Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå. Det löser sig

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Det löser sig En studie om introduktionselevers tankar om sitt gymnasieval, framtida karriär samt syn på studie- och yrkesvägledning It'll be fine A study of introductory students thoughts about their secondary school choice, future career and views on career counseling Joakim Thiên-Thành Cao Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Frida Wikstrand Datum för slutseminarium: Handledare: Hilma Holm

2 2

3 Sammanfattning Det är ett växande problem med att alltfler elever som lämnar grundskolan utan behörig till gymnasieskolan. Obehörigheten innebär att elevernas önskade val till ett nationellt program begränsas, men en möjlighet är att komplettera sin behörighet via introduktionsprogrammen [IM]. Tidigare forskning visar att obehöriga elever befinner sig i en utsatt situation med risk att hamna i utanförskap på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka hur introduktionselever resonerar kring deras övergång till gymnasieutbildning, vilka tankar de har om sin framtida karriärval samt upplevelser av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson & Sparkes teori om Careership och Gottfredsons teori om självbild, begräsning och kompromiss. Resultatet i denna studie visar att de ofullständiga betygen gör att informanter kompromissar med sina val mot åtkomliga och nåbara alternativ på IM. Övergången till IM beskrivs som en bättre studiemiljö, där informanternas studier har förbättrats genom individuellt stöd och hjälp från lärarna. Vidare visar resultatet att flera av informanter har en optimistisk syn på arbetsmarknaden, och det finns en tilltro att det kommer lösa sig i framtiden. Det framkommer att en fullständigt gymnasieutbildningen ansågs som betydelsefullt, men inte helt avgörande för hur deras framtid kommer att bli. Sammantaget upplever flera av informanterna att studie- och yrkesvägledare [SYV] på gymnasieskolan har väglett dem i rätt riktning och betydelsefull för dem. Medan en del av dem önskar en tidigare förberedelser vid gymnasievalet, exempelvis information om IM och framtida möjligheter med de olika gymnasieprogrammen efter gymnasieskolan av SYV på grundskolan. Nyckelord: Studie- och yrkesvägledning, Introduktionsprogram, karriärval, gymnasieutbildning, handlingshorisont, kompromiss 3

4 Förord Jag vill börja med att rikta ett väldigt stort tack till de studie- och yrkesvägledare i Malmö, som utan er hjälp hade det inte varit möjligt att få tag på studiens informanter. Jag vill också tacka mina informanter för er deltagande och gjort studien möjligt. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Hilma Holm som har bidragit med värdefulla stöd och konstruktiv feedback. Även ett tack till ditt tålamod och tid att läsa min text. Sist ett tack till mina kurskamrater för alla underbara skrattstunder och ständiga bollplank. Joakim Thiên-Thành Cao Malmö, Juni

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemområde Syfte och frågeställningar Introduktionsprogrammen Styrdokument Disposition Tidigare forskning Övergång från grundskolan till gymnasieskolan Det begränsade valet Osäkra övergångar Studie- och yrkesvägledning betydelse för unga Ungdomars syn på framtida karriärval, möjligheter och hinder Sammanfattning Teoretiska utgångspunkter Hodkinson & Sparkes - Careership Pragmatiskt rationella val Handlingshorisont och fält Brytpunkter och rutiner Gottfredson - självbild, begränsning och kompromiss Sammanfattning Metod Metodval Urval av undersökningsenheter Datainsamling

6 4.4 Analysmetod Etiska ställningstagande Resultat och analys Presentation av informanterna Övergång från grundskolan till gymnasieskolan Gymnasievalet Brytpunkt, upplevelser och kompromiss Omgivningens betydelse vid gymnasievalet Syn på arbetsmarknaden Det löser sig - Framtida möjligheter utifrån sin handlingshorisont Begränsningar utifrån sin självbild och självuppfattning Upplevelser av Studie- och yrkesvägledning Sammanfattning av analysresultaten Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion och teoridiskussion Relevans till studie- och yrkesvägledning Förslag på vidare studier Referenslista Bilaga 1. Introduktionsprogram Bilaga 2. Intervjuguide Bilaga 3. Missivbrev till studie- och yrkesvägledare & rektor

7 1 Inledning Varje år står elever i årskurs nio inför ett gymnasieval, ett fritt val som kommer påverka deras möjligheter på den framtida arbetsmarknaden. Att välja gymnasieskola är idag frivilligt, men trots detta väljer de flesta att gå vidare till en treårig (ev. fyrårig) gymnasieutbildning. Ungdomarna ställs idag inför en svår uppgift att hantera sina framtida val av utbildning och arbete på den föränderliga arbetsmarknaden (Lindh & Fransson 2004, 10). Möjligheter till arbete för en tonåring direkt efter grundskolan är nästintill omöjlig, eftersom samhället ställer högre krav på ungas utbildningsnivå än tidigare. Även de allra flesta nutida arbetsgivare kräver minst en fullständig gymnasialutbildning innan anställning (Lovén 2015, 45). Tidigare studier visar att ungdomsarbetslösheten bland ungdomar mellan 16 år till 24 år är tre gånger större än vuxna mellan år i Sverige. En påverkansfaktor till den höga arbetslösheten är övergången från skola till arbetslivet. Håkansson (2013) beskriver att i tidigare generationer var det naturligt att ingången till arbetsmarknaden skedde via föräldrarna och släktningar, och det var självklar för ungdomarna vilket yrke de skulle välja eller arbeta med i framtiden. I dagens arbetsmarknad förväntas individen att själv göra ett självständigt yrkesval. Även ungdomar som saknar en fullbordad gymnasieutbildning riskerar att ha en svagare ställning på arbetsmarknaden. Flera studier och rapporter visar att skolmisslyckanden ses som ett komplext problem som är kostsamt och medför negativa effekter för både den enskilde individen och samhället (Olofsson 2012; SOU 2013:13; SOU 2016:77, 215; Ungdomsstyrelsen 2013). Utifrån ovanstående kan det konstateras att elever som saknar gymnasiebehörighet är en utsatt grupp som riskerar att hamna i ett ofrivilligt utanförskap, med svårigheter att etablera sig i arbetslivet och arbetsmarknaden. Att läsa upp sina grundskolebetyg är därför viktigt för de obehöriga eleverna som efter grundskolan saknar behörighet till de 18 nationella programmen på gymnasieskolan. En av möjligheterna är att läsa upp sin grundläggande behörighet på ett av de fem gymnasieskolans introduktionsprogram [IM] (Se bilaga 1) för att senare kunna söka vidare till ett nationellt program eller få ett arbete via skolans arbetsplatsförlagda lärande [APL] (Skolverket 7

8 2011). Eleverna som hamnar i IM befinner sig i en oönskad situation, i form av en förlängd studietid med att läsa upp sina betyg, och en ökad risk för arbetslöshet om studierna inte fullföljs. Eleverna tvingas också att reducera sina eftersträvansvärda val mot de få valalternativ som är möjliga utifrån deras betyg. Följden av att hänvisas till en icke-önskvärd studieväg kan vara ökad frånvaro, avhopp eller att eleverna inte kan ta sig vidare till ett nationellt program. När den valda studievägen inte möter elevens behov, förutsättningar och målsättningar, riskerar eleven att inte fullfölja sin utbildning vilket i sin tur kan leda till allvarliga konsekvenser i framtiden (Skolinspektion 2013a, 21). Flera rapporter (Skolinspektionen 2013a, s24, s28; Skolverket 2013b) betonar att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning har stor betydelse för introduktionselevernas möjligheter till vidare studier och etablering på arbetsmarknaden. Baserat på ovanstående vill denna studie fokusera på elever som för närvarande läser eller nyligen har läst på följande IM: preparandutbildning och programinriktat individuellt val. Studien vill undersöka hur eleverna i IM resonerar kring sin övergång till gymnasieutbildning. Hur tänker eleverna om sin framtida karriärval vad gällande möjligheter och hinder, samt vilka upplevelser har eleverna från studie- och yrkesvägledning? 1.1 Problemområde Under läsåret 2015/2016 framkom det i Skolverkets statistisk att alltfler elever som lämnar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. I de senaste sifforna från Skolverket (2015) visade sig att elever som avslutade årskurs 9 under vårterminen saknade behörighet till ett nationellt program på gymnasiet. Skolinspektionen (2013a, 24-25) bedömer i sin granskning av IM att obehöriga elever är en särskild utsatt elevgrupp som har behov av olika insatser. Därför kan IM vara den sista möjligheten för eleverna att få en individuell och särskild utbildning för att ta sig vidare till gymnasieskolan. Förutom att eleverna ska har rätt till en god utbildning på IM, är stöd och tillgång till studie- och yrkesvägledningen minst lika viktigt för eleverna ska få en bättre ingång till vuxenlivet. Skolinspektionen (2013a, 26) konstatera att studie- och yrkesvägledning har en större roll för elever på IM än för elever på nationella program. I granskningen visar att 8

9 medparterna av eleverna på IM har otillräcklig tillgång till studie- och yrkesvägledning, vilket gör att eleverna vänder sig till sin mentor eller andra som sällan har den professionella roll och kompetens som en studie- och yrkesvägledare [SYV]. Då SYV har i uppdrag att arbeta med att informera och berätta om arbetsmarknaden, arbetslivet, yrken och studier, fyller de en viktig roll för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda val och utforma sin framtidsplanering. Vägledning handlar om att underlätta för individer att fatta beslut om framtid och vid olika valsituationer i livet (Lovén 2015). Genom att undersöka ur elevernas perspektiv hoppas denna studie öka förståelse i att kunna förbereda eleverna inför framtiden och stödja dem till att själv kunna hantera sina val av utbildningar och yrken. Studien kan tänkas vara relevant för skolpersonal, rektorer och SYV på skolor. Vidare kommer studien inte att fördjupa sig i elevernas studietid på IM eller orsaker till att de hamnade där. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur elever på IM resonerar om sin övergång till gymnasieutbildning, hur de tänker på sin framtida karriärval, samt vilka upplevelser de har av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur resonerar eleverna kring sin övergång till gymnasieutbildning? Hur ser eleverna på sina framtida karriärmöjligheter och begränsningar? Vilka erfarenheter och upplevelser har eleverna av studie- och yrkesvägledning? 1.3 Introduktionsprogrammen I samband med gymnasiereform år 2011 introducerades IM, som ersatte det tidigare individuella programmet [IV]. Det nya IM består av fem program med olika syften och innehåll utifrån elevens 9

10 olika behov och förutsättning. För att förtydliga hur samtliga IM är utformat och vad de olika programmen syftar till, finns en översikt under bilaga 1. De fem programmen riktar sig till ungdomar som avslutar grundskolan utan behörighet till ett nationellt program på gymnasieskolan, eller för ungdomar med andra skäl som behöver ett individuellt anpassat program. Samtliga fem studievägar har som gemensamt mål att underlätta för eleverna att fortsätta sina studier eller möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden (Skolverket 2011, 3-4). I Skolinspektionens (2013b, 8, 16) granskning av introduktionsprogrammet konstateras att eleverna på IM inte är någon homogen studiegrupp, utan likheterna för elevgruppen är obehörighet till ett nationellt program. Elever som återfinns på IM består av en större del av elever som har med sig negativa erfarenheter av studier i grundskolan. Medan en annan del har andra sociala och medicinska faktorer till exempel brist på självförtroende, självkänsla, studiemotivation och läsoch skrivsvårigheter. I denna studie kommer undersökningen att riktar sig till fem elever som för närvarande läser eller är inskrivna på preparandutbildning [IMPRE] och programinriktat individuellt val [IMPRO]. Anledningen till de två studievägarna är att de syftar till att hjälpa eleverna att få behörighet och på kort sikt kunna antas till ett nationellt högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Vidare har eleverna möjlighet att läsa parallellt med ett nationellt program, samtidigt som de läser upp sina icke-godkända betyg från grundskolan. Detta innebär att eleverna kan välja inriktning vid ansökan till IM, exempelvis IMPRE mot estetiska programmet. De tre resterande studievägarna som studien inte ta utgångspunkt av, där erbjuds ungdomar andra möjligheter som till exempel förberedelse för annan utbildning, arbetsmarknadsinsatser eller för nyanlända ungdomar. IMPRE är till för ungdomar som beräknas att kunna klara sin behörighet till ett nationellt program med max ett års studier. IMPRO riktar sig till elever som har godkända grundskolebetyg i vissa kärnämnen och i minst tre eller fyra andra ämnen, syftet är att komma in på ett nationellt yrkesprogram (Skolverket 2011, 9, 13, 17). Vidare kommer studien att fortsättningsvis benämna informanterna som elev eller eleverna. 10

11 1.4 Styrdokument Enligt Gymnasieskolans läroplan (SKOLFS 2011:144:) konstateras att studie- och yrkesvägledning har stor betydelse för eleverna. Skolans målsättning ska enligt läroplanen organiseras så att varje elever ska få möjlighet till att utveckla sin självkännedom och medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter. Vidare skriver förordningen för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) om introduktionsprogrammen att skolan: har ett ansvar för att varje elev som avlutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden (SKOLF 2011:144:9). I Skolverkets allmänna råd (2013a, 31-34) om att arbeta med studie- och yrkesvägledning ska eleverna bli väl förberedda inför studie- och yrkesval av såväl SYV som skolpersonal. Hela skolan har ett ansvar för att ge eleverna möjlighet till att få allmän information om arbetsmarknaden och utbildningar. Samt utveckla elevernas förmåga till att kritisk granska och värdera den allmänna informationen från skolan. Vidare ska eleverna under grundskolan få kunskaper om olika inriktningar på gymnasiet och framtida studievägar efter avslutad årskurs nio. Målet är att skolan ska informera eleverna om olika valmöjligheter och dess konsekvenser som kan påverka dem (ibid 2013a, 34). 1.5 Disposition I kapitel 2 redogörs och presenteras den tidigare forskningen inom studiens problemområde. Kapitel 3 presenterar vilka begrepp och teorier som kommer att användas för att analysera studiens resultat. I kapitel 4 beskrivs studiens metodval, urval av informanter, datainsamling, analysmetod och de etiska ställningstagandena för undersökningen. Kapitel 5 består av de insamlade data från de enskilda intervjuerna med analys, utifrån centrala teoretiska begrepp och tidigare forskningar. Avslutningsvis i kapitel 6 förs en diskussion över studiens alla delar, där även studiens slutsatser jämförs med tidigare forskningsresultat, samt förslag för vidare forskning. 11

