Stresshantering i arbetslivet
|
|
- Sofia Nilsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stresshantering i arbetslivet Affektreglering för bevarad nyfikenhet Att bära klienter/patienter Empatitrött? - medkänslans makt och vanmakt - att möta rädda och oroliga människor vad gör det med oss? och vad kan vi göra åt det? Anna Gerge PhD, leg psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapeutiskt arbete, EMDR handledare, hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se
2 Anna Gerge 2018 Anna Gerge Kriser ingår i våra liv För få kriser (inträffar mycket sällan) - vi lär oss inte att klara motgångar. Lagom med kriser - strategier nödvändiga för utveckling och mognad. För många kriser ger ökad sårbarhet. Psykisk traumatisering uppstår när vi inte återhämtar oss från de överväldigande händelserna eller de går bortom vår förmåga att härbärgera upplevelsen. Vad? När? Hur? Vem? Vilka???? Varför? Sokratiska frågor Vi påverkas av våra uppdrag. Vi kan gemensamt vara varandras stöd, vara varandras psykosociala arbetsmiljö. Tankar om sympati och empati, och hur empatitrötthet och medkänsletillfredställelse hänger ihop. Vikten av den egna stresshanteringen!!! 11 anna@insidan.se Anna Gerge
3 Window of tolerance (Siegel, 1999) Aktivera och omforma anknytningssystemet: Arousal Hyperarousal Hypoarousal Fas I Fas II Tid anna@insidan.se Anna Gerge, 2004, 2018 Du är trygg och vi är tillsammans när vi känner oss relationellt hållna, blir vi undersökande... anna@insidan.se Anna Gerge Etisk stress, moral distress eller moral stress : Hur kan jag vara till hjälp om jag helst vill gå därifrån? När patientens/klientens behov/önskan ligger bortom det jag kan erbjuda eller går mot mitt uppdrag?, t. ex. det går inte att lindra smärtan eller andra plågsamma symtom, när någon vill ta livet av sig, eller vill ha uppehållstillstånd Patientens/klientens rätt/önskan mitt uppdrag, min skyldighet/vilja/kompetens. Etik Etik avser den teoretiska reflektionen över moralen och är det som vägleder vår moral (Öresand & Lützén, 2009)
4 Etisk stress: Corley (2002): När medvetenheten (och viljan) i att handla på ett visst sätt begränsas av institutionella villkor som gör det nästintill omöjligt att fullfölja detta. (Corley, 2002; Jameton, 1984). När den professionella tvingas agera mot de egna moraliska målen och värderingarna på grund av rådande arbetsförhållanden, blockeras de professionella målen och hen hindras från att ge den vård/omsorg som behövs. Intern kontext; sjuksköterskans psykologiska svar på något. Extern kontext; arbetsmiljön. Kommer de i framtiden att säga att jag skötte mitt uppdrag bra? Jämför inre och yttre drivkrafter Systemteori: Person; begär/behov Organisation; Mål/syfte Sammanhang; Resurser Roll Hur härbergerar man som personal svåra berättelser? På vilket sätt påverkar individspecifika faktorer, gruppdynamiska och strukturella förutsättningar i organisationen? Hur motverkar man att personal som arbetar med traumatiserade människor/människor i kris själva påverkas i sitt eget välmående? Hur kan verksamheten förebygga sekundär traumatisering? Den enskilda medarbetaren en del av den psykosociala arbetsmiljön. Hälsofrämjande strategier, verktyg och förhållningssätt för den enskilda medarbetaren. Hur kan organisationen stödja i arbetet? Känslomässigt arbete ytbeteende och djupbeteende (Zapf): Emotional Labour: Surface Acting Deep Acting Psychological Strain positive 0 or positive Well-being negative positive (Emotional) performance negative positive Allra bäst är automatisk känsloreglering Sämst är att släppa ut negativa känslor (okontrollerat) Viktigt! God balans mellan klienternas och de anställdas behov och intressen: Ömsesidig respekt. (Känslomässiga) regler tar inte bort de negativa situationer som ofta bidrar till dissonans och känslomässig belastning (Semmer et al., 2016). Därför: Förbättra arbetsförhållandena genom att minska de negativa situationerna
