Man måste pleasa alla samtidigt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man måste pleasa alla samtidigt"

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Man måste pleasa alla samtidigt - en studie om förhållningssätt i individmötet för studieoch yrkesvägledares olika yrkesroller One must please everyone simultaneously - A Study of Approaches to the Individual Interview, Related to the Various Professional Roles of Study- and Vocational Counselors Elin Albertsson My Larsson Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Martin Kjellgren Datum för slutseminarium: Handledare: Robin Ekelund

2 2

3 Sammanfattning Denna studie undersöker tre yrkesroller där en studie- och yrkesvägledares kompetens kan appliceras. Dessa yrkesroller är studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen och rekryterare på ett rekryteringsföretag. Studien ämnar undersöka hur förhållningssättet gentemot individen i mötet visar sig i praktiken för de valda yrkesrollerna. Frågeställningarna i studien berör förhållningssätten inom de valda yrkesrollerna och huruvida likheter och skillnader ter sig till mötet. Syftet med denna studie är att undersöka detta och ställa yrkesrollernas förhållningssätt i jämförande perspektiv mot varandra. Den teoretiska ansats som valts för att kunna analysera studiens resultat är aktörsoch strukturperspektivet. Inom dessa två perspektiv används sedan två teorier för att tydliggöra och särskilja grundantagandena i perspektiven. Matchningsteorin appliceras för att kunna påvisa ett strukturperspektiv medan teorin kring samtalsmetod används för att påvisa ett aktörsperspektiv. En kvalitativ metod har valts för att samla in empiriskt material och för att uppnå syftet och kunna besvara studiens frågeställningar har två studie- och yrkesvägledare, två arbetsförmedlare och två rekryterare intervjuats. Resultatet i studien visar på att de olika förhållningssätten i mötet med individen kan präglas av både aktörsoch strukturperspektiv i praktiken, dock i olika omfattningar. Resultatet visar även att de olika yrkesrollernas arbetsbeskrivningar utifrån teori skiljer sig till viss del från praktiken. Nyckelord: Studie- och yrkesvägledare, Arbetsförmedlare, Rekryterare, Aktörs- och strukturperspektiv, Individmöte. 3

4 Förord Vi vill med detta förord passa på att tacka alla som har hjälpt oss med vår studie. Främst vill vi tacka vår handledare Robin Ekelund som genomgående under författandet av denna studie gett oss handledning som varit ytterst värdefull. Tack för din noggrannhet, konstruktiva kritik och tiden du har lagt ner. Vi vill även tacka våra respondenter som ställt upp och därmed möjliggjort denna studie, utan er hade det inte gått. Sist, men inte minst, vill vi tacka varandra för ett samarbete där vi kompletterat varandra där vi båda har bidragit till ett givande arbete. Även om fokus och en stor hängivenhet har lagt till denna studie, har vi haft kul på vägen. Genomgående under studiens författande har vi arbetat tillsammans. Grunden till vissa kapitel har däremot varit uppdelade. Kapitel 2 har My författat och kapitel 3 har Elin författat. Dessa texter bearbetades sedan av båda författarna tillsammans. Transkriberingarna genomfördes enskilt. My transkriberade intervjuerna med Vägledare 1 och Arbetsförmedlare 1 och 2. Elin transkriberade intervjuerna med Vägledare 2 och Rekryterare 1 och 2. Elin Albertsson My Larsson

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Tidigare forskning Förhållningssätt till mötet med individen Vems intresse ska studie- och yrkesvägledningen tillgodose En arbetsförmedlares roll: att stödja och att matcha Rekryteraren och rekryteringsprocessen Sammanfattningsvis kring tidigare forskning Teoretiska utgångspunkter Aktörs- och strukturperspektiv Matchningsteori Samtalsmetod med tre faser Sammanfattningsvis om teorierna Metod Metodval och metoddiskussion Urval Datainsamling Innehållsanalys Etiska ställningstaganden Resultat Studie- och yrkesvägledares förhållnings- och arbetssätt Introduktion av studie- och yrkesvägledarna Studie- och yrkesvägledare och mötet med individen Studie- och yrkesvägledare och fokus på arbetsmarknad Studie- och yrkesvägledare och matchning Arbetsförmedlares förhållnings- och arbetssätt Introduktion av arbetsförmedlarna Arbetsförmedlare och mötet med individen Arbetsförmedlare och fokus på arbetsmarknad

6 5.2.4 Arbetsförmedlare och matchning Rekryterares förhållnings- och arbetssätt Introduktion av rekryterarna Rekryterare och mötet med individen Rekryterare och fokus på arbetsmarknad Rekryterare och matchning Sammanfattningsvis om resultat Analys Aktör- och strukturbaserat förhållningssätt Studie- och yrkesvägledare Arbetsförmedlare Rekryterare Sammanfattningsvis och jämförande mellan yrkesrollerna Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Referenslista Bilaga 1. Intervjufrågor Bilaga 2. Matris

7 1. Inledning En vägledares kompetens i mötet med individen kan appliceras inom skolsektorn och Arbetsförmedlingen, likväl inom den privata sektorn, som i rekryteringsbranschen (Malmö högskola). Vår primära uppfattning kring studie- och yrkesvägledarens arbetsmarknad var att den begränsade sig till skolsektorn. Vi blev dock tidigt under utbildningens gång informerade om att den framtida arbetsmarknaden för en studie- och yrkesvägledare innehåller fler alternativ n att endast ar eta inom skolsektorn Under sista året som student till studie- och yrkesvägledare började våra tankarna kring framtida arbetsplatser samt arbetssätt att ta mer konkreta former. Med studie- och yrkesvägledningens fokus på mötet med individen började vi fundera kring mötena med individer som sker inom framtida möjliga arbetsplatser. Förhållningsättet i mötet med individen som studie- och yrkesvägledare förvärvat sig bör därmed vara applicerbart inom skolväsendet, Arbetsförmedlingen och rekryteringsbranschen. Frågan vi ställer oss är om och i så fall hur förhållningssättet skiljer sig inom olika yrkesroller. Syftet med denna studie är således att undersöka detta. En studie- och yrkesvägledare bör i mötet med individen förhålla sig till att inte ge råd eller matcha utan att istället fokusera på individen H gg Kuoppa 2007, 49). Studie- och yrkesvägledaren arbetar således med ett förhållningssätt i mötet på ett individcentrerat arbetssätt. En vägledare har etiska riktlinjer att arbeta utefter. Riktlinjerna rör sig om att vägledare ska främja individens fria val och sätta individen i centrum och samtidigt stå fri från särintressen. I sitt arbete ställs studie- och yrkesvägledare inför motstridiga intressen av individen kontra vad arbetsmarknaden kräver. Vägledaren kan känna påtryckningar utifrån myndigheter eller uppdragsgivare till att utföra en form av rekrytering till den aktuella arbetsmarknaden. Vägledaren får således försöka hålla en balans mellan samhällsnyttan och individers egna intressen (Vägledarföreningen). En arbetsförmedlare arbetar med att hjälpa individer ut på arbetsmarknaden. I arbetet, som görs på ett reglerat och styrt sätt, ska en arbetsförmedlare försöka tillgodose både 7

