Ingenjörsbyrå Paavo Ristola Oy Terveystie HOLLOLA

Transkript

1 L Ä N S I - S U O M E N Y M P Ä R I S T Ö K E S K U S... V Ä S T R A F I N L A N D S M I L J Ö C E N T R A L Paikka/Plats Vasa Päiväys Datum Dnro Dnr LSU-2005-R-37(53) PVO-Lämpövoima Oy Kraftverket i Kristinestad KRISTINESTAD Översättning Viite Hänvisning Asia Ärende UTLÅTANDE OM PROGRAMMET FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING Mellanlagring och deponeringsområde för biprodukterna från kraftverket i Kristinestad 1 UPPGIFTER OM PROJEKTET OCH MKB-FÖRFARANDET PVO-Lämpövoima Oy har i egenskap av projektansvarig tillställt Västra Finlands miljöcentral ett bedömningsprogram i enlighet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) (468/1994, ändring 267/1999). Bedömningen gäller projektet för mellanlagring och deponeringsområde för biprodukterna från kraftverket i Kristinestad. Projektets syfte är behandling, lagring och slutdeponering av flyg- och bottenaska samt gips från avsvavlingen och filterkaka från kraftverket i Kristinestad på det nuvarande behandlingsområdet i Lålby och på en utbyggnad av området. Dessutom tar man emot aska från kraftverket i Vasklot i Vasa till dess att kraftverket i Vasklot kan öppna ett eget behandlingsområde. Dessutom bereder man sig också på att ta emot aska från värmekraftverk i kommunerna kring Kristinestad. I det initiala skedet tas totalt ca ton biprodukter emot på området varje år. Syftet med MKB-förfarandet är att främja identifiering, bedömning och iakttagande av de miljökonsekvenser som har betydelse för miljön i planeringen och beslutsfattandet och att samtidigt öka medborgarnas tillgång till information och möjligheter att delta. I MKBförfarandet fattas inga beslut om projektet, utan avsikten är att producera mångsidig information till grund för beslutsfattandet. Projektansvarig Konsult PVO-Lämpövoima Oy Kraftverket i Kristinestad KRISTINESTAD Ingenjörsbyrå Paavo Ristola Oy Terveystie HOLLOLA Ympäristötalo Kokkolan toimipaikka Seinäjoen toimipaikka (06) Miljöhuset Kontoret i Karleby Kontoret i Seinäjoki PL/PB 262, VAASA/VASA PL/PB 77, KOKKOLA/KARLEBY PL/PB 156, SEINÄJOKI Koulukatu/Skolhusgatan 19 Torikatu/Torggatan 40 Torikatu 16 etunimi.sukunimi@ymparisto.fi Telefax (06) Telefax (06) Telefax (06) förnamn.efternamn@ymparisto.fi

2 Kontaktmyndighet Västra Finlands miljöcentral PB VASA 2/8 Enligt 6 punkt 11 i förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (268/1999) tillämpas MKB-förfarandet på avstjälpningsplatser som är dimensionerade för minst ton avfall om året. Programmet för miljökonsekvensbedömning är den projektansvariges plan över vilka alternativ projektet har, vilka miljökonsekvenser som skall utredas och med vilka metoder samt hur bedömningsförfarandet kommer att ordnas. På basis av de utlåtanden och åsikter som man erhåller från bedömningsprogrammet utarbetas en miljökonsekvensbeskrivning i vilken man presenterar information om projektet och dess alternativ samt en enhetlig bedömning av deras miljökonsekvenser. Kontaktmyndigheten sammanställer ett eget utlåtande på basis av de utlåtanden och åsikter som kommit från olika håll, i vilket man granskar genomförandet av de innehållsmässiga krav i MKB-förordningen som har att göra med bedömningsbeskrivningen. Bedömningsbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande över denna bifogas till eventuella tillståndsansökningar eller övriga ansökningar som genomförandet av projektet förutsätter. De alternativ som skall granskas i miljökonsekvensbedömningen är placeringen av projektet på det föreslagna utvidgningsområdet och nyttoanvändningen av biprodukterna. Samtidigt beskrivs hur de olika sätten för nyttoanvändningen inverkar på mängden aska som skall behandlas på området i Lålby. Om projektet inte genomförs innebär detta att området inte byggs ut. Då förkortas kraftverkets livslängd till år om det inte sker några väsentliga stora förändringar i nyttoanvändningen av askan. Planer, tillstånd och beslut som behövs för projektet Genomförandet av projektet för mellanlagring och deponeringsområde för biprodukterna från kraftverket i Kristinestad förutsätter miljötillstånd i enlighet med 28 i miljöskyddslagen (86/2000). Som bilaga till tillståndsansökan behövs en översiktsplan över projektet. Byggandet av de nya byggnaderna i samband med projektet förutsätter byggnadstillstånd. Om man i samband med projektet hamnar att bygga en ny anslutning från den allmänna vägen, bör man ansöka om planeringstillstånd och tillstånd för anslutningen från Vägförvaltningen. Vid planeringen av projektet bör man dessutom ta i beaktande områdets planläggningssituation. 