UTLÅTANDE OM MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Vaskiluodon Voima Oy:s projekt för deponering av kraftverkets biprodukter

Transkript

1 L Ä N S I - S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S... V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Paikka/Plats Vasa Päiväys Datum Dnro Dnr R Vaskiluodon Voima Oy Frilundsvägen Vasa Översättning Viite Hänvisning Asia Ärende UTLÅTANDE OM MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Vaskiluodon Voima Oy:s projekt för deponering av kraftverkets biprodukter 1. UPPGIFTER OM PROJEKTET OCH MKB-FÖRFARANDET Vaskiluodon Voima Oy har i egenskap av projektansvarig tillställt Västra Finlands miljöcentral en miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) (468/1994, ändring 267/1999). Beskrivningen gäller Vaskiluodon Voima Oy:s projekt för deponering av kraftverkets biprodukter (flyg- och bottenaska som uppstår vid förbränning av stenkol och rening av rökgaserna, filterkaka från avsvavlingen, gips samt bottenaska från den eventuella förgasningsanläggningen). Syftet med MKB-förfarandet är att främja identifiering, bedömning och iakttagande av de miljökonsekvenser som har betydelse för miljön i planeringen och beslutsfattandet och att samtidigt öka medborgarnas tillgång till information och möjligheter att delta. I MKB-förfarandet fattas inga beslut om projektet, utan avsikten är att producera mångsidig information till grund för beslutsfattandet. Projektansvarig: Vaskiluodon Voima Oy Frilundsvägen VASA Konsult: Electrowatt-Ekono Oy PB ESBO Kontaktmyndighet: Västra Finlands miljöcentral PB 262 Skolhusgatan VASA Ympäristötalo Kokkolan toimipaikka Seinäjoen toimipaikka (06) Miljöhuset Kontoret i Karleby Kontoret i Seinäjoki PL/PB 262, VAASA/VASA PL/PB 77, KOKKOLA/KARLEBY PL/PB 156, SEINÄJOKI Koulukatu/Skolhusgatan 19 Torikatu/Torggatan 40 Torikatu 16 etunimi.sukunimi@ymparisto.fi Telefax (06) Telefax (06) Telefax (06) förnamn.efternamn@ymparisto.fi

2 2/8 Enligt 6 punkt 11 i förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (268/1999) tillämpas MKB-förfarandet på avstjälpningsplatser för problemavfall, avstjälpningsplatser för kommunalt avfall och slam, vilka är dimensionerade för minst ton avfall om året samt på avstjälpningsplatser för annat avfall som är dimensionerade för minst ton avfall om året. Innan beslut fattas om behandling av biprodukterna har en bedömningsbeskrivning utarbetats i vilken bör framföras uppgifter om projektet och dess alternativ, en enhetlig bedömning av alternativens miljökonsekvenser samt en plan om förmildrande av skadliga konsekvenser och uppföljning. Projektet är en fortsättning på miljökonsekvensbedömningen som avslutades år 1996 när det bland alternativen inte hittades ett nöjaktigt objekt som uppfyller de långsiktiga målen för deponering av flygaska. Projektet fordrar miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen (86/2000). Verksamheten bör också uppfylla kraven i miljöskyddslagen och avfallslagen (1072/1993) samt de förordningar som har utfärdats med stöd av dem. Beroende på genomföringsalternativ fordrar projektet eventuellt också bygglov eller åtgärdstillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Miljötillstånd krävs också för användning av flygaska eller avsvavlingsprodukter på olika byggnadsobjekt. Projektbeskrivning I Vaskiluodon Voima Oy:s stenkolskraftverk i Vasa uppstår vid förbränning av stenkol och rening av rökgaserna flygaska, bottenaska, filterkaka av avsvavlingen och gips som biprodukter. Ifall en förgasningsanläggning för returbränslen byggs i anslutning till kraftverket, uppstår i framtiden även bottenaska i förgasningsanläggningen. Totalt har den årliga maximala avfallsdeponeringen, som