12 2 Tidigare forskning I följande kapitel presenteras tidigare forskning som berör studiens undersökning. De svenska studierna i Dresch & Lovén (2010) och Lovén (2015) tar upp om elevernas upplevelser av övergången från olika skolstadier, och till arbetslivet utan avslutad gymnasialutbildning. Andersson (2013) undersöker om IV-elevers skolgång på den svenska skolutbildningen och upplevelser av vägledning. De internationella studierna används för att förstå ungdomarnas behov, samt karriärval och möjligheter. Även om de internationella studierna handlar om en annan kontext, så kan de användas för att se mönster, hitta likheter och skillnader i problemområdet. 2.1 Övergång från grundskolan till gymnasieskolan Det begränsade valet I detta avsnitt presenteras två myndighetsrapporter om elevernas val till gymnasieskolan. I Skolinspektionens (2013b, 22) myndighetsrapport om studie- och yrkesvägledning i grundskola visar resultatet att majoriteten av eleverna i årskurs nio upplever att gymnasievalet är svårt att välja. De elever som redan hade en klar bild om vad de ska välja, blev nöjd med den hjälpen de hade fått från SYV. Eleverna som upplever att de bli dåliga förberedda inför gymnasievalet, uttrycker ett vägledningsbehov som borde komma tidigare i valprocessen. Även att SYV ska kunna besvara på vad de olika gymnasieutbildningar leder till? och vad man kan bli? efter gymnasiet. Vidare visar rapporten att elever utan fullständiga betyg känner sig omotiverad inför övergången, medan andra elever känner sig stressade inför sitt livsval. Även Skolverket (2013b, 12-13) har i myndighetsrapporten Det svåra valet gjort en forskningsöversikt över ungdomars val till gymnasieskolan. Många ungdomar upplever gymnasievalet som det första viktiga valet i livet, 12

13 men att det är svårt att välja rätt. Det skapas också en orolighet och stress bland dem, då valet kan medföra olika möjligheter och konsekvenser i sina framtida karriärer. De flesta känner sig osäkra inför sitt val, på grund av den stora mängden av informationsutbud om olika program. Ungdomarna som har lägre betyg upplever svårigheter med att välja fritt till följd av betygskonkurrensen. Däremot ungdomarna som är obehöriga, hade begränsade valmöjligheter mot ett nationellt program, och befinner sig långt ifrån att välja fritt till gymnasiet. I Lovén (2015, 279) studie framkom att ungdomar utan behörighet till gymnasiet, hade en misslyckad skolgång i årskurs nio som resulterade i få valmöjligheter. Medparterna av ungdomarna berättar att de inte tog gymnasievalet på allvar och valde det första och bästa IVprogrammet. Enligt Lovén (2015, ) gör obehörig elever inte något val till gymnasieskolan, utan de följer en utstakad riktning. Detta innebär att IV-programmet är den första destinationen och kan ses som en andra chans för de att ta sig till gymnasieskolan Osäkra övergångar Anders Lovéns (2015) studie Osäkra övergångar ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning baseras på en kvalitativ undersökning med 36 st ungdomar mellan år utan gymnasieutbildning. Studiens främsta resultat visar att medparterna av ungdomarna gick från en harmonisk tid på lågstadiet till ett kaotiskt högstadium, där perioder av skolk, mobbning, familjeproblem, bruk av droger och alkohol ledde till dåliga skolprestationer och sämre självkänsla. Dessa negativa erfarenheter fortsatte in i gymnasieskolan och skapade problem för deras framtida studie- och yrkesval. Nästan hälften av ungdomarna hamnade direkt på IVprogrammet, där svårigheterna att hänga med i olika kurser ledde till röriga omval mellan olika program, avhopp och frånvaro. De flesta av ungdomarna beskriver gymnasietiden som en förvirrad tid, eftersom de ofullständiga och svaga betygen resulterade i få framtidsmöjligheter. Lovén (2015, ) beskriver ungdomarnas situation som tidigt inne i en jojo-tillvaro, där individen hoppar mellan olika alternativ. Samtliga ungdomar lämnar gymnasieskolan utan fullständiga gymnasieutbildning, där majoriteten av ungdomarna saknade ett heltidsarbete och stod utanför arbetsmarknaden. Medparterna nämner att deras framtidstankar är att försöka hitta ett jobb, studera vidare och leva ett så kallat svensson -liv med fast jobb, familj, bostadsrätt eller eget hus (Ibid 2015, 276). Lovéns forskning är relevant för denna undersökning, eftersom ungdomarna som inte 13

14 fullföljer gymnasiet får problem att etablera sig i arbetslivet, samt svårigheter att söka till högre studier. Konsekvenserna av det kan bli ett långvarigt utanförskap eller att individen hamnar i en jojo-tillvaro med att skickas runt i olika arbetsmarknadsprojekt och insatser. 2.2 Studie- och yrkesvägledning betydelse för unga Tidigare myndighetsrapporter och undervisningsråd (Christensen & Sogaard Larsen 2011; Skolinspektion 2013b; Skolverket 2013) visar att den kontinuerlig vägledning i skolan har en avgörande betydelse för elever att kunna göra ett väl och underbyggd val. Vidare kan vägledningen öka elevernas kunskaper om sig själva, omvärlden om arbetsliv och vidare studier, samt utveckla beslutskompetens. Helena Andersson (2013) har i sin avhandling en bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program intervjuat 10 st elever som har tidigare läst på IV och övergått till ett yrkesförberedande nationellt program. Studien visar att eleverna på IV var i behov av en individcentrerad vägledning på högstadiet. Således att studie- och yrkesvägledaren i grundskolan inte talade med dem om deras framtida val, utan möten med SYV handlade oftast om deras frånvaro och trassliga betyg. Detta ledde till att eleverna inte känner sig delaktiga i sin studiesituation och hade svårt att fatta sina gymnasieval. Andersson lyfter också att eleverna fick en bättre skolgång på IV, där lärarna anpassade efter deras behov och förutsättningar, vilket ökade studiemotivationen till att komma till skolan (Ibid 2013, 95, ). Vidare betonar Andersson (2013, ) att betydelsen av att läsa ett extra år på IV med dess stöd och individuella studieplan förberedde eleverna väl inför gymnasiet, och bidrog till att de skapa framtida mål. Även SYV på gymnasieskolan gjorde att de hade utvecklas och såg vikten av att studera och att ha en avslutad utbildning (Ibid 2013, ). I en studie av Dresch & Lovén (2010) vägen efter grundskolan undersöker författarna gymnasieelevernas upplevelser och syn på vägledning vid sitt gymnasieval. Resultatet visar att eleverna upplever att det personliga vägledningssamtalet med vägledaren var viktigt och betydelsefullt inför deras svåra och osäkra val till gymnasiet. Flera av eleverna uttryckte sina åsikter om att de ville ha mer hjälp i vägledning att få ta reda på sina styrkor och svagheter samt 14

15 mer information om arbetsmarknaden och utbildningsvägar som finns efter gymnasieskolan. Vidare önskar eleverna att de fick prata om vilka yrken som passar dem och är lämpliga att välja i förhållande till hur arbetslivet och utbildningar ser ut. Eleverna fick heller ingen tydligt bild över vad vägledningssamtalet syftar till, vilket gjorde att de flesta inte var förberedda inför samtalet. Detta medför att eleverna söker råd och stöd från andra i sitt nätverk, där bland annat föräldrarnas hjälp blev betydelsefullt i deras val (Ibid 2010, 54-59). Att kunna välja rätt och fatta självständiga beslut är inte lätt för alla ungdomar i det föränderliga samhället. I en kenyansk studie av Migunde m.fl. (2015, 37) undersöker författarna 359 studenter mellan år om sitt karriärbeslutfattande och val. I studien framkommer att studenternas framtida karriärval påverkades av deras kön och kunskap om studie- och yrkesval. Studenter som gick på en privat skola var osäkra inför sina framtida val och hade svårare att fatta beslut än studenter som gick på en kommunal skola. Anledningen är att studenterna på en privat skola fick betydligt färre vägledningstillfällen, till skillnad från elever i en kommunal skola. På den kommunala skolan fick studenterna vägledning i tidigt ålder, där eleverna fick träffa vägledarna regelbundet som förberedde, uppmuntrade och främjade deras utveckling av självkännedom, kunskap om omvärlden och att fatta beslut. Eleverna som fick tidigt stöd från vägledarna hade kunskaper om sina möjligheter och begräsningar på arbetsmarknaden och utbildningar, samt kunde jämföra och värdera sina alternativ. Författarna konstaterar att vägledaren har en avgörande roll i ungdomarnas karriärval med att reducera deras osäkerhet och obeslutsamhet inför framtida val. Samtidigt betonar författarna att vägledning borde implementeras tidigare och lägre ner i åldrarna. Migunde m.fl. (2015) forskning är jämförbart med de ovanstående svenska studierna därför att det visar att vägledning har också en viktig betydelse för unga individer i andra kontexter inför framtida karriärval. 2.3 Ungdomars syn på framtida karriärval, möjligheter och hinder Ungdomars framtida karriärval påverkas av yttre faktorer som möjliggör och begränsar deras vyer. Howard & Budge (2010) har i en amerikansk studie undersökt om ungdomars upplevelser kring 15

16 sin framtida karriärval, och vilka möjligheter samt begräsningar som de tror kan hindra deras framtida val. I studien framkom att ungdomarna mellan år gamla hade insikt och var medveten om sina framtida mål och önskade möjligheter. De flesta hade framtidsplaner att studera vidare på College, medan ett fåtal ville satsa på andra alternativa möjligheter som att arbeta inom sina önskade yrkesområden. En stor del av ungdomarna saknade kunskaper om arbetsmarknaden och hade svårigheter med att beskriva sina strategier för att nå sina mål (Ibid 2010, 668). Howard & Budge (2010, ) lyfter fram olika faktorer som påverkade ungdomarnas karriärval. Majoriteten av ungdomarna upplevde att deras val påverkades av sin bristande självkännedom, alltså att de är osäker på vad de själv tycker, tänker och saknar självinsikt om sina styrkor och svagheter. Även personer i sin närhet som familjen, vänner och skolpedagogerna hade en viktig faktor som bidragit med stöd och råd som kunde influera deras beslutfattande. Ungdomarnas personliga egenskaper och driftkrafter som att hjälpa andra och ha en bra lön, är ytterligare faktorer som påverkade deras önskade framtid. Vidare visar studien att andra faktorer som attityder, förmågor och vilja, kunde begränsar deras möjligheter för att nå sina mål. Andra hinder som kunde försvåra deras möjligheter var ekonomiska tillgångar, tid eller andra personer i sin omgivning som motverkar deras mål (Ibid 2010, ). Stokes & Wyn (2007) redogör i sin artikel om australienska ungdomars upplevelser av sin studietid, övergång till arbetslivet och framtida karriärvägar. Stokes & Wyn (2007, ) beskriver att dagens arbetsmarknad inte är längre rak och linjär. Eftersom det finns inget klart samband mellan utbildningar och tydliga karriärvägar eller yrkesutgångar efter en avslutad studie. Således att vissa utbildningar ger en oklar yrkesroll och vad individen kan arbeta med i framtiden. Detta innebär att ungdomar behöver vara flexibla och ha en mer pragmatiskt syn på sin framtida karriär, och följa med den ständiga utvecklingen för att vara anställningsbar och attraktiv på den rörliga arbetsmarknaden (jmf Håkansson 2013; Lindh & Fransson 2004). Studiens resultat visar att de flesta av ungdomarna kombinerade skola med jobb under sin studietid, vilket skapade goda förutsättningar att lyckas och navigera sig i det föränderliga samhället mot sin önskade karriär. I studien framkommer att ungdomar som har färdigheter att ta egna beslut, ha insikt om sina framtida mål, samt kunde vara öppen för alternativ fick bättre chanser att få nya möjligheter och erfarenheter. Några av de slutsatser som Stokes & Wyn (2007, ) drar är att ungdomars inställning mot framtida karriärvägar har förändrats. Medparterna i studien uttrycker en medvetenhet och förståelse om vad som krävs för att navigera sig säkert mot framtiden. Även att 16

