Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium

Transkript

1 Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda av hälso- och sjukvårdsdirektören. Hemsida: vardgivare.skane.se/vardriktlinjer Fastställt Giltigt till

2 Dokumentinformation... 3 Bakgrund... 4 Klinik... 4 Diagnos... 5 Provtagning... 5 Handläggning av positivt M. genitalium-prov... 6 Behandling... 6 Uppföljning... 7 Giltigt till

3 Dokumentinformation Namn Position E-postadress Huvudförfattare Carina Bjartling Överläkare Fastställt av Ingrid Bengtsson- Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör Sakkunniggrupp Expertgruppen för mödrahälsovård Kontaktperson Koncernkontoret Ann-Christin Andersson Medicinsk rådgivare Administrativ kontaktperson Christel Johansson Chefsstöd Giltighet Giltigt från och med Giltigt till och med Ansvarig/huvudförfattare Ursprunglig version Carina Bjartling Revidering Carina Bjartling, Susan Elvén Revidering Revidering Revidering Sökord Mycoplasma genitalium Könssjukdomar Gynekologi Giltigt till

4 Bakgrund M. genitalium är en bakterie som orsakar sexuellt överförbara infektioner (STI). Den liknar i många avseenden Chlamydia trachomatis (klamydia) och kan orsaka samma typ av infektioner och ger likartade symptom. M. genitalium omfattas inte av smittskyddslagen. Till skillnad från klamydia erbjuds ingen opportunistisk screening. Patienter provtas på indikation. M.genitalium är ungefär lika vanlig som klamydia. Epidemiologiska studier har visat på en förekomst mellan 1 8 % med den lägre siffran i populationsbaserade studier och den högre hos patienter vid en STI mottagning. I en studie på CSH 2011 var förekomsten av M.genitalium 8,4 % (C.trachomatis 4,2 %) bland 2101 kvinnor. I en studie publicerad 2012 från kvinnokliniken i Malmö var förekomsten av M.genitalium 2,1 % (C.trachomatis 2,8 %) bland undersökta kvinnor. I en population av mestadels patienter med symptom visade statistik för Skåne år 2014 att M.genitalium positiviteten bland kvinnor var 10,5 % och bland män 14,9 % talande för att M.genitalium är i ökande. Klinik M. genitalium koloniserar huvudsakligen människans urogenitaltrakt och orsakar framför allt uretrit hos män och cervicit hos kvinnor. Det är också klarlagt att M.genitalium i likhet med klamydia och gonorré kan ge komplicerade infektioner såsom endometrit och salpingit (s.k. pelvic inflammatory disease, PID) hos kvinnan. Infektioner med M.genitalium kan precis som infektioner med klamydia i många fall vara utan symptom. Då symptom förekommer är det vanligen mellanblödningar och/eller uretritbesvär (sveda vid miktion, frekvent miktion). Mellanblödningar och blödningar vid samlag är tecken på cervicit och vid samtidig buksmärta ska endometrit/salpingit misstänkas. Större delen av alla PID-fall är av oklar genes. Andelen PID-fall som orsakas av M. genitalium är av intresse för att kunna bedöma hur stor sjukdomsbörda M. genitalium kan tänkas ge. Proportionen av alla PID-fall associerade med M. genitalium utgjorde i medeltal 11 % (5 16 %) i fem publicerade kliniska studier. Antalet studier som studerat proportionen av PID-fall associerade med C.trachomatis är betydligt större. Bland 19 studier från talen rapporteras andelen till cirka 30 % varierande mellan %. M.genitalium har associerats med TFI (tubarfaktorinfertilitet) i flera studier men inget samband har ännu påvisats med ektopisk graviditet. Infektion med C.trachomatis är en klar riskfaktor avseende allvarliga graviditetskomplikationer. När det gäller M. genitalium är antalet publicerade studier ännu litet. Två studier har rapporterat ett klart samband mellan M. genitalium och prematur förlossning, oberoende av C.trachomatis. Det finns fallrapporter på konjunktivit, epididymit, prostatit samt reaktiv artrit men systematiska studier som binder M. genitalium vid dessa sjukdomar saknas ännu. Biologiska förutsättningar finns för att infektion med M. genitalium ökar risken att smittas med och sprida HIV. Det finns ett starkt epidemiologiskt samband mellan HIV-infektion och M. genitalium. Giltigt till

5 Diagnos M.genitalium diagnostiseras med molekylärbiologisk teknik, NAAT (nukleinsyraamplifiering, t ex PCR). Det finns för närvarande ingen godkänd kommersiell metod tillgänglig varför laboratorier som diagnostiserar M. genitalium använder s.k. in-house metoder. Dessa kommer att ersättas av kommersiella metoder inom något år. Till skillnad från klamydiaprovet vars sensitivitet är mer än 95 % är sensitiviteten för M genitalium provet betydligt lägre, cirka 87 % och falskt negativa provsvar förekommer. Specificiteten är dock nära 100 %. Provtagning M.genitalium screenas inte såsom klamydia. Provtagning sker efter ordination av läkare Vid nedanstående symtom rekommenderas provtagning: vid kliniska tecken på uretrit/cervicit (ta även klamydia och gonorréprov) vid kontaktblödning och/eller olaga blödning (enbart kvinnor) vid kvarstående symtom efter behandlad klamydia hos partner till patient med M. genitalium Lämplig tidpunkt för provtagning är 7 dagar efter misstänkt smittotillfälle, men avstå aldrig från provtagning pga detta då smittotillfälle även kan ligga långt tillbaka i tiden. Samma provtagnings-kit som för klamydia/gonorré används, dock kan man inte analysera både M.genitalium och klamydia och från samma rör. Då även klamydia/gonorréprov önskas ska två rör tas och två remisser användas. Hos män tas M.genitalium prov från urin. Blåsinkubation 1 timme och förstaportionsurin. Hos kvinnor kan provet tas från vagina eller cx. Vaginalprov taget av kvinnan själv rekommenderas i första hand. Urinprov har lägre känslighet och bör inte användas för kvinnor. Vid gynekologisk undersökning kan prov tas från vaginaltoppen om inte kvinnan redan tagit ett prov själv före undersökningen. Falskt negativa provsvar kan förekomma. Vid fortsatt misstanke om M. genitialium infektion bör nytt prov tas. PROVTAGNINGINSTRUKTIONER Vaginalprov (provset med orange etikett): Informera kvinnan om att föra in provpinnen en bit i slidan och rotera den ett par varv. Provpinnen stoppas sedan ner i provröret, bryts av och locket skruvas åt. Provpinnen ska stanna kvar i provröret. Prov på män (provset med gul etikett): Första portionen urin skall tas. Det är viktigt att bara en liten mängd av den allra första urinen samlas upp. Blåinkubation minst 1 timme. För detaljerad information kring provtagning var god se: Giltigt till

6 Handläggning av positivt M. genitalium-prov M.genitalium faller inte under smittskyddslagen men då infektionen är sexuellt överförd bör aktuell/a partners erbjudas tid på mottagningen för provtagning. Patienten rekommenderas att avstå från oskyddat sex tills behandlingen är avslutad. Behandling Data för behandling av kvinnor är otillräcklig men i klinisk praxis behandlas kvinnor med cervicit/uretrit på samma sätt som män. Makroliden azitromycin är förstahandsalternativ vid behandling av M. genitalium. Resistensutveckling mot makrolider är vanligt. Resistensnivån i Sverige uppskattas till %. Även mot andrahandsmedlet moxifloxacin (kinolon) har resistens beskrivits. VID OKOMPLICERAD URO-GENITAL M.GENITALIUM-INFEKTION 1. Azitromycin 500 mg x 1 peroralt dag 1 följt av 250 mg x 1 peroralt i 4 dagar, t.ex. T.Azitromax. 2. Vid behandlingssvikt med azitromycin ska reinfektion uteslutas. Vid misstänkt makrolidresistens är resistensdiagnostik av värde. Vid påvisad makrolidresistens kan peroralt moxifloxacin 400 mg x 1 i 7 dagar ges, t.ex. T. Avelox. Observera att levertoxicitet och resistensutveckling har rapporterats vid behandling med moxifloxacin. VID SAMTIDIG KLAMYDIA Om ingen behandling getts primärt rekommenderas azitromycin 500 mg x 1 peroralt dag 1 följt av 250 mg x 1 peroralt i 4 dagar. UNDER GRAVIDITET Behandling skall om möjligt undvikas under första trimestern. Efter första trimestern kan azitromycin ges enligt ovan. OBS! Moxifloxacin är kontraindicerad till gravida. VID AMNING Avvakta behandling om möjligt tills amningen avslutats. Vid kliniska symptom kan erytromycin i hög dos, 500 mg x 4 peroralt i 10 dagar prövas. VID EXTRAGENITAL MYCOPLASMA GENITALIUM Behandling som vid okomplicerad infektion. Giltigt till

7 VID KOMPLICERAD INFEKTION (T.EX. ENDOMETRIT/SALPINGIT) Kunskaper om behandling av komplicerade infektioner är otillräckliga. Förlängd behandlingstid med azitromycin 500 mg dag 1, följt av 250 mg dag 2 10 (14) rekommenderas. Uppföljning Kontroll 4 veckor efter påbörjad behandling rekommenderas för gravida och ammande kvinnor. Giltigt till