är grund för planeringen, i framtiden uppskattats till ton i året räknat som torrvikt, vilket motsvarar ca ton fuktat avfall. Ungefär 70 % av avfallet som deponeras på området är flygaska. En del av biprodukterna kan i framtiden eventuellt levereras till nyttoanvändning, varvid deponeringsbehovet kommer att vara mindre. En långsiktig plan utarbetas för deponeringsområdet som byggs för eventuell massadeponering av biprodukterna från kraftverket. Utgångspunkten för planeringen har varit en avstjälpningsplats på vilken det kan deponeras den mängd biprodukter som uppstår under 20 års tid. I granskningen av områden som är lämpliga för verksamheten har hänsyn tagits till bl.a. markanvändningen och läget i relation till bebyggelsen, markanvändningsplanerna och planläggningssituationen, mark- och grundvattenförhållandena, skyddsobjekt samt läge i relation till kraftverksområdet. Alternativen för deponering av biprodukterna är: 1. Öjskatans slambassäng (Vasa) Öjskatan är en existerande deponeringsbassäng för muddringsmassor från de närmaste fartygslederna och hamnen. Enligt en preliminär plan skulle ca m 3 biprodukter rymmas på ön som slambassängen bildar. Biprodukterna skulle bilda en kulle, vars höjd skulle vara 5 meter över havets yta. Biprodukternas transportrutt från kraftverket till Öjskatan är ca 6 km lång och antalet transporter skulle vara högst transporter per dag (20 ton/lass). 2. Vasklots underjordiska förrådsutrymmen (Vasa) Biprodukterna skulle deponeras i delvis vattenfyllda förrådsutrymmen i berggrunden på Vasklots kraftverkstomt, vilka används för lagring av olja. Förrådsutrymmenas volym är ca m 3. Deponeringen av biprodukterna i de underjordiska förrådsutrymmena förorsakar inga transportbehov utanför kraftverksområdet. 3. Kalasars område (Korsholm) På det nuvarande Kalasars marktäktsområde skulle de olika biproduktsfraktionerna placeras så att flygaskan och gipsavfallet samt bottenslagget, filterkakan från avsvavlingen och bottenaskan har skilda deponeringsområden. Marktäktsområdet är ca 50 ha. Biprodukternas transportrutt är ca 22 km lång och antalet transporter är högst 7-10 lass per dag (40 ton/lass).

3 3/8 4. Yttersundoms område (Vasa) Området väster om Malaxvägen är i dagens läge skogsmark. De olika biproduktsfraktionerna skulle placeras så att flygaskan och gipsavfallet samt bottenslagget, filterkakan från avsvavlingen och bottenaskan får skilda deponeringsområden. Deponeringsområdets totala yta är ca 40 ha. Transportrutten är ca 5 km lång och antalet transporter är högst laster per dag (20 ton/lass). 5. Runsorområdet (Vasa) De olika biproduktsfraktionerna skulle placeras så att flygaskan och gipsavfallet samt bottenslagget, filterkakan från avsvavlingen och bottenaskan har skilda deponeringsområden. Deponeringsområdets totala yta är ca 40 ha. Transportrutten är ca 15 km lång och antalet transporter är högst 7-10 lass per dag (40 ton/lass). 2. KUNGÖRELSE AV BEDÖMNINGSBESKRIVNINGEN OCH HÖRANDE Kungörelsen och bedömningsbeskrivningen har varit framlagda till påseende på Vasa stads officiella anslagstavla, Vasa stads huvudbibliotek, anslagstavlan på Korsholms kommunämbetsverk och Korsholms kommuns huvudbibliotek. Kungörelsen har publicerats i dagstidningarna Pohjalainen och Vasabladet som kommer ut i området. Information om projektet har även lagts ut på webben på adress och dessutom ordnades ett evenemang för allmänheten i juni. Utlåtande om bedömningsbeskrivningen har begärts av stadsstyrelsen i Vasa, kommunstyrelsen i Korsholm, kommunstyrelsen i Malax, Österbottens förbund, fiskerienheten vid Österbottens TE-central, Länsstyrelsens i Västra Finlands läns regionala serviceenhet i Vasa och Finlands naturskyddsförbunds Österbotten distrikt. Kontaktmyndigheten har tagit emot sammanlagt 6 utlåtanden och 13 åsikter. 