5 Förbättra utmaningspotentialen i det känslomässiga arbetet (personliga mål) Uppmuntra personliga och filantropiska motiv i dig själv och andra. Under rimliga arbetvillkor bör medarbetare och kollegor kunna använda djupbeteende och automatisk känsloreglering, inte på grund av reglerna på arbetsplatsen, utan på grund av personliga skäl som är bra både för klienten/patienten och bra för den anställda. Empati-sympati För att kunna använda empatisk intoning behöver vi vara kroppsligt förankrade Någon har sagt att medkänsla är när jag kan känna din smärta i mitt eget hjärta. Det är snarare en definition av sympati alltså vår förmåga att känna det den andra känner. Med empati menas dessutom förmågan att stå ut med det den andra människans känslotillstånd väcker i oss Empati Empati förutsätter en theory of mind - ToM - vår förmåga att förstå tankar, handlingar och intentioner hos andra människor. ToM innebär att kunna skilja på egna och andras tankar, känslor och handlingar. Med hjälp av vår ToM skapar vi oss (utan att tänka på det) pågående föreställningar av andra människors inre världar utifrån våra idéer om varför de gör som de gör. Karpmans Drama-triangle (1968), Davies & Frawley (1991/99, 1994): 27 anna@insidan.se Anna Gerge Förföljare/ förövare Karpman s Drama triangel Ställföreträdande traumatisering Offer Räddare anna@insidan.se Anna Gerge
6 Ställföreträdande traumatisering Ointegrerade affektiva tillstånd som aktiveras i samband med patienternas berättelser Psykosomatiska problem och somatisering PTSD-symptom Påverkan av behandlarens upplevelse av mening och värdegrund Andra posttraumatiska symptom som t ex; akut stress syndrom (ASD) samt tillstånd av förhöjd ångest och depressivitet Vikarierande traumatisering Är normalt Är en utvecklingsmässig konsekvens av att mogna i terapeut/behandlarrollen Kommer att förändra dig som människa och behandlare Kan hjälpa dig att förvandla psykisk smärta till läkning Stressande överföringsfenomen Ställföreträdande traumatisering Kan främja andlig utveckling Kan främja känslomässig utveckling anna@insidan.se Anna Gerge 2018 anna@insidan.se Anna Gerge Stressande överföringsfenomen Motsägelsefull komplex överföring Projektiv identifikation Överanpassad positiv överföring Negativ överföring Huvuddelen av det terapeutiska arbetet sker i den negativa överföringen Traumatiserad överföring 2015 anna@insidan.se Anna Gerge
7 Exempel på akuta reaktioner Rädsla Oro, också över de egna reaktionerna Känsla av sårbarhet Overklighetskänslor katastrofkänsla Ilska Numbing, nedsläckt / avstängdhet tex. mimiklöshet, ointresse Påträngande minnesbilder Skuldkänslor Kroppsliga reaktioner tex. huvudvärk, hjärtklappning, fumlighet, svårt att andas Anna Gerge, anna@insidan.se Exempel på långsiktiga reaktioner Påträngande minnesbilder Återupplevande Överdriven vaksamhet Undvikande av händelsen Förändrat beteende Drar sig undan från sociala kontakter Koncentrationssvårigheter Sömnproblem Förändrad lek (gäller barn) 39 Traumatisk Händelse SJÄLVET Kvarstående psykisk traumatisering Posttraumatiska Reaktioner Återupplevande Undvikande Negativt förändrade tankemönster Överspändhet Dissociation Funktionsförsämringar Affektregleringsproblem Aktualisering av tidigare anknytningsproblem Aktualisering av tidigare obearbetade trauma Anna Gerge anna@insidan.se Posttraumatiskt stressyndrom A. Exponering för faktisk död eller livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld. B. Återupplevande av traumatiska händelsen (minnesbilder, mardrömmar och flashbacks). C. Undvikande av stimuli associerade med den traumatiska händelsen (personer, platser, situationer, minnen, tankar och känslor). D. Negativa förändringar i kognitioner och känslor (amnesi, bestående och överdrivet negativ syn på sig själv, andra och omvärlden, skräck, vrede, skuld, skam, likgiltighet, oförmåga att uppleva positiva känslor). E. Markanta förändringar i anspänning och reaktivitet (irritabilitet, aggressivitet, hänsynslöshet eller självdestruktivt beteende, vaksamhet, lättskrämdhet, koncentrationssvårigheter, och sömnstörning). Existentiella utmaningar vid livskriser, och alla posttraumatiska tillstånd När man drabbas kommer frågorna Livet måste vara begripligt, hanterligt och meningsfullt för att kunna uthärdas Men när det inte är det hur står vi då ut? Vad blir priset för att vara mänskliga i mötet med det omänskliga som vi får betala som behandlare och hjälpare?
