Kort om kort. En lokal banks affinitetsmarknadsföring. Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats, 10 p

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kort om kort. En lokal banks affinitetsmarknadsföring. Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats, 10 p. 2006-11-06"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats, 10 p Kort om kort En lokal banks affinitetsmarknadsföring Författare: Hampus Fäldt och Nina Hedenmark Handledare: Finn Wiedersheim-Paul Universitetslektor och docent

2 Sammandrag Kandidatuppsatsen Kort om kort- en lokal banks affinitetsmarknadsföring undersöker Sala Sparbanks planerade kreditkorts chanser att lyckas på en alltmer mättad marknad. Banken funderar på att koppla ett förmånssystem till det nya kreditkortet och författarna syftar till att ta reda på Sala Sparbanks kunders attityder till ett sådant kreditkort som kallas affinitetskort. Avsikten är att diskutera kortets möjlighet till att öka försäljning och användande samt att styra handeln och skapa växtkraft i bygden. Undersökningsmetoden är kvantitativ, telefonintervju genomfördes med bankens kunder och tillika invånare i Sala och Heby kommuner. Intervjuobjekten graderade påståenden, baserade på Fock et al s (2005) modell, om två olika typer av förmåner, affektiv lojalitet till banken, affektiv lojalitet till affinitetsgruppen och prestige i affiniteten. Teori om affinitetsmarknadsföring och typ av affinitetsgrupp berättar om hur kortegenskaper och affinitetspartner påverkar kundens attityd till affinitetskortet och i förlängningen användandet av detsamma. Kunderna uttryckte en stark affektiv lojalitet till både banken och affinitetspartnern bygden samt en stolthet över att bo i verksamhetsområdet Sala och Heby kommuner, men värderar dock förmånerna lägre. På grund av, denna låga förmånsvärdering samt en invägning av affinitetsgruppens karaktär, ifrågasätts affinitetskortets möjlighet att uppnå tillfredsställande resultat. Den ena typen av förmån anser författarna vara bättre än den andra men rekommendationen till banken är svag då den sammanlagda attityden inte anses vara tillräckligt positiv.

3 Innehållsförteckning 1. SALA SPARBANK OCH KREDITKORTET Bankens mål med kreditkortet Problemfokusering Disposition AFFINITET OCH AFFINITETSMARKNADSFÖRING Vad är affinitetsmarknadsföring? Affinitet - nivå och typ Affinitetsmarknadsföringens strategi Attityd till ett affinitetskort TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Val av ämne, objekt, teori och modell Primärdata genom enkätundersökning ÄR KREDITKORTET ETT AFFINITETSKORT? Affinitetsgruppen typ av affinitet Kreditkortets förmåner Affektiv lojalitet till banken Affektiv lojalitet till affinitetsgruppen och prestige Attityd till affinitetskortet faktorernas inverkan IMPLIKATIONER AV RESULTATEN SLUTKOMMENTARER OCH REKOMMENDATIONER KÄLLFÖRTECKNING (2 sidor) BILAGA 1 INTERVJUMALL (3 sidor) BILAGA 2 SVARSSAMMANSTÄLLNING (1 sida) BILAGA 3 DEFINITIONSLISTA (1 sida) BILAGA 4 INTERNETKÄLLOR (3 sidor) TOTALT INNEHÅLLER ARBETET 37 SIDOR

4 1. Sala Sparbank och kreditkortet Kapitel 1 ger läsaren en ingång till de områden som ligger till grund för uppsatsens syfte; att ta reda på bankkunders attityder till ett förmånskopplat kreditkort samt att utreda kortets möjlighet att öka försäljningen, öka användandet, styra handeln och skapa växtkraft i bygden. Sala Sparbank, med verksamhet i Sala - och Heby kommuner, är den lokala marknadens starkaste aktör av finansiella tjänster. De senaste åren har banken mött allt hårdare konkurrens på kreditgivningsområdet då många affärer idag erbjuder varor på kredit. Dessutom erbjuder många olika kreditinstitut snabbare och enklare lån än vad banker traditionellt sett har. Internetsidor såsom 123kredit.se och banklanet.se erbjuder kredit direkt, dygnet runt (google.se). Inom kort introducerar Sala Sparbank ett egenutvecklat kreditkort vilket öppnar möjligheter för banken att anpassa deras kreditkort efter de egna kunderna. Jakten på konkurrenterna kan börja! Den alltmer mättade marknaden för kreditkort medför en strävan efter ett unikt sätt att differentiera företagets kreditkort. Idag är exempelvis en försäkring erbjuden tillsammans med ett kreditkort så vanligt förekommande att den snarare förväntas än upplevs som en förmån. Ett differentierat kreditkort kan åstadkommas med hjälp av affinitetsmarknadsföring som är populärt att använda vid marknadsföring av finansiella tjänster. Affinitetsmarknadsföring innebär att en individs emotionella band till och identifikation med en viss grupp begagnas av företaget för att skapa ett för gruppen unikt erbjudande (Worthington och Horne, 1993: 304) och denna emotionella styrka avgör affinitetsmarknadsföringens framgång (Fock et al, 2005: 45). Sala Sparbanks marknadsansvarige, Erika Johansson (Johansson, ) berättar att banken vill öka utvecklingen av kreditsidan genom att införa ett förmånssystem kopplat till det nya kreditkortet. Johansson föreslår att förmånerna i förmånssystemet ska utformas i linje med bankens vision att Bankkunder i Sala/Heby vet att en sparad krona i Sala Sparbank skapar växtkraft i bygden. 1.1 Bankens mål med kreditkortet Sala Sparbank vill sälja fler kreditkort och öka användandet av dessa. Jämfört med en kund som inte har kreditkort, innebär en kund som har kreditkort en lägre kostnad för banken då 2