8 individer och arbetsmarknaden. Arbetsförmedlaren möter individen och kartläggning sker för att kunna matcha individen med den aktuella arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen). I rekryteringsbranschen handlar det om att under mötet matcha rätt person till rätt plats. Rekryteraren ställer krav på de ansökandes akademiska bakgrund, personliga egenskaper samt arbetslivserfarenhet och utifrån detta väljs individerna ut. Genom bland annat ett möte med individen undersöks de utvalda ansökandes kompetenser av rekryteraren för att hitta rätt person till rätt tjänst (Kahlke & Schmidt 2002, 50). Utifrån de olika förhållningssätten i mötet med individen framkommer det genom yrkesförklaringar och teorier att det finns en skillnad i studie- och yrkesvägledarens, arbetsförmedlarens samt rekryterarens sätt att förhålla sig i mötet med individen. Mötet med individen kommer även benämnas som individmötet i denna studie. Individmöten sker i samtliga yrkesroller som valts till denna studie och vi vill undersöka hur yrkesrollerna kan förhålla sig i praktiken till mötet. Dessa skillnader och eventuella likheter leder till studiens syfte där vi vill undersöka de olika förhållningssätten i ett jämförande perspektiv mellan de olika yrkesrollerna. 1.1 Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om det kan finnas skillnader och likheter i de olika förhållningssätten till mötena med individen. Detta görs genom att undersöka hur förhållningssätten kan se ut, utifrån tre yrkesroller. Dessa är studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen samt rekryterare på ett rekryteringsföretag. Frågeställningarna till studien är: - På vilka sätt kan förhållningssätten i individmötet se ut för vägledare, arbetsförmedlare och rekryterare? - Vilka skillnader och likheter finns det i förhållningssätten i de olika mötena med individen? 8

9 1.2 Disposition I studiens inledning förklarades syftet med studien och frågeställningarna presenterades. Studiens valda problemområde förklarades och en bakgrund till problemområdet gavs för att öka förståelsen. I studiens andra kapitel presenteras tidigare forskning som berör förhållningssätten inom de tre yrkesrollerna gentemot individen samt arbetssätt och utgångspunkter i mötet. I tredje kapitlet presenteras de teorier som används för att analysera studiens resultat. Dessa är aktör- och strukturperspektivet, matchningsteorin samt samtalsmetod. Samtliga teorier används för att kunna analysera både likheter och skillnader i de olika yrkesrollernas förhållningssätt till individmötet. I nästkommande kapitel förklaras vald metod, etiska ställningstaganden, urval, datainsamling och bearbetning av material. I det följande kapitlet redovisas resultatet från studiens datainsamling. Teman som tagits ur resultatet är förhållningssättet i mötet med individen, fokus på arbetsmarknad samt matchning i arbetet hos respektive yrkesroll. En analys har sedan gjorts genom att tillämpa de valda teoretiska utgångspunkterna på studiens empiriska material som presenterats under resultatet i kapitel. Diskussion förs därefter kring analys, resultat och studien i helhet. Även tankar kring framtida forskning framkommer. 9

10 2. Tidigare forskning I detta kapitel förklaras tidigare forskning som berör förhållningssättet i mötet med individen. Innehållet är indelat under tre olika teman som knyter an till de olika förhållningssätt som finns till möten med individer på de tre yrkesrollerna studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen samt rekryterare inom ett rekryteringsföretag. 2.1 Förhållningssätt till mötet med individen Vems intresse ska studie- och yrkesvägledningen tillgodose Nilssons forskning berör de mål som ska uppnås med studie- och yrkesvägledning i samhället och vilken utgångspunkt en studie- och yrkesvägledare ska ha i sin yrkesroll och i mötet med individen. En återkommande fråga kring studie- och yrkesvägledning är för vems intresse som vägledningen först och främst ska tillgodose, individens eller arbetsmarknadens (Nilsson 2005, 175). Även Lovén nämner denna fråga i sin forskning då det sedan studie- och yrkesvägledningens härkomst ständigt har funnits en spänning kring hur vägledningen ska genomföras av en studie- och yrkesvägledare, gentemot samhällets utveckling eller gentemot individens intresse (Lovén 2000, 24). Detta leder till skillnader i förhållningssättet gentemot individen i mötet då fokus kan ligga på två olika utgångspunkter. Vidare förklarar Nilsson att det framkommer en problematik mellan faktiska tankar kring studie- och yrkesvägledningen och den praktiska utformningen. Studie- och yrkesvägledare ska vara fria från värderingar och låta individen styra sitt eget val oberoende av andra intressen. Det ter sig dock annorlunda i praktiken, då samhällets behov behöver tillgodoses för att arbetsmarknaden ska vara balanserad och tillväxt ska ske. Ur 10

11 detta perspektiv lämpar sig då arbetsmarknaden att vara en studie- och yrkesvägledares utgångspunkt (Nilsson 2005, 179). I början av 1920-talet fanns en stark betoning på en samhällsanpassad studie- och yrkesvägledning där den aktuella arbetsmarknaden var något som individen skulle anpassa sig efter och något som studie- och yrkesvägledaren skulle rikta sig mot (Lovén 2000, 24). Detta framhäver även Nilsson som förklarar att studie- och yrkesvägledningen skulle byggas upp utifrån arbetsmarknadens prognoser. Individernas intresse för yrkes- och studieval skulle då vara i överensstämmelse med den aktuella efterfrågan på arbetskraft så att arbetsmarknaden skulle vara i balans (Nilsson 2005, 180). På senare tid visar Lovéns forskning att studie- och yrkesvägledningen har gått mot en mer individanpassad utformning där individens uttryckta intresse står i fokus. Studie- och yrkesvägledare arbetar alltmer sällan med information till individen om beredskap och kunskap kring den aktuella arbetsmarknaden, utan använder sig av ett icke-styrande förhållningssätt i mötet med individens där dennes eget intresse står i fokus (Lovén 2000, 24). Detta är relevant för denna studie då individen samt samhället är de två faktorerna som studie- och yrkesvägledaren har ett förhållningssätt i mötet med individen. Vår studies problemområde blir således bekräftat och studiens syfte samt frågeställningar stärks En arbetsförmedlares roll: att stödja och att matcha I sin kvalitativa forskning påvisar Peralta Prieto att det finns skillnader i arbets- och förhållningssättet i mötet med individen på Arbetsförmedlingen. Förhållningssättet mellan individ och arbetsmarknad visar sig i olika former då det finns ett spänningsfält mellan att arbeta med individen som arbetsförmedlare eller som vägledare. Arbetet sker å ena sidan med att matcha självgående arbetssökande, å andra sidan med att aktivera grupper som definieras som problematiska. Förhållningssättet till individen på Arbetsförmedlingen är således dubbelsidigt och handlar om att på ett sätt främja arbetsmarknaden och matcha lämpliga individer och på ett annat sätt om att främja individen och hjälpa arbetssökande att förstå vad de själva vill (Peralta Prieto 2011, 16 f.). Därmed liknar en arbetsförmedlares problematik den som en studie- och yrkesvägledare också balanserar med. Peralta Prieto framhäver ett förhållningssätt på Arbetsförmedlingen som på flera sätt kan liknas det arbetssätt som bedrivs i privata verksamheter som rekryterings- och 11

