Undersökningen om arbetskraftskostnader år 2008 Blankettanvisningar

Transkript

1 Undersökningen om arbetskraftskostnader år 2008 Blankettanvisningar Kommunala sektorn Bästa mottagare! Statistikmaterialet återsänds via det elektroniska datainsamlingssystemet Användaridentifikationen och lösenordet för återlämningen av materialet finns i följebrevet.

2 INNEHÅLL: 2 UNDERSÖKNINGEN OM ARBETSKRAFTSKOSTNADER ÅR VEM GÄLLER ENKÄTEN?...3 KONTAKTPERSONER...3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR DEN ELEKTRONISKA DATAINSAMLINGEN...3 FASTSTÄLLANDE AV KOSTNADER...4 NÄRINGSGREN...4 ANVISNINGAR FÖR FRÅGORNA...5 A. Antalet anställda, arbetade timmar och penninglön (euro) år A1. Antalet avlönade (årsverke)*...5 A2. Antalet deltidsanställda omvandlade till heltidsanställda (timmar)...6 A3-A6. Antalet arbetade och frånvarotimmar med lön och utförda arbetstimmar (timmar)*...6 A7. Förskottsinnehållningspliktig lön (euro)*...7 A8. Naturaförmåner...7 A9 och A10. Lärare inom arbetstid baserad på undervisningsskyldighet...8 A11. Anställda som är hela året på oavlönad ledighet...8 A12. Mindre än ett års frånvaro utan lön...8 B. Frånvarotimmar med lön (timmar) och lön för frånvarotiden (euro)...8 B1-B2. Semester*...9 B3-B5. Sjukfrånvaro*...9 B6-B8. Familjeledighet (frånvaro p.g.a. barnafödsel eller -vård)...9 B9. Ledigt för beredskapstid...9 B11. Övrig frånvaro...9 C. Resultatarvoden, semester-, e.d. ersättningar (euro)...10 C1. Resultatarvoden...10 C2. Semesterpenning...10 C3. Semesterersättning...10 C4. Söckenhelgsersättningar...10 C5. Ersättning som betalats för att anställningsförhållande upphört...10 C6. Beredskaps- och alarmersättningar...10 D. Understöd som arbetsgivaren erhållit...10 E. Socialskyddskostnader (euro)...10 F. Andra arbetskraftskostnaderna...11 F1. Löner som betalats från tid av personalutbildning (den egna personalens löner)...11 F2. Anslag som använts för utbildningen...11 F3. Skyddsdräkter, arbetskläder...11 F4. Kostnader för rekreation och social verksamhet...11 F5. Kostnader för personalrekrytering...11 F6. Rehabilitering i tidigt skede och övriga arbetskraftskostnader...11 KOMMENTARER...12

3 Undersökningen om arbetskraftskostnader år Vem gäller enkäten? Kontaktpersoner Undersökningen omfattar alla personer med anställningsförhållande hos kommun eller samkommun år 2008 med de undantag som nämns nedan. Det finns två möjligheter att räkna ut antalet anställda (årsverken): endera summeras uppgifterna för var och en av kommunerna utgående från kommunens egen personalförteckning eller kommunens eget personalregister eller alternativt räknas summorna ut med hjälp av det genomsnittliga antalet anställda i kommunen under varje månad. Beräkningsmodellerna presenteras nedan i punkten A1 om antalet anställda. Uppgifterna om personalen samlas in separat för heltids- och deltidsanställda månadsavlönade samt timavlönade. Uppgifterna gäller antalet anställda (årsverken), antalet arbetsdagar/-timmar med lön, antalet frånvarodagar/-timmar jämte löner som betalats för dessa samt några socialkostnadsavgifter som arbetsgivaren betalar och vissa andra arbetskraftskostnader. Största delen av socialkostnaderna erhålls ur administrativa register. Till arbetskraftskostnaderna räknas inte utgifter för arbetslokaler, hyror, telefon- eller energikostnader, kontorsmaterial osv. Vi hoppas att Ni sänder oss uppgifterna på en elektronisk webblankett Blankettens kommunspecifika användar-id och lösenord hittar Ni i följebrevet. Vid behov kan kommun/samkommun be om en separat excel- eller pappersblankett från Statistikcentralen för enkäten. Följande personer vid Statistikcentralen svarar på förfrågningar om uppgiftsinnehållet i enkäten och den elektroniska datainsamlingen samt tar emot beställningar av blanketter: Pentti Jonninen tfn (09) Tomi Martikainen tfn (09) Hanna Rättö tfn (09) e-post: tvk@stat.fi Anvisningarna för enkäten finns på adressen: Allmänna anvisningar för den elektroniska datainsamlingen Inloggning till tjänsten Statistikmaterialet återsänds via det elektroniska datainsamlingssystemet på adressen Logga in till tjänsten med kommuns/samkommuns användar-id och lösenord, som Statistikcentralen levererat i ett följebrev. På inloggningssidan är det möjligt att välja antingen svenska

4 4 eller finska som språk för tjänsten. Skriv in användar-id och lösenord i fälten och tryck på Fortsätt. Lämnande av kontaktinformation Fyll i uppgifterna om kommuns/samkommuns kontaktperson (namn, telefonnummer och e-postadress). Vi kontaktar personen ifråga om det finns något oklart i de levererade uppgifterna. Observera att uppgifterna är obligatoriska. Att spara uppgifter Fastställande av kostnader Uppgifterna sparas med knappen Spara. Om något väsentligt saknas eller om det finns uppgifter som inte är logiska i förhållande till varandra, ger programmet en anmärkning om detta i nedre marginalen av blanketten. Anmärkningen hindrar dock inte sparandet. Systemet informerar om sparandet lyckats eller eventuellt misslyckats. Härefter kan man återgå t.ex. till föregående sida eller logga ut ur tjänsten, och de sparade uppgifterna försvinner inte. Sparandet av uppgifter lyckas inte om det sparats text i det numeriska fältet. Observera att den person som fyller i blanketten ska trycka på knappen Spara med omkring 60 minuters mellanrum för att sessionen/förbindelsen inte plötsligt ska avbrytas. Näringsgren I undersökningen tillämpas kassaflödesprincipen. Det innebär att utredningen gäller de penningflöden som faktiskt har inträffat under år 2008, trots att en del av kostnaderna (eller återbäringarna) egentligen hänför sig till år Kostnaderna antecknas till nettobelopp efter avdrag för eventuella återbäringar, gottgörelser och liknande poster som kommun/samkommun erhållit. Undantag från ovanstående regel är löner för sjukdomstid och ledighet p.g.a. barnafödsel och -vård. Dessa poster antecknas till bruttobelopp före återbäring från Folkpensionsanstalten eller olycksfallsförsäkringen. Samkommunerna svarar på bara en blankett enligt den huvudsakliga näringsgrenen. I kommunerna är det en blankett för varje näringsgren. Varje person eller enhet placeras i sin egen näringsgren. En egen blankett skall i mån av möjlighet fyllas i för varje näringsgren på 2-siffrig nivå. Om det är möjligt att ur datasystemet ta fram kostnader per person, skall uppgifterna summeras per näringsgren. I annat fall ges uppgifterna per näringsgren genom att dagarna/timmarna, kostnaderna osv. för de olika enheterna inom näringsgrenarna summeras. Om det inom administrativa enheter finns personer som hör till en annan näringsgren och som det är besvärligt att särskilja från sina enheter, kan uppgifterna lämnas enligt den ursprungliga enheten. Ett exempel är att näringsgrenen offentlig förvaltning omfattar administrativ personal på hälsocentralerna, men dessa personer kan antecknas för näringsgrenen hälsovård och socialtjänster. Alldeles små enheter, med ungefär tio personer eller färre, kan slås samman och föras till en annan näringsgren som är lämplig med tanke på verksamheten. Det här gäller om enheten i fråga annars skulle vara den enda i sin näringsgren. Utbildningsnäringsgrenen delas i två delar (också i samkommunerna) på så sätt att den ena blanketten gäller personer som följer arbetstidssystemet för undervisningsarbete och den andra övrig personal inom utbildning. Bl.a. de flesta rektorer hör till den senare gruppen.

5 Anvisningar för frågorna 5 Om en person under år 2008 arbetat inom flera enheter (näringsgrenar) och uppgifterna inte kan fördelas med en månads noggrannhet, bokförs uppgifterna på den näringsgren där personen arbetat den största delen av året. Om det ifråga om någon kostnadspost bara finns uppgift om hela kommunen, kan den fördelas på näringsgrenar och ytterligare på personalgrupper i förhållande till deras lönesummor. De fält som har en asterisk (*) i anvisningarna är obligatoriska. A. Antalet anställda, arbetade timmar och penninglön (euro) år 2008 A1. Antalet avlönade (årsverke)* Uppgifterna om antalet anställda och också de flesta andra uppgifter samlas in separat gällande timavlönade samt hel- och deltidsanställda månadsavlönade. Deltidsanställd är en person som i sitt avtal har en deltidsprocent eller vars arbetstid annars är kortare än enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller kortare än den arbetstid som normalt tillämpas vid enheten. Om en person som annars är heltidsanställd har haft partiell vårdledighet, partiell studieledighet, deltidspension, deltidstillägg eller motsvarande, betraktas han/hon som heltidsanställd under månaderna i fråga. Om det inte går att beräkna antalet anställda månadsvis, räknas en person som hel- eller deltidsanställd beroende på vilkendera gruppen han eller hon har tillhört under största delen av kalenderåret Antalet anställda och de övriga uppgifterna skall inte omfatta personer som bara fått arvoden (t.ex. föreläsare, konsulter, utomstående utbildare, närståendevårdare eller familjevårdare, medlemmar i frivilliga brandkårar), timlärare i bisyssla (bl.a. vid medborgarinstitut) och inte heller personer som har varit lediga utan lön hela kalenderåret (A11). Tim- eller månadsavlönade lantbruksavbytare skall inte heller ingå och detsamma gäller personer som varit alterneringslediga hela året från och med kalenderårets början. Dessa grupper och deras arbetstimmar och löner samt socialkostnaderna faller utanför förfrågan. I antalet anställda ingår däremot personer i anställningsförhållande på visstid (såsom vikarier och sysselsatta). Det relevanta är att de personer, arbetstimmar och lönesummor samt andra kostnader som ingår i undersökningen motsvarar varandra. Antalet anställda (årsverke) beräknas på följande sätt: (Antalet dagar (kalenderdagar) i anställningsförhållande minus antalet (kalender)- dagar av frånvaro utan lön) dividerat med 366 = punkt A1 i blanketten. Det genomsnittliga antalet anställda under året (antalet årsverken) erhålls genom att från det totala antalet kalenderdagar för personer som under året varit i anställningsförhållande (med undantag för dem som varit lediga utan lön under hela året) dra av alla ledigheter utan lön (också permittering- och strejkdagar) och dividera skillnaden med 366. Om det finns olika arbetstider inom kommunens/samkommunens enhet/näringsgren, lönar det sig att först räkna antalet arbetstimmar för varje grupp och sedan sammanslå dem så blir det enklare att räkna antalet arbetstimmar i punkt A3.

6 6 Om det inte går att genomföra en automatisk uppföljning av anställda på individnivå, erhålls kommuns/samkommuns genomsnittliga antal anställda (årsverken) år 2008 genom att räkna ihop antalet personer i anställningsförhållande med lön i slutet av varje månad och dividera summan med 12. I siffran för slutet av en månad skall inte inräknas de personer som under månaden varit lediga utan lön. A2. Antalet deltidsanställda omvandlade till heltidsanställda (timmar) Antalet deltidsanställa (årsverken för deltidsanställda) omräknas till årsverken för heltidsanställda med hjälp av deltidsprocenten eller någon annan deltidsgrad utgående från siffran i punk A1. Om t.ex. arbetstiden för en deltidsanställd är ca 2/3 av arbetstiden för en heltidsanställd, motsvarar tre deltidsanställda två heltidsanställda arbetstagare. A3-A6. Antalet arbetade och frånvarotimmar med lön och utförda arbetstimmar (timmar)* I statistiken behövs både antalet arbetade timmar och frånvarotimmar med lön och antalet utförda arbetstimmar för att nyckeltalen för arbetskraftskostnaderna skall kunna beräknas. Uppgifterna om personalens sammanlagda ordinarie teoretiska årsarbetstid samt om tilläggs- och övertidstimmarna behövs för att antalet arbetade timmar och frånvarotimmar med lön skall kunna beräknas. År 2008 har 254 arbetsdagar, då man från 366 kalenderdagar drar av veckosluten (2x52) och 8 söckenhelger. För personer med månadslön i kontorsarbete är veckoarbetstiden 36,25 timmar och dagsarbetstiden 7,25 timmar. Den ordinarie årsarbetstiden för år 2008 för de anställda fås genom att multiplicera antalet arbetsdagar med antalet arbetstimmar (7,25 x 254), dvs timmar. För personer i periodarbete är veckoarbetstiden 38,25 timmar med avdrag för lunchpaus som de flesta har. Då blir antalet arbetstimmar per dag 7,32 timmar. Den ordinarie årsarbetstiden får man genom att multiplicera 254 x 7,32 = 1859 timmar. För personer med allmän arbetstid ingår inte lunchpausen i arbetstiden. Veckoarbetstiden är 38,25 timmar, dvs. antalet timmar per dag är 7,65. Den ordinarie årsarbetstiden får man genom att multiplicera 7,65 x 254 = 1943 timmar. Slutligen multipliceras denna persons ordinarie årsarbetstid: för heltidsanställda med anställda (årsverke) från punkt A1 och för deltidsanställda med medeltalet deltidsanställda från punkt A2 omvandlade till heltidsanställda. Till ovannämnda ordinarie arbetstidstimmar läggs ytterligare övertidstimmarna (separat i punkt A4), för erhållande av alla arbets- och frånvarotimmar med lön. Enligt arbetskollektivavtalet är den ordinarie årsarbetstiden för timavlönade i medeltal 1943 timmar per år. Beroende på kommunens datasystem är det eventuellt möjligt att ta ut den ordinarie årsarbetstiden och antalet arbetstimmar med lön per näringsgren direkt utan räkneoperationerna ovan. För andra lärare än dem vars arbetstid baserar sig på undervisningsskyldighet antecknas timmarna bland den övriga personalen på undervisningsblankett. Den ordinarie årsarbetstiden för t.ex. rektorer och lärare vid läroanstalter inom social- och hälsovården antecknas enligt kontorsarbetstid och för lärare inom yrkesinriktad vuxenutbildning enligt den allmänna arbetstiden. För anställda inom yrkeshögskola med årsarbetstid används allmänt årsarbetstiden 1600 timmar. Tilläggs- och övertidstimmar (punkten A4) är timmar för vilka penningersättning betalats, inkl. läkares jourtimmar, som ersatts i pengar och som inte tagits ut i form av ledig tid. Beredskapstimmar, läkares aktiva ledigheter och lärares övertimmar

7 7 räknas inte som tilläggs- och årveckaövertidstimmar. övertidstimmar behövs alltid ange som timmar. Antalet tilläggs- och För läkare och personer med motsvarande arbetsuppgifter antecknas timmarna för aktiv jour (jour som sköts på ifrågavarande arbetsplats) som övertidstimmar om en avtalsenlig ersättning betalats för dem. Om man för timmarna i aktiv jour har gett lediga timmar, som hålls under den ordinarie arbetstiden ingår dessa i den ordinarie arbetstiden. Löner och arvoden ingår i den ordinarie lönesumman. Aktiva timmar för annan än aktiv jour antecknas som övertidstimmar och de ersättningar som utgått för dem ingår i den ordinarie lönesumman. Andra ersättningar ingår i beredskapsersättningarna (C6). Om beredskapstimmarna omvandlas till lediga timmer skall de antecknas i punkt B9. Frånvarotimmar med lön (A5) omfattar både separat efterfrågade (B1, B3-B4, B6-B7) och övriga frånvarotimmar med lön (B9, B11). Antalet arbetade timmar (A6) borde erhållas som skillnaden mellan ovannämnda punkter A3 och A5. A7. Förskottsinnehållningspliktig lön (euro)* A8. Naturaförmåner Det totala beloppet av penninglöner som kommun/samkommun under året har betalat för utförd och icke-utförd arbetstid. I lönerna inräknas inte löner för personer som inte ingår i antalet anställda (antalet årsverken), t.ex. mottagare av arvoden. Det antecknade antalet löntagare och lönesumman bör motsvara varandra! Naturaförmåner samt kostnadsersättningar räknas inte som penninglön. Med kostnader för naturaförmåner avses nettobeloppet av de verkliga kostnaderna för beviljade naturaförmåner. Om de verkliga kostnaderna för en naturaförmån inte finns att tillgå, uppges beskattningsvärdet för naturaförmånen ifråga. Kostnaderna för personalbespisning (måltidsförmån) inbegriper kostnader för eventuell egen personalmatsal eller kafé och kostnader för anskaffning av lunchsedlar e.d. (exkl. löner för personal, eftersom dessa ingår i totallönesumman för de anställda) efter avdrag för den andel som eventuellt betalas av de anställda själva. På motsvarande sätt avdras från lunchsedelns pris den andel som betalas av den anställda, och skillnaden utgör kostnaderna för måltidsförmånen. Kostnaderna för bilförmån omfattar kommuns/samkommuns nettokostnader för olika förmåner som hänför sig till användningen av bil: bränsle-, försäkrings-, service-, reparations- och parkeringskostnader, garageförmån, bilplats. Kostnaderna för ett fordon som ägs av kommun/samkommun och som är i de anställdas eget bruk kan även beräknas på leasingkostnaderna för motsvarande bilförmån, med kontraktsenliga leasingpriser som beräkningsgrund. I kostnaderna inräknas inte den del av användningen som direkt hänför sig till arbetet, och inte heller kostnader för inköp av fordon eller inkomster av återförsäljning av fordon. Kostnaderna för boende omfattar nettobeloppet av bruks- och underhållskostnader för stöd av personalens boende, d.v.s.: underhåll av kommuns/samkommuns egna bostäder och bostadsområden (bl.a. serviceföretagskostnader, försäkringspremier, fastighetsskatt),

8 8 kostnader för stödjande av boende på hyra, flyttnings- och reparationsbidrag, samt ränteförmåner som hänför sig till en löntagares köp av ägarbostad. Andra förmåner är t. ex. arbetsgivarens nettokostnader för telefonförmån. A9 och A10. Lärare inom arbetstid baserad på undervisningsskyldighet En särskild blankett ifylls gällande Lärare inom arbetstid baserad på undervisningsskyldighet och där frågar vi i punkt A9 efter timmar för skolarbetstid, som utgör grund för lön (= timmar i klassundervisning + lärotimmar eller andra uppgifter som betalats på basis av övertidarvode). I antalet timmar för samplanering och veso-utbildning i punkt A10 innebär samplaneringen veckotimmar enligt avtalet (t.ex. i grundskolan 3 timmar/vecka) och veso-utbildningen utbildnings- och planeringsdagar. A11. Anställda som är hela året på oavlönad ledighet Personer som har varit hela året lediga utan lön är personer i anställningsförhållande som varit hela året på oavlönad ledighet. De finns inte med i antalet anställda som erhållit lön (årsverken) i punkt A1. A12. Mindre än ett års frånvaro utan lön All oavlönad frånvaro i mindre ett år antecknas såsom timmar. Sådan frånvaro är t.ex. studieledighet, alterneringsledighet, vårdledighet, sabbatsår eller någon annan frånvaro utan lön. Dessa oavlönade ledigheter har dragits av vid beräkning av årsverken i punkt A1. B. Frånvarotimmar med lön (timmar) och lön för frånvarotiden (euro) Frånvaro och motsvarande kostnader uppges för personer som ingår i antalet anställda. Man får antalet frånvarotimmar under arbetsdagen genom att dividera det ordinarie antalet arbetstimmar under veckan med 5, i vardagar är divisorn 6 och om frånvaro anges i kalenderdagar är divisorn 7. Om frånvarotiden är känd exempelvis i form av kalenderdagar kan antalet frånvarotimmar räknas enligt följande: Det ordinarie antalet arbetstimmar under veckan/7 x antalet frånvarodagar (kalenderdagar) = antalet frånvarotimmar. För månads- och timavlönade kan kostnaderna för frånvaro räknas genom att frånvarotimmarna multipliceras med timlönen. Om en person har varierande arbetstid räcker det med en uppskattning av antalet frånvarotimmar och kostnaderna för dessa. Den lön som betalats för frånvarotimmar uppges som bruttobelopp. Detta gäller också frånvaro på grund av sjukdom och familjeledighet (på grund av barnafödsel och vård).i praktiken är det väldigt svårt att definiera arbetstider eller frånvaro i timmar i fråga om personer som följer arbetstidssystemet för

9 9 undervisningsarbete. Frånvaro för personer som hör till denna grupp anges i arbetsdagar. B1-B2. Semester* B3-B5. Sjukfrånvaro* Semestrarna omfattar semesterdagar som tagits ut under år 2008 inklusive förlängningar, fastställd utbytesledighet och sparledighet. Tiden anges i arbetstimmar och även motsvarande semesterlön uppges. På blanketten för lärare inom arbetstid baserad på undervisningsskyldighet förekommer begreppet sommaravbrott. Det avser tiden mellan skolarbetets slut och dess början. Begreppet omfattar här också skolornas höstlov och övriga ledigheter, också kalkylerad semesterlov för lärarna. I dessa punkter antecknas korta och långa (ersättning av FPA) sjukfrånvarotimmar med lön. Lön/ersättning för inkomstbortfall under sjuktid antecknas till bruttobelopp utan avdrag för belopp som betalats till arbetsgivaren med stöd av sjukförsäkringslagen eller olycksfallsförsäkringslagen. Uppgifterna om de återbetalningar av dagpenningar som kommunen år 2008 erhållit av Fpa för sjukledighet och familjeledighet samt olycksfallsdagpenningar erhåller Statistikcentralen ur Fpa:s register. B6-B8. Familjeledighet (frånvaro p.g.a. barnafödsel eller -vård) B9. Ledigt för beredskapstid B11. Övrig frånvaro I dessa punkter antecknas frånvarotimmar med lön för moderskaps-, faderskapsoch föräldraledighet samt löner för frånvarotimmar med lön. Om en person haft moderskapsledighet utan lön och därtill hörande vårdledighet under hela kalenderåret 2008, skall hon inte räknas med i antalet anställda, och frånvaron skall inte räknas med i antalet frånvarotimmar. En person som varit moderskapsledig med lön under en del av år 2008 räknas däremot med i antalet anställda under de månader hon har varit ledig, och hennes frånvarotimmar uppges för motsvarande tid. Eventuella vikarier skall på normalt sätt räknas med i antalet anställda, liksom arbetstimmar och lön skall räknas med i respektive summor. Ledighet för beredskapstid är t.ex. för läkare, servicemän ledighet med lön som getts för annan orsak än aktiv jour. Den ledighet med lön som eventuellt tas ut istället för en ersättning antecknas här och ersättningen för beredskapstiden (utan ledighet) finns i punkt C6. Till övrig frånvaro räknas löner som betalats för lediga dagar som beviljats av olika personliga och samhälleliga skäl (t.ex. bemärkelsedagar, förtroendeuppdrag, repetitionsövningar, studieledighet). Till skillnad från tidigare undersökningsomgångar räknas samarbete såsom förtroendemannaverksamhet, fackföreningsutbildning osv. inte längre med i ickeutförd arbetstid, utan de ingår i utförd arbetstid. I denna punkt uppges alltså inte lönekostnader för dessa.

10 10 C. Resultatarvoden, semester-, e.d. ersättningar (euro) C1. Resultatarvoden C2. Semesterpenning C3. Semesterersättning C4. Söckenhelgsersättningar Kostnaderna omfattar sådana ersättningar som betalats i tillägg till tids- och prestationslöner, och som baserar sig på ekonomisk och produktivitetsmässig utveckling eller andra resultatmått som kommun/samkommun har uppställt. Semesterpenningen gäller främst månadsavlönade. Den omfattar också semesterersättning som betalats i pengar då anställningsförhållandet upphört. Semesterersättning betalas för semester som den anställda inte tagit ut och hit hör också lärares semesterdagsersättningar. Särskilda ersättningar för icke-utfört arbete under söckenhelger och andra helger betalas vanligen bara inom timlönebranscher. Anställda med månadslön eller skiftarbete får vanligen inte någon separat söckenhelgsersättning. Hit hör alltså inte söndagstillägg eller motsvarande. C5. Ersättning som betalats för att anställningsförhållande upphört I denna punkt antecknas ersättning p.g.a. att anställningsförhållandet upphör, till den del den utbetalda lönen eller ersättningen inte är ersättning för utfört arbete. I denna punkt antecknas även engångsersättning som betalas då anställningsförhållandet upphör. Hit hör inte semesterersättning, som antecknas i punkt C3. C6. Beredskaps- och alarmersättningar I denna punkt antecknas betydande beredskaps- och alarmersättningar som inte utgör ordinarie lön, utan avtalsgrundade extra tillägg. Till denna kostnadspost hör också förtroendemannaersättningar, initiativarvoden, undervisningsarvoden och honorar, den beskattningsbara delen av kostnadsersättningar, o.s.v. D. Understöd som arbetsgivaren erhållit I denna punkt ingår bara de utbildningsersättningar och utbildningsstöd till läroanstalter som staten beviljat den kommunala arbetsgivaren och som betalats i samband med sysselsättningsunderstöden år De egentliga sysselsättningsstöden erhålls ur registren. E. Socialskyddskostnader (euro) Merparten av de sociala kostnaderna (bl.a. KomPL-premier) erhålls ur de administrativa registren och behöver således inte anges här. De sociala kostnaderna anges för de personers del som är inkluderade i antalet anställda och i lönekostnaderna. Dessutom anges på lärarblanketten (punkt E5) de StPL-premier som betalats till statskontoret för lärarnas pensioner. Frivilliga socialkostnader omfattar bl.a. frivilliga pensionsförsäkringar, ansvarsförsäkringar osv.

11 11 F. Andra arbetskraftskostnaderna F1. Löner som betalats från tid av personalutbildning (den egna personalens löner) Med personalutbildning avses utbildning som arbetsgivaren skaffat eller ordnat för företagets egen personal. Till personalutbildning räknas yrkesinriktad grundutbildning och tilläggsutbildning samt övrig utbildning med syfte att upprätthålla eller utveckla yrkesfärdigheten, också arbetsskyddsutbildning och befolkningsskyddsutbildning. Gällande denna utbildning antecknas lönen för utbildningstiden. Om utbildarna hör till kommunens egen personal, anges inte deras löner här. Personalutbildning räknas höra till utförd arbetstid och därför räknas inte personalutbildningstimmarna som frånvarotid. F2. Anslag som använts för utbildningen F3. Skyddsdräkter, arbetskläder Kostnaderna omfattar nettokostnaderna för anskaffning och skötsel av material/anordningar för användning i arbetsplatsutbildning samt nettokostnader som hänför sig till fastighetsslitage, utbildningsarvoden och andra kostnader, som hänför sig till kurser och kommun/samkommun har betalat till utomstående, kostnader som hänför sig till kurser som ordnats utanför kommun/samkommun (kursavgifter, rese- och övernattningskostnader). I skyddsdräkter och arbetskläder ingår de nettokostnader som uppkommer för arbetsgivaren vid köp och tvätt eller hyrning av dem samt s.k. dräktpenning och anskaffningsersättningar till arbetare. F4. Kostnader för rekreation och social verksamhet Nettokostnader för ordnande av barnavård, personalklubbar, semester- och rekreationsverksamhet, semesterbyar, kulturverksamhet o.dyl. F5. Kostnader för personalrekrytering Kostnader för rekrytering av personal, exkl. värdet av de egna anställdas arbetsinsats, d.v.s.: kostnader för tidningsannonser, ersättningar till företag som erbjuder arbetskraftstestnings- och rekryteringstjänster, resekostnadsersättningar som betalats till arbetssökande. F6. Rehabilitering i tidigt skede och övriga arbetskraftskostnader De kostnader som arbetsgivaren betalat gällande rehabilitering i ett tidigt skede och verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan anges som nettokostnader. Övriga arbetskraftskostnader omfattar bl. a. eventuella personalförmåner och prisnedsättningar i stil med gratis arbetsresor, kostnader för barnavård som arbetsgivaren arrangerat osv.

12 Kommentarer 12 Ange i den här punkten som fritt formulerad text om något förfaringssätt som avviker från anvisningarna har använts vid lämnande av uppgifter eller synpunkter på enkätens innehåll eller blanketten. Om det uppstår problem med sparandet av uppgifterna kontakta kontaktpersonerna eller per e-post: tvk@tilastokeskus.fi