2 KUNGÖRELSE AV BEDÖMNINGSPROGRAMMET OCH HÖRANDE Bedömningsprogrammet har kungjorts på den officiella anslagstavlan vid Kristinestads stadskansli och dessutom har det varit framlagt till påseende vid Kristinestads stadsbibliotek och vid Lappfjärds bibliotek. Programmet har också funnits på webbadressen och kungörelsen har publicerats i tidningarna Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat, vilka utges på området. Ett informations- och diskussionstillfälle gällande projektets miljökonsekvensbedömning hölls i Lålby. Utlåtanden över bedömningsprogrammet har begärts av Kristinestads stadsstyrelse, fiskerienheten vid Österbottens TE-central, Österbottens förbund, Västra Finlands länsstyrelse och Finlands naturskyddsförbunds Österbotten distrikt r.f. Sammanlagt 4 utlåtanden har lämnats in till kontaktmyndigheten, några åsikter om projektet har inte framförts.

3 3 SAMMANDRAG AV UTLÅTANDEN OCH ÅSIKTER 3/8 Tekniska nämnden i Kristinestad Tekniska nämnden i Kristinestad meddelar att området tas med i den delgeneralplan som nu utarbetas och att nämnden i övrigt godkänner programmet för miljökonsekvensbedömning. Österbottens förbund Österbottens förbund konstaterar i sitt utlåtande att någon områdesreservering inte anvisats för projektområdet i den gällande regionplanen. I förslaget till landskapsplan har området märkts ut med beteckningen EJ-1, dvs. område för avfallshantering och energiförsörjning. Enligt beteckningens definition anvisas med beteckningen de områden som reserverats för mellanlagring och slutdeponering av aska och gipsavfall som inte lämpar sig för nyttoanvändning. Projektet är sålunda samstämmigt med förslaget till landskapsplan. Enligt Österbottens förbund innehåller bedömningsprogrammet i huvuddrag de saker som enligt förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning bör framföras. Som komplettering till bedömningsprogrammet föreslår Österbottens förbund att även representanter från Österbottens förbund och Vasa vägdistrikt kallas till styrgruppen. Österbottens TE-central Österbottens TE-central konstaterar i sitt utlåtande att vattendragsområdet kring Lappfjärds å har en stor betydelse för fiskerihushållningen. Ån är ett av de fem vattendrag i vårt land som fortfarande har ett eget bestånd av öring. Beståndet är ärftligt sett värdefullt och öringyngel från beståndet i Lappjärds å har i stor utsträckning använts vid utplanteringar. Utöver öring förekommer det även harr som leker i åar och älvar och utrotningshotad vandringssik i ån. Vid åns källflöden finns det även bestånd av bäcköring. Lappfjärds ås vattendragsområde hör till UNESCO:s internationella sk. Project Aqua vattenskyddsområden. Enligt forsskyddslagen är området skyddat från vattenbyggande och vattendraget hör även till ett av objekten inom jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp för skyddade vattendrag. Vidare har miljöministeriet klassificerat det särskilda skyddet av området som ett krävande vattendrag. Varje år utplanteras en betydande mängd fisk i ån och utanför ån, vilket å sin sida ger en bild av områdets fiskeriekonomiska värden. Österbottens TE-central anser att programmet för miljökonsekvensbedömning för mellanlagring och deponeringsområde för biprodukterna från kraftverket i Kristinestad är bra och tillräckligt omfattande. I sitt utlåtande betonar TE-centralen dock följande saker. I tabell 4-1 borde tungmetallernas konsekvenser för det mottagande vattnet framgå, dvs. en lättfattlig utredning över de olägenheter som vattnet från utjämningsbassängen eventuellt förorsakar i vattendragen, bottenfaunan och fiskbeståndet. Dessutom borde de kemiska beteckningarna i tabellen skrivas ut. När projektets inverkan på ytvattnen bedöms bör man fästa särskild uppmärksamhet vid en klar och begriplig rapportering för att alla parter och intresserade skall kunna följa med behandlingen och utvecklingen av ärendet. När det gäller bedömningen av projektets konsekvenser för naturen har konsekvenserna av lakvattnet samt ytavrinningen från deponeringsområdet för det mottagande vattnet, dess bottenfauna samt fiskbestånd inte tagits i beaktande i tillräckligt stor utsträckning. I den lista över det material som behövs vid förfarandet vid miljökonsekvensbedömning nämns inte det stora antal fiskeriekonomiska utredningar som gjorts på området. Slutligen konstaterar man i utlåtandet att den stora betydelsen hos Lappfjärds ås vattendragsområde för fiskerihushållningen inte framgår tillräckligt väl i bedömningsprogrammet.

4 Sydbottens Natur och Miljö 4/8 Sydbottens Natur och Miljö konstaterar i sitt utlåtande att de motsätter sig till att Lålby i Kristinestad blir en mottagningsplats för aska från kraftverket på Vasklot i Vasa, även om detta skulle vara en tillfällig lösning. Enligt utlåtandet skulle en dylik verksamhet vara emot en av EU:s miljöprinciper, närhetsprincipen, och den nationella avfallslagstiftningen. Det kan inte anses som hållbar utveckling att köra stora mängder avfall med långtradare från Vasa. Det är mycket vagt angivet hur lång tid den tillfälliga tiden i verkligheten kommer att bli. Enligt bedömningsprogrammet skulle det utvidgade området tas i bruk 2008 och kraftverket i Vasklot skulle ha en egen mottagningsplats färdig Ändå nämns det i programmet att avfall kommer att deponeras 3-4 år på Lålbyområdet, vilket inte kan anses vara tillfälligt. Sydbottens Natur och Miljö konstaterar att deponiområdet ligger mitt i en bördig jordbruksbygd; stora potatisodlingar är belägna alldeles söder om deponiområdet. Deponiområdet ligger på avrinningsområden för två viktiga skyddsvärda åar, Tjöck å och Lappfjärds å. Enligt utlåtandet är det viktigt att åarnas vatten hålls rena och fria från ökad belastning. Ytvatten från deponin rinner främst till Lappfjärds å som t.o.m. har internationell skyddsstatus. Enligt utlåtandet får man lätt den uppfattningen om projektet att det är fråga om "dumpningspolitik", dvs. glesbygden får ta emot storstadens besvärliga avfall. Man borde också notera att det är fråga om stora mängder avfall, ton/år, varav största delen är sulfat (420 g/kg). I utlåtandet ställer man frågan vilka sulfatens miljöeffekter är och om den kan ha en försurande effekt om den hamnar i sur miljö vid vatten- eller vindtransport. Enligt bedömningsprogrammets tabell finns det minst 16 olika skadliga ämnen i avfallet. T.ex. kvicksilverhalten i flygaskan är över 2 gånger riktvärdet för jord och något högre än gränsvärdet. Arsenikhalten i flygaskan är hög då den är 2 gånger riktvärdet och hälften av gränsvärdet. Kadmiumhalten är hög i både flygaska och filterkaka. I bedömningsprogrammet framgår att metallösligheten skulle vara låg. I utlåtandet ställer man frågan vad som händer med metallösligheten då avfallet hamnar i annan miljö, t.ex. i sur skogsmark. Dessutom konstaterar man att det inte helt går att undvika att de skadliga ämnena transporteras med vind och vatten till annan miljö där deras kemiska egenskaper kan ändras. I utlåtandet ställer man frågan om deponin kommer att få skadliga effekter för odlingen av t.ex. potatis och om nedfall och avrinning av tungmetaller och försurande ämnen kommer att riskera potatisnäringens framtid. Därför föreligger det skäl att införa mätning av nedfall av t.ex. tungmetaller. Slutligen framhåller man att det vore viktigt att få en representant för Sydbottens Natur och Miljö i styrgruppen vid den fortsatta miljökonsekvensbedömningen. 4 KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE Bedömningsprogrammet uppfyller i huvudsak de innehållsmässiga kraven i enlighet med 11 i MKB-förordningen. Vid uppgörandet av utredningar och konsekvensbeskrivningen borde man dock fästa uppmärksamhet vid följande saker. Projektbeskrivning Bedömningsprogrammet innehåller uppgifter om projektet, dess syfte, planeringsskede, placering samt olika alternativ, i vilka även ingår att inte alls genomföra projektet. De planer, tillstånd och därmed jämförbara beslut som projektet förutsätter har beskrivits tillräckligt väl. Behovet av projektet och dess syften har motiverats på ett sakenligt sätt. Helhetsprojektet för mellanlagring och deponering av biprodukter och olika biprojekt är väl definierade.

