Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde

Transkript

1 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2018/12 Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde 7 mars 2018, klockan Ösel OBS! Tidigare starttid Ärende gemensamt med HSN/AU kl i Ösel Föredragningslista Förslag på justerare: Johan Malmros Ärende 1 Reviderade riktlinjer för handläggning enligt LSS SON 2017/413 2 Kvalitetsberättelse 2017 och kvalitetsplan 2018 SON 2018/62 3 Patientsäkerhetsberättelse 2017 SON 2017/442 4 RS remiss: Motion. Bistånd till papperslösa SON 2017/432 5 Muntlig information. Kommunala sommarjobb 2018 SON 2017/307 6 Rapport. Utökat samarbete UAF och SOF SON 2018/80 7 Revideringar - Uppdrag & kvalitetskrav bostad med särskild service SON 2018/69 8 Strategisk plan och budget 2019 SON 2018/6 9 Muntlig information. Årsarbetstidsavtal 10 Översyn resursteamet. Slutrapport SON 2017/ Sociala företag- övergångsavtal med SON 2016/ Ytterligare insatser för barn, unga och deras familjer: Första linjen till barn och unga med psykisk ohälsa SON 2017/ Ytterligare insatser för barn, unga och deras familjer: Stöd och behandling av våldsutsatta barn SON 2017/ Ytterligare insatser för barn, unga och deras familjer: Utveckling av stöd till unga vuxna med psykisk ohälsa SON 2017/ Ytterligare insatser för barn, unga och deras familjer: Utvidgning av socialpsykiatriska teamet SON 2017/289 Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga bifogas till kallelsen senast 6 mars 2018 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

2 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Kallelse SON 2018/12 Ärende Kommentar 16 Socialdirektören informerar 17 Övriga frågor Håkan Ericsson Ordförande 2 (2)

3 Therese Thomsson Bilaga 1 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2017/ februari 2018 Socialnämnden Reviderade riktlinjer för handläggning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta föreslagna riktlinjer för handläggning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sammanfattning Nuvarande riktlinjer för handläggning och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är antagna av socialnämnden Riktlinjerna för handläggning enligt LSS är ett viktigt styrdokument för myndighetsavdelningens handläggare. Från och med 1 januari 2018 jobbar socialförvaltningens myndighetsavdelning enligt arbetsmetoden Individens behov i centrum (IBIC). Syftet med IBIC är att vara ett stöd för handläggare och utförare när de ska identifiera brukarens behov som ska styra vilka insatser som kan erbjudas och hur de sedan utformas. Med IBIC ökar förutsättningarna för att brukare ska kännas sig mer delaktiga. Ärendebeskrivning Då riktlinjerna inte varit reviderade på flera år så är de nu uppdaterade. Nya avsnitt i riktlinjerna är information om IBIC, informationsskyldigheten (lagförändring), vissa avsnitt är omskrivna i syfte att tydliggöra för handläggare och anpassa till arbetsmetoden IBIC. I övrigt är riktlinjens innehåll det samma som tidigare. Bedömning Förvaltningens bedömning är att de reviderade riktlinjerna är en vägledning för handläggare som utreder och fattar beslut om bistånd enligt LSS som syftar till enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och rättssäkerhet för den sökande. Beslutsunderlag Riktlinjer för handläggning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade SON 2017/413. Tjänsteskrivelse daterad (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

4 Bilaga 1 Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, myndighetschef 2 (2)

5 Bilaga 1 RIKTLINJER Riktlinjer för handläggning enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Gäller Ärendenr SON 2017/413 Version [1.0] Riktlinjer för handläggning enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehåll 1. Inledning Syfte Aktuellt lagrum Goda levnadsvillkor i LSS och skälig levnadsnivå i SoL Lagen om valfrihet LOV i Daglig verksamhet IBIC Metodstöd till handläggare Förhandsbesked Allmänna principer för handläggning Ansökan Utredning Beslut Uppföljning Genomförandeplan Individuell plan Riktlinjer för bedömning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS... 6 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

6 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] 10.1 Rådgivning och annat personligt stöd enligt 9:1 LSS (Råd och stöd) Personlig assistans enligt 9:2 LSS (Personlig assistans)... 6 Behov av mer än en personlig assistent samtidigt... 7 Föräldrar med funktionsnedsättning... 7 Personlig assistans till barn... 8 Personlig assistans i daglig verksamhet... 8 Personlig assistans under vistelse på sjukhus... 8 Tillfälligt behov av personlig assistans... 9 Personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB)... 9 Informationsskyldighet... 9 s skyldigheter vid vakanser orsakade av sjukdom... 9 s skyldigheter vid vakanser orsakade av rekryteringssvårigheter Personlig assistans och egenvård Personlig assistans och delegering Ledsagarservice enligt 9: 3 LSS (Ledsagarservice) Biträde av kontaktperson enligt 9: 4 LSS (Kontaktperson) Avlösarservice i hemmet enligt 9: 5 LSS (Avlösarservice i hemmet) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9: 6 LSS (Korttidsvistelse utanför det egna hemmet) Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och under lov enligt 9: 7 LSS (Korttidstillsyn) Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet enligt 9: 8 LSS (Bostad med särskild service för barn eller ungdomar) Boende i familjehem Bostad med särskild service för barn eller ungdomar Föräldrars ersättningsskyldighet Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9: 9 LSS (Bostad med särskild service för vuxna) Gruppbostad Servicebostad Annan särskilt anpassad bostad Daglig verksamhet enligt 9: 10 LSS (Daglig verksamhet) Inledning Dessa riktlinjer fastställs av socialnämnden och ska tillämpas vid Myndighetsavdelningen i samband med handläggning av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ärendenr SON 2017/413 Datum Syfte Syftet med riktlinjerna är att skapa likartade förutsättningar vid bedömning av individuella behov av de som söker insatser enligt LSS. Den enskilda individens behov och levnadsomständigheter har betydelse för den individuella prövning som görs i varje enskilt fall. Riktlinjer ska ses som vägledning och anvisningar om hur tillämpning av lagstiftning, mål och policy som kan vara av betydelse för att bedöma rätten till insatser enligt LSS. 2 (14)

7 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] 3. Aktuellt lagrum Dessa riktlinjer utgår från lagen om stöd service till vissa funktionshindrade, 1993:387 LSS. Enligt LSS 5 skall LSS främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som tillhör personkretsen. Personkretsbedömning 1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service Rätten till insats Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger de personer med funktionsnedsättning som omfattas av lagen möjlighet att erhålla ett sammanhållet och individuellt utformat stöd. 4. Goda levnadsvillkor i LSS och skälig levnadsnivå i SoL Vid bedömning om den enskilde har rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) används begreppet skälig levnadsnivå. Den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL om: Behov föreligger Behovet inte kan tillgodoses på annat sätt Biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vid bedömning om den enskilde har rätt till insatser enligt LSS används begreppet goda levnadsvillkor. Den enskilde har rätt till insatser enligt LSS om: Han/hon omfattas av någon av lagens tre personkretsar Behov föreligger Behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt Insatserna behövs för att den enskilde ska tillförsäkras såväl en skälig levnadsnivå som goda levnadsvillkor. Ärendenr SON 2017/413 Datum Lagen om valfrihet LOV i Daglig verksamhet När den enskilde ansöker om insatsen daglig verksamhet har handläggaren en informationsskyldighet om LOV och den enskildes rätt och möjlighet att välja utförare av daglig verksamhet. Den enskilde får både muntlig och skriftlig information samt information via jämförelsetjänsten på webb. Efter det att brukaren valt utförare ansvarar handläggaren för att beställning/uppdraget kommer till vald utförare för verkställighet. 6. IBIC Metodstöd till handläggare Som metodstöd används Socialstyrelsens nationella modell Individens behov i centrum (IBIC). Modellen är ett stöd för handläggaren och utföraren när de ska identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat. Det är individens behov som behöver 3 (14)

8 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] styra vilka insatser som kan erbjudas och hur de sedan kan utformas. Med ett behovsinriktat arbetssätt görs en inventering som omfattar behov, resurser och mål. Dessa beskrivs innan insatsen bestäms och är utgångspunkten för både hur insatsen kan utformas, hur den kan genomföras och följas upp. Genom att använda Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, är det möjligt att beskriva individens situation både fysiskt, psykiskt och socialt. Individens behov och resurser blir då synliggjorda och uppmärksammade, vilket ger stöd vid val av lämpliga insatser. För att förstå vad som är individens verkliga behov behöver handläggaren ta reda på vad begränsningen i det dagliga livet för den enskilde är. Viktigt är att ta reda på den enskildes egna resurser samt förväntningar av eventuell insats, dvs. individens egna önskade målbild. 7. Förhandsbesked Om en person som omfattas av LSS vill bosätta sig i Regionen, ska den enskilde efter ansökan ges förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 LSS. Avsikten att flytta till Regionen måste vara klar och bestämd och den enskilde kan inte begära förhandsbesked av flera kommuner samtidigt. Ett förhandsbesked är giltigt i sex månader räknat från den dag då de insatser som förhandsbeskedet omfattar blir tillgängliga för den enskilde. Förhandsbesked ska också meddelas på ansökan av en person som redan är bosatt i Regionen, om en annan kommun enligt 16 c eller 16 d LSS har ansvaret och om ansökan avser insats enligt 9 8 eller 9, eller andra insatser enligt 9 och den enskilde ordnar eget boende. Ansvar enligt 16 c och 16 d upphör om bosättningskommunen påbörjar verkställighet av insatser efter förhandsbesked. 8. Allmänna principer för handläggning Beslut om att bevilja insats enligt LSS fattas när en person: ansöker om insatsen omfattas av LSS personkrets är i behov av insatsen enligt LSS intentioner har ett behov som inte tillgodoses på annat sätt är i behov av en insats som återfinns i 9 LSS LSS inskränker inte de rättigheter som en enskild person kan ha enligt annan lag. Lagen fungerar parallellt med SoL och HSL. Handläggaren ska upplysa om detta samt om de skillnader som finns mellan SoL och LSS. Enligt LSS ska aktuella insatser hålla en hög kvalitet när det gäller kontinuitet, medbestämmande samt möjlighet till individuell utformning av insatsen. Ärendenr SON 2017/413 Datum En 15-åring som själv förstår vad saken gäller och kan uttrycka en vilja kan inte beredas särskilda insatser enligt lagen enbart på vårdnadshavaren eller annan legal ställföreträdares begäran. Även när barn är under 18 år och det är dess vårdnadshavare som företräder barnet så ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Handläggare och utförare ska alltid kommunicera beslut och insatser med barnet. Åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Handläggare och utförare kan prata 4 (14)

9 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] med barnet även mot vårdnadshavarens vilja om barnet uppnått ålder och mognad, det bestämmer då barnet. När föräldrar har separerat och har gemensam vårdnad om ett barn, skall kontakt tas med båda föräldrarna. När en åtgärd rör ett barn ska barnets bästa särskilt beaktas, detta gäller även insatser för vuxna som kan beröra ett barn. Barnets bästa kan inte utgöra någon grund för att avslå en insats till en vuxen, barnets bästa är inte ett eget kriterium för rätten till insatser. När insatsen inte är förenlig med barnets bästa ska man ta hänsyn till detta vid utformningen av utförandet av insatsen. Vid bedömning av behovet av insatser för barn ska det stöd och den omvårdnad en förälder ger till ett barn i samma ålder utan funktionsnedsättning utgöra norm för vad som är normalt. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver vad som är normalt utgör grunden för bedömning. Personal inom socialförvaltningen har anmälningsskyldighet enligt 14 kap 1 SoL om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Personal har enligt samma bestämmelse uppgiftsskyldighet vid Individ- och familjeomsorgens utredning av barnets förhållanden. LSS kan inte kompensera varken för bristande föräldraförmåga eller brister i barn och ungas hemmiljö, och kan inte heller tillämpas när det finns ett skyddsbehov för barn. Föräldrarnas förmåga och hemmiljön kan då behöva utredas genom en barnavårdsutredning (11 kap 1 och 2 SoL). 8.1 Ansökan Insatser enligt LSS är frivilliga och behovet av insatser ska endast utredas när den enskilde själv har ansökt om sådana. I utredningen och behovsbedömningen ingår att bedöma om personen omfattas av LSS personkrets, är i behov av begärd insats för att tillförsäkras goda levnadsvillkor och att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Ärendenr SON 2017/413 Datum Utredning För att kunna bedöma behov och göra en helhetsbedömning kan uppgifter om den enskilde behöva samlas in på olika sätt från den enskilde, företrädare, anhöriga och representanter för andra myndigheter. Vid samtal med den enskilde ska vid behov lämplig tolk anlitas. Diagnosen och funktionsnedsättningen ska styrkas genom intyg från legitimerad personal som har rätt att diagnostisera den aktuella funktionsnedsättningen. Normaliseringsprincipen ska vara vägledande, dvs. bedömningen ska ske utifrån en jämförelse med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning. Som ett led i behovsbedömningen prövas om behovet kan avhjälpas eller minskas genom generella åtgärder t.ex. bostadsanpassning, tekniska hjälpmedel eller bostadsbyte. I LSS 9 ingår 10 insatser. Finns inte den sökta insatsen bland dessa insatser kan inte insatsen beviljas genom LSS. Vård, behandling, habilitering och rehabilitering faller utanför LSS. 5 (14)

10 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] 8.3 Beslut Beslut om insatser enligt LSS ska fattas inom tre månader från det att ansökan inkommit till myndighetsavdelningen. Beslut om insatser ska som princip vara tidsbegränsade. Besluten tidsbegränsas med tidsperioder som bedöms lämpliga i förhållande till den enskildes aktuella behovssituation och på insatsernas karaktär och omfattning. Av beslut ska tydligt framgå vilken insats som beviljas, tidsperiod och eventuell frekvens. 8.4 Uppföljning Alla beslut om insatser ska årligen eller vid behov följas upp för att den enskilde ska tillförsäkras rätt insats. 8.5 Genomförandeplan Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en genomförandeplan. Utföraren ska tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan med hur beslutad insats ska genomföras. Genomförandeplanen ska utgå från beslutet och målet med insatsen. Den ska beskriva hur ett beslut ska omsättas praktiskt. Genomförandeplanen är ett underlag för handläggaren i samband med uppföljning av beslutad insats. 9. Individuell plan I samband med att en LSS-insats beviljas ska den enskilde erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas. Den som har beviljats en insats ska när som helst kunna begära att en individuell plan upprättas, om det inte redan har skett. Den individuella planen ska garantera det är den enskilde som begär att en individuell plan ska göras och som avgör planens omfattning och vilka insatser som ska samordnas med andra myndigheter. Handläggaren ansvarar för att berörda sammankallas och att den individuella planen dokumenteras samt undertecknas av handläggare och den enskilde eller företrädare. Den individuella planen ska underlätta samordning av den enskildes insatser och ska vara ett resultat av en gemensam planering mellan den enskilde, handläggaren, andra viktiga personer och myndigheter. Det ska av planen framgå vad som ska göras på kort och lång sikt samt hur ansvaret fördelas, när eventuella ändringar ska vara genomförda och när planen ska stämmas av. Den individuella planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång per år. Ärendenr SON 2017/413 Datum Riktlinjer för bedömning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 10.1 Rådgivning och annat personligt stöd enligt 9:1 LSS (Råd och stöd) Insatserna ska vara ett komplement till sjukvårdande behandling, habilitering, rehabilitering eller andra insatser som faller inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Det kan röra sig om insatser av rådgivande och allmänt stödjande karaktär. Myndighetsavdelningen beslutar om insatsen råd och stöd och Habiliteringen inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen ansvarar för utförandet Personlig assistans enligt 9:2 LSS (Personlig assistans) Med personlig assistans menas ett personligt utformat stöd, som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer. 6 (14)

11 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] För rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses hjälp med mycket personliga angelägenheter som personlig hygien, att äta, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den enskilde. Den som har rätt till insatsen för sina grundläggande behov har också rätt att få personlig assistans för andra personliga behov som att komma ut i samhället, studera eller arbeta om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Personlig assistans beviljas inte vid korttidsvistelse eller beslut om bostad med särskild service då omvårdnad ingår i dessa insatser. Hänsyn ska tas till vad som normalt faller under makars respektive föräldrars ansvar enligt Äktenskapsbalken och Föräldrabalken. Av utredning om personlig assistans ska framgå vad insatsen ska innehålla både när det gäller grundläggande och andra hjälpbehov liksom hur mycket assistanstid som är beräknad för att tillgodose de olika hjälpbehoven. Städning, inköp och liknande uppgifter som inte görs tillsammans med den enskilde som ett led i det personliga stödet skall inte tas med vid beräkningen. Om personen med funktionsnedsättning lever i gemensamt hushåll utförs personligt stöd vid skötsel av den personens del av det gemensamma ansvaret för hem och hushåll. Fastighetsskötsel och trädgårdsarbete utförs inte av personlig assistent. För barn och ungdomar utförs personligt stöd vid skötsel av rum och hushållssysslor i den mån dessa sysslor normalt utförs av barn och ungdomar i motsvarande ålder. Rätten till personlig assistans enligt LSS finns kvar när den enskilde fyller 65 år om insatsen har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller ansökan om sådan insats inkommer senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad. Insatsen personlig assistans får inte utökas efter det att den enskilde fyllt 65 år, ansökan om utökad hjälp får i stället ske enligt SoL. Behov av mer än en personlig assistent samtidigt När en person har bedömt behov av mer än en personlig assistent samtidigt har han eller hon rätt till flera assistenter. Detta under förutsättning att möjligheterna att erhålla bostadsanpassningsbidrag eller andra hjälpmedel har utretts. Den enskilde måste inte välja sådan anpassning av bostaden eller hjälpmedel även om sådana beviljas. Ansvar för arbetsmiljö är en fråga för utföraren och i dessa fall beviljas inte dubbelassistans. Ärendenr SON 2017/413 Datum Föräldrar med funktionsnedsättning Omvårdnad av barn till en person med funktionsnedsättning är som huvudregel inte grund för att beräkna timmar för personlig assistans. Undantag kan göras under spädbarnsåret då barnet känslomässigt och praktiskt är totalt beroende av sin förälder. Det är då naturligt att assistenten hjälper föräldern att klara den praktiska omvårdnaden av barnet. Behovet bedöms med beaktande av den andra förälderns ansvar som förälder eller äkta make/maka. 7 (14)

12 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] Personlig assistans till barn Bedömning av barns rätt till personlig assistans sker enligt samma kriterier som för vuxna med funktionsnedsättning. Vid bedömningen av personlig assistans för barn ska föräldraansvaret beaktas. Vid ansökan om personlig assistans ska handläggaren informera om att ett pågående vårdbidrag ofta reduceras som en följd av insatsen personlig assistans. Grundregeln är att för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar ska skolan tillgodose deras behov inom ramen för skolans verksamhet. Detta genom möjlighet till individuellt stöd av resursperson eller elevassistent. I undantagsfall kan barn och ungdomar ha rätt till insatsen personlig assistans under vistelse i barnomsorg eller skola. Särskilda skäl kan föreligga vid någon av följande situationer: den enskildes funktionsnedsättning skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än med sin eller sina personliga assistenter personen hälsotillstånd kräver att den personliga assistenten finns till hands funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att den assistansberättigade har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig eller funktionsnedsättningen eller kombinationen av flera funktionsnedsättningar är sådan att den enskilde behöver tillgång till någon person med ingående kunskap om honom/henne och hälsotillståndet Om insatsen personlig assistans i barnomsorg eller skola efterfrågas ska samråd ske mellan berörda parter. Personlig assistans kan inte beviljas för den tid ungdomen har korttidstillsyn. Personlig assistans i daglig verksamhet Om det finns särskilda skäl kan personlig assistans beviljas i daglig verksamhet. Särskilda skäl är om den enskilde har ett absolut behov av att ha ett begränsat antal personer knutna till sig. Assistansen ska vara nödvändig för den enskildes kommunikation eller för att på grund av hälsotillståndet kunna avläsa brukarens signaler. I daglig verksamhet ansvarar den personliga assistenten endast för omvårdnad, i övrigt ansvarar ordinarie personal. Ärendenr SON 2017/413 Datum Personlig assistans under vistelse på sjukhus Huvudregeln är att personlig assistans inte beviljas vid institutionsvård och sjukhusvistelser. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för omvårdnad under sjukhusvistelse. Den som har personlig assistans enligt LSS kan, efter behovsbedömning ges möjlighet att ha med sig sin personlige assistent under sjukhusvistelse under högst fyra veckor om: funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att den personliga assistenten finns till hands hälsotillståndet kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den enskilde finns till hands 8 (14)

13 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] den enskildes möjligheter att kommunicera kräver att ett begränsat antal personer med ingående kunskaper om denne finns till hands Tillfälligt behov av personlig assistans För tillfälliga utökningar av assistansen utöver vad som beviljats inom ramen för den statliga assistansersättningen (SFB) ansvarar Regionen såväl för att faktiskt tillhandahålla som att finansiera assistansen. Som exempel på ett tillfälligt behov kan vara utökning vid semesterresa, deltagande i konferenser eller vid den enskildes sjukdom. Personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) har det ekonomiska ansvaret för personlig assistans upp till 20 timmar per vecka. Om det av utredningen framgår att det grundläggande behovet överstiger 20 timmar per vecka gör Myndighetsavdelningen en behovsanmälan till Försäkringskassan. Den enskilde kan då ha rätt till statlig assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB). Försäkringskassan ansvarar för utredning och beslut om rätt till assistansersättning enligt SFB. Den enskilde ska själv vända sig till Försäkringskassan och söka assistansersättning. Regionen har dock det yttersta ansvaret för insatsen personlig assistans. Det innebär att om den enskilde inte beviljas statlig assistansersättning inträder Regionens ansvar att utreda behov av personlig assistans. Om Försäkringskassan i första instans avslagit en ansökan om assistansersättning kan brukaren ansöka om personlig assistans hos. Skulle Försäkringskassans beslut senare ändras i högre instans kan Regionen retroaktivt få ersättning från Försäkringskassan. När bedömningen på detta vis skiljer mellan Regionen och Försäkringskassan ska handläggaren erbjuda den enskilde stöd att överklaga Försäkringskassans beslut. Informationsskyldighet Förslag till ändring i lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förslaget innebär att kommunen får en förtydligad skyldighet, gentemot enskilda som har fått beslut från Försäkringskassan om avslag eller indragning av assistansersättning, om att informera om vilka möjligheter till stöd som finns enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagförslag förväntas träda i kraft 1 juli Myndighetsavdelningen jobbar och har rutin (se rutinhandboken) som ska följas enligt nya lagförslaget. Ärendenr SON 2017/413 Datum s skyldigheter vid vakanser orsakade av sjukdom ansvarar för att såväl tillhandahålla som finansiera personlig assistans vid tillfälligt behov av assistans på grund av att den ordinarie assistenten är sjuk. Brukaren måste ansöka om insatsen hos Regionen och det är brukaren som avgör om han eller hon vill att Regionen går in med en vikarie eller om Regionen skall betala ut ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans till brukaren eller dennes assistansanordnare. Regionens skyldighet är att svara för den faktiska merkostnad som uppstått vid ordinarie assistents sjukfrånvaro. En ansökan om ekonomiskt stöd till skäliga kostnader vid ordinarie assistents frånvaro betraktas och handläggs som ett sedvanligt LSS-ärende. Regionen skall därefter alltid fatta beslut om insatsen enligt 9 2 LSS. Se särskild rutin. 9 (14)

14 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] s skyldigheter vid vakanser orsakade av rekryteringssvårigheter Vid anordnares extra ordinära rekryteringssvårigheter dv s alla möjligheter för anordnaren att verkställa beslutet är utrett så har har det yttersta ansvaret för att tillgodose brukarens behov. Personlig assistans och egenvård Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Bedömning om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård grundar sig i föreskriften SOSFS 2009:6. Föreskriften ska tillämpas i samband med att legitimerad yrkesutövare gör en bedömning av, om en hälsooch sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, planerar egenvården, samt följer upp och omprövar bedömningen. Personliga assistenter utför i de flesta fall egenvård vilket då ingår i omvårdnad. Instruktioner ska ges av hälso- och sjukvården. Personlig assistans och delegering Personlig assistent kan utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter efter delegering av ansvarig legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Den personlige assistenten är då hälso- och sjukvårdspersonal Ledsagarservice enligt 9: 3 LSS (Ledsagarservice) Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och delta i samhällets gemenskap. Ledsagarservice är en insats knuten till aktiviteter i närmiljön utanför hemmet. Insatsen ska ge möjlighet att t.ex. delta i fritidsaktiviteter, i kulturlivet, besöka vänner eller promenera eller vid sjukhusbesök. Hänsyn ska tas till den enskildes helhetssituation; att genom insatsen ge stimulans och bryta isolering. Det individuella behovet avgör när insatsen ska ges samt hur omfattande insatsen ska vara. Avser ledsagarservicen barn och ungdomar ska det behov som går utöver vad som är normalt för ett barn i aktuell ålder läggas till grund för bedömningen. Beroende på barnets ålder och mognad så är det ett också ett ansvar för föräldrarna att följa sitt barn till olika aktiviteter. Beslut om ledsagning gäller vanligen antal timmar per månad. Beslut kan inte fattas i efterhand. Ärendenr SON 2017/413 Datum Biträde av kontaktperson enligt 9: 4 LSS (Kontaktperson) Insatsen biträde av kontaktperson innebär att den enskilde kan ges ett personligt stöd som underlättar ett självständigt liv i samhället. Insatsen syftar till att bryta social isolering genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter. Insatsen innehåller ingen omvårdnad. Insatsen ges som ett icke professionellt stöd, något krav på särskild yrkeskompetens ställs inte. Kontaktperson erbjuds enskilda som saknar eget socialt nätverk av vänner, arbetskamrater och släktingar eller vilkas nätverk inte kan bistå med det stöd den enskilde eller familjen behöver. Kontaktpersonens 10 (14)

15 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] viktigaste uppgift är att fungera som ett personligt stöd i olika situationer. Insatsen bygger på medmänsklig kontakt och gemenskap. Om den enskilde har ett eget förslag på vem som skall utses som kontaktperson ska detta framgå av utredningen. Utföraren utreder sedan om den personen kan anses lämplig. Beslut om kontaktperson ska ange nivå och motsvarande timmar per månad Avlösarservice i hemmet enligt 9: 5 LSS (Avlösarservice i hemmet) Avlösarservice innebär att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga, familjehemsföräldrar eller andra närstående för att dessa ska få avkoppling eller delta i egna aktiviteter. Den kan också vara en förutsättning för att föräldrar ska kunna ägna sig åt syskon eller för att kunna resa bort. En bedömning ska göras av hela familjens behov. Familjehemsföräldrar kan inte själva ansöka om insatsen enligt LSS utan det måste den enskilde eller dennes företrädare göra. Insatsen utförs i den enskildes hem. Avlösarservice kan ges både som en regelbunden insats och vid oförutsedda situationer ibland med kort varsel. Den bör kunna vara tillgänglig under dagtid, kvällar och nätter samt helger. Beslut om avlösarservice i hemmet ska ange antal timmar per vecka Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9: 6 LSS (Korttidsvistelse utanför det egna hemmet) Korttidsvistelse innebär att en person med funktionsnedsättning tillfälligt under kortare tid vistas i ett korttidshem, hos en korttidsfamilj eller lägerverksamhet. Insatsen kan fungera både som en regelbunden insats och en insats vid akuta behov. Syftet med insatsen är dels att den enskilde ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga kan få avlösning i omvårdnadsarbetet. I vissa fall kan insatsen beviljas även om endast ett av kriterierna föreligger. Om behov av avlastning till den ena föräldern föreligger, bör i första hand undersökas om den andre föräldern helt eller delvis tillgodoser behovet. Ur barnperspektiv bör denna lösning i de flesta fall vara den bästa. Med beaktande av barnperspektiv vid bedömning av barnets behov av korttidsvistelse gäller som riktmärke att korttidsvistelse i regel kan omfatta högst hälften av tiden. I de fall behovet av avlösning i omvårdnadsarbetet är större bör andra insatser komma ifråga. Beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet ska ange antal dygn per månad. Ärendenr SON 2017/413 Datum Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och under lov enligt 9: 7 LSS (Korttidstillsyn) Korttidstillsyn är en insats för unga över 12 år med funktionsnedsättning som inte klarar sig själva utan behöver tillsyn före och efter skoldagen samt under skollov och ferier. Till och med 12 års ålder ansvarar skolbarnsomsorgen för tillsyn efter skolan. Behovet av insatsen uppstår normalt på grund av förälderns förvärvsarbete eller studier men kan också beviljas om föräldern är sjukskriven och sjukdomstillståndet medför att denne inte klarar av att vårda barnet. Tillsynen kan ges i olika former som reguljär fritidsverksamhet med extra stöd, i särskilda grupper. I insatsen ingår omvårdnad. 11 (14)

16 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] 10.8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet enligt 9: 8 LSS (Bostad med särskild service för barn eller ungdomar) Boende utanför föräldrahemmet är en insats som riktar sig till de barn och ungdomar som har ett speciellt behov av stöd. Det är i första hand ett stort omvårdnadsbehov som gör att denna insats kan bli aktuell. Barnet ska i första hand få ett individuellt stöd genom andra insatser enligt LSS, SoL och HSL samt genom insatser av förskola, skolbarnomsorg och skola. Boende i familjehem eller bostad med särskild service är en insats som kan komma i fråga först om barnet, trots stödinsatser i hemmet, inte kan bo kvar. Föräldrahemmet skall vara den naturliga basen och insatsen ska ses som ett komplement till barnets hem. Handläggaren ska noga följa insatserna familjehem och bostad med särskild service för barn och ungdomar. Handläggarna ska regelbundet besöka den unge i det hem den vistas, ha enskilda samtal med den unge och samtala med vårdnadshavare och familjehem. Uppföljning ska omfatta den unges hälsa, utveckling, social beteende och skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående. Boende i familjehem För barn med svåra funktionsnedsättningar som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar är familjehem den insats som i första hand ska prövas. Familjehem innebär att barnet bor hos en annan familj än den egna. Beslut om placering i familjehem fattas i enlighet med bestämmelserna i SoL, socialtjänstförordningen (SoF) och LSS. Inför placeringen ska en vårdplan upprättas i enlighet med SoL 14 kap 3 och familjehemmet ska vara utrett av utförare. Placeringen ska övervägas var 6:e månad enligt SoL 6 kap 8. För de barn och ungdomar som behöver bo i familjehem och omfattas av LSS fattas beslut enligt LSS 9 p 8, för dem som inte omfattas av LSS fattas beslut enligt SoL 4 kap 1. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar I en bostad med särskild service bor några barn eller ungdomar tillsammans och bostaden ska fungera så hemlikt så möjligt. I en sådan bostad ska finnas personal dygnet runt. För barn med speciella behov, som inte kan bo i föräldrahemmet och som kräver omvårdnad av personal med speciell kompetens, kan bostad med särskild service vara ett bättre alternativ är familjehem. Ärendenr SON 2017/413 Datum I insatsen ingår hälso- och sjukvård enligt HSL 18. För barn-, ungdomar och vuxna ingår ledsagning till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Huvudregeln är att den enskildes hela behov ska tillgodoses genom personal i boendet. Föräldrars ersättningsskyldighet Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till Regionens kostnader när ett barn under 18 år får vård i ett annat hem än det egna. Detta ska ske i enlighet med Riktlinjer för handläggning av ersättning från föräldrar se länk 12 (14)

17 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] Beslutet att ta ut ersättning för vården bör finnas redovisat i beslutet om boende. Då ersättningsskyldigheten endast gäller stadigvarande boende undantas korttidsvistelse eller andra tillfälliga boendeformer Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9: 9 LSS (Bostad med särskild service för vuxna) Bostad med särskild service för vuxna är ett permanent boende för personer med sådana funktionsnedsättningar att de har rätt till insatsen. För att bli beviljad bostad med särskild service ska brukaren ha omfattande stödbehov. Insatsen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning skall ha möjlighet att leva och bo så likt andra människor som möjligt i en fullvärdig bostad som är den enskildes permanenta hem. Med insatsen bostad med särskild service avses ett boende med fast personalstöd. I insatsen ingår förutom bostad även omvårdnad, hälso- och sjukvård enligt HSL 18, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter, undantaget är annan särskilt anpassad bostad. Stöd och service i anslutning till annan särskilt anpassad bostad kan ges genom ledsagarservice och personlig assistans enligt LSS eller hemtjänst enligt SoL. Insatsen bostad med särskild service är en insats där socialförvaltningen anvisar en bostad, den kan inte beviljas i den enskildes privata bostad. För personer med behov av omvårdnads- och serviceinsatser i sin privata bostad kan det vara aktuellt att bevilja hemtjänstinsatser enligt SoL. För personer med neuropsykiatriska diagnoser som har behov av ett kvalificerat socialt och psykologiskt stöd kan det vara aktuellt att bevilja boendestöd enligt SoL. För personer som behöver praktiska insatser och där kvalificerat socialt och psykologiskt stöd inte krävs bör i första hand hemtjänst komma ifråga. En person som ansöker om bostad med särskild service kan ha synpunkter och önskemål när det gäller bostadsform och bostadsort. Det finns ingen ovillkorlig rätt att få ett boende på en viss ort. Om ett visst boende eller boende på en viss ort inte kan erbjudas, men lämpligt boende kan erbjudas någon annanstans, ska ansökan avslås i denna del (s.k. delavslag). Personen kan överklaga att han eller hon inte har fått det önskade boendet. Av utredningen ska framgå vilken typ av bostad gruppboende, serviceboende eller särskilt anpassad bostad som beviljas. Efter två erbjudanden om namngivna boenden upphör beslutet med hänvisning till att behovet anses tillgodosett på annat sätt (enligt beslut i socialnämnden SON2016/156). Ärendenr SON 2017/413 Datum Gruppbostad Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer med ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Gruppbostad är ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen och där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. Servicebostad Servicebostaden utgörs av fullvärdiga lägenheter som är geografiskt samlade och stödet till den enskilde utgår från en fast personalgrupp. De som bor i en servicebostad skall ha tillgång till samvaro i en gemensamhetslokal. 13 (14)

18 Bilaga 1 [Dokumentets rubrik] Annan särskilt anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad avses en bostad med anpassning för personer med funktionsnedsättning men utan fast bemanning. Annan särskilt anpassad bostad är lägenheter som den enskilde får tillgång till efter beslut. En enskild som har behov av att anpassa sin egen lägenhet får ansöka om bostadsanpassning Daglig verksamhet enligt 9: 10 LSS (Daglig verksamhet) Personer med funktionsnedsättning enlig personkrets ett och två LSS som är i yrkesverksam ålder och som saknar förvärvsarbete eller inte går på någon utbildning kan få beslut om insatsen daglig verksamhet. Personer som omfattas av personkrets tre kan ges sysselsättning som bistånd enligt SoL. Insatsen ska bidra till att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till en meningsfull sysselsättning och delaktighet i samhället samt till att öka personens förutsättningar att senare få en anställning i arbetslivet. I insatsen ingår hälso- och sjukvård enligt HSL 18. Den lagstadgade rätten till daglig verksamhet upphör vid 65-årsdagen. Eftersom daglig verksamhet är en insats för personer i yrkesverksam ålder tillämpar principen att den enskilde har rätt att delta i daglig verksamhet fram till 67- årsdagen, den ålder då yrkesverksamma i regel har avgångsskyldighet. Beslut om daglig verksamhet gäller antal hela eller halva dagar per vecka. Med hel dag avses 7 timmar per dag inklusive lunch, med halv dag avses upp till 4,5 timmar per dag inklusive lunch. Den enskilde har enligt Lagen om valfrihet (LOV) rätt att välja utförare. Transport till och från daglig verksamhet ingår inte i insatsen. Ärendenr SON 2017/413 Datum (14)

19 Hanna Ogestad Bilaga 2 Tjänsteskrivelse SON 2018/62 26 februari 2018 Socialnämnden Kvalitetsberättelse 2017 och kvalitetsplan 2018 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelse för 2017 och kvalitetsplan för Sammanfattning s kvalitetsarbete beskrivs i en kvalitetsberättelse och utgår från föreskriften om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. Förvaltningen har en tydlig ansvarsfördelning av kvalitetsarbetet och i verksamheterna så pågår utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta innebär att man på olika sätt samlar sina resultat, analyserar dessa för att sedan identifiera och prioritera förbättringsområden. Brukarundersökningar har genomförts inom flera områden och flera resultat ligger över snittet för riket. Förbättringsområden som kartlagts är att utveckla arbetet och kunskapen kring processer och rutiner, utveckla det systematiska förbättringsarbetet, säkra att brukare vet hur man lämnar synpunkter och klagomål samt öka antalet rapporterade missförhållanden. Utifrån de resultat som sammanställts och analyserats på analysveckan så är en plan framtagen för de kvalitetsuppföljningar som skall genomföras under Uppföljningar kommer att göras inom hemtjänst, särskilt boende, socialpsykiatri, LSS-verksamheter och hemsjukvård. Beslutsunderlag Kvalitetsberättelse Tjänsteskrivelse daterad 26 februari Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Hanna Ogestad, kvalitetschef 1 (1) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

20 Bilaga 2 RAPPORT s Kvalitetsberättelse 2017 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2017/73 Version [1.0] s Kvalitetsberättelse 2017 Innehåll Inledning... 2 Kvalitetsberättelser... 2 Ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbetet... 2 Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad... 4 s styrning av kvalitet... 4 Processer och rutiner... 5 Samverkan... 5 Systematiskt förbättringsarbete... 6 Riskanalys... 6 Egenkontroll... 6 Resultat egenkontroll... 7 Utredning av avvikelser... 9 Klagomål och synpunkter - säg vad du tycker... 9 Rapporteringsskyldighet Missförhållanden enligt SoL - egen regi Lex Sara rapporterade till IVO Personalens medverkan i kvalitetsarbetet...12 Plan för kvalitetsuppföljningar Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

21 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Inledning Kvalitetsberättelsen utgår från föreskriften om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 s kvalitetsarbete grundar sig på: Socialtjänstlagen, 3 kap. 3. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifterna inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Hälso- och sjukvårdslagen, 18. Varje kommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 6. Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) definieras kvalitet som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Målområdet kvalitet i koncernstyrkortet. I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet Förvaltningens verksamhetsplan utifrån kvalitetsperspektivet. För 2017 har prioriterade aktiviteter varit införande av IBIC, genomförande planer och samordnad individuell plan, SIP. Kvalitetsberättelser Berörda verksamheter i både egen och privat regi, har inkommit med kvalitetsberättelse avseende Av dessa kan man utläsa att samtliga verksamheter fortsätter sitt arbete med kvalitet utifrån föreskriften Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbetet Ett välfungerande kvalitetsarbete förutsätter att det finns en tydlig ansvarsfördelning och befogenheter för att implementera, utveckla och vidta åtgärder inom verksamheterna. Kvalitet är ett personligt åtagande där varje chef och medarbetare har ett ansvar för kvaliteten i sitt eget arbete. Chefer och medarbetare på alla nivåer i ansvarar för att ta del av det systematiska kvalitetsarbetet. 2 (18)

22 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Socialnämnden beslutar genom strategier och övergripande mål i verksamhetsplanen och fastställer ledningssystem, riktlinjer, uppdrag och kvalitetsdokument samt kvalitetsgarantier. Socialdirektören har det yttersta ansvaret för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten, att utse verksamhetschefer enligt HSL samt medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Socialdirektören har vidare ett ansvar för att: kommunicera och omsätta socialnämndens övergripande strategier och mål inom verksamheten mål för verksamheten formuleras och att dessa nås bevaka verksamhetens totala resursbehov för att säkerställa kvalitetsarbetet på lång och kort sikt Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att förvaltningen har system som säkrar en hög patientsäkerhet och en god och säker vård. MAS ansvarar även för att det finns system för anmälningar av vårdskador och risk för vårdskador, hantering av avvikelser, säkra rutiner för läkemedelshantering, att dokumentationen sker enligt patientdatalagen och att delegeringar av arbetsuppgifter är förenliga med säkerhet för patienterna. MAS deltar i kvalitetsuppföljningar och ansvarar där för uppföljningen av hälso- och sjukvårdsinsatserna. Kvalitetschef har övergripande ansvar för kvalitets- och utvecklingsarbete, kvalitetskrav och systematisk uppföljning. Utifrån uppföljning dokumenteras handlingsplaner som åläggs utförare som inte uppfyller kraven. Kvalitetschef ansvarar även för: att på socialnämndens uppdrag ge förslag på och vid behov revidera socialförvaltningens ledningssystem identifiering, framtagande och uppdatering av de förvaltningsgemensamma processer och rutiner i ledningssystemet att följa upp, utvärdera, utveckla och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet avseende förvaltningsgemensamma processer och rutiner det förvaltningsgemensamma förbättringsarbetet i samverkan med berörda chefer att på förvaltningsnivå sammanställa analys av inkomna synpunkter, klagomål, eller rapporter enligt Lex Sarah sammanfatta årets kvalitetsarbete i förvaltningens kvalitetsberättelse Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Myndighetschef ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet inom myndighetsutövningen, att utredning, beslut och beställning av individuella insatser motsvarar den enskildes behov av vård och stöd. Avdelningschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård och omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Avdelningschef ansvarar för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det innefattar även att göra risk- och händelseanalyser, utöva egenkontroll och ta emot och utreda synpunkter från bru- 3 (18)