3. SAMMANDRAG AV FRAMFÖRDA UTLÅTANDEN OCH ÅSIKTER Vasa stad Enligt utlåtandet har deponeringen av kraftverkets biprodukter och dess miljökonsekvenser samt bedömningen av de olika genomföringsalternativens lämplighet för deponering av biprodukterna utretts väl i MKB-beskrivningen. Utgående från bedömningen är de mest genomföringsbara alternativen områdena i Runsor, Kalasar och Yttersundom. Av dessa har alternativet i Yttersundom större konsekvenser för naturmiljön, den planerade markanvändningen, stadsstrukturen och invånarna jämfört med Runsor- och Kalasaralternativen. Miljökonsekvenserna är uppenbart färre i Runsoroch Kalasaralternativen, som bör väljas till grund för den fortsatta planeringen. I Runsoralternativet kan dessutom möjligheten till järnvägstransporter undersökas. Korsholms kommun I utlåtandet granskas Kalasarområdet på Korsholms kommuns område och Runsorområdet som ligger nära kommungränsen, vilka i bedömningsbeskrivningen har framförts som de bästa alternativen för miljön. Enligt kommunens utlåtande framgick det inte i granskningen av Kalasar att grundvattnet har fyllt upp marktäktsschakten på ett ca 10 hektar stort område. Marktäkten har idkats på ett sådant djup att täktområdet passar in i det omgivande skogsområdet även utan utfyllnad. För området finns också ett gällande miljötillstånd för en enduro- motocrossträningsbana. Korsholms kommun förordar Runsoralternativet på grund av färre risker för förorening av vatten. Malax kommun Malax kommun kan inte på basis av bedömningsbeskrivningen förorda Kalasars marktäktsområde för deponering av biprodukterna från Vaskiluodon Voima Oy:s kraftverk. En stor del av ytvattnet från området leds via skogs- och åkerdiken till Malax å. Vattnet i alla dessa diken har lågt phvärde, vilket främjar att eventuella tungmetaller som finns i vattnet som strömmar från deponeringsområdet, löses upp i dikena och i Malax å. Malax kommun poängterar att vattenkvaliteten i Malax å inte får försämras. Malax å har nyligen rensats och restaurerats i syfte att förbättra naturoch rekreationsvärdet. Åvattnet används dessutom för bevattning av flera potatis- och jordbuggsodlingar längs Malax å.

4 4/8 Österbottens förbund Bedömningsbeskrivningen har utarbetats på behörigt sätt och inkluderar i stora drag de aspekter som enligt MKB-förordningen skall framföras. Österbottens förbund anser att granskningen av fem olika genomföringsalternativ är tillräckligt. Enligt bedömningsbeskrivningen har områdena i Kalasars och Runsor uppskattats vara genomföringsbara, medan slambassängen på Öjskatan och området i Yttersundom anses vara svåra att genomföra. De underjordiska förrådsutrymmena på Vasklot har uppskattats vara genomföringsbara med avsikt på miljön. I den gällande regionplanen finns inga områdesreserveringar på områdena i Kalasars och Runsor. Österbottens förbund anser att området i Kalasars är det bästa deponeringsområdet för biprodukterna, eftersom det ligger i ett skogsområde långt från tätbebyggelse och det finns inga områdesreserveringar för markanvändningen på området. Även transportrutten är bättre än i Runsoralternativet, eftersom den inte går genom Vasa stad. Runsorområdet är i framtiden ett potentiellt område för tätortsfunktioner, eftersom det gränsar till flygfältet, motorvägen, järnvägen. Dessutom finns en vägreservation i den gällande regionplanen. I Kalasars kan kraftverkets biprodukter användas för anpassning av täktområdet till landskapet och området är också tillräckligt stort för en långsiktig lösning på deponeringen av biprodukterna (20 35 år beroende på mängden flygaska). För området i Kalasars har dessutom