Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman"

Transkript

1 Ögoninfektioner i slutenvård Per Montan, Elin Bohman Sammanfattning De flesta infektionstillstånd i ögonsfären är godartade och självbegränsande och kan utan problem handläggas i öppenvården. De infektioner som kan hota synen, som bakteriell keratit, endoftalmit och preseptala och orbitala infektioner, kräver däremot vanligtvis någon tids slutenvård. Infektiös keratit Herpesvirus är dominerande etiologi vid infektiös keratit. På grund av recidiven kan herpeskeratit orsaka betydande synnedsättning, men tillståndet kan i regel skötas polikliniskt, och avhandlas därför inte vidare här. Chlamydia trachomatis och adenovirus är andra exempel på agens som kan ge en ytlig keratit, oftast helt godartad. Inga andra mikroorganismer än gonokocker kan angripa och tränga igenom ett friskt korneaepitel. Vid nedsatt sensibilitet efter tidigare ögoningrepp, immunosuppression eller konstant epitelstress, som vid kontaktlinsbärande, kan däremot epitelbarriären brytas och mikroorganismer tränga in och föröka sig i hornhinnestromat. n är någorlunda jämnt fördelad mellan grampositiva och gramnegativa bakterier och domineras av Staphylococcus aureus, pneumokocker, Pseudomonas aeruginosa, Serratia marcescens och Haemophilus influenzae. Uppskattningsvis vårdas ungefär 150 fall per år i slutenvården för infektiös keratit. Prognosen beror på keratitens läge i hornhinnan och virulens hos infekterande agens. Hornhinnetransplantation kan bli aktuell efter läkning för att åstadkomma klara medier. Undantagsvis utförs också partiella transplantationer à chaud om keratiten perforerar. svår värk ökad sekretion och var synnedsättning I ögonmikroskopet är stromainfiltrat under en epiteldefekt tillsammans med tecken på inre ögoninflammation typiska fynd. Akut handläggning är nödvändig på grund av risk för betydande ärrbildning i hornhinnan med bestående synnedsättning som följd. Detta gäller i synnerhet för kontaktlinsrelaterad keratit där infektion med den mycket aggressiva P. aeruginosa är vanlig. Odlingsprov tas direkt från härden i hornhinnan. På grund av det ringa provutbytet måste utstryk på agar göras direkt vid provtagningen.

2 sker med lokala antibiotika i ögat. Första timmen sker administreringen en gång i kvarten, därefter en gång i timmen tills det terapeutiska svaret medger en nedtrappning. Den antibiotikakombination som ges på S: t Eriks sjukhus är levofloxacin och en ex temporeberedning av cefuroxim 30 mg/ml. Vid behandling på poliklinik har patienten i regel monoterapi efter odlingssvaret med något registrerat ögonantibiotikum, till exempel levofloxacin, moxifloxacin, ciprofloxacin, fusidinsyra, tobramycin eller kloramfenikol. Minst två veckors behandling är regel. Specialfall Parasiter och svamp är i varmare klimat än det svenska relativt vanliga orsaker till keratit, men i vårt land är de en raritet. C. albicans-keratit skiljer sig inte symtommässigt från bakteriella keratiter. Patienter med ögonbesvär relaterade till atopisk dermatit är en särskild riskgrupp. Vidare har under senare år trådsvampen Fusarium av och till konstaterats som orsak till kontaktlinsassocierad keratit. Båda dessa organismer odlas med lätthet fram på hematin-agar, vilken är rutinplattan vid keratitprovtagningen, varför särskilda diagnostiska metoder normalt inte behöver tillgripas. Som behandling ges licenspreparatet natamycin, och/eller en extemporeberedning av amfotericin B, initialt varje vaken timme i ögat. Terapin kan komma att sträcka sig över flera veckor till månader, särskilt i candida-fallen som kan vara rejält svårbehandlade. Endoftalmit Allmänt Ögats inre är sterilt, men mikroorganismer kan komma in i ögat och orsaka infektion, endoftalmit, till exempel i samband med intraokulära ingrepp eller penetrerande trauma. Samma sak kan ske vid sepsis, så kallad endogen endoftalmit. Tillståndet leder till blindhet i cirka hälften av fallen. Några dagars slutenvård behövs normalt vid postoperativ eller post-traumatisk endoftalmit, trots att de egentliga terapeutiska insatserna ofta utförs i samband med inläggning. och frekvens varierar med orsak. Baserat på erfarenheter från S:t Eriks sjukhus t o m 2012 Orsak Kataraktoperation Frekvens 0,02 % (sedan 2010) Typbakterier Enterokocker, methicillinresistenta KNS Trabekulektomi 0,2 % (1997 ) KNS, S. aureus, betahemolyserande streptokocker, H. influenzae, Moraxella Kornealtransplantation 0.1 % (1996 ) Betahemolyserande streptokocker Post-traumatisk 0,2 % (1990 ) KNS, B. cereus* Endogen inte känd Pneumokocker, H. influenzae S. aureus, C. albicans *inget av dessa fall hade erhållit någon profylax, se nedan. Snabb synnedsättning är kardinalsymtom. Värk förekommer ofta liksom ögonrodnad. Viktigaste fyndet är glaskroppsgrumling och/eller främre kammarretning. Akut handläggning är nödvändig på grund av den stora risken för irreversibel synskada.

3 Prov till odling tas från främre kammare och glaskropp och sänds genast till mikrobiologiskt laboratorium. Vid inskrivningen läggs stor vikt vid synfunktionen. Om patienten kan förnimma handrörelser nära ögat avstår man från kirurgisk intervention, annars utförs så kallad vitrektomi, det vill säga en partiell utrymning av glaskroppen. ges som engångsinjektion direkt in i glaskroppen, till exempel med kombinationen vancomycin och ceftazidim. De intravitreala doserna är 1 mg vancomycin och 2,27 mg ceftazidim Intravenös antibiotika saknar effekt vid post-operativ endoftalmit Endogen endoftalmit Det finns inga kontrollerade behandlingsstudier publicerade för detta tillstånd. I princip används ovanstående behandlingsrutiner men med några viktiga undantag. Samarbete med infektionsspecialist är viktigt eftersom systemiska antibiotika för behandling av sepsis är en vital del av behandlingen. Perorala steroider bör undvikas. Candida, som i stort sett aldrig orsakar postoperativ eller traumatisk endoftalmit i vårt land, är en viktig patogen vid endogen endoftalmit. Vid misstanke om Candida albicans ges dessutom 5 µg amfotericin B intravitrealt och peroralt flukonazol i en daglig dos om 200 eller 400 mg. Profylax för post-operativ endoftalmit lokal injektion av 1 mg cefuroxim i främre kammaren efter främre segmentkirurgi, huvudsakligen kataraktoperationer, praktiseras allmänt i Sverige och Europa efter bevisande prospektiva studier. Sedan en tid prövas på vissa svenska kliniker 0.2 mg moxifloxacin i främre kammaren. Stockholmsdata av gråstarrsoperationer visar att cefuroximresistenta stammar, såsom enterokocker och methicillinresistenta KNS, utgör huvudorsak till de få endoftalmitfall som ändå inträffar. De ger vartdera upphov till 1 endoftalmitfall på cirka opererade, vilket får anses som en minimal risk, men det är värt att nämna att enterokockinfektion ofta resulterar i blindhet. Genom en kontinuerlig registrering av endoftalmitfall i Nationella Kataraktregistret hoppas man framöver kunna vidareutveckla profylaxprogram med syftet att ytterligare minska risken för postoperativ infektion. Profylax för post-traumatisk endoftalmit Detta område är omstritt i avsaknad av bevisande studier. Sedan 1990 används cefuroxim 1,5 g x 3 iv i tre dygn som infektionsförebyggande behandling vid perforationsskador. Intravenösa cefalosporinpreparat penetrerar nämligen tämligen väl in i skadade ögon. Inte en enda av de cirka 800 patienter som vårdats för penetrerande skador och som fått antibiotikaprofylax har insjuknat i endoftalmit på S:t Eriks sjukhus. Däremot har två patienter som inte fått intravenöst antibiotikaprofylax drabbats av endoftalmit, se tabell ovan.

4 Preseptal cellulit Vid en preseptal cellulit ses en diffus inflammation i ögonlocken med svullnad, rodnad och ömhet. Infektionen utgår vanligen från ett hudsår eller fokal hudinfektion. Ibland ses även celluliter i samband med konjunktivit eller dacryocystit. Betahemolyserande streptokocker grupp A och Staphylococcus aureus är de vanligaste bakterierna. Andra möjliga agens är pneumokocker och gonokocker. Preseptal cellulit är en klinisk diagnos. Odling tas från eventuell infektionslokal eller pus. Datortomografi av orbita är inte nödvändig. en ska täcka stafylokocker och streptokocker species. Vid begränsad utbredning och gott allmäntillstånd kan man ge peroralt penicillinasstabilt antibiotikum, till exempel flukloxacillin (Heracillin) 1g x 3 per os I övriga fall ges intravenöst antibiotika såsom kloxacillin (Ekvacillin) 2g x 3 iv Vid typ I-allergi ges: klindamycin (Dalacin) 300 mg x 3 per os eller 600mg x 3 iv. Vid preseptal cellulit finns risk för direktspridning eller hematogen spridning till orbita eller intrakraniellt. Komplikationer Vid orbital cellulit/preseptal cellulit ses intrakraniella komplikationer i 5-10 procent. Huvudvärk och långdraget förlopp bör inge misstanke om intrakraniell spridning, och MR ska utföras. Periorbital nekrotiserande fasciit Vid periorbital fasciit ses liksom vid cellulit en akut svullnad och rodnad av ögonlocken. Kliniskt skiljer sig dessa patienter från en patient med cellulit genom att vara mer allmänpåverkade och har ofta lokal svår smärta. I svåra fall ses sviktande vitalfunktioner/septisk chock. Inflammationen svarar trögt på antibiotika, och efter någon dag ses hudnekroser med blåsor och krustor. Ibland finns predisponerande faktorer som till exempel diabetes, missbruk, immunsuppression, malignitet och/eller föregående trauma i huden i nära anslutning till infektionen. Infektionen orsakas av betahemolyserande streptokocker grupp A, som ger cytotoxinstorm och chock. Men det finns även polymikrobiella fasciiter med växt av gram negativa bakterier och anaerober.

5 Periorbital nekrotiserande fasciit är en klinisk diagnos. Ta blododling x 2, NPH-odling, samt ev. sårodling. Vid kirurgi tas odling från vävnadsvätska och ev. pus. Datortomografi av orbita är inte nödvändig. sker i samråd med infektionsklinik. I första hand ges: klindamycin (Dalacin) 600 mg x 3 iv + imipenem (Tienam) 1g x 4 iv Infektionen leder till subkutana kärltromboser och nekroser, vilket medför dålig penetration av antibiotika, och i allmänhet behövs kompletterande kirurgi. Vanligen görs en aggressiv debridering av all nekrotisk vävnad, men inflammerad hud kan lämnas. I det akuta skedet finns risk för spridning av infektion lokalt och risk för sepsis, i läkningsskedet ses ofta ögonlocksskador med ektropion. Orbitala infektioner Sammanfattning Sinuit är den i särklass vanligaste orsaken till orbitainfektioner. Spridningen från sinus till orbita kan gå direkt genom de tunna benväggarna eller via klafflösa vener. Infektionen kan hejdas av orbitans periost och begränsas till utrymmet mellan sinusväggen och periost, så kallad subperiostal abscess, eller spridas in till orbita med en cellulit eller abscess som följd. Orbitainfektion kan vidare uppstå genom spridning från infektioner i mellanansikte, tänder och som komplikation till preseptala infektioner, se ovan. Orbitafrakturer med förbindelse mellan sinus och orbita ger inte upphov till orbitala infektioner, utan att det samtidigt finns en sinuit. n till orbitala inflammationer är hos barn oftast en aerob infektion men hos vuxna i allmänhet en blandflora av aerober och anaerober. Pneumokocker och H. influenzae dominerar bland aerober men grupp A streptokocker, alfahemolytiska streptokocker och M. Catarrhalis och S aureus förekommer. Patienten, som ofta är ung och nyligen haft en övre luftvägsinfektion, söker vanligen med värk, svullnad, och ett rött öga, ibland också med dubbelseende. Till skillnad från de preseptala infektionerna finns symtom från ögat med chemos och rodnad samt symtom från ögonhålan med muskelpåverkan som diplopi, motilitetsstörning. Dessutom påverkan på synnerven med nedsatt synskärpa och färgmättnad/rapd, asymmetrisk pupillreaktion på ljus mellan ögonen, nedsatt visus och proptos. Patienterna är i varierande grad allmänpåverkade med feber. Utredningen innefattar alltid en datortomografi. NPH-odling på alla och desutom blododling x2 på spädbarn. I samband med eventuell kirurgi tas både biopsier och

6 odlingar. Orbitala infektioner är akuta tillstånd med risk för bestående skada både på öga och på adnexa. Risk finns också för spridning intrakraniellt med dödlig utgång. Vid misstanke om orbital cellulit inleds behandling direkt utan dröjsmål för utredning. Antibiotika ges i meningitdos. Vuxna: cefotaxim (Claforan) 3 g x 3 iv + metronidazol (Flagyl) 1g x1 iv (Första dos 1,5g x1) Vid misstanke på pseudomonas väljs istället: meropenem (Meronem) 2 g x 3 iv Efter att behandling inletts ordnas datortomografi och intagningsprover. Patienten bör vara fastande, och synfunktionen följs. Vid progredierande eller uttalad opticuspåverkan kan akut orbitotomi vara indicerad. Subperiostal abscess ses vanligen i övre mediala orbitaväggen i samband med etmoidit. Barn med små mediala abscesser kan behandlas konservativt med antibiotika intravenöst under noggrann klinisk uppsikt. Vuxna behöver oftast dräneras och ges antibiotika enligt ovan. En cellulit som svarar dåligt på behandling kan ha övergått i en abscess som vanligen behöver dräneras, men om kliniken är blygsam kan man avvakta under noggrann kontroll av symtomen. Komplikationer Vid orbitala infektioner finns risk för trombos i vena ophthalmica superior. Trombosen kan vara sekundär till inflammationen eller direkt infektionsorsakad. Vid trombos ses proptos, chemos och begränsad ögonrörlighet. Trombosen kan spridas till sinus cavernosus. Vid sinus cavernosus trombos försämras allmäntillståndet. Trombosen kan ge septiska embolier till lungorna med abscesser och empyem. Mortalitet är 20 procent trots modern behandling. Vid orbital cellulit/preseptal cellulit ses intrakraniella komplikationer i 5-10 procent. Huvudvärk och långdraget förlopp bör inge misstanke om intrakraniell spridning, och MR ska utföras. Fulminant förlopp ses vid meningit, subduralt empyem och sinus cavernosus-trombos, medan ett långsammare förlopp ses vid hjärnabscess och epiduralabscess. Referenser Lundström M, Montan P, Stenevi U, Thorburn W, Wejde G. Reduced incidence of endophthalmitis following cataract extraction. National registration has found the risk factors. Läkartidningen Sep 27-Oct 3;103(39): PubMed, Läkartidningen Yeh DL, Stinnett SS, Afshari NA. Analysis of bacterial cultures in infectious keratitis, 1997 to : Am J Ophthalmol Dec; 142(6): PubMed

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,

Läs mer

Neurokirurgiska CNS infektioner

Neurokirurgiska CNS infektioner Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.

Läs mer

Kliniska riktlinjer - Endoftalmit

Kliniska riktlinjer - Endoftalmit Kliniska riktlinjer - Endoftalmit Viktig information till läsarna: Författarna till detta dokument, eventuella granskare och utgivaren av dokumentet har gjort stora ansträngningar för att försäkra sig

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Nekrotiserande fasciit

Nekrotiserande fasciit Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet

Läs mer

Spondylit. Bertil Christensson Lund

Spondylit. Bertil Christensson Lund Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08 Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling

Läs mer

Vanliga hudinfektioner i öppen vård Cecilia Rydén 2011 Hud och mjukdelsinfektioner Framtid och Nu-tid Ceclia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborg Framtiden här? Tänk brett Epidemiologiska

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Infektiös keratit. Uppdate möte Marios Panagiotopoulos Örebro 121025 Spec. läkare

Infektiös keratit. Uppdate möte Marios Panagiotopoulos Örebro 121025 Spec. läkare Infektiös keratit Uppdate möte Marios Panagiotopoulos Örebro 121025 Spec. läkare Epidemiologi Drabbar 6.3 till 11 per 100 000 (oftare KL-bärare) Bakteriell keratit är vanligare (drygt 80% av fall) Filamentär

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen

Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Ortopediska infektioner Strama

Ortopediska infektioner Strama MEDICINSK INSTRUKTION 1 (9) MEDICINSK INDIKATION Infektioner i skelett och leder är vanligt förekommande och åsamkar patienter stort lidande. Ofta krävs förutom kirurgiska interventioner långa perioder

Läs mer

Antimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden

Antimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden Barn och ungdomsklinikerna Antimikrobiella medel i nyföddhetsperioden 1(6) Antimikrobiella medel i sperioden 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika bruksspädning Abboticin/Ery-Max erythromycin Bensylpenicillin

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

BESLUT. Datum 2014-08-28

BESLUT. Datum 2014-08-28 BESLUT 1 (5) Datum 2014-08-28 Vår beteckning SÖKANDE Théa Nordic AB Storgatan 55 703 63 Örebro SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Multiple choice frågor

Multiple choice frågor Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv

Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,

Läs mer

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.

Läs mer

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar

a. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar 1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätta svarsalternativ 1. Vilket/a av följande svarsalternativ är korrekt/a avseende malaria? a. Plasmodium falciparum förekommer hos andra däggdjur än människan b. Malaria

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Keratiter - pseudomonas, svamp, akantamöba

Keratiter - pseudomonas, svamp, akantamöba Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Ögoninfektioner Giltig fr.o.m: 2015-06-24 Faktaägare: Karin Ylvén, ST-läkare ögonkliniken Växjö Fastställd av: Karin Wallentén, Överläkare ögonkliniken Växjö

Läs mer

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner) Infektionskliniken Johan Fält, spec läkare/anna Werner, öl 91600 Datum September 2009 Gäller till och med september 2010 SVÅR SEPSIS OCH SEPTISK CHOCK Reviderat september 2009 (Johan Fält / Anna Werner)

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling

Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge

Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska

Läs mer

Altargo (retapamulin)

Altargo (retapamulin) Altargo (retapamulin) Altargo (retapamulin) är avsedd för korttidsbehandling av följande ytliga hudinfektioner: Impetigo, infekterade små rivsår, skrapsår eller suturerade sår. (Tryckt version: 2008;19(5)).

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

Antimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden

Antimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden - och kvinnocentrum Fredrik Lundberg, överläkare - och, verksamhetschef, bitr. verksamhetschef Antimikrobiella medel i sperioden 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika bruksspädning Abboticin/Ery-Max

Läs mer

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför. MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Läs mer

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd 1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Ortopediska infektioner

Ortopediska infektioner Ortopediska infektioner Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Ortopediska infektioner I. Septisk artrit II. Osteomyelit a) akut b) kronisk III. Spondylit IV.

Läs mer

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): 6. Patologisk undersökning av operationspreparat

Läs mer

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning. 1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner

Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner Riktlinjer för antibiotikabehandling av bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2010 Behandlingsriktlinjerna från 2004 har reviderats av STRAMA (Samverkan mot antibiotikaresistens) som är

Läs mer

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om

Läs mer

Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 PERSONNUMMER: Tentamen VT1 2001. Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen. Instruktioner

Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 PERSONNUMMER: Tentamen VT1 2001. Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen. Instruktioner Tentamen: Ögonavsnittet T9 VT1, 2001. 1/26 Tentamen VT1 2001 Ögonavsnittet under ÖNH/Ögonkursen Instruktioner Denna del består av 4 patientfall. I varje fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW

LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum November 2006 LEDPROTESINFEKTIONER Symposium Riksstämman Gbg nov 2006. Ref: AW 25-30 000 höft- och knäproteser opereras i Sv /år. Infektionsfrekvens: Höft 0,5 %,

Läs mer

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012

Septisk artrit. Bertil Christensson Stockholm 2012 Septisk artrit Bertil Christensson Stockholm 2012 Ortopediskt fall Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad 2012 Allmänna kommentarer 90% av artriterna orsakas av stafylokocker eller streptokocker Polyartrit:

Läs mer

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011

Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 Kvalitetsregister Endokardit Juli 2011 1 Patientdata Personnummer: Ålder: Läkares sign:.. Datum inskrivning: Datum utskrivning:.. Vårdtid (dygn): När startades IE-behandling Diagnos enl Duke`s kriterier:

Läs mer

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger

MCQ (7) B. Du gör en LP men avvaktar med antibiotika tills odlingssvar föreligger MCQ 16-11-25 1 (7) Följande 12 frågor har ett rätt svar. 1. Vilken av följande agens är inte en grampositiv kock A. Pneumokocker B. Streptokocker C. Stafylokocker D. Enterokocker E. Meningokocker ( R)

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus

Boten eller soten. Antibiotika vid oklar feber. Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Boten eller soten Antibiotika vid oklar feber Stefan Berg, barnläkare Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Antibiotika vid oklar feber =FUO >7 dagar (>3 veckor) Nej, sällan! Antibiotika riktad Akuten

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika på sjukhus i Sverige Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten

Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten Riktlinjer för antibiotika behandling av vuxna på sjukhus i Västerbotten ANTIBIOTIKA Giltighet: 15-02-01 16-12-31 Författare: Maria Furberg, Jens Backman, Therese Thunberg, Andreas Winroth, Stephan Stenmark

Läs mer

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015 Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober

Läs mer

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell

Läs mer

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012

Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Kvalitetsregistret för ledprotesinfektioner och nativa ledinfektioner 2012 Ledproteskirurgi är ett vanligt ingrepp i sjukvården och tekniken att ersätta utslitna leder med konstgjorda implantat har på

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Lista, beredning av antibiotika för injektion resp. infusion Intravenös intermittent infusion

Lista, beredning av antibiotika för injektion resp. infusion Intravenös intermittent infusion Fastställd av Läkemedelskommittén Utarbetad av apotekare Anna Berglin, Läkemedelsenheten anna.berglin@lvn.se Medicinskt faktagranskad och godkänd av överläkare Örjan Andersson, Infektionskliniken, Länssjukhuset

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005 100 80

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Kirurgiska Bukinfektioner

Kirurgiska Bukinfektioner Kirurgiska Bukinfektioner Infektionsläkarföreningens Efterutbildningsdagar 2011 OBS. Denna version av presentationen som på begäran läggs ut på hemsidan är i avsaknad av en samtidig föreläsning med förklaringar,

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...

Läs mer

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått

Läs mer

1-2g x3 Ingen resistensutveckling hos pneumokocker. 1-3 g x 3-4. 0,5-0,75g x3. 2-3g x3-4

1-2g x3 Ingen resistensutveckling hos pneumokocker. 1-3 g x 3-4. 0,5-0,75g x3. 2-3g x3-4 Konc. oberoende, ta x3. Stör cellvägssyntes. penicilliner Penicillin V Kåvepenin (po) Pneumokocker, Streptokocker. G+ Borrelia Tonsillit, otit, sinuit, pneumoni, erysipelas, tandsabscess (munflora G+ Ae),

Läs mer

BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL 1 ÄNDRINGAR SOM KOMMER ATT INFÖRAS I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN FÖR LÄKEMEDEL INNEHÅLLANDE MOXIFLOXACIN Följande text ska införas (nya avsnitt

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Geriatriken, Akademiska sjukhuset

Geriatriken, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Geriatriken, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 3 A1, 7 C2, 85 A2, Kronoparken Tindran och Omtanken, Geriatrikavd i Tierp (fr o m juni 28) samt Geriatrikavd 2 i Östhammar (juni 28 - feb

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund

Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Nedre luftvägsinfektioner på sjukhus - pneumoni Jonas Hedlund Sammanfattning Den helt dominerande orsaken till samhällsförvärvad pneumoni (CAP) bland sjukhusvårdade patienter är pneumokocker, och all behandling

Läs mer

Standardiserad vårdplan vid TAO (Thyoideaassocierad ofthalmopati)

Standardiserad vårdplan vid TAO (Thyoideaassocierad ofthalmopati) 1 av 6 Standardiserad vårdplan vid TAO (Thyoideaassocierad ofthalmopati) Innehåll Vårdplan TAO Thyoideaassocierad ofthalmopati... 1 Bakgrund... 2 Orsaker... 2 Symtom och statusfynd... 2 Differentialdiagnoser...

Läs mer

MEQ-fråga Sida 1 (av 5)

MEQ-fråga Sida 1 (av 5) MEQ-fråga 2016-10-07 Sida 1 (av 5) 20-årig man med diabetes typ I, insulinbehandlad. Inkommer med feber sedan tre dagar, 39-40 grader och ont i höger ljumske. Smärtorna i höger ljumske är måttliga utan

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Kapitel 24 Ögonsjukdomar

Kapitel 24 Ögonsjukdomar Kapitel Ögonsjukdomar Behandling med ögondroppar grunder Konjunktivalsäcken utanpå ögat, innanför ögonlocken rymmer cirka ¼ droppe. En droppe räcker, är det osäkert om den kommit rätt, går det att droppa

Läs mer

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens Peroperativ profylax Mårten Prag Idealt antibiotikum för profylax Spektrum som tar de flesta av de aktuella bakterierna Bör inte ändra den normala floran (laktobaciller, difteroider) Minska bakterieantalet

Läs mer

PM Infektiös endokardit (IE)

PM Infektiös endokardit (IE) Infektionskliniken 044-3091600 Mattias Waldeck, överläkare mattias.waldeck@skane.se Datum 2013-04-17 Reviderat 2013-03-20 Gäller till 2014-03-31 PM Infektiös endokardit (IE) Ett utförligt nationellt vårdprogram

Läs mer

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss! ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.

Läs mer

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm 2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.

Läs mer