17 ha en utbildning anses som viktigt, men såväl som att vara flexibel och engagera sig i olika verksamheter. Som i sin tur är en bra investering och kan bidra till att få ett rätt nätverk som kan underlätta deras karriärmöjligheter. De ovanstående studierna bidra med andra perspektiv på ungas syn på sina framtidakarriär och övergång till arbetslivet, men samtidigt är i likhet med svenska studier som lyfter värdet av att ha en allmän utbildning, samt vilka faktorer som påverka ungdomarnas karriärval. De internationella forskningarna kan jämföras med de svenska studierna, där ungdomarnas osäkerhet om sina framtida studie- och yrkesval leder till att de bli påverkade av åsikter, förväntningar och värderingar från sin omgivning. 2.4 Sammanfattning Den tidigare forskningen visar framförallt att ha en avslutad gymnasialskolutbildning är avgörande för unga individer att kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller fortsätta mot högre utbildningar. Flera forskningar framkommer att ungdomars svårigheter i att förstå kunskap om arbetsmarknaden och utbildningar, leder till att de gör ett icke-välgrundat val. Vidare visar forskningen att övergången till gymnasieutbildning är begränsad, där obehöriga elever har färre möjligheter och inte kan välja till sitt önskade gymnasieprogram. Konsekvenserna av det kan innebära att eleverna hamnar på IM, ett oönskat program som kan medföra dåliga skolprestation, frånvaro, omval och avhopp. Detta innebär att eleverna som befinner sig på IM, utan behörighet till gymnasieutbildning kan få problem att etablera sig i arbetslivet, samt riskerar att hamna i utanförskap senare i livet (Lovén 2015). Studie- och yrkesvägledning betonas i flera studier att det är betydelsefullt för ungdomarnas framtida karriärval där SYV kan reducera ungdomars osäkerhet kring den egna självbilden och sina valalternativ. De ovanstående forskningsresultaten bidrar till att jag kan jämföra och undersöka med informanternas upplevelser för att besvara studiens valda frågeställningar. Vidare kan jag se utifrån myndighetsrapporterna att elever på IM befinner sig i en utsatt situation med risk att inte komma in på en nationell gymnasieutbildning, det kan leda till svårigheter i framtiden. Därför har SYV en central roll under skoltiden, med att bidra med stöd och hjälp med att öka elevernas självkännedom, studiemotivation, kunskap, och utveckla deras förmågor till att de kan hantera, värdera och jämföra sina karriärval. 17

18 3 Teoretiska utgångspunkter I följande kapitel presenteras de begrepp och teorier som studien kommer att användas för att analysera med det empiriska materialet. Eftersom studien fokuserar på den enskilda individens karriärsval kommer Phil Hodkinson & Andrew Sparkes (1997) teori Careership att användas med centrala begrepp som handlingshorisont, brytpunkter, fält och pragmatiskt-rationellt val för att förklara informanternas beslutsfattande. Vidare kommer Linda S. Gottfredssons (1991) teori Circumscription and Compromise att användas med centrala begrepp som självbild, begränsningar och kompromiss att användas för att analysera faktorer som påverkar individens framtida val. 3.1 Hodkinson & Sparkes - Careership Hodkinson & Sparkes (1997, 28) har tillsammans utvecklat en karriärbeslutsfattande teori, Careership som förklarar ungdomars väljande. Teorin är influerad av den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital, men i denna studie kommer Hodkinons och Sparkes tolkningar av begreppen att användas. Careership teorin består av tre dimensioner som närmare förklaras här nedan Pragmatiskt rationella val Hodkinson & Sparkes (1997, 33) använder begreppet habitus från Bourdieu, som innebär individens inlärda sätt att strukturera sina handlingar. Individens habitus är starkt påverkat av sociala nätverk, kön, klass, social bakgrund och kulturella traditioner som denne lever i och kan även reproduceras. Dessa faktorer styr och påverka hur individen värderar, tänker och orienterar. 18

19 Habitus beskrivs även som föränderligt och påverkande där den förändras under hela livet och styr individens handlingshorisont. I den första dimensionen nämner Hodkinson & Sparkes (1997, 34) att individen gör pragmatiskt-rationella karriärbeslut utifrån sitt habitus snarare än tekniskt rationella. Således att ungdomar fattar rationella val baseras utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper via omgivning, där familj, vänner och skolan har inverkan på individens beslutsfattande. Individens känslor kan också styra hur denne agera i sitt val. Begreppet pragmatiskt-rationellt val innebär att individens valhandling i karriären beslutas genom tillfälligheter, slumpmässigt och utifrån ofullständig information, exempelvis att ungdomarna fattar beslut utifrån enbart en valmöjlighet än att värdera, jämföra och väljer mellan flera olika alternativ (Ibid 1997, 35). Vidare grundar sig de pragmatiska besluten på partisk information och kunskap som ungdomarna känner till, och förlitar sig på sin sociala kontext. Med andra ord att individen lägger större vikt på omgivningens erfarenheter och åsikter, än råd från professionella och opartiska aktörer som SYV Handlingshorisont och fält Hodkinson & Sparkes (1997, 34-35) beskriver att individens handlingshorisont (horizon for action) kan förklaras som den kunskap denne har och kan ser som möjlig och önskvärt, vilket även kan begränsa eller vidga deras karriärval. I den andra dimensionen talar teorin om individens interaktion med andra aktörer inom utbildnings- och arbetsmarknadensfält. Begreppet fält från Bourdieu kan beskrivas som en spelplan där individen finns och interageras med aktörer som utbildningssamordnare, arbetsgivare, föräldrar och studie- och yrkesvägledare. På olika fält finns olika spelregler där aktörerna kan bidra med ojämlika resurser och makt. Individen fattar ett karriärbeslut utifrån sin handlingshorisont, och beroende på hur individens habitus samspelar med fälten, kan det forma individens handlingshorisont. Detta innebär att handlingshorisonten antingen kan vidga eller begränsa individens syn på vad som är möjligt och inte möjligt på de olika fälten. En förklaring till denna studie är att individens handlingshorisont avgör vad eleverna ser som möjligt och önskvärt mellan sin självbild och i interaktion med fältet. Vidare kan handlingshorisonten reduceras och begränsa elevens syn och föreställningar kring vilka val och karriärmöjligheter som anses är möjliga och realistiska att nå. Detta innebär att aktörer, i detta fall SYV som har en opartisk roll, kan bidra till att medvetengöra eleverna om vad som påverka deras 19

20 framtidssyn, samt vidga deras vyer med att se realistiska utbildnings- och yrkesval. Då ungdomarna inte kanske ser som möjligt utifrån sitt habitus som påverkas av kön, klass, social bakgrund och sociala omgivning (Hodkinson & Sparkes 1997, 36) Brytpunkter och rutiner I den tredje dimensionen beskriver Hodkinson & Sparks (1997, 39) om begreppet brytpunkt, och om en individslivslopp består av perioder av rutiner och vändpunkter. Brytpunkt kan beskrivas som de tillfällen som uppstår i livet, när individen fattar ett beslut och byter sin riktning, vilket kan inträffa hos alla människor någon gång under sin livstid. Det finns tre olika brytpunkter eller vändpunkter som ofta är kombinerade med varandra. Den första är strukturella brytpunkter som är styrd av externa strukturer, alltså övergångar som individen inte kan påverka. Exempelvis slutet i grundskolan, där eleverna ska välja till ett nytt skolstadium. Den andra är frivilliga brytpunkter eller själv-initierade som sker på individens egna initiativ, till exempel valet att byta arbete eller att hoppa av skolan. Den sista är påtvingad brytpunkter som innebär att yttre händelser som gör att individen måste anpassa sig till situationen, till exempel uppsägning eller av ofrivilliga skäl välja ett icke-önskat gymnasieprogram. Brytpunkterna kan ha olika effekter på individens identitet, med en positiv eller en negativ följd beroende på individens inställning med förändringen. Således att förlora ett arbete kan innebära den största krisen i livet för en människa, samtidigt som det kan vara början på något nytt och nya möjligheter för en annan individ (Ibid 1997, 40). Hodkinson & Sparkes (1997, 39) beskriver att teorin fokuserar även på perioden mellan brytpunkterna kallas för perioder av rutin. De olika perioderna av rutiner är en viktig del före och efter individens förändringsprocess som kan ha betydelse för sin identitet och karriärutveckling. Rutiner som skapas efter en brytpunkt kan förklaras med fem olika typer av rutiner. I min studie kommer jag enbart att fokusera på tre rutiner. Den Bekräftade rutinen innebär att individen är tillfredsställd med sitt val vilket bekräfta den nya identiteten. Motsägande rutiner är motsatsen till den bekräftande rutinen och innebär att individen inte är tillfredsställelse med sitt val och är missnöjd med identiteten. Den Socialiserande rutiner innebär att individen bekräfta en ny identitet, som inledningsvis inte varit önskvärd, men som senare växer fram och accepteras (Hodkinson & Sparkes 1997, 40). 20

21 3.2 Gottfredson - självbild, begränsning och kompromiss Linda S. Gottfredson (2002) Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation handlar om barn och ungdomars karriärutveckling och vad som påverka deras yrkesval i livet. Teorin bygger på tre delar; begränsningar, kompromiss och självbild. I teorin används självbild för att få en förståelse om att individer har olika självuppfattningar om olika yrken som de organiserar i olika kognitiva yrkeskartor. Självbild kan beskrivas som den bilden som individen har av sig själv, vem de är och inte är, samt vem de vill bli i framtiden. (Ibid 2002, 88). Vidare menar Gottfredson (2002, 90-91) att ungdomar kategoriserar dessa kognitiva yrkeskartor efter sin egen självbild och skapar stereotypa bilder av yrken. Alltså deras självbild innefattar sitt personliga intresse, kön, värderingar, förmågor, klass, samt andras åsikter som kan påverka individens yrkesval. Detta gör att individer strävar efter yrken som matchar med individens egen självbild, vilket dessa önskade yrken anses som acceptabla och eftersträvansvärt. Gottfredson (2002, 100) använder begreppet begränsning och definierar som en process där individen reducera och väljer bort valalternativ som anses icke-önskvärt. Denna begränsningsprocess sker i fyra nivåer som pågår under barndomen och in i ungdomsåren. Individens insamlade kunskaper och information från sin omgivning såsom föräldrarnas och skolpersonalens åsikter ha en inverkan på individens utveckling om vad som är acceptabelt och möjligt i sitt beslutsfattande. Processen ökar med ålder där den kognitiva yrkeskartan utvecklas och deras karriärmognad ökar ju äldre de blir i olika stadier i livet. Detta kan exemplifieras med att individen i tidig ålder börjar skapa självuppfattningar och föreställningar om olika yrken utifrån könsroller. Således att ha förmåga att jämföra och särskilja vilka arbetsuppgifter som utförs av kvinnor respektive män. Vid tonårsåldern har individen en utvecklad medvetenhet och förståelse mellan olika yrken med utbildningar, kön och sociala status, vilket leder till begräsningar och kompromisser för den egna självbilden. Även individens eget intresse, förmåga och attityder mot vissa yrken som låg status och hög status samt kvinnligt och manligt kan tydlig markera vad individen anser vara acceptabelt eller icke-acceptabelt alternativ (Ibid 2002, 96-99). Enligt Gottfredson (2002, ) innebär begreppet kompromiss att sortera bort sådant som är önskvärt och välja ett alternativ som anses vara good enough, alltså något som är bra nog. En förklaring till ovanstående är exempelvis om individen önskvärt alternativ anses som 21

22 konkurrerande, svårt eller krävande efter sin egen förmåga, då kan individen välja ett annat alternativ som duger, även om det finns bättre möjligheter. Anledningar till detta kan bero på individens bristande kunskaper, begränsade kännedom och oklarhet om vad som finns på arbetsoch utbildningsmarknaden och hur denne ska navigera sig. Som i sin tur kan dessa faktorer begränsar individens medvetande och syn på framtida valmöjligheter. Teorin kan i likaså med min undersökning användas för att analysera hur elevernas önskvärda studie- och yrkesval och sin egen självuppfattning påverkas av kompromisser som begränsar deras bedömningar och på vilka valmöjligheter som passar dem. Dessutom kan elevernas självbild eliminera bort de alternativ som de inte känner till eller inte kan själv se som möjligt att uppnå. 3.3 Sammanfattning Hodkinson & Sparks (1997) Careership används för att förstå ungdomars karriärval. Syftet med min studie är att förstå hur eleverna på IM resonerar kring sin övergång, sin skolsituation och framtidstankar. Jag kommer att använda mig av begreppet handlingshorisont för att förklara vilka faktorer som möjliggör och begränsar ungdomarnas valbeslut. Även de teoretiska begreppen fält, brytpunkter och aktörer som kommer att användas då de lyfter fram faktorer som kan influera elevernas val. Exempelvis elevens kunskaper från tidigare erfarenheter, råd och influenser från deras sociala nätverk, samt att tillfälligheter och slumpen kan påverka individens framtida karriärval. Då studien inte fördjupa sig i individens uppväxt och sociala bakgrund kommer jag inte att lägga någon tyngdvikt vid begreppet habitus. Gottfredson (2002) beskriver att begrepp som begräsningar, kompromisser och självbild har en avgörande betydelse för hur unga individer fattar sina beslut. Vid studie- och yrkesval tenderar ungdomar att reducera bort sina valmöjligheter på grund av faktorer såsom klass, kön och social bakgrund och sortera bort vissa valalternativ utifrån sin egen självbild. För eleverna i denna studie tvingas de att kompromissa sina val mot få alternativ som inte är eftersträvansvärt. De två teorierna och dess centrala begrepp kan användas för att försöka förklara och få förståelse hur informanterna i studien, som är en specifik grupp med färre valmöjligheter resonerar kring sin brytpunkt och om sin framtida karriärval. 22