12 bemanningsföretag. Här främjas arbetsmarknaden och individen matchas mot arbetsmarknaden. I matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare läggs det stor vikt vid faktorer som återspeglar arbetsmarknadens efterfrågan. Ett annat förhållningssätt som existerar på Arbetsförmedlingen främjar individen och handlar då främst om att vårda, stödja och att hjälpa. Arbetet handlar då i mindre grad om matchning och mer om aktivering. Trots olika förhållnings- och arbetssätt finns det genomgående kompetenskrav hos arbetsförmedlaren då är det viktigt att denne är pedagogisk, har empati och tålamod samt att denne kan lyssna (Peralta Prieto 2011, 61-77). Likt forskningen rörande studie- och yrkesvägledning bekräftar även denna forskning att det finns en faktisk svårighet att kombinera förhållningssätt som ser till både individens intresse och arbetsmarknadens behov samtidigt. Detta påvisar i sin tur angelägenheten till att genomföra vår studie med syftet om att undersöka skillnader och likheter kring förhållningssättet individ kontra arbetsmarknad på olika arbetsplatser Rekryteraren och rekryteringsprocessen I forskningen av Knocke, et al. beskrivs rekrytering som ett viktigt instrument för att hitta rätt arbetskraft. Ett av de mest behandlade begreppen som förekommer inom rekrytering är kompetens och dess innebörd inom olika områden, dels genom förvärvad kunskap men också inom personliga egenskaper och karaktärsdrag. Forskningen visar att rekrytering av personal är nödvändigt för alla organisationer, för tillväxt eller förändringar. Vidare förklaras att en rekryteringsprocess genomförs för att matcha ett arbete med en person. Genom att göra en arbetsbeskrivning så går det att definiera vilka formella kvalifikationer och personliga egenskaper en lämplig kandidat bör ha. Det finns olika sätt att öka säkerheten för att kunna matcha rätt, i Sverige görs detta främst genom en så kallad intervju med individen som genomförs efter en arbetsbeskrivning (Knocke, et al. 2003, 17, 21 f.). Enligt Lindelöw är rekryteringsprocessen en komplex process med många steg som påverkar varandra. Vår studie ämnar undersöka förhållningssättet till mötet med individen inom tre olika yrkesroller varav en är inom rekryteringsbranschen. Intervjun är det möte som undersöks vilket är ett specifikt steg av rekryteringsprocessen (Lindelöw 2003, 41). Genom att vi förklarat varför en rekrytering görs och hur det görs så ökas förståelsen kring 12

13 rekryterarens arbete samt hur processen och arbetssättet kan påverka förhållningssättet i mötet med individen. 2.2 Sammanfattningsvis kring tidigare forskning Från den tidigare forskningen framgår det att arbetsmarknadens efterfrågan och individens intresse är i en konflikt som ständigt finns med i ett väglednings- och arbetsförmedlarperspektiv. Detta framgår inte från en rekryterares perspektiv då denna endast arbetar utefter vilken arbetskraft marknaden vill ha. Matchning av individen till arbetsmarknadens utbud är något som funnits med sedan studie- och yrkesvägledningens begynnelse och om detta ska göras är fortfarande idag en återkommande fråga. Då vår studie ska undersöka kring förhållningssättet i de tre yrkesrollerna är det relevant att förstå hur dessa tre roller tas upp i tidigare forskning och vilken utgångspunkt en studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare samt rekryterare bör ha. Genom att få problematiken kring balansen individ kontra arbetsmarknad bekräftad kan studien genomföras med klara belägg för att det finns en faktisk problematik i valt ämnesområde. Vad vår studie gör som inte tidigare gjorts är att sätta dessa tre yrkesroller och deras förhållningssätt i ett jämförande perspektiv gentemot varandra. Genom detta jämförande perspektiv vill vi öka förståelsen för hur en studie- och yrkesvägledares olika yrkesroller verkligen förhåller sig i praktiken till individmötet. 13

14 3. Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel förklaras de valda teorierna som ska förankras i analysdelen tillsammans med det resultat som den empiriska undersökningen ger. För att analysera studiens resultat kommer teorier inom aktör- och strukturperspektiv, matchning samt samtalsmetod att användas. Nedan förklaras dessa teorier. 3.1 Aktörs- och strukturperspektiv Omfattningen av debatten rörande aktör och struktur är stor och relationen kan diskuteras i oändlighet. Vår studie ämnar dock inte att beröra relationen på ett djupare plan. Här är det istället viktigt att belysa de olika sätt som en individs handlingar kan anses ha utformats från och påverkats av. Studien kommer därmed endast att beröra relationen genom att förklara grundantagandena och inte gå in i en djup diskussion kring dessa. Guneriussen förklarar utgångspunkten i debatten kring relationen mellan aktör och struktur som vad som åskådliggörs när individer agerar. Huvudfrågan i debatten är således om individens handlingar är konstruerade utifrån individens och därmed aktörens eget motiv eller om handlingarna är skapade och styrda av strukturen i samhället (Guneriussen 1997, 15). Debatten kring vad ett handlande utformas av genomsyras av två olika perspektiv, aktörs- och strukturperspektivet. I aktörsperspektivet ses intentionerna bakom ett handlande utifrån aktörens eget mål och motiv, vilket kan sättas i motsats till strukturperspektivet. I strukturperspektivet ses individens handlingar istället som strukturellt formade och individen lir en rare av strukturer, snarare än aktör Florén Ågren 2006, 137, 163). Det framkommer dock svårigheter med att endast fokusera på ett perspektiv då de båda involverar varandra. Aktörer har en del i strukturperspektivet och vice versa. Att se till att ett handlande endast utformats av strukturen utan att involvera aktörer är svårt, då strukturen och därmed samhället är uppbyggt av aktörer. Detsamma gäller handlandet utifrån enbart ett aktörsperspektiv, då aktörer lever i strukturen. Aktörer och strukturer 14