23 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 kare. Avdelningschef ska varje år upprätta kvalitetsberättelse (SoL, LSS) och patientsäkerhetsberättelse (HSL) i samband med årets bokslut. Avdelningschef har det samlade ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet inom avdelningen. Verksamhetschef enligt HSL ansvarar för att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården samt kontinuerligt samråda med MAS. Verksamhetschefen ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Vidare ska verksamhetschefen löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Enhetschef ansvarar för att bryta ned målen till verksamhetsmål och att kvalitetsarbetet förankras hos medarbetare. Enhetschef ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Enhetschef ska även löpande bedöma om de finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Enhetschef har det samlade ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet inom enheten. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Medarbetare ska medverka i riskoch avvikelsehantering, delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat samt visa engagemang utifrån koncernstyrkortets värderingar, omtanke, förtroende och delaktighet. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden. Verksamheter både in egen och privat regi beskriver i sina kvalitetsberättelser en tydlig ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet i sina respektive organisationer. Ett flertal verksamheter har startat särskilda forum för det systematiska kvalitetsarbetet, så kallade, kvalitetsråd eller kvalitetsforum. Andra har kvalitet som en stående punkt på mötesdagordningar. Detta för att säkra att kvalitetsfrågorna lyft upp och ständigt arbetas med i syfte att öka verksamhetens kvalitet. Utvecklingsområde Inget förbättringsarbete bedöms behövas då samtliga verksamheterna har en tydlig ansvarsfördelning Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad s styrning av kvalitet Socialnämnden tar beslut om dokumenten Uppdrag och kvalitetskrav. I dessa beskrivs utförarnas uppdrag samt de kvalitetskrav som ställs. Dessa dokument finns för: anhörigstöd, hemsjukvård och de flesta verksamheter inom äldreområdet och funktionsnedsättning. Under 2018 planeras en revidering av ett flertal av dokumenten samt att nya dokument skall skapas för det hälsofrämjande arbetet samt Hem för vård och boende (HVB) och stödboende. 4 (18)

24 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Socialnämnden har beslutat om riktlinjer för ett Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Processer och rutiner Den förvaltningsövergripande analysen av resultat sker utifrån följande huvudprocesser: - Särskilt boende enl. SoL - Hemtjänst enl. SoL - Hemsjukvård - Daglig verksamhet enl. LSS - Bostad med särskild service enl. LSS - Personlig assistans - Barn och unga - Ekonomiskt bistånd - Missbruk och beroendeverksamheten - Socialpsykiatri De flesta verksamheterna arbetar med att kartlägga processer och rutiner och använder dessa i sitt förbättringsarbete. Flera avdelningar har kvalitetsråd/kvalitetsforum som forum för processarbetet och förbättringsarbetet. Några verksamheter har svårare att beskriva sina huvudprocesser och beskriver inte heller processer som kartlagts. Utvecklingsområde Arbetet med processer har nu pågått under flera år. Vi behöver säkra att samtliga utförare har kunskap om processkartläggningar och på vilket sätt de kan vara till nytta för att säkra kvaliteten i verksamheten. Samverkan har ett nära samarbete med både Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) och Utbildning och arbetslivsförvaltningen (UAF). I Barnsam sker samverkan med de andra berörda förvaltningarna kring barn och ungdomar. Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Mellan socialför förvaltning och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns en samverkansstruktur med gemensamt politiskt arbetsutskott, en grupp för samordnad ledning och styrning (SLS). Vidare finns arbetsgrupper både med chefer på avdelnings och enhetsnivå som behandlar gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor. Det finns även ett flertal överenskommelser med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som är riktlinjer för samverkan mellan förvaltningarna. 5 (18)

25 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Samtliga verksamheter har i sin kvalitetsberättelse identifierat sina viktigaste samverkanspartners. Många har strukturerade samverkansformer men de är oftast inte dokumenterade och gränssnitten är inte processkartlagda. Utvecklingsområde: Inget förbättringsarbete bedöms behövas då samtliga verksamheter har identifierat sina viktigaste samverkanspartners Systematiskt förbättringsarbete På förvaltningsövergripande nivå så är en del av det systematiska förbättringsarbetet den årliga analysveckan. Under denna vecka analyseras resultat från s samtliga verksamhetsområden. Utifrån denna analys identifieras styrkor och förbättringsområden och är även ett underlag för förvaltningens årsredovisning och även verksamhetsplan för kommandekommande år. De identifierade förbättringsområdena lyfts på forum för alla utförare både i egen och i enskild regi, så kallade branschråd. På verksamhetsnivå har de flesta verksamheterna, i sin kvalitetsberättelse, beskrivit att de arbetar systematiskt med kvalitet. Riskanalys Samtliga verksamheter gör riskanalyser och har rutiner för detta. Många gör riskanalyser i samband med förändringar och när man får nya brukare. Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Egenkontroll Den förvaltningsövergripande egenkontrollen görs under den så kallade analysveckan. Analysen grundar sig på följande resultat: - Nationella undersökningar öppna jämförelser och brukarundersökningar. - Förvaltningens egna brukarundersökningar. - Förvaltningens uppföljning av kvalitet genom besök i verksamheterna, enkäter och fokusgrupper och dokumentationsgranskningar. - Sammanställning av patientsäkerhetsberättelser och kvalitetsberättelser - Inkomna klagomål och synpunkter genom Säg vad du tycker. - Rapporterade missförhållanden och lex. Sarah. - Rapporterade vårdavvikelser och lex. Maria. - Resultat i kvalitetsregister. - Olika mätningar t.ex. hygien och trycksårsmätningar. - Tillsyn från IVO och revisioner. - Servicemätningen. De flesta verksamheter har infört en systematisk egenkontroll där man granskar och analyserar olika resultat. I vissa verksamheter sker detta månadsvis och andra årsvis. I kvalitetsberättelserna så framgår områden som i egenkontrollen identifierats som förbättringsområden för verksamheten. 6 (18)

26 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Resultat egenkontroll Brukarundersökningar Under året har brukarundersökningar genomförts inom flera olika insatsområden. Inom äldreomsorgen så genomförs årligen en nationell brukarundersökning där man har möjlighet att jämföra sig både med andra kommuner och med riket. Under året har man även i samarbete med Socialstyrelsen för första gången gjort en brukarundersökning som riktar sig till ensamkommande barn och ungdomar. Vidare så har förvaltningen valt att i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomföra brukarundersökningar inom bostad med särskild service enligt LSS och då både servicebostad och gruppbostad samt boendestöd enligt SoL. Inom individ och familjeomsorgen så har brukarundersökningar genomförts inom ekonomiskt bistånd, missbruk och beroende samt barn och ungdomar. Inom hemsjukvården har en brukarundersökning genomförts i egen regi varför ingen jämförelse kan göras med jämförbara kommuner eller riket. Inom många frågeområden ligger Gotland över eller i nivå med riket och inom vissa områden så kan man se att det finns ett förbättringsarbete att göra. Resultaten har redovisats på berörda branschråd, där utförare både inom egen och privat regi deltar. Vidare så har resultaten tagit upp på avdelningarnas ledningsgrupper och anslag har satts upp i allmänna utrymmen. Exempel på påbörjade förbättringsarbeten utifrån brukarundersökningarna är bland annat utveckling av kommunikationssätt, översyn av organisation, öka kunskapen om äldres upplevelser av ensamhet samt att utveckla former för delaktighet. En redovisning av de olika brukarundersökningarna redovisas i bilaga 1. I redovisningen framgår antal svarande, andel män och kvinnor, jämförelse med riket, identifierade styrkor och förbättringsområden samt planerade åtgärder för I verksamheterna har man under 2017 arbetat med flera områden för att förbättra brukarnöjdheten. Några exempel på detta är hur man arbetar för att brukare skall veta vart man vänder sig med klagomål, arbeta för att brukare ska kunna påverka den tid man får hjälp och arr informera vid tillfälliga förändringar. Öppna jämförelser. Under 2017 kom resultat för öppna jämförelser inom följande områden: Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Socialpsykiatri Barn o unga Missbruk och beroende Ekonomiskt bistånd Våld i nära relationer 7 (18)

27 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Nedan följer de övergripande styrkor och förbättringsområden som kunnat identifieras i ÖJ 2017: Styrkor Samordnad individuell plan, SIP Standardiserad bedömningsmetod FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet Plan för kompetensförsörjning IBIC är en del av både utredning och uppföljning för äldre Förbättringsområden Intern samordning Extern samordning Skyddande av personuppgifter Systematisk uppföljning En mer detaljerad redovisning av resultat går att läsa i bilaga 2. Utvecklingsområde: Av ovanstående förbättringsområden så har flera varit återkommande under de senaste åren. Förvaltningen har valt att i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och socialstyrelsen under 2018 anordna en utbildning i systematiskt förbättringsarbete för att förbättra arbetet i området. Servicemätning av socialförvaltningen En servicemätning har genomförts inom. För socialtjänsten så har man ringt och skickat mail inom tre områden: äldre, funktionsnedsättning samt individ och familjeomsorg. Andelen anges i procent: Tillgänglighet Individ och familjeomsorg Äldreomsorg Handikapp Svar på frågan Information Intresse och engagemang Bemötande Svarstider Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Det finns flera förbättringsområden för vår verksamhet varav några områden är telefontillgängligheten och huruvida man får svar på sin fråga. Något som påverkar förvaltningens resultat är att man valt att ha ett mottagningsteam som tar emot samtal rörande äldre och funktionshinderområdet. Mottagningsteamets tider är 9 12 vilket inte motsvarar tiderna i mätningen. 8 (18)

28 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Utvecklingsområde: Förvaltningsledningen kommer att arbeta vidare med frågan och identifiera förvaltningens förbättringsområden. Detta kommer att ske när Regionens servicepolicy för 2018 är fastställd. Kvalitetsuppföljningar Kvalitetsuppföljningar har gjorts inom hemtjänst och säbo både i egen och privat regi, mobila teamet, bostad med särskild service LSS och daglig verksamhet LSS. Vid uppföljningsbesök så identifieras både verksamheternas styrkor och förbättringsområden. Nedan följer en sammanställning av dessa: Styrkor: Engagerad personal Bra innehåll i genomförandeplaner Brukare upplever gott bemötande Brukare upplever trygghet Brukare har en kontaktpersonal med ett tydligt uppdrag God kunskap om SIP Hygienombud finns Struktur för brukare delaktighet Förbättringsområden: Information till brukare och anhöriga Möjlighet att komma ut Information till brukare om vart man lämnar synpunkter Användande av genomförandeplan i det dagliga arbetet En rapport upprättas efter varje uppföljningsbesök och en handlingsplan tas fram med de identifierade förbättringsområdena. Verksamheten skickar sedan in förslag på aktiviteter för att förbättra kvaliteten och handlingsplanen godkänns sedan av kvalitets- och utvecklingsavdelningen. I de fall som bristerna anses som allvarliga så kan verksamheten behöva göra omedelbara åtgärder och en uppföljning görs då inom en snar framtid. Under 2017 har brister i en större omfattning identifierats hos en hemtjänstutförare där flera uppföljningsmöten ägt rum. Utföraren har under året valt att avsluta sitt företag och är nu inte längre utförare av hemtjänst på Gotland. Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter - säg vad du tycker Totalt har 146 säg vad du tycker inkommit till socialförvaltningen under Detta är en minskning från föregående år med 67 inkomna synpunkter. Av dessa så har knappt hälften varit positiva synpunkter och några har innehållit både positiva och negativa synpunkter. I några fall har inkomna säg vad du tycker även innehållit förslag till förbättringar. Ett område där antalet inkomna synpunkter minskat är inom hemtjänsten i egen regi 9 (18)

29 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 vilket antas bero på att verksamheten utvecklat nya metoder för att fånga brukares synpunkter från brukarna. Rapporteringen via säg vad du tycker ersätts istället successivt med uppföljningssamtal hos brukaren i syfte att få reda på brukarnas synpunkter. Antal per år De totalt 146 inkomna synpunkterna från brukare är spridda över socialförvaltningens samtliga avdelningar och insatsområden. För de insatsområden där vi har utförare i privat regi så är det även en fördelning på utförare i både privat och egen regi. Detta gör att det är svårigheter att göra en analys då underlaget per område blir litet. Man kan se att de områden som efterfrågar synpunkter från brukare också får in en större del än övriga. Ett exempel på detta är daglig verksamhet i egen regi som gjort ett utskick och därmed fått in ett större antal synpunkter. Flera av de synpunkter som inkommit har varit av allvarligare grad vilket gjort att det blivit en avvikelse och utredning har inletts. Positiva synpunkter: Bra personal Bra verksamhet Nöjd vid vård i livets slut Negativa synpunkter: Brister i kvalitet Brister i tystnadsplikt Dåligt bemötande Försenad tillsyn Nedan följer några exempel där man vidtagit förändring i verksamheten efter inkomna synpunkter från brukare: Rutin att meddela brukare vid förändring av tid Tydlighet kring genomförandeplaner Rutin för att säkerställa att insatser blir verkställda Ärendenr RS SON 2017/73 Datum De totalt 146 inkomna synpunkterna från brukare är spridda över socialförvaltningens samtliga avdelningar och insatsområden. För de insatsområden där vi har utförare i privat regi så är det även en fördelning på utförare i både privat och egen regi. Detta gör att det är svårigheter att göra en analys då underlaget per område blir litet. Man kan se att de områden som efterfrågar synpunkter från brukare också får in en större del än övriga. Ett exempel på detta är daglig verksamhet i egen regi som gjort ett utskick och därmed fått in ett större antal synpunkter. 10 (18)

30 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Utvecklingsområde: Man kan se att det görs förbättringar utifrån inkomna synpunkter på enhetsnivå. För att kunna göra en mer generell analys och se behov av mer övergripande förbättringsområden så behöver antalet inkomna synpunkter öka vilket är ett prioriterat utvecklingsområde i socialförvaltningens verksamhetsplan för Rapporteringsskyldighet I kvalitetsberättelserna beskriver samtliga verksamheter att de har rutiner för att i samband med introduktion och på arbetsplatsträffar informera sin personal om skyldigheten att rapporter missförhållanden Missförhållanden enligt SoL - egen regi. Totalt antal Antal fördelade på avdelningarna Verksamhet Antal rapporter 2016 Antal rapporter 2017 Myndighetsavdelningen Individ och familjeomsorgen Särskilt boende Hemtjänst Omsorg om personer med funktionsnedsättning Hemsjukvård/trygghetspatruller Boende för ensamkommande (ingick då i IFO) 17 unga Övrigt Totalt Ärendenr RS SON 2017/73 Datum De vanligaste händelsetyperna 2017 är: Utebliven insats (257 st.) Beslut ej verkställt (119 st.) Brister i information (94 st) Brister i personlig omvårdnad (86 st) 11 (18)

31 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Lex Sara rapporterade till IVO Totalt har 12 Lex Sarah rapporter skickats till IVO vilket är en minskning med 3 rapporteringar från 2016 då antalet var 15. De händelser som rapporterats som allvarliga missförhållanden enligt Lex Sarah handlar om brister i sekretess, Brister i rutin kring skyddad identitet, fysiska övergrepp och uteblivna insatser. I samtliga Lex Sarah utredningar finns beskrivna förbättringsåtgärder. När IVO har återrapporterat, har man bedömt att utredningarna och förbättringsåtgärderna varit tillräckliga. I kvalitetsberättelserna har verksamheterna sammanställt sina avvikelser och många har även analyserat och identifierat förbättringsområden. Utvecklingsområde: I vissa verksamheter så är det väldigt få rapporterade avvikelser. Det kan tyda på att det är en underrapportering på avvikelser utifrån socialtjänstlagen. Ett förbättringsområde är att kunskapen behöver höjas kring vikten av att rapportera för att sedan kunna analysera och identifiera förbättringsområden. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Samtliga verksamheter beskriver att personalen görs delaktiga i kvalitetsarbetet genom arbete på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och kvalitetsråd. Många har skrivit in skyldigheten i medarbetarkontrakten. Plan för kvalitetsuppföljningar 2018 Utifrån de resultat som framkommit och analyserats på analysveckan så upprättar Kvalitetsoch utvecklingsavdelningen en plan för uppföljningar för kommande år. I bilaga 3 redovisas planen för kvalitetsuppföljningar för Aktuella för uppföljning är sju hemtjänstverksamheter, sex särskilda boenden, sex LSS verksamheter, två verksamheter inom socialpsykiatri samt hemsjukvården. Ärendenr RS SON 2017/73 Datum (18)

32 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Bilaga 2: Brukarundersökningar Hemtjänst Totalt svarade personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 63,4% av de tillfrågade. På Gotland svarade 624 personer, vilket är 68,0% av de tillfrågade. Av de svarande var 66 % kvinnor och 34% män. 29% av de svarande var mellan år och 71% var 80 år och äldre. En anledning till att det är högre andel kvinnor som svarar i enkäten är att det är en större andel kvinnor som har hemtjänst. Styrkor Förbättringsområden 98% (98%)upplever gott bemötande 57% (54%) upplever ensamhet 93% (91%) är nöjda med insatsen 62 % (64%) vet vart de skall vända sig med synpunkter och klagomål Åtgärder: Utifrån de identifierade förbättringsområdena så är följande aktiviteter definierade som prioriterade aktiviteter i s verksamhetsplan för 2018: Identifiera vad som ligger bakom äldres känsla av ensamhet Utveckla former för att få in brukares upplevelser av beviljade insatser Särskilt boende Totalt svarade personer på årets enkät för äldre inom särskilt boende, vilket är 53,8% av de tillfrågade. På Gotland svarade 289 personer, vilket är 62,0% av de tillfrågade. Av de svarande var 29% män och 71% kvinnor. 14% av de svarande var mellan år och 86% var 80 år och äldre. En anledning till att det är högre andel kvinnor som svarar i enkäten är att det är en större andel kvinnor som bor i särskilt boende. Styrkor Förbättringsområden 86% (86%) känner förtroende för personalen 70% (73%) upplever att personal har tillräckligt med tid 85% (82%) är nöjda med insatsen 67% (66%) upplever ensamhet 55% (47%)vet vart de skall vända sig med synpunkter och klagomål Åtgärder: Utifrån de identifierade förbättringsområdena så är följande aktiviteter definierade som prioriterade aktiviteter i s verksamhetsplan för 2018: Identifiera vad som ligger bakom äldres känsla av ensamhet Utveckla former för att få in brukares upplevelser av beviljade insatser Hemsjukvård Den brukarundersökning som gjort i hemsjukvården har själva genomfört. Enkät skickades ut till 314 personer som var inskrivna i hemsjukvården. 265 svar inkom vilket är en svarsfrekvens på 84 %. Av de som svarade så var 58% kvinnor och 42 % män. 66 % av de svarande var 80 år eller äldre. Det finns inga jämförelser med riket eller andra kommuner då denna undersökning enbart skett inom den egna förvaltningen. Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Styrkor 96% är mycket eller ganska nöjda med den vård som ges av hemsjukvården 82% upplever att de har förtroende för hemsjukvården 80% känner förtroende för personalen Förbättringsområden 57 % vet var de skall vända sig med synpunkter och klagomål 61 % upplever att de är delaktiga i planeringen och beslut om vården Åtgärder: Ett arbete har påbörjats för att brukare skall vara mer delaktiga. Bl a så har medarbetare fått 13 (18)

33 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 ansvar för utbildning och mentorskap kring vårdplaner där patientdelaktighet diskuteras. Gruppboende LSS Totalt svarade 38 personer på årets enkät. Av dessa var 40 % kvinnor och 60 % män. Nedan följer styrkor och förbättringsområden. De siffror som är inom parentes ( ) är jämförelse med riket. Styrkor 94 % (85%) vet vem man skall prata med om något är dåligt med stödet från boendepersonalen Förbättringsområden 74% (74%) känner sig trygg med personalen 84% (75%)får bestämma om saker som är viktiga hemma Servicebostad LSS Totalt svarade 56 personer på årets enkät. Av dessa var 45% kvinnor och 55% män. Nedan följer styrkor och förbättringsområden. De siffror som är inom parentes ( ) är jämförelse med riket. Styrkor 89% (82%)upplever att de får bestämma om saker som är viktiga hemma 94% (82%) vet vem man skall prata med om något är dåligt med stödet från boendepersonalen Förbättringsområden 62% (68%) upplever att alla i personalen pratar så att man förstår Åtgärder: Medarbetare har fått utbildning inom olika kommunikationssätt så som teckenspråk, stödtecken, och datorprogram mm Boendestöd SoL Totalt svarade 97 personer på årets enkät. Av dessa var 51% kvinnor, 45 % var män och 4 % uppgav annat kön. Nedan följer styrkor från sammanställningen. Det finns inga prioriterade förbättringsområden mer än att bibehålla det goda resultatet. De siffror som är inom parentes ( ) är jämförelse med riket. Styrkor 97% ( 91%)upplever att boendestödjare har omtanke Förbättringsområden Inga prioriterade 92% (81%) upplever att man får bestämma om saker som är viktiga Åtgärder: I syfte att öka kvaliteten för personer med psykiska funktionsnedsättningar så pågår en omorganisation av verksamheten Barn och unga Under två veckor i oktober så har de personer som varit i kontakt med Barn och familj fått svara på en enkät som delats ut i pappersform. 50 enkäter delades ut till vårdnadshavare varav 35 svarade på enkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 70% Av dessa var 20 kvinnor och 15 män. Vidare delades 24 enkäter ut till ungdomar varav 13 svarade. Detta ger en svarsfrekvens på 54%. Av dessa var 10 flickor och 3 pojkar. Nedan följer styrkor från sammanställningen. Det finns inga prioriterade förbättringsområden mer än att bibehålla det goda resultatet. De siffror som är inom parentes ( ) är jämförelse med riket Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Styrkor 86% (88% )av vårdnadshavare upplever att socialsekreterare frågar efter synpunkter på hur deras situation kan förändras Förbättringsområden 45% (90%) av vårdnadshavare upplever att det är mycket eller ganska lätt att få kontakt med socialsekreterare 53% av ungdomarna upplever att det är mycket eller ganska lätt att få kontakt med socialsekreterare 14 (18)

34 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Åtgärder: En fortsatt analys av resultatet kommer att ske för att identifiera åtgärder som ökar tillgängligheten Missbruk och beroende Under två veckor i oktober så har de personer som varit i kontakt med beroendevården fått svara på en enkät som delats ut i pappersform. 18 enkäter delades ut och 9 personer svarade på enkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 50% Av dessa var 3 kvinnor och 4 män och övriga valde att inte uppge kön. Nedan följer styrkor från sammanställningen. Det finns inga prioriterade förbättringsområden mer än att bibehålla det goda resultatet. De siffror som är inom parentes ( ) är jämförelse med riket Styrkor 87% (85%)upplever att situationen förändrats sedan man fick kontakt med socialtjänsten Förbättringsområden Inga prioriterade Ekonomiskt bistånd Under två veckor i oktober så har de personer som varit i kontakt med försörjningsstödet fått svara på en enkät som delats ut i pappersform. 99 enkäter delades ut och 56 personer svarade på enkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 56% Av dessa var 26 kvinnor och 26 män och övriga valde att inte uppge kön. Nedan följer styrkor från sammanställningen. Det finns inga prioriterade förbättringsområden mer än att bibehålla det goda resultatet. De siffror som är inom parentes ( ) är jämförelse med riket. Styrkor 96% (85%)upplever att det är lätt att få kontakt med socialsekreterare Förbättringsområden Inga prioriterade 90% (84%)är nöjda med det stöd man får från socialtjänsten Boende för ensamkommande unga Nedan visas resultat för Boende för ensamkommande unga som drivs i regionens egen regi. Där har 27 ungdomar svarat på enkäten vilket är en låg svarsfrekvens. Då det endast är pojkar som bor i HVB inom egenregin så är det enbart pojkar som svarat på enkäten. De siffror som är inom parentes ( ) är jämförelse med riket. Styrkor 85 % (76%) upplever att man är mycket eller ganska trygg där man bor Styrkor 23% (38%) upplever att man får den hjälp man behöver för att hålla kontakt med sin familj 8 % (23%) upplever ofta och 35 % (39%)upplever att man ibland får vara med och bestämma om saker som är viktiga i boendet Åtgärder: Inom avdelningen Boende för ensamkommande unga så har ett utvecklingsarbete påbörjats för att öka delaktigheten samt att hitta former för stöd i att hålla kontakt med sin familj. Ärendenr RS SON 2017/73 Datum (18)

35 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Bilaga 2. Öppna jämförelser 2017 Missbruk och beroende Barn o unga Ekonomiskt bistånd Våld i nära relationer Styrkor -Aktuell samlad plan för kompetensutveckling -Nationella riktlinjer boendeinsats erbjuder vårdkedja -Aktuell rutin för info om samordnad individuell plan -Andelen placerade barn som fullföljt grundskolan -Kunskapsbaserad verksamhet -Korta väntetider -Aktuell rutin för information om SIP -Rutiner för våld i nära relationer -Aktuell rutin för information om SIP -Standardiserad bedömningsmetod vid utredningar -Rutiner vid indikation på våldsutsatthet Förbättringsområden -Aktuella rutiner för intern samordning -Använda resultat från systematisk uppföljning -Rutin för att inte röja skyddade personuppgifter -Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten -Standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga Intern/extern samverkan -Rutiner för att förhindra att Barnfamiljer vräks -Plan för kompetensutveckling kring Våld i nära relationer -Erbjudande om stödsamtal till de som utövat våld -Rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Funktionshinder Socialpsykiatri -Rutiner för våld i nära relationer -Standardiserad bedömningsmodell FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet -Anknytning till arbetsmarknaden där brukare både fått arbete på reguljära arbetsmarknaden och skyddat arbete -Rutin för information om SIP -Aktuell rutin för samordning våld i nära relationer -Aktuell samlad plan för kompetensutveckling -Aktuella rutiner för intern samordning -Aktuella överenskommelser med: barn och ungdomshabiliteringen vuxenhabiliteringen vuxenpsykiatrin -Användande av IBIC i utredning och uppföljning -Brukarinflytande på verksamhetsnivå - Hantering av skyddade personuppgifter 16 (18)

36 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse Erbjuder vårdkedja enl. nationella riktlinjer -Strukturerad individuell sysselsättning Äldreomsorg -Rutin för information om SIP -Strukturerat arbetssätt vid alla utredningar för personer i säbo - Standardiserad bedömningsmodell FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet. -Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten -Aktuell rutin för samordning med missbruk Ärendenr RS SON 2017/73 Datum (18)

37 Kvalitet och utvecklingsavdelningen Hanna Ogestad Bilaga 2 s Kvalitetsberättelse 2017 Bilaga 3 Plan för kvalitetsuppföljningar 2018 Hemtjänstverksamheter: Lärka hemtjänst Primula Solrosen Petras hemtjänst Ava Care Unea Hemtjänst natt Särskilda boenden: Gotlands sjukhem Terra Nova Kilåkern Tingsbrogården Hemse ÄB Pjäsen plan 3 och 4 LSS-verksamheter: Villa Nova Hänget Riggen N:a Hansegatan Bryggargatan 12 Omsorgshuset Socialpsykiatri: Gotlandsvård Nygårds Hälso- och sjukvård Hemsjukvård Ärendenr RS SON 2017/73 Datum Utöver ovanstående kvalitetsuppföljningar så kommer även en uppföljning göras av läkemedelsförråd och narkotiska preparat samt uppföljning av familjehemsplacerade barn genom journalgranskning 18 (18)

38 Mårten Åström Bilaga 3 Tjänsteskrivelse SON 2017/ februari 2018 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) skall varje vårdgivare årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Andra föreskrifter som styr patientsäkerhetsarbetet är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2011:9) ledningssystemet för systematiskt ledningsarbete och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetsberättelsen beskriver övergripande mål och strategier, organisation, samverkan, struktur och uppföljningar, åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet, och antal lex Maria anmälningar som gjorts under året. Vidare så presenteras övergripande mål och strategier, för år För att öka patientsäkerhetsarbetet under året har vårdenheterna registrerat i de nationella kvalitetsregistren och deltagit i två nationella kvalitetsmätningar. Svenska HALT, om vårdrelaterade infektioner och en Nationell punktprevalensmätning av trycksår. Utbildningar har genomförts i förflyttningsteknik, grundläggande diabetes vård för sjuksköterskor och Psykisk hälsa för äldre. Den digitala informationssäkerheten har bland annat testats med så kallade penetrationstester. Arkiveringen av hälso- och sjukvårds journaler i förvaltningens arkiv har förbättrats. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har efter analys av enheters och avdelningars resultat, identifierat gemensamma förbättringsområden, som lyfts på forum för alla utförare i Branschråd. Övergripande mål och strategier för år 2018 är att förbättra läkemedelshanteringen, hälso- och sjukvårds dokumentation samt vården i livets slut. 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

39 Bilaga 3 Tjänsteskrivelse SON 2017/442 Vårdenheterna ska utveckla det förebyggande arbetet med riskbedömningar och öka kunskapen kring förskrivning av hjälpmedel. Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelsen Tjänsteskrivelse daterad 19 februari Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Mårten Åström, MAS vidarebefordrar beslut till privat regi Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården Marit Lindgren, avdelningschef särskilt boende 2 (2)

40 Bilaga 3 RAPPORT s patientsäkerhetsberättelse 2017 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Gäller Ärendenr RS 2017/442 Version [1.0] s patientsäkerhetsberättelse 2017 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

41 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse 2017 Innehåll Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur och uppföljning/utvärdering Fastställande av vårdskada Anmälningar till IVO Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Nationella mätningar Egenkontroller inom verksamheterna Patientnämnden Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Informationssäkerhet Digital journalföring Journalgranskning Arkivering av journalhandlingar Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Klagomål och synpunkter Samverkan med patienter och närstående Sammanställning och analys Resultat Resultat från kvalitetsregister Förebyggande arbete Vård i livets slutskede God vård vid demenssjukdom Övergripande mål och strategier för kommande år Förbättrad läkemedelshantering Förbättrad dokumentation Utveckla det förebyggande arbetet Förbättra vården i livets slut Ökad kunskap kring förskrivning av hjälpmedel Ökad kunskap om begränsningsåtgärder inom alla professioner Förbättra vården vid demenssjukdom Ärendenr RS RS 2017/442 Datum (13)

42 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse 2017 Sammanfattning Några av 2017 års åtgärder för att öka patientsäkerheten var följande: Registrering i de nationella kvalitetsregistren Att de olika professionerna arbetar tillsammans i Team runt och med patienten Dokumentationsgruppens arbete för att säkerställa HSL-dokumentationen Administratörsutbildningar i Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BDSP-registret) Punktprevalensmätning av trycksår på särskilda boende och i hemsjukvården Mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning i Svenska HALT Överenskommelsen Trygg och säker utskrivning Genomförda Branschråd med verksamheterna samt HSL-råd med legitimerad personal Arbetet med informationssäkerhet i journalsystemet Treserva Förbättringsarbetet med arkivering av HSL-journaler 1. Övergripande mål och strategier Alla patienter som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser ska efter samtycke erhålla en god och säker vård av hög kvalité, utan att utsättas för risker eller att drabbas av vårdskada. Avvikelser från målet ska rapporteras, åtgärdas och följas upp. All personal skall ha kännedom om patientsäkerhetsarbetet och informeras om avvikelser som rör hälso- och sjukvården. Vårdskador, risker, klagomål och synpunkter skall analyseras åtgärdas och följas upp för kännedom till personal. Ärendenr RS RS 2017/442 Datum Samarbete sker med regionens Hälso- och sjukvårdsförvaltning (HSL), regionens Patientnämnd, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och i förekommande fall Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 3 (13)

43 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Socialdirektören har det yttersta ansvaret för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten, att utse verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att förvaltningen har system som säkrar en hög patientsäkerhet och en god och säker vård. MAS deltar i kvalitetsuppföljningar och ansvarar där för uppföljningen av hälso- och sjukvårdsinsatserna. MAS ansvarar för sammanställning och analys av vårdavvikelser, anmälningar enligt lex Maria och den förvaltningsövergripande patientsäkerhetsberättelsen. Verksamhetschef enligt HSL ansvarar för patientsäkerhet och att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården samt kontinuerligt samråda med MAS. Verksamhetschefen ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Vidare ska verksamhetschefen löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Verksamhetschef enligt HSL ska årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Samtliga privata verksamheter har utsedda verksamhetschefer enligt (HSL). Enhetschef ansvarar för att bryta ned målen till verksamhetsmål och att kvalitetsarbetet förankras hos medarbetare. Enhetschef ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Enhetschef ska även löpande bedöma om de finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Enhetschef har det samlade ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet inom enheten. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Medarbetare ska medverka riskoch avvikelsehantering, delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat samt visa engagemang utifrån styrkortets värderingar, omtanke, förtroende och delaktighet. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser och tillbud. Ärendenr RS RS 2017/442 Datum Struktur och uppföljning/utvärdering 3.1. Fastställande av vårdskada För att fastställa att en patient utsatts för en vårdskada eller risk för vårdskada görs en utredning. Om utredningen visar att en vårdskada eller att en risk förelåg som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits av hälso- och sjukvården ska den anmälas till IVO som en lex Maria. Avvikelser och åtgärder som vidtagits i samband med dessa utredningar, följs upp på verksamheternas olika personal möten. En sammanställning presenteras i Patientsäkerhetsberättelsen. 4 (13)

44 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse Anmälningar till IVO Under året 2017 gjordes två anmälningar av MAS till IVO. En lex Maria anmälning för fördröjd möjlighet till diagnos, som skedde på Särskilt boende samt, en enligt 3 kap. 7 Patientsäkerhetslagen om att person med skyddad yrkestitel kan utgöra en fara för patientsäkerheten, detta rörde en tidigare anställd på, men som MAS anser utgör en fara för patientsäkerheten, om hen utövar sitt yrke inom hälsooch sjukvården. 4. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 2017 Registreringar i de nationella kvalitetsregistren, Senior alert och Svenska palliativa registret sker på enheterna. Registrering av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BDSP-registret) sker på flertalet av enheter. Inom hemsjukvården upprättas riskbedömning redan vid första besök hos patienten. På särskilt boende två gånger per år. Att arbeta i Team-samverkan mellan de olika professionerna sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, omvårdnadspersonal, läkare och patienten ökar inom våra verksamheter. Dokumentationsgruppen består av representanter för de legitimerade professioner som jobbar både i ordinärt boende, särskilt boende, korttidsboende samt MAS. Under 2017 har dokumentationsgruppen arbetat med frågor som rör hur man använder journalsystem/verksamhetssystem, hur man ska genomföra journalgranskning samt förberedelser för uppgradering av journal/verksamhetssystem Treserva. Förflyttningsteknik enligt Durewallmetoden pågår under tre år tom 2018, till all personal inom de fyra avdelningarna och resursteamet. Särskilt utbildade Durewallsinstruktörer har fått fortbildning vid två tillfällen under dessa tre år. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter har genomfört en utbildning i bäst positionering vid sittande och liggande s.k. 24-timmars positionering, under hösten i samarbete med HSF. Ärendenr RS RS 2017/442 Datum I syfte att effektivisera hanteringen av fallavvikelser i ordinärt boende, startade ett pilottest där fallavvikelser istället för att gå till primärvården, omdirigeras till arbetsterapeuter och fysioterapeuter i hemsjukvården. Detta för att se om det blir en snabbare hantering av avvikelserna samt bättre bedömning kring behov av förebyggande åtgärder. Utvärdering kommer att ske under år För att utveckla patientsäkerhetsprocessen har sjuksköterskorna i egen och privat regi utbildats i klinisk bedömning med ett enkelt beslutsstöd. Användandet av beslutsstödet har varit lite trögt i starten men användandet har utvecklats mångfalt under hösten. 5 (13)

45 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse 2017 På våren genomfördes en 7,5 högskolepoängsutbildning i grundläggande diabetesvård för sjuksköterskor. Ett flertal BPSD administratörsutbildningar har arrangerats under året för att möjliggöra för enheter att delta i det nationella BPSD-registret. Under året har Tandvårdsenheten utbildat 223 omvårdnadspersonal samt 65 sjuksköterskor i munhälsa. Under våren utbildades 35 anställda omvårdnadspersonal i utbildningen Psykisk hälsa för äldre. 5. Uppföljning genom egenkontroll 5.1 Nationella mätningar Nationell punktprevalensmätning av trycksår på särskilda boende och i hemsjukvården skedde den 22 november Resultat har ännu inte levererats från Senior alert. Resultat gällande trycksår hos personer på särskilda boende under året visar en minskning av totala antalet trycksår samt att antalet individer med trycksår var lägre jämfört med föregående år. För andra året i rad har Särskilda boenden deltagit i Folkhälsomyndighetens mätning av vårdrelaterade infektioner Healthcare associated infections and antimicrobial use in longterm care facilities (HALT). Mätningen visar att Gotland ligger i samma nivå som riket i andel vårdtagare med bekräftade infektioner förvärvade på SÄBO 1 %. Samma gäller andelen vårdtagare med antibiotikabehandling 2 %. 5.2 Egenkontroller inom verksamheterna Verksamheterna har utfört egenkontroll inom bl.a. följande områden: Läkemedelsgenomgångar Narkotika kontroller Livsmedelshantering Självskattning av hygienrutiner Uppföljning av registrering i Svenska palliativregistret Brukarundersökningar 5.3 Patientnämnden Patientnämnden har registrerat sju ärenden under året, det är en minskning från 2016 med ett ärende. Det går inte att dra några slutsatser av så få ärenden. Ärendenr RS RS 2017/442 Datum Regeringen har under året beslutat att klagomålshanteringen skall förändras så att vårdgivarna skall i första hand ta emot klagomålen. Patientnämnden kommer att i en större utsträckning hjälpa till med klagomålshanteringen, gentemot vårdgivaren. IVO får rätt att hänvisa klagomål från sig till berörd vårdgivare. Detta för att utöka IVO möjligheter till mer tillsyn av hälso- och sjukvårdens verksamheter. Fortsättningsvis kommer MAS att medverka på Patientnämnden sammanträden. 6 (13)

46 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse Samverkan för att förebygga vårdskador På förvaltningsnivå sker samverkan främst med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Ledningen för de båda förvaltningarna möts i ett forum kallat samordnad ledning och styrning (SLS). Där tas gemensamma frågor upp. Chefer från de båda förvaltningarna träffas i Ärendegruppen (ÄG) där går man igenom ärenden, där det uppstått oklarheter och där förbättringar identifierats. Under året har den nya lagstiftningen Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som började gälla den 1 januari 2018, har lett till Överenskommelsen Trygg och effektiv utskrivning. Detta skedde i Överenskommelsegruppen med representanter från båda förvaltningarna och även en medlem från Regionstyrelseförvaltningen. I dag har socialförvaltningen och hälso- sjukvårdsförvaltningen 17 gemensamma Överenskommelser. Reviderade överenskommelser under 2017 är Delegeringar, Läkarmedverkan, Habilitering och rehabilitering och Öppen tvångsvård. Hjälpmedelsfrågor behandlas återkommande i Regionens grupp för samverkan i hjälpmedelsfrågor. MAS har regelbundna möten med chefsläkare och hygiensköterska. Gällande läkemedelsfrågor, sker samarbete med apotekare, klinisk farmaceut och läkarrepresentanter från läkemedelskommittén. MAS ingår även i STRAMA-gruppen och kvalitetsråd angående kost och matdistribution. Samarbete pågår även med uroterapeut och ansvarig för kliniskt träningscentrum Visby lasarett. På verksamhetsnivå/enhetsnivå samverkar enheterna med HSF genom primärvården, trygghetspunkter, Visby lasarett och deras öppenvårdsmottagningar, Palliativa teamet, Äldresjukvårdsteamet, Smittskydd och vårdhygien samt sjukhusapoteket. Vidare samverkar enheterna med hemsjukvården, MAS, Kvalitets- och utvecklingsavdelningen genom bl.a. branschråd och HSL-råd dit all legitimerad personal på Gotland bjuds in. I syfte att öka kunskapen om hur fallskador kan förebyggas arrangerades under året kampanjen Trill int ikull. Kampanjen är en samverkan med HSF och riktar sig till såväl medborgare som personal i vård och omsorg. 7. Riskanalys Verksamheterna genomför riskanalyser inför förändringar i den fysiska, psykiska och organisatoriska miljön. Riskanalyser görs också vid inflyttning eller förändringar i beteendet hos patienten samt systematiskt i Senior alert. Ärendenr RS RS 2017/442 Datum Informationssäkerhet 8.1. Digital journalföring Den mesta digitala hälso- och sjukvårdsdokumentationen sker i CGI Treserva. Där dokumenterar legitimerad personal sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och dietist i patientens journal. Även omvårdnadspersonal med delegering dokumenterar sina hälsooch sjukvårdsinsatser där. Systemets säkerhet kontrolleras med bland annat så kallade penetrationstester. Vilket innebär att en extern aktör, undersöker att systemet håller hög teknisk informationssäkerhet och intrångsskydd. Eventuella brister rapporteras till leverantören för skyndsam åtgärd. 7 (13)

