Helix Lund. stadsbyggnadskontoret presenterar aktuella projekt i lund

Transkript

1 Helix Lund 2007 stadsbyggnadskontoret presenterar aktuella projekt i lund

2 HELIX LUND Så var det åter dags för HELIX LUND, nu för tredje gången. Stadsbyggnadskontoret vill med denna publikation visa på några av de aktuella projekt vi arbetar med. Projekten presenteras här mest som aptitretare. Vill man veta mera går det bra att kontakta stadsbyggnadskontoret, Som ny stadsbyggnadsdirektör i Lund vill jag passa på att presentera mig. Jag är arkitekt, utbildad i Lund och har tidigare arbetat både statligt, kommunalt och privat. Senast kommer jag från Ystad där jag var stadsarkitekt och förvaltningschef. Jag tror att det är bra att ha stor bredd i kunskap och intresse. Jag tycker det är viktigt med regional samverkan och har i många år varit aktiv i bland annat Öresundssamarbetet. Stadsbyggnad skall naturligtvis vara i fokus och det att bygga stad har i alla år varit mitt stora intresse. I Lund är kulturmiljön särskilt viktig, en fråga som alltid engagerat mig. Sist men inte minst är det nödvändigt med ett stort engagemang i arkitektur- och gestaltningsfrågor. De projekt vi väljer att presentera i HELIX är inte bara med för att de är aktuella, de är också projekt där vi tycker att resultatet tillför Lund något extra. Det handlar om god arkitektur, omsorgsfull gestaltning eller förbättrade funktioner så som uppslaget Tillgängligare Lund lyfter fram. Omoch påbyggnaden av husen i Fredslyckan är ett exempel på både ny spännande gestaltning och en bättre tillgänglighet. Tillbyggnaden till Arkivmuseet är en exponent för god och spännande arkitektur. Arkitekt Johan Celsing ritade och byggnaden fick Lunds kommuns stadsbyggnadspris Ur motiveringen kan man bland annat läsa att den elegant utformade byggnaden både berikar platsen och den äldre byggnaden. Ett exempel på att arkitektur kan engagera är Lunna Töser vid Södra Vägen. Jag har mött många som haft synpunkter på byggnaderna, både jublande och kritiska. Konstateras kan i alla fall att de är en kraftfull del i omdaningen av denna del av Lund som tidigare präglades av ett upplöst stadsrum. Förutom arkitekterna i de valda projekten har naturligtvis entreprenörer och fastighetsägare en stor roll i att resultatet blivit bra. Bland dessa finns i Lund en stark vilja att samverka och att hålla en hög kvalitet. Till sist vill jag framhålla stadsbyggnadskontorets duktiga och engagerade medarbetare som en viktig faktor i arbetet. Utan deras skickliga samordningsinsatser, kreativa idéer och ihärdiga vridande och vändande på tingen hade resultatet inte blivit lika tillfredställande som detta nya nummer av HELIX visar. Stadsbyggnadskontoret jobbar nu ihärdigt vidare, i samverkan med alla parter i processen för ett ännu bättre och vackrare Lund. Inga Hallén Stadsbyggnadsdirektör Helix Lund 2007 utgiven av: Stadsbyggnadskontoret i Lund adress: Box 41, Lund telefon: fax: e-post: stadsbyggnadskontoret@lund.se hemsida: ansvarig utgivare: Inga Hallén omslag: Lunna Töser, foto Kasper Dudzik övriga bilder: Kasper Dudzik, Annika André, Christin Jönsson, Birgitta Rydberg Mitchell rekdaktion: Christer Källqvist, Bengt Aronsson, Lars-Eric Holmgren, Annika André layout och produktion: Annika André tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB Stadsbyggnadskontoret, Lund

3 Lunds stadsbyggnadspris 2006 Stadsbyggnadspriset 2006 tilldelades arkitekt Johan Celsing för till- och ombyggnad av Skissernas museum. Tillbyggnaden har genom sitt anspråkslösa lugn och likväl självklara auktoritet på ett känsligt och sinnrikt sätt fogats till den omgivande bebyggelsen och utgör en sammanbindande länk mellan de olika angränsande byggnaderna. Med elegant gestaltade fasader och med stor omsorg om detaljer, bildar den nya museitillbyggnaden en fond mot parkrummet, som förstärker entréplatsen och berikar den äldre museibyggnaden. I samspelet med den nya skulpturgården har Skissernas Museum fått en naturlig och välkommen annonsering mot staden. Byggherre: Statens Fastighetsverk Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor, Stockholm Skissernas museum vann Betongvaruindustrins arkitekturpris 2006

4 Tillgängligare Lund Före: Framför entrén finns en onödig kant som kan tas bort. Efter: När gatstenen har höjts har nivåskillnaden utjämnats. Många hinder är lätta att åtgärda För att öka tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i lokaler som betjänar allmänheten är fastighetsägare skyldiga att se till att enkelt avhjälpta hinder försvinner. Sådana hinder kan t ex vara nivåskillnader, tunga dörrar, bristande skyltning etc. Boverket har utfärdat föreskrifter för hur detta ska gå till. Reglerna trädde i kraft i dec Vad gör Lunds kommun I stadsmiljön har t ex busshållplatser byggts om, trottoarer fasats av och fler sittbänkar placerats ut. Övergångsställen och passager har fått taktil information för att underlätta för synskadade. På Väster och i Centrum har arbetet kommit längst. Inom ramen för projektet Tillgängliga Lund pågår arbetet med inventering och granskning av publika lokaler. Fastighetägare kontaktas av stadsbyggnadskontoret, som ger förslag på åtgärder som förbättrar tillgängligheten.

5 Överst Trappor är hinder som åtgärdats med fast ramp invändigt resp utvändigt. Tunga dörrar avhjälps enkelt med dörrautomatik. Mellersta raden Kontrastmarkering av trappsteg med tre olika metoder: målning, list, respektive inläggning. Ledstång som ger stöd vid nedersta steget och en ledstång som viker runt hörnet och förlängs över inbrottsskydd. Nederst Ledstänger av två modeller med infästning i trappsteg. En ringanordning och Hk-skylt som upplysning att det finns en lös ramp eller alternativ entré. Rampen - ett alternativ som kan vara en lösning där utjämning av nivåskillnader inte är möjligt på annat sätt. Rampen förvaras lätt åtkomlig i lokalen. Vad gör fastighetsägarna På flera håll i staden har fastighetägare gjort insatser som visar att det med små medel går att åstadkomma förändringar som betyder mycket för tillgängligheten. Vi har här valt att lyfta fram några sådana exempel. Lunds hemsida: Mer om Lunds arbete med tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder på Föreskrifterna: Boverkets föreskrifter: BFS 2003:19 HIN-1 Lästips: Enklare utan hinder, Boverket 2005 Kontaktpersoner: Jan-Erik Johansson och Christin Jönsson

6 Hyresbostäder på Klostergården Akelius fastigheter har uppfört fyra flerbostadshus vid Nordanväg öster om Klostergårdens centrum. Två av husen innehåller studentbostäder och två innehåller hyreslägenheter. Bostäderna utgör ett tillskott både för bostadsförsörjningen i Lund och för serviceunderlaget i området. Byggnaderna som är sex våningar höga har delvis utförts i rött fasadtegel, för att så långt möjligt ansluta till det ursprungliga Klostergårdens karaktär. Bilplatsbehovet tillgodoses med markparkering, vilket minskar möjligheten till grönt på tomten. Närheten till Klostergårdsfältet är därför av största vikt. Byggherre: Akelius Arkitekt: Eurocon Arkitekter AB, Jan Nygren Antal lägeneheter: 270 hyresrätter, varav 185 st för uthyrning till studenter

7 Opalen - bostadsrätter i centrum I kvarteret Utsädet ligger bostadsrättsföreningen Opalen, intill det till studentbostäder ombyggda gamla spannmålsmagasinet. Den nya byggnaden har utformats i anslutning till befintlig bebyggelse i kvarteret. Närheten till stambanan kräver särskild hänsyn till säkerhet och tågbuller. Byggnaden har något större parkeringskällare än vad som erfordras för fastighetens eget behov, eftersom det finns ett betydande underskott på parkeringsplatser på tomtmark i området. Fasaderna är klädda med keramiska plattor i två nyanser. Inglasning av balkonger mot järnvägen gör dem användbara för utevistelse. Byggherre: Fastighets AB Leksaken Arkitekt: Peter Torudd Antal lägenheter: 152 bostadsrätter

8 Första etappen av Linero III är klar Linero III är en del av Lunds särskilda bostadssatsning som har blivit en del av ett nytt arbetssätt. Det kallas ökat bostadsbyggande och är ett utvecklat samarbete mellan stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen och de berörda byggherrarna. Samarbete i tidiga skeden skall höja både kvantitet och kvalitet på bostadsproduktionen. För att kunna medverka till ett långsiktigt hållbart samhälle håller Lund på att tillsammans med Malmö utveckla ett Miljöbyggprogram. Linero III innehåller såväl äganderätter som bostadsrätter och hyreslägenheter. En planerad Lundalänkshållplats ger området goda kommunikationer. Etapp II har påbörjats. Byggherrar: Skanska, Peab, JM, LKF Arkitekter: UniqHus, White Arkitekter, WSP-Arkitekter Antal lägenheter: 64 hyresrätter, 78 äganderätter/bostadsrätter, 10 fribyggarvillor Bilden visar Peabs kedjehus

9 Lunna Töser Söder om Lunds stadskärna, på ett tidigare småindustriområde (Margretedal) har omvandlingen inletts med bl a fyra höga bostadshus (Lunna Töser). Från de övre våningarna har man en enastående utsikt över slätten, vid klart väder kan man se Öresundsbron och Köpenhamn. Läget är mycket attraktivt nära stadskärnan. Byggherrar: Riksbyggen och Skanska Arkitekter: Mario Campi och Arkitektlaget Antal lägenheter: 148 bostadsrätter

10 Hyrebostäder i kv Harlösabanan I västra delen av Margretedalsområdet har byggts två flerbostadshus med hyreslägenheter. Ytterligare två ska byggas. Byggnaderna utgör ett välkommet tillskott av bostäder, i centralt läge Byggherre: LKF Arkitekt: Vlade Naumovski Antal lägenheter: 82 hyresrätter 10

11 Östra Torn III Östra Torn III ingår också i kommunens satsning på ökad bostadsutbyggnad. Inom området fortsätter utbyggnaden med bostadsrätter. Området innehåller en förskola. Byggnaderna har utformats med stor hänsyn till vägtrafikbuller från Lundalänken och Utmarksvägen. Inom överskådlig tid utgör de stadens östra begränsning. Byggherrar: Kristinebergs fastighets AB, Veidekke Arkitekter: White, Open House och Sesam Arkitektkontor, Antal lägenheter: 162 hyresrätter (varav 76 för uthyrning till studenter), 150 bostadsrätter. Bilden visar Kristinebergs fastighets AB område 11

12 Stora Tomegatan I södra delen av Stora Tomegatan har två enbostadshus uppförts som parhus i kvarteret Blekhagen. Husen i ett och ett halvt plan är till sin volym anpassade till befintlig bebyggelse i gatan, men har ett modernt formspråk i sina detaljer. De smälter fint in med den tidigare bebyggelsen. Byggherrar: Darjac Fastigheter Arkitekter: FOJAB Antal lägenheter: 2 lägenheter med äganderätt 12

13 Fredslyckan Fredslyckan på Norra Fäladen med adress Parternas gränd har genom en ny detaljplan tillåtits öka från två till fyra våningar. Ett trevligt men lite slitet miljonprogramsområde har fräschats upp och fått en ny gestalt. I samband med ombyggnaden har byggnaderna fått en bättre tillgänglighet genom installation av hissar. Byggherre: FörvaltningsAB S:t Petri Arkitekt: Peder Lindblad på Samark arkitekter. Antal lägenheter: 66 bostadsrätter 13

14 Gastelyckan snart fullbyggd 14 Gastelyckan är ett av flera verksamhetsområden i kommunen. Det öppnades Efter planläggning och utförande av allmänna anläggningar som gator, belysning m m har tomterna sålts till intresserade företag. I områdets sydligaste del uppförs nu moderna kontors- och verksamhetslokaler. Här finns flera större bilföretag med såväl utställning och försäljning som verkstad, t ex Din bil AB (bilden ovan), ritat av Robert Lavelid, Modern Line Arkitekter. Här ligger också HSB:s nya kontor och Veidekkes kontor (under uppförande). Området ska avslutas i söder med ett parkområde. Areal: 80 hektar, varav nio hektar osåld mark. Antal företag: ca 200 Antal anställda: ca 2 500, varav 31% kvinnor (siffor från 2005)

15 Pilsåker är mer än bara Nova Lund Pilsåkers verksamhetsområde har alltmer omvandlats till handelsområde. En nästan 20 år gammal detaljplan har möjliggjort ett stadsnära handelsområde. Byggnaderna är av blandad arkitektonisk kvalitet, från enkla försäljningslador till medvetet designade högklassiga byggnader. Areal: 28 ha Antal företag: ca 80, varav nästan 90% inom detaljhandel och service. Antal anställda: drygt 700, varav 57% kvinnor (siffror från 2005) 15

16 Backaskolan har blivit större Backaskolan, intill Sankt Hans backar, har byggts till för att kunna möta det ökande antalet barn på Norra Fäladen. En närbelägen lekplats har införlivats i skolgården. Eftersom skolan ligger i en sluttning har byggnaderna kunnat ges en spännande souterränglösning. Byggherre: Lunds kommun, Lundafastigheter Arkitekt: Hegelund och Marsvik Arkitektkontor 16

17 Holken - förskolan mitt i staden I kvarteret Kråkelyckan har dagiset Holken byggts till för att möta det ökade behovet av förskolor. Holken ligger mellan Ribbingska stiftelsen och Lindebergska skolan. Tillbyggnaden överensstämmer till volym och form med den tillbyggda skolan, men har i detaljer och material givits en modern form. Detta ger tillbyggnaden en egen identitet samtidigt som man upplever den som en del av den gamla förskolan. Bygglovet kunde beviljas med den gamla stadsplanen från 1931 som underlag. De tidiga diskussionerna med stadsbyggnadskontoret ledde till en utformning som i mesta möjliga mån bevarar de vackra träden. Byggherre: Lunds kommun, Lundafastigheter Arkitekt: A-plan arkitektkontor 17

18 Nya leder för cyklisterna 18 Cyklandet i Lunds stad ökar med i genomsnitt drygt 1% per år (något mer än befolkningen), men variationen mellan olika år är betydande. På olika sätt försöker kommunen att öka säkerheten för cykeltrafikanterna, allt ifrån att påverka trafikanternas beteende till att anlägga planskilda korsningar. Stor vikt läggs idag vid att utforma anläggningarna så att de skall kännas trygga att använda. Bilden visar GC-tunneln under Norra Ringen, vid Svenshögsvägen, vilken färdigställdes En liknande ljus och öppen tunnel färdigställdes 2002 under Norra Ringen vid Delfinvägen och för närvarande avslutas en vid Södra Vägen-Tullgatan i Lund. Närmast i tur står en tunnel under Revingevägen i Södra Sandby och en under Dalbyvägen vid Råbylund. Fakta: Det finns ca 23 mil cykelvägar i Lunds kommun. Det finns 65 cykelpassager av detta slag i kommunen, varav 58 i staden. Lundaborna cyklar sammanlagt ca km varje dygn, vilket motsvarar fyra varv runt jordklotet. Cirka personer cyklar till och från stadskärnan varje dygn. Kontaktperson Cykelkommunen: Anna Karlsson, tekniska förvaltningen, tel 046/

19 Lund sid 13 sid 16 sid 18 sid 11 sid 15 sid 7 sid 17 sid 3 sid 12 sid 8 sid 10 sid 9 sid 6 sid 14 Projekt som presenteras i detta nummer av Helix Lund är inritade på kartan ovan med hänvisning till den sida där projektet beskrivs. 19

20 Stadsbyggnadskontoret, Box 41, Lund, (vx), Bangatan 10 A, Lund,