23 4 Metod I detta kapitel beskrivs studiens metodval, tillvägagångsätt, urval av informanter, datainsamling, genomförande, analysmetod och etiska ställningstagande som har används till undersökningen. 4.1 Metodval Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur elever på IM resonerar om sin övergång till gymnasieutbildning, hur de tänker på sin framtida karriärval, samt vilka upplevelser de har av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Utifrån ovanstående beskrivning av studiens syfte, ville denna studie få fördjupad förståelse om informanternas upplevelser och uppfattningar, därför har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts. Då den kvalitativa metoden föredras att använda när forskaren vill förstå världen utifrån informanternas perspektiv, erfarenheter och livsvärld (Kvale & Brinkmann 2014, 17). Även Larsen (2009, 26-27) beskriver att genom den kvalitativa metoden kan forskaren få en djupare förståelse av informanternas upplevelser och erfarenheter genom att ställa följdfrågor, där informanten få möjlighet att utveckla sina svar. Fördelen med en kvalitativ metod är att kvalitativa intervjuer ges möjlighet till att reda ut oklarheter och undvika missförstånd som kan uppstå vid tolkning av informanternas svar. Detta bidrog till större trovärdighet att tolka svaren och studiens undersökning kunde även säkerställa en god validitet, då informanterna fick möjlighet att tala friare. Vidare beskriver Larsen (2009, 27) att nackdelen med den kvalitativa intervjun är att forskaren inte kan generalisera den insamlade empirin, då svaren endast är utifrån informanternas personliga åsikter, samt att det är tidskrävande med inspelning och transkribering. En annan nackdel är intervjueffekten, som innebär att intervjuarens existens i undersökningsintervjun kan påverka hur 23

24 informanten svarar, vilket risken finns att intervjupersonen kan omedvetet eller medvetet svarar på det som denne tror att intervjuaren vill höra eller är allmän accepterat (Ibid 2009, 28). Baserat på ovanstående redogörelse av metodval finner jag att den kvalitativa metoden är mer passande och relevant för denna undersökning, eftersom det ges möjlighet till helhetsförståelse och få djupgående information. Till skillnad från en kvantitativ metod som vill nå förklaringar, det innebär att den empiriska informationen är begränsad och saklig från informanterna med stängda frågor och inte tillräckligt för att nå förståelse (Ibid 2009, 24). 4.2 Urval av undersökningsenheter Studien hade som ambition att undersöka sex till åtta stycken elever, men på grund av studiens urvalskriterier blev det svårt att få tag på lämpliga informanter utifrån studiens tidsplan. Därför har undersökningen reviderats till fem intervjuer, med elever som för närvarande läser eller inskrivna på följande introduktionsprogram; preparandutbildningen eller programinriktat individuellt val. Vidare har studien även valt att inte fördjupa sig i elevernas orsaker till att de hamnade på IM, dels för att respektera informanterna och dels att det kan vara en känslig erfarenhet. Till undersökningen har jag kontaktat tolv gymnasieskolor både via telefon och skickat till skolans studie- och yrkesvägledare, samt en kopia till rektorn för ett godkännande av intervjuer. Valet av dessa skolor berodde på att skolan erbjöd ett eller flera av introduktionsprogrammen som eftersökts för studien. Valet av intervjupersoner eller enheter har gjorts utifrån snöbollsmetod och delvis godtyckligt urval. Snöbollsmetoden innebär att forskaren kontaktar personer som hen tror kan vidarebefordra kontakt med andra som kan vara intressant och lämpliga för undersökningen (Larsen 2009, 78). Detta innebär att jag har tagit kontakt med studie- och yrkesvägledarna på gymnasieskolan, vilka ansågs ha kunskap på vilka elever som studerar på introduktionsprogrammen. Av studie- och yrkesvägledaren fick jag hjälp med att få tag på elever som var intresserade av att delta i studiens undersökning. Vidare har jag också tagit hänsyn till elever som är under 16 år, där eleverna har fått med sig information till deras målsman om sitt samtycke för intervjun. Varje informant fick också information om syfte med undersökning och även information om sitt deltagande utifrån etiska principer (se 4.6 etiska ställningstaganden). 24

25 Urvalet av informanterna skedde genom godtyckligt urval som innebar att intervjupersonerna har valt ut från aspekter till exempelvis kön, ålder och utbildning (Larsen 2009, 77), I studiens undersökning lades ingen vikt vid specifika krav på kriterier såsom informanternas kön, ålder eller geografisk läge. Utan urvalet begränsades enbart till elever som läser eller läst på IM, vilket är viktigt mot studiens syfte och frågeställningar. Det hade heller ingen större betydelse för studiens resultat och trovärdighet att det var fler elever som läser på preparandutbildning än programinriktat individuellt val. Eftersom elevernas studieplan är individanpassad och målet med studievägarna är att eleven ska bli behörig till ett nationellt program. Sammantaget utgjordes urvalet av två tjejer och tre killar från fyra olika gymnasieskolor i en storstad i Skåne, två av eleverna gick på samma skola men olika introduktionsprogram. Tre av informanterna läser på preparandutbildningen och två på programinriktat individuellt val. Samtliga informanter har fingeras som informant 1, informant 2 etcetera för att öka deras anonymitet. 4.3 Datainsamling Innan de kvalitativa intervjuerna genomfördes, gjordes en pilotstudie med gymnasieelever som läser på ett nationellt program om deras behov av vägledning och tankar om framtida karriärval, samt valet till gymnasieskolan. Förstudien har ingen betydelse till studiens resultat, utan den gav möjlighet till att ta tid och avgöra om det behövdes fler eller färre frågor, samt att jag som intervjuare fick en klarare bild om hur jag ska agera och förhålla mig till intervjupersonen (Larsen 2009, 49). De empiriska data samlades in med fem elever som läser på eller har läst på introduktionsprogrammen; preparandutbildning och programinriktat individuellt val. Intervjuerna genomfördes under två veckors period i elevernas skola där samtliga intervjuer spelades in mellan 30 min till 40 min med ljudinspelning. Vid inhämtade av empiriska data har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer, detta innebär att jag har utformat en intervjuguide (se bilaga 2) med specifika teman och öppna frågor som stöd utifrån studiens teorier samt syfte och frågeställningar (Larsen 2009, 84 ). I intervjuerna fick informanterna besvara på frågor om sin skoltid på grundskolan, nuvarande situation, sitt 25

26 gymnasieval, syn på studie- och yrkesvägledning samt framtida karriärmöjligheter och hinder. Under intervjuerna fick informanterna tala fritt om ämnen som togs upp, där jag även kunde ställa följdfrågor för att nå djupare förståsele och styra samtalet till undersökningens syfte (Larsen 2009, ). Jag strävade efter att informanterna skulle få en trygghetskänsla under intervjun, där varje samtal inleddes med en orientering. Således att jag berättade om syftet med intervjun, ramarna, information om forskningsetiska principer samt de tematiserade ämnen som kommer att tas upp (Kvale & Brinkmann 2014, ). Vidare ställde jag också enkla och korta frågor som inte heller innehöll akademiska ordval, samt att jag tog hänsyn till att inte ställa för många frågor om informanternas obehörighet eller lägga fokus på de negativa erfarenheterna (ibid 2014, 173). Inom den kvalitativa metoden är det viktigt att undersökningen alltid strävar efter att få hög validitet och hög reliabilitet (Thurén 2007). Begreppet validitet kan förklaras som relevans och giltighet, alltså att den insamlade data är relevant för studiens syfte och frågeställning (Larsen 2009, 80). För att studien ska uppnå hög validitet innebär det att forskaren ska undersöka det som verkligen ska undersökas och inget annat (Thurén 2007, 26 ). Vid intervjuerna har jag använt mig av en intervjuguide som stöd och ställt öppna frågor för att styra samtalet mot studiens syfte. Enligt Larsen (2009, 80) är det lättare att uppnå hög validitet i en kvalitativ studie än i kvantitativ, då forskaren kan göra ändringar under arbetsgång och även justera frågeställningen i efterhand. Begreppet reliabilitet betyder precision och exakthet, det vill säga att undersökning har utförts med noggrannhet och tillförlitlighet. Trovärdigheten i en undersökning kan bli högre om det är flera forskare som genomför liknande undersökning och få samma resultat (Larsen 2009, 81). I denna undersökning är det enbart jag som har haft tillgång till det insamlade materialet och själv tolkat svaren, vilket gör att en viss feltolkning inte helt kan uteslutas. Vidare menar Larsen (2009, 81) att i en kvalitativ metod kan det vara svårt att uppnå hög reliabilitet, då det insamlade empirin kan tolkas på olika sätt och kan ge olika tolkningar av innebörden. Vid insamlingen av empirisk data har jag försäkrat att inte röra ihop informanternas olika svar, detta genom att ha hanterat och behandlat varje transkribering i olika word-dokument. Därmed kunde sammanblandning mellan informanternas svar inte ske och således ökade undersökningens reliabilitet. 26

27 4.4 Analysmetod Det empiriska materialet samlades in genom de fem intervjuerna och vid transkriberingen har jag använt mig av en datareduktion för att överföra ljudinspelningen till utskriven text. I en kvalitativ metod använts en datareduktion för att reducera och ta bort ointressanta data, vilket kan ge hög validitet på data och underlätta studiens bearbetning (Larsen 2009, 98). Vid bearbetning av det reducerade materialet har jag tillämpat en kombination av innehållsanalys och berättelseanalys, vilket gav studien möjlighet att kunna finna mönster, se skillnader och likheter. Dessutom möjlighet till att tematisera resultatet i olika teman och rubriker utifrån studiens frågeställningar. Vidare i berättelseanalysen kunde jag undersöka informanternas berättelser, innebörd och form, samt analysera med studiens valda teorier och tidigare forskning för att presentera undersökningens analysresultat och framställa överförbar ny kunskap (Larsen 2009, ). Informanternas citat är något förenklade för att ge bättre förståelse genom att reducera materialet där harklingar och mindre små ord har tagits bort. 4.5 Etiska ställningstagande I denna studie har undersökningen tillämpat och tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principer som råder inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). De fyra allmänna huvudkrav som jag har tagit hänsyn under hela undersökningen är informationskravet, samtyckekravet, konfidentiatlitetskravet och nyttjande kravet. Vid förfrågan om intervjutillfällen med informanterna informerades de om syftet med undersökningen och hur den insamlade informationen skulle användas genom det utskickade missivbrevet (se bilaga 3). Vidare informerade jag att informanternas deltagande är frivilligt, där deras svar är konfidentiella och endast kommer att användas av mig och i forskningssyfte. Vidare har informanternas skola och namn fingeras vid bearbetningen av materialet, för att informanterna ska känna sig fria och inget kan kopplas till dem. Under studiens gång har jag haft i åtanke om de ovanstående etiska ställningstagande för att ta hänsyn till de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002). 27

28 5. Resultat och analys I följande kapitel presenteras studiens resultat och analys under tre tematiserade rubriker. I varje tema integreras resultat från de enskilda intervjuerna med analys utifrån centrala teoretiska begrepp. Även delar av tidigare forskning kommer att redogöras och knyts an, för att besvara studiens frågeställningar. Inledningsvis kommer en sammanfattning av informanternas studiebakgrund. 5.1 Presentation av informanterna De fem eleverna i studiens undersökning är mellan år och har avslutat årskurs nio utan fullständiga betyg, där samtliga elever har sökt till IM för att komplettera och läsa upp sin behörighet till ett nationellt program. En av eleverna har på kort tid läst upp sin behörighet och gått över till ett nationellt program. Medan de andra ska läsa upp sina betyg under ett läsår, för att senare bli antagna (i mån av plats) eller söka till ett nationellt program. Eleverna på IMPRE läser parallellt med andra elever på ett nationellt program, och eleverna på IMPRO läser i mindre klasser av IM elever. Elevernas skolgång i grundskolan har sett olika ut. De flesta beskriver studietiden i grundskolan som helt okej där svårigheter för framförallt matematik och språkämnena ledde till icke godkända betyg. Eleverna förklarar att orsakerna till att de inte klarade av grundskoleämnena är bland annat det egna intresset, studiemotivationen och förståelsen för vissa ämnen. Även andra orsaker som otydliga och tråkiga lektioner som inte fungerade för dem, stökiga kamrater som avbröt lektionen och dålig skolmiljöer. Eleverna lyfter att lärarnas bristande stöd och skolans bristande resurser ledde till att de inte fick rätt till individuell hjälp och stöd. För eleverna som fick stöd av lärarassistenter under högstadiet, gick det betydligt bättre och de uppskattade stödet. Vidare nämner en del av eleverna att de inte tog högstadiet på allvar, då det fanns en tävlingsinstinkt i klassen om att få höga betyg. Dessa elever berättar att de saknade intresset för studier och hade ingen vilja att satsa på att få toppbetyg, utan nöjde sig med ett godkänd. 28