47 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse 2017 Enligt lag får endast den som deltar i vården av en patient ha tillgång till patientens journal. För att upptäcka om personalen läser journaler de inte behöver läsa för sin yrkesutövning, genomför systemförvaltaren under året, återkommande loggkontroller med slumpvisa urval. Eventuellt missbruk rapporteras till ansvarig chef för vidare hantering. har under året arbetat och arbetar aktivt för att anpassa system och verksamheten till EU:s dataskyddsförordning (GDPR) som börjar gälla i maj De nya rutinerna kommer att ställa höga krav på verksamhet att skydda patientuppgifter samt ge patienten öka möjligheter att skyndsamt få tillgång till sin dokumentation. De privata aktörerna som har andra dokumentationssystem har i likhet med säkrat informationssäkerheten med externa aktörer Journalgranskning Ute i verksamheterna har man kommit olika långt i att granska att hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar i patientjournalen enligt gällande författning, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, som började gälla den 1 mars Detta är ett förbättringsområde Arkivering av journalhandlingar Förvaltningens arkiv ska senast en månad efter att en patient avlidit emottagit rensade och kompletta hälso- och sjukvårdsjournalen enligt rutin. I juni månad började förvaltningens arkiv assistent att föra statistik på inkommande journaler för arkivering p.g.a. det kom journaler som inte var kompletta eller att dokumenten inte uppfyllde ställda kraven på identifiering. Exempelvis kom det in signeringslistor där det kunde saknas någon uppgift som namn, personnummer eller vilket årtal/månad som listan avsåg. I journalen kunde det finnas journalhandlingar som tillhörde andra patienter, både levande och döda. MAS redogjorde för detta på enheternas Branschråd under hösten, för att säkerställa att journaler som arkiveras innehåller korrekt material. Kontrollen av inkommande journalhandlingar fortsätter att följas upp av arkiv assistent och MAS. 9. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Samtliga personalgrupper i vården ska följa rutinen att rapportera risker och händelser som medför eller riskerar att medföra fysisk och/eller psykisk skada eller sjukdom hos brukare. Information kring detta sker i olika forum exempelvis medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar (APT), Kvalitetsråd, Team-möten, m.m. Vid nyanställningar ges information om skyldigheten och vikten av att rapportera. Information om rapporteringsskyldigheten återkommer i verksamheterna kontinuerligt. Ärendenr RS RS 2017/442 Datum Rapportering sker i verksamheternas olika avvikelsesystem. Personal kan också rapportera till närmaste chef som kan vara behjälplig vid dokumentation och registrering av avvikelsen, och direkt till annan överordnad, om avvikelsen innefattar närmaste chef. Rapporten ställs till ansvarig chef som ansvarar för att verksamhetschef blir informerad. Utredning av inkommen rapport sker på avdelningsnivå/enhetsnivå där bedöms: Vad som inträffat, vilka direkta åtgärder som måste vidtagas, vilka åtgärder som krävs på sikt, samt 8 (13)

48 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse 2017 återkoppling till berörda efter att utredningen är klar. När det skett ett allvarligt missförhållande eller risk för sådant konstaterats, kontaktas MAS för en gemensam utredning. Efter utredning fattar MAS beslut om en lex Maria anmäla skall göras till IVO. 10. Klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter som inkommer registreras på varje enhet. Ansvarig chef ansvarar för att den som lämnat klagomålet informeras om att det registrerats. Vidare är chef ansvarig för att utredning sker, åtgärder sätts in och återkopplas till berörd patient och i förekommande fall närstående, samt den som framfört klagomålet informeras om resultatet av utredning. Chef är också ansvarig för att klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras och att personalen informeras kontinuerligt, på APT eller andra forum för personalmöten. Inom s verksamheter ansvarar chef för att det inkomna klagomål synpunkter som kommit direkt till enheten registreras i s ärendehanteringssystem W3D3. Verksamheter i enskild regi har olika struktur och system för att ta emot klagomål och synpunkter. Om klagomålet eller händelsen är av allvarligare art, skall MAS informeras. Då registreras ärendet i W3D3. Dessa system och verksamheternas analyser, följs upp på kvalitetsuppföljningar, av förvaltningens Kvalitets- och utvecklingsavdelning. 11. Samverkan med patienter och närstående Patienterna har alltid en ansvarig sjuksköterska som kontinuerligt informerar närstående om förändringar i patientens hälsotillstånd och som medverkar till läkarkontakt om patient eller närstående så önskar. 12. Sammanställning och analys Generellt sammanställer och analyserar alla verksamheter inkomna klagomål och synpunkter på liknande sätt. Men i olika omfattning. Genom att klassificerar inkomna klagomål och synpunkter utifrån specifik händelse, sedan analysera om det finns några gemensamma nämnare eller återkommande brister i klagomålen, söker man se om det finns mönster eller trender som indikerar på brister i verksamhetens kvalitet. Kvalitets och utvecklingsavdelningen sammanställer årligen samtliga enheter och avdelningars resultat under en så kallad analysvecka. Detta för att identifiera styrkor och förbättringsområden. Utifrån resultaten planeras vilka uppföljningar och stödjande arbeten som ska göras nästa år. Plan för kvalitetsuppföljning beslutat av socialnämnden. Ärendenr RS RS 2017/442 Datum Identifierade gemensamma förbättringsområden lyfts på forum för alla utförare, så kallade Branschråd. Där diskuteras hur förbättringar kan genomföras, bland annat genom att lyfta goda exempel. 9 (13)

49 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse Resultat 13.1 Resultat från kvalitetsregister Förebyggande arbete På särskilda boende, korttidsboende och inom hemsjukvården har riskbedömning av trycksår, undernäring, fall och munhälsa skett under året. Resultat visar att 94% av brukarna har risk inom ett eller flera av områdena trycksår, undernäring, fall eller munhälsa. Antal utförda riskbedömningar har minskat något under året jämfört med föregående år. I huvudsak var det hemsjukvården som stod för denna minskning, vilket uppmärksammats och man har under senare delen av året gjort en nysatsning för att öka andelen bedömningar. Utvecklingsområde för kommande år är att förbättra den förebyggande processen genom att fortsatt öka andel insatta åtgärder och uppföljda åtgärder. Resultat förebyggande arbete Antal riskbedömningar i samtliga verksamheter Andel individer med risk 94% 94% Andel åtgärdsplaner vid risk Andel utförda åtgärder vid risk 64% 85% 75% 69% Resultat trycksår Antal registrerade trycksår Antal individer med trycksår Ärendenr RS RS 2017/442 Datum (13)

50 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse Vård i livets slutskede Patienter som avlider registreras i Svenska palliativregistret. Under året registrerade 191 dödsfall på särskilda boende och i hemsjukvården. Resultat Riket 2017 Bedömd munhälsa 74 % 76 % 71 % 90 % Validerad smärtskattning 47 % 61 % 47 % 100 % Brytpunktssamtal 62 % 62 % 69 % 98 % Behovsläkemedel mot ångest 85 % 93 % 94 % 98 % Mål Socialstyrelsen 2017 Resultat visar att Gotlands ligger i nivå med riket eller bättre på tre av fyra indikatorer samt sämre än riket på en av indikatorerna. Inom samtliga områden ligger Gotland dock långt från de av Socialstyrelsen satta målvärdena. Områdena validerad smärtskattning och brytpunktsamtal är identifierade och utvalda som prioriterade områden att förbättra under God vård vid demenssjukdom Som stöd för ett strukturerat arbetssätt vid vård och omsorg av personer med demenssjukdom på särskilda boende används Register för beteendemässiga och psykisk symtom vid demens, BPSD. Genom registret skapas möjlighet till förbättringsarbete på enhets- och verksamhetsnivå. Kvalitetsindikator Riket 2017 Andel personer som har olämpliga läkemedel 33 % 34% 37% Andel personer som verkar smärtfria 74 % 78% 71% Andel personer som har bemötandeplan 91 % 91% 88% Andel personer som har fått läkemedelsöversyn genomförd Andelen personer med Alzheimers sjukdom som har symptomlindrande demensläkemedel 94 % 88% 86% 41 % 49% 59% Gotlands resultat baserat på individer inkluderade i registret ligger i nivå med riket eller över på fyra av fem kvalitetsindikatorer. På en av kvalitetsindikatorerna, andel personer med symtomlindrande läkemedel vid Alzheimers sjukdom, är Gotlands resultat sämre än riket, vilket behöver analyseras under kommande år i samverkan med primärvården. Ärendenr RS RS 2017/442 Datum Antal registreringar och antal personer som inkluderats i registret har ökat under året från 287 år 2016 till 330 år (13)

51 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse Övergripande mål och strategier för kommande år Förbättrad läkemedelshantering Under året så kommer MAS att besöka Särskilt boende, för att inventera läkemedelshanteringen på enheterna. Det gäller så väl förråd, hygien, hantering, kassering och delegering av läkemedels administration till personal Förbättrad dokumentation I egen regi kommer det att införas att granskningen av journaler ska ske i Team och som egenkontroll. Dokumentationsgruppen kommer att samla in egenkontroller utförda av Teamen för att analysera och återkoppla till Teamen. Loggkontroller kommer att öka via systemförvaltaren. För användare av Treservas kommer systemet uppdateras till Treserva hälsoärende, vilket är ett bättre system med mer hjälp och stöd. Den nya versionen har många fördelar, är mer användarvänlig och lättarbetad genom att man arbetar i processer. Plan för införande är påbörjad. Ambitionen är att utbildningar ska göras under 2018, sannolikt tidig höst Utveckla det förebyggande arbetet Resultat visar att vi kommit långt i det förebyggande arbetet med riskbedömningar och åtgärdsplaner, men arbetet och arbetssätten behöver utvecklas ytterligare. Området blåsdysfunktion kommer att bli obligatoriskt i Senior alert. Utbildningar i munhälsa och blåsdysfunktion kommer att erbjuda i samverkan med HSF tandhygienister och uroterapeut Förbättra vården i livets slut Fokusområden för året kommer vara brytpunktssamtal och validerad smärtskattning. Framförallt så måste sjuksköterskor och läkare samverka, så att man är överens om att brytpunktsamtal är genomfört. I dag kan detta vara oklart, och därför haltar statistiken. Validerad smärtskattning finns det metoder för och detta blir ett fokusområde för sjuksköterskor Ökad kunskap kring förskrivning av hjälpmedel Förslag att alla regionens förskrivare av hjälpmedel genomgår Socialstyrelsens webbaserade förskrivarutbildning under Ärendenr RS RS 2017/442 Datum Digitala signeringslistor Ett pilotprojekt är planerat för att införa digitala signeringslistor på främst äldreboenden. Ett av målen med detta införande är att minska avvikelserna vid läkemedelshantering för att därigenom öka kvaliteten och minska onödigt lidande för patienten Ökad kunskap om begränsningsåtgärder inom alla professioner Revidering av MAS-handboken angående skydds- och begränsningsåtgärder för patienter kommer att göras, samt implementeras i alla verksamheter. 12 (13)

52 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Bilaga 3 s patientsäkerhetsberättelse Förbättra vården vid demenssjukdom I samverkan med primärvården analysera resultat gällande ordination av symtomlindrande demensläkemedel vid Alzheimers sjukdom. Fortsatt öka registrering i BPSD-registret. Ärendenr RS RS 2017/442 Datum (13)

53 Christina Godarve Bilaga 4 Tjänsteskrivelse SON 2017/ februari 2018 Socialnämnden RS remiss: Motion. Bistånd till papperslösa Förslag till beslut Socialnämnden föreslår Regionstyrelsen att anse motionen besvarad. Sammanfattning Feministiskt initiativ har ställt en motion med förslag att antar riktlinjer som tydliggör att tjänstepersoner har rätt att bevilja bistånd till papperslösa barnfamiljer, samt att beslut alltid ska fattas med barnens bästa som högsta prioritet. Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörande i denna fråga klargjort att personer som är papperslösa inte har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen då de omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m fl. Ärendebeskrivning Feministiskt initiativ, (FI), har ställt en motion angående bistånd till papperslösa barn. Som bakgrund anger Fi att huruvida papperslösa barnfamiljer ska beviljas bistånd eller inte är ytterst en individuell bedömning av den enskilde handläggaren, men det också en fråga om politisk viljeinriktning. En dom i högsta förvaltningsrätten har fastslagit när kommunen inte är skyldig att ge något bistånd till papperslösa personer, med det innebär inte att kommunerna inte får ge bistånd. Fi uppger att både Malmö och Stockholm stad har utifrån detta valt att sätta barnens bästa i centrum och har beslutat ge papperslösa barnfamiljer möjlighet att bevilja bistånd. Fi skriver att barn inte kan hållas ansvariga för sina föräldrar beslut, och att deras bästa måste alltid sättas i första hand. I motionen yrkas att antar riktlinjer som tydliggör att tjänstepersoner har rätt att bevilja bistånd till papperslösa barnfamiljer, samt att beslut alltid ska fattas med barnens bästa som högsta prioritet. Av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) följer att den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige som flykting har rätt till bistånd i form av logi och dagersättning samt att rätten till bistånd vanligen upphör när uppehållstillstånd ges eller utlänningen lämnar landet. Den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas har dock inte rätt till bistånd. Vidare framgår att den som omfattas av LMA inte har rätt till bistånd i form av bl.a. försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. I domskäl i Högsta förvaltningsdomstolen framgår att den omständigheten att en person håller sig undan och därför inte har rätt till bistånd enligt LMA inte innebär att personen i fråga upphör att omfattas av lagens personkrets. 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

54 Bilaga 4 Tjänsteskrivelse SON 2017/432 Försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen och bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. ska täcka behov av samma slag. Den som omfattas av den sistnämnda lagen har därmed enligt 1 andra stycket LMA inte rätt till försörjningsstöd. Bistånd kan då inte heller lämnas i form av nödbistånd med stöd av 4 kap. 3 socialtjänstlagen, eftersom den paragrafen förutsätter att försörjningsstöd enligt 1 alls kan komma i fråga. Kommunen har enligt 2 kap. 1 socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver och kan enligt 4 kap. 2 ge bistånd även i andra fall än de som omfattas av 4 kap. 1. Av överklagandebestämmelserna i 16 kap. 3 följer emellertid att dessa paragrafer inte ger enskilda en sådan rätt till bistånd som kan prövas i domstol. Stockholm stad och Malmö har beslutat att bevilja barn till papperslösa familjer. Förvaltningen beviljar idag undantagsvis bistånd i akuta skeenden, t.ex. i väntan på första lön (vilket innebär svarta pengar eftersom personen saknar arbetstillstånd) eller till hemresa. Om man skulle bevilja barnen riksnorm ställer det fler frågor än svar i dagsläget, t.ex.: Ska man lägga på barnen att försörja sina föräldrar? Det innebär att ha ett barnperspektiv att lägga det ansvaret på barnen i en familj. Det som blir även ett dilemma är att inte ställer sig lojala med Migrationsverkets beslut. Förvaltningens arbete hittills har alltid gått "i takt med", med andra myndigheters beslut. Förvaltningen följer t.ex. Försäkringskassa och A- kassans beslut om avslag och gör inte egna bedömningar i sakfrågan om en klient söker bistånd på grund av det. Bedömning Föreslagen förändring undergrävande av tillit till annan offentlig myndighet. Förvaltningens hållningssätt är att hålla sig till de lagar och förordningar som finns. I varje avsteg från dessa skapas alltid svåra avväganden. I det fall man skulle bevilja försörjningsstöd barn till papperslösa barn bör man bestämma hur länge det är möjligt att erhålla detta bistånd. Varje föreslagen brytpunkt medför även det att frångå barnperspektivet. Beslutsunderlag Motion, Bistånd till papperslösa barn, Elin Bååth, Feministiskt initiativ, daterad 23 oktober Tjänsteskrivelse- svar på motion daterad 21 februari Marica Gardell Socialdirektör Skickas till RS registrator Karl Risp, strateg RSF 2 (2)

55 Bilaga 4 HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1(6) Mälnr meddelad i Stockliolm den 5 juni 2017 KLAGANDE Ana Melker Ombud: Marcel Berkelder och Gunilla Lingesten Brån Vännäs MOTPART Vård- och omsorgsnäninden i Väimäs kommun Vännäs ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 26 februari 2016 i mål nr SAKEN Bistånd enligt socialtjänstlagen HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet. BAKGRUND Av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA, följer att den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige som flykting har rätt till bistånd i form av logi och dagersättning samt att rätten till bistånd vanligen upphör när uppehållstillstånd ges eller utlänningen lämnar landet. Den som håller sig undan så att Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2293 Birger Jails torg måndag - fredag Stockholm E-post: 08:00-16:30 hogstaforvaltningsdomstolen@dom. se

56 Bilaga 4 DOM Mål m ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas har dock inte rätt till bistånd. Vidare framgår att den som omfattas av den nämnda lagen inte har rätt till bistånd i form av bl.a. försöijningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Ana Melker ansökte om uppehållstillstånd i Sverige för sig och sina tre barn, men ansökan avslogs. Hon uppges hålla sig gömd tillsammans med barnen för att undvika att bli avvisad från Sverige. Ana Melker ansökte om bistånd enligt socialtjänstlagen i form av försörjningsstöd för februari, april och maj månad 2015 för sig själv och barnen. Vård- och omsorgsnämnden avslog hennes ansökningar. Ana Melker överklagade till för^'altningsrätten som biföll överklagandena och bestämde att hon hade rätt till försöijningsstöd. Förvaltningsrätten ansåg att bestämmelsen om att den som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. inte har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen tar sikte på den som faktiskt har rätt till bistånd enligt den förstnämnda lagen. Eftersom Ana Melker höll sig gömd hade hon inte rätt till sådant bistånd och den lagen hindrade därmed inte bivstånd enligt socialtjänstlagen. Nämnden överklagade hos kammarrätten som ändrade förvaltningsrättens domar och fastställde nämndens beslut. KammaiTätten hänvisade till att det av praxis följer att även den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas omfattas av lagen om mottagande av asylsökande in.fl. Eftersom Ana Melker således omfattades av den lagen hade hon inte rätt till bistånd i form av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen. YRKANDEN M.M. Åna Melker fullföljer sin talan och anför bl.a. följande. Det rättsfall som kammarrätten hänvisade till handlar- inte om bistånd utan om ersättning till en kommun för kostnader för god man. Kommunen har ett ansvar för familjen och det är orimligt att privatpersoner ska bekosta familjens uppehälle.

57 Bilaga 4 DOM Mål nr Nämnden anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Familjens behov kan tillgodoses genom att familjen inte håller sig gömd utan i stället utnyttjar möjligheterna till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. I vissa fall kan socialtjänsten bevilja tillfälligt, reducerat ekonomiskt bistånd for att den sökande ska kumia reda upp en akut situation. I detta fall bedöms sökanden inte befimia sig i en akut situation, eftersom utredningen visar att Ana Melker får pengar från ideella organisationer och privatpersoner och därmed kan tillgodose familjens behov med egna medel. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Frågan i målen Frågan i målen gäller vilket ansvar som en kommun har att ge ekonomisk hjälp till en person med barn som har fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd, vistas i kommunen och håller sig undan for att undvika avvisning. Rättslig reglering m.m. 12 kap. 1 socialtjänstlagen anges att vaije kommun svarar for socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda far det stöd och den hjälp som de behöver. Enligt 4 kap. 1 första stycket samma lag har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan fa dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försöijningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Av fjärde stycket framgår att den enskilde genom biståndet ska tillförsäkras en skälig le^^madsnivå. Enligt 4 kap. 2 får socialnänmden ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det.

58 Bilaga 4 DOM Mål m kap. 3 första stycket anges för vilka kostnader som försörjningsstöd lämnas. Där nämns bl.a. kostnader för livsmedel, kläder och boende. Enligt andra stycket ska vissa av dessa kostnader beräknas enligt en av regeringen fastställd s.k. riksnorm. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden far också i ett enskilt fall beräkna dem till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Ett sådant skäl kan vara att bistånd behöver lämnas i en akut nödsituation (se prop. 1996/97:124 s. 170). 116 kap. 3 anges vilka av socialnämndens beslut som far överklagas. Av uppräkningen i paragrafen framgår alt beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 får o^'cr- klagas. Däremot nämns inte 2 kap. 1 eller 4 kap. 2 i denna uppräkning. Enligt 1 första stycket LM A innehåller den lagen bestämmelser om bistånd till bl.a. utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller som annan skyddsbehövande. Av 11 följer att rätten till bistånd som regel upphör när- uppehållstillstånd ges eller när utlänningen lämnar landet. Enligt 13 LMA länmas bistånd i form av logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag. Med dagersättning avses enligt 17 bistånd för den dagliga livsföringen. Den som håller sig undan så att ett beslut om awisning eller utvisning inte kan verkställas har dock enligt 12 inte rätt till bistånd. 11 andra stycket LMA anges att den som omfattas av den lagen inte har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader. Högsta föi-valtningsdomstolens bedömning Av rättsfallet HED 2013 ref. 83 framgår att den omständigheten att en person håller sig undan och därför inte har rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. inte imiebär att personen i fråga upphör att omfattas av lagens personkrets. Ana Melker och hemies barn omfattas således av den lagen.

59 Bilaga 4 DOM Mål nr Försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen och bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. ska täcka behov av samma slag. Den som omfattas av den sistnämnda lagen har därmed enligt 1 andra stycket LMA inte rätt till försörjningsstöd. Bistånd kan då inte heller lämnas i form av nödbistånd med stöd av 4 kap. 3 socialtjänstlagen, eftersom den paragrafen förutsätter att försöijningsstöd enligt 1 alls kan komma i fråga. Kommunen har enligt 2 kap. 1 socialtjänstlagen det jdtersta ansvaret for att enskilda far det stöd och den hjälp som de behöver och kan enligt 4 kap. 2 ge bistånd även i andra fall än de som omfattas av 4 kap. 1. Av överklagandebestämmelserna i 16 kap. 3 följer emellertid att dessa paragrafer inte ger enskilda en sådan rätt till bistånd som kan prövas i domstol. Överklagandet ska därför avslås. I avgörandet har deltagit justitieråden Mats Melin, Eskil Nord, Kristina Ståhl, Thomas Bull och Mari Andersson, Föredragande har varit justitiesekreteraren Haima Berglund.

60 Bilaga 4 DOM Mål nr Förvaltningsrätten i Umeås domar den 25 juni 2015 i mål nr och samt den 8 juli 2015 i mål nr Vård- och omsorgsnämnden i V ännäs kommuns beslut , och

61 Bilaga 4 Motion: Till: Bistånd till papperslösa barn Regionfullmäktige Barn kan inte hållas ansvariga för sina föräldrars beslut, och deras bästa måste alltid sättas i första rummet. Det slår Barnkonventionen fast - en konvention som Sverige undertecknat och därmed förbundit sig att följa. Barnkonventionen slår även fast att varje barn har rätt till social trygghet och hjälp om föräldrarna till exempel har lite pengar, samt att konventionsstaterna i fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser. 1 Att Sverige inte lever upp till sina åtagande påpekades av FN senast 2015 när FN:s Barnrättskommitté riktade kritik mot Sverige. En av de punkter man ställde sig kritisk till var i vilken hänsyn som egentligen tas till barns bästa i asylärenden och socialtjänstutredningar. Det handlar exempelvis om i vilken mån bistånd beviljas till papperslösa barnfamiljer. Huruvida papperslösa barnfamiljer ska beviljas bistånd eller inte är ytterst en individuell bedömning av den enskilda handläggaren, men det är också en fråga om politisk viljeinriktning. En dom i Högsta förvaltningsdomstolen fastslog när kommunen inte är skyldig att ge någon bistånd, men det innebär inte att kommunerna inte får ge bistånd. Thomas Bull, ett av de justitieråd som prövat fallet säger: Det vi har tagit ställning till är egentligen bara de fall där en kommun är skyldig att ge någon bistånd, men det finns en bestämmelse i socialtjänstlagen att kommunen får ge stöd också i andra fall. Det står dem alltså helt fritt att göra det om de tycker att det är en lämplig lösning. 2 Både Malmö och Stockholms stad har utifrån detta valt att sätta barnens bästa i centrum och alltså ge papperslösa barnfamiljer möjlighet att beviljas bistånd. Stockholm stad har dessutom antagit riktlinjer som uttryckligen specificerar detta. 3 På Gotland är det dock annorlunda. I ett interpellationssvar skriver socialnämndens ordförande att socialtjänsten på Gotland efter Högsta förvaltningsdomstolens dom upphört att ge ekonomiskt bistånd till de som fått avslag på sin asylansökan. Mot bakgrund av barnkonventionen, och vetskapen om att barn som lever gömda är en mycket utsatt grupp och där många lever under mycket svåra förhållanden, anser jag att bör agera på samma sätt som Stockholms stad. Jag yrkar därför på - Att antar riktlinjer som tydliggör att tjänstepersoner har rätt att bevilja bistånd till papperslösa barnfamiljer, samt att beslut alltid ska fattas med barnens bästa som högsta prioritet. Elin Bååth, Feministiskt initiativ Barnkonventionen unicef.se/barnkonventionen Sveriges Radio Handläggning av ekonomiskt bistånd - riktlinjer. Dnr /2015. Stockholms stad. insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=

62 Christina Godarve Bilaga 6 Tjänsteskrivelse SON 2018/80 27 februari 2018 Socialnämnden Utökat samarbete UAF och SOF Förslag till beslut Socialnämnden godkänner rapporten. Uppföljning av arbetet redovisas i oktober/november 2018 med förslag om ett eventuellt fortsatt arbete. Vid uppföljningen ska även kostnader på individnivå redovisas för de olika aktiviteterna som finns med under punkt 7.5 i rapporten Utökat samarbete mellan UAF och SOF. Sammanfattning Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) och socialförvaltningen (SOF) har fått i uppdrag att utreda hur administrationen mellan dessa förvaltningar kan förenklas och effektiviseras i syfte att fler gotlänningar ska komma i arbete. En kartläggning av befintliga insatser har gjorts för få en helhetsbild om vad som eventuellt saknas. Därefter har ett förslag utarbetats utifrån olika modeller som är goda exempel. Denna utredning föreslår ett så kallat Vuxkomp där tre verksamheter, UAF, SOF och Arbetsförmedlingen (AF) samarbetar. Processen innebär att den som söker försörjningsstöd omgående träffar Vuxkomp och får stöd att utarbeta en plan hur hen skall komma i arbete. Under väntan på att planerade insatser skall starta erbjuds hen att delta i aktiviteter som syftar till att hen blir startklar för arbete. Rapporten visar på en rad olika insatser som erbjuds på individnivå, det väcker funderingar på vad kostar dessa aktiviteter per person och om satsade medel används på bäst sätt i förhållande till uppnådd effekt. Ett förslag på fortsatt arbete är att undersöka detta. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har remitterat en motion från Mats Hedström (M) och Margareta Benneck (M) för yttrande. I motionen föreslås att regionstyrelsen utreder hur 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

63 Bilaga 6 Tjänsteskrivelse SON 2018/80 administrationen mellan socialförvaltningen (SOF) och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) kan förenklas och effektiviseras. RS AU 151. Utifrån denna motion har utbildnings- och arbetslivsdirektören och socialdirektören givit berörda avdelningschefer i uppdrag att gemensamt utveckla samverkan och arbetssätt i syfte att fler gotlänningar ska nå en egen försörjning och därmed minska kostnaderna för försörjningsstöd. Uppdraget innebär att främja snabb etablering i arbets- och samhällsliv främst genom aktiva insatser med ett starkt arbetsmarknadsfokus. En rapport Utökat samarbete UAF och SOF har tagits fram som beskriver hur samarbetet kan utökas och effektiviseras. Bedömning Förvaltningens bedömning är att rapporten tas emot som information och att arbetet följs upp förslagsvis under oktober/november I samband med uppföljning bör även efterfrågas förslag på ett eventuellt fortsatt arbete. Rapporten visar på en rad olika insatser som erbjuds på individnivå, det väcker funderingar på vad kostar dessa aktiviteter per person och om satsade medel används på bäst sätt i förhållande till uppnådd effekt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 27 februari Rapport. Utökat samarbete UAF och SOF. Remiss från nya moderaterna Mats Hedström (M) och Margareta Benneck (M) RS AU 151. Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Lena Nordström, avdelningschef gymnasie- och vuxenutbildning Gymnasie- och vuxenutbildningens nämnd för information 2 (2)

64 Bilaga 6 RAPPORT Utökat samarbete - UAF och SOF Fastställd av socialnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Framtagen av socialförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum Ärendenr SON 2018/80 & GVN 2017/65 Version [1.0] Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

65 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF Innehåll Utökat samarbete - UAF och SOF Sammanfattning Uppdrag och uppdragsbeskrivning... 3 Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Bakgrund Borås kommun Trelleborg kommun Målgrupp för uppdraget Beskrivning av dagens målgrupp Beskrivning av en framtida målgrupp Vad behöver målgruppen? Förutsättning för att få försörjningsstöd Vilken budget har socialförvaltningen för försörjningsstöd? Svensk arbetsmarknadspolitik vem har ansvaret? Kommunernas roll Vilka insatser finns behov av idag och i framtiden? Vilka verksamheter är ansvarig för olika sysselsättningsåtgärder? Arbetsmarknadsenheten inom UAF Individ och familjeomsorgen inom Arbetsförmedlingen - Program och insatser Nedan följer en kort beskrivning av aktiviteter som erbjuds idag Etablering Jobbsam Diagonalen UngKOMP Steget Extratjänster Studiestartstöd Ungdomskraft OSA (offentligt skyddad anställning) SMF (studiemotiverande folkhögskoleutbildning) IpA (integration på arbetsplatsen) DUA utbildningskontrakt DUA Nyanlända Gröna jobb (regeringsuppdrag till Naturvårdsverket) Unga jobb Ömöt Kommunala sommarjobb Framtida utvecklingsområden Förslag till ny samarbetsform Vad krävs för att etablera ett VuxKomp? Ekonomiska förutsättningar Kostnader Avslutande reflektioner (21)

66 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF 1. Sammanfattning Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) och (SOF) har fått i uppdrag att utreda hur administrationen mellan dessa förvaltningar kan förenklas och effektiviseras i syfte att fler gotlänningar ska komma i arbete. En kartläggning av befintliga insatser har gjorts för få en helhetsbild om vad som eventuellt saknas. Därefter har ett förslag utarbetats utifrån olika modeller som är goda exempel. Denna utredning föreslår ett s.k. Vuxkomp där tre verksamheter, UAF, SOF och Arbetsförmedlingen (AF) samarbetar. Processen innebär att den som söker försörjningsstöd omgående träffar Vuxkomp och får stöd att utarbeta en plan hur hen skall komma i arbete. Under väntan på att planerade insatser skall starta erbjuds hen att delta i aktiviteter som syftar till att hen blir startklar för arbete. Rapporten visar på en rad olika insatser som erbjuds på individnivå, det väcker funderingar på vad kostar dessa aktiviteter per person och om satsade medel används på bäst sätt i förhållande till uppnådd effekt. Ett förslag på fortsatt arbete är att undersöka detta. 2. Uppdrag och uppdragsbeskrivning Regionstyrelsen har remitterat en motion från Mats Hedström (M) och Margareta Benneck (M) för yttrande. I motionen föreslås att regionstyrelsen utreder hur administrationen mellan socialförvaltningen (SOF) och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) kan förenklas och effektiviseras. RS AU 151. Utifrån denna motion har Utbildnings- och arbetslivsdirektören och Socialdirektören givit berörda avdelningschefer i uppdrag att gemensamt utveckla samverkan och arbetssätt i syfte att fler gotlänningar ska nå en egen försörjning och därmed minska kostnaderna för försörjningsstöd. Uppdraget innebär att främja snabb etablering i arbets- och samhällsliv främst genom aktiva insatser med ett starkt arbetsmarknadsfokus. Arbetet behöver ske i nära samarbete med övriga förvaltningar och externa aktörer. Genom att dels ta tillvara det goda arbete som redan idag bedrivs på Gotland dels inspireras av andra kommuners arbete ta fram förslag på hur samverkan och arbetsformer inom samt i samverkan med andra berörda aktörer kan utveckla och för att nå uppdragets syften. Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Vad är våra behov nu och i framtiden? - Hur arbetar vi idag? - Vad behöver vi förändra eller utveckla? Eventuella behov av förändringar avseende rollfördelning mellan nämnder, organisation, kompetenser och resursfördelning ska kunna arbetas in i kommande strategiska planer och budgetskrivelser för nämnderna Bakgrund Kostnaderna för försörjningsstöd eskalerade fram till en högsta nivå 2011 och fram till 2013 låg det på en hög nivå. Därefter har kostnaderna för försörjningsstöd minskat. Orsaken till minskning beror till största delen på en god arbetsmarknad på Gotland. Under (21)

67 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF kan skönjas en ökning med 6 %. Prognosen framåt är att behovet av försörjningsstöd kommer att öka. Dels på grund av en förändrad arbetsmarknad men också på att de personer som kommit genom etableringen har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. har sedan 2014 inte haft egna insatser för de personer som saknat sysselsättning. De insatser som kan ges är de som Arbetsförmedling kan förmedla eller de sker i samarbete med Arbetsförmedlingen. Under åren har olika kommuner försökt att utveckla samarbetet med arbetsmarknadsenheter och Arbetsförmedlingen. Det finns ett otal olika exempel, vi har studerat Borås kommun som inkluderar Af och Trelleborgs kommun som exkluderar Af, vilket beskrivs nedan. 3.1 Borås kommun Sedan 2010 har man i Borås satsat på att ge arbetslösa kommunala jobb kombinerat med utbildning och sen dess har försörjningsstödet minskat stadigt, från 102 miljoner 2011 till 82 miljoner år 2014, en sänkning med hela 20 miljoner. Vinsten återinvesterar man i nya anställningar. Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Konceptet är att om man lever på försörjningsstöd så ser man i Borås till att man blir inskriven på arbetsförmedlingen och omfattas av deras garantier. Sedan sker ett nära samarbete med AF för att skapar kommunala anställningar för personerna som därigenom slipper de leva på bidrag. Cirka 400 personer jobbar i kommunala arbetsmarknadsanställningar med en lön på uppåt kronor, där arbetsförmedlingen i snitt betalar 65 procent och kommunen 35 procent. 3.2 Trelleborg kommun Trelleborgsmodellen utgår ifrån 85/15-85 procent av de personer som är aktuella i verksamheten befinner sig i verksamhetens huvudprocesser. Trelleborg organiseras utifrån detta. Genom att fokusera på huvudprocesserna frigörs resurser för de övriga 15 procenten som man annars vanligtvis organiserar hela verksamheten efter. Trelleborg har inrättat en 4 (21)

68 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF e-tjänst för ansökan om försörjningsstöd. Inom 24 timmar efter ansökan träffar man arbetsmarknadsenheten och gör upp handlingsplan. Trelleborg har minimerat antalet socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd och har istället lagt dessa resurser på arbetsmarknadsenheten. Trelleborg har i sin modell inget samarbete med AF. Sammanfattningsvis så måste varje kommun utgå från sina egna förutsättningar och att region Gotland behöver finna sin egen modell utifrån de behov och möjligheter som finns på Gotland. Det är förstås viktigt att ha med erfarenhet av andra kommuner i utformningen av en egen modell. 4. Målgrupp för uppdraget Individer som inte har arbete och erhåller ekonomiskt bistånd / försörjningsstöd. I nuläge (september 2017) finns cirka ca 501 hushåll som uppbär försörjningsstöd, vilket innebär cirka 600 individer. Av dessa 501 hushåll är 68 ungdomar (18-24år) Fördelning av försörjningsstöd Av dessa 501 hushåll är: 50% arbetslösa, 35% 15% 50% % sjukskrivna, 10-20% har annan orsak att inte vara arbetsför (föräldraledig, psykosocial problematik, missbruk). Av de ca. 250 hushållen som är arbetslösa har ca 200 någon form av aktivitet via AF. Aktivitet hos AF är arbetsmarknadspolitiska insatser t ex. stöd och matchning hos privata aktörer (max 3 mån, kan dock förlängas), praktik, arbetsmarknadsutbildning mm. Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Genomsnittstiden för hur länge ett hushåll är beroende av försörjningstid är ca 5 månader. Ca 120 hushåll är beroende av försörjningsstöd årets alla månader. Orsaken är olika, det kan exempelvis vara ADHD, missbruk eller depression. 5 (21)

69 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF 4.1 Beskrivning av dagens målgrupp Låg utbildningsnivå Låg motivationsnivå Liten erfarenhet av arbetsmarknaden Diffusa missbruksproblem Begränsad av traditionella könsmönster Flest ensamstående män, medelålder ca 45 år Födda på Gotland 4.2 Beskrivning av en framtida målgrupp Dagens målgrupp kommer även att omfatta personer med liten erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden. Det kommer bli en hög representation av medelålders män och kvinnor födda utomlands och som bott kort tid i Sverige. Det finns ofta en problematik kring att lära sig det svenska språket med anledning av en mycket kort tidigare skolbakgrund. Många är även analfabeter. Prognoser visar att det blir fler och fler personer som har psykisk ohälsa och sannolikt kommer att hamna inom målgruppen. 4.3 Vad behöver målgruppen? Erfarenheter av tidigare arbete typ Jobbsam, diagonalen och UngKOMP visar att pengar är ett tydligt motiverande incitament för att motiveras till sysselsättning. Förutsättningar för att aktiviteterna ska fungera är att det finns tydliga uppgifter samt stöd. Målsättningen för personen liksom sysselsättningen måste kännas meningsfull och det måste finnas en bra ledningsfunktion. Kravet på deltagande i aktiviteten måste i förväg vara tydliggjord. 5. Förutsättning för att få försörjningsstöd 1 Försörjningsstödet består av dels riksnormen, dels skäliga kostnader utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla. Till exempel ingår kostnader för mat, kläder och hygien. Socialtjänsten kan beräkna beloppen i riksnormen till en högre eller lägre nivå om det finns särskilda skäl. Ett hushåll kan ha en högre kostnad än normalt för exempelvis mat, eller sakna en kostnad som ingår i riksnormen. Kostnader för boende ligger utanför riksnormen. Kostnader för boende och en del andra behov där variationen kan vara stor, ligger utanför riksnormen. Eftersom dessa kan variera beroende till exempel på var och hur man bor kan vad som är skäligt inte bestämmas på nationell nivå. Om en sökande har en kostnad för boendet som inte anses skälig, rekommenderar Socialstyrelsen att socialtjänsten ger den biståndssökande tid på sig för att sänka kostnaden. Denna tidsperiod bestäms från fall till fall. Skäliga kostnader utanför riksnormen. Kostnader som kan bli aktuella är de för: Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum boende hushållsel arbetsresor hemförsäkring medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. 1 Underlaget hämtat från socialstyrelsens hemsida 6 (21)

70 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF Nivån på kostnaderna ska vara skälig. Bedömningen ska utgå ifrån individens behov och situation men också ta hänsyn till vad en låginkomsttagare normalt kan kosta på sig. Om kostnaderna är skäliga räknas de in i behovet av ekonomiskt bistånd. Enligt 4 kap 4 Socialtjänstlagen får Socialnämnden begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. Lag (2013:421). Ett exempel: En vuxen man vid namn Kalle ringer till SOF och säger att han saknar pengar.. Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Det är viktigt att den bidragssökande snabbt kommer i sysselsättning, idag upplevs väntan på aktivitet som mindre bra. Frågan är vad kan erbjudas som gynnar den enskilde i form av snabba insatser? 7 (21)

71 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF 5.1 Vilken budget har socialförvaltningen för försörjningsstöd? Löner (ca 20 tjänster varav 17 arbetar med att utbetalaförsörjningsstöd) Försörjningsstöd Sysselsättningsåtgärder Totalt (överskjutande del av lönebidraget) 6. Svensk arbetsmarknadspolitik vem har ansvaret? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i skriften Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken från 2017 skrivit följande: Staten ansvarar för arbetsmarknadspolitiken. Riksdag och regering anger vilka mål arbetsmarknadspolitiken ska ha, fattar beslut om vilka åtgärder som ska finnas och anslår medel för verksamheten. Det är sedan Arbetsförmedlingens uppgift att se till att arbetsmarknadspolitiken genomförs i enlighet med de politiska besluten. På lokal nivå är det arbetsförmedlingskontoren som ansvarar för arbetsmarknadspolitiken och de medel som anslås för arbetsmarknadsåtgärder. Staten har alltså huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken och den statliga Arbetsförmedlingen ansvarar för platsförmedling, arbetsförberedande insatser i form av vägledning, utbildning och yrkesinriktad rehabilitering samt sysselsättningsskapande åtgärder. Arbetsförmedlingen ska också säkerställa att kompletterande aktörer är en del av myndighetens tjänsteutbud. Det övergripande målet för den svenska arbetsmarknadspolitiken är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. De arbetsmarknadspolitiska målen är nationella, men utan medverkan från näringsliv och offentlig sektor på lokal och regional nivå är de omöjliga att uppnå. 6.1 Kommunernas roll Kommunernas formella ansvar för arbetsmarknadspolitiken är begränsat, men kommunerna tar de facto ett mycket stort ansvar för politikområdets utformning och insatser på lokal nivå. Kommunerna har ett omfattande samarbete med Arbetsförmedlingen. Kartläggningar av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att flertalet kommuner anser att samarbetet med de lokala arbetsförmedlingskontoren fungerar bra eller att det mesta fungerar bra. Många kommuner är dock kritiska mot den centrala styrningen av arbetsmarknadspolitiken, som de vill ska minska till förmån för den lokala/regionala nivåns inflytande. Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Samarbetet mellan kommuner och Arbetsförmedlingen rör allt från att utveckla den lokala arbetsmarknaden och insatser för olika grupper av arbetslösa till rekrytering av kommunal personal. Kommunerna liksom landsting och regioner spelar också en mycket viktig roll som arbetsgivare när det gäller att tillhandahålla arbetslösa ett subventionerat arbete eller en arbetspraktik. Långtidsarbetslösa, ungdomar, nyanlända flyktingar och invandrare samt försörjningsstödstagare är de vanligaste målgrupperna för olika samverkansprojekt. Någon form av kommunal arbetsmarknadsverksamhet finns i ungefär 85 procent av kommunerna. De kommunala arbetsmarknadsverksamheterna har ingen enhetlig utformning, utan har i regel organiserat sitt arbete utifrån den aktuella problembilden i respektive kommun. I 8 (21)

