Akut kejsarsnitt Vid kejsarsnitt som görs efter vattenavgång och/eller påbörjat värkarbete finns kraftigt förhöjd postoperativ infektionsrisk.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akut kejsarsnitt Vid kejsarsnitt som görs efter vattenavgång och/eller påbörjat värkarbete finns kraftigt förhöjd postoperativ infektionsrisk."

Transkript

1 Infektioner inom obstetrik och gynekologi Mats Bergström Obstetrik Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos, diabetes mellitus, obesitas, instrumentell/operativ förlossning, korioamnionit, mekonium i fostervattnet, maternell anemi och anemiserande blödningar. I. Antibiotikaprofylax Betahemolytiska streptokocker grupp B (GBS) Profylax mot neonatal sepsis med GBS ges intrapartalt till kvinnor som uppfyller minst ett av följande kriterier: vattenavgång >18 timmar och etablerat värkarbete feber > 38ºC föder barn före graviditetsvecka GBS-kolonisation i urin under aktuell graviditet tidigare fött barn med allvarlig neonatal GBS-infektion eller genomgått sen abort/iufd med trolig GBS-genes Profylax under förlossningen ges med: bensylpenicillin 3 g x 4 iv klindamycin 600 mg x 3 iv (vid typ I-allergi) Akut kejsarsnitt Vid kejsarsnitt som görs efter vattenavgång och/eller påbörjat värkarbete finns kraftigt förhöjd postoperativ infektionsrisk. Profylax ges med: cefuroxim 1,5 g iv som engångsdos helst preoperativt klindamycin 600 mg iv (vid typ I-allergi) Till högriskpatienter som ska genomgå akut kejsarsnitt ges antibiotika som vid postpartumendometrit, vilket innebär tidig terapi. II. Antibiotikabehandling Till gravida rekommenderas ofta högre antibiotikados beroende på att den gravida kvinnan har en ökning av plasmavolymen på 1-1, 5 liter och en 50- %ig ökning av den glomerulära filtrationen. Några veckor post partum har förändringarna återgått till det

2 normala. De doser vi idag använder är dock i allmänhet så pass höga att de är tillräckliga även vid graviditet. Vid urinvägsinfektion finns ingen anledning att öka dosen av antibiotika, som huvudsakligen utsöndras via njurarna. Vid förekomst av betahemolytiska streptokocker grupp A (GAS) ska det förutom adekvat behandling och uppföljning göras epidemiologisk utredning i samarbete med avdelningen för vårdhygien. Korioamnionit före partus Prelabour Preterm Rupture Of Membranes (pprom) mellan vecka 22+0 och Vanlig orsak till pprom är en subklinisk infektion. minskar risken för korioamnionit och neonatal morbiditet. Odling tas från vagina och urin. ges med: erytromycin 250 mg x 4 per os i 10 dygn Akut korioamnionit Akut korioamnionit debuterar vanligen efter vattenavgång men kan även föregå och vara orsak till vattenavgång och värkarbete. n är varierande. Patienten bör antibiotikabehandlas och förlösas snarast. associerade patogener är GBS E. coli klebsiellaarter samt bakterier med låg virulens såsom Ureaplasma urealyticum Mycoplasma hominis Gardnerella vaginalis peptostreptokocker prevotella- och bakteroides spp. Symtom Prematurt värkarbete och/eller vattenavgång kan vara enda symtom. De vanligaste manifestationerna är maternell feber, fostertakykardi, ömhet över uterus och mekoniumfärgat fostervatten eller illaluktande flytning. odling från vagina och urin med antibiotikum inleds genast, och patienten bör förlösas snarast. piperacillin/tazobaktam 4 g x 4 iv vid fynd av betahemolytiska streptokocker grupp A (GAS) byts till bensylpenicillin 3 g x 4 iv Efter förlossning nytt ställningstagande till antibiotikabehov.

3 Endometrit efter förlossning ( barnsängsfeber ) Det finns ingen enhetlig definition på minimikriterier för diagnosen endometrit, men vanligen innefattar tillståndet feber, värk i nedre delen av buken och ömmande livmoder. Under begreppet barnsängsfeber ryms även mycket allvarliga septiska tillstånd med snabbt förlopp och trots antibiotikabehandling viss dödlighet. Definition tidig = debut inom ett par dygn efter förlossningen. sen = senare debut. tidig = ofta betahemolytiska streptokocker grupp A (GAS), så kallad klassisk barnsängsfeber sen = vaginal- och tarmflora, betahemolytiska streptokocker grupp A och B och eventuellt D Symtom tidig = hög feber ofta med frossbrytningar. Lokala symtom såsom buksmärtor saknas ofta. Sepsis kan utvecklas snabbt. Allvarligt tillstånd som kan vara livshotande. sen = oftast en måttligt påverkad patient som har illaluktande avslag, buksmärtor och feber. Buksmärtor kan dock saknas. klinisk bild och odlingar från blod och eventuell urin odling från vagina/cervix med frågeställning streptokocker Tidig: piperacillin/tazobaktam 4 g iv x 4 efter odlingssvar med GAS byte till bensylpenicillin 3 g x 4 iv Vid utebliven effekt efter 2 dygn bör byte till imipenem 1g iv x 4 övervägas. Eventuellt infektionskonsult. Sen: Vid sen infektion och måttligt påverkad patient samt vid övergång till peroral behandling vid tidig ges: amoxicillin/klavulansyra 500 mg/125 mg per os x 3, vid svårare infektion i kombination med metronidazol 400 mg per os x 3 eller klindamycin 300 mg per os x 3 stid 5-10 dygn.

4 Sårinfektion efter kejsarsnitt Se under laparotomi. Antibiotikaval med hänsyn till amning. Amningsrelaterad inflammation i brösten Börjar vanligen som en icke-infektiös process, som kan utvecklas till mer eller mindre svår bakteriell infektion, eventuellt med abscessbildning. Djup svampinfektion i brösten, det vill säga candida, diskuteras som orsak till amningssmärta, men belägg för detta saknas. Icke-infektiös mastit Definition Mjölkstockning Bröstmjölk och blodplasma pressas ut i vävnaden. Symtom hög feber, ofta påfallande hög i förhållande till allmäntillståndet frossa rodnat bröst måttligt förhöjt klinisk hjälp att tömma bröstet vila smärtlindring Infektiös mastit Överväldigande del Staphylococcus aureus. Symtom Samma symtom som vid icke infektiös mastit. Eventuellt såriga bröstvårtor. Hög feber som inte viker på ett dygn med åtgärder enligt ovan. klinisk odla från bröstmjölk vid atypiska långdragna besvär Ska ges med preparat som möjliggör fortsatt amning. flukloxacillin 1 g x 3 per os i 10 dygn

5 Vid typ I-allergi och fullgånget barn ges: klindamycin 300 mg x 3 per os i 10 dygn. Bröstabscess Vid utvecklad abscess skall ultraljudsledd dränering göras, eventuellt med kvarliggande kateter. Antibiotika som ovan. Gynekologi I. Antibiotikaprofylax Hysterektomi Antibiotikaprofylax ska alltid ges vid Wertheimoperation och vaginal hysterektomi. Profylax bör även ges vid abdominell hysterektomi om riskfaktorer såsom övervikt, nedsatt immunförsvar eller förekomst av bakteriell vaginos finns. Om det sistnämnda inte har uteslutits preoperativt bör profylax ges, vilket i praktiken innebär att det stora flertalet patienter ska ha profylax. Profylax ges med: sulfametoxazol/trimetoprim (800 mg mg) 1 tablett eller 80 mg/ml + 16 mg/ml 10ml iv eller metronidazol 1 g givet iv per os eller rektalt Preparaten är likvärdiga för ändamålet ur evidenssynpunkt. Teoretiska överväganden talar för att metronidazol kan vara att föredra vid vaginala ingrepp mot anaerober och sulfametoxazol/trimetoprim vid abdominella ingrepp mot stafylokocker. Vid intravenös administrering ges preparaten optimalt minuter före ingreppet. Vid peroral/rektal administrering ges preparatet minst två timmar före ingreppet. Transvaginal kirurgi med främmande material (TVT, prolapsnät) Antibiotikaprofylax används i stor utsträckning trots att studier av säker effekt saknas. Legala aborter Allmän profylax rekommenderas inte. Alla patienter bör screenas för klamydia och bakteriell vaginos (BV). inleds snarast vid positivt utfall men aborten behöver inte skjutas upp. II. Antibiotikabehandling Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt. Fasceit En sårinfektion som kommer snabbt inom de första dygnen och medför en kraftig rodnad och smärta i sårområdet kan vara fasceit orsakad av betastreptokocker grupp A eller annan aggressiv patogen. Tillståndet kan vara mycket allvarligt. Kontakta kirurg på Karolinska/Solna och infektionsläkare för samråd. Snar antibiotikabehandling, se tidig postpartumendometrit.

6 Övriga sårinfektioner S. aureus dominerar hemolytiska streptokocker gramnegativa tarmbakterier anaerober förekommer, särskilt vid fasceit Symtom rodnad svullnad smärta värmeökning runt såret feber kan förekomma, vanligen måttlig vid progress varbildning som kan tömma sig spontant klinisk bild sårodling adekvat debridering rutinmässigt insättande av antibiotika är inte nödvändigt, men kan vara ett komplement i svårare fall I normalfallet behandling med: flukloxacillin 1g x 3 per os, vanligen 5-7 dygn Vid typ I-allergi eller då man misstänker anaerob infektion ges: klindamycin 300 mg per os x 3, vanligen 5-7 dygn Vid allmänpåverkan kan man starta med: piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv Vid övergång till peroral terapi ges: amoxicillin/klavulansyra 500mg/125mg x 3 per os eventuellt med tillägg av metronidazol 400mg x 3 Infektion i vaginaltoppen efter hysterektomi samt i raphin efter prolapsplastik stafylokocker förekommer men är mera ovanligt vid dessa tillstånd betahemolytiska streptokocker (vanligast grupp B) E. coli och andra tarmbakterier är vanliga orsaker blandad genes anses vanligt, ofta med anaerobt inslag

7 Symtom smärta feber ökat, eventuellt varigt avslag klinisk bild odling från abscess. Odling från vagina ger oftast ringa vägledning, eftersom denna lokal normalt hyser ett stort antal bakteriearter ultraljud DT Större hematom/abscesser bör dräneras. Om infektionen är lokal, räcker oftast peroral behandling med: sulfametoxazol/trimetoprim (800 mg mg) 1 x 2 per os i kombination med metronidazol 400 mg x 3 eller ciprofloxacin 500 mg x 2 per os i kombination med klindamycin 300 mg x 3 eller amoxicillin/klavulansyra 500mg/125mg x 3 per os eventuellt med tillägg av metronidazol enligt ovan stid vanligen 5-14 dygn. Djupare infektion sepsis abscess Vid allmänpåverkan kan man starta med piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv, eventuellt med tillägg av metronidazol vid påvisad abscess, 1,5 g x 1 dag 1 iv, följt av 1 g x 1 iv, upp till 5 dygn alternativt imipenem 0,5 g x 4 iv Vid terapisvikt efter två dygn bör infektionsläkare konsulteras. Vid övergång till peroral behandling, se riktlinjer under vaginaltoppsinfektion. Endometrit efter abort Lättare tidiga endometriter kan vara icke-bakteriella och snabbt självläkande tillstånd som kan skötas med expektans i första hand. I sällsynta fall svår febril sjukdom som kräver sjukhusvård. Abortrester kan motivera (re-) exeres. betahemolytiska streptokocker gramnegativa bakterier anaerober STI-agens, framför allt Chlamydia trachomatis Bakteriell vaginos (BV) är en stark riskfaktor.

8 Symtom smärta och ömhet över uterus i kombination med onormalt lång blödning eller flytning feber kan förekomma ultraljud för att utesluta abortrester STI-prover om sådana inte har tagits före aborten Om patienten är opåverkad ges peroral behandling med: doxycyklin 200 mg x 1 per os i kombination med metronidazol 400 mg x 3 alternativt sulfametoxazol/trimetoprim (800 mg mg) 1 x 2 per os i kombination med metronidazol 400 mg x 3 alternativt levofloxacin 250 mg x 1 per os i kombination med klindamycin 300 mg x 3 stid 7 dygn.vid STI ges riktad terapi efter provsvar. Om ultraljudsundersökning visar att det finns signifikant mängd abortrester kvar, patienten har symtom på samtidig endometrit med feber och förhöjt, rekommenderas: piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv, minst en dos före (re-) exeres eller cefotaxim 1g iv x 3 och metronidazol 1,5 g x 1 dag 1 iv, följt av 1g x 1 iv Salpingit Den klassiska salpingiten hos yngre kvinnor med STI-agens och som kräver sluten sjukhusvård är ovanlig idag gentemot för bara något decennium sedan. Framför allt beror detta på att gonokock (GC)-infektionerna minskat drastiskt, men mycket pekar på att även virulensen hos klamydiastammarna har minskat. Så kallade tysta klamydiasalpingiter, som kan ge bestående tubarskada utan att ge symtom, är inte helt ovanliga. De salpingitpatienter som numera behandlas i sluten vård är i det stora flertalet fall något äldre, men premenopausala kvinnor som får sina infektioner av den egna vaginalfloran. Långvarig spiralanvändning är en riskfaktor. Svåra fall med tuboovarialabscess som kräver operativt ingrepp är inte ovanligt i denna grupp. Chlamydia trachomatis Neisseria gonnhorreae Mycoplasma hominis Mycoplasma genitalium Actinomyces israelii gramnegativa bakterier streptokocker grupp A vid tuboovarialabscess ofta anaerob superinfektion

9 Symtom varierande grad av lågt sittande buksmärtor smärtor under höger arkus, perihepatit ökad flytning, ibland purulent olaga blödning ömhet över uterus och adnexa är så gott som alltid förhöjt vid akut salpingit, medan LPK i stort sett saknar diagnostiskt värde. Ett i det närmaste leukocytfritt wet smear är ovanligt vid salpingit. Provtagning för klamydia och gonorré rekommenderas, men allmän odling från cervix är sällan indicerat. Vaginalt ultraljud kan ge vägledning. Differentialdiagnoser är appendicit, divertikulit, endometrios, cystruptur/nekros. Förstahandsvalet vid misstanke om STI-relaterad salpingit är: doxycyklin 200 mg x 1 per os Vid misstanke om anaerob infektion hos en kvinna > 35 år, som är spiralbärare, och har adnexresistens eller bakteriell vaginos kombineras doxycyklin med metronidazol 400 mg x 3 per os stid dygn. Alternativ behandling med: levofloxacin 250 mg x 1 per os, eventuellt i kombination med metronidazol 400 mg x 3 eller klindamycin 300 mg x 3 Vid svår infektion ges parenteral behandling första dygnet med: doxycyklin 200 mg x 1 och metronidazol 1,5 g x 1 dag 1 iv, följt av 1 g x 1 iv Vid påvisad eller misstänkt gonorré bör behandling ske i samråd med venereolog. Vid konservativ behandling av tuboovarialabscess och vid svåra tillstånd ges: piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 iv i kombination med metronidazol 1,5 g x 1 iv första dygnet, därefter 1 g x 1 iv eller cefotaxim 1g iv x 3 och metronidazol enligt ovan eller imipenem 0,5 g x 4 iv Kan bytas till peroral behandling med: amoxicillin/klavulansyra 500mg/125mg x 3 per os och metronidazol 400mg x 3 efter ett till två dygn vid regress av symtom och stid dygn.vid aktinomykos (diagnos vanligen på PAD) ges fenoxymetylpenicillin 1-2 g x 3 per os i 3 till 12 månader Vid tuboovarialabscess är kirurgisk intervention ofta nödvändig med ultraljudslett dränage, laparoskopi/laparotomi och salpingektomi eller salpingooforektomi. Om kvinnan är spiralbärare, ska spiralen extraheras snarast.

10 Referenser Mittendorf R, Aronson MP, Berry RE, Williams MA, Kupelnick B, Klickstein A, et al. Avoiding serious infections associated with abdominal hysterectomy: a meta-analysis of antibiotic prophylaxis. Am J Obstet Gynecol Nov;169(5): PubMed Smaill F, Hofmeyr GJ. Antibiotic prophylaxis for cesarean section. Cochrane Database Syst Rev. 2002;(3). PubMed French LM, Smaill FM. Antibiotic regimens for endometritis after delivery. Cochrane Database Syst Rev Oct 18;(4). PubMed Sexually Transmitted Diseases, 4th Edition. McGrawHill 2008.

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department GynObstetrik Förtidsbörd Health Department Innehållsförteckning 1 Förtidsbörd.....2 Definition.......2 Incidens.......2 Riskfaktorer.......2 Orsaker.......2 Faktorer associeras med förtidsbörd.. 3 Akut

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm 2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

BRÖSTKOMPLIKATION MASTIT

BRÖSTKOMPLIKATION MASTIT BRÖSTKOMPLIKATION MASTIT ICD-kod O91.2 (inflammatorisk) ICD-kod O91.1A (infektiös) BAKGRUND Mastit, kallas i vardagligt tal mjölkstockning. Forskare har hittills inte kunnat beskriva hur kliniker skall

Läs mer

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008 Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens Peroperativ profylax Mårten Prag Idealt antibiotikum för profylax Spektrum som tar de flesta av de aktuella bakterierna Bör inte ändra den normala floran (laktobaciller, difteroider) Minska bakterieantalet

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Infektioner, slemhinnebesvär och kontinens. Tuulia Helinko Granqvist Överläkare, Kvinnokliniken Länssjukhuset Sundsvall Härnösand

Infektioner, slemhinnebesvär och kontinens. Tuulia Helinko Granqvist Överläkare, Kvinnokliniken Länssjukhuset Sundsvall Härnösand Infektioner, slemhinnebesvär och kontinens Tuulia Helinko Granqvist Överläkare, Kvinnokliniken Länssjukhuset Sundsvall Härnösand Chlamydia Orsak: Chlamydia trachomatis STI, inkubationstid 1-2 veckor, symtom

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Amningsrelaterade problem

Amningsrelaterade problem , Norrköping och Undersökningsmetoder Anamnes Smärtskattning med VAS Inspektion av båda brösten och bröstvårtorna Palpation av båda brösten Amningsobservation Mätning av kroppstemperatur Odling från bröst/bröstmjölk

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium

Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3

Läs mer

Amningsrelaterade problem

Amningsrelaterade problem Kvinnoklinikerna i Östergötland Amningsrelaterade problem 1(5) Amningsrelaterade problem Undersökningsmetoder Anamnes Smärtskattning med VAS Inspektion av båda brösten och bröstvårtorna Palpation av båda

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Donaxyl 10 mg vaginaltabletter är avsedda för behandling av bakteriell vaginos (se avsnitt 4.4).

PRODUKTRESUMÉ. Donaxyl 10 mg vaginaltabletter är avsedda för behandling av bakteriell vaginos (se avsnitt 4.4). PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN Donaxyl 10 mg vaginaltabletter 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje vaginaltablett innehåller 10 mg dekvaliniumklorid. För fullständig förteckning över hjälpämnen,

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Regional riktlinje för provtagning och behandling av klamydia

Regional riktlinje för provtagning och behandling av klamydia Regional riktlinje för provtagning och behandling av klamydia Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga BAKGRUND och SYFTE Bakgrund Hög förekomst av PID i Lettland 20.3% av kvinnorna använde

Läs mer

Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Sexuellt överförbara infektioner (STI) Lena Marions Docent/överläkare Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Vanligaste sexuellt överförda infektionerna (STI) Klamydia Herpes Kondylom

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Expertmöte 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland /Strama Värmland 1 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015 Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober

Läs mer

Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008,

Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008, Kod: 1 Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008, 08.30-13.00 Obstetrik (20 poäng) Fråga 1 En 24-årig förstföderska, gravid i v 34 + 5, inremitteras från MVC till KK:

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Bakteriell vaginos och förtidsbörd Screening? Pro/Con

Bakteriell vaginos och förtidsbörd Screening? Pro/Con Bakteriell vaginos och förtidsbörd Screening? Pro/Con Bakteriell vaginos och förtidsbörd: Bakgrund Bo Jacobsson, Docent Överläkare, Göteborg Bakteriell vaginos och förtidsbörd: Pro Screening P-G Larsson,

Läs mer

Prevention av tidiga infektioner med grupp B-streptokocker (GBS) hos nyfödda

Prevention av tidiga infektioner med grupp B-streptokocker (GBS) hos nyfödda Prevention av tidiga infektioner med grupp B-streptokocker (GBS) hos nyfödda Rekommendationer för riskbaserad profylax baserade på underlag från experter Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar 1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätta svarsalternativ 1. Vilket/a av följande svarsalternativ är korrekt/a avseende malaria? a. Plasmodium falciparum förekommer hos andra däggdjur än människan b. Malaria

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 140123 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

STI inom primärvården klinik och diagnostik

STI inom primärvården klinik och diagnostik STI inom primärvården klinik och diagnostik STI och inte STD. Sexually Transmitted Infections istället för Diseases betonar att det rör sig om just infektioner och att man dessutom kan bära många av dessa

Läs mer

Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman

Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman Sammanfattning De flesta infektionstillstånd i ögonsfären är godartade och självbegränsande och kan utan problem handläggas i öppenvården. De infektioner

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Rationell antibiotikaanvändning

Rationell antibiotikaanvändning Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt

Läs mer

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Introduktion Att välja mål och mått Infektionsverktyget ger möjligheter att i realtid följa på vilka indikationer antibiotika används och vilka vårdrelaterade

Läs mer

Skrivning i obstetrik & gynekologi termin 9 i Lund tisdagen den 3 januari 2012

Skrivning i obstetrik & gynekologi termin 9 i Lund tisdagen den 3 januari 2012 Kodnummer.. Maxpoäng 53. Godkänt 35 Skrivning i obstetrik & gynekologi termin 9 i Lund tisdagen den 3 januari 2012 Obstetrik Fråga 1 En kvinna gravid i 36:e graviditetsveckan går på en MVC-kontroll. Fosterljuden

Läs mer

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23

Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Gynekologiska sjukdomar och deras behandling apotekarprogrammet 15 01 23 Maria Alexanderson Redvall gynekolog i primärvården Den normala menscykeln De kvinnliga reproduktionsorganen genom livet Den gynekologiska

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER... 3 URINVÄGSINFEKTIONER...

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp

Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp Giltighet: t.o.m. 2014-12-31 Reviderat 2013 Författare: Stephan Stenmark, smittskyddsläkare Johan Wiström, stf. smittskyddsläkare Anders Johansson,

Läs mer

Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi

Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland/ Strama Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich

Läs mer

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika på sjukhus i Sverige Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit Generiskt namn: amoxicillin Handelsnamn: ATC-kod: J01CA04 Företag: Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit Väldokumenterat preparat. Rekommenderas vid terapisvikt

Läs mer

Antibiotikaprofylax i tandvården

Antibiotikaprofylax i tandvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Instruktionen är avsedd att ge riktlinjer för när det är motiverat med en profylaktisk antibiotikabehandling och i förekommande fall även ge rekommendationer

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

MEQ-fråga Sida 1 (av 5) MEQ-fråga 2016-10-07 Sida 1 (av 5) 20-årig man med diabetes typ I, insulinbehandlad. Inkommer med feber sedan tre dagar, 39-40 grader och ont i höger ljumske. Smärtorna i höger ljumske är måttliga utan

Läs mer

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Spondylit. Bertil Christensson Lund Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,

Läs mer

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Hud- & Mjukdelsinfektioner Reviderad 2015 Terapiriktlinjer Hud- & Mjukdelsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA Hud-

Läs mer

Neurokirurgiska CNS infektioner

Neurokirurgiska CNS infektioner Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.

Läs mer