29 Elevernas övergång till IM uppfattas som alltifrån den bästa skoltiden med mer stöd från lärarna till att studierna var inget speciellt. En elev uttrycker att denne fick studera tillsammans med andra elever på ett nationellt program, samtidigt som denne skulle läsa upp sitt icke-godkända ämne från årskurs nio: Det har inte varit något speciellt, jag har gått i samma klass precis som jag gick i gymnasiet, jag har inte märkt någon skillnad från dom andra (Informant 1). Medan övriga elever känner att lärarna på IM erbjöd mer hjälp och stöd som underlättade studierna. En elev förklarar att läraren i grundskolan inte kunde hjälpa dem, eftersom det är större klasser och mindre lektionstid. På IM var det mindre klasser med färre elever, vilket gjorde att lärarna kunde ge mer individuell hjälp och stöd. Eleverna säger att de trivs på IM och att studierna har förbättrats och att de har väldigt goda relationer med sina lärare. I intervjun framkommer också att eleverna har börjat tycka om skolämnen som de tidigare har misslyckas i grundskolan, även flertalet är nöjda med att de har hamnat på IM och fått en andra chans. Vidare har samtliga elever en egen individuell studieplan som utformades tillsammans med skolans elevhälsoteam och rektorn. Eleverna anser det som positivt och uppskattar möten om deras studieplanering och framtida val. Tabell 1: Informanter/Kön, vald IM/inriktning och kort studiebakgrund Informant 1 Tjej Tidigare läst preparandutbildning [IMPRE] Estetiska programmet med inriktning estetik och media Nu: övergått till ett nationellt program Eleven har tidigare läst upp matematik och fått behörighet till Estetiska programmet. Informant 2 - Tjej IMPRE Hantverksprogrammet Eleven läser upp matematik. Informant 3 - Kille Informant 4 - Kille Informant 5 Kille IMPRE Hotell och turismprogrammet Tidigare läst Individuellt alternativ med inriktning restaurang Nu: programinriktat individuellt val [IMPRO] byggprogrammet Tidigare IMPRO restaurang - nu IMPRO Estetiska programmet med inriktning serieteckning Eleven läser upp ett språkämne och matematik. Eleven saknade flera icke godkända betyg. Fick läsa upp ett år på ett individuellt alternativ och sedan sökt till IMPRO byggprogram. Eleven har läs- och skrivsvårigheter. Saknade betyg i några ämnen. Har gjort ett omval. 29

30 5.2 Övergång från grundskolan till gymnasieskolan Gymnasievalet Brytpunkt, upplevelser och kompromiss I det här avsnittet redogörs elevernas övergång till och upplevelser av gymnasieutbildningen. Elevernas ofullständiga slutbetyg i årskurs nio leder till att valmöjligheter begränsades, där vissa gymnasieprogram inte är valbara och att de hindrades från att välja till en nationell gymnasieutbildning vid gymnasievalet. Flera av eleverna har tidigare upplevelser av stökiga klasser och sämre studiemiljöer, och därför fanns en önskan om att få komma in på en gymnasieskola med bättre studiemiljö som eleverna skulle trivas på. Vidare nämner några elever att de blev informerade i början av årskurs nio att de riskerade att behöva läsa på IM, ifall de inte klarade vissa ämnen i skolan. Medan andra upplevde att de fick information om IM väldigt sent i sista terminen av årskurs nio. Detta har resulterat i att eleverna har fått söka till många gymnasieskolor för att öka sina chanser att komma in på gymnasiet, samtidigt som de fick råd av SYV att lägga till IM i sin ansökan som reservval, på grund av betygen: Jag mådde jättedåligt för att jag hade orsakat mitt F och jag ville verkligen inte in på någon preparandutbildning, för att jag inte visste vad det handlade om. Om det var bara att sitta och plugga matte ett år eller så. (Informant 1) Ur det ovanstående citatet kan det utläsas att eleven inte hade någon uppfattning om vad IM innebar och kände sig nervös och rädd inför gymnasieskolan. De flesta av eleverna uttrycker att de var väldigt negativt inställda till att läsa upp sina betyg på IM och kände sig inte alls villig att läsa på en annan studieväg, eftersom de inte kunde komma in på deras önskade program. Vidare nämner informant 4 att denne inte alls var intresserad av skolan och sitt gymnasieval. Eleven tänkte att gymnasieskolan blir som det blir och upplevde introduktionsåret som en möjlighet att få läsa upp sina betyg. Detta resultat ligger delvis i linje med Lovéns (2015) forskning där obehöriga ungdomar gick på ett kaotiskt högstadium och påverkades av olika omständigheter som ledde till svårigheter att klara av studierna, detta resulterade till att de hamnade på IM. Även ett annat resultat som har liknande drag med Lovén (2015) är att begränsade valmöjligheter vid gymnasievalet gjorde att några elever inte tog sitt val på allvar. En skillnad från Lovén (2015) är att eleverna i denna studie inte har en trasslig skolgång och hamnat i en så kallad jojo-tillvaro, med avhopp mellan olika alternativ där gymnasietiden beskrivs som förvirrande och svår att hänga med i. Eleverna i denna studie nämner att deras skolgång har 30

31 blivit mycket bättre än tidigare, flera av eleverna förväntas komma in på ett nationellt program och kan se nya framtidsplaner efter gymnasieskolan. Detta kan jämföras med Andersson (2013) där eleverna fick sina behov tillfredsställa av lärarna, vissa blev sedda, vilket i sin tur motiverade dem till att vilja bli bättre i skolan och skapade framtida mål. Utifrån Careership teorin kan elevernas övergång till gymnasieskolan ses som dels en strukturell brytpunkt och dels en påtvingad brytpunkt. Även om gymnasievalet är ett frivilligt val, är eleverna styrda av samhällets strukturella krav på att ha en allmän utbildning, som gör att gymnasiet bli en naturlig övergång. De obehöriga betygen leder till att eleverna tvingas anpassa sitt gymnasieval till att välja de alternativ som är möjliga, i detta fall, genom att välja IM för att få behörighet till att studera på ett nationellt gymnasieprogram (Hodkinson & Sparkes 1997, 39-40). Enligt Lovén (2015, ) har obehöriga elever inte direkt något fritt val till gymnasieskolan. Eleverna i denna studie berättar att de i första hand valde sina önskade program samt la till alternativa val som reserv mot IM med önskade inriktningar. Vid valet till gymnasiet, säger eleverna att de hade möjlighet att välja studieinriktning (beroende på deras förutsättningar) på IM, med antingen en inriktning mot högskoleförberedande program eller en yrkesinriktning som erbjuder APL. Eleverna berättade att de fattade sina beslut utifrån sitt intresse och vad de själv ansågs vara möjligt att klara av. Andra skäl var skolans rykte och vad andra personer rekommenderade dem. Även vilken inriktning som gav goda jobbmöjligheter och bra lön efter avslutad gymnasiet spelade in. Tre av eleverna har valt inriktning mot yrkesprogram och berättar att valet gjordes utifrån möjligheterna att kunna få praktiska erfarenheter genom APL och goda möjligheter till att få arbete efter genomfört gymnasieutbildning, utan att behöva studera vidare: När jag skulle välja. Ja då hade jag väldigt svårt och inte till slutet av nian så kände jag säkert att jag ville välja kocklinjen / / När representanter från en skola som kom och berättade att det finns detta och detta och sen praktik. Då blev jag väldigt intresserade av att få vara ute och jobba. (Informant 5) Det framgår i resultatet att eleverna ser fördelen med deras yrkesinriktningar är att kunna komma ut i arbetslivet, mindre skoluppgifter och mer praktiska moment. Synen av praktiken är att den kan ge dem goda förutsättningar till att få lära sig ute på en arbetsplats och skapa goda kontakter för framtiden. Enligt Hodkinson & Sparkes (1997) kan individens handlingshorisont förändras efter en brytpunkt och följs av en period av rutiner. Detta innebär att perioden efter en förändring i livet 31

32 kan medföra olika effekter på individens karriärutveckling. Följden av gymnasievalet kan ses som en positiv förändring, där eleverna är nöjda med sina val och upplever att de har hamnat i rätt riktning för sina framtida möjligheter. Eleverna har en positiv syn på sina framtida yrkesroller som frisör, byggarbetare och turistguide. Praktiken har en betydelse för elevernas utveckling av deras yrkesbild mot den egna självbilden av vad de själv anser sig klara av och är bra på. Praktiken kan därmed stärka elevernas handlingshorisont till att de kan identifiera sig med den framtida yrkesrollen (Hodkinson & Sparkes 1997, 40). De två eleverna som har valt inriktning mot estetiska programmet, som är ett högskoleförberedande program, uttrycker att de inte har reflekterat över vad de vill jobba med i framtiden. Informant 1 förklarar att denne inte valt att stänga några dörrar, utan det finns tankar och mål på att studera vidare i framtiden. Informant 5 säger att: Jag går mest denna linje för att lära mig mer / / jag känner mig inte så jättebra på rita och teckna. Helst ska jag lära mig nya egenskaper. Arbeta har jag inte riktigt tänkt än / / men det löser sig. Valet till gymnasiet prioriterades utifrån det egna intresset för de estetiska ämnen, där eleverna förklarar att fördelen med den estetiska inriktningen är att man kan lära sig mer och få grundläggande kunskaper i de estetiska ämnena på gymnasienivå, som i tur kan underlätta framtida studier. Vidare har medparterna av eleverna övervägt att inte välja vissa inriktningar som kan innebära mer studier och framförallt ämnet matematik. Eleverna mot yrkesprogrammen påpekar att de inte valt att följa sina drömyrken till att bli förskolelärare, astronaut och polis, eftersom det krävs bättre betyg och är svårare att studera på högskola och universitet. Detta kan tolkas genom Gottfredsons (2002, ) teori om kompromiss, att ungdomar sorterar bort sina önskade val och väljer ett valalternativ som anses är tillräcklig bra. Eleverna i studien talar om att vid gymnasievalet hade de olika yrkesdrömmar som kräver en akademisk utbildning. Betygen i årskurs nio blir avgörande för vad som är valbart och möjligt för dem. Även obehörigheten till ett nationellt gymnasieprogram innebär färre valalternativ och eleverna fick kompromissa mellan vad de hade önskat och vad som är möjligt och realistisk. Detta har lett till att några av eleverna har reducerat bort sina önskade val. I detta fall menar Gottfredson (2002) att eleverna kompromissar och väljer ett alternativ som är good enough. 32

33 Vid valet till IM var eleverna osäkra och hade ångest över sitt val, men efter en period i IM har elevernas oro minskat och istället accepterat den nya situationen. Detta går att koppla till de socialiserande rutiner som Hodkinson & Sparkes (1997) menar att individen är i början tveksamma med sitt val som inte varit önskvärd, men senare anpassa sig till den nya identiteten. Utifrån intervjuerna kan det tolkas att eleverna utesluter önskade alternativ som de inte har tillträde till, och istället väljer ett alternativ som är åtkomlig. Det tillgängliga alternativet ska även vara i överensstämmelse mellan elevernas självuppfattning och det accepterande alternativet såsom utbildningens innehåll, mindre studier, praktikveckor samt goda arbetsmöjligheter med den valda inriktningen efter gymnasiet Omgivningens betydelse vid gymnasievalet Flera av eleverna uttrycker att den största problematiken inför gymnasievalet var svårigheter med att välja rätt bland de olika programmen som var möjliga att välja. I samband med obehörigheten till ett nationellt program, har eleverna fått fatta ytterligare valbeslut mot IM, vilket skapade osäkerhet och orolighet på vad de skulle välja. Vid valet till gymnasiet har samtliga elever diskuterat sina val med familjen, bland annat med personer som har tidigare gått i gymnasieskolan: Tufft när jag fick välja mellan olika program / / Det var mycket snack med syv, vänner, familj, släktningar och alla som jag kunde komma kontakt med. Pratade med alla och se vad dom tycker och har erfarenheter av. Efter samtalen kände jag mig rätt så säkert också (Informant 2) Eleverna berättar i intervjun att samtalet med familjen har varit betydelsefullt för deras val av IM, där de har fått råd och tips för vilka yrken som de skulle passa som i framtiden. Majoriteten säger att det är de själva som har gjort sina val, utan att ha känt någon press från andra. Eleverna vänder sig även till vänner som har erfarenheter av gymnasievalet och koll på vilka skolor som är bra eller mindre bra. Medan föräldrarna har koll på arbetsmarknaden och vet vilka arbeten som kan vara bra att tänka på och som passar dem. Samt vilka program som de bör undvik med sämre framtida möjligheter och villkor. Informant 4 berättar om sitt gymnasieval: Först ville jag läsa restaurang, men mamma sa att det inte kommer funka för att jag inte är bra på laga mat. Det var inte så roligt när jag började där. / / Hon sa att jag skulle välja bygg, och bygg känns roligt (Informant 4) 33

34 Eleven i ovanstående citat belyser att denne egentligen ville utbilda sig till kock, men mammans ord ledde till att eleven gjorde ett omval. Detta kan förstås utifrån vad Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver om att ungdomar fattar pragmatiskt rationella beslut som bygger på sina egna erfarenheter, känslor och en stark påverkan av deras sociala omgivning. Detta innebär att elevernas känslor som beslutsångest och osäkerhet vid gymnasievalet leder till att de vänder sig till sina nära och bekantskapskrets, som sin tur påverkar deras självuppfattningar. Därmed kan elevens handlingshorisont förändras mer eller mindre, och grundar sig på partisk information, alltså information från andra som ger olika uppfattningar om yrken och studier. Enligt Hodkinson & Sparkes (1997, 33) gör individen irrationella beslut i form av tillfälligheter, slumpen och råd från ofullständig information. Exempelvis informant 4 som gjorde ett pragmatisk rationellt val utifrån det som mamman rekommenderade, fast denne egentligen ville något annat. Elevens handlingshorisont reducerades eller vidgades, och föreställningen om vad som kunde utgöra önskade alternativ minskades. Detta ledde till att eleven accepterade ett alternativ som omgivningen har förväntningar på vad denne klara av, än att välja utifrån sin egen vilja, kön och intresse. Vidare framkommer det i resultatet att flera av eleverna i första hand förlitar sig på sitt intresse och sedan söker de bekräftelse från omgivningens erfarenheter, åsikter och råd än att jämföra och värdera mellan flera olika alternativ från exempelvis SYV. Detta kan även relateras till Gottfredson (2002, 100) teori att individens bedömningar och tolkningar ifrån sin insamlade information från sina närmaste, detta leder till att eleverna kan både vidga eller begränsar och eliminerar bort valalternativ som de inte är medveten om eller inte ser som möjligt utifrån sin självbild. 5.3 En framtida övergång till arbetslivet och karriärval Syn på arbetsmarknaden I följande avsnitt presenteras elevernas erfarenheter och uppfattningar om arbetsmarknaden. Vid frågan om vad de vet om arbetsmarknaden, delar eleverna uppfattningar som exempelvis att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden. Eftersom det krävs arbetslivserfarenhet och råder en 34