8 Existentiella frågor ligger ofta under svårigheter med att få till ett gott samarbete i behandling och kliniska möten Existentiell kris: Varför just jag? Varför just nu? Kommer jag att dö? Var finns rättvisan? Vad har jag gjort för fel? Utvecklings-/anknytningsrelaterad kris: Jag litar inte på människor, du kan inte lita på mig, jag kan inte lita på dig Kom inte nära, du är farlig Vad du än ger räcker det inte Hjälp mig men tro inte att du har något att komma med! Etc, etc Dra åt helvete och stanna kvar! Inre arbetsmodeller Vad människor gör med en formar hur man tänker om sig själv, hur man reagerar på sig själv och andra. Dessa uppfattningar kan grundas både preverbalt och uttalat verbalt i termer som: jag är dålig jag är hjälplös jag är hopplös jag behöver andra men dom skadar mig jag är maktlös, andra styr mitt liv När det svåra har hänt: Trygghet faran är över nu, mitt liv kan fortsätta att vara tryggt. Rekonstruktion sammanhängande bild, vad hände?, att få dela sin erfarenhet, det här kan bli en möjlig och uthärdlig livsberättelse att bära med mig. Gemenskap från isolering till social samhörighet. Jag är inte ensam och övergiven. (The National Child Traumatic Stress Network and the National Center for PTSD) Holistisk ansats: Hälsobegrepp Salutogen ansats: Hälsa: Hälsans bestämningsfaktorer: Hälsa är relaterat till i vilken utsträckning människan kan förverkliga sina mål, (inom de sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar som hon har). Upplevd hälsa då Människor har känsla av sammanhang (KASAM) Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Samhällsekonomisk struktur och miljö Psykosociala resurser Livsvillkor Levnadsvanor
9 Oberoende variable: Beroende variable: Nyhetssökande Faroundvikande Beroende av stöd Uthållighet Självstyrning Samarbetsvillighet Andlig öppenhet KASAM Kjell Hansson Begriplighet Att de intryck som kommer från ens inre och yttre värld är strukturerade, förutsägbara och begripliga (inte kaotiska, oordnade och slumpmässiga). Hur någon upplever intrycken (stimuli) som hen utsätts för säger, enligt Antonovsky, något om personens förväntningar och förmåga att förhålla sig till det hen kommer att utsättas för i framtiden. T. ex. för stunden kan något upplevas som överraskande och oförklarligt, men personen har en inre övertygelse om att så småningom kunna förstå och hantera det Hanterbarhet De resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som ställs finns tillgängliga, eller kan göras tillgängliga. Det vill säga, man upplever att det finns resurser som man kommer att kunna använda sig av för att möta det som sker. Inte ser sig som offer för omständigheterna utan som aktivt handlande i våra liv. Meningsfullhet Beskriver i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd, att det finns sammanhang där man är efterfrågad och också själv önskar vara. De krav och utmaningar som man ställs inför upplevs som värda engagemang och investeringar B. van der Kolk (2009): Vad är ett psykiskt trauma? Sensorisk information (lukt, ljud, smärta) Traumatisk händelse Hippocampus catagorization Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996). Cingulate cortex Medveten bearbetning Amygdala aktivering Hippocampus sortering 53 Omedveten bearbetning
10 Salutogena individuella faktorer God social kapacitet Positivt självförtroende Självständighet Framgångsrika problemlösningsstrategier Intelligens och kreativitet Inre locus of control (jag kan själv till stor del styra mitt eget öde och min arbetssituation) Impulskontroll Hög aktivitet och energi Omgivnings- och familjefaktorer Ömsesidigt stöd Respekt för individuella skillnader Stabilitet i livet Dela i relationen Flexibilitet Ömsesidigt tillfredsställande kommunikation Goda problemlösningsstrategier Möjlighet att bibehålla hopp Mastery (bemästrande) Komma ifrån rigida mönster Basala färdigheter i en fungerande organisation/grupp/familj Förmåga till anpassning God kommunikation Stöd och uppmuntran Klara roller och gränser Gemensam tid Social anknytning, nätverk Problemlösningsförmåga
11 Empati Empati = ett affektivt svar på en annan persons känslomässiga tillstånd. Hur vi själva låter oss påverkas av en annan människa kommer djupgående att påverka oss. Ur att vara empatiskt bemötta växer vår egen förmåga till empatiskt bemötande. Att vi har känt att någon annan känt i sig hur det har känts för oss under vår uppväxt, är som en vaccination mot känslomässig stress senare i livet Både vår förmåga att påverkas och att stå ut med hur vi påverkas samt slutligen att trots denna påverkan, vilja den andra människan väl Empatisk vägg (Nathanson 1987): Med begreppet menas att en människa har förmågan att inte låta sig påverkas av andra människors känslotillstånd. Som fungerande vuxna har vi en god förmåga att stänga av andra människors känslomässiga mående och därmed hur det kan påverka oss Tillräckligt goda föräldrar tillåter sin empatiska vägg att sjunka undan så att deras barns affekter får utrymme i dem (de vuxna) Vad gör vi som medmänniskor som professionella, som behandlare, som handledare? Nathanson: Vi kan bara åstadkomma förändring i psykoterapi (möten) om vi erbjuder metoder som är baserade på empatiskt relaterande. För att vara till hjälp måste vi ha modet att erkänna och känna den andres smärta genom att sänka vår egen empatiska vägg. Vi behöver alltså bli kroppsligt berörda för att kunna vara till hjälp. Vi kan inte vara svala och avlägsna i relationen och vi ska inte vara närgångna eller påträngande Parallellprocessfenomen: Affektsmitta - den emotionella laddning vi bär på efter svåra möten kan i sin tur aktivera spegelneuronerna hos andra i organisationen. Överföring - känslor, förnimmelser och medvetna eller omedvetna önskningar och impulser som mötet aktiverar i eleven/patienten/människan i mötet och som ofta läggs ut på den professionella. Motöverföring - motsvarande reaktioner från den professionellas sida. Processerna sker naturligtvis samtidigt, parallellt och som ett svar på varandra Avser både den reella personen och de olika fantasier människorna i mötet har om varandra. Förövare Karpman s Drama triangel 65 Offer Räddare
