Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman
|
|
- Daniel Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman Sammanfattning De flesta infektionstillstånd i ögonsfären är godartade och självbegränsande och kan utan problem handläggas i öppenvården. De infektioner som kan hota synen, som bakteriell keratit, endoftalmit och preseptala och orbitala infektioner, kräver däremot vanligtvis någon tids slutenvård. Infektiös keratit Herpesvirus är dominerande etiologi vid infektiös keratit. På grund av recidiven kan herpeskeratit orsaka betydande synnedsättning, men tillståndet kan i regel skötas polikliniskt, och avhandlas därför inte vidare här. Chlamydia trachomatis och adenovirus är andra exempel på agens som kan ge en ytlig keratit, oftast helt godartad. Inga andra mikroorganismer än gonokocker kan angripa och tränga igenom ett friskt korneaepitel. Vid nedsatt sensibilitet efter tidigare ögoningrepp, immunosuppression eller konstant epitelstress, som vid kontaktlinsbärande, kan däremot epitelbarriären brytas och mikroorganismer tränga in och föröka sig i hornhinnestromat. n är någorlunda jämnt fördelad mellan grampositiva och gramnegativa bakterier och domineras av Staphylococcus aureus, pneumokocker, Pseudomonas aeruginosa, Serratia marcescens och Haemophilus influenzae. Uppskattningsvis vårdas ungefär 150 fall per år i slutenvården för infektiös keratit. Prognosen beror på keratitens läge i hornhinnan och virulens hos infekterande agens. Hornhinnetransplantation kan bli aktuell efter läkning för att åstadkomma klara medier. Undantagsvis utförs också partiella transplantationer à chaud om keratiten perforerar. svår värk ökad sekretion och var synnedsättning I ögonmikroskopet är stromainfiltrat under en epiteldefekt tillsammans med tecken på inre ögoninflammation typiska fynd. Akut handläggning är nödvändig på grund av risk för betydande ärrbildning i hornhinnan med bestående synnedsättning som följd. Detta gäller i synnerhet för kontaktlinsrelaterad keratit där infektion med den mycket aggressiva P. aeruginosa är vanlig. Odlingsprov tas direkt från härden i hornhinnan. På grund av det ringa provutbytet måste utstryk på agar göras direkt vid provtagningen.
2 sker med lokala antibiotika i ögat. Första timmen sker administreringen en gång i kvarten, därefter en gång i timmen tills det terapeutiska svaret medger en nedtrappning. Den antibiotikakombination som ges på S: t Eriks sjukhus är levofloxacin och en ex temporeberedning av cefuroxim 30 mg/ml. Vid behandling på poliklinik har patienten i regel monoterapi efter odlingssvaret med något registrerat ögonantibiotikum, till exempel levofloxacin, moxifloxacin, ciprofloxacin, fusidinsyra, tobramycin eller kloramfenikol. Minst två veckors behandling är regel. Specialfall Parasiter och svamp är i varmare klimat än det svenska relativt vanliga orsaker till keratit, men i vårt land är de en raritet. C. albicans-keratit skiljer sig inte symtommässigt från bakteriella keratiter. Patienter med ögonbesvär relaterade till atopisk dermatit är en särskild riskgrupp. Vidare har under senare år trådsvampen Fusarium av och till konstaterats som orsak till kontaktlinsassocierad keratit. Båda dessa organismer odlas med lätthet fram på hematin-agar, vilken är rutinplattan vid keratitprovtagningen, varför särskilda diagnostiska metoder normalt inte behöver tillgripas. Som behandling ges licenspreparatet natamycin, och/eller en extemporeberedning av amfotericin B, initialt varje vaken timme i ögat. Terapin kan komma att sträcka sig över flera veckor till månader, särskilt i candida-fallen som kan vara rejält svårbehandlade. Endoftalmit Allmänt Ögats inre är sterilt, men mikroorganismer kan komma in i ögat och orsaka infektion, endoftalmit, till exempel i samband med intraokulära ingrepp eller penetrerande trauma. Samma sak kan ske vid sepsis, så kallad endogen endoftalmit. Tillståndet leder till blindhet i cirka hälften av fallen. Några dagars slutenvård behövs normalt vid postoperativ eller post-traumatisk endoftalmit, trots att de egentliga terapeutiska insatserna ofta utförs i samband med inläggning. och frekvens varierar med orsak. Baserat på erfarenheter från S:t Eriks sjukhus t o m 2012 Orsak Kataraktoperation Frekvens 0,02 % (sedan 2010) Typbakterier Enterokocker, methicillinresistenta KNS Trabekulektomi 0,2 % (1997 ) KNS, S. aureus, betahemolyserande streptokocker, H. influenzae, Moraxella Kornealtransplantation 0.1 % (1996 ) Betahemolyserande streptokocker Post-traumatisk 0,2 % (1990 ) KNS, B. cereus* Endogen inte känd Pneumokocker, H. influenzae S. aureus, C. albicans *inget av dessa fall hade erhållit någon profylax, se nedan. Snabb synnedsättning är kardinalsymtom. Värk förekommer ofta liksom ögonrodnad. Viktigaste fyndet är glaskroppsgrumling och/eller främre kammarretning. Akut handläggning är nödvändig på grund av den stora risken för irreversibel synskada.
3 Prov till odling tas från främre kammare och glaskropp och sänds genast till mikrobiologiskt laboratorium. Vid inskrivningen läggs stor vikt vid synfunktionen. Om patienten kan förnimma handrörelser nära ögat avstår man från kirurgisk intervention, annars utförs så kallad vitrektomi, det vill säga en partiell utrymning av glaskroppen. ges som engångsinjektion direkt in i glaskroppen, till exempel med kombinationen vancomycin och ceftazidim. De intravitreala doserna är 1 mg vancomycin och 2,27 mg ceftazidim Intravenös antibiotika saknar effekt vid post-operativ endoftalmit Endogen endoftalmit Det finns inga kontrollerade behandlingsstudier publicerade för detta tillstånd. I princip används ovanstående behandlingsrutiner men med några viktiga undantag. Samarbete med infektionsspecialist är viktigt eftersom systemiska antibiotika för behandling av sepsis är en vital del av behandlingen. Perorala steroider bör undvikas. Candida, som i stort sett aldrig orsakar postoperativ eller traumatisk endoftalmit i vårt land, är en viktig patogen vid endogen endoftalmit. Vid misstanke om Candida albicans ges dessutom 5 µg amfotericin B intravitrealt och peroralt flukonazol i en daglig dos om 200 eller 400 mg. Profylax för post-operativ endoftalmit lokal injektion av 1 mg cefuroxim i främre kammaren efter främre segmentkirurgi, huvudsakligen kataraktoperationer, praktiseras allmänt i Sverige och Europa efter bevisande prospektiva studier. Sedan en tid prövas på vissa svenska kliniker 0.2 mg moxifloxacin i främre kammaren. Stockholmsdata av gråstarrsoperationer visar att cefuroximresistenta stammar, såsom enterokocker och methicillinresistenta KNS, utgör huvudorsak till de få endoftalmitfall som ändå inträffar. De ger vartdera upphov till 1 endoftalmitfall på cirka opererade, vilket får anses som en minimal risk, men det är värt att nämna att enterokockinfektion ofta resulterar i blindhet. Genom en kontinuerlig registrering av endoftalmitfall i Nationella Kataraktregistret hoppas man framöver kunna vidareutveckla profylaxprogram med syftet att ytterligare minska risken för postoperativ infektion. Profylax för post-traumatisk endoftalmit Detta område är omstritt i avsaknad av bevisande studier. Sedan 1990 används cefuroxim 1,5 g x 3 iv i tre dygn som infektionsförebyggande behandling vid perforationsskador. Intravenösa cefalosporinpreparat penetrerar nämligen tämligen väl in i skadade ögon. Inte en enda av de cirka 800 patienter som vårdats för penetrerande skador och som fått antibiotikaprofylax har insjuknat i endoftalmit på S:t Eriks sjukhus. Däremot har två patienter som inte fått intravenöst antibiotikaprofylax drabbats av endoftalmit, se tabell ovan.
4 Preseptal cellulit Vid en preseptal cellulit ses en diffus inflammation i ögonlocken med svullnad, rodnad och ömhet. Infektionen utgår vanligen från ett hudsår eller fokal hudinfektion. Ibland ses även celluliter i samband med konjunktivit eller dacryocystit. Betahemolyserande streptokocker grupp A och Staphylococcus aureus är de vanligaste bakterierna. Andra möjliga agens är pneumokocker och gonokocker. Preseptal cellulit är en klinisk diagnos. Odling tas från eventuell infektionslokal eller pus. Datortomografi av orbita är inte nödvändig. en ska täcka stafylokocker och streptokocker species. Vid begränsad utbredning och gott allmäntillstånd kan man ge peroralt penicillinasstabilt antibiotikum, till exempel flukloxacillin (Heracillin) 1g x 3 per os I övriga fall ges intravenöst antibiotika såsom kloxacillin (Ekvacillin) 2g x 3 iv Vid typ I-allergi ges: klindamycin (Dalacin) 300 mg x 3 per os eller 600mg x 3 iv. Vid preseptal cellulit finns risk för direktspridning eller hematogen spridning till orbita eller intrakraniellt. Komplikationer Vid orbital cellulit/preseptal cellulit ses intrakraniella komplikationer i 5-10 procent. Huvudvärk och långdraget förlopp bör inge misstanke om intrakraniell spridning, och MR ska utföras. Periorbital nekrotiserande fasciit Vid periorbital fasciit ses liksom vid cellulit en akut svullnad och rodnad av ögonlocken. Kliniskt skiljer sig dessa patienter från en patient med cellulit genom att vara mer allmänpåverkade och har ofta lokal svår smärta. I svåra fall ses sviktande vitalfunktioner/septisk chock. Inflammationen svarar trögt på antibiotika, och efter någon dag ses hudnekroser med blåsor och krustor. Ibland finns predisponerande faktorer som till exempel diabetes, missbruk, immunsuppression, malignitet och/eller föregående trauma i huden i nära anslutning till infektionen. Infektionen orsakas av betahemolyserande streptokocker grupp A, som ger cytotoxinstorm och chock. Men det finns även polymikrobiella fasciiter med växt av gram negativa bakterier och anaerober.
5 Periorbital nekrotiserande fasciit är en klinisk diagnos. Ta blododling x 2, NPH-odling, samt ev. sårodling. Vid kirurgi tas odling från vävnadsvätska och ev. pus. Datortomografi av orbita är inte nödvändig. sker i samråd med infektionsklinik. I första hand ges: klindamycin (Dalacin) 600 mg x 3 iv + imipenem (Tienam) 1g x 4 iv Infektionen leder till subkutana kärltromboser och nekroser, vilket medför dålig penetration av antibiotika, och i allmänhet behövs kompletterande kirurgi. Vanligen görs en aggressiv debridering av all nekrotisk vävnad, men inflammerad hud kan lämnas. I det akuta skedet finns risk för spridning av infektion lokalt och risk för sepsis, i läkningsskedet ses ofta ögonlocksskador med ektropion. Orbitala infektioner Sammanfattning Sinuit är den i särklass vanligaste orsaken till orbitainfektioner. Spridningen från sinus till orbita kan gå direkt genom de tunna benväggarna eller via klafflösa vener. Infektionen kan hejdas av orbitans periost och begränsas till utrymmet mellan sinusväggen och periost, så kallad subperiostal abscess, eller spridas in till orbita med en cellulit eller abscess som följd. Orbitainfektion kan vidare uppstå genom spridning från infektioner i mellanansikte, tänder och som komplikation till preseptala infektioner, se ovan. Orbitafrakturer med förbindelse mellan sinus och orbita ger inte upphov till orbitala infektioner, utan att det samtidigt finns en sinuit. n till orbitala inflammationer är hos barn oftast en aerob infektion men hos vuxna i allmänhet en blandflora av aerober och anaerober. Pneumokocker och H. influenzae dominerar bland aerober men grupp A streptokocker, alfahemolytiska streptokocker och M. Catarrhalis och S aureus förekommer. Patienten, som ofta är ung och nyligen haft en övre luftvägsinfektion, söker vanligen med värk, svullnad, och ett rött öga, ibland också med dubbelseende. Till skillnad från de preseptala infektionerna finns symtom från ögat med chemos och rodnad samt symtom från ögonhålan med muskelpåverkan som diplopi, motilitetsstörning. Dessutom påverkan på synnerven med nedsatt synskärpa och färgmättnad/rapd, asymmetrisk pupillreaktion på ljus mellan ögonen, nedsatt visus och proptos. Patienterna är i varierande grad allmänpåverkade med feber. Utredningen innefattar alltid en datortomografi. NPH-odling på alla och desutom blododling x2 på spädbarn. I samband med eventuell kirurgi tas både biopsier och
6 odlingar. Orbitala infektioner är akuta tillstånd med risk för bestående skada både på öga och på adnexa. Risk finns också för spridning intrakraniellt med dödlig utgång. Vid misstanke om orbital cellulit inleds behandling direkt utan dröjsmål för utredning. Antibiotika ges i meningitdos. Vuxna: cefotaxim (Claforan) 3 g x 3 iv + metronidazol (Flagyl) 1g x1 iv (Första dos 1,5g x1) Vid misstanke på pseudomonas väljs istället: meropenem (Meronem) 2 g x 3 iv Efter att behandling inletts ordnas datortomografi och intagningsprover. Patienten bör vara fastande, och synfunktionen följs. Vid progredierande eller uttalad opticuspåverkan kan akut orbitotomi vara indicerad. Subperiostal abscess ses vanligen i övre mediala orbitaväggen i samband med etmoidit. Barn med små mediala abscesser kan behandlas konservativt med antibiotika intravenöst under noggrann klinisk uppsikt. Vuxna behöver oftast dräneras och ges antibiotika enligt ovan. En cellulit som svarar dåligt på behandling kan ha övergått i en abscess som vanligen behöver dräneras, men om kliniken är blygsam kan man avvakta under noggrann kontroll av symtomen. Komplikationer Vid orbitala infektioner finns risk för trombos i vena ophthalmica superior. Trombosen kan vara sekundär till inflammationen eller direkt infektionsorsakad. Vid trombos ses proptos, chemos och begränsad ögonrörlighet. Trombosen kan spridas till sinus cavernosus. Vid sinus cavernosus trombos försämras allmäntillståndet. Trombosen kan ge septiska embolier till lungorna med abscesser och empyem. Mortalitet är 20 procent trots modern behandling. Vid orbital cellulit/preseptal cellulit ses intrakraniella komplikationer i 5-10 procent. Huvudvärk och långdraget förlopp bör inge misstanke om intrakraniell spridning, och MR ska utföras. Fulminant förlopp ses vid meningit, subduralt empyem och sinus cavernosus-trombos, medan ett långsammare förlopp ses vid hjärnabscess och epiduralabscess. Referenser Lundström M, Montan P, Stenevi U, Thorburn W, Wejde G. Reduced incidence of endophthalmitis following cataract extraction. National registration has found the risk factors. Läkartidningen Sep 27-Oct 3;103(39): PubMed, Läkartidningen Yeh DL, Stinnett SS, Afshari NA. Analysis of bacterial cultures in infectious keratitis, 1997 to : Am J Ophthalmol Dec; 142(6): PubMed
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merKliniska riktlinjer - Endoftalmit
Kliniska riktlinjer - Endoftalmit Viktig information till läsarna: Författarna till detta dokument, eventuella granskare och utgivaren av dokumentet har gjort stora ansträngningar för att försäkra sig
Läs merAntibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merNekrotiserande fasciit
Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet
Läs merSpondylit. Bertil Christensson Lund
Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merResistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Läs merFlervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merVanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merJanusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merAntibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004
Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3
Läs merInfektiös keratit. Uppdate möte Marios Panagiotopoulos Örebro 121025 Spec. läkare
Infektiös keratit Uppdate möte Marios Panagiotopoulos Örebro 121025 Spec. läkare Epidemiologi Drabbar 6.3 till 11 per 100 000 (oftare KL-bärare) Bakteriell keratit är vanligare (drygt 80% av fall) Filamentär
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merHud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen
Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merKvalitetsregister Akut bakteriell meningit
Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merKärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Läs merAntimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden
Barn och ungdomsklinikerna Antimikrobiella medel i nyföddhetsperioden 1(6) Antimikrobiella medel i sperioden 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika bruksspädning Abboticin/Ery-Max erythromycin Bensylpenicillin
Läs merOrtopediska infektioner Strama
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder
Läs merBESLUT. Datum 2014-08-28
BESLUT 1 (5) Datum 2014-08-28 Vår beteckning SÖKANDE Théa Nordic AB Storgatan 55 703 63 Örebro SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merOrtopediska infektioner Torbjörn Ahl
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merImipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merAltargo (retapamulin)
Altargo (retapamulin) Altargo (retapamulin) är avsedd för korttidsbehandling av följande ytliga hudinfektioner: Impetigo, infekterade små rivsår, skrapsår eller suturerade sår. (Tryckt version: 2008;19(5)).
Läs merMultiple choice frågor
Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R
Läs merInklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *
I registrets formulär för akut bakteriell meningit registreras: Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit som är samhällsförvärvad och har en av nedanstående diagnoser: G00 (bakteriell meningit),
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merMCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs mera. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätta svarsalternativ 1. Vilket/a av följande svarsalternativ är korrekt/a avseende malaria? a. Plasmodium falciparum förekommer hos andra däggdjur än människan b. Malaria
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merKeratiter - pseudomonas, svamp, akantamöba
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Ögoninfektioner Giltig fr.o.m: 2015-06-24 Faktaägare: Karin Ylvén, ST-läkare ögonkliniken Växjö Fastställd av: Karin Wallentén, Överläkare ögonkliniken Växjö
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merSVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)
Läs merDILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR
DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): 6. Patologisk undersökning av operationspreparat
Läs merAntimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden
- och kvinnocentrum Fredrik Lundberg, överläkare - och, verksamhetschef, bitr. verksamhetschef Antimikrobiella medel i sperioden 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika bruksspädning Abboticin/Ery-Max
Läs merANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3
Läs merKärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge
Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska
Läs merMEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs mer1. Antibakteriella medel (iv)
- och kvinnocentrum, verksamhetschef, bitr. verksamhetschef 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika spädning till brukslösning Abboticin/Ery-Max erythromycin Biklin Amikacin 10mg/ml Bensylpenicillin
Läs merInfektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin
Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat
Läs merRekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03
PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad
Läs merTentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 PERSONNUMMER: Tentamen VT1 2001. Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen. Instruktioner
Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 Tentamen VT1 2001 Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen Instruktioner Denna del består av 4 patientfall. I varje fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras
Läs merAntibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd
1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling
Läs merIVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Läs merOrtopediska infektioner
Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Ortopediska infektioner I. Septisk artrit II. Osteomyelit a) akut b) kronisk III. Spondylit IV.
Läs merRutin. Infektiös keratit (hornhinneinflammation) - behandling. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål
Innehållsansvarig: Robert Strandås ( robst4 ) (Läkare ögon/övergripande/k5/skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Robert Strandås ( robst4 ) (Läkare ögon/övergripande/k5/skaraborgs Sjukhus) Godkänd av: Rebecca
Läs merAntibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten
Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om
Läs merCefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.
1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon
Läs merRiktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner
Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är
Läs merMCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger
MCQ 16-11-25 1 (7) Följande 12 frågor har ett rätt svar. 1. Vilken av följande agens är inte en grampositiv kock A. Pneumokocker B. Streptokocker C. Stafylokocker D. Enterokocker E. Meningokocker ( R)
Läs merLEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW
Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW 25-30 000 höft- och knäproteser opereras i Sv /år. Infektionsfrekvens: Höft 0,5 %,
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merStafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken
Stafylokocker Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken 2018-10-16 1 Stafylokocker: hudbakterier Staphylococcus (släktnamn) Staphylococcus Aureus Staphylococcus Epidermidis (KNS=koagulasnegativa
Läs merSeptisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012
Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:
Läs merKvalitetsregister Endokardit Juli 2011
Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:
Läs merSEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merBILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL
BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL 1 ÄNDRINGAR SOM KOMMER ATT INFÖRAS I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN FÖR LÄKEMEDEL INNEHÅLLANDE MOXIFLOXACIN Följande text ska införas (nya avsnitt
Läs merDelexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merDokumentrubrik. Erland Olauson (eon001), Maria Bohman (mdn008), Marianne Käller (mkr004)
Sida 1(13) / / Version Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Doris Hultdin (dhn002) 2019 06 04 2017 12 04 Fastställare Per Ersson (pen003) Granskare Erland Olauson (eon001), Maria Bohman
Läs merBoten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus
Boten eller soten Antibiotika vid oklar feber Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Antibiotika vid oklar feber =FUO >7 dagar (>3 veckor) Nej, sällan! Antibiotika riktad Akuten
Läs merKirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått
Läs merRådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merSemisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin
Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin
Läs mer10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam
INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell
Läs merZerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotika på sjukhus i Sverige
Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %
Läs merKan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit.
Kan man misstänka avstängd pyelit tidigare? En kartläggning av handläggandet av patienter med misstänkt avstängd pyelit. Projekt av Stina Lemoine, Läkarprogrammet, termin 11, 2005, Uppsala Universitet
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merRiktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten
Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten ANTIBIOTIKA Giltighet: 15-02-01 16-12-31 Författare: Maria Furberg, Jens Backman, Therese Thunberg, Andreas Winroth, Stephan Stenmark
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket
Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs mer