5 Placeringen av och markanvändningsbehovet för projektet har presenterats på ett sakenligt sätt och genomförandet av projektet står inte i konflikt med planläggningen på området. Projektets centrala drag, tekniska lösningar och beskrivning av verksamheten har i huvudsak presenterats tillräckligt detaljerat för att det skall vara möjligt att känna igen betydande miljökonsekvenser. När det gäller mängden av de biprodukter som kommer att föras för mellanlagring och deponering har endast genomsnittliga värden presenterats. För miljökonsekvensbedömningen och jämförelsen borde motsvarande uppgifter presenteras även för biprodukternas maximala mängd. Att uppge askans mängd i torrvikt är i viss mån missvisande, eftersom behandlingen av askan emellertid sker vid den fukthalt som den har då den förs till området och därför kan antalet ton vara betydligt större än torrvikten som uppges. Detta innebär att askmängden i synnerhet vid granskningen av transporterna borde uppges både som torrvikt och med den uppskattade genomsnittliga fukten inberäknad. I övrigt har egenskaperna och halterna av de biprodukter som skall behandlas i projektet beskrivits tillräckligt tydligt. Bedömningsprogrammet innefattar projektets hela livscykel från byggnadsskedet till stängningen och urbruktagningen av deponin. Bedömningsprogrammet innehåller tillräckliga uppgifter om projektets planeringsskede och en realistisk uppskattning av tidtabellen för planering och genomförande av projektet samt en uppskattning över tidpunkten för när utredningarna och konsekvensbeskrivningen blir färdiga. Behandlingen och jämförelsen av alternativ Projektets olika alternativ bör beskrivas så tydligt och objektivt som möjligt så att olika aktörer kan ta ställning till dem och för att de olika alternativens konsekvenser för miljön skall kunna jämföras. Enligt bedömningsprogrammet görs konsekvensbedömningen av den genomsnittliga och maximala mängden av biprodukter. De alternativ som skall bedömas är att placera projektet på det presenterade utvidgningsområdet och nyttoanvändningen av biprodukterna. Dessutom presenteras ett nollalternativ, dvs. att inte alls genomföra projektet, vilket skulle innebära att livslängden för kraftverket i Kristinestad skulle bli betydligt kortare än planerat. När det gäller den fortsatta granskningen skulle det vara tydligast att avgränsa de olika alternativen för genomförandet i enlighet med mängden biprodukter i maximal, genomsnittlig och effektiverad nyttoanvändning. Då kunde man få en bild av hur de kvantitativa skillnaderna för mellanlagringen och slutdeponeringen av biprodukterna står i relation till de betydande miljökonsekvenser som verksamheten förorsakar. I bedömningsprogrammet nämns inte om jämförelsemetoderna för något av alternativen kommer att användas vid den fortsatta granskningen. Alternativen borde jämföras i konsekvensbeskrivningen på så vis att alla centrala miljökonsekvenser finns med i granskningen. Jämförelsesättet och bakgrundantagandena borde beskrivas på ett tillräckligt åskådligt och genomskinligt sätt. Konsekvenserna och utredning av dem Uppgifterna om utarbetade och planerade utredningar gällande miljökonsekvenserna samt de metoder och därtillhörande antaganden som använts vid anskaffandet och utvärderingen av materialet har i huvudsak presenterats tillräckligt utförligt, men några kompletteringar bör tas i beaktande när konsekvensbeskrivningen skall utarbetas. I samband med markanvändningen bör man nämna åkrarna i Lålby, vilka tjänar som rastplats för gäss under deras flyttningstid. Statsrådet har beslutat att komplettera Natura nätverket, och dit hör även ifrågavarande åkrar i Lålby. Beslutet har överklagats och behandlas som bäst i högsta förvaltningsdomstolen. Objektet är beläget på projektets verkningsområde på den södra sidan om deponeringsområdet, vilket innebär att det bör tas 5/8

6 6/8 med i granskningen av projektets konsekvenser för naturen. De metoder för naturutredningar och principerna för bedömningen av konsekvenserna för naturen som presenteras i bedömningsprogrammet kan i huvudsak anses vara motiverade och tillräckliga. I konsekvensbeskrivningen bör man ta i beaktande de naturtyper som skyddas av naturvårdslagen, vattenlagen och skogslagen, vilka inte får förstöras eller försvagas genom att bygga på området. På basis av tillgängliga uppgifter och objektets karaktär bör man också bedöma kartläggningsbehovet av utrotningshotade arter eller de arter som nämns i bilaga 4a i naturdirektivet. Naturutredningarna måste vara tillräckligt utförliga för att man skall kunna göra en tillförlitlig bedömning av huruvida projektet har betydande konsekvenser för de naturvärden på grund av vilka de Natura 2000-områden som är belägna i projektets närhet tagits med i Natura 2000-nätverket. Konsekvensbeskrivningen bör innehålla en åskådlig analys över betydelsen av dessa konsekvenser och vid behov även en egentlig Naturabedömning. Vid beskrivningen av det nuvarande tillståndet för miljön på området bör man ta med de fiskeriekonomiska utredningar som gjorts på området. Vid granskningen av konsekvenserna bör man ta i beaktande de viktiga åarna på området, Lappfjärds å och Tjöck å, samt deras bottenfauna och fiskbestånd. Vid granskningen av hälsokonsekvenser bör man ta i beaktande att man under torra somrar tar vatten ur Lappfjärds å för att bevattna de närliggande potatisodlingarna. Dammandet har framförts som ett av projektets mest betydande konsekvenser. I konsekvensbeskrivningen bör man noggrannare beskriva hur dammandet och spridningen av flygaska skall förhindras i samband med deponering och transport; samma transportmedel kan användas även för transport av övriga massor t.ex. på grundvattenområden. I tabellen över halterna av föroreningar i biprodukter till stenkol (tabell 1) bör man nämna från vilken källa och från vilket år riktvärdena och gränsvärdena härstammar. I bedömningsprogrammet konstaterar man att man vid bedömningen av det lak- och dagvatten som uppstår utnyttjar de uppgifter som erhållits i samband med den nuvarande granskningen över kvaliteten hos det vatten som uppstår. Vid bedömningen av konsekvenserna bör man ta i beaktande variationerna i vattenkvaliteten under olika årstider och att mängden föroreningar i vattnet i hög grad påverkas av mängden otäckta områden vid ifrågavarande tidpunkt. Vid bedömningen av bullerkonsekvenser kommer man att använda sig av en tredimensionell beräkningsmodell för vägtrafikbuller. De beräknade bullervärdena som erhålls kommer att jämföras med de allmänna riktvärdena för bullernivån. Metoden anses vara tillförlitlig när det gäller granskningen av det vägtrafikbuller som uppstår av transporterna, men man bör klargöra om den räcker till för bedömningen av det buller som uppstår vid byggandet och arbetet vid deponeringsområdet, eftersom modellen för vägtrafikbuller inte nödvändigtvis tar i beaktande backningsljud och övrigt buller som uppstår vid bygg- och fyllnadsarbeten. I synnerhet sprängning och krossning av berg kan tillfälligt ge upphov till mycket kraftigt buller och kraftiga vibrationer. Dessutom kan bullerkonsekvenserna från fyllnadsarbetena bli större och verkningsområdet kan bli betydligt större i det skede när deponeringsområdet växer på höjden. I den del som behandlar topografin har man nämnt att de högsta punkterna på planeringsområdet är belägna på dess sydöstliga-östliga del ungefär på en nivå av ca +35 m.