15 påverkar således varandra och lever sida vid sida. Aktörsperspektivet förlorar exempelvis en viss förklaringskraft om det bortser från strukturella ramar och därmed endast försöker motivera en individs handlingar som att denne agerade på ett visst sätt, bara på grund av individens vilja. Motiveringen förlorar då styrka när det inte finns något konkret att påvisa. I strukturperspektivet kan handlingar motiveras utifrån konkreta bevis och anledningar till att handlingen existerar (Florén & Ågren 2006, 138). I denna studie ses en aktör som en individ på arbetsmarknaden. Aktörsperspektivet kommer således att användas i studien för att framhäva ett förhållningssätt till mötet med individen där individens eget intresse står i fokus. Strukturen i det strukturbaserade perspektivet kommer i denna studie att innebära kunder, företag, Regering och den aktuella arbetsmarknaden. Detta perspektiv kommer att användas för att påvisa ett förhållningssätt till individmötet innehållande en yttre påverkan, exempelvis en kund eller arbetsmarknaden. Studien kommer att skilja på dessa två teoretiska perspektiv för att kunna analysera och belysa olika förhållningssätt som finns i mötet med individen. Utifrån dessa två perspektiv kommer studiens övriga teorier att kategoriseras. Matchningsteorin och samtalsmetoden kommer att appliceras inom varsitt perspektiv. Genom att applicera dessa teorier i ett av perspektiven kan olika utgångspunkter samt yrkesrollernas förhållningssätt, matchningsarbete och samtal i mötet påvisas på ett konkret och ingående sätt. Matchningsteorin kommer att appliceras inom strukturperspektivet och samtalsmetoden kommer att appliceras inom aktörsperspektivet. 3.2 Matchningsteori Som förklarats ovanför kommer strukturperspektivet appliceras på bland annat arbetsmarknaden och dess ramar och hur dessa påverkar aktören, det vill säga individen. Enligt Frank Parson är den centrala tanken kring matchningsteorin att en individs förmågor ska "matchas" mot de krav som samhället och yrken kräver. Yrkesvalet är något individer bör hantera på ett systematiskt sätt. Parson menar att individen kräver tre grundpelare att stå på i valet av yrke: kunskap om vem den är i form av färdigheter och egenskaper, kunskap 15

16 om omvärlden samt att ha ett sunt resonerande kring relationen mellan dessa två (Fransson & Lindh 2004, 15 f.). I studie- och yrkesvägledarens möte med individen bör man samtala om dessa tre för att individen ska komma till insikt. Detta görs enligt Parson genom att studie- och yrkesvägledaren i mötet med individen gör en noggrann kartläggning kring viktiga fakta om individen, varvid denne bör få kunskap om sig själv. Parson menar även att studie- och yrkesvägledaren ska ha kännedom om den aktuella arbetsmarknaden för att kunna informera individen om detta. I mötet med individen ska studie- och yrkesvägledaren ha en öppen och flexibel inställning gentemot individen. Kombinationen av en noggrann kartläggning, kännedom kring den aktuella arbetsmarknaden samt en öppen inställning gentemot individen gör att studie- och yrkesvägledaren kan hjälpa individen att passa in i individens valda yrkesroll (Choosing a vocation 1909, 45). I matchningsteorin ska studie- och yrkesvägledaren diagnostisera och styra klientens val av yrke. Med detta menar Parson att människors intresse och egenskaper ska anpassas och matchas efter arbetsmarknadens efterfrågan och samhällets krav, inte tvärtom. Matchningsteorin bygger på att skapa det optimala yrkesvalet, baserat på en matchning mellan personliga egenskaper och jobbfaktorer (Fransson & Lindh 2004, 16). Ur ett aktör- eller strukturperspektiv kan Parsons teori placeras i strukturperspektivet; då individen som aktör påverkas av strukturen och får anpassa sig och sina kartlagda egenskaper efter den aktuella arbetsmarknaden. Denna teori kommer användas i analysen för att belysa ett förhållningssätt där både individens intresse och arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft försöks tillgodoses samtidigt. 3.3 Samtalsmetod med tre faser Ur ett aktörsperspektiv förklaras här det individmöte som lägger fokus på individens eget intresse och dess fria val. Som nämnts tidigare bör en studie- och yrkesvägledare i mötet med individen undvika att ge råd eller matcha och istället fokusera på individen (H gg Kuoppa 2007, 49). Hägg och Kouppa har utifrån detta skapat en samtalsmetod innehållande tre faser. Övergångarna mellan faserna är mer eller mindre otydliga i praktiken, men individen består som huvudperson genom samtliga faser och således under hela samtalet. I 16

17 första fasen i samtalsmetoden ska individen få sin historia berättad. Vägledaren bemöter individen med empati genom att försöka se på situationen ur individens perspektiv. Viktigt är att vägledaren är lyhörd, tålmodig och undviker att r tta individen i dennes erättelse. Avslutningsvis sammanfattar vägledaren individens historia för att se om denna kartläggning har skett på rätt sätt. Individen godkänner, alternativt rättar kartläggningen (Hägg & Kouppa 2007, 42 f.). Kraven på kompetens hos vägledaren ökar i andra fasen där vägledaren ska hjälpa individen med att vidga sina perspektiv för att se både möjligheter och begränsningar som individen inte tidigare sett i sin situation. Här behöver vägledaren använda sin goda självkännedom, kreativitet, känslighet och kompetens kring metoder för att vidga perspektiv. Innan samtalet går över i tredje fasen arbetar vägledaren, tillsammans med individen, med att sätta upp konkreta och realistiska mål inom individens situation. Individens kreativitet ska uppmuntras av vägledaren och individens egna förslag till handlingsplanen är alltid en fördel (Hägg & Kouppa 2007, 43 f.). Denna teori kommer att användas för att belysa ett förhållningssätt där individens intresse är i fokus, det vill säga ett förhållningssätt ur aktörsperspektivet. Teorin utgår från att mötet med individen genomförs utan påverkan från yrkesrollen. Individen får därmed en möjlighet till att helt påverka sitt eget val. Mötet sker således utan ramar av strukturen då individen som aktör får välja fritt och resonera utan något som styr. 3.4 Sammanfattningsvis om teorierna Aktör- och strukturperspektivet valdes då den diskuterar vilka faktorer som spelar in i en individs handlande. Förhållningssättet till mötet formas utefter om yrkesrollerna arbetar efter aktör eller struktur. Teorin om aktör- och strukturperspektivet kommer att användas utifrån yrkesrollernas perspektiv på mötet. Matchningsteorin valdes då det, som nämnts i både inledning och tidigare forskning, uppstår olika former av matchning i studie- och yrkesvägledarens, arbetsförmedlarens samt rekryterarens yrkesroll. Denna teori används utifrån strukturperspektivet då den riktar in sig på den strukturella påverkan på individen. 17