72 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF många - framförallt mindre - kommuner utgör arbetsmarknadsverksamheten en avdelning/enhet på kommunstyrelsekontoret, på andra håll bedrivs verksamheten i en egen förvaltning eller tillsammans med social- eller utbildningsförvaltningen. Kommuner träffar avtal med Arbetsförmedlingen om att åta sig uppgifter inom ramen för arbetsmarknadspolitiska program, men på många håll bedriver kommuner också egen verksamhet för arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd som av olika anledningar inte får stöd från Arbetsförmedlingen. 7. Vilka insatser finns behov av idag och i framtiden? Forskning visar att sysslolöshet är förödande för den psykiska hälsan, det viktigt att känna sig som en del av samhället. Kan man få till en matchning, att praktiken är både utvecklande och kompetenshöjande, så kan det i bästa fall även innebära jobb på sikt. Av den anledningen finns det behov av praktikplatser/sysselsättningsplatser att hänvisa personer till, som bedöms ha en arbetsförmåga, men som idag är arbetslösa. I och med att fler med utländsk bakgrund kommer till Gotland och efterhand ramlar ur etableringen, så kan man förmoda att behovet av sådana platser kommer öka de närmaste åren. 7.1 Vilka verksamheter är ansvarig för olika sysselsättningsåtgärder? Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Bilden visar gränsöverskridande samarbete mellan SOF, UAF och AF 9 (21)

73 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF 7.2 Arbetsmarknadsenheten inom UAF Inom ramen för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen organiseras arbetsmarknadsenheten. En relativt ny verksamhet som huvudsakligen byggdes upp under 2013/2014. Grunden för enheten är ett beslut i Regionfullmäktige där gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens (GVN) reglemente kompletterades med ett ansvar för kommunens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå. Detta kom att konkretiseras i ett beslut i regionstyrelsen i maj 2013 då GVN fick uppdraget att ansvara för en arbetsmarknadsfunktion som organiserar de praktikplatser samt övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder som Region Gotland i en överenskommelse med arbetsförmedlingen avser att tillhandahålla. Överenskommelsen tecknades i juli Verksamhetsnamnet är Steget. Inom ramen för Steget finns också den språkpraktik och arbetslivsorientering (SPRAO) som hör ihop med Sfi. Till arbetsmarknadsenheten kopplades också det kommunala aktivitetsansvaret i samband med att den verksamheten växlade över från projekt till ordinarie verksamhet hösten Verksamhetsnamnet är Ungdomskraft. I juli 2014 skapades den samlade studie- och yrkesvägledningsorganisationen inom Region Gotland. Den kom att placeras i arbetsmarknadsenheten. I juni 2014 kom också samordningen av grundskolans praktiska arbetslivsorientering (PRAO) att kopplas till arbetsmarknadsenheten. Projekten Ungkomp (ESF), IPA - Integration på arbetsplatsen (ESF) och Kompetenta Gotland (Tillväxtverket) är kopplade till arbetsmarknadsenheten avseende personal, verksamhet och ledning. 7.3 Individ och familjeomsorgen inom Enligt 4 kap 4 Socialtjänstlagen får Socialnämnden begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Socialtjänsten har ingen egen funktion/verksamhet som kan anvisa personer till praktik eller kompetenshöjande verksamhet. Det sker idag i samarbetet i samarbete med Arbetsförmedlingen. Socialtjänsten har i januari 2018 inrättat en E-tjänst där ansökan om försörjningsstöd kan göras. Målet är att 50 % skall använda tjänsten vid halvårsskiftet. Detta kommer på sikt att frigöra resurser vid Socialtjänsten. Det är ännu för tidigt att beräkna hur mycket resurser som kommer att frigöras. 7.4 Arbetsförmedlingen - Program och insatser Syftet med Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska insatser och program är att stärka individens förutsättningar att få och behålla ett arbete samt stimulera arbetsgivare att anställa arbetssökande som bedöms ha svårt att få ett arbete. De arbetsmarknadspolitiska insatserna och programmen kan översiktligt delas in i: Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum program med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning stöd till arbetsgivare vid anställning insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga 10 (21)

74 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF 7.5 Nedan följer en kort beskrivning av aktiviteter som erbjuds idag Etablering Lagen om etableringsplan (2010:197) är aktuell för beslut till och med 31 dec 2017, den har ersatts av Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, ett etableringsprogram (ett arbetsmarknadspolitiskt program) från och med 1 jan Regelverket för deltagare i etableringsprogrammet blir mer likt de regler som gäller för övriga program. Det innebär bland annat att: nyanlända omfattas av de sanktioner i form av varning och avstängning samt återkallelse som gäller för övriga programdeltagare, deltagare i etableringsprogrammet får en planering (handlingsplan) istället för etableringsplan, målgruppen för etableringsprogrammet begränsas genom att åringar inte får anvisas till etableringsprogrammet, det nya etableringsprogrammet innehåller i princip samma aktiviteter som finns inom dagens etableringsplan, men det finns utökade möjligheter till eftergymnasial utbildning, det systematiska arbetssättet inom etableringen (SAE) gäller även inom det nya etableringsprogrammet, för att rätt insats ska nå rätt individ, Försäkringskassan tar över handläggningen av etableringsersättningen för deltagare i etableringsprogrammet. Arbetsförmedlingen kommer under en övergångsperiod fortsätta att besluta och avisera etableringsersättningen för personer som har en etableringsplan, den som har en etableringsplan som sträcker sig över årsskiftet fortsätter enligt nuvarande regelverk fram tills att beslutet om planen löpt ut. Om det återstår tid med plan enligt nuvarande lagstiftning ska personen anvisas till etableringsprogrammet för resterande tid, dock längst 36 månader från datumet då en etableringsplan först upprättats. Åldersgrupp: Personerna ska ha fyllt 20 men inte 65 (och det får inte ha gått mer än ett år sedan första folkbokföringen i en kommun). I vissa fall omfattas även unga från 18 år som saknar föräldrar i Sverige. Finansiering: Nyanlända som medverkar till upprättande av sin etableringsplan samt deltar i etableringsplan har rätt till etableringsersättning. Arbetsförmedlingen ska besluta och beräkna etableringsersättning fram till dess att den nyanlände har blivit självförsörjande, dock längst under två år Deltagare: Inskrivna i Etableringen , totalt 238 personer (103 kvinnor, 135 män), varav 37 ungdomar (14 kvinnor, 23 män) Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Jobbsam Plattform för finansiell samverkan kring individer i behov av rehabiliterande och arbetsförberedande stöd- och utvecklingsinsatser är en direkt utveckling projektet JobbSam, som finansierats av Finsam Gotland sedan Målsättningen är att skapa en hållbar arbetsmodell för målgrupper med komplexa svårigheter att komma tillbaka eller komma in på arbetsmarknaden. Utredning till praktik med nära stöd Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Regions Gotland (HSF, UAF och SOF) har möjlighet att remittera till Jobbsam. 11 (21)

75 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF Åldersgrupp Målgruppen är gotlänningar, år Finansiering: kan vara försörjning från FK, AF eller försörjningsstöd Deltagare: Personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser för att nå egen försörjning. Det kan vara personer som saknar egen försörjning, arbetslösa, svårbedömda och långvariga ärenden eller personer med diffus ohälsa och hinder för att nå arbetsmarknaden Diagonalen Ett treårigt projekt mellan, Af och i första hand Röda Korset. Åldersgrupp: Deltagare: Under 2017 har sju personer, som varit långvarigt beroende av försörjningsstöd, och som är utredda för lönebidrag, blivit anställda av Röda Korset under ett års tid. Finansiering; Lönebidrag och den överskjutande delen av lönekostnaden som inte täcks av lönebidraget har betalat UngKOMP I UngKOMP samarbetar och Arbetsförmedlingen för att ge unga stöd att hitta sin väg framåt mot studier eller arbete. Projektet medfinansieras av Europeiska socialfonden. Arbetet sker i ett multikompetent team som är ett sätt att möta unga som är i behov av ett sammanhållet stöd. UngKOMP finns idag på 19 orter i landet. Åldersgrupp: år Deltagare: Idag har UngKOMP Visby ca 200 unga inskrivna Steget Tillsammans med Arbetsförmedlingen hjälper praktiksamordningen Steget arbetssökande att hitta praktik-, arbetstränings- och sysselsättningsplatser samt offentligt skyddade arbeten i någon av s egna verksamheter. Genom att aktivt lotsa arbetslösa in i praktik och studier vill öka möjligheten för gotlänningar att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Deltagare: praktik eller kartläggning/matchning ca 40 deltagare Extratjänster En extratjänst innebär att deltagaren blir en extra resurs för arbetsgivaren samtidigt som hen får en vanlig anställning med bra villkor och en chans att komma in i arbetslivet. För att vara aktuell för en extratjänst ska deltagaren vara arbetssökande och inskriven på arbetsförmedlingen. Dessutom ska något av följande kriterier vara uppfyllt: Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Ha deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 ersättningsdagar - Vara nyanländ och har eller har haft en etableringsplan - Är nyanländ och har under de senaste 36 månaderna fått uppehållstillstånd eller uppehållskort 2 i egenskap av familjemedlem till en EU/EES-medborgare. 2 Om en familj är medborgare i ett land utanför EU och ska vara i Sverige i mer än tre månader ska de ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket. Uppehållskortet ger familjen rätt att bo och arbeta i Sverige så länge någon i familjen har uppehållsrätt genom arbete, studier, som egen företagare eller genom att man lever på en på en pension eller har tillräckliga medel för er försörjning. 12 (21)

76 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF Åldersgrupp: Ingen specifik Finansiering: Erhåller lön, har ej rätt till A-kassa Antal deltagare: 60 anställningar varav 25 män och 35 kvinnor (februari 2018) Studiestartstöd Riksdagen fattade den 31 maj 2017 ett beslut om ett nytt rekryterande studiestartstöd som gäller från den 2 juli. Studiestartstöden syftar till att göra det möjligt att öka rekrytering til studier bland personer med kort utbildning och stort behöv av kompetenshöjande insatser för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Satsningen avser personer i åldern år och får ges till den som varit inskriven hos Arbetsförmedlingen i sex sammanhängande månader. Mer att läsa finns i SKL Cirkulär 17: Ungdomskraft har genom Ungdomskraft det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan år som inte studerar på gymnasiet eller motsvarande utbildning eller inte har fullgjort sina gymnasiestudier och uppnått en examen. Ungdomskraft erbjuder vägledning, lotsning och praktisk hjälp, framtidsplanering, motivationsarbete samt samverkan med andra myndigheter och nätverk. Deltagare: 170 i uppföljningsarbetet per den 25 september. Den 1 oktober förväntas antalet öka till OSA (offentligt skyddad anställning) Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare OSA. Syftet med skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare är att kunna erbjuda personer med kognitiv funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga på grund av missbruk eller beroendeproblematik (alternativt är berättigad till LSS-insatser eller har långvarig frånvaro från arbetslivet på grund av en långvarig och svår psykisk sjukdom) möjlighet till en anställning med utvecklande och rehabiliterande inslag. Skyddat arbete är inte en anställningsform. Målet är att ett skyddat arbete på sikt ska leda till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Åldersgrupp: Från 20 år Deltagare: 29 OSA-platser (17 män och 12 kvinnor) inom Finansiering: Lön och andra anställningsförmåner enligt det kollektivavtal som finns i branschen. Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller däremot inte. Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum SMF (studiemotiverande folkhögskoleutbildning) Folkhögskoleutbildning i motiverande syfte SMF. Den förberedande insatsen folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte är tillgänglig för alla inskrivna på Arbetsförmedlingen som har fyllt 16 år och som varken har en gymnasieexamen eller grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Syftet med insatsen är att motivera arbetssökande att gå vidare till eller återuppta reguljära studier. SMF innehåller moment av träning i studieteknik med inriktning på kärnämnena samhällhällskunskap, engelska, svenska och matematik och pågår under tre månader (sex månader inom Etableringen). 13 (21)

77 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF Åldersgrupp: Från 16 år Finansiering: Utvecklingsersättning eller aktivitetsstöd IpA (integration på arbetsplatsen) Projektet integration på arbetsplatsen pågår från år 2016 till 2018 och genomförs av Region Gotland i nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Syftet med projektet är att: - Ge deltagaren ökad språkutveckling genom en växling mellan praktik och språkutbildning. - Arbetsplatserna ska lära sig mer om integration, värderingar och att handleda nyanlända i arbetet - Att kompetenscentrum Gotland ska vidareutveckla kunskap för att - kunna stödja både arbetsplatser och deltagare för ökad integration. - Att möta s stora rekryteringsbehov inom vård- och omsorg. Åldersgrupp: 18 år och uppåt med språknivå motsvarande C/D. Finansiering: EFS projekt där deltagarnas finansiering är via etableringsersättning, aktivitetsstöd och/eller ekonomiskt bistånd. Deltagare: projektet har hittills haft ca 40 deltagare och förväntas ha ytterligare ca 20 under DUA utbildningskontrakt Utbildningskontraktet är en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen, kommun/region Gotland och en ungdom, som innebär att ungdomen påbörjar eller återgår till studier (på Komvux eller Folkhögskolan) med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning eller få motsvarande kunskaper. Vid behov ska studier kunna ske på deltid och då kombineras med arbete, praktik eller andra lämpliga arbetsmarknadsinsatser. Åldersgrupp: Arbetslösa ungdomar mellan år som saknar gymnasieexamen, eller inte är godkända i de programgemensamma ämnena (tidigare kärnämnen) på gymnasienivå Finansiering: Ersättning till individen utgår från befintliga ersättningssystem, det vill säga för studier kan ansökan till CSN om det högre studiemedlet göras, för arbete utgår lön och för praktik eller andra arbetsmarknadspolitiska insatser utgår aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Deltagare: 13 aktuella Utbildningskontrakt Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum DUA Nyanlända Inom ramen för Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA) sker ett framtagande av överenskommelse mellan (utbildnings- och arbetslivsförvaltningen samt socialförvaltningen) och Arbetsförmedlingen om fördjupad samverkan och utformning av en lokal modell för samarbete kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Åldersgrupp: Nyanlända personer år Finansiering: DUA finansierar lön för projektledaren 3 månader 2017 Deltagare: Parter inom och Arbetsförmedlingen 14 (21)

78 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF Gröna jobb (regeringsuppdrag till Naturvårdsverket) Naturvårdsverket har fått i uppgift att verka för att nya gröna jobb med lägre kvalifikationskrav skapas lokal och regionalt, för personer som står långt från arbetsmarknaden. Det finns många enklare arbetsuppgifter som inte genomförs i dagsläget inom de gröna näringarna naturvård, jordbruk, vattenbruk, skogsbruk, trädgårdsodling och grönyteskötsel/anläggning. Det går att organisera gröna jobb på olika sätt. Inom kommun Gotland har ett samarbete inletts mellan teknikförvaltningen, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen samt arbetsförmedlingen där målgruppen är personer som är utskrivna ur jobb- och utvecklingsgarantin hos arbetsförmedlingen och därefter uppbär försörjningsstöd. Det finns möjlighet att söka medel för bland annat finansiering av handledare Unga jobb Unga Jobb är ett nationellt samarbetsprojekt sedan 2009 mellan Swedbank och Arbetsförmedlingen. I Unga Jobb på Gotland samarbetar förutom Swedbank och Arbetsförmedlingen även Tillväxt Gotland, Visby Centrum, Företagarna samt. Våroch höst anordnas en praktikmässa där arbetsgivare och arbetssökande träffas under intervjuliknande former med målsättningen att finna en lämplig praktikplats. Åldersgrupp: Arbetslös -24 år, inskriven på Arbetsförmedlingen Finansiering: Aktivitetsstöd 3 månader (under praktikperioden) Deltagare: I snitt 20 praktikplatser/mässa Ömöt ESF projekt, Ökad mångfald - ökad tillväxt drivs av folkuniversitet. Nyanlända med språksvårigheter och låg utbildning. Samhällsinformation och praktik. Åldersgrupp: år Finansiering: etableringsersättning, aktivitetsersättning, försörjningsstöd Deltagare: 60 st. Personer från och Arbetsförmedlingen Kommunala sommarjobb erbjuder under tre veckor kommunala sommarjobb till ungdomar Åldersgrupp: år Finansiering: Regionen avsatt 3 miljoner till Kommunala sommarjobb Deltagare: 250 st. De som erbjuds kommunala sommarjobb är ungdomar som har kontakt med socialtjänst, kurator, habilitering, barn- och ungdomspsykiatrin eller fritidsgård. Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum (21)

79 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF 8. Framtida utvecklingsområden Vad behöver vi förändra eller utveckla för att fler individer ska komma i arbete/sysselsättning/studier och inte behöva försörjningsstöd? - I ett tidigt skede kunna erbjuda individen sysselsättning med försörjningsstöd. Att ge en tydlig information om arbetsmarknadens behov. Vi gör många aktiviteter idag, vad behöver vi förändra för att möta målgruppens behov? Varför fungerar det inte idag? - Arbetsgruppen har funnit att Ungkomp har varit ett lyckosamt projekt och har därför valt att ha dessa erfarenheter som utgångspunkt för en motsvarande modell för vuxna. Vad har gjort projektet Ungkomp framgångsrikt? - UngKomp har bemannats med ett multikompetent team bestående av olika yrkeskategorier samt har samlokaliserats med olika myndigheter. Varför hittar inte alla arbete via AF? - När man har skrivit in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen upprättas en planering med konkreta aktiviteter som hjälper till att snabbt nå målet att få ett jobb. Med en personlig planering får man struktur på sitt jobbsökande. Planeringen är också en överenskommelse mellan den arbetssökande och Arbetsförmedlingen om vad man ska göra för att hitta ett jobb och hur Af kan stötta på vägen. Varje månad rapporterar den arbetssökande sina söka jobbaktiviteter. Flera aktiviteter som Arbetsförmedlingen erbjuder sker via Service på Distans, arbetsförmedlare på Kundtjänst och via digitala självservicetjänster i form av Platsbanken, webbinarier med olika teman (skriva CV, inför anställningsintervjun, personlig marknadsföring etc.) och på olika språk. - För den som varit arbetslös länge eller har behov av extra stöd för att finna, få och behålla arbete erbjuds olika tjänster och aktiviteter utifrån den enskildes behov. Det kan handla om vägledning, stöd av en specialist i att utreda arbetsförmåga och kompetens, delta i praktik eller arbetsmarknadsutbildning för att stärka sin kompetens utifrån det arbetsgivarna efterfrågar. För personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga kan olika anpassningsinsatser erbjudas. Det finns även olika former av arbetsgivarstöd som kan underlätta att erhålla anställning. Bedömning och prövning görs i varje enskilt fall. Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum De som söker försörjningsstöd skall vara aktivt arbetssökande om de inte är sjukskrivna. Krav från socialtjänsten är att så snabbt som möjligt bli självförsörjande. Arbetsförmedling planerar för att den arbetslöse skall komma in på arbetsmarknaden utifrån ett annat perspektiv. Under 18 månader har den arbetssökande eget ansvar att göra sin egen handlingsplan. Därför blir det en lång ställtid utifrån ett socialtjänsts perspektiv. - Det finns ett behov av att kunna erbjuda ett antal förslag på snabba aktiviteter/insatser. 16 (21)

80 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF Vad behöver finnas? Förslag på snabba/direkta aktiviteter: - Aktiviteter inriktade på hälsoaspekter - Gröna jobb - Rutiner och bemötande - Studiemotiverande kurser (FH) - Stöd och matchning aktivitetsstöd (AF) - Vägledningsinsatser (AF o AME) - Grundläggande modul (AF) - Praktikplatser (AF och AME) - Komvux, Sfi och orienteringskurser (Vux) Bilden ovan visar processen kring ett framtida samarbete Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum (21)

81 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF 9. Förslag till ny samarbetsform Samarbetet i form av VuxKomp kan ses som en treklöver där bladen står för UAF, SOF och AF Målsättningen är att skapa ett nära samarbete kring kartläggning och individuell plan. Kartläggning och individuell plan genomförs i treklöver (Soc,AF,AME) en dag i veckan. Väntetiden till kartläggning ska inte överstiga 5 dagar. Deltagaren bär själv ansvar för att verkställa sin individuella plan med ev stöd av den handläggare man har på Soc eller AF. Målet är att handläggningstiden till överenskommen aktivitet ska vara så kort som möjligt. Deltagaren kan inte hänvisas till någon aktivitet i direkt anslutning till beslut om ekonomiskt bistånd eller i väntan på aktivitet. Samarbetet kräver ett gemensamt synsätt i fokus för att ge bästa möjliga förutsättningar för individen. Vi har olika roller. Vilken verksamhet ansvarar för vad - SOF, UAF och AF? Gemensamt - kartläggning och planeringssamtal SOF har rollen att hantera försörjningsstöd UAF kan erbjuda studier och praktik samt studie- och yrkesvägledning AF kan erbjuda olika aktiviteter Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Aktuella för den nya samarbetsformen är personer som nyligen blivit ansökt om och blivit beviljade till försörjningsstöd exempel nyanlända där etableringen är avslutad. 18 (21)

82 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF Inriktningsmål: 1. Förberedande insatser studiemotiverande, bygga självkänsla, socialt sammanhang, hälsofrämjande åtgärder 2. Mot snabba insatser där praktik och/eller arbete är prioriterat! 3. Mot utbildning 9.1 Vad krävs för att etablera ett VuxKomp? Klartecken av de olika nämnderna och Arbetsförmedlingen Snarast rekrytera en verksamhetsutvecklare som kan utveckla modellen och kartlägga vilka snabba insatser som kan erbjudas. Undersöka möjligheten till en fysisk lokalisering SOF/ UAF och AF Hållbar finansiering 9.2 Ekonomiska förutsättningar Det är cirka 4-7 personer i veckan som kvalificerar sig för försörjningsstöd. De som väntar på beslut från försäkringskassan är inte medräknade. Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Det kommer cirka 200 nya besökare per år och att de erhåller stöd i genomsnitt ca 5 månader/år. Varje person erhåller ca 7000kr/mån i försörjningsstöd. Detta ger en kostnad på 7 miljoner/år. (200 personer x 5mån x 7000kr) Antag att det går att förkorta tiden till 2,5 månader för alla deltagare detta skulle ge en besparing på 3,5 miljoner, vilket ej är realistiskt. Antag att det går att förkorta tiden för 100 personer till 2, 5 månader, övriga 100 personer ingen förkortning. 19 (21)

83 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF 100 * 5 mån * 7000 kr = 3.5 milj 100 * 2,5 mån * 7000 = 1.75 milj Besparing 1.75 miljoner / år Det är viktigt att förstå att det krävs betydande insatser för att ge någon besparing, det måste även sättas i relation till vad det kostar att starta upp ett vuxkomp. År 1 - Investering ca /år År 2 investering ca / år (arbetsplatser och utrusning för personal) (arbetsplatser och utrusning för personal) Preliminär Budget för vuxkomp första året Specifikation Kostnad Kommentarer 2018 Hyra av lokaler Ca 100kvm Lönekostnader 3 för teamet ,5 medarbetare (3 coacher +0,5 vägledare,) Inom ram och externa medel Datorer och telefoner För personal Information och dokumentation Material Investering år Arbetsplatser och utrustning för personal Totalt Avser år 1 Kostnaderna kommer successivt att minska, omfördelning av personal från SOF till UAF kan på sikt vara möjlig. För att arbetsförmedlingens utbud av aktiviteter ska kunna nyttjas så måste en arbetsförmedlare finnas med i teamet. 9.3 Kostnader 2018 Lokaler: Den nya verksamheten behöver 1 kontorsrum med 3-4 arbetsplatser och ett aktivitetsrum på tillsammans 100 kvadratmeter. Hyran blir en kostnad som inte funnits tidigare. Beroende på hur snabbt verksamheten kan starta så blir hyran därefter - räknar med ett halvår för Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum Lönekostnad: Eventuellt kan pengar sökas hos AF för en tjänst som jobbar med matchning mot näringslivet. En verksamhetsutvecklare anställs inom arbetsmarknadsenheten och finansieras utifrån ordinarie budget (bonuspengar från extratjänster), enheten behöver även finansiera 50% studie- och yrkesvägledning. Ytterligare en person kan växla över från SOC. De kostnader som uppstår under 2018, cirka kr kan troligtvis omfördelas från annan verksamhet. 3 Kostnad för 3 coacher + 0,5 vägledare medför lönekostnad ( ) blir ca (21)

84 Bilaga 6 Utökat samarbete - UAF och SOF 10 Avslutande reflektioner För att lyckas krävs ett koncerntänk där hela är delaktiga, alla förvaltningar måste bidra. Den nya samarbetsformen måste ges förutsättningar och tid för implementering. Ett Vuxkomp skulle på kort sikt inte ge några större ekonomiska vinster utan vinster blir framförallt av annan karaktär. Ett samarbete mellan SOF, UAF och AF medför att personerna snabbare kommer i sysselsättning och våra resurser kan samnyttjas mer effektivt. För den enskilde individen blir vinsterna troligtvis störst, hen erbjuds en ingång till olika myndigheter och handläggs därmed inte parallellt hos dessa. Kommer snabbare ut i olika insatser vilket innebär att väntan på aktivitet blir tidsmässigt kortare. Förhoppningsvis ger detta även individen en ökad motivation, bibehållen självkänsla och ger ett bidrag till det egna ansvarstagandet. Rapporten visar på en rad olika insatser som erbjuds på individnivå, det väcker funderingar på vad kostar dessa aktiviteter per person och om satsade medel används på bäst sätt i förhållande till uppnådd effekt. Ett förslag på fortsatt arbete är att undersöka detta. Ämnet är högaktuellt och SKL lägger nytt förslag för att öka deltagandet på arbetsmarknaden 4. Ärendenr RS GVN 2017/65 Datum (21)

85 Bilaga 6 Visby MOTION Till: Betreffande: Regionstyrelsen Ekonomisk stödverksamhet Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd har (SOF) ansvar för enligt socialtjänstlagen. Målet är att försörjningsstödet skall vara temporärt och att den sökande skall bli självförsörjande så fort som möjligt. Arbetet med arbetsmarknadspolitiska insatser har tidigare skett genom samarbete mellan SOF och Arbetsförmedlingen. Numera har inom Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) ansvaret för kommunens arbetsmarknadspolitiska åtgärder att på individnivå planera och kartlägga hur individen snabbast kan få ett arbete, sysselsättning eller utbildning.. Vi anser det angeläget att man har en helhetssyn på handläggningen av dessa ärenden. Vår uppfattning är att hela eller delar av enheten för försörjningsstöd bör ingå i UAF:s verksamhet. Därför yrkar vi: att regionstyrelsen utreder hur administrationen mellan de två förvaltningarna kan förenklas och effektiviseras. Mats Hedström (M) Margareta Benneck (M)

86 Kvalitets och utvecklingsavdelningen Peter Åkesson Bilaga 7 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/69 8 februari 2018 Socialnämnden Revidering av Uppdrag och kvalitetskrav Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta revidering av Uppdrag och kvalitetskrav, Korttidsvistelse LSS 9:6. Socialnämnden beslutar att anta revidering av Uppdrag och kvalitetskrav, Bostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8. Socialnämnden beslutar att anta revidering av Uppdrag och kvalitetskrav, Bostad med särskild service, vuxna LSS 9:9. Sammanfattning Tillsammans med Uppdrag och kvalitetskrav, gemensamma bestämmelser utgör dessa dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av nämnda insatser enligt LSS. De nya dokumenten har anpassats för att kunna komplettera de gemensamma bestämmelserna och har dessutom fått ny lay out. Ärendebeskrivning Dokumenten är en vägledning och ett stöd till utförare och fungerar som underlag vid socialförvaltningens kvalitetsuppföljningar. Kvalitetskraven utgår från Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9) Dokumentet för bostad med särskild service enligt LSS har diskuterats vid branschrådet och reviderats utifrån de diskussionerna. När det gäller korttidsvistelse och bostad med särskild service för barn eller ungdomar har dessa varit ute på remiss hos utförarna. Några smärre gemensamma förändringar är: - Att Riskbedömning har fått en egen rubrik där man har samlat kraven kring riskbedömning. 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

87 Bilaga 7 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/69 - Kontaktpersonal är en ny rubrik där man preciserar kraven kring kontakpersonal i verksamheten. - Även Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter är en ny rubrik (Bostad med särskild service, vuxna och korttidsvistelse) - Mer fokus på Mat och måltider - Ökat krav på adekvat grundutbildning inom området funktionsnedsättning - Nytt krav på säkerhet och krisberedskap Bedömning Förvaltningen föreslår att dessa dokument som beskriver Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service vuxna, korttidsvistelse samt bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS godkänns. Beslutsunderlag - Uppdrag och kvalitetskrav, Bostad med särskild service LSS 9:9 inom - Uppdrag och kvalitetskrav, Korttidsvistelse LSS 9:6 inom - Uppdrag och kvalitetskrav, Bostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8 inom - Uppdrag och kvalitetskrav, Gemensamma bestämmelser - Tjänsteskrivelse daterad 8 februari Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Hanna Ogestad, avdelningschef kvalitets- & utvecklingsavdelningen Peter Åkesson, utvecklingsledare kvalitets- & utvecklingsavdelningen 2 (2)

88 Bilaga 7 Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsvistelse LSS 9:6 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2018/69 Version [1.0] Korttidsvistelse LSS 9:6 Innehållsförteckning Korttidsvistelse 9 6 LSS... 1 Inledning... 1 Krav på insatsen korttidsvistelse... 2 Från beslut till verkställighet... 2 Ej verkställda beslut... 2 Förändrade behov... 2 Inför korttidsvistelse... 2 Riskbedömning... 3 Kontaktpersonal (Gäller korttidshem)... 3 Service och omvårdnad... 3 Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter... 3 Mat och måltider... 3 Transporter... 4 Hantering av privata medel... 4 Hälso- och sjukvård... 4 Hjälpmedel... 4 Personal (gäller korttidshem)... 4 Övrigt... 4 Inledning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen korttidsvistelse. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl s egen regi som för utförare i privat regi. Beskrivning av insatsen En person med funktionsnedsättning kan tillfälligt behöva bo utanför sitt eget hem under kortare eller längre tid. En sådan insats kallas korttidsvistelse och kan organiseras som ett korttidshem, en korttidsfamilj eller som lägervistelse. Insatsen ska kunna erbjudas regelbundet eller vid akuta behov i familjen. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

89 Bilaga 7 Korttidsvistelse LSS 9:6 Insatsen kan erbjudas till både barn och vuxna. Syftet är att personen med funktionsnedsättning ska få rekreation och miljöombyte. Det kan också syfta till att anhöriga ska få avlastning och utrymme för avkoppling. Det kan också vara ett sätt att bidra till en frigörelseprocess mellan barn och vårdnadshavare eller som en förberedelse för den som ska flytta hemifrån. Insatsen är avgiftsfri. Den enskilde svarar själv för kostnader för exempelvis mat och fritidsaktiviteter. Krav på insatsen korttidsvistelse Insatsen ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn och kontinuitet och utföras med flexibilitet, kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet. Insatsen ska utformas i samråd med den enskilde och om aktuellt med vårdnadshavare/företrädare. Från beslut till verkställighet Krav Korttidsvistelse ska alltid föregås av ett beslut. Insatsen ska verkställas skyndsamt från det att den enskilde blivit erbjuden en placering, dock senast inom tre månader. Uppföljning Ej verkställda beslut Krav Beslut som inte är verkställda inom tre månader från beslutsdatum ska rapporteras till beställaren. Uppföljning Förändrade behov Krav Utföraren ska dokumentera och meddela beställaren om den enskildes förändrade behov. Uppföljning Ärendenr SON 2018/69 Datum Inför korttidsvistelse Krav Utförare ska ge möjlighet till förhandsbesök Den enskilde och om aktuellt, vårdnadshavare/företrädare ska få skriftlig information om vem som är chef och kontaktpersonal samt information om hur dessa kan nås. Den enskilde och om aktuellt, vårdnadshavare/företrädare ska få information om gällande rutiner för verksamheten Den enskilde och om aktuellt, vårdnadshavare/företrädare ska även få information om hur och var man kan lämna synpunkter och klagomål på verksamheten. Uppföljning 2 (4)

90 Bilaga 7 Korttidsvistelse LSS 9:6 Riskbedömning Krav Utförare ska ha rutin för riskbedömning. I samband med att man får en ny brukare ska en riskbedömning göras utifrån brukarperspektivet (t.ex utmanande beteende, nutrition m.m) Uppföljning Kontaktpersonal (Gäller korttidshem) Krav Utförare ska ha rutiner för kontaktpersonal Den enskilde ska erbjudas kontaktpersonal i verksamheten. Den enskilde och om aktuellt, vårdnadshavare/företrädare ska alltid informeras om möjligheten att i vissa fall byta ut kontaktpersonal om så önskas Utföraren ska ha en skriftlig uppdragsbeskrivning för kontaktpersonal. Uppföljning Service och omvårdnad Den enskildes fysiska, psykiska och sociala behov av stöd utifrån biståndsbeslutet ska tillgodoses. Det kan handla om stöd kring kost och personlig hygien samt stöd i att hantera och göra tillvaron begriplig och förutsägbar. Krav Uppföljning Utförare ska aktivt arbeta för att upptäcka, stödja och utveckla den enskildes resurser. Utförare ska ha rätt kompetens för att kunna stödja den enskilde i sin användning av olika former av hjälpmedel. Utifrån den enskildes förmåga ska denne ges tillfälle att delta i olika former av vardagssysslor. Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter Krav Utföraren ska erbjuda den enskilde ett utbud av anpassade aktiviteter utifrån dennes intresse och förmågor. Uppföljning Ärendenr SON 2018/69 Datum Mat och måltider Krav Utförare ska erbjuda fullvärdig och individanpassad kost av god kvalitet med måltider jämnt fördelade över dagen. Mat och måltider ska anpassas efter den enskildes behov och önskemål utifrån kulturell, etnisk, religiös bakgrund samt utifrån medicinska behov. Måltidsmiljön ska stimulera till lugna och trivsamma måltider. Utförare ska ha kännedom om s måltidspolicy, Den goda måltiden, mat och måltidspolicy för Uppföljning 3 (4)

91 Bilaga 7 Korttidsvistelse LSS 9:6 Transporter Krav Transporter ingår inte i insatsen Används leasingbil i verksamheten betalar brukaren inget för de resor som görs i korttidsvistelsen. Uppföljning Hantering av privata medel Krav Utförare ska säkerställa att det finns rutin för handhavande av privata medel. Uppföljning Hälso- och sjukvård Vid korttidsvistelse ansvarar den enskilde och om aktuellt, vårdnadshavare/företrädare för kontakter med hälso- och sjukvården. Anhöriga och/eller hälso- och sjukvårdspersonal kan i förekommande fall ge instruktioner och direktiv om hur den medicinska omvårdnaden ska ges. Krav Uppföljning Samtlig personal ska ha utbildning inom området basal hygienrutiner samt följa dessa. Utförare ansvarar för att det, utifrån MAS-direktiv finns rutiner för läkemedelshantering i verksamheten Hjälpmedel Krav Utföraren ska i samarbete med den enskilde och om aktuellt vårdnadshavare/företrädare se till att den enskilde har tillgång till behövliga hjälpmedel, såväl kognitiva som andra Uppföljning Personal (gäller korttidshem) Krav Personal ska ha adekvat grundutbildning på lägst gymnasienivå och ha utbildning inom området funktionsnedsättning. Uppföljning Ärendenr SON 2018/69 Datum Övrigt Säkerhet och krisberedskap Krav Utförare ska ha rutiner för säkerhet och krisberedskap. Utförare ska ha en beredskapsplan och rutiner för situationer med höga temperaturer över 27 grader. Utförare ska säkerställa att det finns en evakueringsplan vid behov av evakuering. Utförare ska säkerställa att det finns en utrymningsplan för händelse av brand och att samtliga i personalen känner till denna. Praktikanter, elever och studenter Krav Utförare ska ta emot praktikanter, elever och studenter. Uppföljning Uppföljning 4 (4)

92 Bilaga 7 Uppdrag och kvalitetskrav Bostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2018/69 Version [1.0] Bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9:8 LSS Innehållsförteckning Bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9:8 LSS... 1 Inledning... 2 Krav på insatsen Bostad med särskild service för barn eller ungdomar... 2 Från beslut till verkställighet... 2 Ej verkställda beslut... 2 Förändrade behov... 3 Att flytta till Bostad med särskild service barn eller ungdomar... 3 Riskbedömning... 3 Kontaktpersonal... 3 Service och omvårdnad... 3 Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter... 4 Mat och måltider... 4 Transporter... 4 Hälso- och sjukvård... 4 Fast vårdkontakt... 5 Läkemedelshantering... 5 Delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter och egenvård... 5 Vardagsrehabilitering... 5 Vardagsrehabilitering syftar till att ge den enskilde bästa möjliga förutsättningar för delaktighet och jämlikhet i samhällslivet och bidrar till att den enskilde får förutsättningar att leva sitt liv med så hög grad av livskvalité, hälsa, och oberoende som möjligt... 5 Medicintekniska produkter... 6 Personal... 6 Övrigt... 6 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

93 Bilaga 7 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9:8 LSS Inledning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen Bostad med särskild service barn eller ungdomar. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl s egen regi som för utförare i privat regi. Beskrivning av insatsen Barn och ungdomar med funktionsnedsättning som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina vårdnadshavare kan ha rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar. Avgifter Avgifter regleras i LSS. Föräldrar ska i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt 20 LSS. Regeln gäller till dess den unge fyller 18 år. Efter 18-årsdagen gäller enligt 19 LSS att skäliga kostnader för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ska tas ut enligt beslut i regionfullmäktige. Enligt 7 kap 1 Föräldrabalken är föräldrar underhållsskyldiga för sina barn så länge de går i gymnasiet, dock längst till dess barnet fyller 21 år. Den enskilde svarar själv för sina levnadsomkostnader och dessa omfattas inte av LSS-insatsen. Krav på insatsen Bostad med särskild service för barn eller ungdomar Insatsen ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn och kontinuitet och utföras med flexibilitet, kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet. Insatsen ska utformas i samråd med den enskilde, vårdnadshavare och vid behov tillsammans med anhöriga. Ansvaret för barnet/ungdomen finns kvar hos vårdnadshavare Från beslut till verkställighet Krav Bostad med särskild service barn eller ungdomar ska alltid föregås av ett beslut. Utföraren ansvarar för att verkställa beslutet och att den enskilde informeras om boendet Insatsen skall verkställas skyndsamt från det att den enskilde blivit beviljad insatsen, dock senast inom tre månader. Uppföljning Ärendenr SON 2018/69 Datum Ej verkställda beslut Krav Beslut som inte är verkställda inom tre månader från beslutsdatum ska rapporteras till beställaren. Uppföljning 2 (6)

94 Bilaga 7 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9:8 LSS Förändrade behov Krav Utföraren ska dokumentera och meddela beställaren om den enskildes förändrade behov. Uppföljning Att flytta till Bostad med särskild service barn eller ungdomar Krav Uppföljning Utförare ska förbereda inflyttningen genom att i tid ge information till den enskilde, om aktuellt till vårdnadshavare/företrädare. Utförare ska ge möjlighet till förhandsbesök i bostaden. Den enskilde och om aktuellt, vårdnadshavare/företrädare ska vid inflyttningen få skriftlig information om vem som är chef, sjuksköterska, kontaktpersonal samt information om hur dessa kan nås. Den enskilde, om aktuellt vårdnadshavare/företrädare, ska även få information om hur och var man kan lämna synpunkter och klagomål på verksamheten. Den enskilde och om aktuellt, vårdnadshavare/företrädare ska vid inflyttning få information om att denne kan välja att behålla vald vårdcentral/sjuksköterska Riskbedömning Krav I samband med att man får en ny brukare ska en riskbedömning göras utifrån brukarperspektivet (tex utmanande beteende, nutrition m.m) Utförare ska ha rutin för riskbedömning. Uppföljning Kontaktpersonal Krav Den enskilde ska erbjudas en kontaktpersonal i verksamheten Den enskilde ska alltid informeras om möjligheten att i vissa fall byta kontaktpersonal om så önskas. Utförare ska ha rutiner för kontaktpersonal (t.ex hur man utser, hur man byter, hur man säkrar när någon slutar och hur ofta brukaren träffar sin kontaktpersonal) Utföraren ska ha skriftlig uppdragsbeskrivning för kontaktpersonal. Uppföljning Ärendenr SON 2018/69 Datum Service och omvårdnad Den enskildes fysiska, psykiska och sociala behov av stöd utifrån biståndsbeslutet ska tillgodoses. Det kan handla om stöd kring livsföring som kost, personlig hygien, kultur och fritidsaktiviteter. Stöd i att hantera och göra tillvaron begriplig och förutsägbar samt stöd i att planera framåt. Krav Uppföljning Utförare ska aktivt arbeta för att upptäcka, stödja och utveckla den enskildes resurser. 3 (6)

