- det skulle vara något praktiskt biblioteksarbete

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Förord 2 Presentation av skola och skolbibliotek 3 Bibliotekskatalogens och hyllornas status 3 Hur gör man en bibliotekskatalog bättre? 4 Arbetets praktiska utförande 5 Problem under arbetets gång 6 Checklista 7 Slutsummering 9 Litteraturförteckning 10

3 Förord När jag på vårterminen 1980 skulle bestämma mig för special- arbete, hade jag två krav: - det skulle vara något praktiskt biblioteksarbete - det skulle vara något som någon hade nytta av. Jag ville också gärna göra det i min hemkommun, Härryda, då jag såg det som en tillgång för kommunen att f& en månads bibliotekariearbete gratis. Förslaget om att förbattra skolbibliotekets katalog i Landvetterskolan blev därför det jag fastnade för. > Att jag har beskriver mitt tillvägagångssätt så utförligt beror på, att jag hoppas och tror, att andra kan dra nytta av mitt arbete och de erfarenheter jag gjorde. Utan att försöka avskracka någon, vill jag betona att det är ett mycket tidskrävande arbete. Men jag tror inte, att det finns något annat satt att förbattra en katalog. Även om man skulle välja möjligheten att lagga upp en ny katalog, ar jag övertygad om, att det skulle bli minst lika tidskrävande. Jag vill här tacka alla som vänligt och tålmodigt svarat på mina fragor och på annat sätt varit mig behjälpliga vid genomförandet av detta specialarbete. Landvetter i november 1980 Berit Wallgren P Landvetter Landvetters rektorsområdes emblem används med tillstånd från rektor Evert Olsson, Landvetterskolan.

4 Presentation av skola och skolbibliotek Härryda kommun har två högstadieskolor, Ekdalaskolan i Mölnlycke och Landvetterskolan i Landvetter. Landvetterskolan byggdes i början av 1960-talet och har sedan dess byggts ut i två etapper under 1970-talet. Skolan har låg-, mellan- och högstadium. Läsåret 1979/80 hade skolan omkring 900 elever och ett 90-tal lärare. Antalet böcker i skolbiblioteket är uppskattningsvis mellan och volymer. Skolbibliotekets bokanslag är för kr. Skolbiblioteket hålls öppet för elever tisdag, onsdag och fredag från kl till kl och då finns skolbibliotekarien tillgänglig. Lärare har tillgång till biblioteket även på andra tider med eller utan sina klasser. Skolbibliotekarien, som är den enda fackutbildade skolbibliotekarien i kommunen, har en arbetstid på 9 tim/vecka. Utlåningen var under läsåret 1979/80 omkring 4.500, varav drygt hälften under höstterminen. Vid skolans start hade folkbiblioteket lokaler i skolan. Skolbiblioteket sammanslogs med folkbiblioteket Tidigare hade skolbiblioteksverksamheten fungerat med klassbibliotek kompletterat med att någon lärare lånade ut böcker ungefär en gång i veckan av ett litet bokbestånd gemensamt för alla klasser skildes folk- och skolbiblioteken åt. Folkbiblioteket flyttade då till större lokaler i det nybyggda centret i Landvetter. Skolbiblioteket disponerar sedan dess de gamla bibliotekslokalerna i skolan. Bibliotekskataloaens och hvllornas status Skolbiblioteket hade en mycket liten och bristfällig systematisk katalog med relativt få underavdelningar. Den alfabetiska katalogen var bättre, men inte komplett. Dessutom fanns en depåkatalog, där man hade samlat katalogkort "som kunde komma till användningn. En del av dessa katalogkort innehöll mycket knapphändig information, t ex endast för-

5 fattare och boktitel, medan andra var av Bibliotekstjänsts standard. Bristerna i skolbibliotekets katalog berodde till stor del på, att man vid uppdelningen av folk- och skolbiblioteken på folkbiblioteket behöll katalogkorten, aven i de fall boken inköpts till skolbiblioteket. Böckerna var uppställda på hyllan enligt SAB-systemet efter dess huvudavdelningar, alltså A, B, C etc. Eftersom de flesta böckerna köpts in genom Bibliotekstjänst, hade de ryggsignaturer som inte helt överensstämde med hylluppstallningen. Hur sör man en bibliotekskataloa bättre? När jag hade bestämt mig för att förbattra skolbibliotekets katalog, försökte jag definiera, vad jag avsbg med bra katalog. Efter mycket funderande kom jag fram till följande definition: En bra katalog motsvarar bokbeståndet och har erforderligt antal katalogkort utskrivna och stoppade både i systematiska och alfabetiska katalogen med hänsyn taget även till biuppslag och dubbelklassningar. Mot det målet - en bra katalog - skulle jag alltså arbeta. En väg att förbattra katalogen hade varit, att skriva koncept till katalogkort för att senare skrivas ut i kortform och stoppas av exempelvis rektorsexpeditionens kontorspersonal. Då det var ovisst om och när detta skulle kunna ske, förkastades denna metod. Det var viktigare att få en omedelbar förbättring till stånd än att hinna med fler avdelningar.

6 Arbetets praktiska utförande Med utgångspunkt från boken på hyllan kontrollerades den systematiska katalagen. Fanns det katalogkort där, satte jag min personliga signatur (= mina initialer) både i boken och på kortet och ställde boken tillbaka på hyllan. Om det inte fanns något katalogkort, ställdes boken åt sidan för senare behandling. SS gicks hela avdelningen igenom. Därefter kontrollerades de systematiska korten mot den alfabetiska katalogen, även biuppslag. När katalogkort saknades i den alfabetiska katalogen kontrollerades depåkatalogen. Fanns katalogkort där, drogs de upp och stoppades i den alfabetiska katalogen. Om inte heller depåkatalogen innehöll det eftersökta katalogkortet, skrevs kort ut och stoppades. Efter detta kom turen till de böcker som ställts åt sidan vid genomgången på hyllan. Böckerna kontrollerades både mot den alfabetiska katalogen och depåkatalogen. Om katalogkort fanns, kompletterades den systematiska katalogen. Om katalogkort inte fanns, katalogiserades och klassificerades böckerna och erforderligt antal kort skrevs ut. Innan böckerna ställdes tillbaka på hyllan, kontrollerades att signum (SAB-klassifikationen) stämde på bokrygg, bokficka och bokkort. Boken och det systematiska katalogkortet signerades med mina initialer. Denna signering var en hjälp att se vad som var genomgånget. Därefter kontrollerades i systematiska katalogen att det fanns kort till alla dubbelklassningar. En förteckning gjordes över de katalogkort i systematiska katalogen som inte hade mina initialer (d v s de böcker som hade katalogkort, men som inte fanns till hands), för att underlätta en senare eventuell uppföljning.

7 På detta satt avverkades en avdelning i taget fr o m C t o m N utom avdelning H. Avdelningarna A och B var genomgångna tidigare. Tyvärr räckte den avsatta tiden, en månad, inte till för att slutföra arbetet, Kontrollen av de olika katalogerna var mycket tidsödande, men ett absolut nödvändigt moment för att kunna förbättra katalogen. Några enstaka katalogkort skrevs ut i sitt gamla skick, eftersom det gick fortast, Det var bättre att kunna återfinna boken i katalogen med katalogkort skrivna efter tidigare regler för katalogisering, än att sakna katalogkort helt. Det går knappast att undvika, att en katalog innehåller kort från flera "generationer" katalogiseringsregler. Någon metod att mångfaldiga katalogkorten fanns inte, varför alla kort fick skrivas ut ett och ett. Två avdelninqar försågs med en underavdelning; Kc bröts ur avdelning K och Nc ur avdelning N. Inga förändringar av böckernas ryggsignaturer företogs. Det kan visa sig praktiskt att ha ryggsignaturen mer finfördelad an enbart på huvudavdelningen, om man i framtiden vill göra fler underavdelningar på hyllorna. Problem under arbetets gång Under arbetets gång förde jag kontinuerligt anteckningar om, vad jag gjorde och vilka problem jag stötte på. Det har sättet att arbeta innebar, att man slår och letar mycket i de olika katalogerna, Nar man har hållit på ett tag, är det svårt att hålla reda på var i arbetsproceduren man befinner sig. Jag gjorde en checklista och den visade sig mycket användbar:

8 Checklista Bearbeta en avdelning i taget. Ta boken från hyllan och kontrollera om katalogkort finns i systematiska katalogen. Om katalogkort finns - signera boken och kortet, ställ boken tillbaka på hyllan. Om katalogkort inte finns - ställ boken åt sidan så länge. Kontrollera att alla kort som finns i systematiska katalogen har motsvarande kort i den alfabetiska katalogen OBS! även biuppslag. När kort saknas i alfabetiska katalogen - kontrollera i depåkatalogen. Om katalogkort finns i depan - dra upp det och stoppa i alfabetiska katalogen. Om katalogkort inte finns i depån - skriv kort och stoppa i alfabetiska katalogen. Böckerna som ställts åt sidan i punkt 4 kontrolleras i alfabetiska katalogen och depåkatalogen. Om katalogkort finns - skriv ut även till systematiska katalogen, stoppa korten i både alfabetiska och systematiska katalogen. Om katalogkort inte finns - katalogisera och klassificera boken, skriv ut erforderligt antal katalogkort och stoppa i respektive katalog. Kontrollera att signum ar samma på bokrygg, bokficka och bokkort. Boken och systematiska katalogkortet signeras. Kontrollera i systematiska katalogen att alla dubbelklassningar ar gjorda. Förteckna de böcker dar endast det systematiska katalogkortet har funnits tillgängligt. Det underlättar en senare kontroll. Vid en genomgåpg av böckerna på hyllan kommer man inte i kontakt med de böcker som just då ar utlånade och okatalogiserade. Dem kan man dra in vid återlämnandet för t ex en avdelning i taget, och då göra kontrollen i katalogen.

9 Ett alldeles speciellt problem utgjorde läroböckerna. I skolbiblioteket fanns läroböcker i flera exemplar i en del ämnen. De var i allmänhet inte katalogiserade. Vid en kontroll hos huvudlärarna i respektive änme visade det sig, att flertalet läroböcker var föråldrade och inaktuella. Man hade heller inte tagit ställning till om läroböckerna skulle finnas i skolbiblioteket och i så fall enbart som referenslitteratur eller även för utlån. Detta är en principdebatt, som bör föras inom skolan. Därför kunde jag bara katalogisera de läroböcker, som huvudlärarna sade sig vilja ha i skolbiblioteket. En viss konsekvens vid behandlingen av läroböcker i skolbiblioteket bör eftersträvas. Eftersom den systematiska katalogen var så ofullständig, hade man på biblioteket inte bestämt hur finfördelad den skulle vara - man var öppen för förslag. Då man i ett skolbibliotek ofta söker litteratur inom ett specifikt ämnesområde, ansåg jag att den systematiska katalogen borde vara relativt finfördelad. Bibliotekstjänsts förteckning över rygg- och hyllsignaturer visade sig vara alltför grovt indelad för detta ändamål. De ledkort som inköpts till den systematiska katalogen tilllät en längre gående finfördelning av de olika avdelningarna. Hur många underavdelningar som skulle tas med, avgjordes f rån avdelning till avdelning. Eftersom jag inte hade någon tidigare praktisk erfarenhet av att arbeta med katalogisering och klassificering, var det intressant att konstatera, att man arbetar med båda delarna parallellt. Vid klassifikation måste också hänsyn tas till graden av finfördelning i systematiska katalogen. Problemet med gallring av böcker uppkom. Några äldre geografiska verk med orts- och sockenbeskrivningar föreföll helt föråldrade och inaktuella för skolbiblioteket och föreslogs till gallring. Avdelning D var både liten och ganska föråldrad, men frågan är, om det finns så mycket aktuell relevant litteratur att köpa in. Jag Övervägde en

10 gallring, men lät det bero. För övrigt var beståndet relativt aktuellt. Man Har också inriktat sig p2 att komplettera fackavdelningarna de senaste åren. Slutsummerinq Vad har då detta specialarbete gett skolbiblioteket och vad har det gett mig? Skolbibliotekets katalog har förbättrats genom att katalogen nu ar relativt komplett inom de avdelningar jag hunnit bearbeta. Det ar viktigt, för katalogen används ofta och mycket av eleverna. På grund av olika omständigheter genomfördes arbetet mycket självständigt. Jag hade tillgång till rådgivning per telefon både av skolbibliotekarie, vikarierande skolbibliotekarie och handledare. Dessutom sammanträffade skolbibliotekarien, handledaren och jag en gång i skolbiblioteket. För min egen del uppskattar jag mycket att ha fått arbeta i en realistisk situation. Jag fick praktiskt pröva de kunskaper i katalogisering och SAB-klassificering jag inhämtat på Bibliotekshögskolan. Det var mycket värdefullt. Jag ställdes aven inför problemet med att gallra böcker. Alfabetisering och filering visade sig vara mer komplicerade moment, än vad man skulle kunna tro. Det var inte alltid självklart, hur katalogkorten skulle stoppas. För att ytterligare förbättra skolbibliotekets katalog skulle jag vilja föreslå följande åtgärder: - slopa snarast depåkatalogen - ta upp principdebatten om huruvida läroböckerna skall finnas i skolbiblioteket - fortsatt genomgång av systematiska katalogen från avdelning O - genomgång av förteckningen över böcker som hade katalogkort i systematiska katalogen, men inte fanns inne vid genomgången på hyllan.

11 Litteraturförteckninq Följande litteratur har varit till god hjälp vid genomförandet av specialarbetet. Under förberedelsetiden: Bibliotek i SIA-skolan : sju inlägg om nutid och framtid / Karin Thörner... - Lund, s. - (Biblioteksdebatt ; 7) Börja med barnen! : en skrift om barn- och ungdomskultur i kommunerna. - Stockholm, s. : ill. Jesperson, Bengt: Att arbeta med skolans boksamlingar / Bengt Jesperson, Brita Wessel. - 2., omarbetade uppl. - Lund, s. - (SAB ; 14) Levén, Einar: Uppordnande av bibliotek vid en lantbruksoch hushållsskola / Einar Levén, Birgitta Staxäng. - orå ås, s. - (Bibliotekshögskolan specialarbete 1978 ; 138) Odenstam, Gunnel: Biblioteket i undervisningen : en arbetsmodell för informationssökning i samarbete elevlärare-bibliotekarie / Gunnel Odenstam, Gunnel Svensson, Eva Trotzig. - Stockholm, s. - (Skolöverstyrelsen, Sektionen för läromedelsutveckling Skriftserie 1976 ; 1) Vid det praktiska utförandet: Katalogregler för svenska bibliotek. - 4., fullständigt omarbetade uppl. - Lund, s. - (Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker ; 15) Klassifikationssystem för svenska bibliotek. - 5., omarbetade och utvidgade uppl. - Lund, s. Register till klassifikationssystem för svenska bibliotek. - 2., omarbetade uppl. - Lund, s.

12 Kompendier i katalogisering, katalogkunskap och SABklassifikation med övningsmaterial använda i under- visningen vid Bibliotekshögskolan, Borås Vid den skriftliqa redogörelsen: Henell, Olof: Hur man kan skriva seminarieuppsatser. - Lund, s. Liljestrand, Birger: Skrivstrategi / Birger Liljestrand, Mats Arwidson. - Stockholm, s.

13

14 BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2012