18 Samtalsmetoden är den teori som valts utifrån aktörsperspektiv och är grundläggande för en studie- och yrkesvägledare. Teorin kan appliceras inom aktörsperspektivet då den främjar individens eget intresse och fria val. Studie- och yrkesvägledaren ska enligt teorin i mötet inte påverka individen eller avgränsa denne genom att sätta upp strukturella ramar. 18

19 4. Metod Här förs en diskussion kring metodvalet. Kapitlet innehåller utöver metodval även urvalet av informanter, datainsamlingens upplägg, valet av analys vid bearbetning av insamlat material samt de etiska ställningstagande som gjorts vid genomförandet av studien. 4.1 Metodval och metoddiskussion Den metod som har valts i denna studie är en kvalitativ intervju. En kvalitativ intervju används för att förstå hur människor agerar i vissa roller och hur individerna påverkar varandra samt beter sig i specifika situationer (Trost 2010, 32). När det kommer till den kvalitativa intervjun är informantens livsvärld som utgångspunkt och det väsentliga ämnet. Genom att använda sig av en kvalitativ intervju i forskningsprocessen får forskarna en möjlighet att komma åt informantens livsvärld ur dennes perspektiv (Kvale & Brinkmann 2009, 44 f.). Vi anser att kvalitativa intervjuer som metodval är lämpligt eftersom vi vill nå empiriskt material utifrån informanternas egna åsikter och perspektiv kring deras förhållningssätt till mötet med individen. En kvalitativ intervju kan vara mer eller mindre strukturerad, vilket påverkar resultatet. I genomförandet av intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerad intervju. Med en semistrukturerad intervju menas det att forskaren, innan intervjutillfället, skapar ett strukturerat frågeformulär med utrymme för följdfrågor som används på samtliga intervjuer. Frågorna är lika och ställs i samma ordningsföljd till samtliga informanter. Genom att använda sig av ett semistrukturerat intervjuformulär vid intervjuerna blir det lättare för forskaren att analysera det empiriska materialet ur ett jämförande perspektiv, informanternas svar emellan (Larsen 2009, 83 f.). Vi väljer att använda semistrukturerade intervjuer eftersom studien görs i syfte att undersöka olika informanters synsätt kring förhållningssättet till möte med individen. 19

20 Fördelen med att genomföra en kvalitativ metod med intervju att forskarna via följdfrågor får möjligheten att skapa sig en förståelse kring informantens svar. I jämförelse med kvantitativ enkät som tillvägagångsätt för studien får informanten vid en kvalitativ intervju även möjligheten att förklara eventuella missförstånd. Detta möjliggör i sin tur en god validitet i undersökningen. Med en kvalitativ intervju kan forskarna ha svårigheter att generalisera resultatet och något att tänka på är att informanten kanske inte är helt sanningsenlig vid intervjutillfället. Viktigt att ha i åtanke vid intervjutillfället är även att intervjuaren kan påverka informanten omedvetet, vilket i sin tur påverkar insamlad data och forskningsresultatet (Larsen 2009, 26 f.). Detta har vi varit medvetenhet om och därför ansträngt oss att ställa öppna frågor och föra en diskussion med informanterna. Vid utformande av frågor har vi undvikit ledande frågor och hållit frågorna neutrala. Under intervjun har vi lagt fokus på att varken värdera eller rätta det som informanten sagt utan haft en öppenhet gentemot materialet vi fått. Ytterligare en viktig aspekt som ska tillägnas observation vid intervjutillfället är den maktasymmetrin som uppstår mellan intervjuaren och informanten. En forskningsintervju har en vetenskaplig uppgift som utgångpunkt och är inte ett vardagligt samtal mellan jämlika parter. Samtalets struktur ligger i intervjuarens händer vilket kan medföra en enkelriktad dialog (Kvale & Brinkmann 2009, 49). Vid intervjutillfällena har vi ställt öppna frågor som har lett till diskussioner som i sin tur skapat en mer samtalsbetonad intervju. Om intervjuaren styr samtalet för att få viss information av informanten utan att denne vet vad intervjuaren är ute efter, kan detta medföra att samtalet får en viss manipulativ riktning. Informanten kan då omedvetet tala runt ämnet eller undanhålla information som en reaktion på intervjuarens manipulation och dominans i samtalet (Kvale & Brinkmann 2009, 49). Genom insikten kring eventuella maktförhållanden i intervjun använde vi öppna och neutrala frågor inom valt ämnesområde. Båda författarna till denna studie har varit med på samtliga intervjuer, vilket vi är medvetna om kan medföra en större maktfördelning till oss än om vi hade varit en som intervjuade. För att undvika eventuell maktfördelning under intervjun har enbart en av oss ställt intervjufrågorna medan den andra har antecknat och lyssnat. Detta har vi dessutom klargjort för informanterna innan intervjuerna genomfördes. Vi har gjort ett medvetet val i denna studie genom att enbart undersöka förhållningssättet till individmötet och hur dessa skiljer sig åt mellan studie- och yrkesvägledaren i 20

21 skolsektorn, arbetsförmedlaren på Arbetsförmedlingen samt rekryteraren inom rekryteringsbranschen. Vi vill därmed inte undersöka de olika verksamheternas uppbyggnad eller funktion. Informanternas bakgrund eller tidigare utbildningar står inte heller i fokus då det inte har någon större relevans för studien, då vi istället undersöker förhållningsättet till mötet med individen inom respektive bransch. 4.2 Urval Urvalet av informanter styrdes av studiens ämnesområden, vilka berör studie- och yrkesvägledning inom skolsektorn, arbetsförmedling på Arbetsförmedlingen samt rekrytering inom rekryteringsbranschen. Därför valdes två studie- och yrkesvägledare inom skolsektorn, två arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen samt två rekryterare inom rekryteringsbranschen. Att informanterna har olika titlar och är yrkesverksamma inom olika verksamheter är ett medvetet val för att nå ett brett perspektiv kring de olika förhållningssätten som finns i individmötet. Enligt Larsen är det viktigt att forskarna väljer ut ett godtyckligt urval till studien. Med detta menas att informanterna väljs ut utifrån forskarens egna bedömningar kring informanternas kunskaper och således relevans till frågeställningen (Larsen 2009, 77). I resultat- och analysdelen i studien kommer informanterna att kategoriseras i den yrkeskategori som de tillhör. Informanterna inom studie- och yrkesvägledarbranschen kommer att benämnas som Vägledare 1 samt Vägledare 2. Informanterna från Arbetsförmedlingen kommer att benämnas som Arbetsförmedlare 1 och Arbetsförmedlare 2 och inom rekryteringsbranschen kommer informanterna att benämnas som Rekryterare 1 och Rekryterare 2. Genom att dela upp informanterna inom de olika yrkeskategorierna underlättas jämförelsen inom skillnader och likheter i förhållningssättet till individen i mötet i resultat och analys. 21