35 konkurrens bland många som vill ha jobb. En av eleverna visste inte hur arbetsmarknaden ser ut, utan har hört av andra: Min far och hans vänner har haft många års erfarenheter så dom säger att det är lättare att få jobb. Som jag själv ser på det, så är det inte så farligt att leta efter jobb / / men det kan vara jobbigt, men du har möjligheter. (Informant 5) Utifrån sitt perspektiv antar eleven att det finns jobbmöjligheter i framtiden för oerfarna ungdomar, men det handlar mycket om den egna viljan att kämpa och sträva efter att få ett jobb om man vill ha verkligen ett jobb, så kan man få ett jobb. (Informant 5). Även en del av eleverna uttrycker en positiv syn på arbetsmarknaden att det finns jobbmöjligheter för unga efter gymnasieskolan då majoriteten tidigare har sommarjobbat. Dessa elever har vid intervjutillfället ett extrajobb inom handelsbranschen, vid sidan av sina studier. De berättar att ha ett extrajobb kan underlätta deras ingång till arbetsmarknaden och är en viktig merit att ha på CV:t. Elevernas inställning mot framtiden skiljer sig inte heller från den australienska forskningen av Stokes & Wyn (2007) som beskriver att dagens arbetsmarknad är rörlig där ungdomar förväntas att vara flexibla och engagera sig tidigt under studietiden. Studien visar även att flera av ungdomarna som hade jobb under sin studietid fick goda arbetslivserfarenheter och kontakter som kunde underlättade deras framtida karriärmöjligheter. Något som skiljer sig från Stokes & Wyn (2007) studie är att i resultatet framkom hos informant 3 är att det är svårt att få ett bra jobb. Eleven förklarar att det är enklare för unga att få yrken som kategoriseras som skitjobb, alltså jobb som ingen vill arbeta med, som exempelvis inom hotell, städ och lagerarbete, med mindre konkurrens och inte kräver en formell utbildning Det löser sig - Framtida möjligheter utifrån sin handlingshorisont Ingen av eleverna uttrycker att de kommer att göra ett omval, utan de har förhoppningar på att uppnå sin behörighet på IM och att inom kort fortsätta på ett nationellt program med samma inriktning. Gemensamt för elevernas framtid är vikten av att ha en avslutad gymnasieutbildning som dels kan påverkar deras etablering på arbetsmarknaden och dels ge en bekräftelse att de har klarat av skolan. Det framgår i resultatet att en fullständig gymnasieutbildning inte är helt avgörande för deras karriärmöjligheter. Då flera av eleverna har en övertygelse om att det 35

36 kommer att lösa sig i framtiden oavsett om de skulle klara av eller misslyckas att få en fullständig gymnasieutbildning. De nämner bland annat att det finns Komvux för att komplettera sina betyg och läsa upp behörigheten till högskolan eller studera på andra utbildningar. En av eleverna ser högskoleprovet som en möjlighet att läsa vidare. En annan elev nämner om utlandsstudier där dennes anhörig har studerat utomlands och berättat om lägre antagningskrav, arbetslivserfarenhetskrav och urval vid intervjuer. Vad gäller elevernas framtidsplaner menar eleverna med inriktning mot yrkesprogram att det egna intresset styr det framtida yrkesvalet och påverkar den inre motivationen och viljan att utföra vissa arbeten: Man kan inte jobba med någonting som man inte vill, eller visst man kan jobba med något som man kan leva på. Men intresset är största, om du inte tycker att det är roligt att jobba då är det inte värt det (Informant 5). Elevernas syn på framtiden bygger på sina egna subjektiva uppfattningar, värderingar och preferenser som påverkar deras handlingshorisont, och vilka valmöjligheter som de ser som intressant och möjliga att välja utifrån sin självbild. Om eleverna anser att ett yrke är kul och som de själva kan utföra arbetsuppgifterna på ett bra sätt, då ökar deras motivation och intresse, vilket i sin tur stärker elevens självbild i relation till yrket (Hodkinson & Sparkes 1997, 33-34). Vidare menar de två eleverna som valt inriktning mot högskoleförberedande att de inte riktigt vet vad de vill göra i framtiden, utan det finns många valmöjligheter efter gymnasieskolan. Båda nämner att de i första hand vill ta ett mindre arbete inom handel- eller servicebranschen, som till exempel butiksbiträde, lagerarbetare och restaurangjobb som de har hört av bekantskapskrets att det finns stort behov av personal. Vidare har de i andra hand som mål att studera vidare på högskolan, till grafisk designer eller socionom. Eleverna ser heller inga större svårigheter med att få ett jobb. Det handlar också om vilka jobb du söker till. Det är inte helt omöjligt att skaffa ett jobb. Om man inte har allt för högra krav, så kan man alltid ta ett mindre jobb. (Informant 1). Alltså eleverna menar att det finns möjligheter med att ta ett mindre jobb som inte kräver arbetslivserfarenhet eller utbildning. Medan eleverna mot yrkesprogram uttrycker att det viktigt att få ett bra jobb efter gymnasieskolan som är relevant med den valde inriktningen, till exempel frisör, byggarbetare och turistguide. De betonar att praktiken är avgörande och avgör deras framtida jobbchanser. Informant 4 förklarar praktikens betydelse: 36

37 Skolan brukar säga att utan ett godkänt gymnasieutbildning kan du inte få jobb. / / men jag har hört att vissa ha fått jobb utan godkänt i engelska. Om du gör bra på praktiken så tror jag att de anställer dig ändå. Det kvittar vad du har för betyg. Jag tror arbetsgivaren skiter i betygen / / Men om man har examen så tror jag man har det lite lättare. Men om du gör det dåligt både på praktiken och skolan då är det kört tror jag. (Informant 4) Eleven förklarar att det gäller att visa sina kunskaper och färdigheter på praktiken, för att få goda rekommendationer från handledaren för framtida möjligheter. Eleven lyfter också att flera av de tidigare eleverna som har läst på deras yrkesprogram har fått heltidsjobb utan gymnasieexamen, där praktiska kunskaper föredras över teoretiska. En annan elev som har valt frisör som inriktning ser en positiv bild över sina framtida möjligheter där nyexaminerade frisörer är eftertraktade och praktiken är en möjlig väg att få jobb. Detta kan förklaras utifrån vad Hodkinson & Sparkes (1997, 33 34) beskriver att elevernas handlingshorisont avgör vad som de kan se som möjligt och önskvärt, vilket kan vidga och begränsa deras syn på olika yrken. Elevernas handlingshorisont formas genom interaktion mellan sitt habitus och interaktion med andra aktörer på fälten, alltså gav övergången till gymnasieskolan eleverna nya uppfattningar av deras framtida syn arbetsmarknaden. Under sin nuvarande skoltid har eleverna interagerat med sina lärare, praktikhandledare och tidigare elever som berättat att praktiktiden eller studieinriktningen kan ge goda arbets- och studiemöjligheter i framtiden. Även personer i elevernas bekantskapskrets har bidragit med partisk information, som till exempel att vissa yrkesbranscher har bättre framtidsutsikter än andra. Detta innebär att elevernas handlingshorisont har förändrats genom ny information och kunskaper som mottagits på fälten, vilket har bidragit till nya valmöjligheter och vidgat deras vyer Begränsningar utifrån sin självbild och självuppfattning I följande avsnitt följer en beskrivning av eleverna syn på hinder som begränsar deras framtida möjligheter. Medparterna av eleverna nämner att den egna viljan och inre motivationen är den viktigaste faktorerna som kan avgöra deras möjligheter. Några av elever talar om fysiska, psykiska och sociala hinder som kan påverka deras arbetsmöjligheter. Till exempel stress, skador, krävande arbeten och tunga lyft som gör att eleverna tar avstånd från vissa arbeten. Elevernas framtidssyn kan delvis kopplas till den amerikanska studien av Howard & Budge (2010) som visade att 37

38 ungdomarnas karriärval påverkades av sin självkännedom och önskan att få ett arbete med en bra lön där yrket är relevant till sina personliga egenskaper som att hjälpa andra. I den amerikanska studien belyser ungdomarna att faktorer som kunde hindra deras möjligheter bland annat är attityder, förmågor och viljan att nå sina mål eller av andra skäl som ekonomiska tillgångar, tid och omgivningen som kan motarbeta deras mål. Likaså betonar eleverna i denna studie att deras svaga egenskaper som lathet, envishet, slarvighet, rädsla eller skoltrötthet kan hindra deras möjligheter. Därför påpekar eleverna att de aktivt måste söka jobb och inte förvänta sig att det är enkelt att få kvalificerade arbeten, utan de måste acceptera arbeten som är möjligt för dem. Andra hinder som framkommer i resultatet är elevernas betyg som kan vara avgörande för högre studier. Några av eleverna uttrycker att det kan finnas en stor konkurrens för att komma in på högskolan. Eftersom studierna på högskolan kan tänkas vara tuffare och ställer högre krav än på gymnasieskolan. Enligt Gottfredsons (2002) teori är det kompromisser och begräsningar som styr elevernas karriärval. Utifrån intervjuerna upplever eleverna att studierna i gymnasieskolan är kämpiga, där en del elever anger att de är skoltrötta och andra tycker att det är svårt att få bra betyg. Det kan tolkas att eleverna har föreställningar av att det finns hård konkurrens om studieplatser, därmed kan hindra deras syn på studiemöjligheter i framtiden. Detta kan förklaras genom Gottfredsons ( ) begrepp självbild. Några av eleverna har erfarenheter och självuppfattningar från högstadiet att det är svårt att få bra betyg, samtidigt som sina befintliga studier på gymnasieutbildningen ställer högre krav och mer krävande skoluppgifter än i grundskolan. Vidare antar eleverna att studera på högskolan är troligen ännu tuffare och svårare att klara av. Flera av eleverna har låga förväntningar på att läsa vidare i relation till sin egen självbild om vad de vill göra och vad som är eftersträvansvärda och realistisk i framtiden utifrån sitt perspektiv. Att studera vidare blir därmed en begräsning som flera av eleverna sorterar bort, och istället söker dessa elever till andra alternativ. Bland annat praktiskt inriktade program som är förenlig med sin nuvarande självbild och som är nåbar. 5.4 Upplevelser av Studie- och yrkesvägledning I följande avsnitt beskrivs elevernas upplevelser av studie- och yrkesvägledning i grund- och gymnasieskolan. Som tidigare nämnts upplever flera elever att övergången till gymnasieutbildning 38

39 var svårt att välja rätt bland de IM inriktningar som var möjliga att välja. Obehörigheten till en nationell gymnasialutbildning medförde en rädsla att välja fel, där okunskap om IM och bristande kännedom om framtida möjligheter på de olika studievägarna, innebär att eleverna i studien upplevt ett behov av studie- och yrkesvägledning. Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver i Careership att människor vid flera tillfällen i livet går igenom strukturella brytpunkter, detta innebär att individen behöver fatta beslut som kan vara avgörande för framtiden. Som tidigare nämnts fattar individen ett karriärbeslut utifrån sin handlingshorisont som är beroende av sin självkännedom och aktörer på fälten. I studien nämner eleverna att studie- och yrkesvägledning är viktigt och betydelsefullt som kan bidra med bra information om utbildningar och yrken, samt ge hjälp och stöd för att hantera deras framtida val. SYV kan förklaras som en aktör i skolan som kan bidra med att bredda och vidga elevernas handlingshorisont och självuppfattning som är också influerat av sitt kön, klass, social bakgrund och sociala omgivning vid studie- och yrkesval (Hodkinson & Sparkes 1997, 36). Eleverna berättar att SYV:en är en person som har kännedom om deras studiesituation, med allt från hur de ligger till med ämnena, hjälper med den individuella studieplanen, göra omval, lägga till individuella val, koll på poängskraven till deras studietrivsel. Några av eleverna har fått hjälp i gymnasieskolan av SYV med att söka praktikplatser och fått stöd med att skaffa sommarjobb samt skriva ett CV. En av eleverna är nöjd med den vägledning som denne har fått: Syven är jättebra faktiskt, hon försöker hjälpa mig så mycket det bara gå. Hon förstå vad jag vill och väldigt lätt att prata med. Hon berättar verkligen vad som finns där ute / / och vilka möjligheter man har. / / Hon leder mig på rätt väg liksom och finns alltid tillgängligt när jag behöver hjälp. (Informant 2) Samtliga elever har träffat en SYV under grundskolan och haft vägledningssamtal om sitt gymnasieval, eller i andra sammanhang som utvecklingssamtal om sin studiesituation med rektor och föräldrarna. En av eleverna har haft mindre goda erfarenheter av studie- och yrkesvägledning i grundskolan; Syven var aldrig tillgänglig /../ Hen satt bara i sitt rum och gjorde ingenting och jag var där en gång. Fick ingen bra hjälp alls och hen var inte villig heller, typ lat. Informant 1. Eleven blev missnöjd med den vägledningen som denne fått och istället själv vänt sig till vägledningscentrum för att få hjälp med gymnasievalet. 39