95 Bilaga 7 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9:8 LSS Utförare ska ha rätt kompetens för att kunna stödja den enskilde i sin användning av olika former av hjälpmedel. Utifrån den enskildes förmåga ska denne ges tillfälle att delta i olika former av vardagssysslor. Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter Krav Utföraren ska uppmuntra den enskilde till en aktiv fritid. Utföraren ska stödja den enskilde med att hitta, välja, planera, genomföra och avsluta aktiviteter. Utföraren ska även erbjuda det personalstöd som kan behövas för att möjliggöra deltagande. Uppföljning Mat och måltider Krav Utförare ska erbjuda fullvärdig och individanpassad kost av god kvalitet med måltider jämnt fördelade över dagen. Den enskilde ska ges möjlighet att påverka sin mat och måltidssituation och dygnet runt ha möjlighet att tillgodose sitt individuella önskemål av mat och dryck i den form och på det sätt som passar individen bäst. Mat och måltider ska anpassas efter den enskildes behov och önskemål utifrån kulturell, etnisk, religiös bakgrund samt utifrån medicinska behov. Utförare ska ha kännedom om måltidspolicy, Den goda måltiden, mat och måltidspolicy för. Måltidsmiljön ska stimulera till lugna och trivsamma måltider. Uppföljning Transporter Krav Transporter ingår inte i insatsen. Används leasingbil i verksamheten betalar brukaren inget för de resor som görs genom boendet. Uppföljning Ärendenr SON 2018/69 Datum Hälso- och sjukvård Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor samt respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Vården ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med den boende. Den enskilde och om aktuellt, vårdnadshavare/företrädare har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, om behandlingar och medicin som kan erbjudas. Här är samarbete med och information till närstående/anhöriga viktigt, under förutsättning att den enskilde så önskar. För optimalt omhändertagande är det viktigt att omvårdnadsinsatser och medicinska insatser samordnas för att kunna åstadkomma högsta kvalitet. För detta arbete krävs gott samarbete och tydlig ansvarsfördelning. 4 (6)

96 Bilaga 7 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9:8 LSS Fast vårdkontakt Den enskilde har rätt till en fast vårdkontakt som samordnar vårdens insatser, informerar om vårdsituationen samt förmedlar kontakter till andra delar av hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Krav Uppföljning Utförare ansvarar för att det finns en ansvarig sjuksköterska att kontakta vid behov. Den enskilde och om aktuellt, vårdnadshavare/företrädare ska alltid informeras om vem som utgör den fasta vårdkontakten Läkemedelshantering Krav Utförare ska ha lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer MAS fastställt. Utförare ska tillsammans med ansvarig sjuksköterska säkerställa att läkemedelsgenomgång med uppföljning genomförs minst 1 gång/år. Utförare ska ansvara för att den enskilde har ett avskilt låst skåp för läkemedel. Utförare ska ansvara för att överblivna läkemedel lämnas in på apotek på ett säkert sätt. Uppföljning Delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter och egenvård Hälso- och sjukvårdspersonal som har formell kompetens för en arbetsuppgift kan genom utbildning och delegering överlåta denna arbetsuppgift till en medarbetare utan formell kompetens, men med reell kompetens. Även vid utförande av egenvård behövs ibland instruktion, information och utbildning av legitimerad personal. Krav Uppföljning Utförares personal får efter delegering och/eller instruktion på uppdrag av legitimerad personal utföra hälso- och sjukvårdsinsatser. Utföraren ska säkra att vårdåtgärder från hälso- och sjukvårdspersonal tas emot och att information ges till berörd personal Personal som utför delegeringar måste genomgå den godkända delegeringsutbildningen enligt MAS handbok. Ärendenr SON 2018/69 Datum Vardagsrehabilitering Vardagsrehabilitering syftar till att ge den enskilde bästa möjliga förutsättningar för delaktighet och jämlikhet i samhällslivet och bidrar till att den enskilde får förutsättningar att leva sitt liv med så hög grad av livskvalité, hälsa, och oberoende som möjligt Krav Uppföljning Arbetsterapeuter och fysioterapeuter ska handleda och ge boende- och stödassistent stöd i vardagshabilitering/rehabilitering. Personalen ska uppmuntra och stödja den enskilde till att vara aktiv och delta i vardagliga aktiviteter efter förmåga. 5 (6)

97 Bilaga 7 Bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9:8 LSS Utförare ska säkra att bedömning av habiliterings- och rehabiliteringsinsatser sker vid behov. Det ska således finnas erforderlig tillgång till arbetsterapeut och fysioterapeut. Arbetsterapeut och fysioterapeut ska kontinuerligt samverka med boende- och stödassistent och sjuksköterska i de riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar som görs. Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdsansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel/verksamhetshjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Krav Uppföljning Utförare ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2008:1, om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten såväl som Regelverk för hjälpmedel/ och riktlinjer i MAS-handbok. Personal Krav Personal ska ha adekvat grundutbildning på lägst gymnasienivå och ha utbildning inom området funktionsnedsättning. Uppföljning Övrigt Säkerhet och krisberedskap Krav Utförare ska ha rutiner för säkerhet och krisberedskap. Utförare ska ha en beredskapsplan och rutiner för situationer med höga temperaturer över 27 grader. Utförare ska säkerställa att det finns en evakueringsplan vid behov av evakuering. Utförare ska säkerställa att det finns en utrymningsplan för händelse av brand och att samtliga i personalen känner till utrymningsplanen. Uppföljning Nyckelhantering Krav Utförare ska säkerställa skriftliga rutiner för hantering av nycklar till den enskildes bostad Uppföljning Ärendenr SON 2018/69 Datum Praktikanter, elever och studenter Krav Utförare ska ta emot praktikanter, elever och studenter. Uppföljning 6 (6)

98 Bilaga 7 Uppdrag och kvalitetskrav Bostad med särskild service LSS 9:9 inom Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2018/69 Version [1.0] Bostad med särskild service LSS 9:9 inom Region Gotland Innehållsförteckning Bostad med särskild service 9 9 LSS inom... 1 Inledning... 2 Krav på insatsen bostad med särskild service, vuxna... 2 Från beslut till verkställighet... 2 Förändrade behov... 2 Att flytta till bostad med särskild service... 2 Riskbedömning... 3 Kontaktpersonal... 3 Service och omvårdnad... 3 Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter... 3 Upprätta relationer med anhöriga och övrigt nätverk samt social samvaro... 4 Mat och måltider... 4 Transporter... 4 Hälso- och sjukvård... 4 Fast vårdkontakt... 4 Läkemedelshantering... 5 Funktionsstöd och habilitering/rehabilitering... 5 Mun- och tandhälsa... 6 Medicintekniska produkter... 6 Vård i livets slutskede... 6 Personer som befinner sig i livets slutskede ska oberoende av religiös tillhörighet eller icke-troende få en kvalificerad vård och ett mänskligt och värdigt omhändertagande... 6 Personal... 7 Övrigt... 7 Säkerhet och krisberedskap... 7 Nyckelhantering... 7 Praktikanter, elever och studenter... 7 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

99 Bilaga 7 Bostad med särskild service LSS 9:9 inom Inledning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen bostad med särskild service enligt LSS. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl s egen regi som för utförare i privat regi. Krav på insatsen bostad med särskild service, vuxna Insatsen Bostad med särskild service för vuxna 9 9 LSS är ett permanent boende för personer med funktionsnedsättningar att de har rätt till insatsen efter särskild prövning. Insatsen skall bidra till att den enskilde uppnår goda levnadsförhållanden. I insatsen ingår förutom bostad även omvårdnad, hälso- och sjukvård, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Insatsen ska vara meningsfull och utvecklande så att den enskilde ges möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt. Insatsen ska även främja den enskildes delaktighet i samhället samt utformas som ett stöd i den enskildes fysiska och sociala förmåga. Bostad med särskild service kan erbjudas i två olika boendeformer där samtliga bostäder ska vara fullvärdiga enligt Boverkets byggregler. Gruppbostad Riktar sig till personer med stort omvårdnadsbehov och behov av kontinuerlig tillsyn av personal. Gruppbostaden är utformad som enskilda bostäder i direkt anslutning till gemensamma utrymmen. Servicebostad Utgörs av en lägenhet i nära anslutning till en servicebas. Vid servicebasen finns tillgång till gemensamhetslokaler samt en personalgrupp som vid behov ger individuellt utformat stöd till den enskilde. Från beslut till verkställighet Krav Bostad med särskild service ska alltid föregås av ett beslut. Beställarens boråd kontaktar den enskilde och utföraren om lägenhet. Utföraren ansvarar för att verkställa beslutet och att den enskilde informeras om boendet. Insatsen skall verkställas skyndsamt från det att den enskilde blivit erbjuden en lägenhet, dock senast inom tre månader. Uppföljning Förändrade behov Krav Utföraren ska dokumentera och meddela beställaren om den enskildes förändrade behov. Utförare ska omgående meddela beställare om en person har avlidit, är inlagd på sjukhus eller av annan anledning flyttat från sin lägenhet i boendet. Uppföljning Ärendenr SON 2018/69 Datum Att flytta till bostad med särskild service Krav Utförare ska förbereda inflyttningen genom att i tid ge information till den enskilde. Om denne så önskar ska även de närstående engageras. Utförare bör ge möjlighet till förhandsbesök. Uppföljning 2 (7)

100 Bilaga 7 Bostad med särskild service LSS 9:9 inom Den enskilde ska vid inflyttningen få skriftlig information om vem som är chef, sjuksköterska och kontaktpersonal samt information om hur dessa kan nås. Den enskilde ska vid inflyttning få information om att denne kan välja att behålla vald vårdcentral/sjuksköterska Den enskilde ska även får information om hur och var man kan lämna synpunkter och klagomål ska också framgå av informationen. Riskbedömning Krav I samband med att man får en ny brukare ska en riskbedömning göras utifrån brukarperspektivet (t.ex. utmanande beteende, nutrition, fall, trycksår, sömn, risk för brand mm) Utförare ska ha rutiner för riskbedömningen. Kontaktpersonal Krav Den enskilde ska erbjudas en kontaktpersonal. Den enskilde ska alltid informeras om möjligheterna att i vissa fall byta kontaktpersonal om så önskas. Utförare ska ha rutiner för kontaktpersonal (t.ex. hur man utser, hur man byter, hur man säkrar när någon slutar, hur ofta träffar kontaktmannen brukaren ). Utförare ska ha skriftlig uppdragsbeskrivning för kontaktpersonal. Uppföljning Uppföljning Service och omvårdnad Den enskildes fysiska, psykiska och sociala behov av stöd utifrån LSS-beslutet ska tillgodoses. Det kan handla om stöd kring livsföring som kost och personlig hygien stöd i att hantera och göra tillvaron begriplig och förutsägbar samt stöd i att planera framåt. Krav Uppföljning Utförare ska genom att aktivt arbeta för att upptäcka, stödja och utveckla den enskildes resurser, ge den enskilde förutsättningar till goda livsvillkor och att aktivt hantera sitt vardagsliv. Behov av hjälpmedel som underlättar förutsättningarna för att självständigt klara sitt vardagsliv ska särskilt uppmärksammas. Utifrån den enskildes behov ska denne få stöd med att sköta sitt hem med städning, bäddning, tvätt och klädvård. Ärendenr SON 2018/69 Datum Fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter Krav Utföraren ska uppmuntra den enskilde till en aktiv fritid. Utföraren ska hjälpa den enskilde med att hitta, välja, planera, genomföra och avsluta aktiviteter. Utföraren ska även erbjuda det personalstöd som kan behövas för att möjliggöra deltagande. Uppföljning 3 (7)

101 Bilaga 7 Bostad med särskild service LSS 9:9 inom Upprätta relationer med anhöriga och övrigt nätverk samt social samvaro Krav Uppföljning Utföraren ska aktivt arbeta föra att om den enskilde så önskar, ska ges möjlighet att utveckla och upprätthålla relationer med anhöriga och övriga nätverk. Mat och måltider Krav Utföraren ska säkra att den enskilde ges möjlighet att påverka sin mat och måltidssituation och dygnet runt ha möjlighet att tillgodose sitt individuella önskemål av mat och dryck i den form och på det sätt som passar individen bäst. Mat och måltider ska anpassas efter den enskildes behov och önskemål utifrån kulturell, etnisk, religiös bakgrund samt utifrån medicinska behov. Utförare ska ha kännedom om måltidspolicy, Den goda måltiden, mat och måltidspolicy för. Måltidsmiljön ska stimulera till lugna och trivsamma måltider. Transporter Krav Transporter ingår inte i insatsen. Vid utförandet av insatsen korttidsvistelse skall s Riktlinjer för transporter av brukare inom socialtjänsten på Gotland användas Uppföljning Uppföljning Hälso- och sjukvård Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor samt respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Vården ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med den boende. Den enskilde har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, om behandlingar och medicin som kan erbjudas. Här är samarbete med och information till närstående/anhöriga viktigt, under förutsättning att den enskilde så önskar. Ärendenr SON 2018/69 Datum Fast vårdkontakt Den enskilde har rätt till en fast vårdkontakt som samordnar vårdens insatser, informerar om vårdsituationen samt förmedlar kontakter till andra delar av hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Krav Uppföljning Utförare ansvarar för att det finns en ansvarig sjuksköterska att kontakta vid behov. Den enskilde ska alltid informeras om vem som utgör den fasta vårdkontakten. 4 (7)

102 Bilaga 7 Bostad med särskild service LSS 9:9 inom Läkemedelshantering Med läkemedelshantering avses enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, SOSFS 2000:1; ordination, iordningställande, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. Den enskilde ska vara delaktig i sin läkemedelsbehandling så långt det är möjligt. När sjuksköterska tar över ansvaret ska behandlande läkare utfärda ett ansvarsövertagande för läkemedelshanteringen. Krav Uppföljning Utförare ska ha lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer MAS fastställt. Utförare ska tillsammans med ansvarig sjuksköterska säkerställa att läkemedelsgenomgång med uppföljning genomförs minst en gång/år. Utförare ska ansvara för att den enskilde har ett avskilt låst skåp för läkemedel i sin lägenhet. Utförare ska ansvara för att överblivna läkemedel lämnas in på apotek på ett säkert sätt. Delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter och egenvård Hälso- och sjukvårdspersonal som har formell kompetens för en arbetsuppgift kan genom utbildning och delegering överlåta denna arbetsuppgift till en medarbetare utan formell kompetens, men med reell kompetens. Även vid utförande av egenvård behövs ibland instruktion, information och utbildning av legitimerad personal. Krav Uppföljning Utförares personal får efter delegering och/eller instruktion på uppdrag av legitimerad personal ta på sig ansvar för hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utföraren ska säkra att vårdåtgärder från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal tas emot och att information ges till berörd personal. Personal som utför delegerade arbetsuppgifter måste genomgå den godkända delegeringsutbildningen enligt MAS-handboken. Vid utförande av delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter är boendepersonalen att ses som hälso- och sjukvårdspersonal varför dokumentation enligt patientdatalagen ska ske. Dokumentation ska ske i verksamhetssystemet samt eventuella signeringslistor. Ärendenr SON 2018/69 Datum Funktionsstöd och habilitering/rehabilitering Vården och omsorgen ska präglas av ett habiliterande/rehabiliterande förhållningssätt där den enskildes funktioner tas tillvara i det dagliga livet. Detta bidrar till att den enskilde får förutsättningar att leva sitt liv med så hög grad av livskvalitet, hälsa och oberoende som möjligt. Krav Uppföljning Arbetsterapeuter och fysioterapeuter ska handleda och ge omvårdnadspersonal stöd i vardagshabilitering/rehabilitering. 5 (7)

103 Bilaga 7 Bostad med särskild service LSS 9:9 inom Personalen ska uppmuntra och stödja den enskilde till att vara aktiv och delta i vardagliga aktiviteter efter förmåga. Utförare ska säkra att bedömning av habiliterings- och rehabiliteringsinsatser sker vid behov. Det ska således finnas erforderlig tillgång till arbetsterapeut och fysioterapeut. Arbetsterapeut och fysioterapeut ska kontinuerligt samverka med omvårdnadspersonal och sjuksköterska i de riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar som görs och ska inom sin kompetens vara delaktig i upprättandet av individuell vårdplan Mun- och tandhälsa Den enskilde som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Uppsökande verksamhet innefattar munhälsobedömning, individuell rådgivning, utbildning och handledning till omvårdnadspersonal om daglig munvård samt erbjudande om eventuell nödvändig tandvård. Krav Uppföljning Personal ska medverka vid munhälsobedömning som utförs av Tandvårdsenheten. Utförare ansvarar för att omvårdnadspersonal regelbundet får utbildning av tandhygienist och att det ingår i ny personals introduktion. Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdsansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel/verksamhetshjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Krav Uppföljning Utförare ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2008:1, om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten, såväl som Regelverk för hjälpmedel och riktlinjer i MAS-handboken. Ärendenr SON 2018/69 Datum Vård i livets slutskede Personer som befinner sig i livets slutskede ska oberoende av religiös tillhörighet eller icketroende få en kvalificerad vård och ett mänskligt och värdigt omhändertagande Krav Uppföljning Vård ska bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för den enskilde och dennes närstående. Insatser som ökar den enskildes trygghet och ro ska prioriteras. Personalen ska tillsammans med ssk bidra till att skapa trygghet genom att stödja anhöriga och närstående. En döende person får inte lämnas utan någon i sin närhet om den enskilde inte själv uttryckt önskemål om det. 6 (7)

104 Bilaga 7 Bostad med särskild service LSS 9:9 inom Personal Krav Personal ska ha adekvat grundutbildning på lägst gymnasienivå och ha utbildning inom området funktionsnedsättning. Uppföljning Övrigt Säkerhet och krisberedskap Krav Utförare ska ha rutiner för säkerhet och krisberedskap. Utförare ska ha en beredskapsplan och rutiner för situationer med höga temperaturer över 27 grader. Utförare ska säkerställa att det finns evakueringsplan vid behov av evakuering. Utförare ska säkerställa att det finns utrymningsplan för händelse av brand och att samtliga i personalen känner till utrymningsplanen. Nyckelhantering Krav Utförare ska säkerställa skriftliga rutiner för hantering av nycklar till den enskildes bostad. Om kostnader för byte av lås/nycklar uppstår pga. borttappade nycklar, betalas detta av utförare. Om brukare har slarvat bort nycklar står denne för kostnaden. Praktikanter, elever och studenter Krav Utförare ska ta emot praktikanter, elever och studenter. Uppföljning Uppföljning Uppföljning Ärendenr SON 2018/69 Datum (7)

105 Bilaga 7 Uppdrag och kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2016/138 Version [1.0] Gemensamma bestämmelser Innehållsförteckning Gemensamma bestämmelser... 1 Inledning... 3 Krav på tjänstens utförande... 4 Förhållningssätt och värdegrund... 4 Bemötande, delaktighet och brukarinflytande... 4 Krav på ledningssystem för kvalitet... 4 Ansvar... 4 För verksamheter med HSL-ansvar... 4 Ledningssystemets huvud- och delprocesser... 5 Samverkan... 5 Systematiskt förbättringsarbete... 6 Riskanalys... 6 Egenkontroll... 6 Synpunkter och klagomål på verksamheten... 6 Avvikelser enligt SoL och LSS och Lex Sarah... 7 För verksamheter med personal som har HSL-ansvar gäller rapportering av vårdskador och Lex Maria. 7 Anhörigstöd... 8 Handläggning och dokumentation... 8 Genomförandeplan... 8 Förvaring av dokumentation efter avslutad insats... 9 Hantering av dokumentation vid byte av utförare... 9 Personal och kompetensförsörjning... 9 Introduktion av personal Omfattning/bemanning Krav på verksamhetsansvarig För verksamheter med HSL-ansvar Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Kompetensutveckling Hygien Hälsofrämjande förhållningssätt Hjälpmedel Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

106 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser Samordnad individuell plan (SIP) Övrigt Sekretess Hantering av privata medel Tolk Våld i nära relationer Anmälningsskyldighet Polisanmälan Miljöarbete Ärendenr SON 2016/138 Datum (13)

107 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser Inledning Detta dokument gäller för utförare inom såväl s egen regi som för de privata utförare socialnämnden har avtal med. Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll som ställs på utförare av insatser inom socialtjänsten. Dokumentet är en vägledning och ett stöd till utförare och fungerar som underlag vid socialförvaltningens kvalitetsuppföljningar. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Kvalitetskrav och riktlinjer ändras fortlöpande och utförare meddelas aktuella ändringar kontinuerligt. Utförare ansvarar för att aktuella kvalitetskrav är kända av all personal. Utförare ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram och arbeta utifrån evidensbaserad praktik. Utförare ska ha ett preventivt arbetssätt och delta i de olika kvalitetsregister som socialförvaltningen beslutar. använder styrkort för målstyrning. Målet i brukarperspektivet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort. Socialnämnden ska verka för att människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp och annan lättåtkomlig service ska ges. Socialnämnden har upprättat kvalitets- och värdighetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde har rätt att förvänta sig. Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet och uppföljning enligt såväl socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, författningar föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen, patientdatalagen, patientsäkerhetslagen, tandvårdslagen, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagstiftning och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Ärendenr SON 2016/138 Datum Utföraren ska iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. Verksamheten ska bedrivas religiöst och politiskt obundet och uppmärksamma och tillgodose kvinnors och mäns behov av stöd. Utförare ska visa hänsyn till varje unik person oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning eller ålder. 3 (13)

108 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser Krav på tjänstens utförande Förhållningssätt och värdegrund Inom socialnämnden arbetar medarbetare och personal utifrån ledorden delaktighet, förtroende och omtanke. Målet med socialförvaltningens verksamheter är att alla som erhåller insatser ska ges förutsättningar att leva ett meningsfullt och värdigt liv och uppleva välbefinnande. Insatserna ska vara utformade så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Vid insatsernas utförande ska utföraren beakta den enskildes självbestämmande, integritet och trygghet. Verksamheten ska utgå från ett förhållningssätt i enlighet med evidensbaserad praktik. Det innebär att insatserna ska utformas utifrån bästa tillgängliga kunskap, medarbetarnas erfarenheter och den enskildes önskemål och erfarenheter. Bemötande, delaktighet och brukarinflytande Krav Utföraren ansvarar för att den enskilde bemöts på ett respektfullt sätt. Utföraren ansvarar för att den enskilde bereds möjlighet att vara delaktig i beslut om insatsers utförande. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet och insatserna ska utföras i samråd med den enskilde. Verksamheten ska präglas av helhetssyn och kontinuitet och utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde ska ha en aktiv del i planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av sin insats. Utförare ansvarar för att den enskilde får den information som behövs för insatsens utförande. Utföraren ansvarar för att den enskilde får information och kännedom om hur man lämnar synpunkter och klagomål på verksamheten. Uppföljning Krav på ledningssystem för kvalitet Utförare ska ha ett ledningssystem. Ledningssystemet innehåller dokumenterade processer, aktiviteter och rutiner för verksamhetens samtliga delar. Systemet beskriver också hur riskanalyser, egenkontroller samt hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser ligger till grund för ett systematiskt förbättringsarbete. Ärendenr SON 2016/138 Datum Ansvar Krav Respektive avdelningschef/enhetschef har det övergripande ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet. Medarbetare ska känna till ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och vara delaktiga i kvalitetsarbetet. För verksamheter med HSL-ansvar Krav Uppföljning Uppföljning 4 (13)

109 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser Verksamhetschef enligt HSL ska finnas på enhets- eller avdelningsnivå. Utförare ska säkra att hälso- och sjukvårdspersonal känner till att de är skyldiga till att bidra till hög patientsäkerhet. Ledningssystemets huvud- och delprocesser Ledningssystemet kan ses som en ram som inkluderar ett fåtal övergripande huvud-/ eller kärnprocesser. Krav Utförare ska identifiera, beskriva samt fastställa verksamhetens huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Utförare ska utarbeta och fastställa de rutiner som behövs utifrån varje aktivitet i huvudprocessen. Utförare ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med fastlagda processer och rutiner. Uppföljning Ärendenr SON 2016/138 Datum Samverkan Samverkan är en förutsättning för att säkra kvaliteten på de insatser som ges inom socialtjänsten och inom hälso- och sjukvården. Samverkan ska ske såväl internt som externt. Krav Uppföljning Utförare ska identifiera vilka samverkanspartners verksamheten behöver för att bedriva en säker vård och omsorg. Utförare ska ha skriftliga rutiner för den samverkan som krävs för att säkra kvaliteten i utförandet av insatser. Utförare ska initiera eller medverka till samordnad individuell plan (SIP) när flera vårdgivare är involverade. Överenskommelser mellan socialnämnden och andra nämnder ska göras kända för samtliga medarbetare och följas i tillämpliga delar. Utförare ska samverka med socialförvaltningen och delta i olika samverkansmöten, som t.ex. branschråd. Utförare ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare. Samverkan med närstående, anhöriga och andra, för den enskilde, viktiga personer ska ske utifrån den enskildes önskemål och medgivande. Utförare ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och, om denne samtycker, även anhörigas synpunkter. Det innebär att även anhörigas åsikter, kunnande och delaktighet ska vara en naturlig del av verksamheten så långt det går, med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Utförare ska ha rutin för och samverka med den enskilde, närstående, anhöriga, andra vårdgivare/utförare och vid behov organisationer/huvudmän och den ideella sektorn. 5 (13)

110 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser Systematiskt förbättringsarbete För att säkerställa att ledningssystemet är ändamålsenligt uppbyggt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten krävs ett fortlöpande systematiskt förbättringsarbete. Krav Utförare ska beskriva hur man arbetar systematiskt med verksamhetens kvalitetsarbete, t.ex. som en PDSA-cirkel eller ett årshjul. Utförare ska ha en plan för verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Utförare ska som en del i det systematiska förbättringsarbetet lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer och socialförvaltningen, samt medverka vid uppföljning. Utförare ska årligen dokumentera sitt kvalitetsarbete i form av kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Uppföljning Riskanalys Riskanalys är en metod för att identifiera risker vid planerade och kommande förändringar i verksamheten. Krav Uppföljning Riskanalys ska genomföras när insatser påbörjas och när förändringar genomförs. Utförare ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Ärendenr SON 2016/138 Datum Egenkontroll Egenkontroll avser en regelbunden, systematisk uppföljning av den egna verksamheten. Syftet är att få syn på direkta kvalitetsbrister, få kunskap om olika verksamheter och synliggöra förbättrings- och utvecklingsområden. Egenkontroll kan innefatta analys av resultat utifrån kvalitetsuppföljningar, kvalitetsregister, öppna jämförelser, brukarundersökningar, tillsynsrapporter, inkomna synpunkter och klagomål, vårdavvikelser enligt lex Maria och missförhållanden enligt lex Sarah. Krav Uppföljning Utföraren ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Utföraren ska ha en plan för egenkontroll. Egenkontroller ska genomföras en gång per år. Synpunkter och klagomål på verksamheten Synpunkts- och klagomålshantering ingår i utförarens ledningssystem. Syftet är att systematiskt samla upp och analysera uppkomna synpunkter och klagomål. Detta inkluderar även uppföljningsrapporter från olika myndigheter. 6 (13)

111 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser har ett system, Säg vad du tycker, där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Krav Uppföljning Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Utförare ska ha rutin och se till att medborgare, brukare, närstående, anhöriga och personal ges möjlighet att lämna synpunkter både skriftligt och muntligt. Utförare ska ha rutin som beskriver hur rapporter, synpunkter och klagomål tas emot, utreds, sammanställs, analyseras och åtgärdas. Utförare ska följa socialnämndens riktlinjer och hantering av systemet Säg vad du tycker och göra systemet känt bland enskilda, deras företrädare och personal. Avvikelser enligt SoL och LSS och Lex Sarah Rutin för hantering av avvikelser ska ingå i utförarens ledningssystem. Rutin för hantering av Lex Sarah ska ingå i utförarens ledningssystem. Krav All personal ska ha kännedom om skyldigheten att rapportera avvikelser. Missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt SoL och LSS ska rapporteras, utredas och åtgärdas. Utförare ska ha rutin som beskriver hur avvikelser tas emot, utreds, sammanställs, analyseras och åtgärdas. Egenregin ska använda regionens system, Flexite, för registrering och hantering av avvikelser. Utförare ska följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt upprätta rutiner kring utbildning, rapportering och anmälan enligt Lex Sarah. Ett allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska rapporteras till kvalitetschef. För egen regi beslutar kvalitetschef om missförhållandet ska anmälas till IVO. Enskild regi anmäler direkt till IVO och delger sedan socialnämnd och kvalitetschef. Uppföljning Ärendenr SON 2016/138 Datum För verksamheter med personal som har HSL-ansvar gäller rapportering av vårdskador och Lex Maria Rutin för hantering av Lex Maria ska ingå i utförarens ledningssystem. Krav Uppföljning All personal ska ha kännedom om skyldigheten att rapportera händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada ska 7 (13)

112 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser rapporteras, utredas och åtgärdas. Utförare ska rapportera händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för ställningstagande av lex Maria anmälan. Utförare ska ha dokumenterad rutin för intern utredning av vårdskador och allvarliga vårdskador. Anhörigstöd Anhörigstöd är ett samlat begrepp för flera olika stödformer och stödfunktioner som kan erbjudas anhöriga och närstående. Det är därför viktigt att verksamhetens personal känner till och har tillgång till information om vilka stödformer som anhöriga och närstående kan erbjudas. Krav Uppföljning Utförare ska ha en plan för hur verksamheten samverkar med anhöriga och närstående. Anhöriga/närstående ska bemötas med respekt och informeras om vilka stödformer som kan erbjudas, bl.a. anhörigstöd. Handläggning och dokumentation Dokumentation av insatser ska ske i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, Dokumentation vid Handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) samt Socialstyrelsens handbok, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Krav Utförare ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoL PuLF). Utförare ska fortlöpande dokumentera åtgärder som vidtas vid genomförande eller uppföljning av en insats. Dokumentation ska utformas med respekt för den enskildes integritet. All legitimerad personal och de som biträder legitimerad personal, dvs. de som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter genom delegering, ordination och instruktion är skyldiga att föra HSLdokumentation. Utförare ansvarar och står för kostnaden för att personal vid behov förses med SITHS-kort. Uppföljning Ärendenr SON 2016/138 Datum Genomförandeplan Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras dokumenteras i en genomförandeplan. Utförare ansvarar för att en individuell genomförandeplan skriftligen upprättas utifrån gällande beslut. Genomförandeplan bör upprättas inom tre veckor efter verkställighet av beslut. Krav Uppföljning Genomförandeplan ska skriftligen upprättas utifrån gällande beslut om insats/vårdplan. Genomförandeplan ska underlätta och effektivisera arbetet med 8 (13)

113 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser dokumentation under pågående insats och är en del av personakten. Genomförandeplan ska tydligt beskriva för såväl den enskilde som för personalen vad som ska göras, hur, när och vem som ska göra det. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare så långt det är möjligt är delaktig och införstådd med planeringen. Om den enskilde inte varit delaktig vid upprättandet av en genomförandeplan ska det av dokumentationen framgå av vilken orsak och hur man arbetat för delaktighet med den enskilde. Genomförandeplanen ska följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och det signerade originalet skickas till myndighetsavdelningen. Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Krav Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till socialförvaltningen vid insatsens avslut. Utföraren ska följa regionens regler för arkivering och gallring av journaler. Uppföljning Hantering av dokumentation vid byte av utförare Krav När den enskilde byter utförare ska samtycke inhämtas från den enskilde för överlämnande av information och dokumentation. Om samtycke inte kan inhämtas ska dokumentation överlämnas till myndighetsavdelningen. Utförare ska ha ett system för att bevara och dokumentera information som visar att personalen erinrats om tystnadsplikten. Uppföljning Ärendenr SON 2016/138 Datum Personal och kompetensförsörjning Krav Utförare ska ansvara för att det finns personal som har den utbildning och kompetens som krävs för uppdraget. Utförare ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utförare ska vid rekrytering av personal begära att den anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregistret. Utförare ska tillförsäkra personalen meddelarfrihet och får inte ålägga dessa en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjlighet att lämna uppgifter till media. Utförare får inte heller efterforska källan till sådana uppgifter. Utförare ska informera sin personal om meddelarfriheten och Uppföljning 9 (13)

114 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser förbudet att efterforska källan gällande uppgifter som lämnas till media. Utförare ska göra kvalitetskrav och kvalitets- och värdighetsgarantier kända för all personal, den enskilde och dennes anhöriga. Utförare får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar och avtal eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Introduktion av personal Krav Utförare ska erbjuda sin personal teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och vid behov handledning i det vardagliga arbetet För verksamheten ska finnas rutiner för introduktion av nyanställda samt för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. Omfattning/bemanning Krav Utförare ska säkerställa att personal finns tillgänglig i tillräcklig omfattning för att ge insatser ifråga om stöd, service och omvårdnad, utefter individuella behov, så att säkerhet och omsorg garanteras för den enskilde. Uppföljning Uppföljning För verksamhet som bedrivs dygnet runt ska det finns tillräckligt med personal under alla dygnets timmar för att tillgodoses de enskildas behov av service och omvårdnad. En fast personalgrupp ska finnas som bas och arbetet ska organiseras så att antalet personer som genomför insatserna minimeras för den enskilde. Personal hos utföraren får inte ha uppdrag som förvaltare/god man eller annat uppdrag för de personer som man utför insatser för. Krav på verksamhetsansvarig Krav Verksamheten ska ledas av en chef med adekvat högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Ansvarig chef ska vara tillgänglig dagtid, under kontorstid. Uppföljning Ärendenr SON 2016/138 Datum För verksamhet som bedrivs dygnet runt ska chefen tillse att det är möjligt att nå verksamheten under dygnets alla timmar. Vid längre frånvaro ska socialförvaltningen informeras om ersättare. För verksamheter med hälso- och sjukvårdsansvar ska verksamhetschef finnas enligt 29 HSL. 10 (13)

115 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser För verksamheter med HSL-ansvar Krav Utförare ska se till att det finns personal med rätt kompetens för att kunna utföra eventuellt hälso- och sjukvårdsansvar. Uppföljning Krav på medarbetare/omvårdnadspersonal Krav Målsättningen är att all personal ska ha grundutbildning lägst motsvarande gymnasienivå. Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. Uppföljning Kompetensutveckling Krav Utförare ska se till att personalen har den utbildning och kompetens som behövs, för att utföra insatsen och utveckla verksamheten engagerat och professionellt. För all personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan för fortbildning och vidareutbildning och personalen ska erbjudas regelbunden handledning. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov inom verksamhetsområdet. Uppföljning Hygien Krav God hygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. Utförare ska ansvara för att det finns rutiner för tillämpning och uppföljning av basala hygienrutiner och eventuella klädregler. Utförare ska vid behov tillhandahålla skyddskläder och skyddsutrustning, så som t.ex. handskar, förkläden och handsprit. Utförare ska följa alla för verksamheten relevanta riktlinjer och vårdprogram för de infektioner som kan bli aktuella. Utförare som hanterar livsmedel ska uppfylla krav på god livsmedelshygien samt god vårdhygienisk standard enligt SOSFS 2015:10. Utförare ansvarar för att personalen har adekvat utbildning i hygien och att fortbildning sker kontinuerligt. Uppföljning Ärendenr SON 2016/138 Datum Hälsofrämjande förhållningssätt Krav Utföraren ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt genom att uppmuntra levnadssätt som förebygger ohälsa och främja hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. Uppföljning 11 (13)

116 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser Hjälpmedel Hjälpmedel kan vara personligt förskrivna, där hjälpmedel behövs för att hjälpa en person som i det dagliga livet behöver förbättra, vidmakthålla eller kompensera nedsatt kroppsfunktion som kräver särskild kompetens för bedömning, utprovning och uppföljning. Hjälpmedel kan även vara av karaktären verksamhetshjälpmedel, så kallade arbetstekniska hjälpmedel, dit hjälpmedel som behövs för att bedriva verksamhet räknas samt hjälpmedel som i första hand är till för personalens arbetsmiljö. Krav Uppföljning Utförare ska vid behov vara behjälplig med att förmedla kontakt med förskrivare så att den enskilde kan få tillgång till behövliga hjälpmedel. Samordnad individuell plan (SIP) Krav När den enskilde har behov av insatser enligt både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska utförare initiera en samordnad individuell plan i enlighet med gällande överenskommelse mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Uppföljning Övrigt Sekretess Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. 26 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen. För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt 15 kap. socialtjänstlagen. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men 25 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen. Krav Uppföljning Utförare ska svara för att personalen har kunskap om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Samtycke från den enskilde krävs för att informationsutbyte över verksamhetsgränser ska kunna ske. Ärendenr SON 2016/138 Datum Hantering av privata medel Som huvudregel ska den enskilde eller legal företrädare sköta hanteringen av privata medel, men det kan i undantagsfall vara aktuellt för utförare att hantera enskildas privata medel. Krav Uppföljning Utförare ska säkerställa att det finns rutiner för eventuellt handhavande av privata medel. Tolk Krav Utförare ska vid behov rekvirera tolk, exempelvis vid språk, tal-, synoch hörselnedsättning. Uppföljning 12 (13)

117 Bilaga 7 Gemensamma bestämmelser Våld i nära relationer Krav Socialnämndens riktlinjer för våld i nära relationer för såväl barn som vuxna ska följas. Utförare ska vara uppmärksam på om någon enskild kan vara utsatt för våld, såväl fysiskt som psykiskt, och behöva stöd och skydd. Utförare ska säkra att all personal har kunskap om bemötande och förhållningssätt samt kännedom om vilket stöd en våldsutsatt person har rätt att få. Utförare ansvarar för att det finns gällande rutiner för hur våld i nära relationer hanteras. Anmälningsskyldighet Krav Samtliga verksamma inom yrkesmässig bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvård eller på socialtjänstens område är enligt Socialtjänstlagen skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Uppföljning Uppföljning Utförare ansvarar för att personalen informeras om och iakttar gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsplikt. Polisanmälan Krav I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Uppföljning Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess kan brytas vid vissa typer av brott. Ärendenr SON 2016/138 Datum Miljöarbete Krav Utförare ska följa s miljöprogram, Ekokommun Gotland. Uppföljning 13 (13)

118 Anna-Lena Gutedal Bilaga 8 Tjänsteskrivelse SON 2018/6 26 februari 2018 Socialnämnden Strategisk plan och budget Förslag till beslut Socialnämnden antar strategisk plan och budget för Socialnämnden äskar medel från regionfullmäktige för: - rehabilitering i särskilt boende med tkr - LSS-verksamheten med tkr - våld i nära relationer med tkr - projektering av lokaler med tkr - löneökningar svårrekryterade grupper tkr samt pott för Kommunal med 0,3 procent - löneökningar i nivå med avtal - resursfördelningsmodell äldreomsorg enligt ny beräkning - prisökningar externa avtal med tkr - omfördelning av medel från hälso- och sjukvården till hemsjukvården - investeringar med tkr 2019, tkr 2020 samt tkr Sammanfattning Detta är en sammanfattning av förvaltningens strategiska plan och budget för som är ett separat dokument. Följande är viktiga strategiska områden för socialförvaltningen de närmaste åren: Ombyggnad av korttidsenheten kopplat till fråga om växelvård och trygghetsplatser Färre ensamkommande flyktingbarn ger behov att se över organisation och struktur av verksamheten. Aktiviteter utifrån bostadsförsörjningsplaner och analys av kostnadsökningar kopplat till nya boenden. 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

119 Bilaga 8 Tjänsteskrivelse SON 2018/6 Lagen om samverkan från sluten hälso- och sjukvård (tidigare betalningsansvarslagen) Utveckling av nära vård inom hälso- och sjukvården. Utveckling av e-tjänster. Följa den nationella utredningen avseende LSS-lagstiftningen. Kompetensförsörjning o lönenivåer bristyrken o heltid som norm Våld i nära relationer - utökade resurser krävs för att klara uppdraget. Rehabilitering i särskilt boende finansiering. Stimulansmedel upphör Rehabilitering i ordinärt boende och finansiering. Försörjningsstöd befarad ökning i relation till etablering på arbetsmarknaden för nya gotlänningar. Beroendevård för vuxna inrätta motsvarande VuxenMaria. Förvaltningen strävar alltid efter en ekonomi i balans. Inför kommande år är det nödvändigt med tillskott av medel för LSS-insatser då behovet stadigt ökar samtidigt som kostnaderna för personlig assistans ökar kraftigt. Förvaltningen får tillskott från resursfördelningsmodellen för ökat antal äldre vilket möter ett ökat behov av insatser, dock är det svårt att inom befintlig budget leva upp till kraven på rehabilitering. För närvarande finansieras en ökning av rehabiliteringsinsatser med stimulansmedel, medel som försvinner Inom barn- och ungdomsvården har de senaste årens aktiviteter för att minska antalet placeringar gett effekt, trots att antalet orosanmälningar ständigt ökar. Det är också stor osäkerhet kring flyktingmottagning kopplat till antalet ensamkommande ungdomar och Migrationsverkets regler. För att leva upp till kraven på arbete mot våld i nära relationer måste resurserna utökas. Förvaltningen har mycket svårt att lösa kompetensförsörjningen framåt och en viktig faktor är bland annat lönenivåerna därför äskas medel för löneökningar för särskilt svårrekryterade grupper. I övrigt äskas medel för generella löneökningar, prisökningar externa avtal samt resursfördelningsmodell. Det är också viktigt för förvaltningens utveckling att lokalerna och utrustning är anpassade efter behov och nya krav. Därför behövs investeringsmedel för om- och tillbyggnad av reception och entré till individ- och familjeomsorgen samt ny- eller ombyggnad av korttidsenheten på Korpen. Investeringsmedel äskas också för att satsa på välfärdsteknik och e-tjänster för att utveckla samt bibehålla kvalitet och service inom välfärdsområdet. Beslutsunderlag Strategisk plan och budget socialförvaltningen. Tjänsteskrivelse strategisk plan och budget Sof, daterad 26 februari Marica Gardell Socialdirektör Skickas till RS registrator (RS 2018/7) RSF ekonomi och styrning 2 (2)