ö.h. och i samband med definitionen av projektet har man nämnt att markytan på området i nuläget befinner sig på en nivå av m.ö.h. då den största fyllnadshöjden sträcker sig till en nivå av +57 m.ö.h. I konsekvensbeskrivningen bör man på ett åskådligt sätt presentera nuläget för markytan på projektområdet och i synnerhet situationen gällande den högsta fyllnadshöjden då hela planeringsområdet utnyttjats, anpassat till landskapet. Enligt bedömningsprogrammet kommer ren ytjord att mellanlagras i byggnadsskedet för att senare användas vid utformningen av fyllnadsområdena. Om mängden jordmassor är

7 betydande, bör en granskning av schaktningsarbetena och deponeringen tas med i konsekvensbeskrivningen. 7/8 I samband med olika utredningsobjekt har man uppgett tillräckliga uppgifter över de metoder som använts, men konsekvensbeskrivningen bör innehålla noggrannare beskrivningar över de personer som utfört utredningarna och deras kompetens. Verkningsområdena kommer att avgränsas för varje enskild konsekvens på ett typiskt sätt och i bedömningsprogrammet har avgränsningarna presenterats på en rätt allmän nivå. I synnerhet verkningsområdena för dammande, buller och konsekvenserna för landskapet borde i mån av möjlighet presenteras i form av kartor. Problem, kunskapsmässiga brister eller osäkerhetsfaktorer i samband med utredningen av konsekvenserna kommer att beskrivas närmare i konsekvensbeskrivningen. Deltagande Ordnandet av växelverkan vid bedömningsförfarandet har beskrivits tillräckligt väl i bedömningsprogrammet. Man har bildat planerings-, styr- och uppföljningsgrupper för att möjliggöra växelverkan och deltagande i projektet. Uppföljningsgruppen består av centrala intressenter, vars förhållanden och förmåner kan komma att påverkas av projektet. Uppföljningsgruppen har tagit ställning till innehållet i bedömningsprogrammet innan det blev färdigt. Ett informationsmöte har arrangerats för medborgare och olika intressegrupper efter att bedömningsprogrammet blev färdigt. Följande informationsmöte kommer att arrangeras i det skede när konsekvensbeskrivningen håller på att bli färdig. Möjligheterna till deltagande och påverkan vid bedömningsförfarandet kan anses vara tillräckliga. Rapportering Bedömningsprogrammet har rapporterats på ett högklassigt sätt och disponerats klart och tydligt. Bedömningsprogrammet innehåller en sammanfattning, där de viktigaste huvudpunkterna både för projektet och för förfarandet vid miljökonsekvensbedömning presenteras. 5 UTLÅTANDET FRAMLÄGGS TILL PÅSEENDE Miljöcentralen skickar sitt utlåtande för kännedom till dem som har gett utlåtande. Dessutom läggs utlåtandet fram till påseende för allmänheten under en månads tid under tjänstetid på Kristinestads officiella anslagstavla samt i stadsbiblioteket. Kontaktmyndigheten skickar även kopior av utlåtanden och åsikter till den projektansvarige. Originalhandlingarna uppbevaras vid Västra Finlands miljöcentral. Direktör Pertti Sevola Projektchef Martta Ylilauri Avgift Sändlista PVO-Lämpövoima Oy

8 Kraftverket i Kristinestad KRISTINESTAD 8/8 BILAGA Fastställande av avgift och sökande av ändring i avgiften FÖR KÄNNEDOM De som har gett utlåtande Miljöministeriet Finlands miljöcentral, 2 exemplar av bedömningsprogrammet skickas med BILAGA 1 Fastställande av avgift och sökande av ändring i avgiften Avgiften har fastställts enligt 8 i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003). Enligt lagen om grunderna för avgifter till staten får ändring inte sökas i ett beslut som gäller avgift. En betalningsskyldig som anser att ett fel har begåtts vid fastställande av avgiften kan däremot skriftligen yrka på rättelse av avgiften hos Västra Finlands miljöcentral inom sex månader från att avgiften påfördes.