12 Att hantera negativ överföring Använd empatisk intoning Se till att du är kroppsligt förankrad Kliv åt sidan för intensiteten (Aikido) Lär ut affektreglering Lär dig förstå, se och härbergera pendlingen mellan raseri och skam Säg förlåt när du gjort fel Var genuin Att hantera positiv överföring Kommer ofta ur intensiva behov från terapeutens och/eller patientens sida Tolka inte acceptera Var genuin Bli inte högfärdig Kan följas av andra affekter (raseri/skam) Motöverföringsfenomen Insnärjning (enmeshment): Uppmuntrar beroende Otydliga gränser Kontakt utanför terapin Oförmåga att hantera konflikter kring beroende 2015 Anna Gerge Kroppslig empati Somatiska och affektiva erfarenheter och tillstånd i terapeuten som härrör från ett omedvetet speglande av patientens fysiologi. Motöverföringsfenomen Distansering: Tillbakadragande Sadistiska gränser Empatibrist Undvikande av anknytning Oförmåga att tåla intensitet Förvirring avseende anknytning och beroende Brist på självinsikt anna@insidan.se Anna Gerge
13 Countertransference Responses: Distancing Withdrawal; silencing response Punitive or arbitrary limits Lack of empathy Avoidance of attachment Inability to tolerate intensity Confusion between dependency and attachment Lack of self-awareness Viktigt att kunna reglera det egna affektsystem - känslorna - avgörande för goda möten med klienter, patienter och också kollegor. Transparens - förståelse och kunskap för att se de egna försvarsreaktionerna och veta när vi behöver ta hjälp. anna@insidan.se Anna Gerge Vi professionella behöver också varandra i utmanande situationer för att inte dras in i negativa överföringar och parallell processer. Ju mer massiv traumatisering som ska mötas/bearbetas, desto viktigare med samreglering. Registrering av empati på kroppslig nivå Genom hur vi kan känna i oss själva hur det känns i en annan människa, kan vi förstå vad som behöver göras för eller tillsammans med den människan vi behöver kunna sortera i de här upplevelserna: Är den min? JA, kommer den från dig?, upplever vi den tillsammans, håller jag den åt dig en stund eller längre?, stämmer den?, är den påhittad av mig själv? Empatitrötthet När det blir för svårt höjer vi medvetet eller omedvetet vår empatiska vägg, men vi kommer ändå att via affektsmitta påverkas av förtvivlade människors känslor och tillstånd. Om vi går med många historier i oss (med eller utan ord) som kommer från rädda, förtvivlade eller dysreglerade människors livsöden, och vi inte ges/ger oss själva strukturerade möjligheter att lägga ifrån oss detta känslomässigt laddade material, ökar risken för utmattningstillstånd och empatibrist. Eftersträvansvärt: Känslomässig kommunikation: Dela och förstärka positiva känslor som glädje och upprymdhet Dela och lindra negativa känslor som rädsla, sorg och vrede Sammanhängande självmedvetande (Coherent selfknowledge)
14 ACE - Adverse Childhood Experience, negativa barndomsupplevelser ACE-formuläret: Kvarstående psykisk traumatisering sedan barndom - vanligare med t.ex. missbruk och självmordhandlingar. Det visar ACEstudien, en epidemiologisk screening av mer än personer i USA (Felliti et al ) Har en förälder eller annan vuxen i hushållet ofta eller mycket ofta: Svurit åt dig, förolämpat dig, uttalat sig nedsättande om dig, förnedrat dig? eller uppträtt på ett sätt som gjorde att du blev rädd för att fysiskt komma till skada? Ja/Nej. Om Ja, skriv siffran ACE: knuffat dig, tagit tag i dig bryskt, slagit dig eller kastat något på dig? Eller någonsin slagit dig så hårt att du fick blåmärken eller skador? Varit sexuellt närgången, smekt dig eller försökt få dig att röra vid hans eller hennes kropp på ett sexuellt sätt? Eller försökt ha eller faktiskt haft oralt, analt eller vaginalt samlag med dig? ACE: 4. Har du ofta eller mycket ofta känt att ingen i din familj älskade dig eller tyckte att du var viktig eller speciell? eller i din familj brydde man sig inte om varandra, stod inte varandra känslomässigt nära och stöttade inte varandra? ACE: 5. Du inte haft tillräckligt att äta, var tvungen att ha smutsiga kläder på dig och upplevt att ingen tog hand om dig? eller dina föräldrar var för berusade eller drogade för att ta hand om dig eller ta dig till läkare om du behövde det? 6. Levde dina föräldrar någonsin åtskilda eller var skilda? 7. Var din mamma eller styvmor: Ofta eller mycket ofta fasthållen, knuffad, slagen eller utsatt för att något kastades på henne? Eller var hon ibland, ofta, eller mycket ofta sparkad, biten, slagen med knytnäve eller slagen med tillhygge? Eller någonsin slagen minst ett par minuter eller hotad med en pistol eller kniv?