120 Bilaga 8 PLAN Strategisk plan och budget Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Gäller Ärendenr SON 2018/6 Version 1.0 Strategisk plan och budget Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

121 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Innehåll Ärendenr SON 2018/6 Datum Strategiskt viktiga områden och planeringsförutsättningar Inledning Strategiskt viktiga områden Planeringsförutsättningar äldreomsorg och personer med psykisk funktionsnedsättning Ny- eller ombyggnad av korttidsenheten, växelvård och trygghetsplatser Lagen om samverkan från sluten hälso- och sjukvård Utveckling av god och nära vård inom hälso- och sjukvården Rehabilitering i särskilt boende Rehabilitering i ordinärt boende Stimulansmedel ökad bemanning natt äldreboenden med fler plan Stimulansmedel ökad bemanning korttidsenheten Förenklad handläggning Omfördelning av medel till landstingsverksamhet - hemsjukvård Planeringsförutsättningar lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Planeringsförutsättningar individ- och familjeomsorgen Försörjningsstöd befarad ökning i relation till etablering på arbetsmarknaden för nya gotlänningar Beroendevård för vuxna inrätta motsvarande VuxenMaria Översyn av framtidens socialtjänstlag Orosanmälningar ökar men aktiviteter för att hindra placeringar pågår Försörjningsstöd samarbete mellan socialförvaltningen, utbildnings- och arbetslivsförvaltingen och arbetsförmedlingen Antalet vårdnadstvister ökar markant Kompetensutveckling av medarbetare som arbetar med nyanlända Planeringsförutsättningar ensamkommande ungdomar Våld i nära relationer - socialtjänsten åtagande för arbete mot våld i nära relation Utveckling av välfärdsteknik och e-tjänster Kompetensförsörjning Lönenivåer bristyrken Heltid som norm Lokalförsörjning Aktiviteter utifrån bostadsförsörjningsplaner och analys av kostnadsökningar kopplat till nya boenden Lokalförsörjning särskilt boende Lokalförsörjning bostad med särskild service enligt SoL Lokalförsörjning bostad med särskild service enligt LSS Verksamhet och resurser för Driftbudget Ekonomiska förutsättningar äldreomsorg och personer med psykisk funktionsnedsättning Ekonomiska förutsättningar LSS-verksamhet Ekonomiska förutsättningar individ- och familjeomsorgen Ekonomiska förutsättningar ensamkommande ungdomar Taxor och avgifter, interna och externa Kompensation för externa avtal (26)

122 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Äskande av driftmedel Kostnadsjämförelser Äldreomsorgen kostnadsjämförelse LSS-insatser kostnadsjämförelse Individ- och familjeomsorgen kostnadsjämförelse Investeringsförslag med motiveringar Byggnadsinvesteringar Korttidsenhet äldreomsorg Reception och entré individ- och familjeomsorgen Välfärdsteknik, e-tjänster och systemutveckling WiFi i alla äldreboenden, bostäder för personer med funktionsnedsättning och på mötesplatser för seniorer ( ) INSATSOMRÅDE 1, 2 OCH 3 enligt Regional Digital Agenda Verksamhetssystemet Lifecare Verksamhetssystemet Treserva Verksamhetsanpassning och utrustning Äskande av investeringsmedel Uppdrag...25 Bilaga 1 prisökning externa avtal, exklusive flyktingmottagning...26 Ärendenr SON 2018/6 Datum (26)

123 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Strategiskt viktiga områden och planeringsförutsättningar 1.1. Inledning Det ökade välfärdsbehovet innebär ökat tryck på socialtjänsten utifrån demografi, översyn av både socialtjänstlagen och LSS-lagstiftningen samt utvecklingen av god och nära vård tillsammans med hälso- och sjukvården. Samtidigt finns en nationell ökning av psykiskt ohälsa och ett förändrat drogmissbruk. Detta gör att är det svårt att bedöma omfattningen av socialtjänsten framåt kopplat till finansiering och kompetensförsörjning. En utveckling av ett förebyggande arbetssätt ger bättre förutsättning att möta behovet av omsorg och välfärd tidigare vilket har en positiv påverkan för brukare, ekonomi och medarbetare. En satsning på välfärdsteknologi är nödvändigt för att öka delaktighet, självständighet, aktivitet och trygghet samt skapa effektivare arbetssätt. s uppdrag är till största del lagstyrd samtidigt görs kontinuerligt översyn av schabloner och riktlinjer för rättssäker och effektiv handläggning. Det förebyggande arbetet är frivilligt men det är evidensbaserat och ger effekt på sikt för både brukare, kvalitet och ekonomi. Förvaltningen strävar alltid efter en ekonomi i balans. Inför kommande år är det nödvändigt med tillskott av medel för LSS-insatser då behovet stadigt ökar samtidigt som kostnaderna för personlig assistans ökar kraftigt. Förvaltningen får tillskott från resursfördelningsmodellen för ökat antal äldre vilket möter ett ökat behov av insatser, dock är det svårt att inom befintlig budget leva upp till kraven på rehabilitering. För närvarande finansieras en ökning av rehabiliteringsinsatser med stimulansmedel, medel som försvinner Inom barn- och ungdomsvården har de senaste årens aktiviteter för att minska antalet placeringar gett effekt, trots att antalet orosanmälningar ständigt ökar. Det är också stor osäkerhet kring flyktingmottagning kopplat till antalet ensamkommande ungdomar och Migrationsverkets regler. För att leva upp till kraven på arbete mot våld i nära relationer måste resurserna utökas. Förvaltningen har mycket svårt att lösa kompetensförsörjningen framåt och en viktig faktor är bland annat lönenivåerna därför äskas medel för löneökningar för särskilt svårrekryterade grupper. I övrigt äskas medel för generella löneökningar, prisökningar externa avtal samt resursfördelningsmodell. Ärendenr SON 2018/6 Datum Det är också viktigt för förvaltningens utveckling att lokalerna och utrustning är anpassade efter behov och nya krav. Därför behövs investeringsmedel för om- och tillbyggnad av reception och entré till individ- och familjeomsorgen samt ny- eller ombyggnad av korttidsenheten på Korpen. Investeringsmedel äskas också för att satsa på välfärdsteknik och e- tjänster för att utveckla samt bibehålla kvalitet och service inom välfärdsområdet Strategiskt viktiga områden Följande är viktiga strategiska områden för socialförvaltningen de närmaste åren: Ombyggnad av korttidsenheten kopplat till fråga om växelvård och trygghetsplatser Färre ensamkommande flyktingbarn ger behov att se över organisation och struktur av verksamheten. 4 (26)

124 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Aktiviteter utifrån bostadsförsörjningsplaner och analys av kostnadsökningar kopplat till nya boenden. Lagen om samverkan från sluten hälso- och sjukvård (tidigare betalningsansvarslagen) från 2019 innebär ökat tryck på verksamheten och eventuellt ökade kostnader. Utveckling av nära vård inom hälso- och sjukvården. Utveckling av e-tjänster. Följa den nationella utredningen avseende LSS-lagstiftningen. Kompetensförsörjning lönenivåer bristyrken heltid som norm Våld i nära relationer utökade resurser krävs för att klara uppdraget. Rehabilitering i särskilt boende finansiering. Stimulansmedel upphör Rehabilitering i ordinärt boende och finansiering. Försörjningsstöd befarad ökning i relation till etablering på arbetsmarknaden för nya gotlänningar. Beroendevård för vuxna inrätta motsvarande VuxenMaria. Dessa strategiskt viktiga områden kommenteras under respektive avsnitt nedan. I planen beskrivs också planeringsförutsättningar per verksamhet, verksamhet och resurser samt investeringsbehov Planeringsförutsättningar äldreomsorg och personer med psykisk funktionsnedsättning Ny- eller ombyggnad av korttidsenheten, växelvård och trygghetsplatser Nuvarande korttidsenhet bedrivs i egna lokaler på Korpen i Visby och lokalerna är inte ändamålsenliga. I dagsläget så finns där 38 korttidsplatser. Flertalet av korttidsplatserna är förlagda som dubbelrum. Standarden med dubbelrum och med del i toalett och dusch är inte på något sätt tillfredsställande för brukare som vistas där och inte heller utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Ärendenr SON 2018/6 Datum Förvaltningen behöver snarast få till en bättre lösning för verksamheten i Visby. Vistelsen på korttidsplats ska kunna ske i enkelrum med tillgång till egen toalett och dusch. Med tanke på demografin och antalet ökade äldre så är bedömningen att behovet av antalet korttidsplatser ligger någonstans mellan 38 till 40 platser. Då är växelvårdsplatser (återkommande korttidsvistelse) inkluderat. Under de senaste två åren så har drygt 8 procent av totalt antalet korttidsinsatser varit växelvård. I fjol så hade 291 brukare insatsen korttidsplats och 25 brukare växelvård. Hur växelvård kan och ska verkställas bör utredas och analyseras vidare. Detta för att kunna hitta en så bra form som möjligt utifrån de flera olika perspektiv. Med anledning av detta äskas investeringsmedel för en ny korttidsenhet i Visby, se avsnitt Behovet av antalet korttidsplatser över tid är beroende av flera olika faktorer som till exempel demografi, tillgängliga bostäder till exempel trygghetsboende, ökat behov av växelvård (fler vårdar sina anhöriga hemma och behöver avlastning), antalet platser på särskilt boende 5 (26)

125 Bilaga 8 Strategisk plan och budget samt rehabiliteringsinsatser. Behovet påverkas också av antalet återinskrivningar till slutenvården, under 2017 var det 20 procent av brukarna som fick återvända till slutenvården Lagen om samverkan från sluten hälso- och sjukvård Samordning av trygg och effektiv utskrivning Lagen om samverkan från sluten hälso- och sjukvård (tidigare betalningsansvarslagen) från 2019 innebär ökat tryck på verksamheten och eventuellt ökade kostnader. Det finns en gemensam överenskommelse mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden om samordning av trygg och effektiv utskrivning. Överenskommelsen grundar sig i ny lagstiftning som trädde i kraft 1 januari Syftet är att främja en trygg och säker vård och omsorg för brukare som har behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Målet är att brukare känner sig delaktiga och trygga. Överenskommelsen beskriver vidare hur samverkan, samtycke och arbetsordning ska ske. Även den ekonomiska regleringen mellan nämnderna beskrivs. Från och med den 1 januari 2019 förändras lagstiftningen kring trygg och effektiv utskrivning som gäller patienter/brukare från den psykiatriska heldygnsvården. Då inträder ett betalningsansvar för socialförvaltningen efter 3 dagar i stället för 30 dagar som regeln är idag. Detta ställer stora krav på socialförvaltningen. För denna målgrupp pågår nu upphandling av platser i bostad med särskild service enligt sol samt korttidsplatser som ett led i att möta upp behov i en snabbare utskrivningsprocess Utveckling av god och nära vård inom hälso- och sjukvården bevakar arbetet och utvecklingen av god och nära vård inom hälso- och sjukvården. Inriktningen på arbetet ska utgå från att de nuvarande styrande principerna för vårdens organisering bör ersättas av nya principer som betonar närheten till patienten. Uppdraget är en samordnad omstrukturering. En särskild utredare ska utifrån betänkandet effektiv vård stödja landsting, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården. Utredaren ska också analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård samt hur samverkan mellan primärvård och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och se ut. Slutbetänkandet beräknas komma i mars Utredningens hemsida: Ärendenr SON 2018/6 Datum Rehabilitering i särskilt boende De statliga stimulansmedlen, 2016 till och med 2018, som beviljats till ökad rehabilitering i särskilt boende har inneburit en utökning med nio årsarbetare, arbetsterapeuter och fysioterapeuter, som har anställts för egen regi och tre årsarbetare för de privata vårdgivarna som haft svårt att rekrytera rehabiliteringspersonal. Med befintliga resurser fram till och med 2015 kunde verksamheterna inte leva upp till de kvalitetskrav som ställdes på särskilt boende vilket nu är möjligt med stimulansmedel. Kvalitetskraven innebär att arbetsterapeut och fysioterapeut ger stöd och handledning till omvårdnadspersonal i vardagsrehabilitering samt att utföraren säkerställer att rehabiliteringsbedömning med åtgärder sker till boende vid behov. Syftet är att bibehålla eller öka aktivitetsförmågan för den enskilde. Effekten av fler arbetsterapeuter och fysioterapeuter via stimulansbidrag på särskilt boende ses i utökat antal hembesök till alla nya patienter och patienter där tillstånden förändras. Hembesöken leder till en kvalitetsförbättring för brukarna. Min plan alltså patientens 6 (26)

126 Bilaga 8 Strategisk plan och budget egen plan tillsammans med rehab personal används för att uppnå patientens mål mot förbättrad livskvalitet. Under 2018 skall fokus i uppföljningen vara patienternas uppnådda resultat. 70 procent av personalen har fått stöd och handledning i vardagsrehabilitering. För att utveckla metoden och bibehålla uppnådda effekter för brukarna i särskilt boende samt bibehålla medarbetarnas kompetens när stimulansmedlen upphör krävs ökade resurser. För detta äskas 6 mnkr från 2019 och framåt Rehabilitering i ordinärt boende På Gotland är antalet hemtjänsttimmar per person och antalet oplanerade återinläggningar till slutenvården högre än i andra jämförbara kommuner. En orsak är brist på resurser för att arbeta förebyggande med rehabiliterande insatser i hemmet. För äldre personer är det extra viktigt att rehabilitering sätts igång tidigt för att förhindra inaktivitet och försämrad aktivitets/funktionsförmåga som ger ökat behov av vård- och omsorg. En ny modell för tidig rehabilitering i hemmet provades under hösten 2015 med gott resultat. Under några veckor tränades brukarna under ledning av arbetsterapeuter och fysioterapeuter och för merparten av brukarna minskade behovet av hemtjänst och de upplevde att hälsan hade blivit bättre. Projektet omfattade 37 brukare under 8 månader. 19 personer följdes upp efter 3 och 6 månader. Brukarna minskade behovet av hemtjänsttimmar med 41 procent vilket innebar en minskad kostnad av 3,3 mnkr. Socialnämnden ville under kommande år introducera det här arbetssättet till att omfatta samtliga brukare, vilket kräver ökade resurser. Detta hämtas hem långsiktigt i form av minskade kostnader. Socialnämnden äskade 18 mnkr för rehabilitering i ordinärt boende inför budget Regionstyrelsen kunde vid det tillfället inte prioritera detta äskande. För att utveckla det förebyggande arbetet i ordinärt boende krävs fortfarande ökade resurser, en bedömning är 6 mnkr per år från 2019 och framåt Stimulansmedel ökad bemanning natt äldreboenden med fler plan Syftet är att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. En ökad bemanning kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde men också ge större möjligheter för personalen att gemensamt utveckla verksamheten. Genom stimulansmedel blir detta möjligt, dock upphör dessa medel efter Ärendenr SON 2018/6 Datum Demensenheterna Syrengården och Fältgatan har verksamhet på flera våningsplan och nattetid då brukare har behov av två personal vid omvårdnadsbehov lämnas våningsplan tidvis utan bemanning. Utifrån behov har stimulansmedel använts för att öka bemanningen på dessa enheter med en personal som kan gå mellan våningarna utan att lämna en våning utan bemanning. Detta har medfört större trygghet för brukarna och en bättre arbetsmiljö för personalen. Totalt har bemanning ökats med 6,5 årsarbetare och kostnaden är 3,6 mnkr vilket idag finansieras av stimulansmedel. Kostnaden för ökad bemanning äldreboenden med fler plan 2019 och framåt är 3,6 mnkr per år Stimulansmedel ökad bemanning korttidsenheten Behovet av avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser ökar för de brukare som kommer till korttidsplats idag, vilket ger behov av legitimerad personal i större utsträckning både vad gällande rehabiliterande insatser och sjukvård. Ökad sjuksköterskebemanning dygnet runt 7 (26)

127 Bilaga 8 Strategisk plan och budget med 3,9 årsarbetare på korttidsenheten kostar cirka 2 mnkr. Det finns också ett ökat behov av extra bemanning vid utökade ordinära behov som oro, palliativa brukare ökade sjukvård och omvårdnads insatser då grundbemanning inte räcker till, detta är cirka 4 årsarbetare och kostnaden är 1,6 mnkr. Kostnaden för detta uppgår till 3,6 mnkr och finansieras idag från stimulansmedel som försvinner från och med Kostnaden för ökad bemanning på korttidsenheten 2019 och framåt är 3,6 mnkr per år Förenklad handläggning Regeringen föreslår att det ska införas en ny bestämmelse med innebörden att socialnämnden ska få erbjuda hemtjänst till äldre personer utan föregående behovsprövning. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli Bestämmelsen är frivillig för kommunerna att tillämpa. Genom ett rambeslut i enlighet med riktlinjerna kan insatserna tillhandahållas snabbare, enklare och med ett tydligt angivet utrymme för på vilket sätt som insatsernas innehåll och utförande kan påverkas av den enskilde. Hemtjänstinsatser ska få erbjudas på en mer generell nivå och den enskilde ska ges utrymme för att påverka den närmare utformningen av dessa insatser. Delaktighet och inflytande innebär att den enskilde ska kunna påverka hur insatserna ska utformas Omfördelning av medel till landstingsverksamhet - hemsjukvård Regionen tillförs olika medel riktat mot landstinget som idag tillfaller hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Ett exempel är medel för kompetenshöjning av sjuksköterskor. Fördelning av dessa medel bör ses över kopplat till hemsjukvårdens uppdrag. Hemsjukvårdens uppdrag avser hälso- och sjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå och omfattar även rehabilitering och habilitering samt delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utifrån detta bör fördelning av medel även ske till socialförvaltningen och hemsjukvården Planeringsförutsättningar lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS När det gäller insatserna bostad med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans enligt LSS så har samtliga insatser ökat i volym det senaste året. Största ökningen står personlig assistans LSS för vilket är ett led i att rättsläget för assistansen har förändrats, kostnaden för insatserna har flyttats från försäkringskassan till kommunerna. Översyn av LSS-lagstiftningen pågår och enligt uppgift kommer en slutrapport i oktober. För att få en ekonomi i balans äskas 15 mnkr för Ärendenr SON 2018/6 Datum LSS / /2017 Bostad med särskild service, brukare ,8% 4,4% Daglig verksamhet, brukare ,7% 3,4% Personlig assistans LSS, brukare ,0% 52,2% Personlig assistans LSS, timmar ,5% 55,7% Personlig assistans SFB, brukare ,4% -6,2% 8 (26)

128 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Planeringsförutsättningar individ- och familjeomsorgen Försörjningsstöd befarad ökning i relation till etablering på arbetsmarknaden för nya gotlänningar har under de senaste åren tagit emot fler personer i etableringen än tidigare. Den målgruppen har svårigheter at komma snabbt ut på arbetsmarknaden. På grund av detta kommer behov av försörjningsstöd att finnas för den målgruppen. Det innebär att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att öka. Hög och lågkonjunktur påverkar även det försörjningsstödet Beroendevård för vuxna inrätta motsvarande VuxenMaria Det finns betydelsefulla samordningsvinster med att ha en sammanhållen beroendevård. Arbetet pågår att utarbeta förslag på en sådan organisation där alla verksamheter bidrar till samverkan: primärvården, psykiatriska kliniken och alla delar av förvaltningens beroendevård (myndighetsutövningen, alkohol- och drogrådgivningen samt boendet) Översyn av framtidens socialtjänstlag En översyn av socialtjänstlagen pågår som kommer att innebära förändrad lagstiftning med syfte att anpassa lagen utifrån de senaste årens förändringar då lagen blivit allt mer detaljstyrd. Uppdraget innebär en översyn av socialtjänstens yttersta ansvar, fokus på en lag som är överskådlig och harmonierar med övrig kringlagstiftning. I dagsläget har vi ett styrsystem med lagstiftade krav på budgetbalans i kombination med behovsstyrd rättighetslagstiftning. Frånvaron av ett uttryckligt lagstöd för vad som är möjligt och rimligt med hänsyn till kommunernas resurser är idag ett framträdande drag i socialtjänstlagen. Eventuellt kommer ett delbetänkande i mars Orosanmälningar ökar men aktiviteter för att hindra placeringar pågår Antalet orosanmälningar fortsätter att öka och en stor andel av anmälningarna är kopplat till barn och unga som utsätts för eller bevittnar våld. Arbete med handlingsplanen som är utarbetat för att minska antalet placeringar kommer att pågå under Kontinuerlig uppföljning och analys av resultat kommer att ske. Samtliga enheter inom individ- och familjeomsorgen har åtgärder som ska leda till minskade placeringar. Exempelvis utredningshem för barn och föräldrar i egen regi, utökat nätverksarbete och ökad kvalitet på familjehemsvården. (Antal) Antal anmälningar barn och ungdomar år Ärendenr SON 2018/6 Datum (År) Anmälan barn 0 12 år Anmälan ungdomar år Anmälan totalt 9 (26)

129 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Försörjningsstöd samarbete mellan socialförvaltningen, utbildnings- och arbetslivsförvaltingen och arbetsförmedlingen Det pågår arbete med att utarbeta en effektiv organisation mellan utbildnings- och arbetslivsförvaltingen, arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Förslaget, vuxsam, innehåller en verksamhet som ska hantera de som söker försörjningsstöd och är arbetssökande. En gemensam plattform skapas för personerna som erbjuds en snabb insats med kartläggning, handlingsplan och aktiviteter för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller påbörja studier. Plattformen kommer stegvis att utökas. Det kommer att behövas resurser inledningsvis för att bygga verksamheten. Därefter, år , planeras för att succesivt frigöra resurser från stöd- och försörjningsenheten som istället kan arbeta med arbetsmarknadsinsatserna Antalet vårdnadstvister ökar markant Antalet vårdnadstvister ökar markant och det är något som märks både vid enheten för familjerättsliga ärenden och enheten för barn och familj. Antalet inledda vårdnadsutredningar på familjerätten har ökat kraftigt under året, över 41 procent fler än Målgruppsinventering visade att drygt en tredjedel av ärenden som är aktuella vid enheten för barn och familj är aktuella på grund av vårdnadstvister. Barn och unga far mycket illa av när föräldrar har en allvarlig vårdnadstvist. Det finns ett behov av att se över organisationen och insatser för den målgruppen. Det kommer att innebära behov av förstärkning av antalet tjänster Kompetensutveckling av medarbetare som arbetar med nyanlända Det finns behov av att kompetensutveckla enheten för barn och familj och familjestödsenheten vad gäller kunskap om insatser för de problem som nyanlända har. Det rör bland annat hur man kan stärka föräldraskap för föräldrar som är traumatiserade med barn som även de är traumatiserade, kunskap om hedersproblematik samt kulturkompetens. Det behövs kompetenshöjning vad gäller utredning av dessa barn och ungdomar Planeringsförutsättningar ensamkommande ungdomar Färre ensamkommande ungdomar ger behov att se över organisation och struktur av verksamheten. Från och med hösten 2018 beräknas att antalet ensamkommande flyktingbarn kommer att ha minskat drastiskt till cirka 75 barn och ungdomar. Ett 50-tal av dessa antas vara i hem för vård eller boende, HVB eller i stödboende, i egen regi. Det är mycket svårt att bedöma verksamheten för denna målgrupp framåt beroende på att politiska beslut på nationell nivå samt ändrade regler hos Migrationsverket kan tas med kort varsel. För närvarande är det inget inflöde av ensamkommande barn och ungdomar. Ärendenr SON 2018/6 Datum Våld i nära relationer - socialtjänsten åtagande för arbete mot våld i nära relation Med anledning av betänkande SOU 2017:112, och det väl fungerande arbete som pågår samt de förbättringsområden som finns för att leva upp till SKA-krav enligt SOSFS 2014:4, föreslås att arbetet mot våld i nära relation organiseras som en fristående organisation inom. 10 (26)

130 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Det finns i huvudsak tre orsaker varför socialtjänsten bör organisera arbete mot våld i nära relation i en fristående enhet: 1. Sannolikheten för att betänkande om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende träder ikraft 1 juni 2019 är stor. 2. Uppfylla SKA-krav enligt SOSFS 2014:4. 3. Utveckla det framgångsrika och väl fungerande arbete så att tidiga insatser motverkar våld i nära relation. SOU 2017:112 Betänkande om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende Regeringen har tillsätt en utredning om stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende. Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare. Socialtjänsten har redan i dag ett ansvar att vid behov kunna erbjuda skyddat boende. Utredningens förslag innebär dock en tydlig ambitionshöjning och därför ska den s.k. finansieringsprincipen tillämpas. Förslaget föreslås träda i kraft 1 juni Utredningens förslag i korthet Med ett stärkt barnrättsperspektiv i skyddat boende menar utredningen att barnet: är ett eget rättssubjekt tas emot oavsett ålder och kön får boende med särskild barnkompetens får relevant information får behov utredda och att insatsen följs upp får sina egna stödbehov tillgodosedda får hälso- och sjukvård får säker skolgång är delaktigt i vad som händer är skyddat från våld får en trygg utflyttning. Ärendenr SON 2018/6 Datum Behov och kostnader Det behövs en utredning och djupare analys av förslaget om en fristående organisation samt hur ska hantera eventuella nya lagkrav. När det gäller verksamheten skyddat boende är den i dagsläget förenad med stigande placeringskostnader. Det finns ett uppdrag om ny upphandling av skyddat boende, hur kostnadsbilden kommer att se ut i framtiden är oklart med tanke på betänkandet. Förslagsvis görs i samband med utredning om en fristående organisation, även en utredning om hur skyddat boende ska kunna bedrivas. För arbetet mot våld i nära relation finns idag totalt cirka 1,5 tjänst på myndighetssidan och cirka 2,75 tjänst på utförarsidan, samt en samordningstjänst om 0,25. Behoven för en utökad fristående organisation uppskattas grovt till ytterligare cirka 2,5 tjänst på myndighetssidan och ytterligare cirka 1,5 tjänst på utförarsidan för barn och vuxna. Samordningstjänsten alternativt en enhetschefstjänst uppskattas behöva utökas till 1,0 tjänst. Framtida behov skulle vara en utökning med cirka 3,75 mnkr i kostnader vilket äskas för Nulägesanalys har sedan flera år byggt upp en strukturerad och bred organisation för att arbeta förebyggande inom området våld i nära relation för både barn och vuxna. Vårt 11 (26)

131 Bilaga 8 Strategisk plan och budget arbete har blivit uppmärksammat på nationell nivå, och andra kommuner har kontaktat oss för att lära och ta del av vårt framgångsrika arbete. Trots att vi ligger i framkant gentemot övriga landet finns det mycket kvar att göra, en kartläggning är genomförd och visar vilka förbättringsområde vi i nuläget har, för att uppfylla ska-kraven i SOSFS 2014:4. Kartläggning genomförd 2017 utifrån SKA-krav i SOSFS 2014:4 Organisation Förebyggande Myndighetsutövning Akuta insatser Långsiktiga insatser Målgrupp Kompetens/utbildning Riktlinjer/ rutiner Tidig upptäckt Utredning Riskbedömning Bist.bedömda insatser Individuppföljning Skyddat boende Ekonomiskt bistånd Stödsamtal enskild serviceinsats Stödsamtal enskild insats Praktiskt stöd Stödsamtal -grupp Stöd -/behandling Stadigvarande bostad Stöd i föräldraroll Våldsutövare Våldsutsatta Våldsutsatta med funktionsnedsättning Äldre våldsutsatta Våldsutsatta med beroendeproblematik Våldsutsatta barn Hedersrelaterat Prostitution och människohandel Ärendenr SON 2018/6 Datum Utveckling av välfärdsteknik och e-tjänster Genom demografiska utmaningen så står, precis som många andra kommuner, inför omfattande utmaningar att utveckla och bibehålla kvalitet och service inom välfärdsområdet. Detta gör att det är högaktuellt att nyttja e-tjänster och välfärdsteknologins möjligheter. Välfärdsteknologi är kunskapen om välfärdsteknik, digital teknik som kan användas för att öka delaktighet, självständighet, aktivitet och trygghet. För att kunna erbjuda till brukarna välfärdsteknik och digitala tjänster behövs utbyggd teknisk infrastruktur, supportorganisation, nya arbetsformer och kompetensutveckling av personal. Det behövs även interna stödsystem för kvalitetsuppföljning, dokumentation och planering. Initialt ökar kostnaderna vid införande av välfärdsteknik men tekniken är en förutsättning för att möta utmaningarna framåt och nå effektivare arbetssätt. För beskrivning av investeringsbehov se vidare avsnitt (26)

132 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Kompetensförsörjning har idag cirka anställda och en åldersstruktur med tyngdpunkt i åldrarna 50 till 59 år. Ökade och förändrade behov ställer krav på motiverad personal med rätt kompetens. Förvaltningen har därför avsatt medel för ersättning till medarbetare som går specialistutbildning. Kostnaderna kommer sannolikt att öka i takt med ett ökat behov av att attrahera och rekrytera personal och ge dem rätt kompetensutveckling. Kompetensförsörjning tillsammans med hälsa och sjukfrånvaro kommer att vara de strategiskt viktigaste frågorna de kommande åren. Förvaltningens kompetensförsörjningsplan lägger fokus på insatser för att höja kompetensnivån hos omvårdnadspersonalen. Det är idag brist på bland annat socionomer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal med gymnasial utbildning. Bristen på socionomer och sjuksköterskor leder till omställning av tjänster, och ett ökat behov av kvalificerat administrativt stöd. Arbetsuppgifter som kan utföras av annan kompetens ska inte utföras av sjuksköterskor och socialsekreterare. Bristen på socionomer och sjuksköterskor gör att hyrpersonal används allt mer vilket är förenat med höga kostnader. Med personalbrist står förvaltningen inför problem med att kunna utföra en rättssäker verksamhet vilket riskerar att drabba brukaren. För kunna fortsätta öka frisknärvaron och skapa hälsosamma och hållbara förutsättningar för medarbetare att utföra sina arbetsuppgifter krävs ett fortsatt arbete med förbättrade organisatoriska förutsättningar genom tydliga uppdrag med rimliga krav (exempelvis tillräckliga resurser, tydliga metoder och arbetssätt och uttalad prioriteringsordning i arbetet) samt goda förutsättningar för ett nära ledarskap är framgångsfaktorer som också kan komma att leda till ökade kostnader. Ett långsiktigt arbete pågår för att chefer ska få rimligt anställda per chef vilket initialt leder till ökade kostnader men på sikt kan minska sjukfrånvaron. Ärendenr SON 2018/6 Datum Lönenivåer bristyrken I regionens övergripande arbete med lönebildning jämförs yrkesgrupper främst utifrån BAS-värderingar i ett jämställdhetsperspektiv. Som resultat av jämförelsen har extra medeltilldelats förvaltningen. Extra medel har då främst tillfallit fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal, biståndsbedömare, enhetschefer och socialsekreterare. Trots det ligger förvaltningens löner generellt under lönerna för jämförbara grupper inom riket. Som en konsekvens av detta bedöms det nödvändigt att avsätta extra medel för särskilt svårrekryterade grupper utifrån genomförd lönekartläggning jämfört med andra kommuner. Vid gjorda beräkningar bedöms behovet av medel för svårrekryterade grupper kunna vara: Yrkeskategori Antal Kronor/medarbe- Summa inkl. PO, kro- Anledning tare exkl. PO nor Socialsekreterare Brist, svårrekryterat Biståndsbedömare Brist, svårrekryterat Avgiftshandläggare Brist, svårrekryterat Avdelningschefer Svårrekryterat Enhetschefer ÄO Jämställdhet, svårrekryterat Enhetschefer OOF Jämställdhet, svårrekryterat Enhetschefer IFO Svårrekryterat Sjuksköterskor, Brist, svårrekryterat Arbetsterapeuter Brist, svårrekryterat Fysioterapeuter Brist, svårrekryterat Totalt Därtill tillkommer 0,3% på lönesumman för Kommunals område 13 (26)

133 Bilaga 8 Strategisk plan och budget För att kunna behålla och rekrytera särskilt svårrekryterade grupper måste socialförvaltningen tillföras budgetmedel. Enligt beräkningen ovan rör det sig om runt 4,2 mnkr plus 0,3 procent på lönesumman för Kommunals verksamhetsområde Heltid som norm Förvaltningen har startat ett projekt för att, i enlighet med huvudöverenskommelsen mellan SKL och Kommunal, nå heltid som norm inom Kommunals verksamhetsområde senast juni I nuläget har förvaltningen ett stort antal medarbetare som inte arbetar heltid. Vid en beräkning av vad det skulle kosta att höja upp alla medarbetare till heltid uppgår kostnaden 46,6 mnkr per år. Ökningen i medarbetarnas sysselsättningsgrader skulle innebära en total ökning av antalet årsarbetare med 116 årsarbetare. Dock är det sedan tidigare känt att det inte är alla medarbetare som önskar arbeta heltid. Projektet kommer därför inledningsvis att mer i detalj kartlägga medarbetarnas intresse av att arbeta heltid. Det är svårt att bedöma kostnaden men för att kunna finansiera heltid som norm äskas 10 mnkr per år från och med Lokalförsörjning Aktiviteter utifrån bostadsförsörjningsplaner och analys av kostnadsökningar kopplat till nya boenden Förvaltningen har under 2017 tagit fram nya bostadsförsörjningsplaner för både äldre och personer med funktionsnedsättning. Planerna revideras årligen med beslut i socialnämnden. bedriver till största del verksamhet i hyrda lokaler. Vid ny- och ombyggnad av lokaler tillkommer kostnad för projektering och för detta finns ingen finansiering. För att kostnaden inte ska belasta ordinarie verksamhet behövs tillskott av medel. För byggnation av ny gruppbostad 2019 äskas 1 mnkr, för nytt äldreboende 2020 och 2022 äskas 2 mnkr per år. Detta äskas som driftkostnad då inriktningen hittills varit att regionen inte äger denna typ av lokaler. När nya boenden tas i anspråk ökar kostnaderna. Ibland leder brukarens flytt till nytt boende till minskade kostnader i någon annan verksamhet, till exempel när en brukare med hemtjänst flyttar in på ett äldreboende, ibland kommer brukarna till boendet utan att ha några tidigare insatser. Ärendenr SON 2018/6 Datum I nedanstående tabell visas ökade kostnader när nya platser tas i bruk, här tas inte hänsyn till eventuellt minskade kostnader i annan verksamhet. Ökad kostnad nya boenden platser kostnad platser kostnad platser kostnad Särskilt boende tkr tkr tkr Bmss SoL tkr tkr Bmss LSS gruppbostad tkr tkr tkr Bmss LSS servicebostad tkr tkr Bmss avser bostad med särskild service. Antag kostnad per plats och år: särskilt boende 600 tkr; bostad med särskild service SoL 750 tkr; bostad med särskild service LSS gruppbostad 850 tkr, servicebostad 400 tkr Lokalförsörjning särskilt boende Med hänsyn till ökat antal äldre personer bör förvaltningen planera för ett nytt boende med 95 lägenheter under perioden 2020 till 2023 och ytterligare cirka 97 lägenheter 2024 till 14 (26)

134 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Planeringen påverkas av att Attendo även kommer att nyetablera ett boende i Visby under 2020, enligt ramavtalet är det 54 platser. Behovsutvecklingen följs. Enligt bostadsförsörjningsplanen finns följande aktiviteter: Planering av nytt boende, 95 platser Utreda möjligheten till ett nytt boende i Slite då det behöves minst 30 lägenheter i Slite (idag finns 20 lägenheter på Kilåkern). Fortsätta följa behov och önskemål framåt gällande ett boende i Hemse. En översyn av de äldre boendena. Översyn av korttidsenheten i Visby för att se på möjligheten att skapa enkelrum pågår. Budgetmedel för ombyggnad alternativ nybyggnad av korttidsenheten äskas Lokalförsörjning bostad med särskild service enligt SoL Enligt bostadsförsörjningsplanen ser socialförvaltningen att det finns ett behov av utökat antal platser vad gäller bostad med särskild service enligt SoL, främst i Visbyområdet. kan konstatera att de sex platser som finns i egen regi, Grindvillan, inte räcker till. En utökning med fler platser kommer att behövas. Idag sker de flesta placeringarna hos privata utförare. Följande aktiviteter är framtagna utifrån bostadsförsörjningsplanen: Utöka antalet platser av bostad med särskild service enlig SoL i Visby, minst sex platser: Köläget stäms av för att se om några åtgärder ska vidtas, för närvarande är det fem personer i kö. Korttidsplatser: Upphandling av korttidsplatser pågår, klart under mars. Startboende: Avvakta arbetet med övergång av verksamheten boendestöd till avdelningen för omsorg om personer med funktionsnedsättning och se hur det påverkar behov av startboende. Ärendenr SON 2018/6 Datum Lokalförsörjning bostad med särskild service enligt LSS behöver planera för ett nytt gruppboende alternativt utöka med ytterligare externa placeringar. Totalt behövs 16 nya platser fram till Nytt gruppboende : Gruppboende ska byggas under och en beställning har lämnats till teknikförvaltningen, avvaktar besked om när byggnation kan starta. Ytterligare servicelägenheter: Behovet är något mindre nu än i ursprunglig plan, avvaktar och bevakar köläget. I syfte att få fler lägenheter kallar förvaltningen Gotlandshem till nytt möte med i april samt planerar gemensamt möte med privata fastighetsägare till hösten. Genomgång av standard: Avdelningen för omsorg om personer med funktionsnedsättning kartlägger standarden på boendena i förhållande till gällande funktionsprogram. Ansvar för funktionsprogram: Ansvar för programmet stäms av mot kvalitets- och utvecklingsavdelning. 15 (26)

135 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Verksamhet och resurser för Det är fokus på att få en ekonomi i balans och att fortsätta att ha en hög kostnadsmedvetenhet på alla nivåer i förvaltningen. Kostnadsjämförelser mot andra kommuner visar att kostnaderna för äldreomsorgen och LSS-insatser ligger på en relativt låg nivå medan kostnaderna för individ- och familjeomsorgen är höga, se vidare avsnitt 2.5. För att sänka kostnader pågår ett antal aktiviteter, framför allt inom barn- och ungdomsvården, som har effekt de närmaste åren. Trots detta är bedömning att det finns en obalans mellan uppdrag och resurser som förvaltningen inte kan åtgärda Driftbudget För att få rimliga ekonomiska förutsättningar äskas 15 mnkr för LSS-verksamheten kopplat till volymökningar och kostnader för personlig assistans. Under 2016 till 2018 har stimulansmedel finansierat rehabiliteringsinsatser och ökad bemanning på korttidsenheten samt äldreboenden i två plan. Dessa stimulansmedel upphör 2019 och för att behålla rehabiliteringsinsatserna i särskilt boende äskas 6 mnkr. Våld i nära relationer är ett område som måste prioriteras då socialförvaltningen inte lever upp till lagstiftningen i nuläget, här krävs ökade resurser. För våld i nära relationer äskas 3,8 mnkr 2019 och framåt, se avsnitt 1.7. Bedömningen är att verksamheten ensamkommande barn kommer att fortsätta att bedrivas med underskott. Medel för projektering av lokaler behövs. Vid ny- och ombyggnad i fastigheter, oavsett om de ägs av regionen eller inte, måste det finnas en pott för projekteringskostnader. För byggnation av ny gruppbostad 2019 äskas 1 mnkr. Detta äskas som driftkostnad då inriktningen hittills varit att regionen inte äger denna typ av lokaler. Totalt äskas medel med 25,8 mnkr för 2019 enligt ovan. Förvaltningen har mycket svårt att lösa kompetensförsörjningen framåt och en viktig faktor är bland annat lönenivåerna. Löneökningar behövs generellt för att lyckas bibehålla och rekrytera personal och inte öka andelen hyrpersonal. Detta är en koncerngemensam fråga där medel måste tillskjutas centralt ifrån. Enligt en preliminär beräkning äskas 4,1 mnkr för löneökningar särskilt svårrekryterade grupper. Arbetet med projektet heltid som norm har påbörjats och om alla medarbetare som idag har deltid skulle gå upp till heltid skulle det vara mycket kostsamt, en bedömning är drygt 46 mnkr. För att möta kraven på heltid bör minst 10 mnkr per år sättas av från och med I övrigt äskas medel för prisökningar externa avtal, generella löneökningar samt resursfördelningsmodell. Ärendenr SON 2018/6 Datum Ekonomiska förutsättningar äldreomsorg och personer med psykisk funktionsnedsättning Då antalet äldre personer ökar krävs fler insatser inom äldreomsorgen i form av hemtjänst och särskilt boende. Denna ökning finansieras genom tillskott av medel enligt en resursfördelningsmodell som baseras på demografiska förändringar. Enligt beslut i regionfullmäktige november 2017 ökas socialnämndens budgetram med tkr 2019 och tkr Denna beräkning bygger på demografin våren 2017 och omräkning kommer att ske under april 2018 varför siffrorna kommer att justeras. 16 (26)