22 4.3 Datainsamling Det empiriska materialet i studien har samlats in, som tidigare nämnts, genom intervjuer. Dessa spelades in och anteckningar gjordes under tiden. Utifrån problemformulering och frågeställningar har fokus i intervjuguiden lagts på det individuella mötet som genomförs i respektive bransch. Informanten har fått besvara frågor kring etik, samhället, arbetsmarknaden, individen och fria eller styrda val samt hur dessa faktorer påverkar förhållningssättet i mötet med individen. Initialt tog författarna kontakt med informanterna via epost, därefter bokades intervjuerna via telefonsamtal i god tid innan intervjutillfället. För att klargöra att informanten besatt relevant kunskap för studien fick samtliga informanter preliminära utdrag från intervjuguiden skickade till sig innan själva intervjun genomfördes. Med detta kunde informanterna bekräfta att de kunde svara på frågorna och att de därmed besatt den kunskap som behövs för att besvara denna studies frågeställningar. Frågorna utformades som diskussionsfrågor dels för att få reda på informantens resonemang kring frågorna, men även för att informanten inte skulle ha möjlighet att öva in färdigställda svar på frågorna. Intervjuguiderna med semistrukturerade frågor bearbetades fram genom valda teoretiska perspektiv samt med fokus inom problemområdet. Som tidigare nämnts intervjuades sex informanter till studien. Intervjuerna skedde vid fyra tillfällen, de två vägledarna intervjuades för sig medan rekryterarna och arbetsförmedlarna satt två och två. Att rekryterare och arbetsförmedlarna satt två och två ledde till diskussioner vid intervjutillfället och en djup förståelse kring deras arbets- och förhållningssätt uppnåddes genom detta. Att däremot vägledarna intervjuades enskilt diskuteras i metoddiskussionen i kapitel 7.1. Vid intervjutillfällena var båda författarna till denna studie närvarande. Validitet kan förklaras med ord som giltighet och relevans. Med detta menas att forskare samlar in data till studien som har en god relevans till studiens problemformulering och frågeställningar (Larsen 2009, 80). Författarna har medvetet genomfört intervjuerna tillsammans då en högre validitet kan uppnås genom att fler personer kan ge sin syn på informationen som kommer fram. Reliabiliteten inte är lika lätt att säkerställa i en kvalitativ undersökning eftersom olika tolkningar görs på det egna resultatet. Olika forskare lägger märke till olika företeelser och det är inte säkert att dessa uppfattas på samma sätt. En hög 22

23 reliabilitet i en studie innebär även att informationen som insamlats hanteras på ett noggrant sätt så att informationen från individerna inte blandas ihop (Larsen 2009, 81). Då sex informanter intervjuats har det lagts stor fokus på att varje informants information sammanställts direkt efter intervjun genom transkribering. 4.4 Innehållsanalys Hur har vi då analyserat det material som vi har samlat in? Larsen nämner olika angreppssätt för att analysera kvalitativ data (Larsen 2009, 101). Vi har valt innehållsanalys eftersom vi i denna studie vill kunna kategorisera teman och ämnesområden i insamlad data för att sedan kunna jämföra dessa. Data insamlades genom intervjuer som sedan transkriberades. Därefter kodades texterna så att teman och kategorier kunde tas ut och fungera som rubriker i studien. Intervjumaterialet sågs sedan över och en matris arbetades fram kring ämnesområdena för att kunna skönja mönster. Matrisen påvisar grundläggande skillnader och likheter mellan yrkesrollerna, glidningar mellan dessa framgår dock i analysen. Denna matris finns under bilaga 2. Som Larsen förklarar kring innehållsanalys utvärderades mönstren mot tidigare forskning samt valda teorier och ny kunskap inom området formulerades (Larsen 2009, 102). I denna studie har teman som förhållningssätt till mötet med individen, fokus på arbetsmarknaden samt matchning i mötet format rubriker som följer i resultat och som därefter analyseras. I forskningsprocessen finns det huvudsakligen två sätt för en författare att relatera teori och resultat till varandra i genomförandet av en studie. Det första är deduktion som handlar om att studiens utgångspunkt skapas i redan existerande kunskap och teorier inom det valda ämnet. Empirin blir således studiens resultat som sedan analyseras utifrån de redan framtagna teorierna. I ett induktivt angreppssätt handlar det istället om att skapa generaliserbara slutsatser med empirin i studien som utgångspunkt (Bryman & Bell 2005, 24 f.). Då vi har valt att finna lämpliga teorier som berör centrala delar i det uttalade problemområdet och därefter genomfört kvalitativa intervjuer för att få fram empiri utgår studien från ett deduktivt angreppssätt. Det är i många fall bra för författaren i en forskningsprocess att anta dessa två angreppssätt som tendenser istället för fastställda 23

24 strategier, då de båda angreppssätten kan rymma inslag hos varandra (Bryman & Bell 2005, 25). Vi har tagit detta i beaktande när vi valt det deduktiva angreppssättet då vi samtidigt varit mottagliga för andra alternativ och ny information. Detta visades när resultatet sammanställts och vi ansåg att en ytterligare teori behövdes för att kunna besvara våra frågeställningar och uppnå studiens syfte. 4.5 Etiska ställningstaganden Vetenskapsrådets fyra etiska regler har tagits i beaktande under denna studie. Dessa är informations-, samtyckes-, konfidentialitets- samt nyttjandekravet. Dessa regler innebär att informanter ska informeras om vilket syfte studien har samt att de ska vara införstådda med att de alltid har friheten att avsluta sin medverkan i studien och att de enbart deltar i studien om de själva vill (Vetenskapsrådet 2002, 7-9). I denna studie uppnåddes detta genom att samtliga informanter vid förfrågan om deltagande i intervju fick information om studiens syfte. Informanterna informerades även om deras frivilliga deltagande innan intervjun började för att tillgodose samtyckeskravet. Konfidentialitetskravet innebär att informanter har r tt till anonymitet så att l sare av studien inte kan identifiera eller k nna igen dem. Nyttjandekravet innebär att informationen som getts av informanterna ska enbart användas till syftet med studien (Vetenskapsrådet 2002, 12-14). För att tillgodose dessa två krav nämns informanterna i denna studie utifrån respektive yrkeskategori istället för namn. Detta för att informanterna inte ska kunna kännas igen och därmed vara identitetsskyddade. Informanterna har även informerats om att den insamlade empirin kommer att elimineras efter genomförd studie. Genom att vi i denna studie har reflekterat och uppmärksammat dessa etiska regler innan och under intervjutillfället kunde vi arbeta förebyggande för att respektera informanterna samt att undvika eventuella etiska problem. 24

25 5. Resultat Här nedan följer resultatet av genomförda intervjuer. Sex informanters svar redogörs. Informanterna är uppdelade i yrkesgrupper samt ämnesområden som berörts under intervjun. Löpande text byggs upp utifrån svaren som informanterna gett under intervjun och exempel lyfts fram genom citat från intervjun. 5.1 Studie- och yrkesvägledares förhållnings- och arbetssätt Introduktion av studie- och yrkesvägledarna Två studie- och yrkesvägledare har intervjuats om förhållningssättet i mötet med individen. Dessa benämns som Vägledare 1 och Vägledare 2. Vägledare 1 arbetar som studie- och yrkesvägledare på en gymnasieskola i södra Sverige och har hand om elever som går på yrkesförberedande program. Vägledare 2 arbetar som studie- och yrkesvägledare på Komvux i södra Sverige Studie- och yrkesvägledare och mötet med individen Under intervjuerna ställdes frågor kring förhållningssättet till och under individmötet. Både Vägledare 1 och Vägledare 2 belyser att det krävs specifika kompetenser hos vägledaren i mötet. Dessa kompetenser är bland annat att kunna lyssna och känna in vem individen är samt att ha en öppenhet gentemot individen. Vägledare 2 nämner även att det är viktigt att en vägledare är lugn, har tålamod och är empatisk i mötet. Båda vägledarna nämner att de arbetar utefter etiska riktlinjer. Detta gör de genom att sträva efter att inte ha förutfattade meningar om individen, trycka ner individen eller att döma. Vägledare 2 säger angående en individs personlighet [...] där känner jag, att jag har inte r tt att döma (Vägledare 2). Det finns ett etiskt förhållningssätt i mötet med individen gällande val: Jag vill ju inte trycka ner personen genom att säga att det inte går, men jag säger det på ett annat sätt, jag säger 25

26 inte det kommer du aldrig att li, för det har jag inte heller själv velat höra. Man får ju vara lite smidigare (Vägledare 1). Vägledare 1 vill med mötet uppnå en klarhet hos individen samt att denne ska öppna ögonen, vidga sina perspektiv och öppna upp för nya vägar. Detta menar Vägledare 1 att det görs genom att kartlägga vad individen är bra på och sedan ge fakta så att de kan applicera sina färdigheter. Vägledare 2 förklarar att individen ska komma till insikt och skapa en medvetenhet så att individen börjar reflektera över sin egen situation. Detta gör Vägledare 2 genom att ge individen uppgiften att fylla i ett personlighetstest som används via datorn för att kartlägga färdigheter och intressen. Vägledare 2 vill lägga över mycket ansvar på individen för att denne ska kunna se saker ur nya perspektiv. Sammanfattningsvis finns det etiska riktlinjer som både Vägledare 1 och Vägledare 2 följer i sina möten med individer. Kompetensen som de anser behövas i ett möte överensstämmer med varandra samt att de båda kartlägger individen genom samtalsmetodik för att kunna vidga individens perspektiv Studie- och yrkesvägledare och fokus på arbetsmarknad Ett annat ämnesområde som berördes under intervjun var arbetsmarknaden samt hur mycket fokus vägledarna har på den aktuella arbetsmarknaden i mötet med individen. Vägledare 1 anser att arbetsmarknaden styr till viss del, men att individens intresse tenderar att ta över i yrkesvalet. Vägledare 2 arbetar utifrån individen och dennes vilja och att detta är i fokus och inte arbetsmarknaden. Vägledare 2 menar även att arbetsmarknaden ständigt förändras och att det därmed inte bör läggas så stor fokus på den: Vissa vanliga yrken vet vi på ett ungefär, men sen om de väljer att gå en utbildning på fyra år så vet vi ju inte hur det ser ut då. Så det är ju missvisande om vi skulle säga, såhär ser det ut och så tror de då att de ska få jobb när de går ut och så har det ändrat sig. Så där vågar jag inte säga för mycket (Vägledare 2). Vägledare 2 vill således inte ta in fokus på arbetsmarknaden i mötet med individen då det kan bli negativa konsekvenser av att rekommendera en arbetsplats på arbetsmarknaden som kan ha kommit att förändrats till dess att det är dags att individen ska ut i arbetslivet. Att arbetsmarknaden är i ständig förändring håller även Vägledare 1 med om: 26

27 Man kan inte bara titta på arbetsmarknaden. Jag vill inte sätta hinder, man vill att intressena ska styra. Arbetsmarknaden svänger ju hela tiden. En utbildning är 3 år så jag säger aldrig där finns inga jobb överhuvudtaget. Allting svänger ju. Så det är svårt att sia om vad som behövs över en 3-6års period (Vägledare 1). Vägledare 1 ser därmed arbetsmarknadens svängningar som positiva då dessa svängningar kan öppna upp delar av arbetsmarknaden för individen som tidigare inte varit tillgängliga. Med detta påvisas det att det finns en medvetenhet och en viss fokus på arbetsmarknaden i mötet med individen samt att den faktiskt spelar roll. Sammanfattningsvis tenderar vägledare att försöka undvika fokus på arbetsmarknaden och lägga fokus på individens intresse istället. Däremot framgår det att vägledarna inte undviker arbetsmarknaden helt i mötet med individer då de har en medvetenhet om att individerna ska ut på arbetsmarknaden Studie- och yrkesvägledare och matchning Efter att ha belyst mötet med individen samt fokus på arbetsmarknaden i intervjun berördes området kring matchning och huruvida detta används i mötet eller ej. Det framkommer ett paradoxalt förhållningssätt då båda vägledarna vid frågan kring matchning anser att de inte arbetar på det viset, samtidigt som att det senare i intervjun framgår att bägge utgår från matchning när det kommer till individens intresse och kunskaper till vad ett yrke kräver. Vägledare 1 svarar att tänket kring matchning inte finns där och att utgångspunkter är helt utifrån vad eleven upplever och känner. Senare under intervjun benämner vägledaren matchning själv fast genom individen och inte arbetsmarknaden: Men när jag kartlagt kompetenserna så matchar jag lite in vart den kan passa in, men inte utefter arbetsmarknaden utan efter individen. Man ska ju arbeta utifrån både samhället och individen, men jag kan inte säga att jag hela tiden tänker på samhället och att jag ska vägleda alla elever vart det behövs på arbetsmarknaden (Vägledare 1). Ännu lite längre in i intervjun så säger Vägledare 1 följande: Men jag pratar ju i och för sig mycket om yrkeshögskoleutbildningar, på det viset kanske jag matchar in dem. Där utgår man ju från arbetsmarknadens behov på de ut ildningarna [ ] de startar och slutar beroende på om det behövs folk inom en viss bransch (Vägledare 1). 27

28 Det framgår i intervjun med Vägledare 2 att det förekommer en viss form av matchning [ ] det enda egentligen är i yrkesutbildningar vi har, där det ska vara uppkollat om det behövs i häromkring, så egentligen är det ju den matchningen på något vis jag gör (Vägledare 2). Vägledare 2 bekräftar även att det finns en matchning i viss grad, då individens kompetenser och intressen kartläggs och att dessa sedan matchas gentemot ett yrke. Vägledare 1 nämner att matchning är något som sker i mötet omedvetet, men inte något som sker per automatik. Sammanfattningsvis påvisas en paradoxal roll i vägledarens arbete samt förhållningssätt gentemot individen rörande matchning. I början av intervjuerna säger de båda att de inte arbetar med matchning. Allteftersom intervjun fortgår framkommer det dock att det finns en viss sorts matchning i vägledarnas arbete. 5.2 Arbetsförmedlares förhållnings- och arbetssätt Introduktion av arbetsförmedlarna Två arbetsförmedlare verksamma på Arbetsförmedlingen i södra Sverige har intervjuats för studiens syfte. Dessa två arbetsförmedlare kommer benämnas som Arbetsförmedlare 1 och Arbetsförmedlare 2. Arbetsförmedlare 1 har under många år arbetat som arbetsförmedlare inom branschkontor och arbetar just nu inom programmet för jobb och utbildningsgarantin. Arbetsförmedlare 2 har precis som Arbetsförmedlare 1 arbetat med jobb och utvecklingsgarantin i 3,5 år på Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlare och mötet med individen Det förhållnings- och arbetssätt som Arbetsförmedlare 1 och Arbetsförmedlare 2 har gentemot individerna anpassas till vilka individer de möter. Eftersom de möter individer med olika behov är det enligt dem av stor vikt att förstå vilken individ som sitter mittemot dem och vilka behov denna har. Arbetssättet de tillämpar är att kartlägga individen genom gruppmöten, enskilda samtal och arbetsträning. Utöver att förhålla sig till vad individen vill 28

29 i mötet har arbetsförmedlarna ständigt ett regelverk som styr och mål att uppnå med verksamheten. Det är inte enbart individens intresse som är utgångspunkten i mötet, utan arbetsförmedlarna [...] måste hela tiden förhålla oss till människan, vad den har med sig och vad den tänker och tycker, plus att vi har ett regelverk som styr Ar etsförmedlare 1). Arbetsförmedlarna pratar även om en problematik som kan finnas med individerna och de arbetsgivare som finns och vill ha arbetskraft. De är noga med vem de rekryterar till tjänsterna och vill att både individen och arbetsgivaren ska bli nöjda. Därför ser de till att de individer som kommer på uttalade möten och visar vilja också går längst medan de som inte bryr sig inte rekommenderas vidare. Ar etsförmedlare 1 s ger [ ] medan dem som kommer ena gången men inte nästa och bryr sig inte riktigt, dem skulle vi aldrig få för oss att rekommendera för vi tycker faktiskt inte att de lever upp till det som krävs (Arbetsförmedlare 1). Vad både Arbetsförmedlare 1 och Arbetsförmedlare 2 vill uppnå med mötet och sina arbetsinsatser är, att individen ska känna att det är givande att ha ett möte och att det ska resultera i något, om inte direkt så i alla fall i något litet. Ur etiska perspektiv arbetar arbetsförmedlarna med att individen själv ska komma till insikt om dennes begränsningar. Om en individ har väldigt svåra mål eller talar om något som ser ut att vara ouppnåeligt för individen, vill arbetsförmedlarna att denne då ska få prova sig fram [...] vi visar genom att de själv får prova. Vi drar inte ner rullgardinen och säger: nej det här ska du inte ens tänka på, utan visst prova du (Arbetsförmedlare 1). Genom att göra detta får individen själv se vad som går att lyckas med och inte. Arbetsförmedlarna vill alltså inte stoppa en individ från att göra något som denne har uttryckt en vilja om att göra, utan låta individen komma till insikt om detta själv. I förhållningssättet i mötet med individen anser både Arbetsförmedlare 1 och Arbetsförmedlare 2 att det är av absolut största vikt att lyssna och ha stora öron och samtidigt vara empatiska och sympatiska. Det framkommer även att en arbetsförmedlares förhållningssätt påverkas av ett regelverk med bestämda arbetsformer som därmed styr arbetet. Ar etsförmedlare 1 förklarar [ ] empati, sympati, samtidigt som vi alltid måste förhålla oss till ett regelverk. För vi har ju ett regelverk som styr vårt jobb och går du in och lusläser det så styrs vi ganska mycket, men med ett visst tolkningsutrymme (Arbetsförmedlare 1). Arbetsförmedlare 2 förklarar vidare att de utgångspunkter som finns 29

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kursbok, Delkurs 2, studiehandledning, v 9-13 Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kurskod: 971G20 Kursansvarig

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser

Nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser - En studie om ett utbildningsföretags insatser att etablera nyanlända

Läs mer

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Studie- och yrkesvägledares yrkesetik Studie- och yrkesvägledare har en allt viktigare roll i samhället. Behovet av professionell vägledning är stort i

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

GRUPPVÄGLEDNING EN EFFEKTIV METOD VÄLKOMNA

GRUPPVÄGLEDNING EN EFFEKTIV METOD VÄLKOMNA GRUPPVÄGLEDNING EN EFFEKTIV METOD VÄLKOMNA LENA COLLIN STUDIEVÄGLEDARE/HDK Lena Collin, Studie-och Karriärvägledare Göteborgs universitet/högskolan för Design och Konsthantverk Studie-och yrkesvägledarexamen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Södertälje kommuns värdegrund

Södertälje kommuns värdegrund Värdegrund 1 Södertälje kommuns värdegrund Värderingar: - Medborgaren först - Respekt för individen - Mer än förväntat Principer: - Utgå alltid från samhällsuppdraget - Olikheter är en styrka Våra värderingar

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Upprättad: 20160614 av rektor, syv och mentorer Revideras juni 2017 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

RIKTLINJER FÖR REKRYTERINGAR. HSB Skåne

RIKTLINJER FÖR REKRYTERINGAR. HSB Skåne RIKTLINJER FÖR REKRYTERINGAR HSB Skåne Beslutad: VL 2.06.9 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mål 3 2 Syfte 3 3 Intern rörlighet 3 4 Grundläggande värderingar 3 5 Rekryteringsprocessen 4 A. Behovsanalys 4 B. Kravprofil

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013 Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie 2014-12-12

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper

Läs mer

Kompletterande Aktör

Kompletterande Aktör VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning 160113 Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Under läsåret 2015 har Långbrodalsskolan arbetat fram en lokal arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Den ska syfta till att eleverna på Långbrodalsskolan

Läs mer

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med förskrivare 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här materialet användas?

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV 1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Industridesign Reviderad och fastställd av KU-nämnden 2011-02-16 Gäller studenter antagna från och med HT 2011. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning

Läs mer