Helix Lund STADSBYGGNADSKONTORET PRESENTERAR AKTUELLA PROJEKT I LUND

Transkript

1 Helix Lund 2005 STADSBYGGNADSKONTORET PRESENTERAR AKTUELLA PROJEKT I LUND 1

2 HELIX LUND Någon gång per år samlar jag min ledningsgrupp på Stadsbyggnadskontoret för att analysera verksamheten lite mera grundligt än vad vi brukar hinna med på våra måndagsmöten. Vi tar tåget och lämnar Lund för att få lite distans till det dagliga arbetet. Temat för dessa övningar brukar var Position och Riktning en ganska allmängiltig ansats men ofta mycket givande. På motsvarande sätt har kommunledningen under satt fingret på Lund vilken är kommunens position och vart är den på väg? Resultatet har blivit ett väl genomarbetat utvecklingsprogram med omvärldsanalys, vision för Lund 2013 och en handlingsplan. Med denna första utgåva av HELIX LUND vill vi på stadsbyggnadskontoret bidra till diskussionen genom att orientera något om vad som faktiskt sker. Vi tror nämligen att stadens fysiska uttryck och förändring i mångt och mycket återspeglar det som sker även under ytan i människors drömmar och förväntningar och i alla de beslut och processer som på olika sätt vittnar om en stark tilltro till Lunds framtid. Det känns som en angelägen uppgift att förmedla sådana bilder. Ordet HELIX kommer från grekiskan och betyder spiral. Som metafor används ordet för att uttrycka en positiv utveckling, t ex i sammansättningen Tripple Helix som syftar på den samverkan som eftersträvas mellan samhälle, universitet och näringsliv något som i hög grad gäller för Lund. Ett annat exempel är den spiral som används som symbol för kommunens utvecklingsprogram (dec. 2004). På de följande sidorna visas ett axplock av alla de projekt av olika slag som just nu är aktuella i Lund. Vi kommer bokstavligen att förmedla i huvudsak bilder, men genom hänvisning till respektive handläggare på kontoret finns möjlighet att inhämta ytterligare information. Gör gärna det! Arbetsläget just nu (maj 2005) på stadsbyggnadskontoret är mycket intensivt. Alla arbetar för fullt för att försöka tillmötesgå såväl de politiska kraven som förfrågningarna från företag och allmänhet. Dessutom försöker vi tänka långsiktigt och upprätthålla en god planberedskap. I kommande utgåvor av HELIX LUND kommer vi att berätta mer om vår verksamhet och hur vi i samverkan med andra kan bidra till en fortsatt positiv utveckling i Lund och i regionen. Anders Tingvar Stadsbyggnadsdirektör Stadsbyggnadskontoret är byggnadsnämndens förvaltning. Kontoret har ca 65 anställda med en årlig omsättning av 42 miljoner varav 25 miljoner (60%) utgör externa intäkter för levererade tjänster. Verksamheten är organiserad i tre avdelnigar jämte stabs- och ledningsfunktioner. De viktigaste arbetsuppgifterna är strategisk och fysisk planering, bygglov och rådgivning samt fastighetsbildning och geografisk informationshantering. Helix Lund nr UTGIVEN AV: Stadsbyggnadskontoret i Lund ADRESS: Box 41, Lund TELEFON: FAX: E-POST: stadsbyggnadskontoret@lund.se HEMSIDA: ANSVARIG UTGIVARE: Anders Tingvar OMSLAGSFOTO: Kasper Dudzik (Språk- och litteraturcentrum) ÖVRIGA FOTON: Kasper Dudzik, Ole Jais, Ingvar Nilsson, Annika André TRYCK: Grahns Tryckeri AB LAYOUT OCH PRODUKTION: Annika André Stadsbyggnadskontoret, Lund

3 Värna och Vinna Staden en stadspolitik för Lund Kommunens översiktsplan Öpl-98 handlar i huvudsak om vilka markområden som måste reserveras för framtida utbyggnad av bostäder, verksamheter och infrastruktur samt hur andra allmänna intressen ska kunna tillgodoses framöver. För staden Lund är redovisningen relativt översiktlig och en fördjupning av vissa frågeställningar har känts angelägen. Mot denna bakgrund, men också på grund av det stora intresse som finns för de urbana frågorna, fick Stadsbyggnadskontoret i dec uppdraget att försöka formulera ett samlat förhållningssätt till staden som helhet en stadspolitik för Lund. Arbetet har väckt stort intresse och många har bidragit till det förslag som nu är på väg fram till fullmäktige för godkännande. Förslaget behandlar åtta olika teman (se nedan). Inom sju av dessa finns förslag till ställningstagande vad gäller inriktning och mera konkreta åtgärder. 1 kulturarvet 2 arkitektur och kultur 3 stadens entréer 4 stadens parker, gator och torg 5 detaljhandel 6 tillgänglighet 7 hållbar utveckling 8 identitet, position och ambition (diskuterande) Om fullmäktige godkänner förslaget, blir det möjligt att hantera såväl sektorsprogram som olika delfrågor på ett mera nyanserat sätt än tidigare. Staden får en ny plattform och idébank för kommande utmaningar risken för suboptimeringar minskar väsentligt. Planen skiljer sig från traditionella planer i den meningen att den inte innehåller så många kartor, utan snarare är tematisk. Den ger inte svar på allt, utan ska ses som en plattform för kommande debatt och förslag om t ex bevarandefrågor, trafik och tillgänglighet, detaljhandel, stadens offentliga rum samt hållbar utveckling. Man måste nog föreställa sig att förväntningarna om en fortsatt framsynt planering av Lund kommer att vara mycket högt ställda. Därtill kommer det faktum att Lund måste vara en viktig drivkraft för den regionala utvecklingen och dessutom konkurrera med andra universitetsstäder när och fjärran om såväl forsknings- och utbildningsanslag som om de duktigaste studenterna och om de kunskapsorienterade företagen. Vad innebär visionen om Idéernas Lund 2013 mera konkret? Vad måste göras på kort sikt här och nu? Stadsbyggnadskontoret kommer i nära samarbete med Tekniska Förvaltningen att prioritera dessa arbetsuppgifter de närmaste åren. Citysamverkan År 2003 bidades Lunds Citysamverkan en ideell förening med kommunen, Lunds Handelsförening och Fastighetsföreningen Leve Lund som medlemmar. En Citysamordnare har anställts, vilket ger förbättrade möjligheter att genomföra förbättringar och evenemang av olika slag. Ekonomin är dock svag och måste förbättras. Av särskild betydelse är naturligtvis detaljhandelns situation i stadskärnan. En handelspolicy (finns i kap. 5 i Värna och Vinna Staden) kan förhoppningsvis ge stöd för de etableringsärenden som under lång tid har avvisats i brist på underlag. KONTAKTPERSONER FÖR VÄRNA OCH VINNA STADEN: Anders Tingvar , Annika André KONTAKTPERSON FÖR LUND CITYSAMVERKAN: Cityledare Torbjörn Fride

4 Margretedal och Karhögs torg Flygfoto: Ingvar Nilsson MARGRETEDAL LKF Södra vägen Skanska Riksbyggen Malmövägen KARHÖGS TORG 4 Söder om Lunds stadskärna, norr om Södra vägen, genomgår ett tidigare småindustriområde en om vandling till bostadsområde. Området, som kallas Margretedal innehåller i den aktuella etappen fyra punkthus i 13 våningar uppförs, de två östra av Riksbyggen (74 bostadsrätter) och de två västra av Skanska (74 bostadsrätter). Tre hus väster om dessa uppförs av Skanska (ca 65 bostadsrätter) och fyra hus längst i väster uppförs av Lunds Kommuns Fastighets AB, LKF (150 hyreslägenheter). Byggandet av de fyra punkthusen påbörjades i januari BYGGHERRAR: Riksbyggen, Skanska, Lunds Kommuns Fastighets AB ARKITEKTER: Arne Jönsson, Arkitektlaget i samarbete med Mario Campi Inger Thede, Michelsen Arkitekter, Ulf Cadefors, Fojab Arkitekter Vlade Naumovski, Plan- och byggnadskonst TIDSPLAN: Inflyttning i första etappen beräknas ske 2006 KONTAKTPERSON FÖR DETALJPLANEN: Lars-Göran Rickt

5 - omvandlingsområden i Lund Illustrationer: SYD ARK Arkitekter AB Karhögs torg, sydväst om Margretedalsområdet behöver rustas upp och i samband med detta byggs det två nya bostadshus med sammanlagt ca 100 hyreslägenheter. Ett nytt punkthus i tretton våningar byggs vid Järnåkravägen. Utmed Mellanvångsvägen byggs ett bostadshus i nio våningar. Båda husen får lokaler i bottenvåningen. På torget blir det bland annat plats för besöksparkering och under torget blir det parkering för de boende i området. Torget knyts samman med Margretedal och stadskärnan genom en gång- och cykeltunnel under Södra vägen vid korsningen Mellanvångsvägen-Tullgatan. BYGGHERRE: Lunds Kommuns Fastighets AB ARKITEKT: Mårten Belin, SYD ARK Arkitekter AB TIDSPLAN: Detaljplanen är (i augusti 2005) överklagad KONTAKTPERSON FÖR DETALJPLANEN: Lars-Göran Rickt

6 Bostadsrätter i kvarteret Vipemöllan Autostradan Thulehems- vägen Dalbyvägen Sandbyvägen Foto: Kasper Dudzik Illustrationer: NCC Boende 6 I parken kring Vipeholm bygger NCC Boende åtta flerfamiljshus i fyra till sex våningar, med 15 bostadsrättslägenheter i varje hus. Inflyttningen är påbörjad. Vipeholm uppfördes på 1930-talet som anstalt för sinnesslöa. Under 1950-talet fanns det 1000 patienter inom området. Under 1980-talet lades anstalten ner. Under de senaste 20 åren har Vipeholm genomgått en omvandling. Idag inryms en av Lunds gymnasieskolor, Vipeholmsskolan, i området och bostäderna är under uppförande. BYGGHERRE: NCC Boende ARKITEKT: Henrik Jais-Nielsen Mats White Arkitekter AB TIDSPLAN: Inflyttning påbörjad

7 Bostadsrätter i kvarteret Päronet Illustrationer: Visualisera (flygfoto: Ingvar Nilsson, stadsbyggnadskontoret) Malmövägen Ruben Rausings g Autostradan Strax norr om Tetra Pak, i kvarteret Päronet i södra delen av Lund bygger JM AB bostadsrättslägenheter. Den första etappen innehåller två hus i den västra delen av kvarteret med 42 lägenheter. Inflyttningen kommer att påbörjas under I en senare etapp bygger JM AB ytterligare tre hus i samma kvarter. BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Vlade Naumovski, Lund TIDSPLAN: Etapp I har inflyttning under 2005, etapp II 2006 KONTAKTPERSON FÖR DETALJPLANEN: Ole Kasimir

8 Ny trafikplats vid Tetra Pak Ruben Rausings gata Autostradan E22 8 Planering pågår för att möjliggöra: en ny trafikplats på E22 förlängning av Ruben Rausings gata genom kv Jöns Petter Borg återplantering av Råbyholms allé och en ny gång- och cykeltunnel under E22. utveckling av Råbyholms trädgård nytt kontor och hotell norr om den nya delen av Ruben Rausings gata. ny bebyggelse i det tidigare vägreservatet skydd av kulturmiljön vid Råbyholms gård utökad kvartersmark i zonen längs E22 BYGGHERRAR: Midroc, Briggen ARKITEKTER: Brunnberg & Forshed, Lloyd s, Liljewalls TIDSPLAN: Lunds kommun planerar för ett genomförande så snart finansieringen av trafikplatsen är klar. Tidigast KONTAKTPERSON FÖR DETALJPLANEN: Ole Kasimir

9 Besökscentrum besökare till Lunds domkyrka får bättre service Klosterg Kyrkog Bredgatan St Södergatan Ca personer besöker årligen Lunds domkyrka som är kommunen största turistattraktion. Det besökscentrum som ska uppföras skall erbjuda turister och andra en samlingsplats före och efter besöket i domkyrkan. Byggnaden skall också inrymma Lunds Turistbyrå, en samlingssal för ca 100 personer, kontors- och mötesrum, ett café med takterass, utsiktsgalleri och toaletter. Detaljplaneförslaget grundar sig på det vinnande förslaget i den arkitekttävling som Domkyrkorådet anordnat. Totalt 353 bidrag lämnades in. BYGGHERRE: Domkyrkorådet ARKITEKT: Carmen Izquierdo Lázaro, Stockholm TIDSPLAN: Planen förväntas antas av kommunfullmäktige hösten 2005 KONTAKTPERSON FÖR DETALJPLANEN: Malin Sjögren

10 Lunds stad växer åt öster Sandbyvägen Illustration: White arkitekter, Malmö Vikingavägen Dalbyvägen Illustration: Arken Arkitekter, Stockholm 10 Stadsdelen Linero, med ca 5000 invånare byggdes ut under åren En större komplettering av stadsdelen skedde Nu planerar Lunds kommun för en utbyggnad, Linero-Norränga, med minst 1500 bostäder öster om den nuvarande stadsdelen. Som ett led i planeringen fick 4 arkitektkontor parallellt arbeta med att ta fram förslag till hur detta skulle kunna göras. Tävlingen uppmärksammades under rubriken Aktuell plan i tidskriften PLAN BYGGHERRAR: inte utsedda ARKITEKTER: inte utsedda FÄRDIGSTÄLLANDE: utbyggnaden beräknas påbörjas tidigast 2008 KONTAKTPERSON FÖR PLANEN: Åke Hellström

11 Råbylund början på en större utbyggnad söder om Linero och Dalbyvägen Dalbyvägen Sandbyvägen Detta är första etappen i en större bostadsutbyggnad av Råbylund och här kompletteras den befintliga bebyggelsen i norra Råbylund med låga bostadshus. Etapp 1 omfattar ca 100 bostäder (60 lägenheter hyresrätter i radhus och stadsvillor och 40 enfamiljshus bostadsrätt eller äganderätt). Området får en tratiksäker gång- och cykelförbindelse med Linero genom en tunnel under Dalbyvägen. BYGGHERRAR: Axlin-gruppen, Veidekke, LB-Hus ARKITEKTER: Atrio arkitekter, Villa Arkitektur TIDSPLAN: Etappen påbörjas 2006 KONTAKTPERSONER FÖR DETALJPLANEN: Kristina Nilsson och Ole Kasimir

12 Östra Torn III Kristineberg Autostradan Spelmansvägen Utmarksvägen Veidekke 12 I området mellan Utmarksvägen och Neversvägen i nordöstra Östra Torn byggs det ca 180 lägenheter med hyresrätt och 150 lägenheter med bostadsrätt. Det är främst smålägenheter med markant inslag av studentbostäder, men det byggs också familjebostäder. Ett daghem byggs i den norra delen av området. BYGGHERRAR: Kristineberg, Veidekke ARKITEKTER: White Arkitekter, Landskronagruppen TIDSPLAN: Byggandet påbörjas hösten 2005 KONTAKTPERSON FÖR DETALJPLANEN: Britt-Marie Jonsson

13 Linero III JM Bygg NCC Skanska Midroc Utmarksvägen Sandbyvägen Lunds Kommuns Fastighets AB Dalbyvägen Myresjöhus Öster om nuvarnade Linero, söder om Sandbyvägen byggs 325 lägenheter i 1-5 våningar. Det blir 120 lägenheter med hyresrätt, 86 med bostadsrätt och 119 med äganderätt. Den högre bebyggelsen är koncentrerad till områdets centrala del, nära en ny hållplats för Lundalänken. Området har delats in i flera mindre delar som fördelats bland olika byggherrar. Dessa är Skanska, LKF, JM, PEAB, Riksbyggen, Myresjöhus, Midroc och NCC. I anslutning till området ges det plats för en fortsättning av Lundalänken - mot Dalby. BYGGHERRAR: Skanska Nya hem, LKF, JM, Peab Sverige AB, Riksbyggen, Myresjöhus, Midroc, NCC Construction AB ARKITEKTER: Fojab Arkitekter, WSP Arkitektur, Marie Ericsson, FFNS White arkitekter, Henrik Jais-Nielsen Mats White Arkitekter, TIDSPLAN: Byggandet påbörjas hösten 2005 KONTAKTPERSON FÖR DETALJPLANEN: Lars-Göran Rickt

14 Språk- och litteraturcentrum Foto: Ole Jais Getingevägen BMC SPRÅK- OCH LITTERATUR- CENTRUM Sölvegatan Tornavägen Foto: Ole Jais 14 Den nya byggnadens huvudentré vänder sig mot UB-parken. Byggnaden innehåller bibliotek och humanistlab och knyter samman tre befintliga institutionsbyggnader, Humanisten, Absalon och Lingvisthuset (tidigare Geologen), kring ett gemensamt entrétorg. Den nya centrumbildningen innebär att Lunds universitet samlar den tidigare utspridda språk- och litteraturverksamheten. Språk- och Litteraturcentrum fick Lunds kommuns Stadsbyggnadspris 2004 och nominerades samma år till Kasper Sahlinpriset. BYGGHERRE: Akademiska Hus i Lund AB, Lunds Universitet ARKITEKTER: Henrik Jais-Nielsen, Mats White, Nils-Erik Landén FÄRDIGSTÄLLANDE: Invigning hösten 2004

15 BioMedicinsktCentrum etapp D I Biomedicinskt Centrum (BMC) samlas och koncentreras forskning som tidigare varit lokaliserad till olika platser i Lund. Hus D är den femte och sista etappen i utbyggnaden av Biomedicinskt centrum i Lund. Tidigare etapper utgörs av Cellbiologiblocket (hus B och C), Neurocenter (hus A) och BMC studentcentrum och en äldre medicinarlänga. Hus D kommer att innehålla laboratorier för cellbiologisk forskning och lokaler för administration. BYGGHERRE: Akademiska hus i Lund AB ARKITEKT: White Arkitekter AB FÄRDIGSTÄLLANDE: Etapp D färdigställs under

16 Bo i Dalby Påskagänget och Kvarnskon Hällestadsvägen Malmövägen Veberödsvägen Kv Kvarnskon, Veidekke och LB-hus LKF Rv 11 Riksbyggen Midroc NCC Myresjöhus 16 Lunds kommun samverkar med de byggherrar som bygger bostäder i Dalby. Detta sker genom en särskild satsning som fått namnet Bo i Dalby. Påskagängets två första etapper innehåller ca 215 markbostäder i 1-2½ våningar med olika upplåtelseformer. Området har delats in i flera mindre delar som fördelats bland olika byggherrar. Dessa är Skanska, LKF, JM, PEAB, Riksbyggen, Myresjöhus, Midroc och NCC. I kvarteret Kvarnskon, vid Hällestadsvägen, bygger Veidekke Bostadsoch Fastighets AB och LB-Hus varsin grupp om 8 markbostäder om 4-5 rum och kök. BYGGHERRAR: Skanska, LKF, JM, PEAB, Riksbyggen, Myresjöhus, Midroc, NCC, Veidekke, LB-Hus ARKITEKTER: Fojab Ark., Marie Ericsson Arkitektkont., White Ark., Myresjöhus fj-arkitekter, SWECO/FFNS Ark., SYD ARK Arkitektkontor TIDSPLAN: De första detaljplanerna är i augusti 2005 överklagade KONTAKTPERSON FÖR DETALJPLANEN: Lars-Göran Rickt

17 Södra Sandby I Södra Sandby är bostadsområdet vid Törnsångarevägen, norr om Fågelsångsvägen färdigbyggt och inflyttningen är klar. På Kyrkovången har utbyggnad pågått under flera år och i den sista etappen pågår nu utbyggnaden av ett grupphusoch ett fribyggarområde. Därmed avslutas Etapp III av Kyrkovången som sammanlagt får 105 stycke-, grupphus och marklägenheter, med såväl ägande- som hyresrätter. På längre sikt planeras ytterligare utbyggnad norr om Kyrkovången III, Norreholm, men det dröjer några år. Några fribyggartomter planeras vid gamla Hemvärnsgården. BYGGHERRAR: Törnsångarevägen; Fastighets AB Komstad Kyrkovången III; LKF, Myresjöhus, Värsåsvillan, Trivselhus Götenehus, LB-Hus, Eksjöhus, enskilda 17

18 Veberöd Nytt bibliotek och medborgarkontor. Bostäder 18 Biblioteket och medborgarkontoret har flyttat in i nya lokaler vid Dalbyvägen mitt i centrala Veberöd och veberödsborna har därmed fått en efterlängtad mötesplats. Skanska har byggt och fortsätter bygga bostäder enligt BoKlok-konceptet vid Idalavägen. Där byggs det också 18 villor där tomterna fördelats via kommunens tomtkö och LKF bygger hyresrätter i marklägenheter. Norr om Dalbyvägen på utfarten mot Dalby bygger Myresjöhus 60 villor med äganderätt och fyra tomter fördelas via tomtkön. I nordöstra utkanten av samhället, vid Videvägen planeras 24 nya villatomter med Casa Propria som exploatör. Vid Annelund planeras på längre sikt ca 100 småhus i grupp. PLanerad byggstart 2010.

19 Genarp Skola och idrottshall. Bostäder Äntligen har Genarp fått sin högstadieskola, sin idrottshall och en ny fritidsgård. Det byggs också bostäder i Genarp. LB-hus och LKF har byggt vidare på Kryddvången och kommunen har sålt fribyggartomter. Vid Gräntingevägen i sydvästra Genarp påbörjas inflyttning 2005 i 12 grupphus. Norr och österom kyrkan planeras ca 100 bostäder med olika upplåtelseformer. Inflyttningen planeras påbörjas under BYGGHERRAR: Lundafastigheter (skola fritidsgård och idrottshall) LB-hus, LKF, Emil Hribsek ARKITEKTER: Villa Arkitektur, Marie Ericsson Arkitektkontor TIDSPLAN: Detaljplanen norr om kyrkan är utställd under hösten 2005 KONTAKTPERSON FÖR DETALJPLANEN: Malin Sjögren

20 Brunnshögsområdet Brunnshög 2040 Vision av White arkitekter - Förstudie mars Brunnshögsområdet är sedan början av 90-talet planerat som en fortsättning på IDEON för kunskapsorienterad verksamhet. Samarbetsavtal har tecknats med fem olika fastighetsbolag för att profilera och utveckla området. Diskussioner om Tredje generationens forskarparker och möjligheterna att föra planeringen vidare ut mot Odarslöv har inneburit en omvärdering av det tidigare synsättet. Samtalen handlar nu om att planera en helt ny stadsdel med ett blandat innehåll och med Kungsmarken som ett närbeläget rekreationsområde med stora kvaliteter. Verksamheter ska således blandas med både bostäder, kultur och kommersiell service. Den nya visionära inriktningen är inte färdigberedd och har inte bekräftats politiskt, men kommer att prövas i samband med kommande detaljplanering under Bilden på denna sida är hämtad ur en förstudie som utförts av White Arkitekter mars 2005, och illustrerar en tänkbar bebyggelsestruktur med blandat innehåll ut mot Odarslöv ca 2040.

21 Bostäder på Brunnshög Illustrationer till fördjupningen av översiktplanen för Brunnshög Greger Dahlström 1997 Norra Ringen Solbjersvägen Autostradan Här ser vi några exempel på de illustrationer som hittills varit vägledande för planeringen av Brunnshögsområdet. Temat är hus i park och föreställningen har varit att man därigenom kan skapa en attraktiv miljö för människor och företag. Brinovas pågående bostadsprojekt med både hyresrätt och bostadsrätt indikerar att Brunnshögsområdet mycket väl även kan innehålla bostäder. Kanske blir det som det ofta blir i Lund en kombination med lite av varrje så att alla blir nöjda! En spännande utveckling är på gång vi återkommer! BYGGHERRE BOSTÄDER: PEAB (Brinova) ARKITEKT: Möller Arkitekter AB TIDSPLAN: Etapp 1, 96 lgh, hyresrätt, inflyttade Etapp II, 83 lgh, bostadsrätt, inflyttning pågår Etapp III, 50 lgh, bostadsrätt, beräknad inflyttning KONTAKTPERSON FÖR PLANERINGEN: Christer Källqvist

22 Sockerbruksområdet - Lund växer inåt Illustration: Dominik Darasz, DKD Perspektiv 22 Sockerbruksområdet Stenstaden får ta språnget över järnvägen och även på den västra sidan byggs stad i klassisk mening, med dess variation i form och innehåll. Stadskärnan utvidgas och nya attraktiva bostäder och arbetsplatser skapas. Stenstadens täthet, skala och varierade utbud eftersträvas. Olika verksamheter ska integreras i området. Inom området finns plats för olika slags arbetsplatser, bostäder för olika behov, butiker, skola, rekreation och idrott. En annan förutsättning för en livaktig stadsmiljö är genomströmning och flöden. Det ger underlag för service och bidrar till mångfald. Områdets entréer ges en omsorgsfull utformning. Barriäreffekten av järnvägen och Kung Oskars väg har ska så långt möjligt överbryggas. MARKÄGARE: HSB, Wihlborgs, Tetra Pak, Lunds Kommun, privata ägare ARKITEKT: HSB planerar byggstart hösten 2006 för kvarteren vid korsningen Fabriksgatan Kung Oskars väg. Arkitekt: Syd Ark Arkitekter AB. KONTAKTPERSON FÖR DETALJPLANEN: Ole Kasimir,

23 I nästa nummer av Helix bland annat: Lundalänken II till Dalby Lundalänken ska föras vidare till Dalby och förberedas för konvertering till spårburen trafik. Hyreshus på Ladugårdsmarken Med ett nytt byggkoncept och kraftfull arkitektur uppförs sex flerbostadshus med hyresrätter i norra Lund med cykelavstånd till IDEON och det framtida Brunnshög. Skissernas Museum En efterlängtad utbyggnad av Skissernas Museum kunde invigas i mars 2005 i närvaro av bl a Oskar Reutersvärd som hedras med en utställning. MAX IV och ESS-anläggning Två, helt olika forskningsanläggningar av betydande omfattning kan vara på väg till Lund med tänkbar placering inom Brunnshög-Odarslövsstråket. Ansökan om lokaliseringsprövning har inlämnats till Byggnadsnämnden av Universitetet i april Mårtenstorget och Ö Mårtensgatan Flera viktiga projekt är aktuella i den östra delen av stadskärnan butiker, restauranger, kontor och bostäder med torghandeln i centrum kommer att göra denna del av staden ännu mera attraktiv. Haraldsfält Den första utbyggnadsetappen ska inom kort påbörjas i Stångby strax norr om Lund. JM bygger. Masterplan för LUND C Jernhusen och stadsbyggnadskontoret har inlett arbetet med en masterplan för LUND C för att kunna möta framtidens krav på god kollektivtrafik i en av regionens viktigaste knutpunkter. Innovationernas Hus Teknikbrostiftelsen och IDEON funderar på ett Innovationernas Hus för att marknadsföra Lunds unika innovationsklimat. 23

24 Stadsbyggnadskontoret, Box 41, Lund, (vx), Bangatan 10 A, Lund,