136 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Tabell som visar förändring av antalet äldre personer på Gotland , källa SCB. Under 2016 till 2018 har stimulansmedel med drygt 13 mnkr per år finansierat rehabiliteringsinsatser och ökad bemanning på korttidsenheten samt äldreboenden i två plan. Dessa stimulansmedel upphör 2019 och det är absolut nödvändigt att behålla bemanningen för att kunna bedriva en god omvårdnad. För att behålla rehabiliteringsinsatserna i särskilt boende äskas 6 mnkr Ekonomiska förutsättningar LSS-verksamhet Det har varit underskott för LSS-verksamheten i flera år och inför 2017 tillfördes 7 mnkr, trots detta blev underskottet 13,8 mnkr 2017 (underskott 16,3 mnkr 2016). Det är fortfarande, trots att verksamheten har lägre kostnader än andra kommuner, en obalans mellan behov och tilldelad budget. Detta då verksamheten sakta ökar för varje år samtidigt som kostnaden för personlig assistans ökat kraftigt. I väntan på förändrad LSS-lagstiftning är det svårt att bedöma kostnaderna för personlig assistans framåt. För att få rimliga ekonomiska förutsättningar utifrån nuläget äskas 15 mnkr för LSS-verksamheten. Ärendenr SON 2018/6 Datum Ekonomiska förutsättningar individ- och familjeomsorgen De senaste åren har kostnaderna för placering av barn och unga ökat kraftigt. Det har varit en stor obalans mellan tilldelad budget och behov. För att få rimliga ekonomiska förutsättningar tillfördes barn och ungdomsvården 20 mnkr Samtidigt är det fokus på att minska antalet placeringar genom förebyggande insatser, nätverksarbete, familjerådslag och ett eget utredningshem för föräldrar och barn. Satsningarna visar i nuläget att det finns en tendens till minskat antal placeringar. Det är svårt att bedöma det ekonomiska läget med tanke på att antalet orosanmälningar för barn och unga fortfarande ökar. Samtidigt finns också en osäkerhet kopplat till droganvändning och nuvarande ökning av försörjningsstödet. 17 (26)

137 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Ekonomiska förutsättningar ensamkommande ungdomar Då antalet ensamkommande ungdomar minskar kan det vara svårt för kommunerna att hinna anpassa och snabbt ställa om verksamhet, vilket leder till kostnader som inte finansieras av ersättningarna från Migrationsverket. På grund av ändrade regler har verksamheten betydligt färre ungdomar än beräknat och därför har verksamheten kostnader för en lokal i Fårösund fram till april 2021 för cirka 725 tkr per år. Det kan tillkomma kostnader för fler tomma lokaler beroende på utvecklingen. Ersättning för HVB i egen regi täcker inte kostnader utifrån kvalitetskrav för ungdomarna på boendena. För handläggning av ärendena kopplat till ensamkommande ungdomar finns ingen finansiering, förutom det år ungdomen anländer. Enligt beslut i regionstyrelsen ska 12 tkr per nyanländ ungdom tillfalla socialförvaltningen, detta är en sänkning från 31 till 39 tkr per ungdom Kostnaden för handläggning per ensamkommande ungdom uppgick 2017 till 53 tkr. Utifrån ovanstående är bedömningen att verksamheten även i fortsättningen kommer att bedrivas med underskott, det är dock omöjligt att bedöma underskottet storlek Taxor och avgifter, interna och externa Förvaltningen ser inga större förändringar av intäkter från avgifter framåt. Avgifterna inom äldreomsorgen är styrda utifrån maxtaxa som för 2018 uppgår till kronor per månad och brukare. För hemsjukvården erlägger brukaren som är inskriven en avgift på 600 kronor per månad, för enstaka hembesök tas inte ut någon avgift. Intäkter för hemsjukvården uppgår till cirka 1,8 mnkr per år. Inom LSS-verksamheten finns förslag på förändrad taxa för måltider och hyra för ungdomar och förslaget behandlas av regionfullmäktige under våren. Denna förändring bedöms inte ha någon större ekonomisk effekt men leder till minskad administration Kompensation för externa avtal köper tjänster från privata utförare inom de flesta verksamheter. Kostnaden för externa avtal, inklusive ersättning till familjehem som inte kompenseras via lönekompensation, är 368 mnkr 2017, exklusive flyktingmottagning. En tredjedel av kostnaden för verksamheterna särskilt boende och hemtjänst dag/kväll avser privata utförare. Det är en ökning av andel privata utförare för särskilt boende för i slutet av 2017 tillkom ett nytt äldreboende på Terra Nova i Visby med 60 platser. Ärendenr SON 2018/6 Datum De flesta av socialnämndens avtal är indexreglerade med omsorgsprisindex, OPI som tas fram av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. OPI för 2018 uppgår till 2,6 procent (2017 2,7 procent). Ersättning till familjehemmen är också reglerade med index utfärdat från SKL. För att kompenseras för ökade kostnader till privata utförare och familjehem begär socialnämnden 7,5 mnkr med ett antagande om prisökning på 2 procent för För att få fram utgångsläget 2018 då det inte finns någon helårsprognos har antagits en ökning på 2 procent på 2017-års utfall. I bilaga 1 redovisas behov av kompensation och leverantörer där förvaltningen köpt verksamhet för mer än 2 mnkr. 18 (26)

138 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Äskande av driftmedel Äskande driftmedel, tkr Våld i nära relationer Rehabilitering särskilt boende Rehabilitering ordinärt boende Ökad bemanning korttidsenhet tkr, demensboende tkr LSS volymökning samt personlig assistans från FK Projekteringsmedel byggnation gruppbostad/äldreboenden Heltid som norm Summa äskande Löneökningar svårrekryterade grupper samt 0,3% på Kommunals avtal Löneökningar i nivå med avtal enl avtal enl avtal enl avtal Resursfördelningsmodell äldreomsorg ökat antal äldre enl beräkning enl beräkning enl beräkning Kompensation externa avtal Omfördelning av medel landstingsverksamhet till hemsjukvård 2.5. Kostnadsjämförelser 2016 För att veta om resurserna nyttjas på ett effektivt sätt sker jämförelser med andra kommuner och över tid. Kostnadsutvecklingen utgår ifrån verksamhetsbegrepp och den statistik som finns i Sverige Kommuner och Landstings statistikdatabas Kolada (kommun och landstingsdatabasen) Äldreomsorgen kostnadsjämförelse Kostnaderna för äldreomsorg, sett som kronor per invånare, visar att kostnaderna är lägre än liknande kommuner och lägre än riksgenomsnittet. Ärendenr SON 2018/6 Datum (26)

139 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Kostnaderna per brukare inom särskilt boende ligger högre än liknande kommuner men lägre än riksgenomsnittet. Kostnaderna per brukare inom hemtjänst är lägre. Kostnaderna per hemtjänsttimme är däremot lägre samtidigt som antalet timmar per brukare är högt. Kvarboendeprincipen gäller i, brukarna har där med möjlighet att bo kvar hemma trots omfattande behov av stöd och hjälp LSS-insatser kostnadsjämförelse Nettokostnaden för insatser enligt LSS är låga, både vad gäller kronor per invånare och kostnad per brukare. En orsak till detta är att satsning skett på servicebostäder istället för gruppbostäder samt att delar av den personliga assistansen sedan 2010 drivs i privat regi. Volymen för daglig verksamhet ökar varje år vilket hittills gjort att kostnaderna per brukare inte förändrats, då den totala kostnaden slås ut på fler brukare. Ärendenr SON 2018/6 Datum Det finns ett utjämningssystem för LSS-kostnader som grundas på kostnadsläget för samtliga kommuner. I och med att socialförvaltningen driver LSS-verksamheten till relativt låga kostnaderna får regionen betala till systemet. Då all personlig assistans lagts ut till privat utförare 2017 kommer kostnaderna för LSS bli ännu lägre, vilket gör att regionen kommer att få betala ännu mer till utjämningssystemet (givet att inte de andra kommunerna sänker sin kostnad lika mycket). För varje 100 kronor kostnaderna sänks, får regionen betala 70 kronor till utjämningssystemet, enligt Sverige Kommuner och Landsting (SKL). Systemet gynnar i nuläget inte de kommuner som har låga kostnader och ger inte heller incitament till att sänka kostnaderna. Utifrån kostnadsjämförelserna framgår tydligt att kostnaderna för LSS-insatser är låga på Gotland. Under de senaste åren har volym och kostnadsläget ökat liksom underskottet för 20 (26)

140 Bilaga 8 Strategisk plan och budget verksamheten. För 2017 tillfördes 7 mnkr vilket minskar underskottet men det är inte tillräckligt för att få en budget i balans. Underskottet för verksamheten blev 14 mnkr för Individ- och familjeomsorgen kostnadsjämförelse Gotland har höga kostnader för individ- och familjeomsorgen, framför allt vad gäller barnoch ungdomsvården som är mer än 40 procent dyrare än både jämförbara kommuner och riket, sett som kronor per invånare. Kostnaden för missbrukarvården ligger i nivå med andra kommuner. Som helhet har förvaltningen låga kostnader för äldreomsorg och LSS-insatser, dock är individ- och familjeomsorgens kostnader mycket högre än liknande kommuner och riksgenomsnitt. För att sänka kostnadsläget pågår ett antal åtgärder bland annat förstärka familjehemsorganisationen och öppnat ett eget utredningshem för föräldrar och barn. Neddragningar och effektiviseringar har skett inom missbrukarvården vilket lett till minskade kostnader. Ärendenr SON 2018/6 Datum (26)

141 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Investeringsförslag med motiveringar 3.1. Byggnadsinvesteringar Korttidsenhet äldreomsorg Korttidsenheten bedrivs i regionens egen lokal på Korpen med 38 korttidsplatser för brukare inom äldreomsorgen. Se avsnitt Dagens lokaler är alltså inte ändamålsenliga och det behövs en ny lokal med plats för 40 korttidsplatser. Investeringsmedel äskas med cirka 60 mnkr för en ny korttidsenhet i Visby, uppdelat på 30 mnkr 2019 och 30 mnkr Investeringen ger ökade driftkostnader vilket beräknas rymmas inom befintlig budget Reception och entré individ- och familjeomsorgen I receptionen för besökare till individ- och familjeomsorgen på Polhemsgatan är det emellanåt stökigt med polisingripanden som följd. En om- och tillbyggnad skulle ge betydligt högre säkerhet för både brukare och medarbetare. Det är mycket viktigt då receptionen och entréns utformning idag innebär risk för personskada. En om- och tillbyggnad skulle också leda till effektivare användning av lokalerna. En förstudie har nu tagits fram av teknikförvaltningen för om- och tillbyggnad. Det kan konstateras att investeringen kommer att bli betydligt dyrare än tilldelade medel på 2,5 mnkr och därför äskas ytterligare medel för att kunna genomföra investeringen. Investeringsutgiften för byggnation är uppskattad till 12,3 mnkr. Kostnad för omställning av yttre miljö med tillgänglighetsanpassning som handikapparkering tillkommer med cirka 0,7 mnkr. Investeringsbudget för om- och tillbyggnad äskas därför med 10,5 mnkr. Inredning inklusive larm finansieras ur förvaltningens pott för anpassning och utrustning. Investeringen ger ökade driftkostnader vilket inte ryms inom befintlig budgetram. Dock ger om- och tillbyggda lokaler möjlighet till effektivare lokalanvändning samtidigt som e-tjänster används i större utsträckning vilket kan ge ekonomiskt utrymme för ökade lokalkostnader inom budget Välfärdsteknik, e-tjänster och systemutveckling För utveckling av välfärdsteknik och e-tjänster äskas cirka tkr 2019 samt cirka tkr För systemutveckling äskas medel med tkr 2019, tkr per år Dessa investeringar leder i regel till effektiviseringar vilket gör att de ökade driftkostnaderna för investeringarna ryms inom befintlig budget. Ärendenr SON 2018/6 Datum WiFi i alla äldreboenden, bostäder för personer med funktionsnedsättning och på mötesplatser för seniorer ( ) Trådlös internetuppkoppling (WiFi) i olika lokaler där verksamhet bedrivs är en viktig faktor i det arbetet. Det innebär en möjlighet att använda teknik för att bibehålla eller öka personers livskvalitet genom ökad delaktighet och självständighet. Med hjälp av trådlös uppkoppling kan brukare själva och med stöd av personal eller andra personer, enskilt eller i grupp, utföra aktiviteter som stärker individen mentalt och fysiskt. Ett exempel är inom LSS-insatser där trådlöst nätverk i verksamhetslokalerna är en förutsättning för att kunna 22 (26)

142 Bilaga 8 Strategisk plan och budget använda välfärdsteknologi och digitala tjänster. Exempel att brukaren kommunicera via surfplatta och appar, omvårdnadspersonal stödjer brukaren att planera sitt vecko- eller dagsschema själv eller att förstå hur man behöver klä sig efter dagens väder. Det finns även stort behov att kunna ta bort skydds- och begränsningsåtgärder, så positioneringslarm så den enskilde har frihet att gå ut själv utan att hamna i fara. Frågan är om fastighetsägarna eller regionen ska stå för investeringen. I nuläget äskas 300 tkr per år för införandet av trådlös internetuppkoppling (Wifi) inom verksamheterna. 2-faktorsinloggning till verksamhetssystem Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) som träder i kraft 2018 kräver 2-faktorsinloggning till verksamhetssystemen. Prisbilden för att införa detta är oklar idag men bedömningen är 800 tkr under INSATSOMRÅDE 1, 2 OCH 3 enligt Regional Digital Agenda Utveckling och integrering av e-tjänster, satsningar på e-hälsa och trygghetstjänster enligt Regional digital agenda delområde e-hälsa( ) Insatsområde 1, äldreomsorgen ska erbjuda brukarna digitala lösningar och välfärdsteknologi Användandet av välfärdsteknologi och välfärdsteknik leder till förändrade arbetssätt som möjliggör ett mer optimalt nyttjande av omvårdnadspersonalens resurser. s digitaliserings strategi samt Regional Digital Agenda gör användandet av välfärdsteknologi inom äldreomsorgen högaktuellt. Införandet av individens behov i centrum, IBIC betyder en tydlig koppling mellan individens behov och insats. Insatserna har historiskt genomförts av omvårdnadspersonal. För att möte framtidens utmaningar krävs en omställning där vissa insatser erbjuds/ersätts av välfärdsteknologi och/eller digitala tjänster. Vi ser att vi behöver göra omvärldsanalys, utveckla nya arbetsmetoder, nya strukturer och processer. För att klargöra utmaningar, risker och förutsättningar för att inför implementation av välfärdsteknologi och digitala tjänster behövs investeringsmedel. Insatsområde 2, erbjuda säkra och attraktiva trygghetstjänster genom digital nattillsyn Digital nattillsyn på särskilda boenden Särskilt viktig är frågan vid särskilda boenden för personer med demenssjukdom, där brukare kan reagera med oro och ilska då någon kommer in i bostaden nattetid. Förvaltningen arbetar vidare med frågan om hur arbetet med välfärdsteknik i särskilt boende ska hanteras. För detta behövs investeringsmedel. Ärendenr SON 2018/6 Datum Insatsområde 3, e-tjänster utvecklas som ska öka tillgängligheten, kvalitet samt förenklar ansökningsprocessen för såväl brukare som handläggare För ett enklare ansökningsförfarande för våra medborgare kommer socialförvaltningen möjliggöra att ansökningar görs via e-tjänster. Prioriterat är att ansökan avseende behov av LSS-insats samt SoL-insats ska ske genom e-tjänst. Där det är möjligt ska även integration göras till verksamhetssystemet Treserva för att förenkla handläggningen. 23 (26)

143 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Utöver det så vill vi erbjuda följande e-tjänster inom individ- och familjeomsorgen: e-tjänst Förenklat faderskap (familjerätten) 30 tkr (engångskostnad) e-tjänst Ansökan om samarbetssamtal (familjerätten) e-tjänst Ansökan om vårdnad, boende, umgänge (familjerätten) Medborgartjänster som är direkt kopplade mot Lifecare avseende barn- och unga samt Vuxna. Under perioden ser vi också en fortsatt utveckling av påbörjande e-tjänster inom de olika verksamhetsområdena. Automatiserad inläsning av ansökningar av ekonomiskt bistånd (robot). Möjlighet för klienter att boka tider för besök hos handläggare (tidbok). Inom insatsområde 3, e-tjänster äskas 800 tkr för utveckling av e-tjänster samt integration gentemot befintliga verksamhetssystem Verksamhetssystemet Lifecare Inom individ- och familjeomsorgen kommer det under 2019 ske ett införande av Lifecare Utförare, 50 tkr. Detta är en utveckling av verksamhetssystemet Procapita Verksamhetssystemet Treserva Införande av bedömningsverktyg Detta verktyg ger oss möjlighet till olika bedömningar som kan poängsätta olika förmågor hos en individ. Med hjälp av poängen differentieras ersättningen till utföraren med hjälp av olika prissatta nivåer på insatser. Prisbilden är idag oklar men bedömningen är 100 tkr för inköp av verktyget. Införande av hyresberäkningsmodul En modul som kan köpas in till Treserva för att underlätta hyresomräkningar av de lägenheter förvaltningen har. Licenskostnaden är 72 tkr. Mobilapplikationer kopplade till Treserva För att effektivisera arbetet hos omvårdnadspersonalen så behöver arbetet påbörjas med att införa mobilappar för att bland annat kunna ge åtkomst till beviljade insatser, genomförandeplan/dokumentation ute hos brukarna. Ärendenr SON 2018/6 Datum Planeringsverktyg Inom äldreomsorgen önskar man införa ett planeringsverktyg för att underlätta planering och schemaläggning av medarbetare samt öka kvaliteten gentemot brukare. Införande av ett planeringsverktyg ger möjlighet till effektiviseringar. En förstudie är precis startad och därför är det svårt att bedöma investeringens storlek, men en bedömning är att det rör sig om minst 600 tkr. Införande av e-arkiv Förvaltningen avvaktar regionens införande av e-arkiv. Vid beslut om införande blir uppskattad investering cirka tkr vilket äskas uppdelat på 2020 och (26)

144 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Nytt verksamhetssystem I nuläget finns två verksamhetssystem i socialförvaltningen, Treserva och Procapita. För att ge möjlighet till bättre kontroll på verksamheten, en effektivare administration och smidigare integration mot e-tjänsteplattform enligt ovan bör förvaltningen sträva mot ett gemensamt verksamhetssystem. Medel äskas därför med 500 för 2019 och sedan tkr per år under för projektkostnader och för en eventuell upphandling av ett nytt verksamhetssystem Verksamhetsanpassning och utrustning Potten på 5 mnkr kommer framför allt att användas till att byta ut befintliga tillkallelselarm på de särskilda boendena Äskande av investeringsmedel Investeringsäskande, tkr Reception IFO Polhemsgatan om- och tillbyggnad Korttidsenhet Visby ersätter Korpen Summa byggnadsinvesteringar IT-investeringar: Välfärdsteknik och systemförvaltning Summa investeringsäskande exkl pott Pott verksamhetsanpassning och utrustning Totalt investeringsäskande Uppdrag redovisar inga egna uppdrag men samarbetar med andra förvaltningar i följande uppdrag: Ärendenr SON 2018/6 Datum Regionstyrelsen beslutar att förstärka stödet till barn, unga och familjer genom att prioritera utvecklingen av första linjen med en tydligare samordning av familjestöd (socialförvaltningen - SOF) och de insatser som erbjuds barn och unga med en identifierad psykisk ohälsa (hälso- och sjukvårdsförvaltningen - HSF). Verksamhetsledare för Barn- Sam har i uppdrag att, tillsammans med berörda förvaltningar, utreda ärendet vidare och får i uppdrag att presentera underlag till budgetberedningen Regionstyrelsen beslutar att stödja implementeringen av evidensbaserade metoder för stöd och behandling av våldsutsatta barn. Verksamhetsledare för BarnSam har i uppdrag att arbeta vidare med en åtgärdsplan och får i uppdrag att presentera underlag till budgetberedningen Regionstyrelsen beslutar att prioritera utvecklingen av stöd till unga vuxna med psykisk ohälsa, med en integrerad verksamhet (HSF och SOF) som en möjlig målsättning. Verksamhetsledare för BarnSam får i uppdrag att, tillsammans med berörda förvaltningar, utreda ärendet vidare och presentera ett underlag till budgetberedningen Hälso- och sjukvårdsnämnden ska beskriva hur arbetet med verksamhetsutveckling i den nya miljön (FVM) ska ske samt hur samarbetet med socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden planeras. 25 (26)

145 Bilaga 8 Strategisk plan och budget Bilaga 1 prisökning externa avtal, exklusive flyktingmottagning Verksamhet utfall 2017 antag 2018 ökn 2% ökn 2% 2019 Vård och omsorg enligt SoL Insatser enligt LSS Individ och familjeomsorg Arbetsmarknadsåtgärder Handläggning Totalt Köp från utförare, över tkr Verksamhet Uppdragsföretag Köp 2017 tkr Vård och omsorg enligt SoL Vård och omsorg enligt SoL Gotlands Hemtjänster AB Vård och omsorg enligt SoL Stiftelsen Gotlands sjukhem Vård och omsorg enligt SoL Gotlands Serviceboende AB Solrosens serviceboende Vård och omsorg enligt SoL Norlandia Care Kosmo AB Vård och omsorg enligt SoL Attendo Sverige AB Vård och omsorg enligt SoL Gotlands Vård AB Vård och omsorg enligt SoL Nygårds Vård Gotland AB Vård och omsorg enligt SoL Hattstugan Vård & Utbildnings Aktiebolag Vård och omsorg enligt SoL Primula Hemtjänst & Städservice AB Vård och omsorg enligt SoL UNEA Hemtjänster AB Vård och omsorg enligt SoL Lärka hemtjänstkooperativ ek. förening Vård och omsorg enligt SoL Avacare AB Vård och omsorg enligt SoL Omsorgshuset i Stockholm AB Insatser enligt LSS Insatser enligt LSS Hajdes Ekonomiska Förening Insatser enligt LSS Särnmark Assistans AB Insatser enligt LSS Wisby Assistans AB Insatser enligt LSS Omsorgshuset i Stockholm AB Insatser enligt LSS Kungsängen i Nora AB Individ och familjeomsorg Ärendenr SON 2018/6 Datum Individ och familjeomsorg Statens institutionsstyrelse SIS Individ och familjeomsorg Brizad Individ och familjeomsorg Stöd Och Resurs Familjehem I Sverig Individ och familjeomsorg Tian Individ och familjeomsorg Tg På Gotland Individ och familjeomsorg GPS Kognition Utredningshem AB Individ och familjeomsorg Magelungen Individ och familjeomsorg Suderhälsan (26)

146 Roger Nilsson Bilaga 10 Tjänsteskrivelse SON 2017/ februari 2018 Socialnämnden Översyn resursteamet Förslag till beslut Socialnämnden godkänner slutrapport för översyn av resursteamet. Sammanfattning Resursteamets verksamhet, som den ser ut i nuläget, grundades Därefter har teamets uppdrag både utvecklats och vuxit till att omfatta även bland annat sommarrekrytering. Likaså har resursteamets kunders verksamheter förändrats under perioden och det har även behovet av, och tillgången på, vikarier. Utifrån detta har resursteamets uppdrag och verksamhet aktualiserats för en översyn i syfte att se över och anpassa resursteamets uppdrag till framtidens utmaningar. Översynen lyfter fram tio olika utvecklingsområden för resursteamet och de verksamheter som är anslutna till det. Ärendebeskrivning Under våren 2017 startades översynen av resursteamet i syfte att kartlägga verksamheternas behov av stöd från resursteamet samt att ta fram en åtgärdsplan med tillhörande aktivitetslista för att anpassa resursteamets uppdrag och verksamhet till framtidens utmaningar. Bedömning Den genomförda översynen lyfter fram tio utvecklingsområden där det inom några av områdena redan påbörjats ett förändringsarbete. Målet är att de föreslagna utvecklingsinsatserna ska genomföras och följas upp så att resursteamets uppdrag och verksamhet ska bli så ändamålsenlig som möjligt. Den genomförda översynen bedöms vara tillräcklig för att utvecklingsarbetet ska kunna ge önskvärt resultat. Någon ytterligare översyn bedöms inte vara nödvändig i nuläget. Beslutsunderlag Slutrapport översyn resursteamet inklusive 6 bilagor. Tjänsteskrivelse daterad 27 februari (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

147 Bilaga 10 Tjänsteskrivelse SON 2017/486 Marica Gardell Socialdirektör Skickas till s förvaltningsledningsgrupp (FLG) och verksamhetsledningsgrupp (VLG) Enhetschef resursteamet 2 (2)

148 Bilaga 10 Slutrapport Slutrapport Utredning Översyn resursteamet Arbetsgrupp för översynen HR-chef - Roger Nilsson AvdC Hemtjänsten - Agneta Nyström AvdC Hemsjukvård och hemtjänst natt - Lena Andreasson AvdC Särskilda boenden Marit Lindgren AvdC Boende för ensamkommande unga Hanna Ogestad AvdC Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Anna-Lena Pettersson Enhetschef resursteamet Renée Stjernstedt (t.o.m ) Thony Sundstrand (fr.o.m ) Processledare Kristina Pajuäär kartläggningar Helena Eskedahl framtagande av åtgärdsplan med aktivitetslista Bakgrund och syfte Resursteamets verksamhet som den ser ut i nuläget grundades 2008 och därefter har teamets uppdrag både utvecklats och vuxit till att även omfatta bl.a. sommarrekrytering. Under perioden har likaså resursteamets kunders verksamheter förändrats och det har även behovet av, och tillgången på, vikarier. Utifrån detta har resursteamets uppdrag och verksamhet aktualiserats för en översyn i syfte att se över och anpassa resursteamets uppdrag till framtidens utmaningar. Mål med översynen Att kartlägga verksamheternas behov av stöd från resursteamet samt ta fram en åtgärdsplan med aktivitetslista i syfte att anpassa resursteamets uppdrag och verksamhet till framtidens utmaningar. Tillvägagångssätt Kartläggning Framtagande av åtgärdsplan med aktivitetslista Framtagande av nytt uppdrag Ekonomi (tkr och timmar) TKR Tid (tim) Kommentar Budget 0 Ej tidsatt Bör tidsättas i framtida översyner Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

149 Bilaga 10 Slutrapport Utfall 0 Ingen uppgift Avvikelser 0 Ingen uppgift Resultat och analys Måluppfyllelse Målet med översynen uppnåddes men det tog längre tid än förväntat (se analys av avvikelser). Däremot sade Kommunal oväntat upp årsarbetstidsavtalet i slutet av den pågående översynen, vilket påverkade arbetets slutresultat och åtgärdsplan med aktivitetslista. Tid Från början var målet att översynen skulle vara klar i september Tidpunkten för slutrapporten sköts sedan fram till december Tiden bör budgeteras i framtida översyner. Analys av avvikelser Med anledning av att arbetsgruppen blev tvungna att fokusera på sommarbemanningen 2017, försköts tidpunkten för slutrapporten. Målet med översynen var inte fastställt när översynen påbörjades, vilket gjorde att arbetet blev mindre fokuserat och tiden för översynen blev längre. Rekommendationer framåt Baserat på slutsatserna i översynen fokusera på åtgärdsplanen med aktivitetslista fördela alla aktiviteter och sätt mål och tidpunkt för uppföljning. Överlämning Hantering av dokumentation Punkter som återstår att göra Efterkalkyler Uppföljningar som ska genomföras Slutrapporten presenteras för SON och åtgärdsplanen följs upp av styrgruppen för resursteamet Punkterna tas upp under slutsatser i slutrapporten konkretiseras genom aktiviteter i åtgärdsplanen. Uppföljning av finansieringen av resursteamet, i övrigt inga efterkalkyler Uppföljning av förändringar i finansieringsmodellen. Uppföljning av resursteamets förmåga att lösa sitt förändrade uppdrag. Uppföljning av verksamheternas bemanningsläge. Övrigt Slutrapport godkänd Datum Klicka här för att ange datum. 2 (2)

150 Bilaga 10 RAPPORT Översyn resursteamet Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2017/486 Version [1.0] Översyn resursteamet Innehåll 1. Inledning Deltagare Syftet med översynen Beskrivning av resursteamet Nuvarande uppdrag Styrning forum och dokument Organisation Finansieringsmodell Resultat av resursteamets prestation Problemanalys nuvarande upplägg med resursteamet och verksamheterna Metod för kartläggningen Intervjuer Enkätundersökningar Resultatet av kartläggningen Kundperspektiv Sommarrekrytering Bemanning Helhetsbild och övertalighet Utbildningsnivå Lönestruktur Kompetensutveckling Medarbetarperspektiv Resursteamets perspektiv Rekrytering Bemanning Helhetsbild och övertalighet Utbildningsnivå Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

151 Bilaga 10 Översyn resursteamet Lönestruktur Kompetensutveckling Introduktion-nyanställda Genomlysning av finansieringsmodellen Reflektion kring resursteamets organisatoriska tillhörighet Yttre faktorer som påverkat översynsarbetet Slutsats Fortsatt arbete Bilagor...16 Ärendenr SON 2017/486 Datum (16)

152 Bilaga 10 Översyn resursteamet 1. Inledning I slutrapporten används begreppet kärnverksamheter och med det menas de verksamheter där medarbetaren utför sina arbetsuppgifter gentemot brukaren, dvs i den verksamhet socialförvaltningen uppfyller sitt åtagande gentemot brukaren. 1.1 Deltagare Översynen har genomförts av en utredningsgrupp bestående av: - Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvård och hemtjänst natt - Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänsten - Marit Lindgren, avdelningschef särskilda boenden - Anna-Lena Pettersson, avdelningschef omsorgen om personer med funktionsnedsättning - Hanna Ogestad, avdelningschef, boende för ensamkommande unga - Roger Nilsson, HR-chef - Thony Sundstrand, tf enhetschef resursteamet Kartläggningen har genomförts av Kristina Pajuäär administrativ chef. Processledare för delar av utredningen har varit Helena Eskedahl nämndsekreterare. 1.2 Syftet med översynen Översynsarbetet syftade till att med hjälp av en genomlysning av resursteamets uppdrag ge svar på frågorna: Hur väl fungerar resursteamet ur ett kundperspektiv och ett medarbetarperspektiv såväl som ur resursteamets perspektiv? Om det finns behov av förändringar, på vilket sätt behöver resursteamets uppdrag och förutsättningar förändras för att möta behoven? 2. Beskrivning av resursteamet Ärendenr SON 2017/486 Datum Nuvarande uppdrag Resursteamets nuvarande uppdrag (bilaga 1) omfattar tjänster till verksamheter inom avdelningarna särskilda boenden, hemtjänst, hemsjukvård och hemtjänst natt, omsorg om personer med funktionsnedsättning, boende för ensamkommande unga samt individ- och familjeomsorg. Tjänsterna avser bemanning och rekrytering av undersköterskor och sjuksköterskor, sommarrekrytering av undersköterskor, marknadsföring, introduktion, inter rörlighet, övertalighetshantering och omställning samt arbetsgivaransvar enligt LAS vid anställningar av undersköterskor. Bemanning av vikarier gäller såväl korttidsbemanning som långtidsbemanning. Resursteamet har även ansvar för lönesättning av de medarbetare som anställs genom resursteamet samt att förse vikarierna med relevant kompetensutveckling så att de har rätt kompetens för sina uppdrag. 3 (16)

153 Bilaga 10 Översyn resursteamet 2.2. Styrning forum och dokument Resursteamet är organisatoriskt underställt förvaltningens HR-chef men resursteamets uppdrag styrs av en styrgrupp bestående av avdelningschefer för avdelningarna för särskilda boenden, hemtjänsten, hemsjukvård och hemtjänst natt, omsorgen om personer med funktionsnedsättning, boende för ensamkommande unga samt individ- och familjeomsorgen, HR-chef samt enhetschef för resursteamet. Styrgruppen sammanträder ca 6-8 gånger per år. Resursteamets styrdokument består av uppdragsbeskrivning och serviceavtal (bilaga 1-3) Organisation Resursteamet består av enhetschef, 4 teamledare, 2 samordnare/rekryterare och 2 bemanningsassistenter. Bemanningsarbetet är indelat i team där: Bemanningsteam 1: leds av en teamledare och omfattar tillsvidareanställda undersköterskor och sjuksköterskor som är anställda i resursteamet och som fungerar som bemanningskonsulter inom avdelningarna. Bemanningsteam 2: leds av en teamledare och omfattar tillsvidareanställda medarbetare som väntar på en fast placering inom någon av avdelningarna. Medarbetare kan hamna i bemanningsteam 2 i samband med en omställning eller då deras visstidsanställning konverteras till tillsvidareanställning utan fast placering. Resursteamets kontor har öppet: Vardagar 06:45 15:00, lunchstängt 12:00 12:30 Helger och röda dagar 06:45 13:00, lunchstängt 11:30 12: Finansieringsmodell Nuvarande finansieringsmodell innebär att de enheter (45 st 2017) som använder resursteamet betalar en årlig abonnemangsavgift till resursteamet. Därtill kommer ett timpris vid beställning av bemanning samt rekrytering av sommarvikarier. I abonnemangsavgiften på kr (2017) ingår kostnader för kontorspersonal samt därtill hörande omkostnader. I timpriset för 2017 (266/336/269 kr avser dag/natt och helg/dygn för undersköterska och 417 kr för sjuksköterska) ingår alla personalkostnader inklusive OB, sjuklön, semesterdagstillägg, eventuell milersättning och PO. Den befintliga finansieringsmodellen innebär att socialförvaltningen står för ca 3 mkr av resursteamets årliga kostnader utöver ovan nämnda finansiering. Ärendenr SON 2017/486 Datum (16)

154 Bilaga 10 Översyn resursteamet 2.5. Resultat av resursteamets prestation Korttidsbokningar Antal t.o.m. nov totalt totalt totalt löst löst löst 2088 olöst 2495 olöst 2292 olöst Baspersonal + ssk Baspersonal 90% löst totalt 88% löst totalt 87% löst totalt Rensat i medvind av systemet totalt löst 1820 olöst Endast ssk säbo Rensat i medvind av system 606 totalt 379 löst 227 olöst totalt löst 1807 olöst Totalt 91% löst 90% löst 532 totalt 326 löst 206 olöst Totalt 62% löst 61% löst Endast hsv ssk Rensat i medvind av system 1249 totalt 782 löst 467 olöst Långtidsbokningar 536 totalt 224 löst 312 olöst Totalt 62% löst 42 % löst Antal t.o.m. nov Från augusti 287 st totalt 580 st totalt 260 st nya 320 st förlängningar 544 st 218 st nya 310 st förlängningar Sommarrekryteringar t.o.m. okt Antal ut till verksamheter Behov från verksamheter Omställningar Ärendenr SON 2017/486 Datum Verksamheter 2017 t.o.m. november Silvergatan Pers ass Fältgatan 79 Haima 5 (16)

155 Bilaga 10 Översyn resursteamet 3. Problemanalys nuvarande upplägg med resursteamet och verksamheterna 3.1. Metod för kartläggningen Kartläggningen genomfördes med hjälp av en processledare och involverade såväl enhetschefer från kärnverksamheterna som enhetschefen för resursteamet, avdelningscheferna för kärnverksamheterna och vikarierna i resursteamet. Kartläggningen genomfördes i form av intervjuer med enhetschefer och avdelningschefer samt utskick av frågor i en enkätundersökning till vikarierna. Syftet med undersökningen var att kartlägga de behov av förändringar som kärnverksamheterna, vikarierna och resursteamet identifierat. Kartläggningen sammanställdes och presenterades för arbetsgruppen för översynen och låg sedan till grund för framtagande av åtgärdsplan med aktivitetslista Intervjuer Intervjuerna gjordes under april-maj av oberoende konsult (intern) och utfördes som strukturerade intervjuer med öppna frågor (bilaga 4). De intervjuade var åtta enhetschefer inom avdelningarna OOF, HSJV, HTJ, SÄBO, BEU och resursteamet Intervjuerna syftade till att lyfta fram både verksamheternas och resursteamets bild av hur funktionen resursteamet fungerar i samverkan med verksamheterna utifrån resursteamets befintliga uppdrag och serviceavtal. Målet var att identifiera gapet mellan hur det fungerar i verkligheten och parternas förväntningar och behov Enkätundersökningar Enkäten skickades ut per mejl och SMS till alla vikarier i resursteamet. 84 personer besvarade enkäten varav 48 var visstidsanställda (tim- och månadsanställda) och 36 tillsvidareanställda. Enkäten syftade till att belysa medarbetarnas upplevelse av, och uppfattning, att vara anställd i resursteamet. 4. Resultatet av kartläggningen Kartläggningen har genomförts utifrån de tre perspektiven kundperspektivet (kärnverksamheterna), medarbetarperspektivet och resursteamets perspektiv Kundperspektiv Svaren bygger på strukturerade intervjuer med enhetschefer och avdelningschefer från de verksamheter som använder resursteamets tjänster. Svaren är sammanställda utifrån tjänsterna i resursteamets uppdrag. Ärendenr SON 2017/486 Datum Sommarrekrytering Kärnverksamheterna upplever det som positivt att: - De inte själva behöver lägga tid på att rekrytera sommarpersonal - Rekryteringen är kvalitetssäkrad så att det inte kommer in personer i verksamheterna som tidigare visat sig vara olämpliga för arbetet 6 (16)

156 Bilaga 10 Översyn resursteamet - De som intervjuar är proffs och har en bred kontaktyta att rekrytera ifrån. - Resursteamet är ute och marknadsför sig i olika sammanhang Vad vill kärnverksamheterna förändra? - Att de får ökad kontroll på rekryteringsarbetet genom insyn, information, samarbete och delaktighet. På så sätt ökar chansen att de personer som kommer till verksamheterna matchas på rätt grunder. - Att det blir ett förtydligande av vem som gör vad i processen, dvs gränssnitt mellan verksamheternas och resursteamets arbete - bättre hantering av vikarier vid överlämning och avslut - förbättrad kommunikation och förståelse för varandras situationer - Att korttidsvistelse LSS ingår i sommarrekryteringen. - Att boende för ensamkommande unga ingår i sommarrekryteringen. - Att även kunna ta in de vikarier som inte passar i mallen för en resursteamsmedarbetare. - Att låta verksamheterna få vara med på introduktionsdagar och träffa medarbetare tidigare i processen. - Att verksamheterna ska kunna få komma med förslag på personer. - Att ge möjlighet till direktansökningar, dvs placering på en specifik enhet. Kärnverksamheterna anser att resursteamet bidrar till att socialförvaltningen kan ha ett kvalitetssäkrat rekryteringsarbete och vill att resursteamet håller i hela rekryteringsprocessen från början till slut. Det finns också önskemål om att resursteamet har hand om avslut av anställning. Verksamheterna anser att rekryteringsarbetet anses kvalitetssäkrat när den rekryterade matchar behovet i verksamheten och betonar därför vikten av att kunna uttrycka sina behov på ett bra sätt. Det är också positivt att resursteamet har överblicken på lönesättningen. Ärendenr SON 2017/486 Datum Bemanning Kärnverksamheterna upplever det överlag som positivt att kunna få hjälp och stöd i bemanning av kort- och långtidsvikariat. Bemötandet är gott med bra dialog om möjliga lösningar. Resursteamet upplevs som samarbetsvilliga och tillmötesgående. Vad vill kärnverksamheterna förändra? - Det finns en upplevelse av att det finns personer som gärna hade arbetat men som inte får frågan. - Bättre framförhållning och fråga vikarier några dagar tidigare. 7 (16)

157 Bilaga 10 Översyn resursteamet - Önskar färre eller helst inga återlämnade bokningar - Få personal som passar i verksamheten, kan ibland ha rätt utbildning men inte vara rätt person för arbetsuppgifterna. - Minska kravet på anställningsbarhet inom hela området - Ökad transparens i finansieringsmodellen. - Idag finns möjlighet att beställa/lägga en bokning både via telefon och i bokningssystemet. Det behövs en tydlighet i om det verkliga behovet synliggörs i bokningssystemet även vid beställning/bokning per telefon. Att alla förfrågningar dokumenteras även när de går via telefon. - Snabbare återkoppling vid återlämnande av bokningar (olösta bokningar), särskilt på de bokningar som lagts med god framförhållning - Fler vikarier bör introduceras i specifika verksamheter - Ökad kontinuitet, dvs få behålla samma person under hela vikariatet - Att verksamheten får frågan och får veta ifall någon går in på övertid. - Att verksamheterna ska få ha egna vikarier - Mer specialiserade vikarier som exempelvis bara jobbar mot OOF. - Öppettider endast till kl är för tidigt och bör förlängas till kl Idag drabbar detta nattverksamheten. Det är svårt att bemanna sjuksköterskor, kanske enbart någon dag hit och dit. Det är stort behov av att intensifiera rekryteringen av sjuksköterskor. Att jobba hårdare på rekrytering och marknadsföring. Att hyrsköterskor ska tas genom resursteamet. Att tydliggöra var vikarien har sin anställning när dess anställning konverteras till en tillsvidareanställning. Att verksamheterna ska kunna lämna tillbaka en vikarie då bokningen löper ut även om vikariens anställning konverterats till en tillsvidareanställning under bokningsperioden. Ärendenr SON 2017/486 Datum Att det ska finnas möjlighet för verksamheterna att göra egen marknadsföring för att söka personal till arbetsplatsen. Ökad hjälp med beordring, exempelvis på dagtid. 8 (16)