40 Vad gäller behov av studie- och yrkesvägledningen framkommer det i intervjuerna att flera av eleverna har fått sina studie- och yrkesvägledningsbehov tillgodosedda i gymnasieskolan till skillnad från grundskolan. I tidigare studier har det framkommit liknande resultat, i Andersson (2013) studie visar att elever i årskurs nio som var obehöriga till gymnasieskolan upplever ett behov av individcentrerad vägledning. Eleverna talade om att samtalen med SYV oftast var otydliga och ofta handlade om deras skolsituation som betyg och frånvaro, medan det togs mindre upp om sina gymnasieval. Avsaknaden av att kunna diskutera om sina val gjorde att eleverna blev otillfredsställda med vägledningen i grundskolan. I denna studies resultat framgick att några av eleverna saknade information i årskurs nio om sin övergång till IM, exempelvis bristande kännedom om hur studievägen kommer att se ut och utbildningens innehåll och upplägg. Bristen har lett till att eleverna ha kompletterat sitt behov med information från andra personer som lärarna, föräldrarna, vännerna eller själv hittat svaret på andra sätt. Detta resultat är också i enlighet med Dresch & Lovén (2010) studie att eleverna upplevde ett behov av vägledningen med att stöd med att få kunskaper om arbetsmarknaden, utbildningar och tiden efter gymnasieskolan, även önskemål om att få diskutera sina styrkor och svagheter om vilka yrken som är passande att välja i relation till arbetsmarknadsläget. Som en följd av elevernas vägledningsbehov vid gymnasievalet har de sökt råd och stöd från sitt sociala nätverk. Ett resultat som skiljer sig från de tidigare studierna är att en del av eleverna uttrycker en önskan att de borde ha fått bättre förberedelse och en mer övergripande bild över olika gymnasieskolor med exempelvis beskrivningar av skolans studie- och skolmiljö, pedagoger och arbetssätt. Vidare nämner eleverna att i gymnasieskolan har SYV gett betydligt mer stöd och bidragit med förståelse om deras nuvarande situation, hur de tre åren gymnasieåren kommer att se ut, vad som händer efter IM, samt information om framtida studie- och yrkesval. 5.5 Sammanfattning av analysresultaten Från föreliggande analysresultat framkommer att elevernas övergång från grundskolan till gymnasieskolan kan benämnas både som en strukturell brytpunkt och en påtvingad brytpunkt i livet. Elevernas obehörighet till ett nationellt program leder till att deras handlingshorisont 40

41 begränsas och de måste söka till IM för att få sin behörighet. De ofullständiga betygen begränsar deras valmöjligheter och tvingas att kompromissa sina val mot åtkomliga och nåbara alternativ. Majoriteten av eleverna har vid gymnasievalet valt IM mot yrkesinriktning för att få behörighet till ett yrkesprogram. Medan två elever har valt att riktat sig på att få behörighet till ett högskoleförberedande program. Analysen visar att eleverna fattar mer eller mindre pragmatiskt rationella beslut som bygger på deras känslor, intresse och influenser av sin sociala omgivning. Detta innebär att eleverna begränsar och eliminerar bort valalternativ som inte är möjligt för dem, eller har kännedom om utifrån sin självbild. Vidare visar analysen att eleverna är nöjda med sin studiesituation på IM och upplever att de har hamnat i rätt riktning för sina framtida möjligheter. Även några av eleverna har blivit vidgade av sina anhöriga med nya perspektiv och syn på omvärlden. Gemensamt för eleverna är självklarheten att ta sig vidare till ett nationellt program. Att ha en avklarad gymnasieutbildning nämns i studiens resultat som en bekräftelse av att har lyckas med sin skolgång och viktigt för framtida studier. Trots obehörigheten till gymnasieskolan och kännedom om en konkurrerande arbetsmarknad, har flertalet av eleverna en optimistisk syn på arbetsmarknaden. Oavsett om de skulle klara eller misslyckas med att få en fullgjord gymnasieutbildning. Då flera elever har ett extra arbete under sin skoltid, är de övertygade om att det löser sig efter gymnasiet. Eleverna på IM mot yrkesprogram konstaterar att praktiken under skoltiden är betydelsefullt för deras framtida karriärer än skolbetygen. Eleverna på IM mot högskoleförberedande har planer på att studera i framtiden, vilket en fullgjord gymnasieutbildning ses som viktigt, men inte avgörande då det finns andra studieformer och vägar för att komplettera eller öka sina studiemöjligheter. Hinder som skulle kunna begränsa deras möjligheter är den egna vilja som kan påverka deras attityd, mål och studiemotivation. Betygen ses också som avgörande för deras framtida studiemöjligheter på högre utbildning. Sammantaget upplever flera av eleverna att en studie- och yrkesvägledare har väglett dem i rätt riktning med att ge goda råd och information om hur de ska göra, fått diskutera för- och nackdelar med sina val och vad som är bra och mindre bra för dem. Flera av eleverna är nöjd med studieoch yrkesvägledning som de har fått i IM. Medan några av eleverna anser att vägledningsstödet i årskurs nio inte är tillräcklig. Då de borde ha blivit upplysta tidigare om sin studiesituation. 41

42 6 Diskussion I detta kapitel diskuteras den tidigare forskningen mot studiens frågeställningar, användningen av teori och metod, förslag på vidare forskning, samt studiens relevans till studie- och yrkesvägledning. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur elever på IM resonerar om sin övergång till gymnasieutbildning, hur de tänker på sin framtida karriärval, samt vilka upplevelser de har av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Studien hoppas att kunna öka förståelse hos skolpersonal till att kunna förbereda och stödja obehöriga eleverna till att de själv kan hantera sina framtida karriärval. 6.1 Resultatdiskussion I studiens problemområde nämnts obehöriga elever som en utsatt elevgrupp, som befinner sig i en oroande situation, med hög risk att ha en svagare ställning på arbetsmarknaden (Olofsson 2012; SOU 2013:13; SOU 2016:77, 215; Ungdomsstyrelsen 2013). Studiens resultat visar att informanterna har gått från en osäker övergång till en hoppfull situation, där introduktionsprogrammet har bidragit med optimistiska framtidsplaner med rätt riktning mot ett nationellt program. En viktig utgångspunkt är att ingen av informanterna har haft en trasslig skolgång, utan de blev obehöriga av svårigheter med vissa grundskoleämnen. I den tidigare forskningen visar att obehöriga elever inte gör något gymnasieval, utan att de hänvisas till en utstakad studieväg (Lovén 2015). Detta motsäger mot studiens informanter som berättar att de fick möjlighet till att välja IM med inriktning mot ett högskoleförberedande eller yrkesprogram. Dock beroende på deras betyg, förutsättningar och individuella planering med den valde skolan. Enligt informanterna i studien har deras studietid på IM varit bra, där flera av dem har fått stöd och hjälp med sina misslyckade ämnen från grundskolan. Detta resultat skiljer sig från Skolinspektion (2013a) granskning av IM, där introduktionslever upplever en negativ studiegång med att studievägen inte möter deras behov och risk att inte de fullföljer sin utbildning. Skillnaden 42

43 från granskningen kan förstås utifrån intervjuerna, där informanterna trivs på IM och accepterat sin befintliga studiesituation. De ansågs även att IM kan vara en andra chans för dem, vilket har resulterat i att ökat deras självkännedom och självinsikt i samband med studie- och yrkesval. Övergång till IM kan ses som en påtvingad brytpunkt från en icke eftersträvansvärd studieväg till en bättre skolmiljö. Studierna på IM har bidragit till ökad motivation, med insikt om framtidsmöjligheter. Vidare uttrycker flera av informanterna i resultatet att de ser sig själva som praktiker än teoretiker, därför har de en önskan att få arbeta efter studenten. Framtida studier är inget som är intressant för vissa, då det krävs bra betyg. Detta har resulterat till att flera av informanterna har uteslutit sina önskade yrkesval som de hade i högstadiet, då flertalet av yrken kräver högre utbildningar. Detta innebär att dessa informanter har kompromissat sina val utifrån de möjliga alternativ som finns, och därmed valt inriktningar med mindre studier och mer praktiska moment. Det framkommer ett överraskande resultat att informanterna har goda framtidstro på arbetsmarknaden där en fullständig gymnasieutbildning ses som viktigt, men inte helt avgörande. Bland informanter med inriktning mot ett yrkesprogram ansågs APL som betydelsefullt, och kan ge goda utfall än de teoretiska studierna. APL bidra även till att vissa av eleverna har utvecklat en yrkesidentitet som de identifierar sig med sin skolgång. Informanterna som har valt mot ett högskoleförberedande program lyfter betygen som avgörande för dem, då de har framtidstankar på att studera vidare. Utifrån resultatet tolkar jag att informanterna har en tanke om deras framtidsmöjligheter, men ingen tydlig plan hur de ska göra för att nå sina mål. Detta kan bero på bristande arbetsmarknadslivskunskap, sakliga erfarenheter och åsikter från andra. Resultatet visar att flertalet av eleverna har extrajobb vid sidan av studierna, vilket ökar deras tilltro på goda arbetsmöjligheter i framtiden. Detta kan relateras till (Howard & Budge 2010; Stokes & Wyn 2007) som visar att ungdomarna behöver anpassa sig till dagens arbetsmarknad med att vara flexibel och engagerar sig med att bygga ett nätverk och skaffa sig erfarenheter under sin studietid. Av det skälet blir praktiken och att ha ett extra arbete väsentliga för informanterna, eftersom de kan få meriterande erfarenheter och kontakter som möjligtvis kan ge bättre chanser i framtiden. Resultatet av studien tyder på att informanterna har olika erfarenheter och upplevelser av studieoch yrkesvägledning. Flera av dem är nöjda med den studie- och yrkesvägledningen de har fått på IM, och nämner SYV som betydelsefullt för deras framtidsplanering under deras studiegång. 43

44 Några av informanterna betonar att de blev dålig förberedda i grundskolan vid gymnasievalet, där informationen om IM och betygskraven kom alldeles försent. En del saknade kunskaper om sitt gymnasieval, och önskar att de borde ha fått information om exempelvis att studera på IM, hur de ska navigera sig i framtiden efter gymnasiet och vad de olika programmen kan ge för möjligheter gällande framtida studier och yrkesutgångar (j m f Skolinspektionen 2013b). 6.2 Metoddiskussion och teoridiskussion Studien genomfördes med fem elever på IM som inte lyckades få behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Som tidigare nämnts hade studien som mål att undersöka sex till åtta informanter, men urvalet av informanterna har varit en utmaning med svårigheter att få tag på relevanta elever som läser eller har läst på IM. Detta har lett till att studien har fått revidera studiens tillvägagångssätt av antal intervjuer till fem elever. Även om studiens intervjuer blev färre än det önskade antalet, anser jag att informanter har bidragit med tillräckligt information för att genomföra och uppfylla studiens syfte. Det är viktigt att påpeka att undersökningen enbart är utifrån informanternas erfarenheter och upplevelser, det är därmed inte möjligt att generalisera studiens resultat. Alltså kan informanterna inte representera alla individer som läser på IM eller är obehöriga Utifrån ett kritiskt perspektiv är det viktigt att ha i tankarna att eleverna i studien befinner sig i årskurs 1 och 2 i gymnasieskolan, deras upplevelser kommer således ur den aktuella kontexten som de befinner sig i. Dessutom hade ingen av informanterna haft en trasslig skolgång, vilket jag hade en förväntning och bild av att eleverna på IM var skoltrötta, hade hög frånvaro och oklar syn på framtiden. Detta innebär att studiens utfall hade kunnat vara annorlunda eller kunnat ge andra perspektiv om undersökningen genomfördes med elever i slutet av gymnasieskolan, eller som befinner sig i riskzonen. Det kan även diskuteras hur utfallet av studien hade blivit om jag hade fördjupat mig i varför eleverna hamnat på IM eller haft det som en frågeställning, Då orsakerna till IM är något eleverna lyfter fram i intervjuerna och kan även relateras och jämföras med tidigare studier. Med tanke på mina förutsättningar som att skriva individuellt, studiens arbets- och tidsplan och bearbetning av empiriskt material var jag tvungen att avgränsa studien på ett genomförbart sätt. 44

45 Denna studie har använt sig utav en kvalitativ metod som har varit ändamålsenlig då de kvalitativa intervjuerna har gjort det möjligt att nå förståelse och få djupgående svar till att kunna besvara studiens valda frågeställningar. Nackdelen med den kvalitativ intervju är tillförlitligheten som studiens resultat kan ifrågasättas. Då jag kan ha omedvetet påverkat informanternas svar, alltså intervjueffekten som kan ha uppstått, vilket jag har haft i åtanke om att vara värderingsfri samt inte ställt ledande och stängda frågor. Vid urvalet av informanterna har jag haft svårigheter med att få tag på informanter. Detta ledde till att jag använde mig av snöbollsmetoden och tillfrågade studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan om hjälp. Nackdelen med snöbollsmetoden är att studie- och yrkesvägledaren kan ha tilldelat eller tipsat informanter som denne själv anser är bättre eller mer villig att prata om sin situation. Jag är också medveten om att det kan ha exkluderat elever med andra åsikter, som möjligtvis skulle kunna bidra med andra utfall. Den konstruktiva feedbacken från förundersökningen gav mig möjlighet att revidera och ändra intervjufrågorna, för att förbättra och omformulera frågorna som kunde anpassas till informanterna. De teoretiska utgångspunkterna i studien har varit användbara för att analysera det insamlade materialet. Vid starten av skrivandet var tanken att använda karriärteorier, därför valdes Careership och Circumscription and Compromise som jag ansåg var mest lämpade för att analysera med informanternas karriärval. Begreppen handlingshorisont i Hodkinsons & Sparkes (1997) Careerships teorin har använts för att förklara vilka faktorer som möjliggör och begränsar ungdomarnas handlingshorisont och valbeslut. Även andra centrala begrepp som har användas är fält, brytpunkter och aktörer för att förstå informanternas övergång till gymnasieskolan och hur den sociala kontexten har influerat deras val och beslut. Vidare har Gottfredson (2002) teori om begräsningar, kompromisser och självbild använts för att förstå informanternas studie- och yrkesval som påverkas av sin egen självbild och vad andra tycker, vilket gör att informanterna har reducerar bort sina valmöjligheter på grund av sin obehörighet. Även att besluten grundar sig på faktorer såsom klass, kön och social bakgrund som gör att de jämför, överväger, prioritera och sortera bort vissa valalternativ utifrån sin egen självbild. Både teorierna kan även relateras till varandra då det framkommer genom teorierna att kön, genus, klass och social bakgrund är påverkansfaktor som kan både vidga eller begränsa informanternas karriärval. Således att deras beslutsfattande är kontextuellt bundet av sin sociala miljö som formar dem. I efterhand tänker jag att det hade varit intressant att studera informanternas sociala bakgrund, alltså föräldrarnas yrkes- 45