15 ACE: 8. Har du levt med någon som hade alkoholproblem eller som använt illegala droger? 9. Var en medlem av hushållet deprimerad eller psykiskt sjuk. Har någon i ditt hushåll försökt att begå självmord eller tagit sitt liv? 10. Har en medlem av hushållet suttit i fängelse? 85 ACE negativa barndomsupplevelser Jämfört med personer med 0 ACE-poäng som hade en förekomst av självmordsförsök på 1,1 %, var risken för självmordsförsök bland personer med sju eller fler negativa erfarenheter under barndomen 31,1 %. Det innebär en nästan 300-procentig riskökning! FN s Barnkonvention, artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot psykiskt eller fysiskt våld hemma och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Barns uppväxtvillkor ska i störta möjliga mån formas så att de inte behöver uppleva tidig relationell traumatisering. Den bästa traumabehandlingen är naturligtvis den som förhindrar att psykisk traumatisering uppstår (Gerge 2011), förebyggande arbete. Det finns mycket att göra i detta fält! Kostnaderna för barndomstraumatisering överstiger den sammanlagda kostnaden för HIV-vård och cancerbehandling (Dong, Anda, Felliti et al 2005) Empatitrötthet M.A. Stebnicki (1998) beskrev empatitrötthet utifrån sina upplevelser av att arbeta med drabbade i samband med dödsskjutningarna i Jonesboro, Arizona. Fyra elever och en lärare dödades och 15 ytterligare personer skadades av en 11- och en 13-årig elev på en skola. (Ställföreträdande traumatisering 1980-tal). Vicarious traumatization Vikarierande traumatisering kan även kallas: Traumatisk motöverföring Kontakt traumatisering Compassion fatigue, medkänsleutmattning Secondary PTSD det är priset vi betalar för att vara mänskliga i mötet med det omänskliga
16 Arousal Window of Tolerance - toleransfönstret Daniel Siegel, 1999 Hyperarousal Hypoarousal Toleransfönstret Med toleransfönster menas den nivå av aktivitet i en människas centrala nervsystem som krävs för att hon ska vara vaken, vid medvetande och undersökande och relaterande!!! Fas I Fas II Tid Compassion fatigue/burnout symptom: Distraktion, håglöshet, stelhet och förvirring Oro, skuld, avdomnad känsla och hjälplöshet Otålig, irriterad, sömnstörningar Existentiell hopplöshet Isolering Kroppslig empati den andre blir ett förkroppsligat jag Somatiska och affektiva erfarenheter hos behandlaren som kommer av omedvetet speglande av patientens fysiologi: Uppmärksamma din respektive patientens fysiologi Ändra din egen fysiologi Andas djupt och sakta Drick, ät, vila samt ta hand om kroppen Empatitrötthet Det tycks finnas ett känslomässigt, socialt, psykologiskt, mentalt, fysiskt och andligtexistentiellt pris förknippat med att erbjuda tröst och bearbetning till personer som varit utsatta för svåra katastrofer eller grovt mänskligt våld men också för att överhuvudtaget möta och vilja hjälpa en lidande medmänniska som drabbats av egen eller andras sjukdom och lidande. Initial empatitrötthet ställföreträdande traumatisering, Vicarious Traumatization - det tillstånd som kan uppstå/kvarstå som en sammantagen belastning från möten med traumatiserade människor PTSD-symptom kan uppstå (återupplevanden, undvikande och förhöjd anspänning). Inget har förberett oss på att se en 500 timmars skräckfilm och ha kvar vår empati och vårt välmående
17 Compassion fatigue = Secondary Traumatic Stress Disorders (STS) Naturliga känslor och beteendemässiga konsekvenser som kan uppstå av vetskapen om att något traumatiskt har hänt en annan människa. Dalai Lama har sagt att det är empati vi beskriver när vi pratar om medkänsleutmattning... då det helt enkelt är medkänsla vi känner då vi önskar att en annan människas lidande ska minskas. Empatitrötthet i organisationer I organisationer där man arbetar med olika former av utsattheter är det särskilt viktigt att arbetsledningen arbetar för att främja de positiva affekterna och minskar upplevelser av skam och tillkortakommanden. Dessa strategier kommer att aktivera ett spontant reflekterande och undersökande av den delade erfarenheten som uppdraget utgör Ju mer oroade, upprörda eller på annat sätt påverkade vi blir av de parallellprocesser som uppstår och om vi inte har ett språk eller metoder för att benämna det, ökar risken för syndabockstänkande och skuld-förskjutning i organisationer inklusive vård, socialtjänst och HVB. Vi blir mindre effektiva, bråkar mer med varandra. Risken för utmattningsrelaterade tillstånd ökar. Slutsats Handledning är viktig för de som i sina yrken eller i ideella hjälpinsatser möter förtvivlade och rädda människor, särskilt patienter (de som lider), klienter (skyddslingar) och alldeles särskilt om dessa har utsatts av andra människor. Psykiatri, socialtjänst, många behandlare i vård och omsorgsgivande organisationer, jourverksamhet men även skola och omsorg Spänningsfält? Den egna personligheten (anknytning, trauman, resurser (hur vi överkommit tidigare svårigheter, vilket stöd vi fått)? Den egna yrkesetiken? Organisationens förväntningar? Samhällets lagstiftning? kan djupgående påverka vår förmåga till empati Medkänsleutveckling (psykoterapiforskning): är ingenting som sker automatiskt utan det behöver medvetet eftersträvas och skyddas För att utveckla och upprätthålla en arbetsallians med dem vi möter i våra uppdrag, behöver vi vara: Respektfulla, varma och bekräftande, öppna, alerta och aktiva, självreflekterande och pålitliga
18 Förhindra, minska och hantera stress- och ångestnivåer Bidra till att den enskilda personen kan höja sin kroppsligt baserade förmåga att i stunden kunna hantera sig själv och sin stressnivå Öka självmedvetenhet (självreflekterande förmåga) samt förmåga att vara här och nu Via handledning, egenhandledning och terapi undersöka sårbarhetsfaktorer och överidentifikation med patienter, klienter, konfidenter, elever, brukare... och kunder!? Vicarious post traumatic growth ställföreträdande posttraumatisk mognad Ett begrepp som bygger på terapeuters/behandlares självrapportering av hur de förändrats i mötet med det svåra, utmärks av: Djup känsla av tillhörighet med andra levande varelser, en moralisk och etisk förankring, en realistisk bedömning av den egna kapaciteten, tacksamhet över att kunna vara till hjälp och större tillgång till känslor av meningsfullhet och hopp Post traumatic growth Posttraumatiskt växande utmärks av förbättrade mellanmänskliga relationer, ökad livsuppskattning, känsla av personlig styrka, ökad andlighet och en ökad känsla av möjligheter. 107 Det posttraumatiska växandets förlopp: En extrem livshändelse som skakar om, rubbar eller river sönder individens världsbild/mål Det medför att personens värderingar, mål samt förmåga att hantera emotionellt lidande utmanas. Det orsakar ett ältande av livshändelsen tillsammans med beteenden som syftar till att minska lidandet. Detta övergår från ett planlöst och automatiskt ältande till ett mer konstruktivt tänkande. Det konstruktiva tänkandet leder till förändring genom att ny mening skapas och situationen omvärderas
19 Centralt för PTG Förändringen påverkar personens identitet, uppfattningar, mål, beteenden, livserfarenhet och kan bidra till vishet och fördjupad upplevelse av meningsfullhet. Teorin bakom posttraumatiskt växande betonar förändring PTG innebär inte en återgång till hur det var innan den omvälvande händelsen utan medför nya insikter, värderingar eller beteenden (Tedeschi & Calhoun, 2004). PTG skiljer sig från begrepp som Hardiness (Kobasa, 1979), Resilience (Garmezy, 1987) och Optimism (Scheier & Carver, 1985) (personlighetsdrag, attityder, copingstrategier) Recilience - härdighet Begreppet resilience kan ses som en vidareutveckling av begreppet salutogenes och innebär motståndskraft, återhämtningsförmåga och förmågan att komma igen efter påfrestningar. Att kunna ta till vara krisers möjligheter och växa och utvecklas som människa. PTG påverkar: 1. Förmågan att relatera till andra 2. Upplevelse av personlig styrka 3. Uppskattning av livet 4. Spirituell/andlig förändring 5. Nya möjligheter (Tedeschi & Calhoun, 1996) För mycket är i alla fall för mycket Det verkar finnas ett maxmått på hur mycket belastning vi kan utsättas för för att kunna växa optimalt. Tänk på ett inverterat (uppochnedvänt) U: Låg grad av PTSD leder bara lite svagt eller inte alls till posttraumatiskt växande Lagom mycket PTSD leder med störst sannolikhet till växande. Alltför hög grad av PTSD symtom tycks medföra låg eller ingen grad av existentiellt växande (McLean et al., 2011; Solomon & Dekel, 2007). Sekundär traumatisering Det påverkar oss att utsättas för andra människors lidande. Tecken på sekundär traumatisering kan vara att man blir mer hårdhudad, avstängd och/eller mer blödig. Andra tecken kan vara cynism, att man drar sig undan, arbetar för mycket, får psykosomatiska problem, sömnrubbningar, vredesutbrott etc
20 Sekundärt posttraumatiskt växande: När vi hittar en positiv balans i hur vi påverkas, ger de potentiellt traumatiserande upplevelserna och följdtillstånden oss möjligheten att växa och mogna som människor, det gäller också de av oss som möter drabbade medmänniskor. Beth Hudnall Stamm med flera poängterar vikten av att ta hand om sig själv som en förutsättning för att kunna hantera belastning i uppdraget och ger följande råd: Vårt arbete kan vara överväldigande. Vår utmaning är att bibehålla vår härdighet så att vi kan fortsätta att utföra våra arbeten med omsorg, energi och medkänsla saker att göra varje dag 1. Se till att få tillräckligt med sömn 2. Se till att få tillräckligt att äta 3. Rör på din kropp träna lagom 4. Variera arbetet som du gör 5. Gör något lustfyllt 6. Fokusera på vad du gjorde bra 7. Lär av dina misstag 8. Berätta en rolig historia 9. Be, meditera eller koppla av 10. Stöd en kollega Att handskas med stress: 1. Skaffa kunskap om varningssignalerna 2. Försök inte alltid vara till lags 3. Ställ rimliga krav på dig själv 4. Du är själv bäst lämpad för att ta ansvar för din livskvalitet 5. Ha roligt 6. Hitta din egen väg Vad du INTE ska göra: Arbeta längre och hårdare Studera mer Isolera dig Ignorera dina svårigheter Låtsas att du är OK Fyll på med fler nya och svåra arbetsuppgifter Vad du kan göra: Påminn dig om en viktig relation/människa som fick dig att må bra. Vad var det mest meningsfulla? Påminn dig om en situation där du verkligen upplevde att du hjälpte en annan människa att må bra. Vad var det viktigaste? Vad ger dig energi?