utarbetats en generalplan inklusive en riskbedömning. Österbottens TE-central, fiskerienheten Österbottens TE-central anser att MKB:n inte ger tillräckligt med information för en miljökonsekvensbedömning. Det finns inga uppgifter om mängden avrinningsvatten eller ämneshalter, vilket gör det omöjligt att uppskatta avrinningsvattnets konsekvenser för fiskbeståndet eller fisket. TEcentralen antar att ytavrinningen skall mätas med avsikt på skadliga ämnen för fiskbeståndet och fisket. Ytvattnet på Öjskatan blir inte kvar i bassängen om holmens höjd stiger till nivån + 5 m. Ingen ytvattenbehandling har dock föreslagits för området. Eftersom området utanför holmen är viktigt fiske- och reproduktionsområde för sik och strömming, anser TE-centralen att kraftverkets biprodukter inte bör deponeras på området. Deponeringen av biprodukterna i de underjordiska förrådsutrymmena i berggrunden på Vasklot påverkar inte fiskbeståndet eller fisket, vilket gör det möjligt att deponera biprodukterna. Som vattenskydd på Kalasarsområdet framförs fördröjningsbassänger innan vattnet strömmar ut i Malax å och Södra Stadsfjärden. TE-centralen anser att kraftverkets biprodukter kan deponeras på området. Vattnet från området i Yttersundom faller ut norr om Södra Stadsfjärden och Sundom skärgård, varvid fördröjnings- och utjämningsbassänger framförs som vattenskyddsåtgärder. TE-centralen anser att kraftverkets biprodukter kan deponeras på området. Vattnet från Runsorområdet faller ut via Toby å i Södra Stadsfjärden och utjämningsbassänger framförs som vattenskyddsåtgärd. TE-centralen anser att kraftverkets biprodukter kan deponeras på området. Eftersom Malax å, Sundom skärgård och Södra Stadsfjärden är viktiga fiske- och reproduktionsområden, bör sökanden framföra vattenskyddsåtgärder som hindrar förorening av dessa vatten samt kontrollera projektets konsekvenser för områdets fiskbestånd och fiske. Länsstyrelsen i Västra Finland Bedömningsbeskrivningen har utförts på behörigt sätt. I beskrivningen jämförs de olika alternativen och dessutom har man utrett de aspekter som länsstyrelsen i sitt tidigare utlåtande begärde för utredning. Enligt beskrivningen är bullret och trafiken de viktigaste konsekvenserna som deponeringen av biprodukterna från kraftverket orsakar med avsikt på miljön. Enligt beskrivningen är ökningen av dessa konsekvenser lindrig. Bullerutsläppen från de tunga transportfordonen kunde minskas med att ställa bullertekniska krav på fordonen. Enligt länsstyrelsen orsakar Kalasars- och Runsoralternativen de flesta olägenheterna för människorna i och med att trafiken och bullret ökar. De övriga alternativen orsakar knappast alls någon störning för bebyggelsen. Alternativet på Öjskatan kan dock orsaka bullerolägenheter för ett antal sommarstugor.

5 5/8 Öjskatans väglag När slambassängen på Öjskatan byggdes, kallade myndigheterna den för "Den gröna ön" och lovade sommarstugeinvånarna i närområdet att bassängen skall iståndsättas för rekreation. Sjutton år senare har muddermassor pumpats ovanpå växtligheten. Växtligheten på området och möjligheterna till rekreation hotas nu av en eventuell deponering av stenkolsavfall som skulle pågå i ca 20 år. Delägarna i väglaget anser att det är olidligt att miljöförstöringen fortsätter från generation till generation. Markanvändningsplaneringen bör främja principerna för hållbar utveckling och förbättra människornas boendemiljö, utan att ständigt tillföra nya skadefaktorer i näromgivningen. Enligt rapporten har landskapet inga särskilda värdefaktorer, men utöver närmiljön är det en del av Vasa skärgårdslandskap och dessutom ligger det i omedelbar närhet av den inkommande fartygsfarleden till Vasa. Sundom samfällighet och Sundom