46 och utbildningsbakgrund och om det haft en inverkan på informanternas val till gymnasieskolan samt syn på framtida studie- och yrkesval. Även genus är något som studien inte heller berör, då studien inte grundade sig i hur kön påverkar elevernas karriärval. Dock hade det varit ett intressant studieområde för vidare studier att undersöka hur kön påverkar IM elevernas studie- och yrkesval. Vad gäller analyser av teorierna upplever jag att de valda centrala begreppen från Careerships teorin har kunnat applicera på informanternas tidigare brytpunkt och även tankar på framtida brytpunkt, samt på vilket sett deras handlingshorisont har förändrats efter att hamnat på ett nytt utbildningsfält. Medan de centrala begreppen från Gottfredson har kunnat använda för att beröra informanternas begräsningar och kompromisser vid valet till gymnasieskolan och hur de hantera sina framtida val. Även självbild har använts för att analysera informanternas syn på yrken och utbildningar. Sammantaget har de centrala teoretiska begrepp bidragit till att få en djupare förståelse hur eleverna i studien resonerar, tänker, upplever och ser på sina val och kommande karriärval. En teori som hade varit tänkbar och intressant för studien är Social Cognitive Career Theory av Lent m.fl. (2002). SCCT handlar om individens karriärutveckling och beslutsfattande påverkas av sin egen tilltro till den egna förmågan, samt den sociala kontexten som individen befinner sig och av sina personliga mål. 6.3 Relevans till studie- och yrkesvägledning I tidigare rapporter (Christensen & Sogaard Larsen 2011; Skolinspektion 2013; Skolverket 2013) visar att en kontinuerlig vägledning i skolan har en avgörande betydelse för elever att kunna göra ett väl och underbyggd val. Betydelsen av vägledningen i tidig ålder lyfts även fram i den kenyanska studien av Migunde m.fl. (2015) som menar att eleverna som fick vägledning i tidigare ålder kände sig mindre stressade, var väl förberedda och hade insikt med att fatta sina karriärbeslut. Detta är enligt min mening något skolan och SYV bör ha med sig i tankarna att tidigare vägledningsinsatser i grundskolan kan både minska elevernas osäkerhet och öka deras valkompetens med att bli väl förberedda och bättre rustade inför sina val. Dessutom är obehöriga elever en utsatt grupp som behöver fångas upp av grundskolan, särskilt de som har en trasslig skolgång, med god stöttning och undervisning av skolpersonalen. Vidare är det viktigt att involvera föräldrarna i vägledningsprocessen, eftersom studiens intervjuer visar att omgivningen kan både 46

47 begränsa och vidga informanternas syn på studie- och yrkesval. På det sättet kan skolan, eleven och föräldrarna tillsammans diskutera om elevens förutsättningar, samt få information om arbetsmarknaden, utbildningsystemet och konsekvenser av att inte ha en avklarad gymnasieutbildning. Utifrån studiens resultat bör elever i årskurs nio som riskerar att bli obehörig till gymnasieskolan få mer stöd och individanpassade insatser. I syfte att utveckla deras förmågor till att kunna hantera, värdera och jämföra sina insamlade information och göra ett välgrundat val. Exempelvis tidiga vägledningsaktiviteter i form av arbetslivskunskap, gruppvägledning, studiebesök på högskolor med mera. Således kan studie- och yrkesvägledare underlätta elevernas studiesituation, öka självkännedom och kännedom om omvärlden, samt vidga deras vyer. Vidare bör vägledningen komma tidigare i valprocessen, och som ska vara synlig och tillgänglig för eleverna, samt kunna ge information om framtida valmöjligheter efter avslutad gymnasieskola. Detta poängteras även av Skolinspektionen (2013a, s24, s28) & Skolverket (2013a) om vägledningens betydelse. 6.4 Förslag på vidare studier Utifrån den här undersökningen har jag fått större förståelse om informanternas erfarenheter och upplevelser av sina karriärval. Studien har även gett mig nya tankar och kunskaper som är givande för min kommande yrkesroll som vägledare. Det skulle vara intressant att undersöka mer om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan arbetar med att göra eleverna medvetna om sina framtida karriärval och kunskaper om omvärlden. Vilka vägledningsinsatser och metoder använder studieoch yrkesvägledare sig av för att stödja eleverna som riskerar att bli obehöriga till gymnasieskolan? 47

48 Referenslista Andersson. Helena En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program. Lic.-avh., Lunds universitet. [Hämtad ] Dresch, James & Lovén, Anders Vägen efter grundskolan. I Lundahl, Lisbeth (2010). Att bana vägen mot framtiden. Kap. 3. S Lund: Studentlitteratur. Christensen, Gerd & Sogaard Larsen, Michael Kunskap om vägledning. Köpenhamn: Dansk clearinghouse for uddannelseforskning. Gottfredsson, Linda. S Gottfredson s Theory of Corcumscription, Compromise, and Selfcreation. I: Brown, Duane (red), Career choice and development. 4. Ed. San Francisco, Ca.:Jossey-Bass. [Hämtad ] Hodkinson, Phil & Sparkes. Andrew C Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Scociology of Education, 18 (1): [Hämtad ] Howard, Kimberly & Budge, Stephanie. M.fl Future plan of urban youth: Influences, perceived barriers, and coping strategies. Missouri-Coloumbia: Sage [Hämtad ] Håkansson, Peter Varför är ungdomsarbetslösheten så hög i Sverige? I Hansson, L. (red) Fokus på arbetarhistoria. Landskrona: Centrum för arbetarhistoria. 0FD36BBDF3BF1BA2CE90CAF739DEDA6?sequence=2 [Hämtad ] Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend Den kvalitativa forskningsintervjun, 4. (rev.) uppl. Lund: Studentlitteratur. Larsen, Ann Kristin Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups. Lindh, Gunnel & Fransson, Karin Ungdomars utbildnings- och yrkesval: I egna och andras ögon. Stockholm: Skolverket. Lovén, Anders Karriärvägledning: En forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur. 48

49 Migunde, Quinter, m.fl Career Decision Making Status of Adolescents in Kisumu Municipality, Kenya in Journal of Emerging Trends in Educational Research and Policy Studies(JETERAPS) 6(1): Scholarlink Research Institute Journals, [Hämtad ] Olofsson, Jonas, m.fl Ungas övergångar mellan skola och arbete. Förutsättningar, lokala strategier och åtgärder. Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå Universitet. [Hämtad ] SKOLFS. 2011:144. Läroplan för gymnasieskolan Skolverket. pubext%2ftrycksak%2fblob%2fpdf2705.pdf%3fk%3d2705 [Hämtad ] Skolinspektionen. 2013a. Utbildningen på introduktionsprogrammen i gymnasieskolan. Rapport2013:6. ter/kvalitetsgranskningar/2013/introduktionsprogram/intro-rapport pdf [Hämtad ] Skolinspektionen. 2013b. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Rapport 2013:5. skningar/2013/syv/kvalgr-syv-rapport.pdf [Hämtad ] Skolverket Introduktionsprogram. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket. pubext%2ftrycksak%2fblob%2fpdf2601.pdf%3fk%3d2601 [Hämtad ] Skolverket. 2013a. Skolverkets allmänna råd. Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm: Fritzes. pubext%2ftrycksak%2fblob%2fpdf3143.pdf%3fk%3d3143 [Hämtad ] Skolverket. 2013b. Det svåra valet elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader. Rapport: 394. Stockholm: Skolverket pubext%2ftrycksak%2fblob%2fpdf3075.pdf%3fk%3d3075 [Hämtad ] Skolverket Skolverkets pressmeddelande. Fler obehöriga till gymnasieskolan. [Hämtad ] 49

50 SOU 2013:13. Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun. utanfor-gymnasieskolan---ett-fortydligat-ansvar-for-stat-och-kommun-hela-dokumentet-sou [Hämtad ] SOU 2016:77. Åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. [Hämtad ] Stokes, Helen,. Wyn, Johanna Constructing identities and making careers: young people s perspectives on work and learning. Melbourne: Routledge [Hämtad ] Thurén, Torsten Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber Ungdomsstyrelsen Tio orsaker till avhopp- 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2. Stockholm: Ungdomsstyrelsen [Hämtad ] Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR. Vetenskapsrådet. [Hämtad ] 50

51 Bilaga 1. Introduktionsprogram Skolverket Introduktionsprogram. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket 51

52 Bilaga 2. Intervjuguide Inledning Intervjuaren: Information om forskningsetiska principer och syfte. Eleven: Kort bakgrund, ålder, skola och övrigt. Grundskolan/IM Berätta om hur det var på högstadiet. Berätta om dina studier på Introduktionsprogrammet. Hur kommer det säg att du läser på introduktionsprogrammet? Hur har du upplevt dina studier på gymnasialnivå? Gymnasievalet Berätta om gymnasievalet. Vad tänkte du om gymnasievalet när det var dags att välja i nian? Vad visste du om olika utbildningar och olika yrken då? Vilka var dina framtidsplaner när du gick på högstadiet? Vem pratade du med inför gymnasievalet? Vad tror du att andra tänkte om dina framtidsplaner när du gick på högstadiet? Hur gick det till när du valde i nian? Vad var viktigaste för dig vid valet? Vad tänkte du om IM på högstadiet? Framtiden Hur du ser på din framtid när det gäller studier och jobb? Berätta om dina framtida mål och drömmar? Vad vill du göra i framtiden? Hur planerar du för att nå ditt mål? 52

53 Självbild, kunskap om omvärlden samt möjligheter och hinder Kan du beskriva dig själv som person? (Vad du är bra på, intressen etc) Vad vet du om arbetsmarknaden? Vilka utbildningar och skolformer känner du till efter gymnasiet? Hur ser du på dina möjligheter att få arbete?( resp. studera vidare?) Vilka hinder tror du att det finns som kan begränsa dina möjligheter? (resp. drömmar och mål) Studie- och yrkesvägledning Har du träffat en studie- och yrkesvägledare inför valet? (Om svaret är ja, på vilket sätt upplevde du mötet?) Skulle du kunna beskriva dina tankar om studie- och yrkesvägledning? Vad tror du att du kan få hjälp av en studie- och yrkesvägledare? Vad känner du att studie- och yrkesvägledaren har gett dig? Har du haft behov av vägledning under din gymnasietid? Hur ser du på den vägledningen som du har fått av studie- och yrkesvägledaren? Vilka hjälp och stöd upplever du att du har fått från studie- och yrkesvägledning? 53

54 Bilaga 3. Missivbrev till studie- och yrkesvägledare & rektor Hej! Jag är en student från studie- och yrkesvägledarprogrammet på Malmö Högskola som nu skriver mitt examensarbete. Jag skulle behöva hjälp att få tag på elever min undersökning, gärna mellan v.xx respektive v.xx. Syftet är att undersöka med sex st elever som för närvarande läser eller har läst på introduktionsprogrammet resonerar om sitt gymnasieval, sina framtida karriärval av studier och arbete, samt deras upplevelser av vägledning. Baserat på ovanstående vill jag genomföra kvalitativa intervjuer med en eller två st elever som för närvarande läser eller har läst på: Preparandutbildning eller Programinriktat individuellt val. Variabler som bakgrund, kön och ålder har ingen betydelse. Jag beräkna att varje intervju kommer att ta cirka minuter och kommer att spelas in med ljudupptagning (Med elevens samtycke), för att transkribering och undersökningens analys skall vara möjlig. Under undersökningsprocessen kommer jag att följa de forskningsetiska principerna för forskning, vilket innebär att elevernas och skolans anonymitet i undersökningen garanteras. Den insamlade empirin kommer endast att användas i undersökningen och ljudfilen kommer att förvaras så att ingen obehörig kan komma åt. Elevens deltagande är frivillig och har möjlighet att avbryta Sin medverkan när som helst. För elever som behöver deras målsmans tillåtelse inför intervjun, så kan jag skicka ett dokument för underskrift om så önskas. Jag hoppas att kunna få möjlighet till att ta del av elevernas erfarenheter och upplevelser som är värdefulla för mig för att kunna fullfölja den här studien. Jag är flexibel och rättar mig efter tiden som passar för er och eleven. Om ni har frågor eller funderingar kan ni kontakta mig 07X- XXXXXXX eller XXX@XXX Tacksam för hjälpen! Med vänliga hälsningar Joakim Cao Studie- och yrkesvägledarprogrammet 54