5 denna kund inte i samma utsträckning behöver besöka ett bankkontor för godkännande av mindre lånebelopp. (Johansson, ) En kreditkortskund bidrar också till en ökad utlåning eftersom lånemöjligheten finns nära tillhands, nämligen, i kundens plånbok. Bankens främsta inkomstkälla av kreditkort är en ränta som belastar kundens kredit dennes räntefria dagar överskrids (ibid). Johansson ( ) förklarar att bygden som avses i bankens vision är bankens verksamhetsområde: Sala - och Heby kommuner. Det ligger i Sala Sparbanks intresse att bygden, dess invånare och företag gynnas. Banken kan bidra till detta genom att satsa pengar i olika tillväxtstimulerande projekt. Verksamhetsområdet kan också befrämjas genom en ökad handel inom bygden där det idag handlas mindre jämfört med andra demografiskt liknande områden. (Johansson, ) 1.2 Problemfokusering Visar det sig att Sala Sparbanks idé med ett förmånssystem faller kunderna i smaken har banken skapat ett differentierat och konkurrenskraftigt kreditkort. Att fokusera på vad kunden vill ha är avgörande då det är kunden som ska välja att införskaffa kreditkortet och använda det. Tycker kunden inte om idén, införskaffar och använder inte kunden kreditkortet så kommer inte bygden och dess handel gynnas. Är kunden intresserad av att gynna bygden? Kan kunden tänkas vara intresserad av att styra sitt handlande och öka sitt användande av kreditkortet? Genererar ett kreditkort av detta slag Sala Sparbanks kunder ett mervärde? Uppsatsens syfte är att ta reda på Sala Sparbanks kunders attityder till två olika typer av ett förmånskopplat kreditkort med avsikt att diskutera kortets möjlighet att öka försäljning och användande samt att styra handeln och även skapa växtkraft i bygden. Uppsatsen syftar även till att diskutera affinitetsgruppen bygden. 3

6 1.3 Disposition I. Det inledande kapitlet ger läsaren en allmän ingång till det område författarna valt att studera och en orientering i de problem som ligger till grund för studien samt uppsatsens syfte. II. I kapitel 2 redogörs för teori om affinitetsmarknadsföring och affinitetsgrupp. Hur affinitetsmarknadsföringen kan användas, förklaras, och avslutningsvis presenteras en modell som undersöker hur olika faktorer avgör kundens attityd till ett kreditkort med vissa egenskaper. III. I kapitel 3 förklaras hur undersökningen genomförs och författarnas olika överväganden rörande detta. IV. I kapitel 4 samsas resultaten av undersökningen med en analys av dessa, resultaten presenteras och analyseras med utgångspunkt från modellen. Modellens faktorer analyseras separat och leder till en sammanslagen analys. Även typ av affinitetsgrupp diskuteras. V. Avslutande analysdiskussion samt implikationer utgör kapitel 5. VI. Slutligen, redogörs i kapitel 6 författarnas slutkommentarer och rekommendationer till Sala Sparbank. 4

7 2. Affinitet och affinitetsmarknadsföring I kapitel 2 redogörs den teori som ligger till grund för uppsatsen. Affinitet, affinitetsnivå och affinitetsgrupp förklaras. Affinitetsmarknadsföringens strategier presenteras. Avslutningsvis redogörs för den modell som används för undersökningen av hur olika faktorer påverkar kundens attityd till affinitetskortet. 2.1 Vad är affinitetsmarknadsföring? Macchiette och Roy, ofta refererade i den litteratur uppsatsförfattarna studerat, definierar affinitet som en individs samhållning, sociala förbindelse, identifikation, och överensstämmelse med en specifik referensgrupps normer och standarder. (Macchiette och Roy, 1992: 48) (Fler definitioner av affinitet i bilaga 3.) Affinitetsmarknadsföring används allt mer inom kreditkortbranschen (Fock et al, 2005: 34, Macchiette och Roy, 1992: 47). Uppsatsförfattarna benämner i fortsättningen ett förmånskopplat kreditkort för affinitetskort. Affinitetsmarknadsföring riktas till individer i affinitetsgruppen tillika affinitetspartnern. Produktutbytet sker mellan kund och företag medan företagets och affinitetsgruppens förhållande är ett slags samarbetsavtal. (Blomqvist et al 2000: 120 och 122) Affinitetsmarknadsföring går ett steg längre än segmenterad eller nischad marknadsföring (Fock et al, 2005: 34) och används för att skapa ett slagkraftigt och trovärdigt erbjudande genom att utnyttja individens emotionella band och identifikation med en så kallad affinitetsgrupp (Macchiette och Roy, 1992: 48-49). Affinitetsmarknadsföring kan också användas som en metod för att öka kundlojaliteten genom att kundens lojalitet till affinitetsgruppen utnyttjas av företaget (Blomqvist et al 2000: 120). Affinitetsmarknadsföring används även som en strategi för att skapa incitament för individen att köpa företagets vara eller tjänst, incitament som skapas utifrån affinitetsgruppens karaktär (Macchiette och Roy 1992: 52). 2.2 Affinitet - nivå och typ I samband med affinitetsmarknadsföring diskuteras hur starka relationerna är, inom affinitetsgruppen samt mellan individ och affinitetsgruppen, med begreppet affinitetsnivå. Affinitetsnivån i affinitetsgruppen genererar produkten mervärde om nivån är starkare än den 5

8 kommersiella relationen mellan kunden och företaget (Fock et al, 2005: 36). Affinitetsnivå varierar med: (1) Graden av social anknytning mellan individer i gruppen och mellan individ och grupp, samt (2) till den grad en individ väljer att identifiera sig med gruppen (Blomqvist et al 2000: 122). Affiniteten i en grupp diskuteras i litteraturen med de tre nivåerna (I) sann affinitet, vilken innebär en stark social anknytning mellan individerna samt där individen gärna identifierar sig med gruppen. (II) Måttlig affinitet, som indikerar en nivå mellan sann och obetydlig affinitet och (III) obetydlig affinitet, som innebär en obetydlig social anknytning mellan individerna och att individen inte identifierar sig inte i någon större utsträckning med gruppen. (Blomqvist et al, 2000: 123 efter Macchiette och Roy) Marknadsföring riktad till en grupp av den lägsta affinitetsnivån; obetydlig affinitet, gränsar till att vara nischad marknadsföring snarare än affinitetsmarknadsföring (Macchiette och Roy 1992: 49 och 52). Macchiette och Roy kategoriserar grupper efter vad som utgör affiniteten i gruppen. Kategorierna kan överlappa varandra och återges här: Professionellt baserad är affiniteten då individerna knyter an till varandra på grund av exempelvis karriärmöjligheter, status, förhöjd företagsidentitet, eller för att medlemskap är nödvändigt för trovärdighet inom yrkesområdet, exempelvis Mäklarsamfundet. Socialt baserad är affiniteten då individerna knyter an till varandra på grund av ett gemensamt intresse eller en gemensam hobby. Exempel på en socialt baserad affinitetsgrupp är en golfklubb eller en bokklubb. Värderingsbaserad är affiniteten då individerna knyter an till varandra på grund av en delad ideologi eller ett gemensamt mål, exempelvis Moderaterna eller Röda Korset. Demografiskt baserad är affiniteten då individerna knyter an till varandra på grund av demografiska variabler såsom geografi, ålder och utbildningsnivå. Karaktäriserande för dessa grupper är att de inte är förknippade med aktivt medlemskap samt är löst sammanhållna, exempelvis Stockholms 20-åringar eller Umeås akademiker. Marknadsföringsgenererad är affiniteten då individerna knyter an till varandra på grund av marknadsföringsaktiviteter från företagets sida. Företaget förlitar sig då inte på någon existerande grupp utan formar en grupp där affinitet anses finnas. (Macchiette och Roy, 1992: 52-54) 6

9 2.3 Affinitetsmarknadsföringens strategi Avgörande för framgångarna av affinitetsmarknadsföring är en förståelse för affinitetsgruppens sammansättning (Macchiette och Roy, 1992: 46) och sann, måttlig eller obetydlig affinitetsnivå avgör betydelsen av stöd av tredje part, delad nytta och värdeökning (Blomqvist et al 2000: 123 efter Macchiette och Roy). Stöd av tredje part Företaget utnyttjar relationen mellan kunden och affinitetsgruppen för att effektivisera kommunikationen och öka marknadsföringens trovärdighet. För att lättare nå fram till kunden kan exempelvis en gruppledare tala varmt om företagets vara eller tjänst. (ibid) Delad nytta Inte bara kunden själv utan även affinitetsgruppen gynnas av att kunden använder företagets vara eller tjänst. Till exempel genom välgörenhetsprogram då pengar skänks till affinitetsgruppens nytta vid användande av kreditkortet. På detta sätt motiveras medlemmarna till att införskaffa och använda produkten mer. (ibid) Värdeökning Detta består i att erbjuda individer i affinitetsgruppen förmåner som svarar mot deras individuella behov men samtidigt behov som är gemensamt för alla individer i gruppen. Förmånerna kan generera både monetära eller icke-monetära värden och vad som bör uppfyllas vid en användning av varan eller tjänsten beror av vad individerna föredrar. (ibid) För individer i affinitetsgrupper med obetydlig affinitetsnivå är värdeökningen av större betydelse för affinitetsmarknadsföringens framgång än för individer i affinitetsgrupper med sann affinitet där stöd av tredje part och delad nytta påverkar individen mer (Blomqvist et al 2000: 123). Strategiska implikationer för affinitetsnivåerna sammanfattas i tabell 1. Affinitetsnivå Stöd av tredje part Delad nytta Värdeökning SANN Mycket viktig Mycket viktig Viktig MÅTTLIG Mindre viktig Kan vara viktig Viktig OBETYDLIG Mindre viktig Oviktig Mycket viktig Tabell 1: Strategiska implikationer av affinitetsnivå (Blomqvist et al, 2000: 123 efter Macchiette och Roy) 7

10 2.4 Attityd till ett affinitetskort Fock et al (2005: 37-39) föreslår en modell för att undersöka en kunds attityd till ett affinitetskort och hur attityden till kortet i förlängningen ger upphov till ett förändrat användande. Fock et al menar att attityden till kortet påverkas av följande fyra faktorer: Faktor 1: kreditkortets egenskaper (kapitel 2.4.1) Faktor 2: affektiv lojalitet till banken (kapitel 2.4.3) Faktor 3: affektiv lojalitet till affinitetsgruppen (kapitel 2.4.4) Faktor 4: prestige i affiniteten (kapitel 2.4.5) Modellen är utformad som en tankemodell över de faktorer som kommer att påverka den sammanlagda attityden till kortet och dessa faktorers inverkan är asymmetrisk på så vis att de var och en inte nödvändigtvis påverkar attityden lika mycket. Fock et al s forskningsresultat är i linje med klassisk expectancy-value - teori om att en persons utvärdering av en produkts egenskaper är den viktigaste faktorn, kreditkortets förmåner kommer således att inverka mer på den totala attityden till kortet än andra faktorer. En andra faktor som enligt Fock et al s forskningsresultat påverkar attityden mer än övriga faktorer är den uppfattade prestigen. (Fock et al, 2005: 44-45) Faktorernas inverkan på den totala attityden exemplifieras i figur 1 nedan. Kreditkortets egenskaper Affektiv lojalitet till banken Affektiv lojalitet till affinitetsgruppen Prestige i affiniteten Attityd till affinitetskortet Ändrat beteende Figur1. Modell. (Fock et al 2005: 38) Attityden till affinitetskortet kommer även att påverka kortinnehavarens beteende. En positiv attityd till en produkt eller ett företag leder till en högre intention att använda kortet och i förlängningen en högre användandegrad (Fock et al 2005: 45). Resonemanget om att ett 8

11 gillande av varumärket eller företaget leder till en högre intention att fortsätta att använda desamma stöds av Methlie och Nysveen (1999: 378 och 384) som menar att affektiv lojalitet leder till conative lojalitet. Ju högre den totala attityden till affinitetskortet är desto mer kommer kortet således att användas Faktor 1: Kreditkortets egenskaper Kreditkortets egenskaper som påverkar attityden kan exempelvis vara räntor, avgifter och förmåner. Fock et al (2005: 44, efter Azjen och Fishbein 1980) stöder klassisk teori om att produktens egenskaper är den viktigaste faktorn för kundens attityd till en produkt. Det handlar här om en persons utvärdering av de egenskaper som produkten har, hur mycket dessa uppskattas. Denna faktor kommer således att påverka den sammanlagda attityden mer än de andra faktorerna Affektiv lojalitet En kunds attityd till en produkt bildas inte bara av kundens utvärdering av produktens egenskaper, attityden formas även av kundens affektiva lojalitet till parterna. Affektiv lojalitet återspeglar hur mycket en kund gillar en produkt och återfinns hos den kund som upprepar köp på grund av ett personligt engagemang och en positiv inställning till det köpta. (Fock et al, 2005: 37, efter Oliver, 1997) Fock et al tar avstamp från teoretiker som statuerar att en positiv attityd till företaget måste infinnas för att sann lojalitet ska uppstå (Uncles et al, 2003: 295). Attityder kan mätas genom att fråga personer hur mycket de tycker om och känner förbindelse med ett varumärke, kommer att rekommendera det till andra samt personens grad av positiv uppfattning om och känsla för varumärket - relativt konkurrenters (Uncles 2005: 296 efter Dick och Basu, 1994) Tyngden av dessa attityder är den viktigaste indikatorn till kunders återköp och uppvisade stöd till varumärket. Därför undersöks kunders affektiva lojalitet till banken och till bygden som faktorer som kommer påverka attityden till affinitetskortet. (Fock et al, 2005: 37 efter de Chernatony och Segal - Horn, 2003) Faktor 2: Affektiv lojalitet till banken Kreditkort är bara en del av en banks produkt - och tjänsteutbud. Lojalitet hänger samman med ett företag eller ett varumärke snarare än en viss tjänst (ibid). Därför diskuteras lojalitet 9

12 till banken och inte lojalitet till kreditkortet som enskild produkt. Den affektiva lojaliteten till banken som kunderna uppvisar kommer att påverka attityden till affinitetskortet, en kund som är mer affektiv lojal till banken kommer att uppvisa en positivare attityd till affinitetskortet. (Fock et al, 2005: 37) Faktor 3: Affektiv lojalitet till affinitetsgruppen Affinitetsgruppen är en part i förhållandet och är på så vis med i utgivandet av ett affinitetskort. Gruppen utvärderas således på samma grunder som ett företag och den affektiva lojaliteten till affinitetsgruppen påverkar attityden till affinitetskortet på samma sätt som affektiv lojalitet till banken påverkar attityden. Det vill säga, en kund som är mer lojal mot affinitetsgruppen kommer att uppvisa en positivare attityd till affinitetskortet. (Fock et al, 2005: 38) Faktor 4: Prestige i affiniteten Prestige är den status eller stolthet en individ i en affinitetsgrupp upplever genom att tillhöra denna. Prestigen är en faktor som Fock et al (2005: 39) bygger på Assel s (1998) forskning om hur en speciell emotionell samhörighet som återfinns i affinitetsgrupper hjälper en individ att förhöja sin självuppfattning. Individen vill kommunicera sin identifikation med gruppen utåt och ett affinitetskort är ett idealt sätt att göra det på (Bhattacharya och Sen, 2003: 78). Fock et al (2005: 39) menar att denna faktor påverkar attityd och beteende hos individer och enligt deras undersökning påverkar prestige i affiniteten attityden till affinitetskortet mer än den affektiva lojaliteten till banken och mer än den affektiva lojaliteten till affinitetsgruppen vilket gör prestige till en viktig faktor. (Fock et al, 2005:39) 10

13 3. Tillvägagångssätt Kapitlet presenterar överväganden rörande uppsatsens undersökning. Val av uppsatsämne och undersökningsobjekt samt val av teori och modell förklaras. Hur data samlas in, frågeutformning, urval och hur genererad data behandlas presenteras. 3.1 Val av ämne, objekt, teori och modell Via internetsidan Nationella Exjobb- poolen annonserade Sala Sparbank efter marknadsföringsstudenter för studie av företagets framtida affärsverksamhet (exjobb.sunet.se). Författarnas intresse väcktes då banken beskrevs som en lokal bank med lokala intressen och kunder. Kontakt inleddes och har under arbetet bestått av telefonsamtal, e-post och möten den 7 och 26 september på Sala Sparbank med marknadsansvarige Erika Johansson. Inledningsvis presenterades bankens nya kreditkort som lanseras en månad efter uppsatsperiodens slut (december 2006) samt att kreditkortet eventuellt ska kopplas samman med ett förmånssystem. Med detta som grund har uppsatsförfattarna valt uppsatsämnets omfattning och perspektiv. Förutom en inledande presentation av banken och det övergripande ämnesområdet, ett andra möte med marknadsansvarige för avstämning av ämnesfokus och undersökningsmöjligheter, har uppsatsförfattarna utfört arbetet självständigt. Utöver kontakt med marknadsansvarige, härrör data från Sala Sparbank omnämnd i uppsatsen, från bankens hemsida. Marknadsansvarige berättade om bankens mål med det nya kreditkortet samt presenterade en marknadsplan och en lista med villkoren för kortet. Angående tillförlitlighet har uppsatsförfattarna inga skäl att tro att informationen från marknadsansvarige skulle vara annat än korrekt. Uppsatsens teoretiska resonemang är främst hämtat från artiklar publicerade i olika ekonomiska tidskrifter som anses vara tillförlitliga såsom Journal of Marketing, vilka anskaffades genom databaser såsom Business Source Premier och Emerald. Ämnesområdet återfinns, efter vad uppsatsförfattarna känner till, knappt i andra källor men en del sekundärdata härrör från böcker om relationsmarknadsföring. Artiklarna diskuterar kreditkort i samband med affinitetsmarknadsföring, så kallade affinitetskort. Uppsatsens två huvudkällor är följande två artiklar, varav den förstnämnda ofta citeras och refereras till i litteraturen om affinitetsmarknadsföring. (1) Macchiette och Roy (1992) Affinity Marketing: What is it and 11