vattendelägarlag I åsikten har man velat klargöra att i Öjskatans alternativ ägs vattenområdena runt ön utöver av Vasa stad i huvudsak av Sundom vattendelägarlag. Två av Sundom samfällighets arrendetomter ligger i omedelbar närhet av slambassängen. Vid en deponering bör dessa tomter ersättas till sitt fulla värde. I närheten av området på meters avstånd finns dessutom ett flertal privata villatomter. Alternativet på Öjskatan är det absolut sämsta deponeringsalternativet på grund av den stora risken för vattenurlakning. Dessutom kan partiklar föras ut med vinden över vattenområdet. Vattenområdet utanför Myrgrundsbanken har redan nu en rätt stor belastning på grund av bland annat utsläppen från Påttska reningsverket och från Södra Stadsfjärden. Den planerade avledningen av vatten ut i Kålströmsviken kan inte godkännas, eftersom utloppet mynnar direkt ut i ett fisklekområde. Förslaget till deponering på Öjskatan bör därför förkastas. Sundom Bygdeförening r.f. Alternativet på Öjskatan anses inte vara genomföringsbart, eftersom underhållsmuddringarna i farlederna fyller slambassängen i framtiden. Enligt åsikten är massan i bassängen så mjuk att det inte är möjligt att bygga vägar för lastbilarna innanför bassängens kanter, varvid det är ineffektivt att fylla ut området och ta bort eventuella marksubstanser. Dessutom försvårar det närliggande Naturaområdet en breddning av vägen som leder till bassängen. Alternativet med underjordiska förrådsutrymmen i berggrunden på Vasklot anses vara genomföringsbart i synnerhet med tanke på miljön. Särskilt trafikens och bullrets inverkan på människorna och naturmiljön blir små. I bedömningsbeskrivningen anses alternativet i Kalasars vara bra och den enda betydande olägenheten som nämns är den långa transportrutten. Transporten av biprodukter antas ske längs Söderfjärdsvägen och via Sundom by. I åsikten betonas i synnerhet att ökningen av trafiken med tunga fordon är en viktig faktor i projektet, men i bedömningsbeskrivningen beskrivs inte vägtrafikens konsekvenser och betydelse tillräckligt. En eventuell omfartsväg bör styras förbi Sundom by och å andra sidan bör nödvändiga lätta trafikleder byggas. Alternativet i Yttersundom anses vara olämpligt på grund av närheten till Naturaområdet och bebyggelsen. Projektet skulle också i fortsättningen hindra bebyggelsen från att sprida sig till området. Runsoralternativet ansågs vara bäst med avsikt på trafiken och det skulle också vara möjligt att använda järnvägen för att minska verksamhetens miljöolägenheter. 4. KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE Projektbeskrivning Bedömningsbeskrivningen presenterar på behörigt sätt projektets namn, planeringssituation, förläggningsplats inklusive alla alternativ samt uppgifter om den projektansvarige. Motiveringarna till projektets syfte, behov och mål har likväl presenterats på behörigt sätt. Projekthelheten har definierats så att inget som är väsentligt med avsikt på miljökonsekvenserna har lämnats utanför granskningen. I beskrivningen presenterats också i tillräcklig utsträckning deponeringens anknytning till andra projekt som i framtiden påverkar biprodukternas mängd och återvinningsmöjligheter.

6 6/8 Bedömningsbeskrivningen innehåller en tillräcklig utredning om projektets och projektalternativens förhållande till områdets markanvändningsplaner samt till viktiga planer och program om användningen av naturresurser och miljöskydd. Beskrivningen som nämns i samband med skyddsprogrammen och som gäller områden införlivade i naturskyddsprogrammet som godkänts av statsrådet gäller inte de nuvarande naturskyddsprogrammen utan framtida skyddsprogram, vilket betyder att omnämnandet är onödigt i detta sammanhang. I beskrivningen kunde man på goda grunder konstatera att projektet sannolikt inte på något avsevärt sätt försämrar de naturtyper och arter för vars skydd områdena som nämns i beskrivningen har införlivats i Naturanätverket. Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning har inte i samband med detta projekt förenats med förfaranden i enlighet med andra lagar, såsom planläggning eller Naturabedömning enligt 65 naturvårdslagen. Projektalternativens markanvändningsbehov och andra centrala egenskaper, tekniska lösningar, beskrivning av verksamheten, såsom deponeringsverksamhet och trafik samt uppskattning av biprodukternas och utsläppens mängd och kvalitet har i huvudsak framförts tillräckligt väl. I samband med olika alternativ bör eventuella konsekvenser under tiden som deponeringsområdet byggs behandlas noggrannare. Urbruktagning och återställande av deponeringsområdena nämns i samband med alternativen, men åtgärdernas konsekvensgranskning har presenterats på en mycket allmän nivå. Behandling av alternativen Återvinningen av biprodukter på nuvarande nivå kommer att bli svårare och den kan fortsätta endast under en begränsad tid. På grund av detta finns inget genomföringsbart nollalternativ, eftersom man antar att kraftverksverksamheten på Vasklot fortsätter. Framtagningen av alternativ för bedömning och deras avgränsning har motiverats tillräckligt och beskrivningen presenterar också de alternativ som har lämnats utanför granskningen inklusive motiveringar. I fråga om nuvarande tillstånd och konsekvenser har genomföringsalternativen behandlats jämlikt. Utredning av konsekvenserna och bedömningen av deras betydelse Den nuvarande miljöstatusen på projektets verkningsområde och de faktorer som påverkar den har beskrivits tillräckligt väl med fokus på projektets viktiga konsekvensobjekt. Gränserna för granskningsområdena i de olika alternativen har fastställts i deponeringsområdenas miljö på basis av de eventuella konsekvenser som har störst omfattning, enligt bedömningbeskrivningen främst enligt de konsekvenser som riktas till landskapet, yt- och grundvattnet. Konsekvensernas granskningsområde omfattar även biprodukternas transportrutter med näromgivning. I bedömningsbeskrivningen ges inte till alla delar uppgifter om vem som utfört bedömningen och vilka metoder som har använts. Det finns exempelvis flera metoder för att bestämma halterna och lösligheten av vissa ämnen i askan och filterkakan och nivåerna på resultaten som metoderna ger är nödvändigtvis inte jämförbara sinsemellan. Resultaten jämförs främst med gräns- och riktvärdena i varje metod. Vattendragseffekterna har presenterats relativt allmänt. Ytavrinningen bör i synnerhet granskas med avsikt på ämnen som är skadliga för fiskbeståndet och fisket och bedömningen bör beakta variationerna i vattenkvaliteten under olika årstider, i synnerhet på våren och på sommaren. När det gäller vattendragen bör även lak- och ytvattnets uppehållningstid och ändringar t.ex. i samband med vårflöden och hällregn tas i beaktande. Bedömningen av konsekvenserna för naturen har utförts tämligen ytligt och exempelvis i Yttersundom skulle biproduktsmassorna täcka naturenliga parkaktiga tallmyrar och kärr, vilka kunde har beskrivits mera ingående i bedömningsbeskrivningen. I samband med damning bör de utredningar nämnas som antagandet om underskridning av Vägförvaltningens riktvärden grundar sig på. Konsekvenserna för landskapet bör åskådliggöras i beskrivningen med hjälp av landskapsanpassade bilder som på ett mera konkret sätt visar biproduktupplagets höjd och betydelse för landskapet. I samband med bedömningarna bör även framföras hur långt från deponeringsplatsen som landskapskonsekvenserna sträcker sig.

7 7/8 Konsekvensernas betydelse har granskats främst i samband med alternativjämförelsen. Betydelsen har uppskattats utgående från förändringens omfattning och genom att jämföra den framtida verksamhetens gränsvärden för miljöbelastningen, miljökvalitetsnormerna och belastningen som nu råder på området. På basis av responsen som getts under förfarandet bör jämförelsen utökas med en granskning av vattendragseffekterna och trafikolägenheterna. Bristerna i de uppgifter som har utnyttjats och viktiga osäkerhetsfaktorer har beskrivits tillräckligt och öppet. Jämförelse av alternativen och deras genomförbarhet Jämförelsen av alternativen koncentrerar sig huvudsakligen på de konsekvenser som riktas till markanvändningen, naturmiljön och landskapet samt på konsekvenserna som trafiken medför. Alternativen och konsekvenserna jämförs i en kvalitativ tabell. I varje deponeringsalternativ lyfter man fram de faktorer som allra mest skiljer sig från de övriga alternativen. Samtidigt framförs synpunkter på de olika deponeringsplatsernas genomförbarhet i synnerhet med avsikt på miljön. Alternativen i Yttersundom och Öjskatan har de största skadliga konsekvenserna när det gäller naturmiljön; alternativen på Öjskatan har sannolikt även betydande konsekvenser för fiskbeståndet. Alternativjämförelsen kunde presenteras mera jämlikt så att alla viktiga miljökonsekvenser granskas med avsikt på varje deponeringsalternativ. Förebyggande av skadliga konsekvenser Förebyggande och förmildrande av skadliga konsekvenser har i huvudsak beaktats tillräckligt väl i projektgranskningen. I fråga om trafiken bör lindringen av olägenheter behandlas mera detaljerat med avsikt på ruttval, transportfordon och möjligheterna när det gäller val av tidpunkt i de olika alternativen. För förebyggande och förmildrande av vattendragseffekterna behövs dock mera information om mängden avrinningsvatten och ämneshalter. I beskrivningen bör dessutom i varje alternativ beskrivas de konkreta vattenskyddsåtgärderna med vilka de skadliga konsekvenserna kommer att minimeras. Miljöriskerna har i huvudsak beskrivits tillräckligt väl. I samband med risken för förorening av vatten bör man ta hänsyn till att molybden, selen, sulfat och klorid löses upp i vatten och kan således transporteras utanför fördröjnings- och utjämningsbassängerna. I stället för att späda ut halterna av skadliga ämnen bör man koncentrera sig på att förhindra skadliga vattenutsläpp helt och hållet. Uppföljning Förslaget till program för uppföljning av konsekvenserna är i huvudsak tillräckligt. Uppföljningen bör också omfatta granskning av eventuell dammspridning från biprodukterna och bullerkonsekvenserna. Deltagande Bedömningsförfarandets arrangemang för deltagande har beskrivits i bedömningsbeskrivningen. Information om de frågor som medborgarna och de olika intressegrupperna har upplevt vara viktiga har erhållits bl.a. i samband med kungörelse- och hörandeförfarandet samt i uppföljningsgruppsarbetet. Åsikter som har framförts under processen har iakttagits i bedömningsbeskrivningen. Dessutom har utlåtandena och åsikterna i anslutning till det tidigare MKB-förfarandet iakttagits. Rapportering Bedömningsbeskrivningen har rapporterats på ett förstklassigt sätt. Beskrivningen är tydligt disponerad och förtydligande kartor och tabeller har utnyttjats i framförandet. Rapporten har också getts ut på svenska.

8 Bedömningsbeskrivningens tillräcklighet 8/8 Miljökonsekvensbeskrivningen för Vaskiluodon Voima Oy:s projekt för deponering av biprodukterna från kraftverket kan anses vara tillräcklig under förutsättning att kontaktmyndighetens preciseringar och behov av tilläggsutredningar iakttas i den fortsatta granskningen av projektet. 5. KUNGÖRELSE AV UTLÅTANDET Miljöcentralen skickar sitt utlåtande för kännedom till dem som har gett utlåtande. Dessutom hålls utlåtande framlagt till påseende för allmänheten under en månad under tjänstetid på Vasa stads och Korsholms kommuns officiella anslagstavlor och på Vasa stads och Korsholms kommuns huvudbibliotek. Kontaktmyndigheten skickar kopior av utlåtandena och åsikterna till den projektansvarige. Originalhandlingarna arkiveras på Västra Finlands miljöcentral. Direktör Projektchef PERTTI SEVOLA Pertti Sevola MARTTA YLILAURI Martta Ylilauri Avgift euro Fastställande av avgift och sökande av ändring i avgiften Avgiften har fastställts enligt 8 lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1415/2001). Enligt lagen om grunderna för avgifter till staten får ändring inte sökas i ett beslut som gäller avgift. En betalningsskyldig som anser att ett fel har begåtts vid fastställande av avgiften kan däremot skriftligen yrka på rättelse av avgiften hos Västra Finlands miljöcentral inom sex månader från att avgiften påfördes. Sändlista Vaskiluodon Voima Oy Frilundsvägen VASA FÖR KÄNNEDOM: De som har gett utlåtande De som har framfört åsikter Miljöministeriet Finlands miljöcentral + 2 st bedömningsbeskrivningar inkl. översättningar