158 Bilaga 10 Översyn resursteamet Helhetsbild och övertalighet Generellt uppger kärnverksamheterna att omställningsarbete tillsammans med resursteamet fungerat bra och att resursteamet ofta har en god helhetsbild. Vad vill kärnverksamheterna förändra? Det finns en upplevelse hos verksamheterna att det ibland kommer in medarbetare från andra verksamheter som puttar bort de befintliga vikarierna. En sådan lösning är kortsiktig och minskar attraktiviteten för arbetsplatsen. Det är svårt att lämna tillbaka vikarier som inte fungerar i verksamheten Utbildningsnivå strävar efter att höja utbildningsnivån hos personalen inom förvaltningens omvårdnadsyrken. Resursteamet har uppdraget att arbeta för att höja utbildningsnivån genom att bland annat uppmuntra vikarier till att utbilda sig. Vad vill kärnverksamheterna förändra? För att få utbildade personer att söka sig till Gotland behöver socialförvaltningen våga tillsvidareanställa i högre utsträckning. Det finns verksamheter där spetskompetens inte alltid är en undersköterskeutbildning utan det kan vara en riktad utbildning gentemot vissa målgrupper (autism, utmanande beteende osv) Lönestruktur Resursteamet lönesätter vikarierna när de först anställs inom socialförvaltningen. Kärnverksamheterna upplever att lönesättningen skiljer sig mellan resursteamet och verksamheterna. Deras uppfattning är att vikarierna som lönesätts av resursteamet lönesätts för lågt, vilket skapar problem när de anställs i verksamheterna. Ärendenr SON 2017/486 Datum Kompetensutveckling Kärnverksamheterna upplever att vikarierna saknar viktiga utbildningar så som exempelvis Durewall och HLR samt att verksamheterna inte får ta del av några papper på vilka utbildningar vikarierna har gått. Vikarierna deltar heller inte när verksamheterna har utbildningar för sina ordinarie medarbetare, ibland på grund av att det innebär att verksamheten i så fall får stå för utbildningskostnaden (t.ex. handledning i utmanande beteende). Kärnverksamheternas uppfattning är att det skulle vara värdefullt om vikarierna kunde få en bredare och djupare kunskap inom vissa områden så som exempelvis kommunikation, utmanande beteende, neuropsykiatri, nyckelgömmor, passerkort och Treserva mm. 9 (16)

159 Bilaga 10 Översyn resursteamet 4.2. Medarbetarperspektiv Medarbetarna i resursteamet svarade att de flesta upplever ett gott bemötande av resursteamet, att de vet vart de ska vända sig om något uppstår och att de trivs på jobbet. Däremot upplever de att de inte i så hög utsträckning kan få den arbetsplats eller de arbetstider de önskat. De har även synpunkter på introduktionen och bemötandet på arbetsplatserna. Resultatet av undersökningen (bilaga 5) visar också att det finns stora skillnader i upplevelsen hos medarbetare beroende på vilken anställningsform de har. De som är tillsvidareanställda i resursteamet är överlag de mest positiva och de som är timanställda är överlag de mest negativa. Antal svarande i gruppen månadsvikarie är för få för att resultatet ska gå att relatera till Resursteamets perspektiv Rekrytering Resursteamet anser att rekryteringsprocessen kvalitetssäkras genom det arbete resursteamet gör i rekryteringar. Resursteamet ser det som positivt att resursteamet: Har helhetsperspektivet över verksamheterna, de ser alla beställande enheters behov och kan matcha mot kandidater. Det gäller även i fördelningen av kandidaterna. Har hela processen och kan arbeta storskaligt så att hanteringen blir mer effektiv. Ansvarar för processen och har utrymme och resurser och kan därmed lättare kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. Har helhetsbild gällande lönesättning Vad vill resursteamet förändra? Att kandidater ska kunna söka till specifika verksamheter. Ärendenr SON 2017/486 Datum Att resursteamet ska få pengar till att göra rekryteringar till specifika verksamheter. Att ha mer resurser till sommarrekryteringen för att kunna ha mer kontinuerlig dialog med enskilda enhetschefer. Att resursteamet inrättar ett rekryteringsteam inom resursteamet som också får jobba med strategisk rekrytering. Även ge teamet mer utrymme att arbeta med strategisk marknadsföring. 10 (16)

160 Bilaga 10 Översyn resursteamet Tydliggöra vissa punkter gällande ansvarsfrågan i rekryteringsprocessen. Reglerna för anställning av sommarvikarier behöver ses över. Idag är vikarierna anställda i verksamhet mellan 1 juni 31 augusti. Resursteamet har synpunkter på att det försvårar för korttidsbemanningen vissa tider av sommaren medan verksamheterna lyfter att de har behov av att få ha vikarierna anställda in i september. Det finns potential för förbättringar i denna uppdelning Bemanning Resursteamet är förvaltningens servicefunktion inom bemanningsområdet. Serviceavtalet reglerar den nivå av service resursteamet förväntas ge för att bemanna verksamheterna till vilka de är knuta med avtal. Resursteamet ser det som positivt att resursteamet: Gör sitt yttersta för att hitta lösningar som ryms inom gällande lagstiftning, rutiner, policys och riktlinjer inom. Vad vill resursteamet förändra? Att både verksamheterna och resursteamet ska arbeta för att ha en affärsmässig relation Att det skapas en tydlig norm för hur mycket service resursteamet skall ge. Det finns inget att mäta servicen på och därför blir det otydligt. Att resursteamet inte ska tilldelas ansvaret för att verksamheterna ska fungera såsom vid exempelvis beordringssituationer på helgerna. Att uppdraget och serviceavtalen ska överensstämma med verkligheten så att bokningar kommer in i rätt tid. Det finns inget stopp som belyser vid vilken resursteamets ansvar slutar. Ett tydliggörande av det ömsesidiga ansvaret. Vi har allt ansvar hela tiden men beställaren har inte något ansvar. Att förbättra skrivningen i serviceavtalet så att den förankras i verksamheternas behov. Att verksamheterna ser över grundbemanning och orsak till sjukfrånvaro. Att det skulle ges resurser till resursteamet för att kunna ha mer kontinuerlig dialog med timvikarierna så att de kan jobba mer. Ärendenr SON 2017/486 Datum Att öka resursteamets möjligheter att få tag i medarbetare som ska beordras in i verksamheterna. En ömsesidig förståelse för resursteamets uppdrag så att förväntningarna hamnar på rätt nivå Det är stort behov av sjuksköterskor vilket till del beror på för få sköterskor i grundbemanningen. 11 (16)

161 Bilaga 10 Översyn resursteamet Att verksamheterna kommer in med långtidsvikariat i god tid. Att arbeta för att omvandla en del av vikariaten till tillsvidaretjänster.. Vid rekrytering av sjuksköterskor för längre vikariat ska enheten alltid kontakta resursteamet för att kontrollera tillgången på tillsvidareanställd (övertalig) personal samt vikarier med företrädesrätt. Resursteamet kan också vara behjälpligt med kontakter med vikarier och andra sjuksköterskor som skulle kunna vara intresserade av det aktuella uppdraget Helhetsbild och övertalighet Resursteamet förväntas ha helhetsbilden över personalbehovet inom socialförvaltningens omvårdnadsyrken. Uppdraget att hantera övertalighet innebär att verksamheterna kontaktar resursteamet vid risk för övertalighet och därigenom får hjälp med att ställa om den övertaliga personalen. Resursteamet uppger att det behövs kontinuerliga dialogmöten med enhetschef/teamledare för att möjliggöra ett mer långsiktigt arbete i övertalighetshanteringen Utbildningsnivå Resursteamet spelar en viktig roll i att öka andelen medarbetare med examen från gymnasialt vård- och omsorgsprogram. Grunden är att alltid sträva efter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Resursteamet har uppdraget att aktivt och systematiskt informera medarbetare om de olika alternativ som finns för utbildning. Resursteamet anger att det saknas utrymme att föra den här dialogen med timvikarier i den utsträckning som skulle behövas. Det är ett så stort behov i verksamheterna att även de timvikarier som saknar utbildning får långtidsvikariat. Det finns mer att göra för att påvisa att det behövs utbildad personal. Lönesatsningarna kan hjälpa till i det avseendet, å andra sidan är arbetsinnehållet fortfarande detsamma Lönestruktur Resursteamet har, tillsammans med alla lönesättande chefer i förvaltningen, ansvar för att skapa en god lönebild. Nyanställda, oavsett anställningsform, ska få en lön som avspeglar deras erfarenhet och utbildningsbakgrund. Ärendenr SON 2017/486 Datum Resursteamet bedömer att lönesättningen av vikarier bör fortsätta göras utifrån en helhetsbild och att det är enklare att få en sammanhållen lönebild om lönerna sätts av resursteamet. Samtidigt undviks risken för att det ska uppstå konkurrens i lönesättningen mellan lönesättande chefer. Dock kan det bli diskussioner när timvikarier går ut och jämför sin lön med ordinarie personal som jobbat länge och ofta har större ansvar Kompetensutveckling Resursteamet har, liksom alla förvaltningens enheter, ansvar för att kompetensutveckla sina medarbetare så att de har rätt kompetens för att kunna utföra sina upp- 12 (16)

162 Bilaga 10 Översyn resursteamet drag och ha förutsättningar att bidra till utvecklingen av verksamheten. Omvärldsbevakningar av förändringar i lagstiftning och kompetenskrav samt nationella utvecklingsområden ligger till grund för de satsningar som görs på kompetensutveckling (gäller de medarbetare som har anställning i resursteamet). När enheten tar över anställningen, vid vikariat längre än tre månader, ansvarar enhetschefen för medarbetarens kompetensutveckling. Även vikarier, både månads- och timanställda kan behöva kompetensutvecklingsinsatser, och resursteamet är ansvarig för att kartlägga och tillgodose behoven, till rimlig nivå. Resursteamet tvingas idag, i och med bristen på utbildade undersköterskor, att anställa outbildad personal vilket innebär att den sammanlagda utbildningsnivån inte höjs. Det sker kartläggningar av kompetensutvecklingsbehovet inom bemanningsteam 1 och 2, men mer fokus bör läggas på timvikariernas kompetensutvecklingsbehov. Exempelvis ges dessa inte utbildning i förflyttningsteknik eller HLR. Detta kräver en förbättrad dialog med verksamheterna om deras olika kompetensbehov och krav. Resursteamet bedömer också att mer kraft bör läggas på omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning om olika lagstiftningar som påverkar resursteamets uppdrag Introduktion-nyanställda Resursteamet svarar för förvaltningsintroduktion och planerar för verksamhetsförlagd introduktion. Resursteamet efterfrågar möjlighet till mer omfattande introduktion för, och uppföljning av, vikarierna. Bedömningen är att det skulle öka kvaliteten i vikariernas arbete samtidigt som det skulle öka attraktiviteten och möjligheten att få dem att stanna kvar längre. Det behövs fördjupning i arbetet, mer kunskap om yrket, praktisk kunskap, mer information om hur det är att arbeta i resursteamet, förväntningar, hur systemet fungerar mm. samt att medarbetaren hinner komma in i arbetet lite mer innan hen får delegering. En förbättring vore ett förvaltningsgemensamt introduktionsmaterial likt det som finns i Göteborgs stad. Ärendenr SON 2017/486 Datum Genomlysning av finansieringsmodellen Dagens finansieringsmodell syftar till att förvaltningen genom resursteamet och de anslutna verksamheterna ska kunna få rätt fördelning av de ingående kostnaderna. Den nuvarande modellen stödjer till viss del detta men bygger samtidigt in hinder för funktionens stabilitet över tid och för verksamheternas nyttjande av vikarier. Betalningsmodellen upplevs som svår att förstå och det finns därför utmaningar i förankringen av vad modellen innefattar och hur kostnaderna fördelas. Med anledning av detta har arbetsgruppen för översynen aktualiserat en utredning av finansieringsmodellen med målet att förenkla och förtydliga modellen så att den stödjer syftet med resursteamets funktion och verksamhet Reflektion kring resursteamets organisatoriska tillhörighet Resursteamet är för närvarande underställt socialförvaltningens HR-chef. Arbetsgruppen för översynen av resursteamets funktion och verksamhet har inte fokuserat på resursteamets organisatoriska tillhörighet då detta inte varit en fråga som lyfts 13 (16)

163 Bilaga 10 Översyn resursteamet som ett problem i kartläggningen. Däremot bör den organisatoriska tillhörigheten ändå tas upp till diskussion och ställas mot anda alternativ, så länge det leder till förbättringar Yttre faktorer som påverkat översynsarbetet Kommunal har under översynsarbetet sagt upp det årsarbetstidsavtal som är grundläggande för resursteamets nuvarande verksamhet. Detta medför med stor sannolikhet att resursteamet med anledning av övergången till Allmänna Bestämmelser (fr.o.m. 1/3-2018) kommer att påverkas och förändras i en riktning som inte framkommit som förslag i den kartläggning som gjorts i översynen. Bedömningen är att övergången till Allmänna Bestämmelser kommer att påverka medarbetarnas sysselsättningsgrader, resursteamets uppdrag och avdelningarnas nyttjande av resursteamets tjänster. 5. Slutsats Resursteamets verksamhet fyller ett flertal viktiga funktioner inom socialförvaltningens arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare. Översynen pekar på behov av förändringar inom 10 olika områden. Oavsett konsekvenserna av övergången till Allmänna Bestämmelser lyfter översynen fram behovet av: 1. Förändringar i resursteamets finansieringsmodell. 2. Ökat fokus på att attrahera och rekrytera vikarier, bl.a. genom att synliggöra verksamheterna för sökande vid utlysning av lediga tjänster. 3. Ökat fokus på att utveckla befintliga medarbetare och vikarier genom exempelvis nivåhöjande utbildningar 4. En förbättrad hantering av praktikplatser som medger fler praktikanter i praktik 5. Ett långsiktigt arbete med integration av potentiella medarbetare från andra länder, dvs etablera samordning med andra myndigheter och företag så att socialförvaltningen på ett så enkelt sätt som möjligt kan få den potentiella medarbetaren i arbete. 6. En stabil personalstyrka/grundbemanning i verksamheterna som klarar större svängningar i korttidsfrånvaro jämfört med idag. 7. Förändrade forum för styrning. Etablering av ett nytt operativt forum kallat operativa chefsgruppen. Ärendenr SON 2017/486 Datum Utveckling av bokningssystemet i syfte att möjliggöra direktkommunikation mellan kärnverksamheterna och vikarierna vid bokning av vikarier. 9. Reviderade styrdokument (uppdrag och serviceavtal) för resursteamet som stödjer identifierade förändringar och utvecklingen framåt. 10. Kommunikation av resursteamets nya uppdrag. Internt och externt. 14 (16)

164 Bilaga 10 Översyn resursteamet Framtidens utmaningar 1 Befolkningsförändringar - demografin Gotland och står inför en befolkningsförändring som innebär att andelen yrkesverksamma år 2030 bedöms vara ca färre än idag medan andelen invånare som är 80 år eller äldre bedöms bli ca fler. Ut5vecklingen ser likadan ut i hela landet utom i Stockholm där andelen yrkesverksamma antas bli öka. Emellertid är det en nettominskning yrkesverksamma i Sverige fram till 2030 medan de som är 80 eller äldre förväntas öka med personer. Således står inte Gotland ensamma i den här utvecklingen utan den är gemensam för hela landet. Utmaningen blir därför att långsiktigt arbeta med att hitta alternativa arbetssätt, t.ex. genom digitalisering, men också att påbörja ett långsiktigt arbete med att möjliggöra en ökad integration av potentiella medarbetare från andra länder. Som i alla större utvecklingsinsatser kommer det att krävas kommunikation, samverkan och samarbete men också resurser i form av arbetstid och pengar. Avtal Grunden för resursteamet har varit årsarbetstidsavtalet. I och med Kommunals uppsägning av avtalet förändras förutsättningarna för resursteamets verksamhet. Uppsägningen innebär också förändringar inom verksamheterna i form av nya scheman och minskad flexibilitet för både arbetsgivaren och medarbetaren att hantera frånvaro eller önskade ledigheter. Resursteamets bemanning kommer i grunden att utgöras av timanställda, men kommer under kortare perioder också att kunna innefatta månadsanställda. 6. Fortsatt arbete I och med denna slutrapport avslutas översynen (genomlysningen) av resursteamets funktion och verksamhet. Rapporten tas upp i socialförvaltningens ledningsgrupper (FLG/VLG), socialnämnden och socialförvaltningens samverkansgrupp. Den kommuniceras också internt till berörda avdelningar. Förändrings- och utvecklingsarbetet drivs vidare genom resursteamets styrgrupp och den operativa chefsgruppen. En tidsatt handlingsplan med aktiviteter baserade på de slutsatser som konkretiserats i översynen för förändringsarbetet är under framtagande. Handlingsplanen kommer att följas upp av styrgruppen och planen kommer att förändras under arbetets gång. Ärendenr SON 2017/486 Datum för mer info se socialförvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan (16)

165 Bilaga 10 Översyn resursteamet 7. Bilagor 1. Resursteamets nuvarande uppdrag 2. Serviceavtal bemanning 3. Serviceavtal bemanning - sjuksköterskor 4. Intervjufrågor chefer 5. Resultat enkätfrågor medarbetare 6. Styrgruppens och operativa chefsgruppens uppdrag Delrubrik Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxx Delrubrik Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Övriga upplysningar/handskriven längre text Ärendenr SON 2017/486 Datum (16)

166 Bilaga 10 Ärendenr Handlingstyp Uppdragsbeskrivning Datum 27 februari 2018 Uppdrag resursteam Resursteamets service gentemot beställande enheter regleras i Serviceavtal för bemanning och Serviceavtal för bemanning sjuksköterskor. Resursteamet har också ansvar för vissa aktiviteter i förvaltningens kompetensförsörjningsplan. Uppdragsbeskrivningen har till syfte att klargöra resursteamets uppdrag gentemot sina kunder men även bredda och tydliggöra det uppdrag som resursteamet har för att socialförvaltningen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare samt långsiktigt säkra rekrytering och kompetens på förvaltningen. Enhetschefen för resursteamet har ansvaret för att driva verksamheten i enlighet med regionens vision och socialnämndens och förvaltningens verksamhetsplan. Här kan särskilt lyftas fram två prioriterade utvecklingsområden, där resursteamet spelar en särskilt viktig roll i strävan att uppnå målen: - Kompetensförsörjning - Minskad sjukfrånvaro Resursteamet får också en särskild roll i framgångsfaktorn Ekonomi i balans eftersom det skapar möjlighet till snabba omställningar av personal vid övertalighet. Omfång Resursteamet har idag ansvar för rekrytering och bemanning av omvårdnadspersonal till äldreomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OoF) samt enheten för psykiska funktionsnedsättningar och vissa barn- och ungdomsboenden. Resursteamet är också behjälpliga vid bemanning av sjuksköterskor till vikariat vid korttidsfrånvaro, i enlighet med serviceavtalet. Marknadsföring Resursteamet har uppdraget att informera om och marknadsföra arbete i regionens äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta i flera olika sammanhang. Resursteamet ska varje år besöka samtliga vård- och omsorgsprogram (för gymnasiet årskurs 2 och 3) samt även gymnasiets barnoch fritidsprogram (årskurs 2 och 3) i syfte att marknadsföra socialförvaltningen som arbetsgivare och beskriva möjligheten till anställning och sommarjobb. Liknande marknadsföring ska också ske på Folkhögskolan i Fårösund på den socialpedagogiska utbildningen, med syfte att säkerställa Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

167 Bilaga 10 2 (5) bemanningsbehovet på individ- och familjeomsorgens enheter. Resursteamet ansvarar för att besöken är målgruppsanpassade, tilltalande och intresseväckande. Resursteamet ansvarar för att kontakta och boka chefer och medarbetare som bedöms behövas för att göra besöken innehållsrika och intressanta. Information och marknadsföring ska också ske inom ramen för de träffar som arbetsförmedlingen anordnar, samt över sikt breddas till andra arbetsmarknadsevenemang, så som mässor och rekryteringsträffar. Uppdraget kan också komma att utökas till träffar i grundskolan, till exempel i årskurs 8 och 9. För att hitta nya vägar för marknadsföring med syfte att attrahera ungdomar och vuxna att söka sig till vård- och omsorgsprogrammet behöver resursteamet vara del i att utveckla det långsiktiga samarbetet med berörda utbildningsinstanser. Rekrytering Resursteamet ansvarar för all rekrytering inom omvårdnadsområdet, även rekrytering av sommarvikarier. Detta sker som ett projekt till sommaren 2016 och Därefter fattas beslut om resursteamet ska ha fortsatt ansvar för att rekrytera sommarvikarier till de enheter som är knutna till resursteamet. Undantaget är individ- och familjeomsorgen och vissa enheter inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som rekryterar sina sommarvikarier själv. För dessa enheter kan ett samarbete med resursteamet inför och under rekryteringen vara aktuellt. Syftet med att resursteamet ansvarar för sommarrekryteringen är att kvalitetssäkra rekryteringsarbetet samt säkerställa rekryteringsprocessen fullt ut. I och med denna förändring blir En väg in verklighet. Bemanning Resursteamet är förvaltningens servicefunktion inom bemanningsområdet. Serviceavtalen reglerar den nivå av service resursteamet förväntas ge för att bemanna verksamheterna till vilka de är knutna med avtal. Resursteamet har en affärsmässig relation till sina kunder och fungerar som ett internt bemanningsföretag. Resursteamet förväntas göra sitt yttersta för att tillgodose kundernas önskemål, så länge det kan ske inom ramen för gällande lagstiftning. I relation till kunden är dialog, kommunikation och lyhördhet grunden. Resursteamet utvecklas hela tiden för att tillgodose kundens behov och bedriver en verksamhet med kunden i fokus. Resursteamet ansvarar för all bemanning inom kompetensområdet och pris samt servicegarantier regleras i serviceavtalen. För att på bästa sätt möta kundernas behov av bemanning, inte bara på kort sikt, utan även långsiktigt, krävs intern omvärldsbevakning med syfte att

168 Bilaga 10 3 (5) kartlägga och analysera det långsiktiga bemanningsbehovet. Resursteamets roll är att ha en helhetsbild av bemanningsbehovet inom omvårdnadsområdet. De enhetschefer vars verksamheter är knutna till resursteamet ansvarar för att informera om förändringar i verksamheten som kan ha konsekvenser för resursteamets uppdrag och ansvarsområde, samt föra en dialog med resursteamet i god tid när verksamheten står inför förändring. Utbildningsnivå Resursteamet spelar en viktig roll i att öka andelen medarbetare med examen från gymnasialt vård- och omsorgsprogram. Grunden är att alltid sträva efter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Resursteamet har uppdraget att aktivt och systematiskt informera medarbetare om de olika alternativ som finns för utbildning, genom ett utökat samarbete med Komvux. Informations- och motivationsarbetet kommer att vara avgörande för att öka andelen medarbetare med utbildning. Långsiktigt är målet att inte erbjuda tillsvidareanställning till medarbetare som saknar gymnasialt vård- och omsorgsprogram, men fokus de närmaste åren handlar om att informera, motivera och skapa förutsättningar för medarbetare att genomföra utbildning. De medarbetare som har gymnasialt vård- och omsorgsprogram ska också, i så stor utsträckning som möjligt, erbjudas månadsanställning. Lönestruktur Resursteamet har, tillsammans med alla lönesättande chefer i förvaltningen, ansvar för att skapa en god lönebild. Stor vikt ska läggas vid att nyanställda, oavsett anställningsform, får lön som avspeglar deras erfarenhet och utbildningsbakgrund. Dialog inför lönesättning kan föras med HR-konsult eller HR-chef. Kompetensutveckling Resursteamet har, liksom alla förvaltningens enheter, ansvar för att kompetensutveckla sina medarbetare så att de har rätt kompetens för att kunna fullfölja sitt uppdrag och ha förutsättningar att bidra till utvecklingen av verksamheten. Omvärldsbevakning av förändringar i lagstiftning och kompetenskrav samt nationella utvecklingsområden ligger till grund för de satsningar som görs på kompetensutveckling. Detta gäller de medarbetare som har sin anställning i resursteamet. När enheten tar över anställningen, vid vikariat längre än tre månader, ansvarar enhetschefen för medarbetarens kompetensutveckling. Kompetensutveckling är extra viktigt för de medarbetare som arbetar i många av förvaltningens verksamheter, eftersom de vanligtvis möter fler olika situationer i sitt arbete, som de ska vara rustade att hantera.

169 Bilaga 10 4 (5) Även vikarier, både månads- och timanställda kan behöva kompetensutvecklingsinsatser, och resursteamet är ansvarig för att kartlägga och tillgodose behoven, till rimlig nivå. Introduktion Resursteamets ansvar för introduktion regleras i serviceavtalet. Behovet av introduktion för enskilda medarbetare ökar, eftersom det i större utsträckning än tidigare anställs personer som helt saknar erfarenhet inom verksamhetsområdena samtidigt som komplexiteten i arbetet ökar. Detta ställer större krav på introduktionen. Resursteamets roll blir att samarbeta med verksamheterna för att tillgodose behoven genom att samla, värdera och strukturera de synpunkter som inkommer vid utvärderingen av sommarvikariaten och utveckla introduktionen. Detta kommer att kräva ett nära samarbete mellan verksamheterna och resursteamet för att tydliggöra vilken nivå introduktionen ska ligga på samt säkerställa att båda parter vet vilket ansvar de har för en kvalitetssäker introduktion. Särskilda bestämmelser finns för introduktion av medarbetare som flyttas från annan enhet på grund av övertalighet. Detta regleras i gällande serviceavtal Arbetsgivaransvar Resursteamet har arbetsgivaransvar för de tillsvidareanställda medarbetare som ingår i enheten, för de månadsanställda vikarier som har kortare uppdrag än tre månader samt för timvikarier. I detta ingår, förutom det som normalt avses, även ett ansvar för uppföljning och intern referenstagning av medarbetarna hos beställande enheter. Detta ska ske systematiskt och återkommande, för att säkerställa kvalitet och matchning i alla anställningar. I arbetsgivaransvaret ingår också skyldigheten att säkerställa uppföljning av företrädesrätter samt konvertering av anställningar från visstids- till tillsvidareanställning. Denna lagstiftning kan komma att påverka resursteamets inflytande på enheternas önskemål när det kommer till vilka medarbetare som ska erbjudas anställning. Resursteamet har arbetsmiljöansvar för medarbetarna tills deras anställning, i enlighet med serviceavtalen, överförs till den enhet där uppdraget utförs. Detta arbetsmiljöansvar innefattar alla anställda, även timanställda, och här ingår samtal, introduktion, uppföljning, återkoppling på utfört uppdrag, samt vid behov även kompetensutveckling, för att säkerställa att medarbetaren är rustad att möta uppdraget. Intern rörlighet Om en medarbetare inom omvårdnadsområdet önskar byta arbetsplats rapporterar hon eller han önskemålet till resursteamet. Resursteamet har

170 Bilaga 10 5 (5) ansvaret att innan varje tillsättning av tillsvidareuppdrag kontrollera vilka som önskar intern rörlighet och matcha uppdrag med önskemål. Oönskade deltider Resursteamet spelar en viktig roll i arbetet med att minska förvaltningens oönskade deltider. De ansvarar för att boka ut arbetspass för medarbetare som önskar högre sysselsättningsgrad, och som inte har möjlighet att få detta tillgodosett inom den egna enheten. Förläggningen av dessa arbetspass sker i dialog mellan enhetschef, resursteam och medarbetare som önskar utökning. Långsiktigt kommer resursteamets roll som ansvarig för bokning av enstaka pass för medarbetare som har huvuddelen av sin anställning förlagd till en enskild enhet sannolikt att öka. Förvaltningen uppfattar att detta är strategiskt viktigt för att komma till rätta med deltidsanställningarna. Övertaglighet Resursteamet är en partner i enheternas arbete med övertalighet och strävan efter rätt bemanningsnivå. Vid övertalighet kontaktar enhetschef resursteamet, som bedömer i vilken möjlighet de har att placera övertaliga på längre vikariat eller tillsvidareuppdrag. Förfarandet regleras i gällande serviceavtal. För att på bästa sätt möta kundernas behov, inte bara på kort sikt, utan även långsiktigt, krävs intern omvärldsbevakning med syfte att kartlägga och analysera bemanningsläget och hotande övertaligheter. Resursteamets roll är att ha en helhetsbild av bemanning och övertalighet inom omvårdnadsområdet. De enhetschefer vars verksamheter är knutna till resursteamet ansvarar för att informera om förändringar i verksamheten som kan ha konsekvenser för resursteamets uppdrag och ansvarsområde, samt föra en dialog med resursteamet i god tid när verksamheten står inför förändring. Uppföljning Resursteamet följs upp i enlighet med styrkorten och modellen för ledar- och medarbetarkontrakt. Resursteamet genomför kundenkät en gång vartannat år som fungerar som underlag i enhetens förbättringsarbete. Styrgruppen och har ansvar för utveckling av verksamheten.

171 Bilaga 10 1 (6) Handlingstyp Avtal Datum Serviceavtal för bemanning Parter Detta avtal gäller mellan Resursteam och utförande verksamheter inom socialförvaltningen. Inledning För att uppnå målet i s styrkort om en attraktiv arbetsgivare vill förvaltningen arbeta med att kvalitetssäkra och säkerställa bemanning. Region Gotlands gemensamma värdegrund är Omtanke Delaktighet Förtroende. En väg in vid anställning av företrädesvis personal inom Kommunals avtalsområde är en framgångsfaktor. inrättade 2009 ett förvaltningsövergripande resursteam som är en intern bemanningsorganisation. Resursteamet ansvarar för bemanning och rekrytering av medarbetare till vikariat vid korttidsfrånvaro, längre vikariat och vakanta tillsvidareanställningar. Resursteamet ansvarar för att rekrytera utbildad personal där så är möjligt och målet är att öka antalet utbildad personal. När medarbetare önskar byta arbetsplats eller få högre sysselsättningsgrad i förvaltningen administrerar resursteamet även det. Resursteamet är också en samarbetspartner vid övertalighet i verksamheterna. Enheten lämnar en beställning på uppdraget med beskrivning av önskad kompetens. Resursteamet avgör i vilken personal som anlitas för aktuellt uppdrag. Vid längre uppdrag har resursteamet en dialog med beställande chef. Resursteamet ska eftersträva största möjliga kontinuitet för brukare. Detta avtal förutsätter att bägge parter håller sig uppdaterade om varandras verksamheter via intranät och/eller andra kanaler. Syfte Syftet med avtalet är att klargöra ansvar och riktlinjer mellan parterna vara utgångspunkt för uppföljning av resursteamets verksamhet Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

172 Bilaga 10 2 (6) Samverkan/Styrning Styrgrupp Styrgrupp beslutar om resursteamets strategiska verksamhetsfrågor. HR-chef är ordförande och enhetschef resursteam adjungerad. Övriga ledamöter är delar av förvaltningsledningen. Ersättningsmodell Alla enheter betalar en abonnemangsavgift som bestäms av förvaltningsledningen. I abonnemangskostnaden ingår grunduppdraget enligt ovan som resursteamet inte tar betalt för via timpriset. Vid beställningar upp till tre månader tas ett förutbestämt timpris för vikarien de första fyra veckorna. Om beställningen är längre än tre månader för en vikarie läggs den faktiska kostnaden direkt på enhetschefen från dag 1. Resursteam Resursteamets personal Resursteamets personal är uppdelad i tre medarbetarkategorier. Tillsvidareanställd personal inom resursteamet som huvudsakligen används vid korttidsfrånvaro Tillsvidareanställd personal inom socialförvaltningen som inte har en fast placering. Erbjuds längre vikariat och vakanta tjänster. Timanställd personal som anlitas vid behov Resursteamets Öppettider/tillgänglighet Kontoret är bemannat Vardagar Lunchstängt Helger* Lunchstängt Telefontid bokningen Vardagar Lunchstängt Helger* Lunchstängt * helger omfattar lördag, söndag och helgdagar samt midsommar, jul- och nyårsafton Information om Resursteamet finns på Insidan//Resursteam.

173 Bilaga 10 3 (6) Bemanningsprocess Bemanningsprocess korttidsbemanning Med korttidsbemanning avses vikariat understigande fyra veckor. När personalbehov uppstår i verksamheten beställs vikarie från resursteamet via verksamhetssystemet Medvind, i undantagsfall görs beställning på annat sätt. Resursteamet garanterar att till 98 % lösa de uppdrag som bokas senast dagen innan vikariatet påbörjas. Om resursteamet inte kan lösa ett uppdrag skall återkoppling till beställaren ske snarast, dock senast dagen innan vikariatet påbörjas. Om det är dag före lördag eller helgdag ska resursteamet återkoppla till beställaren senast dagen innan vikariatet påbörjas. Avbokning/ändring av lagt uppdrag får ske senast kl dagen innan uppdraget ska genomföras. Sker avbokning senare debiteras kunden kostnaden om resursteamet inte kan omdisponera personalen. Avbokning sker direkt i Medvind om inte beställningen är i läge Pågår då sker avbokningen via telefon. Minsta bokningstid är fyra timmar, understigande tid får enheten själv lösa genom omdisponering av befintlig personal. Uppstår akut behov utanför resursteamets öppettider ska enheten i första hand bemanna med ordinarie personal. Om en korttidsvikarie blir sjuk ersätter resursteamet med en ny vikarie. Bemanningsprocess långtidsvikariat/tillsvidareanställningar (ex tjänstledighet, föräldraledighet) Beställning av längre vikariat eller tillsvidareanställningar görs via blankett på Insidan Teamledare inom resursteamet tar kontakt med ansvarig chef för planering av uppdraget. Vid beställning minst två veckor innan önskad bemanning garanterar resursteamet till 100 % att uppdraget kan lösas. Vid svårrekryterad kompetens kommer resursteamet att lösa uppdraget till 100 % när beställning lämnas in minst sex veckor innan önskad bemanning. Vid varje enskilt fall har enhetschef och resursteamet dialog för gemensam bedömning om det är svårrekryterad kompetens eller inte. Detta gäller främst inom verksamhetsområdet OOF och IFO. Om uppdraget upphör eller ändras ska detta meddelas resursteamet minst tre veckor innan uppdraget upphör eller förändras. Tjänstgöringsgrad för beställning får inte understiga 50 %. När enheten önskar göra en utökning av tjänstgöringsgrad på ett långtidsvikariat kan detta göras när resursteamet kontaktats om förändringen. Detta innebär inte en ny beställning. Kontakten med resursteamet är viktig så att vikarien inte bokas på andra uppdrag och riskerar övertidskostnader.

174 Bilaga 10 4 (6) Om långtidsvikarien blir sjuk lämnas en ny beställning på korttidsvikarie till resursteamet. Rekrytering Rekrytering till resursteamet Resursteamet tar fullt ansvar för samtlig rekrytering av personal inom ansvarsområdet. I första hand rekryteras alltid utbildad personal som ansetts lämplig att arbeta inom arbetsområdena. Rekrytering till vakant tjänst och långtidsvikariat Rekrytering till vakant tjänst eller långtidsvikariat sker via resursteamet. Resursteamet undersöker vid aktuellt tillfälle vilka anställda som begärt intern rörlighet eller är övertaliga. Beställande enhetschef deltar i processen. Tillsättningen av tjänster följer den arbetsrättsliga lagstiftningen vilket innebär att valmöjligheten om vilken person som rekryteras är begränsad. Resursteamet och beställande enhetschef samarbetar vid svårrekryterad kompetens. Resursteamet har ansvaret för processen men chefens delaktighet är viktig då dessa rekryteringar inte löses inom befintlig rekryteringsprocess. Detta gäller främst inom verksamheterna OOF och IFO. Övertagande av övertalig personal Vid övertalig personal görs en bedömning om resursteamet har möjlighet att placera medarbetaren på längre vikariat eller fasta tjänster. Om detta är möjligt tar resursteamet över personal från enhetschef. Den övertaliga medarbetaren ska innan övertagandet vara bedömd som fullt arbetsför/lämplig att arbeta inom förvaltningens arbetsområden av avlämnande enhetschef och PA-konsult. Tidplan för övertagande enligt överenskommelse. Debitering av obokad tid för övertalig personal sker till den enhet som lämnat personalen till resursteamet under motsvarande tid som medarbetaren hade haft uppsägningstid enligt avtal. Introduktion av övertalig personal på ny arbetsplats debiteras överlämnande enhet. Tidssaldo vid övertagandet regleras enligt kollektivavtal om årsarbetstid. Introduktion Nyanställda Resursteamet svarar för förvaltningsintroduktion och planerar för verksamhetsförlagd introduktion. Introduktionen varierar beroende på medarbetarens förkunskaper samt vilken tjänst som är aktuell. I normalfallet är introduktionen tre dagar vid utökat arbetsområde tillkommer 1-2 dagar. Vid verksamheter med individärenden som kräver introduktion utöver normalfallet belastas verksamheterna för kostnaden. Introduktionen omfattar följande: beställning av behörigheter, beställning av ID kort, utbildning i Treserva, Medvind och HR+, information om Insidan, mail, hygienrutiner, gåvor och testamenten, sekretess, Netikett samt rapportering av vårdavvikelser, fel och brister, arbetsskador och Lex Sarah i Flexite.

175 Bilaga 10 5 (6) Kostnaden för en nyanställd vikaries introduktion belastar Resursteamet. Om en längre introduktion behövs kommer enheten och resursteamet överens om kostnadsfördelningen. Verksamheten svarar för övrig introduktion samt utbildning i verksamhetssystem, arbetsplatsknuten information och handledningsmöten. Vikarie som får en ny längre placering (6 mån eller längre) Kostnaden för den arbetsplatsförlagda introduktionen belastar enheten. Övertalig personal Introduktionstiden är individuell för personen samt verksamheten vid övertalighet. Överlämnade enhet står för lönekostnaden vid introduktioner till nya verksamheter. Delegering Delegering utförd enligt vårdöverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen gäller oavsett utförare inom Region Gotland. Vid verksamhetsförlagd introduktion ansvarar enhetschefen för att den anställde får kontakt med sjuksköterska för ställningstagande till delegering av hälsooch sjukvårdsuppgifter. Överenskommelse om delegeringar mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen gäller. Verksamheternas ansvar Enhetschefen har ansvar för: arbetsmiljö på arbetsplatsen. att i god tid föra en dialog med resursteamet om förestående pensionsavgångar samt övriga kända längre bemanningsbehov. att återkoppla till resursteamet då en bokad vikarie inte fungerar i verksamheten. att attestera vikariens tidrapport i Medvind att meddela resursteamet adekvat information som rör bemanning t ex utbrott av smittsamma sjukdomar. Vid vikariat överstigande tre månader att det finns schema i Medvind att koppla personen till att personal i resursteamet ska delta i aktiviteter på arbetsplatsen t ex arbetsplatsträffar arbetsgivaransvar, där det kan ingå medarbetarsamtal och/eller lönesamtal efter överenskommelse med resursteamet.

176 Bilaga 10 6 (6) Beordring Under kontorstid sker beordring av personal av enhetschefen. Under resursteamets öppettider när enhetschef inte är på plats har resursteamets teamledare eller bemanningsassistent rätt att beordra in personal. Uppföljning av serviceavtal Avvikelser från detta avtal skall rapporteras i Excelfil som är tillgänglig för alla kunder. Chef för resursteam ansvarar för åtgärd, sammanställning och årlig rapport till styrgrupp. En kundenkät skickas ut ca 1 gång per år. Övrig avvikelse registreras via Flexite. Visby Therese Bendelin HR-chef Lena Andréasson Avdelningschef Therese Thomsson Avdelningschef Christina Godarve Avdelningschef Marit Lindgren Avdelningschef Agneta Nyström Avdelningschef

177 Bilaga 10 1 (5) Handlingstyp Avtal Datum Serviceavtal för bemanning - sjuksköterskor Parter Detta avtal gäller mellan Resursteam och utförande verksamheter inom socialförvaltningen. Inledning s resursteam är en del i arbetet med att kvalitetssäkra och säkerställa bemanningen, samt ett sätt att möjliggöra erbjudande om önskad sysselsättningsgrad för medarbetare och större kontinuitet i mötet med brukarna. inrättade 2009 ett förvaltningsövergripande resursteam som är en intern bemanningsorganisation. Resursteamet är behjälpliga vid bemanning av sjuksköterskor till vikariat vid korttidsfrånvaro, max fyra veckor. Detta avtal förutsätter att bägge parter håller sig uppdaterade om varandras verksamheter via intranät och/eller andra kanaler. Syfte Syftet med avtalet är att klargöra ansvar och riktlinjer mellan parterna vara utgångspunkt för uppföljning av resursteamets verksamhet Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats