Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet."

Transkript

1 BILAGA A12:8 SWECO Sammanfattning avser att avsluta sin befintliga utfyllnadsdeponi samt konvertera Hyttslambassängerna till deponier. På den avslutade utfyllnadsdeponin ska en deponi för inert avfall och en deponi för icke-farligt avfall anläggas. För de nya deponierna planeras en anlagd geologisk barriär konstrueras. Bottenkonstruktionen inklusive geologisk barriär avses byggas upp enligt följande (uppifrån och ner): Geotextil (materialseparerande skikt) Dränering, 0,5 m. Skyddsgeotextil (för att skydda underliggande geomembran) Geomembran (ex HDPE). Finkornigt material (0-5 mm), 0,5 m. Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet. Beräkningarna ger att det årliga läckaget genom bottenkonstruktionen som avses anläggas för de nya deponierna blir 0,01-0,9 l/m 2 vilket med god marginal ligger under det funktionskrav för icke-farligt avfall (50 l/m 2, år) som finns nämnt i förordningen (22 i SFS 2001:512) om deponering av avfall. För den föreslagna geologiska barriären har den ekvivalenta hydrauliska konduktivitet beräknats till 3, m/s vilket är mindre än m/s som krävs för en 0,5 m tjock barriär. Enbart den vertikala strömningstiden uppskattas till ca 480 år vilket med god marginal överstiger 50 år (för deponier för icke-farligt avfall) och 1 år (för deponier för inert avfall) som finns nämnt i deponiförordningen (SFS 2001:512). Den metodik som använts för att beräkna strömningstiden genom den geologiska barriären överensstämmer med Naturvårdsverkets förslag till allmänt råd och övrig vägledning till 3-33 förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512). Sammanfattningsvis bedöms barriären med den föreslagna konstruktionen uppfylla funktionskriterierna som ställs på en barriär för deponier för inert samt icke-farligt avfall SWECO Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sami Serti Telefon direkt Mobil sami.serti@sweco.se SWECO ENVIRONMENT AB Org.nr , säte Stockholm Ingår i SWECO-koncernen barriär ssab tp.doc

2 Kort bakgrund Aktiebolag, nedan kallat SSAB, avser att avsluta sin befintliga deponi (den sk utfyllnadsdeponin) samt konvertera Hyttslambassängerna till deponier. Notera att Hyttslambassängerna konverteras till deponier när de sluttäckts. På den avslutade utfyllnadsdeponin ska två deponier anläggas, en deponi för inert avfall och en deponi för icke-farligt avfall. En anledning till att den befintliga deponin ska avslutas är att den geologiska barriären som ligger under och kring deponin ej bedöms uppfylla det krav som nämns i förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512). Vidare är ansatsen att sluttäckningen av befintligt avfall skall konstrueras så att den också tjänar som geologisk barriär och bottentätningen för de nya deponierna. Detta innebär att för de nya deponierna planeras en anlagd geologisk barriär konstrueras. Relevanta aspekter i sammanhanget är vilka krav regelverket (läses deponiförordningen) ställer på en geologisk barriär, vad en geologisk barriär är för något, hur en sådan kan konstrueras, hur utvärdering av föreslagen konstruktion kan göras för att säkerställa att den är tillräcklig, etc. Dessa aspekter ligger i linje med föreliggande PM s syfte och disposition. Hyttslambassäng Utfyllnadsdeponin Figur 1. Befintlig deponi och Hyttslambassänger. Vad säger lagstiftningen? Miljöskydd vid deponering är ett samspel mellan tekniska åtgärder och deponiplatsens naturliga förhållanden. För att tillgodose miljöskyddet vid 2 (14)

3 deponering av avfall skall såväl deponins aktiva 1 som passiva fas beaktas. Skyddet av yt- och grundvatten åstadkoms genom en kombination av bottentätning, dränering och geologisk barriär (naturlig eller anlagd) under deponins aktiva fas och genom en kombination av topptätning och geologisk barriär under den passiva fasen, d v s efter avslutad deponering och avslutningsåtgärder. Under deponins aktiva fas ingår vanligen även aktiv lakvattenbehandling som en del av miljöskyddsåtgärderna. Detta under förutsättning att lakvattnet har en sådan karaktär att det behöver behandlas. Av särskild vikt är därför att välja lokalisering och anpassa miljöskyddet utifrån recipientens skyddsvärde och sårbarhet. Med skyddsvärde avses i detta sammanhang en värdering av den aktuella recipienten med hänsyn till dess betydelse för dricksvattenförsörjning och/eller naturmiljö. Med sårbarhet avses det naturliga skydd som finns mot påverkan av recipienten (storlek, omsättning, buffertkapacitet etc). En betydande faktor vid lokalisering och utformning av deponier är den geologiska barriären. Med geologisk barriär menas, enligt deponiförordningen, jord- eller berglager med egenskaper som förhindrar, bryter ned, fastlägger eller fördröjer transporten av ämnen och föreningar från en deponi till en mottagare (recipient). Enligt deponiförordnings 19 skall en deponi vara lokaliserad så att allt lakvatten efter driftfasen och ej uppsamlat lakvatten under driftfasen passerar genom en geologisk barriär som uppfyller följande krav: Transporttiden för lakvattnet genom barriären får inte vara kortare än 50 år för deponier för ickefarligt avfall och 1 år för deponier för inert avfall. Om de naturliga förhållandena på platsen inte innebär att kraven i första stycket uppfylls i fråga om en viss del av lakvattnet, får kompletteringar ske så att mark och vatten skyddas genom en geologisk barriär som uppfyller kraven i 20 andra stycket. Enligt 20 gäller att om en deponi inte lokaliseras så att kraven i 19 uppfylls, skall deponin anläggas på eller förses med en geologisk barriär som uppfyller kraven i denna paragraf. Under deponin och på de sidor om deponin där lakvatten kan förorena mark eller vatten skall barriären vara minst 0,5 meter 1 Med aktiv fas menas, enligt 3 i förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512), den period som sträcker sig från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi till dess deponeringen upphört och aktiva åtgärder för kontroll och utsläppsbegränsning inte längre behövs. Den aktiva fasen innefattar både driftfas och efterbehandlingsfas. Med driftfas menas del av den aktiva fasen som omfattar tiden från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi fram till dess att deponin är sluttäckt. Efterbehandlingsfas syftar på den del av den aktiva fasen som omfattar tiden för aktiva åtgärder för utsläppsbegränsning och kontroll efter driftfasen. 3 (14)

4 tjock samt i fråga om genomtränglighet (permeabilitet) och tjocklek (mäktighet) ge ett skydd som är minst likvärdigt med effekten av följande krav: Deponi för Hydraulisk konduktivitet Mäktighet Icke-farligt avfall < 1,0 x 10-9 m/s > 1 meter Inert avfall < 1,0 x 10-7 m/s > 1 meter Notera att då den geologiska barriärens mäktighet uppgår till 0,5 m skall dess hydrauliska konduktivitet, för en deponi för icke-farligt avfall, vara mindre än 0, m/s (dvs m/s). Vidare föreligger det, enligt 22 i deponiförordningen, ett funktionskrav på bottenkonstruktionen. Enligt funktionskravet gäller att bottenkonstruktionen skall konstrueras så att lakvatten inte läcker med mer än 50 l/(m 2, år) från en deponi för icke-farligt avfall. Det är dock värt att notera att bottentätningen bör endast anses behöva fungera under de år då deponin inte är sluttäckt, det vill säga då lakvatten genereras genom tillförsel av avfall och nederbörd. Efter driftfasen, dvs när deponin är sluttäckt, är avsikten att den geologiska barriären skall ta vid. Detta innebär att bottentätningen kan utgöra del av den geologiska barriären vilket skall uppfattas som att de uppfyller sin funktion vid olika tider. Vilka två huvudtyper av geologisk barriär finns? Utifrån det som nämnts ovan innebär det att två typer av geologisk barriär kan förekomma: Geologisk barriär typ A Denna utgörs av ett markområde i vilket lakvatten som läcker ut från deponin kan tillåtas infiltrera och vars funktion är att fungera som en säkerhetszon i mark genom vilken lakvattnet måste passera på sin väg från deponin till recipienten. Denna typ av barriär är naturligt existerande och behöver ej kompletteras men en anlagd. 4 (14)

5 Geologisk barriär Recipient Figur 2. Principskiss för geologisk barriär typ A Geologisk barriär typ B Denna typ av barriär består av ett tätt mineraliskt jordlager, naturligt eller konstruerat, (antingen som ett enskilt lager eller bestående av en kombination av lager inkl syntetiska material) som underlagrar deponin och vars funktion är att förhindra eventuell föroreningstransport ned till underlagrande grundvattenmagasin. Anlagd geologisk barriär Recipient Figur 3. Principskiss för geologisk barriär typ B. Valet av barriärlösning (A eller B) avgörs av de lokala förutsättningar i den region som deponin skall lokaliseras till. Utifrån lokala förutsättningar där SSAB s framtida deponier ska lokaliseras faller valet av barriärslösning på typ B. 5 (14)

6 Barriärkonstruktionens uppbyggnad En anlagd geologisk barriär kan byggas upp med ett eller en kombination av olika material och bestå av ett eller flera skikt. Det centrala vid anläggandet av en geologisk barriär är dess funktion och robusthet. Nedan följer exempel på uppbyggnad av geologisk barriär som fyller sin funktion: 0,5 m bentonitblandat stenmjöl (sk BES-konstruktion), Ett antal lager bentonitmattor (á 6 mm) ovanpå 0,5 m stenmjöl. 0,25 m torvblandat stenmjöl och 0,25 m bentonitblandat stenmjöl. 0,5 m lager av stenmjöl som blandats med bentonitlera och torv. FPP-duk anlagd på två (2) st bentonitmattor som i sin tur läggs på ett 0,5 m skikt av stemjöl. Geomembran (t ex. HDPE) och 0,5 m bentonitblandad sand. en kombination av bentonitblandat stenmjöl (BES), 0,5 m och torvblandat stenmjöl (TOS), 0,25 m. Ovan den geologiska barriären i bottenytan placeras en bottentätning, ett 0,1 m tjockt skikt av BES. Överst placeras ett 0,5 m tjockt skikt av krossprodukter för dränering. Av ovanstående framgår det att en geologisk barriär kan byggas upp med såväl naturliga material som syntetiska. Det är dock viktigt att val av material också görs med utgångspunkt av hur det framtida deponerade avfallet via lakvatten kan komma att påverka barriären. För de nya deponierna (deponi för inert avfall och deponi för icke-farligt avfall som avses anläggas på den avslutade utfyllnadsdeponin) och den nya sedimenteringsbassängen (bassäng 8. Område för anläggande av ny avvattningsbassäng är avsatt) avses bottenkonstruktionen inkl geologisk barriär byggas upp enligt följande (uppifrån och ner): Geotextil (materialseparerande skikt) Dränering, 0,5 m. Skyddsgeotextil (för att skydda geomembranet) Geomembran (ex HDPE). Finkornigt material (Fines/LD-slagg/LD-slam eller motsvarande, 0-5 mm), 0,5 m. Det kan dock vara värt att nämna varför inte en bentonitmatta eller sk BESkonstruktion har valts. Den främsta anledningen till det kan hänföras till lakvattnets karaktär som kan genereras från de framtida restprodukterna som 6 (14)

7 avses läggas i deponierna. Restprodukterna generera ett basiskt lakvatten (dvs ph t är över neutralt, 7) vilket har visat sig kunna påverka bentonit negativt genom att jonbyte sker snabbt i bentoniten. Detta resulterar i att bentoniten relativt snabbt förlorar sin funktion. Deponier för inert och icke-fa avfall-deponierna på utfyllnadsdeponin En första etapp av den nya deponin för inert avfall har redan anlagts. Etappen ligger på del av befintlig utfyllnadsdeponins norra del, dvs området mot inre Hertsöfjärden. Två delytor á 1,5 ha, dvs tot 3 ha har hittills anlagts. Existerande hyttslambassänger Samtliga existerande hyttslambassänger är sedimenteringsbassänger där slam avvattnas. Bassänger dräneras kontinuerligt. Dräneringen består av en avvattningsbrunn som kan justeras i höjdled. Bassängerna är belägna högre än omgivande område och ingen tillrinning av ytvatten sker därför. Det finns sju (7) st existerande bassänger. Bassäng 1 är i drift och tillförs slam för avvattning. Bottentätningen och den geologiska barriären består av LD-slam. Bedömningen görs att kravet avseende geologisk barriär ej uppfylls varför bassäng 1 avses avslutas. Bassängerna 2-4 är täckta. Det som återstår är sådd av den täckta ytan varefter täckningen skall inspekteras och godkännas av tillsynsmyndighet. Bassängerna 5-6 är i drift och står på avvattning. Bassäng 7 är också i drift. När bassängerna 3-7 konverteras till deponier bedöms en geologisk barriär föreligga. Den består bland annat av ett geomembran av HDPE. Under HDPEduken ligger minst 100 mm sand (0-2 mm) som i sin tur underlagras av 50 mm LD-slagg (0-4 mm). Under LD-slaggen finns 300 mm hyttsten (osorterad). De tre materialskikten (sand-, LD-slagg- och hyttstensskiktet) är packade enligt klass 2 (tabell C/4). Under det sistnämnda skiktet finns ytterligare osorterad hyttsten. Tjockleken på allt tillfört material under duken överstiger sammantaget 0,5 m. Botten på samtliga bassänger ligger ovan grundvattenytan. Det gör tillsammans med bottentätningen att grundvattnet inte bedöms flöda in i deponin. Uppskattning av lakvattenbildning Som tidigare nämnt föreligger det, enligt 22 i deponiförordningen, ett funktionskrav på bottenkonstruktionen. Enligt funktionskravet gäller att bottenkonstruktionen skall konstrueras så att lakvatten inte läcker med mer än 50 l/(m 2, år) från en deponi för icke-farligt avfall. I föreliggande avsnitt 7 (14)

8 presenteras lakvattenberäkningar som visar att denna funktion uppfylls med god marginal för den föreslagna bottenkonstruktionen. Presentation av modellen Ett syntetiskt geomembran (i detta fall HDPE) är mycket tätt. Läckaget genom ett syntetiskt geomembran är bl a beroende på antal skador som uppkommer på geomembranet och skadornas storlek. HDPE-geomembran kan inte betraktas som ett poröst material (jmf med exempelvis siltig morän) och därmed kan inte den traditionella Darcy s ekvation för vattentranport användas. För att beräkna läckaget genom ett hål i ett syntetiska geomembran kan följande empiriska ekvation användas: Q 0,1 0,9 0,74 = 0,21 iavg a h K (1) Där Q = flödet genom håligheten (m 3 /s). i avg = en dimensionslös konstant som erhålls från ett nomogram (se Figur 4). i avg =1 om h<d. D = tjockleken på det underliggande lagret (m). a = storleken på håligheten (m 2 ). h =höjden av vattenpelaren över håligheten (m). K = hydraulisk konduktivitet för det underliggande lagret (m/s). Ekvation (1) avser fallet där HDPE-geomembranet har god anliggning mot angränsande skikt. 8 (14)

9 Figur 4. Nomogram för bestämning av konstanten i avg (Giroud et al., 1994) Det kan nämnas att detta tillvägagångssätt att beräkna lakvattenproduktionens storlek genom geomembran överensstämmer med Naturvårdsverkets förslag till allmänt råd och övrig vägledning till förordningen om deponering av avfall. Värdet av höjden av vattenpelaren över håligheten (h) kan i sin tur beräknas med hjälp av följande formel: 0,5 L 2 N h = tan α + tan α 2 K D (2) Där: L= släntlängden för aktuellt område (m). α = medelsläntlutningen (-) N = (nederbörd evapotranspiration)/tid (m/s). K D = den hydrauliska konduktiviteten för dräneringslagret (m/s) Beräkning Beräkningar har utförts för den del av deponin där släntlutningen är som lägst, dvs den del där den största höjden av vattenpelaren (och därmed det största läckaget) över ett hål kan ske. Vidare utförs beräkningarna för den längsta slänten. Lakvattenberäkningarna är utförda med dessa data i syfte att inte underskatta lakvattenbildningen samt för att fånga in samtliga deponier I 9 (14)

10 samma fall vilket innebär att resultaten från dessa beräkningar skall betraktas som sk värsta-fall. I Tabell 1 redovisas indata till lakvattenberäkningarna. Tabell 1. Data för lakvattenberäkningar. Parameter Årsnederbörd Släntlängd Värde 500 mm 150 m Bottenkonstruktionens lutning 1:20 (5%)) Dräneringsskiktets hydrauliska konduktivitet > m/s Antal skador (hål) per hektar 4 Hålets storlek 10-4 m 2 Underliggande skikt mäktighet Underliggande skikts hydrauliska konduktivitet 0,5 m m/s I syfte att inte underskatta tätskiktets lutning utförs lakvattenberäkningen på en släntlutning 1:20 och en släntlängd som är 150 m. Enligt SMHI är nederbörden ca 500 mm/år och avdunstningen ca 400 mm/år. Det ovanliggande dräneringslagrets hydrauliska konduktivitet bedöms vara m/s Med ovanstående data uppskattas höjden av vattenpelaren ovanför håligheten (h) till ca 2,5 mm. Detta skall jämföras med dräneringsskiktets föreslagna mäktighet på 0,5 m. Detta innebär att dräneringsskiktets mäktighet är starkt överdimensionerat. Enligt SGF Rapport 1:99 Tätskikt i mark rekommenderas att man antar att skadefrekvensen hos ett omsorgsfullt installerat och noggrant kontrollerat membran är 3 skador per hektar, vardera med arean 10-4 m 2, medan Naturvårdsverket föreslår 4 skador per hektar. I beräkningarna kommer Naturvårdsverkets förslag att följas. Tätskiktet kommer att anläggas i enlighet med leverantörens anvisningar och följa det kvalitets- och kontrollprogram som kommer att utarbetas för sluttäckningen. Vid beräkning av flödet genom ett hål (Q) används ekvation (1), då det bedöms att HDPE-geomembranet kommer att ha god anliggning mot angränsande skikt. 10 (14)

11 Det årliga läckaget genom tätskiktet beräknas till 0,01-0,9 l/m 2 vilket med god marginal ligger under det funktionskrav (50 l/m 2, år) som ställs på en deponi innehållande icke-farligt avfall. Kravet med avseende på lakvattenproduktion som finns nämnt i förordningen (22 i SFS 2001:512) om deponering av avfall bedöms uppfyllas med god marginal. Beräkning av ekvivalent hydraulisk konduktivitet för och transporttiden genom den föreslagna konstruktionen för geologisk barriär Ett tänkbart tillvägagångssätt att utröna behovet av en konstgjord barriär är att utgå ifrån transporttiden för lakvattnet från deponin till en skyddsvärd recipient. Transporttiden genom en geologisk barriär bestäms av materialets hydrauliska konduktivitet (m/s), porositet (%), dess mäktighet (m) och den hydrauliska gradientens storlek (grundvattenytans lutning = pådrivande kraft). Täta material medför generellt längre genomströmningstid på grund av sin låga hydrauliska konduktivitet. Enligt allmänna rådet till förordning om deponering av avfall (SFS 2001:512) har inte grundvattnet per automatik ett värde som skyddsvärd recipient utan barriärseffekten kan även utnyttjas fram till dess att lakvattnet når en ytvattenrecipient eller ett skyddsvärt grundvattenmagasin där tex grundvattnet tas ut för dricksvattenkonsumtion. I föreliggande fall är närmaste ytvatten Hertsöfjärden. Strömning i den omättade zonen ovan grundvattenytan innebär större möjlighet till fastläggning och nedbrytning av föroreningar än den horisontella grundvattentransporten. Vidare blir genomströmningstiden under omättade förhållanden ofta betydligt lägre än under mättade förhållanden. För att ta hänsyn till dessa faktorer ges den vertikala omättade strömningen (i vilken gradienten antas vara 1) en större vikt (multiplicerat med en faktor 10) än den horisontella. Den totala transporttiden (t nom ), även benämnd nominell transporttid, blir följaktligen summan av den vertikala omättade strömningen (t v ) ner till grundvattenytan och den fortsatta horisontella strömningen (t h ) med grundvattnet. Den nominella transporttiden beräknas med utgångspunkt från den allmänt vedertagna Darcy s lag: t nom D ne L ne = 10 tv + th = 10 + (4) K I K I v h där t = totala strömningstid (s) 11 (14)

12 t v = strömningstid i vertikala barriären under icke vattenmättade förhållanden (s) t h = horisontell strömningstid under vattenmättade förhållanden (s) D = vertikal strömningslängd (m) L = horisontell strömningslängd (m) K = hydraulisk konduktivitet, vertikal resp horisontell, (m/s) n e = effektiv porositet (-) I = hydraulisk gradient, vertikal resp horisontell (-) Detta tillvägagångssätt att beräkna strömningstid genom den geologiska barriären överensstämmer med Naturvårdsverkets förslag till allmänt råd och övrig vägledning till 3-33 förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512). Om barriären utgörs av flera materiallager kan en ekvivalent hydraulisk konduktivitet beräknas ur formeln: D k D D D 1 2 n = (5) k1 k2 k n där D = tjockleken på barriären (m) k = den ekvivalenta hydrauliska konduktiviteten för hela barriären (m/s) D 1 D n = tjockleken på respektive ingående delskikt (m) k 1 k n = hydrauliska konduktiviteten för respektive delskikt (m/s) För att ta hänsyn till motsvarande variation i porositet kan en ekvivalent effektiv porositet beräknas enligt formeln: n (n D + n D n D n n e = (6) D1 + D Dn För att kunna räkna ut en ekvivalent hydraulisk konduktivitet för den föreslagna geologiska barriären förutsätts det att HDPE-geomembranets täthet kan formuleras i termer av hydraulisk konduktivitet. Som nämnts tidigare är ett HDPE-geomembran inte att betrakta som ett poröst material. Emellertid kan en hydraulisk konduktivitet uppskattas för geomembranet. Detta görs utifrån lakvattenberäkningen som presenterades ovan. Utifrån lakvattenproduktionen bedöms geomembranets hydrauliska konduktivitet till m/s. 12 (14)

13 En noggrann uppställning ger att: D k 3 0,5m 1,5 10 m = m/s 1 10 m/s = 6, { D = (0,5 + 1,5 10 )m} k = 3,3 10 m/ s k D s 10 1 (7) Vilket är mindre än m/s som krävs för en 0,5 m tjock barriär. Den föreslagna barriärens konstruktion bedöms som stabil och bidrar troligtvis också till fastläggning av föroreningar. Sammanfattningsvis bedöms den föreslagna konstruktionen uppfylla kraven på en konstgjord geologisk barriär. Notera att detta gäller även för Hyttslambassängerna då den befintliga konstruktionen är lik den föreslagna för de nya deponierna samt att detta även gäller för de redan anlagda ytorna på utfyllnadsdeponin (vilka ska utgöra deponi för inert avfall). Nedan beräknas den nominella transporttiden för lakvatten för de två identifierade transportvägarna, dels för en vertikal transport till underliggande skikt, dels horisontellt till Hertsöfjärden. Lakvattnet kommer att infiltreras ner vertikalt i den geologiska barriären och transporteras vidare horisontellt mot Hertsöfjärden. Indata till beräkningarna framgår ur nedanstående tabell. Vidare har det antagits att grundvattennivån är i kontakt med den geologiska barriärens underkant vilket är att betrakta som ett mycket konservativt antagande. Grundvattenströmningen i anslutning till Hyttslambasängerna och utfyllnadsdeponin är i huvudsak nordlig och avbördas mot Inre Hertsöfjärden. På samma sätt som tidigare utförs beräkningarna för det mest ogynnsamma fallet i syfte att fånga in samtliga deponier. Som ett konkret exempel kan det nämnas att avståndet mellan Inre Hertsöfjärden och deponin har antagits till endast 20 m. Vertikal strömning Jordart Ekv. hydraulisk konduktivitet Kombination av HDPE-duk och packat finkornigt material 3, m/s Effektiv porositet* 0,05 Transportsträcka** 0,5 m Hydraulisk gradient 0,05 13 (14)

14 Horisontell strömning Jordart Hydraulisk konduktivitet I huvudsak sand 10-5 m/s Effektiv porositet 0,10 Transportsträcka *** 20 m Hydraulisk gradient 0,05 * trots att geomembranet ej att betrakta som ett poröst material har det ingen viktig betydelse då dess bidragande term i ekv (6) faller. ** För de redan anlagda ytorna (som ska utgöra deponi för inert avfall) på utfyllnadsdeponin är avjämningsskiktet 0,2 m. De underliggande massorna uppskattas ha likartade egenskaper och bedöms inte påverka resultatet. *** det kortaste horisontella avståndet mellan deponierna och Hertsöfjärden uppskattas till storleksordningen 20 m. Utifrån ovanstående beräkningsantaganden skulle enbart den vertikala strömningstiden bli ca 480 år. Bidraget från den horisontella strömningstiden är marginell. Utifrån ovanstående beräkningar framgår det att den totala transporttiden för lakvatten genom den föreslagna geologiska barriären från resp deponin till Hertsöfjärden med god marginal överstiger 50 år. SWECO ENVIRONMENT AB Avfallsteknik Region Stockholm Sami Serti 14 (14)

Deponering av avfall. Handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34 miljöbalken (1998:808)

Deponering av avfall. Handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34 miljöbalken (1998:808) Deponering av avfall Handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34 miljöbalken (1998:808) Handbok 2004:2 maj 2004 MILJÖBALKEN Deponering av avfall

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om deponering av avfall; SFS 2001:512 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Syftet med denna förordning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till 3-33 förordningen (2001:512) om deponering av avfall; beslutade den 15 april 2004. Utkom från trycket den 14 maj

Läs mer

SLUTTÄCKNING. Ängeltofta deponiområde, Ängelholms kommun MALMÖ INFRAC AB BO WESTERLUND

SLUTTÄCKNING. Ängeltofta deponiområde, Ängelholms kommun MALMÖ INFRAC AB BO WESTERLUND PM SLUTTÄCKNING Ängeltofta deponiområde, Ängelholms kommun MALMÖ 2015-02-16 INFRAC AB BO WESTERLUND InfraC AB Södra Bulltoftavägen 51 212 22 Malmö 040-97 87 80 info@infrac.se Sidan 2 av 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi. Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512)

Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi. Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512) Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512) rapport 5909 december 2008 Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och

Läs mer

TÄTNING AV DEPONIER MATERIALVAL

TÄTNING AV DEPONIER MATERIALVAL TÄTNING AV DEPONIER MATERIALVAL Sluttäckningen skall vara så konstruerad att mängden lakvatten som passerar genom täckningen inte överskrider eller kan antas komma att överskrida 5 liter per kvadratmeter

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till 38-42 förordningen (2001:512) om deponering av avfall; NFS 2002:17 Utkom från trycket den 25 juni 2002 beslutade

Läs mer

FÅGELMYRA AVFALLSANLÄGGNING

FÅGELMYRA AVFALLSANLÄGGNING FÅGELMYRA AVFALLSANLÄGGNING DEPONERINGSPLAN OCH SLUTTÄCKNING Falun Uppdragsnummer 1520017100 SWECO VBB Parkgatan 3 Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 deponeringsplan\deponeringsplan_1.doc

Läs mer

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Per Hübinette Gudrun Magnusson Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn på större avfallsanläggningar och vägleder kommuner i t ex anmälningsärenden

Läs mer

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD 2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras

Läs mer

BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR

BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR BILAGA 9. SPRIDNINGSBERÄKNINGAR 21, rev 2017-01-20 Gasverksområdet i Norrköping - Beräkningar på föroreningstransport efter schaktsanering Metod Resultat från befintlig grundvattenmodell, jord- och grundvattenanalyser

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling

Läs mer

schaktning i områden utfyllda med formsand

schaktning i områden utfyllda med formsand schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor

Läs mer

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER 2 Förord Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella miljöfarliga

Läs mer

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod Passiva system Infiltrationer och markbäddar Effektiva Robusta Minimal skötsel Minimalt underhåll Kräver: Bra förundersökning Rätt design Noggrann installation Infiltration TILLOPPSLEDNING SLAMAVSKILJARE

Läs mer

DOM meddelad i Vänersborg

DOM meddelad i Vänersborg 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2011-12-13 meddelad i Vänersborg Mål nr M 1066-11 KLAGANDE Södra Cell AB 430 24 Väröbacka Ombud: PP Foyen Advoaktfirma i Sverige KB Box 7229 103 89

Läs mer

Funktion för geologisk barriär och bottentätning Erfarenhetsåterföring från byggande och uppföljning. RVF rapport 2006:01 ISSN 1103-4092

Funktion för geologisk barriär och bottentätning Erfarenhetsåterföring från byggande och uppföljning. RVF rapport 2006:01 ISSN 1103-4092 Funktion för geologisk barriär och bottentätning Erfarenhetsåterföring från byggande och uppföljning RVF rapport 2006:01 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:01 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke

Läs mer

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB Risker med deponier för konventionellt avfall Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB Inledning Regler för klassificering av avfall Typer av deponier Vad får deponeras? Riskbedömning

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

Kompletterande dagvattenutredning för detaljplan Ulvsunda 1:1

Kompletterande dagvattenutredning för detaljplan Ulvsunda 1:1 UPPDRAG Stora Mossen dagvattenutredning (komplettering) UPPDRAGSNUMMER 1143567000 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV GRANSKAD AV Agata Banach DATUM Kompletterande dagvattenutredning för detaljplan Ulvsunda 1:1

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna 1 (5) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Enligt sändlista Linda Dahlström Natasha Lyckholm Lars-Ola Särkimukka Johan

Läs mer

Installationsanvisning Stormbox

Installationsanvisning Stormbox Installationsanvisning Stormbox Allmänt Stormboxkassetterna skall installeras enligt denna monteringsanvisning samt enligt eventuella lokala föreskrifter. Stora mängder vatten infiltreras på ett koncentrerat

Läs mer

Översiktligt geotekniskt PM

Översiktligt geotekniskt PM -14 UPPDRAG 52510 Södra staden etapp 2 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg DATUM UPPDRAGSNUMMER 2293229000 UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg Översiktligt geotekniskt 1 (6) S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,

Läs mer

PM GEOTEKNIK (PM/GEO)

PM GEOTEKNIK (PM/GEO) NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 3412237-002 MELLINGEHOLM, NORRTÄLJE GEOTEKNISKT UNDERLAG FÖR DETALJPLANELÄGGANDE AV MELLINGEHOLM 2:4, NORRTÄLJE VÄSTERÅS 1(8) Sweco Ingenjör Bååths Gata 17 Box 8 SE-721

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna 1 (7) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Kiruna kommun Trafikverket Statens fastighetsverk Naturvårdsverket Havs- och

Läs mer

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration 2014 / 2015 Terana Biomoduler Läggningsanvisning läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration Egenskaper och dimensionering Terana biomoduler är framtagna för effektivare rening av avloppsvatten.

Läs mer

PM GEOTEKNIK. Geoteknik Sandviken ÖSTERSUNDS KOMMUN SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER:

PM GEOTEKNIK. Geoteknik Sandviken ÖSTERSUNDS KOMMUN SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER: ÖSTERSUNDS KOMMUN Geoteknik Sandviken UPPDRAGSNUMMER: 12703837 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN ÖSTERSUND SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK 1 (7) Sweco Bangårdsgatan 2 Box 553

Läs mer

RAPPORT. Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt. Åre Kommun. Sweco Environment AB. Sundsvall Vatten. Uppdragsnummer

RAPPORT. Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt. Åre Kommun. Sweco Environment AB. Sundsvall Vatten. Uppdragsnummer Åre Kommun Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt Uppdragsnummer 1654920113 Sweco Environment AB Sundsvall Vatten Elodie Benac Hans Fridholm 1 (12) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box

Läs mer

Gassäkerhet vid deponier Risker, egenkontroll och åtgärder

Gassäkerhet vid deponier Risker, egenkontroll och åtgärder Gassäkerhet vid deponier Risker, egenkontroll och åtgärder Projektets syfte Att ta fram och testa en modell för riskbedömning från gassäkerhetssynpunkt, anpassad till förhållandena på svenska avfallsdeponier.

Läs mer

Bedömningsgrunder för förorenade massor. RVF Utveckling 02:09 ISSN 1103-4092. RVF Utveckling

Bedömningsgrunder för förorenade massor. RVF Utveckling 02:09 ISSN 1103-4092. RVF Utveckling Bedömningsgrunder för förorenade massor RVF Utveckling 02:09 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling RVF Utveckling 02:09 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2005 Upplaga: 300 ex (nytryck) Förord

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2009-02-26 Dnr 641-5879-08 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande i målet M3092-08 Angående ansökan om tillstånd enligt

Läs mer

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar Handläggare Joakim Andersson Tel +46 10 505 40 51 Mobil +46 70 65 264 45 E-post Joakim.andersson@afconsult.com Mottagare Stiftelsen Stora Sköndal Datum 2016-12-08 Rev 2019-03-12 Projekt-ID 735558 Stora

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2204112000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN 2014-04-25 JÖNKÖPING GEOTEKNIK UPRÄTTAD AV: GRANSKAD AV: SWECO CIVIL JOSEFINE LINDBERG BJÖRN PETTERSSON

Läs mer

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,

Läs mer

Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi

Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Faveo Projektledning AB Korta gatan 7 171 54 Solna +46 (0)8-56 200 300 www.faveoprojektledning.se ORG. NR 556612-8186 Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Version 1.0 2015-04-20 Villeroy &

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för

Läs mer

Svanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark

Svanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark -14 UPPDRAG Svanå 2:58 FO UPPDRAGSNUMMER 11000685-700 UPPDRAGSLEDARE Per Crona UPPRÄTTAD AV Ingela Forssman DATUM Svanå 2:58, Skultuna - Riskbedömning avseende förhöjda kobolthalter i mark Bakgrund och

Läs mer

Deponering av avfall. Handbok med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall

Deponering av avfall. Handbok med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall Deponering av avfall Handbok till 38-42 förordningen (2001:512) om deponering av avfall Handbok 2002:2 Utgåva 2 Juli 2002 MILJÖBALKEN Utgåva 2 Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm

Läs mer

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192

RAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192 HÄLLBACKEN ETAPP 3 Geoteknisk deklaration Fastighet 1:199 Framställd för: Luleå kommun RAPPORT Uppdragsnummer: 13512320192 Innehållsförteckning 1.0 ALLMÄNT... 1 2.0 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 1 3.0 GEOTEKNISKA

Läs mer

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor!

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor! EXPO-NET Danmark A/S Phone: +45 98 92 21 22 Georg Jensens Vej 5 Fax: +45 98 92 41 89 DK-9800 Hjørring E-mail: plast@expo-net.dk Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Återvinning av avfall i anläggningsarbete Peter Flyhammar Återvinning av avfall i anläggningsarbete Hälsingborg 2010-10-03 Sluttäckningar av deponier Vegetationsskikt Skyddsskikt Dränering Tätskikt Gasdränering Utjämningsskikt 1 Användning av

Läs mer

Årstastråket etapp 3 Översvämning

Årstastråket etapp 3 Översvämning Årstastråket etapp 3 Översvämning 2018 Uppdragsnr: 13000425 Daterad: Reviderad: PM Översvämningsytor Årstastråket etapp 3 2018 Handläggare: Gudrun Aldheimer, Madelene Drougge, Vitorino Carvalho Gonçalves

Läs mer

PM DAGVATTEN, DETALJPLAN FÖR MUNGA

PM DAGVATTEN, DETALJPLAN FÖR MUNGA DAGVATTEN, DETALJPLAN FÖR MUNGA 1 BAKGRUND OCH SYFTE Munga är ett av Västmanlands största fritidsområden. Det aktuella planområdet är lokaliserat vid Mungasjön, 20 kilometer norr om Västerås och 3 kilometer

Läs mer

Välkommen till Hovgården!

Välkommen till Hovgården! Välkommen till Hovgården! Välkommen till Hovgården! 12 kilometer nordost om Uppsala ligger Uppsala Vattens avfallsanläggning Hovgården. Hit kommer varje år omkring 250 000 ton avfall. Det motsvarar flera

Läs mer

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. www.baga.se

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. www.baga.se Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel www.baga.se Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-61 61 50 E-mail: info@baga.se Biomoduler Läggningsanvisningar Figur 1. BAGA

Läs mer

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering Undersökning av nedlagda deponier David Ekholm, Sweco Nedlagda deponier MIFO fas inventering och platsbesök Provtagning Vanliga företeelser tungmetaller samt vägsalt och relikt havsvatten Spridningsförutsättningar

Läs mer

YTTRANDE 2010-04-09 Dnr 641-1670-10. Svea Hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm

YTTRANDE 2010-04-09 Dnr 641-1670-10. Svea Hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-04-09 Dnr 641-1670-10 Svea Hovrätt Miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr M 3131-09 Gävle kommun./. Ragn-Sells Avfallsbehandling

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Översiktligt geotekniskt PM

Översiktligt geotekniskt PM UPPDRAG Kalmar, Rinkabyholm Södra Staden UPPDRAGSNUMMER 2293205000 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg DATUM Översiktligt geotekniskt -14 S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,

Läs mer

PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER

PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER Sida: 1 (5) PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER Detta PM upprättas på uppdrag av. Syftet med detta PM är att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås vid

Läs mer

METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE

METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE 204--25 [9] METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE Denna metod är framtagen som ett stöd för att underlätta bedömningen av va-ansvar i ett område. Den är grunden för att få en likvärdig bedömning

Läs mer

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB.

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB. KALMAR KOMMUN Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 Översiktlig geoteknisk undersökning Växjö 2011-09-19 Sweco Infrastructure AB Växjö Markbyggnad Anders Petersson Tommy Ivarsson 1 (5) Sweco Sweco

Läs mer

PM STABILITET RIVNING AV SPONTKONSTRUKTION

PM STABILITET RIVNING AV SPONTKONSTRUKTION MAJ 2016 AKZONOBEL AB PM STABILITET RIVNING AV SPONTKONSTRUKTION PM AVSEENDE STABILITET FÖR RIVNING AV SPONT VID KAJEN I PROJEKT TERRA ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553

Läs mer

Processer att beakta i de förorenade massorna

Processer att beakta i de förorenade massorna Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i

Läs mer

PROJEKT ÖRSERUMSVIKEN, VÄSTERVIKS KOMMUN. Vattenomsättning i deponi, sedimentationsbassäng och utfyllnadsområde SGI

PROJEKT ÖRSERUMSVIKEN, VÄSTERVIKS KOMMUN. Vattenomsättning i deponi, sedimentationsbassäng och utfyllnadsområde SGI SGI 1997-11-17 2-9510-465 1 PROJEKT ÖRSERUMSVIKEN, VÄSTERVIKS KOMMUN Vattenomsättning i deponi, sedimentationsbassäng och utfyllnadsområde Statens geotekniska institut Dnr: 2-9510-465 Projektledare: Bengt

Läs mer

PROVPUMPNING. Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf

PROVPUMPNING. Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf PROVPUMPNING Som metod att undersöka eller kontrollera en grundvattentäkt Bertil Sundlöf 2013-01-25 Varför provpumpar man en brunn? Hur mycket vatten går att ta ut momentant och långsiktigt? Hur är vattnets

Läs mer

Hydrogeologisk Promemoria Kompletterande numeriska simuleringar Oskarshamns norra hamn

Hydrogeologisk Promemoria Kompletterande numeriska simuleringar Oskarshamns norra hamn Hydrogeologisk Promemoria Kompletterande numeriska simuleringar Oskarshamns norra hamn Floda, 2011 04 13, rev 2011 11 02 TerraSolve AB Sida 1 Hydrogeologisk Promemoria Oskarshamns norra hamn Kompletterande

Läs mer

UTREDNING MASSHANTERING OCH DAGVATTEN, PÅARP

UTREDNING MASSHANTERING OCH DAGVATTEN, PÅARP PM GEOTEKNIK UTREDNING MASSHANTERING OCH DAGVATTEN, PÅARP SLUTRAPPORT 2012-10-19 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Undersökningsmaterial... 4 2.1 Tidigare undersökningar... 4 2.2 Nu utförda undersökningar...

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

PM GEOTEKNIK. DP Brandberget, Haninge HANINGE KOMMUN SWECO CIVIL AB LINKÖPING GEOTEKNIK UPPDRAGSNUMMER

PM GEOTEKNIK. DP Brandberget, Haninge HANINGE KOMMUN SWECO CIVIL AB LINKÖPING GEOTEKNIK UPPDRAGSNUMMER HANINGE KOMMUN DP Brandberget, Haninge UPPDRAGSNUMMER 2180985 2016-11-18 SWECO CIVIL AB LINKÖPING GEOTEKNIK HANDLÄGGARE: TOMMY OLAUSSON GRANSKARE: PÄR AXELSSON 1 (7) Sweco Repslagaregatan 4 581 04 LINKÖPING

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

SÅRBARHETSKLASSNING. Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala

SÅRBARHETSKLASSNING. Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala SÅRBARHETSKLASSNING Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala 2016-09-16 SÅRBARHETSKLASSNING Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala KUND Uppsala Kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan

Läs mer

TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro 2015-07-29. WSP Box 8094 700 08 Örebro

TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro 2015-07-29. WSP Box 8094 700 08 Örebro TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK Örebro WSP Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2 TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS

Läs mer

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Ylva Gustavsson arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Telge Miljöteknik är ett dotterbolag till Telge Återvinning som ingår i Telge AB. Telge AB ägs av Södertälje

Läs mer

Rökland 1:156 & 1:144 Alnön Projekterings PM/Geoteknik

Rökland 1:156 & 1:144 Alnön Projekterings PM/Geoteknik Beställare: Sundsvalls kommun Drakfastigheter Att: Anders Lager 851 85 Sundsvall Beställarens representant: Anders Lager Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Storgatan 35 972 32 Luleå Birgitta

Läs mer

Översiktligt Projekterings-PM Geoteknik

Översiktligt Projekterings-PM Geoteknik Översiktligt Projekterings-PM Geoteknik Årsta, Uppsala kommun www.bjerking.se Sida 2 (6) Översiktligt Projekterings-PM Geoteknik Uppdragsnamn Årsta Uppsala kommun Årsta Torg Midroc Property Development

Läs mer

Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo

Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo Klippans kommun Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo Del av Östra Ljungby 3:2, Klippans kommun Översiktlig geoteknisk undersökning Malmö 2009-10-05 Anders Dahlberg Malena Thomé FB ENGINEERING AB Postadress:

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun FAKTABLAD ANLÄGGANDE AV INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR ALLMÄNT OM INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR Infiltrationsanläggningar är ett enkelt och vanligt sätt att rena avloppsvatten. En vanlig infiltrationsanläggning

Läs mer

MILJÖNÄMND Sammanträdesdatum Sida 1-18 2012-08-29

MILJÖNÄMND Sammanträdesdatum Sida 1-18 2012-08-29 MILJÖNÄMND Sammanträdesdatum Sida 1-18 Plats och tid Miljökontoret, Orsa kommun kl 08.00 11.00 Beslutande Hans Nahlbom (S) Ordförande Christina Bröms (C), Karin Finnpers-Wahlund (C) Gunnar Nilsson (S)

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2012:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av kontaminerad aska Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hantering

Läs mer

Topparna kommer alltså efter ett starkt regn, och består mest av grundvatten, men naturligvis även av nederbörd.

Topparna kommer alltså efter ett starkt regn, och består mest av grundvatten, men naturligvis även av nederbörd. MV4058 Skogsmeteorologi och -hydrologi En sammanställning av tidigare års tentafrågor. Svaren kan innehålla mindre felaktigheter, men är tillräckliga för att prestera ett godkänt resultat. 1. Vid ett tillfälle

Läs mer

Bilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum:

Bilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum: Bilaga 5 PM SLUGTEST FALKTRÄSKET 2016-10-19 Rev.datum: 2016-10-31 SAMMANFATTNING Slugtester har genomförts i fem nyinstallerade grundvattenrör vid det nya planområdet för bostadsområdet Södra Falkträsket

Läs mer

Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken. PM Översiktlig geoteknisk undersökning

Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken. PM Översiktlig geoteknisk undersökning Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken PM Översiktlig geoteknisk undersökning Umeå 2015-09-15 Beställare: Sigma civil Granskad Eric Carlsson Tyréns AB Nina Nilsson

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10

Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10 Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10 PM Geoteknik Umeå 2010-05-11 Eric Carlsson Tyréns AB Granskad Nina Nilsson PM Geoteknik 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG...

Läs mer

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT Avfallsbegreppet Miljöbalken 15 kapitlet 1 Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara

Läs mer

Detaljplan PM Geoteknisk utredning

Detaljplan PM Geoteknisk utredning Del av Mjölkeröd 1:1 Tanums kommun Detaljplan PM Geoteknisk utredning Datum: 2008-05-28 Uppdrag: 2260044 Handläggare: Axel Josefson Granskad av: Henrik Lundström Affärsområde Syd Postadress Besöksadress

Läs mer

SKATEPARK, HÖGDALEN STOCKHOLM

SKATEPARK, HÖGDALEN STOCKHOLM Stockholms idrottsförvaltning SKATEPARK, HÖGDALEN STOCKHOLM PM Geoteknik Geoteknisk utredning Stockholm 2010-01-27 SWECO Infrastructure AB Stockholm/Anläggning/Geoteknik Jonas Thorelius Uppdragsnummer

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SAMT RADONMÄTNING AVSEENDE NY DETALJPLAN

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SAMT RADONMÄTNING AVSEENDE NY DETALJPLAN PM GEOTEKNIK KARLSTADS KOMMUN Karlstad Del av Dingelsundet 2:21 UPPDRAGSNUMMER 2337151100 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SAMT RADONMÄTNING AVSEENDE NY DETALJPLAN UTREDNINGSUNDERLAG 2017-02-23 KARLSTAD

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Grundvattenpåverkan på Klasborg-Våmbs natura 2000- område Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Handläggare Johan Larsson,

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län

Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län 1 (5) Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan vid Björkängen, Torsby kommun Värmlands län Geoteknik Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se

Läs mer

Utvärdering av Ekobackens deponi

Utvärdering av Ekobackens deponi Utvärdering av Ekobackens deponi Uppdraget Svensk Ekologikonsult har fått i uppdrag av Värmdö kommun att utvärdera vilka föroreningar som kan förknippas med utgående vatten från Ekobackens deponi. Utredningen

Läs mer