för metodval samt för- och nackdelar med den valda metoden. Sedan förklaras hur intervjupersonerna valts ut och hur insamlingen av empiri har gått till. Därefter behandlas validitet och reliabilitet för att sedan beskriva analysmetoden vilken förklarar vald metod för analysen. Slutligen redogörs för de etiska ställningstaganden som följts Metodval och metoddiskussion Den metod vi har använt är den kvalitativa metoden. Kvalitativ intervju används i forskning som syftar till att undersöka intervjupersoners upplevelser i sin livsvärld (Kvale och Brinkmann, 2014:46). Då vi med denna uppsats intresserar oss för studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med nyanlända såg vi denna metod som passande. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är att vi önskade att få fördjupade svar och kunna ställa andrafrågor samt reda ut eventuella missförstånd direkt under intervjun, vilket inte är möjligt vid en kvantitativ undersökning (Larsen, 2009:27). Nackdelen med denna form av intervju är den maktposition som intervjuaren befinner sig i, för som intervjuare bestämmer vi vilka frågor som ställs, vilka frågor som följs upp och inte. Det kan vara så att intervjuaren har en dold agenda angående de frågor som ställs, och i slutändan så är det intervjuaren som tolkar vad som sagts under intervjun (Kvale och Brinkmann, 2014:51 53). Vi tycker oss kunna koppla maktpositionen till intervjueffekten, vilken innebär att intervjupersoner svarar enligt vad hen tror att intervjuaren vill höra (Larsen, 2009:27). Maktutövandet är inte alltid något som intervjuaren är medveten om, så genom att vara medveten om detta och att reflektera över det, kan intervjuaren ansvarsfullt hantera situationen därefter (Kvale och Brinkmann, 2014:51 53). Vid metodvalet ansåg vi att den kvalitativa metoden kan hjälpa oss att uppfylla vårt syfte och besvara frågeställningarna. Det vi 21

23 är medvetna om att vi gå miste om i valet av kvalitativ istället för en kvantitativ metod är att vi inte kan generalisera resultatet. Även att det är lättare att begränsa informationsflödet till enbart det som är av intresse för studien i en kvantitativ metod. Ytterligare en fördel är att det går svara anonymt på frågorna, vilket då kan bidra till ärligare svar (Larsen 2009:25,27). Vi är medvetna om vad vi går miste om i den kvantitativa metoden, men föredrar den kvalitativa metoden då vi, som tidigare nämnt, är intresserade av fördjupade svar och intervjupersonernas upplevelser i sin livsvärld Urval av undersökningsenheter Larsen (2009:77-78) talar om icke-sannolikhetsurval. Urvalet kan göras på olika sätt men vi valde snöbollsmetoden som författaren menar är att ta kontakt med tänkbara personer som besitter den kunskap vi efterfrågar. Vidare kan de tänkbara personerna informera om ytterligare personer som kan tänkas besitta den information som vi anser lämplig. Vi lade ingen vikt i könsfördelningen då vi intervjuade inom närliggande kommuner av där vi befann oss och därmed blev könsfördelningen ointressant. Vi intervjuade sex stycken utbildade studie- och yrkesvägledare i sex olika kommuner, varav en man, och de fick själva avgöra om de ansåg sig tillräckligt mogna i sin yrkesroll för att dela med sig av sina kunskaper i arbetet med nyanlända. En del valde därför att avstå från deltagandet. Intervjuerna genomfördes på varje deltagares arbetsplats mellan till Datainsamling Som tidigare nämnt har vi gjort sex kvalitativa intervjuer där vi båda har närvarat och vi har ljudinspelat samtliga intervjuer. Vi genomförde halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Kvale och Brinkmann (2015:45) skriver om halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som syftar till att förstå intervjupersonens uppfattningar. Vår uppsats syftar till att belysa intervjupersonernas 22

24 upplevelser i sitt arbete med nyanlända. Därför ansåg vi denna intervjuform lämplig. Den halvstrukturerade livsvärldsintervjun är mer styrd än ett vardagssamtal men inte till den grad så att det strikt följer ett slutet frågeformulär. Vi utgick från en färdigformulerad tematiserad intervjuguide där det tillkom följdfrågor och vi uppmärksammade vad som framkom under intervjun och ställde andrafrågor (Kvale och Brinkmann, 2014:180). Syftet har varit styrande vid formuleringen av frågor till intervjuguiden, men även resultaten av den tidigare forskningen har gett oss väsentlig information att bygga på. Vidare ansvarade vi för tre intervjuer var, där den passiva intervjuaren flikade in vid behov. Vi har sedan transkriberat tre intervjuer var och tagit del av varandras intervjuutskrifter, för att gemensamt tematisera och analysera resultatet. I kvalitativa intervjuer är validitet lättare att säkerställa än i kvantitativ metod, eftersom det är lättare att gå på djupet och ställa följdfrågor (Larsen, 2009:27). Validitet innebär att det som ämnas att undersökas är det som undersöks (Kvale och Brinkmann, 2014:296). Validiteten höjs i samband med omformuleringen av frågor under undersökningens gång (Larsen, 2009:81). När en undersökning genomförs flertalet gånger av olika forskare och resultatet blir liknande höjer det reliabiliteten för undersökningen. Reliabilitet innebär den tillförlitlighet som forskningen medför till (Kvale och Brinkmann, 2014:294). Vi har varit medvetna om effekterna av validitet och reliabilitet men bedömer våra intervjupersoners svar som ärliga då det har framkommit liknande svar från flera intervjupersoner samt att den tidigare forskning vi har läst styrker svaren från intervjupersonerna. Vår bedömning är att intervjupersonerna skulle ge liknande svar med andra intervjuare, vilket talar för god reliabilitet Analysmetod Den metod vi har använt för att analysera vårt empiriska material är meningskoncentrering. Efter att vi transkriberat intervjuerna valde vi att skriva ut dem. Vi läste in oss på alla intervjuer för att få en helhetsbild av vårt empiriska material (Kvale och Brinkmann, 2014:245). Vi använde oss av datareduktion som innebar att ta bort empiri som ligger utanför vårt ämnesområde och som vi inte såg som bidragande till vår studie (Larsen, 2009:98). Vidare fick vi även fram naturliga meningsenheter och använde oss av en datastyrd kodning. Vi utvecklade koderna genom läsning av materialet. Därefter skapade vi teman över de resultat som var 23

25 betydande för studiens syfte. Slutligen samlade vi de olika teman och författade dessa till en text (Kvale och Brinkmann, 2014:242, 247) Etiska ställningstaganden Vetenskapsrådet har sammanställt de forskningsetiska principerna som vi har följt under uppsatsens gång. Samhället och individer är i behov av forskning för att utveckla och fördjupa sina kunskaper. Det finns fyra huvudkrav för individskyddskravet som innehåller regler och rekommendationer, och dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet syftar till att informera om undersökningens syfte samt tillvägagångssättet för insamling av empiriskt material. Vidare är medverkan frivillig och det är enbart i forskningssyfte som underlaget kommer att användas. Samtyckeskravet innebär att deltagarna har rätt att besluta över sitt eget deltagande och har rätt att medverka på sina villkor. Deltagarna ska ha rätt att avbryta när de vill och vid avbrott skall deltagaren skyddas enligt individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2002:6 10). Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas uppgifter ska skyddas från obehöriga, speciellt viktigt är detta vid känslig information kring deltagare. Frågan om konfidentialitet kan liknas vid sekretess (Vetenskapsrådet, 2002:12) Kvale och Brinkmann (2014:109) beskriver konfidentialitet som en avidentifiering som ska göras vid privat data. Sista av de fyra huvudkraven är nyttjandekravet som innebär att empirin enbart får användas i forskningssyfte. Vi har informerat våra intervjupersoner om de fyra ställningstaganden, först via telefon, därefter i mail och sedan muntligt i inledningen av intervjuerna. Vi har även valt att benämna intervjupersonerna med fiktiva namn, som är könsneutrala. Dessa namn valdes ut genom en databas med samlingar av könsneutrala namn. Majoriteten av dessa namn är engelskinspirerade och vi har inte för avsikt att provocera med dessa namn, enbart säkerställa våra intervjupersoners konfidentialitet. Anledningen till att vi väljer att använda namn och inte bokstäver, är att vi vill beskriva intervjupersonernas livsvärld och anser då att ett namn ger mer tyngd till resultatet. Våra intervjupersoner är Alex, Billie, Chris, Dominique, Ellis och Frankie. De har arbetat med nyanlända elever olika länge, allt mellan åtta månader upp till tolv år. 24

26 5. Resultat I resultatkapitlet som här följer presenteras de resultat som utlästs från det empiriska materialet som samlats in i form av intervjuer. Intervjuerna har gett oss en bild över det arbete som studieoch yrkesvägledarna upplever med nyanlända elever som går på Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Bilden visar att arbetet är viktigt för att eleverna skall öka sina chanser att etablera sig i det svenska samhället. Intervjupersonerna talar om de nyanländas möjligheter och begränsningar i framtida studie- och yrkesval Svenska språket Svenska språket ger möjligheter, detta kan vi utläsa från de intervjuer vi har utfört. Samtliga intervjupersoner understryker detta och menar att lära sig det svenska språket är av största vikt för att kunna etablera sig i samhället, och för att ha en chans på arbetsmarknaden. Här följer de resultat angående de språkliga utmaningar som intervjupersonerna har erfarenhet av med denna målgrupp. För att det är mycket, mycket svenska. Tänk att ni ska ta igen svenska från förskoleklass till sista året på gymnasium. Det gör man inte på ett år. Med ovanstående citat syftar Billie på att svenska språket är fokus på språkintroduktion. Målet för eleverna är att lära sig så mycket svenska som möjligt, för att komma vidare i sin utbildning eller för att kunna komma ut i arbetslivet, detta påstående är återkommande från alla våra intervjupersoner. Ellis anser att den sociala förmågan kan kompensera ett svagare språk, alltså att eleven ändå anpassar sig till det svenska samhället. Men alla intervjupersoner menar att eleverna står inför en stor utmaning i att lära sig det nya språket, de menar att det är skillnad i att lära sig ett nytt språk som 16-åring än att göra det som sju- eller tioåring. De menar att om man i det nya landet inte har med sig språket kan det bli, som Frankie uttryckte sig otroliga 25

27 komplikationer. De språkliga komplikationerna gäller även för hur och på vilket sätt studieoch yrkesvägledarna pratar med eleverna. Alla intervjupersoner menar att de måste ha detta i åtanke, som Ellis uttrycker det: Ja det vet man ju själv om det är en svensk elev att det kan bli missförstånd men när språket inte finns, då blir det ju ännu mer missförstånd. En annan form av missförstånd som kan ske, är i vägledningssamtalet där tolkar är närvarande. Billie förklarar att i ett initialt samtal, till exempel ett kartläggningssamtal, kan det uppstå förvirring kring själva yrket studie- och yrkesvägledare. Ordet studie- och yrkesvägledare verkar inte finnas på många av elevernas hemspråk, då kan tolken försöka beskriva yrket efter sin egen uppfattning, vilken kan vara felaktig. Flera intervjupersoner har berättat om sina upplevelser av arbetet med tolkar. Samtliga har erfarenhet av detta, och påpekar vikten av att ha en neutral tolk, vilken inte färgar samtalet. Dominique tar ibland hjälp av studiehandledare med översättningar. Men när det kommer till tolkar i vägledningssamtalet, så anser hen att en utomstående tolk, som inte har kopplingar till varken elev eller studie- och yrkesvägledaren är att föredra. Chris är på samma spår som Dominique, men tar det ytterligare en nivå: Jag har lärt mig under åren att inte ha personlig tolk utan jag har alltid telefontolk. För att en tolk i rummet kan påverka jättemycket. För jag vill bara ha en neutral översättning av vad jag säger. Jag vill inte ha en som vägleder på sitt vis. För du säger väldigt mycket med ditt kroppsspråk. 90 procent. Chris menar att effekten av tolk kan påverka och tysta eleven, då eleverna upplevs ha en rädsla och respekt mot äldre, vilket Chris anser hämmar samtalet. Ellis däremot ser att effekten av tolk ibland kan vara positiv, då de har kunskap om hemlandets system samt att tolken kan berätta om sin väg in i det svenska samhället, och fungera som en inspiratör åt eleven. Dominique anser att de nyanlända eleverna kan nyttja sin kulturella bakgrund i sitt framtida yrkesliv. Hen ser elevernas fördelar med hemspråket, då det kan bidra till svenska företags etablering i andra länder. 26

28 5.2. Kulturella skillnader Det har framkommit i samtliga intervjuer att de kulturella skillnader som eleverna möter i Sverige är stora och påverkar dem i integrationen. Sådant som kan påverka är erfarenheter från hemlandet som präglar dem, och elevernas världsbild förändras i mötet med den nya kulturen. Därför har vi valt att presentera dessa upplevda skillnader i teman Familjen och hemlandet Intervjupersonerna upplever elevernas hemländer och familjer som hierarkiska. Ord som framkom var: patriarkala samhällen, auktoritär och diktatur. Billie uttrycker följande: dom är nya i en ny kultur och ett nytt samhällssystem, en demokrati när dom har levt i en diktatur hela sitt liv. Detta är ett påstående som förklarar den kulturkrock som eleverna uppfattas ha. En kulturell skillnad som individer i det svenska samhället möter är de analfabeter som kommer hit. Alex, Billie och Frankie talar om dessa individer, och menar att Sverige har en del arbete framför sig för att försöka hjälpa dessa individer. Med analfabeter menar de individer som har lite eller ingen skolbakgrund med sig och som inte har lärt sig att varken skriva eller läsa. Chris pratar om den pedagogiska miljön och menar att den för en del nyanlända kan uppfattas som okänd och påstår att: Många av de här har ju inte gått i skolan alls. Vi har haft pedagogisk verksamhet sen våra barn var ett år. Kommer du som 17-åring så har du 16 år att ta igen av att vistas i en pedagogisk miljö [ ] så det är kämpigt. Påståendet kan visa att vägen framåt kan vara längre än väntat, då de först måste få erfarenhet av den pedagogiska miljön. Vidare talar intervjupersonerna om en del elever som är ensamkommande eller som inte har hela familjen med sig. Detta skapar en stress och oro för eleverna genom dels saknad för familjen och dels oro över hur det går för familjen i hemlandet. En del har press hemifrån att skicka pengar och hjälpa familjen. Billie gav oss denna bild: Sätt er in i det här scenariot: Ni är en femtonårig kille från Afghanistan som blir ivägskickad, ni är äldsta sonen i en familj, ni blir ivägskickade till Sverige, för i Sverige kan man tjäna pengar. Där kan man få en framtid, där kan man liksom bygga upp någonting. 27