ANVISNINGAR FÖR BESTÄMMANDE AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT LAGEN OM OLYCKSFALL I ARBETET OCH OM YRKESSJUKDOMAR ( )

Transkript

1 Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden, allmän anvisning päivitetty laskentataulukkoa laskennallisen lomarahan laskennan osalta ANVISNINGAR FÖR BESTÄMMANDE AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT LAGEN OM OLYCKSFALL I ARBETET OCH OM YRKESSJUKDOMAR ( ) Den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015, OlyL) trädde i kraft den 1 januari Bestämmelser om arbetstagares årsarbetsinkomst finns i i OlyL och därtill har det genom statsrådets förordning meddelats noggrannare bestämmelser om fastställande av årsarbetsinkomsten (1466/2015, SrF om bestämmande av årsarbetsinkomsten enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar). För att säkerställa att de nya bestämmelserna om årsarbetsinkomst tillämpas enhetligt meddelar ersättningsnämnden för olycksfallsärenden (EFO) följande anvisningar: Bestämmande av inkomsterna på skadedagen, då skadan inträffar under anställningens första dag Enligt 1 i SrF beaktas arbetsinkomsterna under det år som föregår skadedagen när inkomsterna på skadedagen bestäms. Om anställningsförhållandet har varat mindre än ett år, beaktas arbetsinkomsterna utan semesterpenning för tiden från och med den dag då anställningsförhållandet inleddes till och med dagen före skadedagen. Om skadan inträffar under anställningens första dag, finns det inga inkomster enligt 1 i SrF att tillgå för beräkningen. I beräkningen används då den lön som betalas eller avtalats om att ska betalas för skadedagen, vilken beräknas på årsnivå på det sätt som fastställs i 1 6 i SrF. Detta grundar sig på första meningen i 71 1 mom. i OlyL, enligt vilken den skadades arbetsinkomster på årsbasis vid tidpunkten för skadefallet betraktas som årsarbetsinkomst. Exempel 1: A börjar i ett nytt arbete den 4 januari 2016 och råkar ut för ett olycksfall genast under sin första arbetsdag. Som lön för skadedagen hade man avtalat om 80 euro. Som naturaförmån har A en telefonförmån (20 e/mån.). Då A:s årsarbetsinkomst bestäms betraktas som årsinkomst på skadedagen euro [= (80 e/dag x 360) + 1/24 + (20 e/mån. x 12)]. Exempel 2: B börjar i ett nytt arbete på deltid den 4 januari 2016 och även han råkar ut för ett skadefall under sin första arbetsdag. Som lön för skadedagen hade man avtalat om 40 euro. Då B:s årsarbetsinkomst bestäms betraktas som årsinkomst på skadedagen euro [= (40 e/dag x 360) + 1/24]. Även i fråga om en tidsbunden anställning, beräknas den lön som betalats eller som avtalats om att ska betalas för skadedagen på årsbasis på ovan beskrivet sätt. Enligt 71 2 mom. i OlyL jämförs medeltalet av arbetsinkomsterna under jämförelsetiden med årsinkomsten på skadedagen, för vilken man enligt första meningen i 71 1

2 2(6) mom. i OlyL använder arbetsinkomsterna vid tidpunkten för skadefallet beräknade på årsbasis. Beräkning av löneförhöjningar inom branscher där semesterlönen ingår i semesterpenningen Enligt 2 i SrF anses ett år omfatta arbetstimmar i beräkningen av löneförhöjningars inverkan. Timantalet och antalet dagar 360 används i beräkningen av löneförhöjningarnas inverkan också i branscher där semesterlönen enligt grunderna för bestämmande av lönen ingår i semesterpenningen och inom vilka ett år anses omfatta 330 dagar i enlighet med 4 i SrF vid beräkningen av årsarbetsinkomsten. Exempel 3: Byggarbetare C råkade ut för ett skadefall den 15 januari Inkomsterna året innan var e och i semesterpenning hade han fått 7 862,50 e. Under det år som föregick skadefallet ( ) fick han en löneförhöjning (2,50 e/h fr.o.m ). Inverkan av C:s löneförhöjning för 196 dagar är avrundad med två decimalers noggrannhet 2 760,33 e [= (196 x 2,50 e/h x 2028) / 360]. Beaktande av förkortad arbetstid när inverkan av oavlönad frånvaro dras av från inkomsterna Enligt 3 i SrF ska inverkan av frånvarodagar för vilka det inte har betalats lön dras av när skadedagens inkomstnivå beräknas. Förutom heldagsfrånvaro beaktas även sådan förkortad arbetstid som jämställs med frånvaro och som beror på en tillfällig orsak, t.ex. partiell vårdledighet eller partiell sjukdagpenning. Inkomsterna för deltidsarbetet höjs då till nivån för inkomsterna av heltidsarbete oberoende av om arbetstiden har förkortats genom att förkorta den dagliga arbetstiden eller genom att arbeta mindre än fem dagar per vecka. Om arbetstiden har förkortats genom att arbeta mindre än fem dagar per vecka, behandlas frånvaro enligt den förkortade arbetstiden på samma sätt som annan oavlönad frånvaro. Arbetsinkomsterna räknas för tiden före skadefallet såsom om det inte hade funnits någon frånvaro i anslutning till den förkortade arbetstiden överhuvudtaget. Då inkomsterna beräknas på årsbasis anses en månad bestå av 30 dagar och ett kalenderår av 360 dagar, såvida det inte är fråga om en bransch där semesterlönen ingår i semesterpenningen, varvid kalenderåret består av 330 dagar. Exempel 4: Försäljare D råkar ut för ett skadefall den 1 februari Under det år som föregick skadefallet ( ) hade hans inkomster utan semesterpenning varit e. I semesterpenning har han fått 1 020,83 euro. D hade varit borta från arbetet i 14 dagar under året före skadefallet på grund av pappaledighet. Årsinkomsterna under skadedagen, från vilka pappaledighetens inverkan har dragits av, är avrundade med två decimalers noggrannhet ,33 e [= e / (360 14)

3 3(6) x 360]. I D:s årsinkomster på skadedagen beaktas även en kalkylerad semesterpenning, som avrundad med två decimalers noggrannhet är 1 062,14 e. Om arbetstiden har förkortats genom att förkorta den dagliga arbetstiden, beräknas inkomsterna på årsbasis genom att först räkna ut timinkomsten enligt den förkortade arbetstiden och genom att höja denna timinkomst till nivån för det normala arbetstimantalet per år. Då inkomsterna för en person som har en förkortad daglig arbetstid beräknas på årsbasis anses ett år omfatta 253 arbetsdagar och arbetstimmar beroende på om det är fråga om en bransch, där semesterlönen ingår i semesterpenningen eller inte. Exempel 5: Städare E råkar ut för ett olycksfall den 29 januari Under det år som föregår skadefallet ( ) har hennes inkomster utan semesterlön uppgått till e. I semesterpenning har hon fått 728,17 e. Under det år som föregår skadefallet har E tagit ut partiell vårdledighet och arbetat 6-timmars arbetsdagar. Årsinkomsterna på skadedagen är avrundade med två decimalers noggrannhet ,45 e [= ( e / 253) / 6 x 2028 ]. I E:s årsinkomst på skadedagen beaktas därtill en kalkylerad semesterpenning, som avrundad med två decimalers noggrannhet är 974,14 e. Motsvarande principer används också då man drar av inverkan av sådana exceptionella skäl som avses i 71 3 mom. i OlyL på jämförelseårens inkomster. Som exceptionella skäl i lagrummet nämns bl.a. deltidspensionering, familjeledigheter och sjukfrånvaro, som beaktas oberoende av om arbetstiden har förkortats genom att förkorta den dagliga arbetstiden eller genom att göra en kortare arbetsvecka än normalt. Naturaförmåner som hänför sig till en del av året Enligt 5 i SrF beaktas naturaförmåner vid beräkningen av årsarbetsinkomsten enligt samma grunder som vid verkställande av förskottsinnehållning av skatt. Om det är fråga om naturaförmåner som ska beaktas som arbetsinkomst i beskattningen, beaktas de i beräkningen av årsarbetsinkomsten. Då naturaförmånerna beräknas på årsbasis anses året har 12 månader och 253 arbetsdagar, om inte naturaförmånerna inom branschen i fråga hänför sig till endast en del av året. För t.ex. lärare anses ett år bestå av 190 arbetsdagar enligt etablerad ersättningspraxis vid beräkningen av beloppet av den årliga lunchförmånen. Kalkylerad semesterpenning beaktas inte inom branscher där semesterpenning inte betalas Enligt 6 i SrF fogas semesterpenning som betalats till den skadade till den arbetsinkomst som beräknats på årsnivå. Semesterpenning eller semesterpremie betalas enligt kollektivavtalet eller arbetsavtalet eller enligt etablerad praxis.

4 4(6) Eftersom betalningen av semesterpenning grundar sig på semesterlagen, är en arbetstagare inte utan särskilt avtal berättigad att få semesterpenning. Om det inte har avtalats om semesterpenning i kollektiv- eller arbetsavtalet, och det inte heller tidigare normalt har betalats semesterpenning, beaktas kalkylerad semesterpenning inte i beräkningen. Exempel 6: F, som arbetar vid ett gym, råkade ut för ett olycksfall den 1 mars Årsinkomsterna på skadedagen är euro. Semesterpenning har inte betalats och man har heller inte avtalat om betalning av sådan i arbets- eller kollektivavtalet. Kalkylerad semesterpenning beaktas inte i F:s inkomster på skadedagen. Årsarbetsinkomsten vid deltidspensionering Då det gäller deltidspension är det inte fråga om en sådan bestående förändring som avses i 72 i OlyL. Vid fastställande av årsarbetsinkomsten enligt OlyL höjs inkomsterna för en deltidspensionerad således till inkomstnivån i heltidsarbete. I 71 3 mom. i ArPL nämns deltidspensionering som ett exceptionellt skäl som kortvarigt påverkar arbetsinkomsterna. Då det gäller jämförelseåren minskas deltidspensionens inverkan på inkomsterna, dvs. inkomsterna för jämförelseåren för en deltidspensionerad höjs till inkomstnivån i heltidsarbete. Regeln gäller endast i 71 3 mom. i OlyL avsedd beräkning av inkomsterna för jämförelseåren och vid deltidspensionering är det inte fråga om i 3 i SrF avsedd oavlönad frånvaro som ska beaktas när inkomsterna på skadedagen beräknas. Inverkan av deltidspensionen beaktas inte vid beräkningen av i 71 1 mom. i OlyL avsedda årsinkomster på skadedagen, dvs. inkomsterna för en person som varit deltidspensionerad under tiden före olycksfallet höjs inte till inkomstnivån i heltidsarbete. Exempel 7: Kontorssekreterare G råkade ut för ett olycksfall den 11 januari Årsinkomsterna på skadedagen är euro och inkomsterna för jämförelseperioden har uppgått till euro (år 2013), (år 2014) och euro (år 2015). G har varit deltidspensionerad sedan ingången av Vid fastställandet av årsarbetsinkomsten används inkomsterna på skadedagen som sådana. Deltidspensionens inverkan dras av från inkomsterna för jämförelseperioden 2014 och Årsarbetsinkomst när en yrkessjukdom debuterar under pensionering I 74 i OlyL föreskrivs att, om den som får ålderspension eller sjukpension drabbas av en yrkessjukdom där exponeringen har skett innan pensionen började löpa, ska tidpunkten för pensioneringen betraktas som tidpunkt för skadefallet när årsarbetsinkomsten bestäms. Årsarbetsinkomsten räknas enligt 71 och 72 i OlyL, dvs. genom att inhämta uppgifter om inkomsterna på skadedagen från arbetsgivaren och uppgifter om inkomsterna för jämförelseåren från skattemyndigheterna.

5 5(6) Speciellt i fråga om yrkessjukdomar med en lång latenstid, t.ex. vid cancersjukdomar orsakade av asbest, kan det i praktiken vara omöjligt att bestämma inkomstnivån på skadedagen enligt 71 i OlyL, då det kan ha gått tiotals år sedan pensioneringsdagen som ska betraktas som skadedag. I sådana exceptionella fall, i vilka skadedagens inkomster inte ens på begäran kan inhämtas av den skadades arbetsgivare vid pensioneringstidpunkten, används de uppgifter som fås från skattemyndigheterna eller arbetspensionsanstalten om inkomsterna det år när skadefallet inträffade (pensioneringsåret) som skadedagens årsinkomster. Inkomsterna enligt de uppgifter som inhämtats från skattemyndigheterna eller arbetspensionsanstalten för pensioneringsåret beräknas på årsbasis på det sätt som föreskrivs i 1 6 i SrF. Då inkomsterna beräknas på årsnivå anses en månad har 30 dagar och ett kalenderår 360 dagar och 12 månader. Då pensioneringsårets löner sannolikt även innehåller semesterpenningar och -ersättningar som betalas i samband med att anställningen slutar, beaktas en kalkylerad semesterpenning inte. Avrundning Exempel 8: Hos pensionstagare H konstateras den 20 januari 2016 en yrkessjukdom som orsakats av asbest. H har gått i invalidpension den 1 juni När årsarbetsinkomsten bestäms fås inga uppgifter om årsinkomsten på skadedagen från arbetsgivaren. Från skattemyndigheterna fås skatteuppgifter för pensioneringsåret och de tre år som föregår detta. Som årsinkomster på skadedagen används skatteuppgifterna från år 1980 som inhämtats från skattemyndigheterna för bestämmande av H:s årsarbetsinkomst. H:s arbetsinkomster år 1980 har varit sammanlagt mark under tiden Inkomsten beräknas på årsbasis genom att dividera markbeloppet med de månader som ingår i perioden och genom att multiplicera resultatet med 12. H:s årsinkomster på skadedagen är mark. Vid beräkningen av årsinkomsterna på skadedagen och inkomsterna för jämförelseåren används oavrundade tal. Först när skadedagens årsinkomst och jämförelseårens inkomster som justerats med lönekoefficienten har beräknats avrundas de med en cents noggrannhet. Jämförelseårens medeltal och medeltalet för fyra år räknas på basis av de inkomster som avrundats med en cents noggrannhet. Avvikelseprocenten avrundas inte överhuvudtaget och i beslutet uppges den med två decimalers noggrannhet. Exempel 9: Om avvikelseprocenten är 19,98284, betraktas de årsinkomster på skadedagen som räknats enligt 71 1 mom. i OlyL som årsarbetsinkomster. Som avvikelseprocent i beslutet uppges 19,98. Begäran om skatteuppgifter Försäkringsanstalten har för bestämmande av årsarbetsinkomsten med stöd av 252 i OlyL rätt att trots sekretessbestämmelserna få information från skatteförvaltningen

6 6(6) om den skadades skatteuppgifter för åren före skadan oberoende av om beskattningen har fastställts eller inte. Om beskattningen inte har fastställts, behöver försäkringsanstalten få uppgifterna i årsanmälan i stället för skattebeslutet med specifikationer. Försäkringsanstalten har rätt att få uppgifterna avgiftsfritt (265 i OlyL). Information kan begäras med hjälp av följande modellbrev: "För bestämmande av årsarbetsinkomsten enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar i skadeärende SKADENUMMER ber vi att få skattebeslutet jämte specifikationer för FÖRNAMN EFTERNAMNs (PERSONBETECKNING) för åren XXXX XXXX. Om beskattningen inte har fastställts, begär vi i stället för skattebeslutet om uppgifterna i årsanmälan." Beräkningen av årsarbetsinkomsten EFO meddelar bifogat för försäkringsanstalternas kännedom en kalkyleringsfil för beräkningen av årsarbetsinkomsten.