21 Tips när du möter dysreglerade personer Se till att förankra dig själv, andas hela tiden med långsamma djupa andetag och se till att hålla en låg tyngdpunkt i dig. Tala med lugn och långsam röst, lägg gärna medvetet ner rösten något i tonläge. Det verkar lugnande. Bli inte rädd om du själv får ångest. Vi påverkas av hur den andra mår om vi själva är mentalt närvarande. Följ medvetet med din egen andning för att hjälpa dig själv behålla dig lugn. Var uppmärksam på tecken på dysreglering hos personen (t.ex. fladdrande ögonlock, ytlig andning som ökar i frekvens). Fånga upp tidigt och förankra personen i nuet. Be personen att öppna ögonen, andas tillsammans med henne/honom, se er runt i rummet gemensamt, titta ut tillsammans, be personen räkna upp saker hen ser, att lägga märke till hur underlaget under personen känns, att sätta fötterna stabilt i golvet, etc. Anna Gerge anna@insidan.se Anna Gerge anna@insidan.se Använd enkla tekniker för medveten närvaro, fokusera på saker i rummet samt slappna av i kroppen. Använd ord som lugn, trygg, säker, avspänd, ro, skönt. Be gärna personen lägga uppmärksamheten på hur det känns i kroppen. Andas själv på ett tydligt och lugnande sätt. Om personen du talar med blir mycket orolig, bemöt hela tiden det hen säger med en lugn försäkran om att det är över nu, att vi är här och nu, att vederbörande är trygg. Upprepa var ni är och orientera till nuet. Anna Gerge anna@insidan.se Anna Gerge anna@insidan.se Försök om möjligt att använda positiva meningar och inte negationer då en stressad hjärna inte förstår inte orden; nej, inte, aldrig. Använd enkla meningar. Försök hjälpa personen på att fokusera på lugna med tydliga och positiva bilder här och nu eller en liten bit in i framtiden. Om du varit med en dysreglerad person: Ta hand om dig själv efteråt. Drick vatten, ät, rör dig, prata med någon som är trevlig, se till att skapa ett utrymme för återhämtning. Vi kan känna oss splittrade, glömska och konstiga efter en längre stund med en olycklig och dysreglerad person då vi får mycket av det implicita materialet inladdat i oss den andre blir ett förkroppsligat jag (Ammaniti & Gallese, 2014) 125 Anna Gerge anna@insidan.se
22 Frågor som kan användas i en copingintervju (Hansson, 1999, Macke Alström, 2013): 1. Tänk på en situation som har varit problematisk eller stressig för dig men som Du ändå har klarat bra. Ta gärna en situation från arbetet. 2. Vad var det som gjorde att Du klarade den bra? 3. Vad var det hos Dig själv, dina egna resurser, som gjorde att situationen slutade bra? 4. Hur tänkte Du då du var i denna situation? 5. Hur handlade Du i denna situation? 6. Om andra hade observerat dig hur skulle dom beskriva ditt beteende eller tankar? Vilken är skillnaden i ditt tänkande mellan situationer som Du klarar bra och situationer Du klarar mindre bra? 8. På vilket sätt kan Du uppskatta dig själv då Du klarat en stressig situation bra? 9. Hur kan Du ta till dig andra personers uppskattning då Du klarat en situation bra? 10. Beskriv hur Du kommit fram till denna strategi. När var första gången Du kommer ihåg att Du använde dig av detta sätt eller tänkande. Vad var det i den situationen som gjorde det möjligt för dig? 11. Hur tror Du att du kan använda denna strategi i framtiden? Hur tror Du att du skulle kunna utveckla den så att den blev ännu mera hjälpfull för dig? anna@insidan.se Anna Gerge 2018 Tack för att jag fick dela er tid! Det är i skydd av varandra som vi människor lever! Irländskt ordspråk anna@insidan.se Anna Gerge
Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse
Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se Hur nå gemenskap? Fly den övre och yttre vägen: Det
Läs merFrån empatitrötthet till medkänsletillfredställelse
Att arbeta med traumatiserade hur klarar vi det som personal? Anna Gerge Fil mag leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut Medkänslans makt och vanmakt - att
Läs merFrån empatitrötthet till medkänsletillfredställelse
Från empatitrötthet till medkänsletillfredställelse Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare anna@insidan.se www.hypnosterapi.nu www.insidan.se Hur nå gemenskap? Fly den övre och yttre vägen: Det
Läs merAtt identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För
Läs merTRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13
TRAUMA OCH HANDLEDNING Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13 ÖVERSIKT Vad är ett trauma? Behandling Hur påverkas psykoterapeuten av arbetet? Motöverföringsreaktioner Blir terapeuten traumatiserad?
Läs merDet svåra samtalet Om hälsa och migration. 4-5 juni 2014 Malmö Yassin Ekdahl Psykolog
Det svåra samtalet Om hälsa och migration 4-5 juni 2014 Malmö Yassin Ekdahl Psykolog Hur nå gemenskap? Fly den övre och yttre vägen: Det som är boskap i andra är boskap också i dig. Gå den undre och inre
Läs merNya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling
Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad
Läs merFöljande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.
Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merPsykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merSödra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merVad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det?
Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det? Anna Gerge Fil mag, leg psykoterapeut handledare, EMDR handledare hypnosterapeut, uttryckande konstterapeut anna@insidan.se
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merVarför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/
2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merPosttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning
Läs merEnsamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma
Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merTraumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning
Traumamedveten omsorg Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning 1 Agenda Bakgrund Vad är trauma? Vad händer i vår hjärna vid trauma? Traumamedveten omsorg Hur kan vi skapa
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs merDe tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"
De tre pelarna i Transformerande omsorg Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar" Howard Bath & Diana Boswell September, 2016 Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksamhetsledare
Läs merUtvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.
Depression Utvecklingsaspekter Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla B) Samvete, moral C) Självförtroende Något blir till i det inre, den unges
Läs merTraumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi 17 augusti 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras
Läs merKroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.
Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs merTRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Läs merKrisstöd vid allvarlig händelse
Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merVikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog
Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog EN VIKTIG BOK OM OMSORG Riktar sig till personal som arbetar med ensamkommande barn och unga
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs mer8 tecken på att du har en osund relation till kärlek
! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras
Läs merVad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut
Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping Roland Betnér, Leg psykoterapeut roland.betner@regionostergotland.se 2 Potentiella trauman Vad är ett trauma? Ett psykiskt trauma kan definieras som: eftereffekterna
Läs merBarn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande
Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Agenda Traumateori utvecklingspsykologi, anknytningsteori, neurobiologi
Läs mertill dig som varit med om en allvarlig händelse
till dig som varit med om en allvarlig händelse 2 Foto: istockphoto omslag Pawel Gaul En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt
Läs merTerapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin
Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet
Läs merTill dig som drabbats av skogsbränder 2018
Till dig som drabbats av skogsbränder 2018 Allvarliga kriser utsätter oss människor för starka påfrestningar, men vi hanterar dem väldigt olika. I den här foldern berättar vi kort om vilka reaktioner du
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merDiagnoser (enl. DSM-5 ) Hur tar sig traumasymptom uttryck? PTSD. PTSD - Återupplevande
TRAUMAKUNSKAP OCH BEMÖTANDE I SKOLAN 13.00 14.15 Diagnoser Affektutbrottsmodellen 14.15 14.45 Fika 14.45 16.00 Workshop - Trygghet, relation, copingfärdigheter 1 Diagnoser (enl. DSM-5 ) Posttraumatiskt
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merEnsamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Läs merBemötande vid självskadebeteende information och övningar
Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merEnsamkommande ungdomar i barnpsykiatrin
Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merVad. Hur kan man hjälpa hjälparna?
Vad Hur kan man hjälpa hjälparna? Krisstöd för insatspersonal och stödpersoner Att bevittna svåra händelser kan också ge posttraumatiska symtom intrusion, avoidance och arousal. Risken för en svårare reaktion
Läs merSCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Läs merRÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd
RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter
Läs mer- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.
1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk
Läs merÅhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.
Åhörarkopior pedagogiskpsykologi.se/material Anton Sjögren leg. Psykolog Erik Rova leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda Barnen Traumautbildare Författare Föreläsare/Handledare Ungdomsmottagning
Läs merEfter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merChef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping
Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merBemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog
Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Psykiatriveckan Nässjö 11 november 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad
Läs merSituationen i ett nötskal. Forskning visar att. Inse att det INTE handlar om:
Övning Hur jag vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur jag inte vill bemötas vid sorg, kris eller när jag på annat vis mår dåligt: Hur kan jag hjälpa en kompis som mår dåligt?
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merTankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden
Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i
Läs merAnhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell
Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Hur mår du? Känslor och tankar? Medberonde Stress Vad kan jag göra själv? Stämmer detta/funderar du på detta? Lars Björklund
Läs mer(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.
(Själv)medkänsla med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut Sundsvall 171117 Vad är självmedkänsla? definitioner Att stå vid sin sida i nöd
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merIngen rättighet i världen kan ge oss rätten att välja våra föräldrar och därmed välja den sociala och kulturella miljö som i så hög grad bestämmer
Ingen rättighet i världen kan ge oss rätten att välja våra föräldrar och därmed välja den sociala och kulturella miljö som i så hög grad bestämmer oss. Inga rättigheter i världen kan därmed skydda oss
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merTraumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog
Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad
Läs merVanliga reaktioner efter en svår händelse
Vanliga reaktioner efter en svår händelse En svår händelse är när man överväldigad av något som är bortom ens kontroll, man upplever stor kontrollförlust. Då slås den rationella, tänkande hjärnan ut och
Läs merEMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum
EMDR och flyktingar Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum Vad är trauma? Säkerhet nu - asylsökande Traumabearbetning vs Stabilisering
Läs merKÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Läs mer2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?
2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merNYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG
NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG Ladda ner hela föreläsningen i pdf-format NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR DEN 28 NOV 2016, HELSINGBORG MIGRATION Normala reaktioner
Läs mer2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD
Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merPlaneringsenheten NU sjukvården. När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse
Planeringsenheten NU sjukvården När svåra händelser inträffar Information och praktiska råd till dig som har varit med om en allvarlig händelse 2 3 Förord Den här skriften vänder sig till dig som har varit
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs mer