14 how does it Work?, Journal of Services Marketing samt (2) Fock et al (2005) Impact of a Prestigious Partner on Affinity Card Marketing, European Journal of Marketing Uppsatsens modell härstammar ifrån Fock et al och används i uppsatsen som verktyg för att analysera kunders attityder till ett affinitetskort. Fock et al utvärderar ett redan existerande affinitetskort medan uppsatsförfattarna utvärderar ett eventuellt framtida affinitetskort, men uppsatsförfattarna anser inte denna skillnad utesluta en användning av modellen. I övrigt utgår uppsatsförfattarnas resonemang ifrån följande antaganden (1) att bankens verksamhetsområdes invånare fungerar som en så kallad affinitetsgrupp och (2) att bankens förmånskopplade kreditkort kan sägas vara ett så kallat affinitetskort. Litteraturen är otydlig om rimligheten om dessa antaganden och i synnerhet om bygden skulle kunna vara en affinitetsgrupp men samtidigt finner författarna inget som direkt motsäger dessa antaganden. Författarna anser att modellen inte är tillräcklig för en analys av affinitetskortets förutsättningar och därför analyseras även typ av affinitetsgrupp med teori från Macchiette och Roy (1992). 3.2 Primärdata genom enkätundersökning Inom samhällsekonomisk forskning används kvantitativ metod för att undersöka ett större område ytligare eller kvalitativ metod för att undersöka ett mindre område djupare. I uppsatsen avses att undersöka många kunders uppfattningar och uppsatsens undersökningsmetod är därför närmast kvantitativ. Denna uppsats har en deduktiv ansats då de empiriska uppgifterna är följden av teoretiska resonemang (Eriksson och Wiedersheim- Paul, 2006: 85). Enkätundersökning används eftersom detta är ett effektivt sätt att samla in en stor mängd svar på samma frågor. Enkäter är en lämplig metod för undersökning av något deskriptivt, undersökningar som syftar till att undersöka åsikter eller attityder. (Saunders et al, 2003: 281) Enkäten besvarades genom telefonintervju då detta levererar snabbare svar än om enkäterna hade skickats ut. Intervjuerna genomfördes kvällstid under perioden 2-5 oktober 2006 av uppsatsens båda författare. För att författarna i en så liten utsträckning som möjligt skulle påverka resultatet och således reliabilitet och validitet höjas, utarbetades och följdes ett strukturerat 12

15 intervjuunderlag. Alla de intervjuade personerna svarade på samma frågor. För att höja validiteten genomgick 4 kunder ett pilottest av intervjuunderlaget och frågorna. Frågorna bedömdes fungera som avsett, dock genomfördes vissa ändringar i underlagets introduktion för förtydliga Frågorna, förmånerna, graderingsskalan och tolkningen Intervjufrågorna är påståendena som de intervjuade ska gradera. Påståendena utformas med utgångspunkt från Fock et al s (2005: 42) frågor men är även inspirerade av Dick och Basu s (1994) resonemang om attityder och hur dessa fångas (Uncles 2005: 296). Tre av de fyra områden som undersöks behandlar banken och affinitetsgruppen och frågorna är utformade med avsikt att komma åt kundernas känslomässiga inställning till det undersökta. Kundernas gillande undersöks också genom det fjärde delområdet; affinitetskortets egenskaper. Egenskaperna som undersöks är två olika typer av förmåner som har utarbetats i samarbete med Sala Sparbank. De intervjuade utvärderar de två förmånerna (förmån A och förmån B) var för sig och genom en jämförelse. Alla fyra delområden leder enligt modellen till kundens samlade attityd kreditkortet. Frågeformuläret som totalt innehåller 10 frågor presenteras i bilaga 1. För att fånga de intervjuades värdering, svarar de genom att gradera påståendena på en 10- gradig numerisk graderingsskala där 1 (ett) är lika med instämmer inte alls och 10 (tio) är lika med instämmer helt. En numerisk graderingsskala används med fördel för att fånga attityder (Saunders et al, 2003: 297). Författarna anser att en sju- gradig skal skulle vara tillräcklig för att visa på skillnader, men då enkäterna besvarades över telefon ansågs en tiogradig skala vara att föredra då denna förmodligen lättare visualiseras av respondenterna samt att Johansson ( ) föredrog denna skala då banken använder den som standard i sina undersökningar. För att analysera resultaten används aritmetiskt medelvärde som centralmått. Detta kompletteras med beaktande av spridningen av svaren för att upptäcka extremvärden som ger en annan bild än medelvärdet. Median har även räknats fram för alla påståenden men har bortsetts ifrån i analysen då dessa värden inte gav något annat resultat än medelvärdena. Alla frågor är formulerade så att ju högre den intervjuade graderar påståendet, ju positivare inställning har denne till påståendet. Problem med en graderingsskala är att individer kan 13

16 tolka den olika och att påståendenas utformning kan skilja sig åt vilket kan påverka värderingen. Då de intervjuades svar analyseras tas vid behov viss hänsyn till påståendets karaktär för att justera för detta. Att en respondent graderar påståendet med (1) är detsamma som att kunden inte alls instämmer men detta betyder dock inte att påståendet värderas negativt eller att avstånd tagits till påståendet då alla påståenden har en positiv karaktär såsom bor hellre och tycker bättre om Vid analys av kundernas totala attityd till affinitetskortet kommer inte en addering av de olika faktorernas medelvärden att göras, trots att de fyra faktorerna summerar den totala attityden. En sådan addering är inte möjlig då faktorerna inverkar olika mycket, detta affinitetskort är inte detsamma som Fock et al s (2005) och därför inte anses ha samma tyngdfördelning som modellens. Istället kommer det att föras resonemang kring resultaten med utgångspunkt i modellen, men anpassat för detta fall Målgrupp och urval Som urval väljs privatkunder i Sala Sparbank som, den 26 september 2006, innehade ett av bankens kreditkort. Dessa personer valdes därför att de har en liknande demografisk bakgrund som presumtiva köpare av det nya kreditkortet. Affinitetskortets målgrupp definieras till att vara Sala- och Heby kommuners (rapport: Folkmängd i riket, SCB) invånare som uppfyller bankens krav för att få köpa kreditkort. Notera att målgruppen inte bara är de som är bankens kunder idag, vilket skiljer urval från målgrupp. Marknadsansvarige på Sala Sparbank tillhandahöll en lista med namn på valt urval. Efter att anställda i Sala Sparbank och personer som inte är folkbokförda i någon av Sala- eller Heby kommuner bortsorterades bestod listan av 215 kunder. Personer på listan är uppdelade i segment efter inkomst och sparande, således intervjuades personer från olika segment för att åstadkomma ett, för målgruppen, mer representativt urval och en ökad reliabilitet. Det vill säga att öka resultatens tillförlighet, om ingenting förändras i populationen ska två olika undersökningar ge samma resultat (Svenning, 1999: 63). Uppsatsen syftar dock inte till att analysera segmenten separat eller skillnader dem emellan, de används endast som urvalsunderlag. Totalt genomfördes 49 intervjuer. 53 personer kontaktades, varav 4 inte ville delta i undersökningen vilka anses påverka resultaten endast marginellt eftersom de är få till antalet, risk för snedvridna resultat här av anses som försumbar. 49 stycken genomförda intervjuer anses vara tillräckligt då mönster återfinns bland svaren. 14

17 4. Är kreditkortet ett affinitetskort? Kapitlet presenterar och analyserar undersökningsresultaten tillsammans med uppsatsens teori och modell. Först diskuteras affinitetsgruppens typ av affinitet sedan redogörs för vad som kommit fram i undersökningen och hur detta påverkar attityden till affinitetskortet. Frågorna samt intervjupresentationen av förmånerna återfinns i sin helhet i bilaga Affinitetsgruppen typ av affinitet Med hänsyn till den stora variation av affinitetsgrupper som finns talar Macchiette och Roy om vikten av att förstå affinitetsgruppen och dess medlemmar för att kunna erbjuda ett så slagkraftigt erbjudande som möjligt. För att få en större förståelse för detta diskuteras därför affinitetsgruppen. I fallet som denna uppsats behandlar är det bygdens, det vill säga området Sala - och Heby kommuners, invånare som utgör affinitetsgruppen. Uppsatsens undersökta affinitetsgrupp kallas således bygden. Affinitetsgruppen bygden är inte uttalad i form av en organiserad verksamhet genom medlemskap utan riktar sig istället till ett gemensamt intresse eller nytta för de involverade personerna som grundas i att de är angelägna om att det ska gå väl för bygden i fråga. Affinitetsgruppen gränsar mellan att vara demografiskt baserad och värderingsbaserad, vilka generellt tenderar att ha en lösare struktur. Affinitetsgruppen bygden har inte något slags medlemskapsregister att tillgå eller någon intern kommunikationskanal att dra nytta av. Enligt Macchiette och Roy krävs en hög affinitetsnivå i gruppen för att denna typ av marknadsföring ska fungera. Från teorin upprepas här att affinitetsnivån kan vara (I) sann, (II) måttlig eller (III) obetydlig och mäts genom: (1) Graden av social anknytning mellan individer i gruppen och mellan individ och grupp samt (2) till den grad en individ väljer att identifiera sig med gruppen. Affinitetsnivån för den affinitetsgrupp som undersöks uppskattas vara måttlig. Detta baseras till viss del på resultaten från undersökningen som tyder på att det finns ett starkt intresse bland gruppens individer i bygdens välgång (presenteras närmare i kommande avsnitt), men det saknas en tillräckligt stark social anknytning i gruppen beroende av dess specifika karaktär med avsaknad av medlemskap och den lösa strukturen. 15

18 4.2 Kreditkortets förmåner Denna faktor är i teorin omnämnd som kreditkortets egenskaper, men endast förmåner studeras här. För respektive förmån ställs två likadana frågor och den femte frågan är jämförande mellan A och B (Frågorna finns i bilaga 1). Frågorna 1 a, 1 b, 2 a och 2 b undersöker kundens gillande av förmånen genom en summering av a-frågorna som fångar kundens upplevelse av genererat mervärde och b-frågorna som fångar förmånens förmåga att öka användandet. Förmån A innebär att du samlar poäng på allt du handlar för med kreditkortet inom Sala- och Heby kommuner. Ju mer poäng du samlar desto mer kommer du att få tillbaka i form av premier från företag inom dessa kommuner. Förmån B innebär att då du handlar med kreditkortet både inom och utanför Sala- och Heby kommuner bidrar du till att skapa växtkraft inom Sala- och Heby kommun. Ju mer du handlar för med kreditkortet desto mer pengar går till olika projekt för att skapa denna växtkraft. Nedan presenteras och analyseras svaren på frågorna 1 a, 1 b, 2 a, 2 b och 3 med medelvärde. Hänsyn tas, där det är relevant, till extrema graderingar. Två olika svarssammanställningar diskuteras i samband med dessa frågor. Den första svarssammanställningen är alla respondenters svar sammantaget. Den andra svarssammanställningen delar upp de intervjuade i 2 svarsgrupper efter föredragen förmån, det vill säga efter den förmån som valts genom fråga 3. Den andra svarssammanställningen diskuterar inte bara svaren till svarsgruppernas föredragna förmån, utan även svarsgruppernas ICKE- föredragna förmån. Alla intervjuobjekt 1 a (om förmån A) 1 b (om förmån A) 2 a (om förmån B) 2 b (om förmån B) Medelvärde 5,6 5,3 5,6 4,4 % 8-10 svar Tabell 2: Medelvärde och andel 8-10, alla intervjuobjekt (fråga 1-2) Svaren till frågorna 1 a - 2 b är spridda över hela svarsskalan. I stora drag kan det konstateras att kunderna, oavsett förmån varken uppskattar eller inte uppskattar förmånerna då frågornas medelvärden är runt 5 för dessa frågor. En skeptisk respondents kommentar till 16

19 förmånssystem det är i alla fall bara kunden som betalar i slutändan, håll ned kostnaden istället, även fast man får, får man ju betala, jag tror inte att banken bjuder på det. Fråga 3 Föredrar A Föredrar B Vet inte Antal kunder % av alla respondenter Tabell 3: Fråga 3, alla intervjuobjekt Resultatet av den jämförande frågan visar att kunderna i en något högre utsträckning föredrar förmån A (51 % av de intervjuade) före förmån B (39 % av de intervjuade). En respondent som föredrar förmån A kommenterar den jämförande frågan så här: jag ger ju växtkraft då jag handlar i förmån A fallet, det får räcka, med förmån A får man ju lite pluspoäng själv i alla fall. En respondent som föredrar förmån B kommenterar samma fråga så här: jag kan hålla med om att gynna orten är bra, men jag vill inte vara styrd till var jag handlar. Förmån A: s ledande ställning över förmån B stöds av svarsresultaten av (b-) frågorna om ett ökat användande då förmån A: s medelvärde är runt 5 och medelvärdet för förmån B är runt 4. Extremvärdena 8-10 bland svaren till fråga 1 a och 2 a ger dock att förmån B gillas starkare än förmån A. Antal respondenter som graderar fråga a, om upplevt mervärde, mellan 8-10 är för förmån A ca 20 % och för förmån B ca 30 %. Intervjuobjekt efter föredragen förmån Nedan följer en resultatpresentation och diskussion då kundernas svar inte analyseras utifrån medelvärden uträknade från undersökningens alla intervjuobjekt, utan utifrån medelvärden uträknade från de som föredrar förmån A respektive från de som föredrar förmån B. De som föredrar förmån A: Fråga 1 a 1 b 2 a 2 b Förmånen är Föredragen Föredragen ICKE- föredragen ICKE- föredragen Medelvärde 6,3 6,0 4,7 3,3 De som föredrar förmån B: Fråga 1 a 1 b 2 a 2 b Förmånen är ICKE- föredragen ICKE- föredragen Föredragen Föredragen Medelvärde 5,1 4,5 7,3 5,8 Tabell 4: Medelvärde efter vald förmån, A eller B 17

20 För den föredragna förmånen gäller att förmån B här har en högre medelgradering (runt 7) än förmån A (medelvärde runt 6) på (a-) frågorna om upplevt mervärde. Tendensen pekar alltså åt samma håll som då andelen 8-10 svar analyseras i avsnittet alla intervjuobjekt ovan. De som föredrar förmån B utgör dock den till antalet mindre svarsgruppen (39 % av intervjuobjekten). För den ICKE- föredragna förmånen är det istället (b -) frågorna om ökat användande som skiljer förmån A och förmån B i gradering. De kunder som föredrar förmån B instämmer mer (medelvärde 4,5) i att de upplever andrahandsvalsförmånen som mer värdefull än vad de som föredrar förmån A instämmer (medelvärde runt 3). Sammanfattning av faktor 1 För att sammanfatta de mest relevanta resonemangen om förmånerna upprepas här att förmån A föredras framför förmån B då kunden väljer A eller B. En medelvärdesgradering ger att kunden kan tänka sig att använda A förmånen mer än B förmånen. Intervjuobjekten uppdelade efter vald förmån ger dock att förmån B upplevs mer värdefull av den enskilde B- förmånsväljaren än vad förmån A upplevs av A-förmånsväljaren samtidigt som det skulle fungera sämre att tvinga A-förmånsväljaren att använda förmån B än att tvinga på B- förmånsväljarna att använda förmån A. Totalt för alla intervjuobjekt värderas förmånerna neutralt, de är varken positivt eller negativt värderade. Denna faktor bidrar på ett neutralt vis till den sammanlagda attityden till affinitetskortet. 4.3 Affektiv lojalitet till banken Både fråga 4 och fråga 5 utvärderar den affektiva lojaliteten till banken. Fråga 4 undersöker om kunden föredrar att använda bankens produkter och tjänster och fråga 5 undersöker om kunden tycker mer om banken än andra företag som erbjuder liknande produkter och tjänster. Fråga 4 5 Medelvärde 7,6 7,6 % 8-10 svar Tabell 5: Medelvärde och andel 8-10, alla intervjuobjekt (fråga 4 och 5) Resultaten pekar övervägande åt en hög värdering av denna faktor då medelvärdena är nära 8 för båda frågorna. Vad som bör poängteras här är att intervjuobjekten alla kunder är i banken vilket antagligen bidrar till den höga lojaliteten som visas upp. Många kunder gav intryck av 18

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

OCH FRAMTIDA LOJALITET

OCH FRAMTIDA LOJALITET CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2015:3 G N A M E G A G N E S R E D N U K K BAN OCH FRAMTIDA LOJALITET Bankkunders engagemang och framtida lojalitet Christer Strandberg, Olof

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Kommun och landsting 2016

Kommun och landsting 2016 SVENSKT KVALITETSINDEX Kommun och landsting 2016 SKL 1 Vid frågor eller för ytterligare information: Johan Parmler 0731-51 75 98 Johan.Parmler@kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX 2 Förord Svenskt

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Steg för steg-guide för. Genomföra marknadsundersökningar

Steg för steg-guide för. Genomföra marknadsundersökningar Steg för steg-guide för Genomföra marknadsundersökningar Marknadsundersökningar omfattar många olika områden som gör det lättare för företagen att förbättra sin marknadsföring, produktutveckling och marknadsposition.

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Svenskt Kvalitetsindex om bredband, Digital-TV och fast telefoni

Svenskt Kvalitetsindex om bredband, Digital-TV och fast telefoni Svenskt Kvalitetsindex SKI Bredband och Digital-TV 2016 Datum: 2016-10-31 För ytterligare information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta Johan Parmler, VD Telefon: 0731-51 75 98 E-post:

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30

White Paper. Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White Paper Kundlojalitet och Net Promoter Index 2008-05-30 White paper: Kundlojalitet och Net Promoter Index Detta White Paper är en sammanfattning av MarketDirections Nyhetsdialog om kundlojalitet från

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Hur uppfattas LOV? En undersökning av svenska kommuners och företags syn på Lagen om valfrihet (LOV)

Hur uppfattas LOV? En undersökning av svenska kommuners och företags syn på Lagen om valfrihet (LOV) Hur uppfattas LOV? En undersökning av svenska kommuners och företags syn på Lagen om valfrihet (LOV) Augusti 2009 Innehållförteckning 1. Sammanfattning av resultaten 2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring?

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? Uppsala Universitet 2 januari 2009 Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi D Magisteruppsats Handledare: Konstantin Lampou Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? - en fallstudie om Google

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003

Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 2003:3 Allmänhetens syn på Vetenskap 2003 Förord Framtiden byggs av kunskap och lärande. Vetenskapen genererar ny kunskap. Men kunskap blir inte aktiv utan fotfäste

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Second Hand i Första Hand

Second Hand i Första Hand STOCKHOLMS UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 10 poäng Höstterminen 2005 Second Hand i Första Hand En undersökning om second handklädesmarknaden Författare: Gustaf Sporrong Sara

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Anvisningar och schema till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik i psykoterapi, 10 hp Vårterminen 2011 Kursansvariga

Läs mer

KUNDANALYS. Koncept 2. Varför byter man leverantör? Inget intresse från leverantören

KUNDANALYS. Koncept 2. Varför byter man leverantör? Inget intresse från leverantören KUNDANALYS Koncept 2 Varför byter man leverantör? 68% 14% 4% 5% 9% Inget intresse från leverantören Fick inte vad vi önskade Bättre pris/service hos annan leverantör Personlig bekant Leverantören upphörde

Läs mer

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov.

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Rolf Bergman Gammelhöjdas Kennel I examensarbetet Genetisk

Läs mer

Varför inte engagera sig när man kan?

Varför inte engagera sig när man kan? Varför inte engagera sig när man kan? En intervjustudie om varför få före detta elitsatsande kvinnor finns på ledande positioner i svensk tennis Linn Brozén och Jenny Lindström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET. Anläggningens namn

MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET. Anläggningens namn MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET Anläggningens namn INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INTRODUKTION Bakgrund Syfte och mål Urval och insamling Frågestruktur

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

Kundlojalitet i försäkringsbranschen

Kundlojalitet i försäkringsbranschen C-UPPSATS 2006:138 Kundlojalitet i försäkringsbranschen En surveyundersökning vid Piteortens försäkringsbolag MALIN HÄLLGREN CAROLA ÖBERG Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Kvalitetsundersökning II på Falkenbergs museum

Kvalitetsundersökning II på Falkenbergs museum FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsundersökning II på Falkenbergs museum Enkätundersökning hösten 26 Kommunledningskontoret/Kultur- och fritidsförvaltningen 2 FALKENBERGS KOMMUN Kommunledningskontoret 27-1-23

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Utvärdering för projektdeltagare

Utvärdering för projektdeltagare Utvärdering för projektdeltagare Slutlig utvärdering av projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 10 december 2014 Sofia Barlind Brottsofferjouren Sverige Innehåll Utvärdering för deltagare i projekt

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck 20150902

Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck 20150902 Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck 20150902 Rapport framtagen för: Oatly AB Beställare: Oatly AB med ombud Öresund Advokat AB Genomförande: Juni 2015 Undersökningsledare: Richard Hansson

Läs mer

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016 www.pwc.se Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget Bakgrund s affärsidé är att bidra till att lösa viktiga problem. Att bidra till att sprida kunskaper om möjligheter till samverkan mellan olika

Läs mer

SVERIGES STORBANKER MÄSTARE PÅ LOJALITET?

SVERIGES STORBANKER MÄSTARE PÅ LOJALITET? SVERIGES STORBANKER MÄSTARE PÅ LOJALITET? - EN STUDIE OM HUR SVERIGES FYRA STORBANKER ARBETAR FÖR ATT SKAPA LOJALITET HOS PRIVATKUNDEN Författare: Rami Qamhawi Robin Lindroos Handledare: Vladimir Vanyushyn

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Företagsekonomi GR (C), Affärsmarknadsföring, 15 hp

Företagsekonomi GR (C), Affärsmarknadsföring, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Företagsekonomi GR (C), Affärsmarknadsföring, 15 hp Business Administration BA (C), Business Marketing, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten

Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten RAPPORT 1 (6) DNR: HANDLÄGGARE Eva Davidsson TELEFON 0522-69 61 10 Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten 2007 1. Bakgrund och syfte Uddevalla kommun arbetar sedan några år tillbaka med

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer