Det övergripande målet för äldreomsorgen i Korsholms kommun är att erbjuda trygghet och livskvalitet för de äldre.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det övergripande målet för äldreomsorgen i Korsholms kommun är att erbjuda trygghet och livskvalitet för de äldre."

Transkript

1

2 Förord Vid uppgörandet av en strategi som sträcker sig ända fram till 2014 finns det ett stort antal fakta som bör tas i beaktande. Att dessa fakta p.g.a. yttre omständigheter kan komma att förändras bör man dock vara medveten om. En sådan yttre omständighet är den reform av kommunstrukturerna som är under beredning inom regeringen. Att uppskatta effekterna av denna reform är i dagsläget inte möjligt och därför är det viktigt att betona att man som utgångspunkt vid planeringen av den äldrepolitiska strategin Trygghet och livskvalitet på äldre dar har haft dagens Korsholm och de fakta som idag är kända. De förslag som ges i strategin baseras till stora delar på att serviceproduktionen till de äldre förblir i kommunal regi. Detta är emellertid inte ett ställningstagande angående vem som skall producera servicen utan snarare en kartläggning över hur servicebehovet kommer att se ut och vilka personalresurser som kommer att behövas. Var och hur servicen produceras är beroende av det politiska beslutsfattandet och av hur servicemarknaden i regionen utvecklas. En avgörande faktor för hur serviceproduktionen ordnas är utvecklingen av kommunens ekonomi. Korsholm har i nuläget en något bättre utveckling av skatteinkomster än landet i övrigt. (Bilaga 8 visar inrikesministeriets prognos för den ekonomiska utvecklingen i Korsholm fram till år 2007.) Om denna utveckling fortsätter eller inte beror bl.a. på vilka som flyttar in och ut ur kommunen. En kartläggning av in- och utflyttningen finns i bilaga 9. En annan faktor som kan påverka den framtida serviceproduktionen är hur pensionärernas inkomstutveckling ser ut. De åldringar som i dagens läge får kommunal vård och omsorg har överlag låga pensioner och därför är systemet med avgifter baserade på pensionsnivån förmånligt för dem. Man vet dock att pensionärerna framöver kommer att få det bättre ställt ekonomiskt (bilaga 10) och därmed uppstår frågan om de kommer att ha en större benägenhet att söka sig till privata serviceproducenter och om detta bör beaktas vid planeringen av den kommunala servicen. I Finland finns sedan 2004 ett lagstadgat system om användning av servicesedlar inom vård- och omsorgstjänster och ett införande av servicesedlar kunde därför vara ett komplement till kommunalt producerad service. För att lägga ut serviceproduktionen krävs emellertid ett nytt sätt att leda den kommunala verksamheten och nya former av kunskap kommer då att behövas vid t.ex. upphandling och övervakning. Att förutsättningarna för tillhandahållande av service till äldre är beroende av många olika omständigheter och att dessa omständigheter snabbt kan förändras står klart. Därför är det betydelsefullt att den äldrepolitiska strategin årligen uppdateras så att serviceproduktionen och utbudet av service motsvarar det verkliga behovet. Det är även väsentligt att man vid planeringen av service till äldre alltjämt behåller kunden i centrum, så att all planering utgår från kunderna och deras servicebehov. Kommunen bör därför sträva till att underlätta samarbetet mellan de kommunala enheter som förser de äldre med service samt på olika sätt stödja privata serviceproducenter så att kundernas rätt till service och valfrihet säkerställs även i framtiden. Även möjligheterna till ett utökat samarbete inom serviceproduktionen med våra grannkommuner bör ständigt undersökas. En första genomgång sker i den servicestrategi för Vasaregionen som färdigställs våren I

3 Sammanfattning För att kunna skapa förutsättningar för ett bra liv för kommunens äldre invånare är det viktigt att visioner och strategier, som motsvarar de framtida behoven, finns utformade. Den äldrepolitiska strategi som nu utarbetats sträcker sig från år 2004 till år 2014, men ett längre perspektiv fram till år 2030 har även tagits i beaktande. Utgångspunkten för kommunal äldrepolitik är de nationella och internationella program för äldrepolitik som finns fastslagna. I Finland är den främsta målsättningen att ett gott välbefinnande och en hög livskvalitet tryggas, samt att förutsättningar för de äldre att klara sig på egen hand finns. Även skapandet av möjligheter till social aktivitet och integration samt växelverkan mellan generationer är viktiga områden. Högsta prioritet ges dock till att de äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. De viktigaste förutsättningarna för att förverkliga detta är att upprätthålla de äldres funktionsförmåga, att ha en tillgänglig och flexibel hälso- och sjukvård, samt att hemvård och olika former av stödtjänster finns att tillgå. Även stödet till anhöriga, som vårdar äldre i hemmet, framhålls som en viktig förutsättning. Respekten för de äldre och deras integritet är en viktig del i vården och omsorgen av de äldre. I diskussionerna med representanter för de olika enheterna inom äldreomsorgen betonades att förutom personalens bemötande, så handlar det även om att kommunen i sina vägval, prioriteringar och utvecklingsalternativ visar respekt t.ex. genom ökade personalresurser samt genom skapande av boendemiljöer som respekterar den enskilde människan och värnar om hennes personliga integritet. En av de viktigaste frågorna vid uppgörandet av en äldrepolitisk strategi är frågan om hur behovet av hjälp och vård kommer att se ut i framtiden. Ett verktyg för klargörandet av denna fråga är befolkningsprognoser. Markku Lankinen (specialforskare vid Helsingfors stad) har i sin befolkningsprognos för Korsholms kommun förutspått att andelen äldre om 15 år kommer att ha ökat med 60 %, vilket innebär att gruppen 65 år och äldre då skulle utgöra nästan 22 % av befolkningen i kommunen. Den grupp, som vård och omsorgsbehovet kommer att växa särskilt mycket för och som förutspås att mer än fördubblas fram till år 2030 är gruppen 85 år och äldre. Vid beräknandet av det framtida vårdbehovet bör man även förutom befolkningsutvecklingen ta hänsyn till utvecklingen av de äldres hälsotillstånd, funktionsförmåga och livsstil. Prognoserna visar att de yngre äldre kommer att bli friskare, medan det framtida hälsotillståndet för hela gruppen äldre är oklarare. Det finns dock några sjukdomsgrupper som förutspås öka i Finland och som bör tas i beaktande vid beräknandet av det framtida vårdbehovet. En av de viktigaste målsättningarna för den framtida äldreomsorgen både nationellt och i Korsholms kommun är att minst 90 % av de 75 år fyllda skall kunna bo i sina egna bostäder. År 2002 bodde 89 % av Korsholms 75 år fyllda hemma. För att stödja hemmaboendet krävs en väl fungerande hemservice och hemsjukvård. Utgående från de nationella rekommendationerna för hemvårdens täckning skall hemvård kunna erbjudas minst 25 % av de 75 år fyllda. II

4 År 2002 låg Korsholms kommun på 15,7 %. För att kunna höja servicenivån till den lägst rekommenderade nivån för gruppen 75 år och äldre skulle personalstyrkan fram till år 2014 behöva ökas markant. För att skjuta upp service- och institutionsboendet så länge som möjligt är det viktigt att satsa på den öppna vården. En viktig del av den öppna vården är det förebyggande arbetet som kan bestå av uppsökande, informerande, aktiverande och rehabiliterande verksamheter. I Korsholm finns redan en äldrerådgivare som arbetar med demensrådgivning och förebyggande arbete men målet är att bilda ett team för äldrerådgivning så att arbetet både kan utökas och utvecklas. Det förebyggande arbetet sker dock inte endast inom social- och hälsovårdssektorn, utan det är av vikt att man inom alla kommunala verksamheter arbetar för att göra samhället mera tillgängligt för de äldre och att man reserverar resurser för detta. De förbättringar som t.ex. kan göras i samhället är att man planerar boendemiljöer, kollektivtrafik och service med de äldres behov i åtanke, samt att meningsfulla och mångsidiga aktiviteter erbjuds i kommunens alla delområden. Antalet anstaltsplatser och platser inom serviceboende bör enligt de nationella rekommendationerna ha en täckning på 8 12 %. För närvarande ligger Korsholm över rekommendationerna, vilket innebär att om man utgår från enbart befolkningsprognoserna kommer således platsantalet att räcka till även 2014, men om man även tar den förväntade ökningen av vissa sjukdomar i beaktande så skulle platsantalet behöva ökas något. Även platser för korttidsvård samt avlastningsplatser för de som finns i närståendevård skulle behöva ökas. En viktig förutsättning för att en god och kvalificerad äldreomsorg skall finnas i kommunen är att vårdpersonalens antal både inom hemvården, serviceboendet och institutionsvården är tillräckligt i jämförelse med antalet klienter och deras vårdbehov. För att personaldimmensioneringen enligt de riksomfattande rekommendationerna skall anses vara god bör det inom institutionsvården och det intensifierade serviceboendet finnas 0,80 vårdare/klient. För närvarande ligger Korsholm på ett medeltal av 0,66 vårdare/klient, vilket betyder lite över medelmåttlig dimensionering. För att god vårdkvalitet skall kunna garanteras handlar det inte endast om att bemöta klienternas behov och önskningar, utan det handlar även om personalens utbildning och människosyn, det bemötande de får samt vilka rutiner de har i sitt arbete. En kunnig och engagerad personal som mår bra och som vill utveckla sin kompetens är av största vikt då det är fråga om god vård och service. En annan förutsättning för god vård är tillgången på personal. Under de kommande åren fram till 2014 kommer stora delar av personalen inom äldreomsorgen att gå i pension och redan i dag märks en viss problematik med att hitta personal till korttidsanställningar. Därför är det viktigt att satsa på personalen och att på olika sätt sträva mot att skapa attraktiva arbetsplatser inom äldreomsorgen. För att kvaliteten i den kommunala äldreomsorgen skall kunna bibehållas och utvecklas behövs kontinuerlig uppföljning och utvärdering av äldreomsorgen. Socialcentralen har 2003 tagit i bruk ett nytt system för utvärdering, vilket ger möjlighet att snabbt och regelbundet genomföra enkätundersökningar bland servicetagare och personal. Resultaten kan III

5 bl.a. användas som grund för fortsatt utvecklingsarbete. På så sätt får även kommuninvånarna vara delaktiga i planeringen och utvärderingen av tjänsterna. Det övergripande målet för äldreomsorgen i Korsholms kommun är att erbjuda trygghet och livskvalitet för de äldre. De huvudsakliga delmålen för äldreomsorgen inom Korsholms kommun under åren är: Att man skall satsa på den öppna vården och på det förebyggande, uppsökande, aktiverande och rehabiliterande arbetet så att minst 90 % av dem som är över 75 år skall ha möjlighet att bo hemma i sina vanliga bostäder och leva självständiga och aktiva liv. Att det finns möjligheter för 3 5 % av de 75 år fyllda att bo i servicebostad och för 5 7 % av åldersgruppen att bo på ålderdomshem eller på annan institution, då de inte längre klarar av att bo hemma. Att vården skall vara av god kvalitet. Att kunnig och kompetent personal skall rekryteras. Att informationen om äldreomsorgen till allmänheten skall förbättras. IV

6 Innehållsförteckning Figur- och tabellförteckning VI Begreppsförklaringar VII 1. Inledning 1 2. Principer och riktlinjer för äldreomsorgen 3 3. Åldersstrukturen i Korsholms kommun Befolkningsprognos för Korsholms kommun Befolkningsprognos för Korsholms olika delområden Försörjningskvot och äldrekvot 9 4. Service och boende för äldre Öppen vård Serviceboende Förebyggande arbete inom social och hälsovården Förebyggande arbete inom övriga kommunala sektorer Förebyggande verksamheter inom församlingarna och tredje sektorn Hemvård Stöd för närståendevård Dimensionering av service inom öppen vård Intensifierat serviceboende och institutionsvård Intensifierat serviceboende Institutionsvård Dimensionering av intensifierat serviceboende och institutionsvård Vanliga sjukdomsgrupper bland äldre och deras inverkan på behovet av vårdplatser inom institutionsvård Depression Demens Lårbenshalsbrott och osteoporotiska benbrott på kotkroppar Diabetes Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Äldres funktionsförmåga RAVA-mätningar Vårdtyngd Personal Dimensionering av personal inom hemvården Dimensionering av personal inom institutionsvård och intensifierat serviceboende Kompetensutveckling Rekryteringsstrategi Servicens kvalitet God vårdkvalitet inom hemvården God vårdkvalitet inom institutionsvården God vårdkvalitet inom serviceboende, gruppboende och demensvård Uppföljning och utvärdering Serviceöversikt och information 47 V

7 8. Mål och åtgärdsförslag Den öppna vården skall prioriteras Det förebyggande arbetet Närståendevård Hemvård % av de 75 år fyllda skall kunna erbjudas plats i serviceboende och 5 7 % skall kunna erbjudas plats i institutionsvård Vården skall vara av god kvalitet Kunnig och kompetent personal skall rekryteras Informationen om äldreomsorgen till kommuninvånarna skall förbättras Uppföljning av den äldrepolitiska strategin 52 Källförteckning Bilagor VI

8 Figur- och tabellförteckning Figurer Figur 1. De olika åldersgruppernas beräknade ökning från år 2002 till år 2030 s. 6 Figur 2. Befolkningsprognos för åldersgruppen 75 år och äldre i Korsholm, s. 8 Figur 3. Korsholms försörjningskvot s. 9 Figur 4. Korsholms äldrekvot s. 10 Figur 5. Vårdpyramid över de tjänster som erbjuds äldre i Korsholm s. 11 Figur 6. Prognos för antalet dementa i Korsholm, s. 29 Figur 7. Ökningen av vårdplatsbehovet för perioden jämfört med år 2002 (i antal) s. 30 Figur 8. RAVA medelvärde inom äldreomsorgen i Korsholm, år 2000 och 2002 s. 33 Figur 9. Vårdtyngdsmedelvärde inom äldreomsorgen i Korsholm, år 2000 och 2002 s. 34 Figur 10. Jämförelse av RAVA- och vårdtyngdsmedelvärden inom äldreomsorgen i Korsholm år 2000 och 2002 s. 35 Tabeller Tabell 1. Befolkningsprognos för befolkningsgrupperna 65 år och äldre, 75 år och äldre, samt 85 år och äldre i antal (invånare) och procent (%) s. 5 Tabell 2. Korsholms kommuns egen serviceverksamhet och boende för äldre 2002 s. 12 Tabell 3. Närståendevårdarnas genomsnittliga stöd i 15 österbottniska kommuner (2001) s. 21 Tabell 4. Ökningen av servicebehovet med 2,5 procents täckning för åringarna s. 22 Tabell 5. Ökningen av hemvårdsbehovet med 25, 30 och 40 procents täckning för de 75 år fyllda s. 22 Tabell 6. Sammanfattande tabell över kommunens vårdplatser inom institutionsvård och intensifierat serviceboende (2002) s. 25 Tabell 7. Antal service- och institutionsplatser som enligt rekommendationerna borde finnas utgående från befolkningsprognoser s. 26 Tabell 8. RAVA-medelvärde och vårdrekommendation s. 33 Tabell 9. Dimensionering av hemvårdspersonal med 2,5 % servicenivå för åringar och 25 % servicenivå för 75 år och äldre och med hjälp 8 h./vecka, 6 h./vecka och 4 h./vecka år s. 37 Tabell 10. Ökning av hemvårdspersonalen (i antal) för att 25 % täckning av 75 år fyllda skall uppnås s. 37 Tabell 11. Antal personal och vårdare på hälsocentralens bäddavdelningar i relation till klienter nationellt och i Korsholm s. 38 Tabell 12. Antal personal och antal vårdare på åldringshem i relation till klienter nationellt och i Korsholm s. 39 Tabell 13. Antal personal och vårdare inom intensifierat serviceboende i relation till klienter nationellt och i Korsholm s. 40 VII

9 Begreppsförklaringar Öppen vård är vård inom social och hälsovården som inte består av ett oavbrutet serviceansvar dygnet runt. De viktigaste tjänsterna inom öppenvården är hemvården, i vilken hemservicen, hemsjukvården och olika stödtjänster ingår; stödet för närståendevården, det förebyggande arbetet samt service på mottagningar och polikliniker. Hemvård består av både hemservice och hemsjukvård samt förebyggande hälsovård och stödtjänster. Hemservice innefattar mångsidig hjälp med både personlig skötsel och omvårdnad samt hjälp med olika typer av vardagssysslor. Hemservicen ges i klienternas egna hem och är behovsprövad. I hemservicen ingår även olika stödtjänster. Hemsjukvård innebär att man ger sjukvård under hälsocentralens kontroll i klientens eget hem. Hemsjukvården är indelad i fortlöpande, övervakad hemsjukvård, samt kortvarig, övervakad hemvård som ges tillfälligt. I hemsjukvården ingår vårdåtgärder, provtagning samt stöd till anhöriga. Serviceboende kan ordnas i samband med en institution, i ett servicehus eller i en bostad som klienten hyr eller äger. Serviceboende innebär att klienten får stöd och hjälp till ett självständigt liv, men någon tillsyn på natten ingår inte. Intensifierat serviceboende kan räknas som institutionsvård och det skiljer sig från övriga serviceboenden på så sätt att nattövervakning alltid ingår. Institutionsvård inkluderar ordnande av uppehälle och vård samt rehabiliterande verksamhet. Institutionsvården kan vara korttidsvård eller långtidsvård och den är avsedd för personer som behöver service dygnet runt. VIII

10 1. Inledning Dagens Korsholm bildades 1973 genom en sammanslagning av de fem kommunerna Björköby, Korsholm, Kvevlax, Replot och Solf, men kommunens historia kan spåras tillbaka till Korsholm är beläget på den österbottniska västkusten och har en vidsträckt skärgård och en strandlinje på ca 1500 km. Totalt har kommunen en areal på 3600 km 2 varav 864 km 2 är landareal. Befolkningen i Korsholm var vid utgången av år personer och av dem har 75 % svenska och 25 % finska som modersmål. Huvudnäringarna i kommunen är servicenäringar, förädling samt jord- och skogsbruk. De 65 år fyllda utgör för närvarande ca 15,5 % av befolkningen, men deras antal förutspås att öka så att de år 2030 utgör ca 24 % av befolkningen. Åldersstrukturen i Korsholms kommun behandlas noggrannare i kapitel 3. Enlig Social- och hälsovårdsministeriet bör alla kommuner ha en uppdaterad strategi för äldrepolitiken. Syftet med strategin skall vara att trygga de äldres sociala rättigheter. I strategin skall ett program för utveckling av servicestrukturen ingå och strategin skall slå fast målen för hur kommunen avser främja de äldre kommuninvånarnas hälsa, välbefinnande och självständiga livsföring. I strategin skall det även framgå vilka förvaltningar och intressegrupper som har ansvar för att målen uppfylls. Strategin antas officiellt av den politiska ledningen i kommunen. (Social- och hälsovårdsministeriet & Finlands Kommunförbund, 2001). År 1995 utformades i Korsholms kommun ett äldrepolitiskt program som sträcker sig fram till år En av målsättningarna för denna tioårsperiod var ett fortsatt stöd för utvecklingen av den öppna vården så att de äldre skulle kunna bo hemma så länge som möjligt. Under denna period har resurser och service, främst i form av vård och omsorg, riktats mot de äldsta åldersgrupperna. Antalet anställda inom hemvården har dock inte utökats i den utsträckning som satsningarna inom öppenvården skulle ha krävt. Servicestrukturen har däremot kompletterats under denna period med platser inom gruppboenden. Aspgårdens gruppboende för demenssjuka med 10 platser byggdes 1996 och ytterligare 24 platser tillkom genom att kommunen, från och med 1999, har köpt platser vid Folkhälsans gruppboende i Smedsby öppnade nya Solhörnan med 22 servicebostäder. Det finska gruppboendet för dementa, med 10 platser, öppnades även i samma byggnad. Dagcentralen byggdes år som aktivitetscentrum för kommunens pensionärer och även nattpatrull infördes i Smedsby under denna tioårsperiod. På HVC: s bäddavdelningar och Solgård har personalresurserna ökats under perioden och en tjänst som äldrerådgivare har tillkommit i kommunen. Den nya äldrepolitiska strategin skall ligga till grund för planeringen, genomförandet och förverkligandet av äldreomsorgen under perioden 2004 till 2014, men beaktar även till vissa delar utvecklingen på längre sikt. Som utgångspunkt för arbetet med strategin har kommunens vision om en högklassig och lättillgänglig service fungerat. Arbetet med att uppdatera det äldrepolitiska programmet inleddes år 2003 och har letts av den av kommunstyrelsen tillsatta kommittén för det äldrepolitiska programmet i samarbete med en projektsekreterare, som anställts för uppgiften. Kommittén har haft följande sammansättning; Lena Gammelgård och Alf Hjerpe (kommunstyrelsen), Henrik Svarfvar och Gunilla Bertell (socialnämnden), Maj-Helen Nyback och Stefan Strang (hälsovårdsnämnden), Pehr-Göran Näsman (Äldrerådet) och Margaretha Yli-Valkama (Äldrerådet samt representant för den finskspråkiga befolkningen). Som 1

11 sekreterare i kommittén och projektsekreterare har Pamela Antila fungerat under 2003 och Siv Nyberg under Kommittén inledde sitt arbete i maj 2003 och har totalt sammankommit 10 gånger. Därtill har kommitténs medlemmar deltagit i sju diskussionstillfällen med kommuninvånare, kommunala förvaltningar, församlingarna, tredje sektorn och pensionärshemsföreningarna om kommunens framtida äldreomsorg. Eftersom samtliga kommunala förvaltningar har ett gemensamt ansvar för att i sin verksamhet skapa förutsättningar för ett bra liv för de äldre i kommunen, ombads kommunens olika förvaltningsorgan och nämnder att under hösten 2003 ta ställning till den befolkningsprognos som gjorts för Korsholms kommun. Genom skriftliga utlåtanden och genom en diskussion ombads de ange på vilket sätt de tänkt beakta den växande andelen äldre och deras behov, samt övriga tyngdpunktsområden i kommunens framtida äldrepolitik. De flesta sektorer har avgett utlåtanden. Även församlingarna och tredje sektorn har en betydelsefull roll i höjandet av de äldres livskvalitet i kommunen. Deras verksamhet kompletterar den kommunala servicen på ett värdefullt sätt. Olika organisationer och föreningar i kommunen inbjöds till ett diskussionstillfälle om framtida äldreomsorg och om tredje sektorns roll i denna. Inför diskussionstillfället ombads de inbjudna tänka över hur de skulle vilja se äldreomsorgen utvecklas i framtiden samt vilken verksamhet de själva kan tänkas bidra med. Pensionärshemsföreningarna inbjöds till ett eget diskussionstillfälle om pensionärshemmens framtida utvecklingsmöjligheter i kommunen. Kommuninvånarna har också givits möjlighet att framföra sina önskemål och synpunkter, antingen genom att delta i något av de fyra diskussionstillfällena som hölls under hösten 2003, eller genom att sända brev eller e-post. Genom en annons i två lokala dagstidningar inbjöds samtliga intresserade kommuninvånare till dessa tillfällen som hade rubriken: Hur vill du som är bosatt i Korsholm ha det när du blir gammal? Man höll ett svenskspråkigt och ett finskspråkigt tillfälle i Smedsby. De två övriga diskussionstillfällena hölls i Solf och i Replot. Sammanlagt 57 personer deltog i diskussionerna. Medelåldern bland diskussionsdeltagarna var hög vid diskussionstillfällena. Tretton personer kom med synpunkter genom brev eller e-post. Sammanfattningarna av de olika diskussionerna finns i bilaga 1. Strategin är disponerad så att i kapitel 2 tas principerna och riktlinjerna för äldreomsorgen i upp. Kapitel 3 visar åldersstrukturen i Korsholms kommun och de förändringar som, enligt prognosen, kommer att ske i den. Kapitel 4 beskriver den service som kommunen erbjuder sina äldre invånare. I kapitlet tas nationella rekommendationer upp dels som jämförelser för den nuvarande servicen i kommunen och dels som riktlinjer för utarbetandet av strategin. I kapitel 5 tas de äldres funktionsförmåga upp och hur man kan mäta den samt hur resultaten av mätningarna används inom äldreomsorgen. Kapitel 6 handlar i huvudsak om dimensionering av personal inom hemvård och inom institutionsvård, men även personalens kompetens och rekrytering av ny personal tas upp. Kapitel 7 har utarbetats tillsammans med personalen inom äldreomsorgen och berör kvaliteten i det praktiska vårdarbetet. Personalen har gett sina synpunkter på vilka värderingar de vill att ska prägla deras arbete inom äldreomsorgen. Kapitel 8 sammanfattar de viktigaste punkterna i strategin och de visioner som kommittén har för äldreomsorgen i Korsholms kommun, samt presenterar de åtgärder som kommittén föreslår att bör vidtas för att Korsholm skall kunna leva upp till de nationella och internationella målsättningar som finns för äldrepolitiken. 2

12 2. Principer och riktlinjer för äldreomsorgen I Madrid, år 2002, godkände Förenta Nationerna ett äldrepolitiskt program. Den övergripande betoningen i programmet låg på respekt för äldre och tillvaratagandet av de äldres kunskaper och erfarenheter genom delaktighet och inflytande i samhällsutvecklingen. I programmet framhölls att de äldre behövs som aktiva aktörer bl.a. inom arbetslivet, i politiken, i utbildningen, inom kultur- och föreningslivet, samt inom familjelivet. De hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande insatsernas betydelse betonades också, samt behovet av livslång utbildning och livslångt lärande. Att få utvecklas och åldras på egna villkor i en bekant social miljö, framhölls eftersom det ger de äldre möjligheter till självförverkligande och gynnar deras välbefinnande, livskvalitet och hälsa. (Social- och hälsovårdsministeriet, 2002). Målsättningen för äldrepolitiken i Finland är att skapa möjligheter för de äldre att klara sig på egen hand så länge som möjligt samt att trygga ett gott välbefinnande och en hög livskvalitet för dem. Andra viktiga tyngdpunktsområden är skapandet av förutsättningar för social aktivitet och integration, samt växelverkan mellan generationer. Social- och hälsovårdssektorn inom kommunerna bär ansvar för att äldre människor får den vård och de tjänster de behöver, men även andra förvaltningar och aktörer har ett ansvar för att i sina beslut och i sin verksamhet beakta de äldre (Vaarama, 2002). I social- och hälsovårdsministeriets nationella utvecklingsprogram för det sociala området framkommer det att den stora utmaningen inom framtida äldreomsorg är beaktandet av de äldres särprägel, individuella behov och livsstilar, vilket gör att det kan komma att ställas oändligt många olika krav på servicen. För att kunna möta de förändrade behoven krävs förändringar i både vårdrutiner och servicestruktur. Ett sätt att förbättra klienternas möjligheter att själva välja den service som passar bäst är att införa servicesedlar, vilket också är möjligt för kommunerna att göra från och med ingången av år I utvecklingen av tjänster till äldre är fortsättningsvis det viktigaste målet att på olika sätt stödja de äldre så att de kan bo kvar i det egna hemmet. Målet är att 90 % av alla 75 år fyllda skall bo kvar hemma och att hemvården byggs ut så att minst 25 % av dessa har möjlighet att få del av hemsjukvården, hemservicen och stödtjänsterna om behovet finns. För att kunna förverkliga målen är en ökning av resurser inom hemvården nödvändig, vilket även innefattar resurser till det förebyggande arbetet som är viktigt för att upprätthålla de äldres funktionsförmåga. Under år 2004 startar ett nationellt program som syftar till att befrämja motionerandet bland de äldre. (Heikkilä, Kaakinen & Korpelainen, 2003; Social- och hälsovårdsministeriet, 2003). Även förebyggande hembesök är viktiga, eftersom man genom dem kan kartlägga de äldres fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga likaväl som bostads- och livsmiljön och på så sätt kan man även förutspå hur behovet av service kan komma att se ut för klienterna. Forskning från Stakes (Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och 3

13 hälsovården) har visat att de äldre som fått hembesök i förebyggande syfte känner sig tryggare i tillvaron än övriga i samma åldersgrupp. För att underlätta för de äldre att leva ett självständigt liv bör deras behov beaktas i samhällsplaneringen, exempelvis genom placering av kommersiell service, genom att man skapar miljöer där äldre kan ta sig fram obehindrat, även med rollator eller med andra hjälpmedel, och genom att lokaltrafiken fungerar väl. I byggnadsplaner bör man ta de äldres behov i beaktan exempelvis på så sätt att man planerar in hissar i alla höghus, eftersom uppskattningsvis % av befolkningen har problem med att gå i trappor och största delen av dessa är åldringar. Även de som är ansvariga för nybyggnad och renoveringar kan bidra till att äldre kan bo kvar längre i vanliga lägenheter. Detta kan göras genom att man planerar rymliga badrum och genom att man gör tillräckligt breda dörrposter och genom att man lämnar bort onödiga trösklar i lägenheterna. (Olsbo-Rusanen & Väänänen-Sainio, 2003). Andra förutsättningar för att de äldre skall kunna bo kvar hemma är att hälso- och sjukvården är snabbt tillgänglig och flexibel samt att stödet till anhöriga som vårdar äldre i hemmet utvecklas. En reform av närståendevården kommer att ske under de kommande åren och enligt en utredning som blev färdig i mars 2004 kommer närståendevården i framtiden att omfattas av tre delar: arvode till närståendevårdare, tjänster till vårdbehövande och stöd till närståendevårdare. Regeringen har dock ännu inte tagit ställning till utredningen och vilka konsekvenserna blir kan ännu inte sägas. Klart torde i alla fall vara att det inom kommunerna kommer att behövas mera resurser för närståendevården. Målet för den långvariga institutionsvården (d.v.s. hälsovårdscentralernas långvårdsavdelningar samt åldringshemmen) är att den omorganiseras så att miljön blir mera hemlik. För de äldre som inte behöver kontinuerlig medicinsk vård på grund av sjukdom har socialväsendet ansvar, vilket innebär att socialväsendet har huvudansvaret för långtidsvården och för servicen till dem som bor hemma och samordningen av den. Den institutionsvård som anordnas av hälsocentralerna skall inriktas på kortvarig vård och rehabilitering för den åldrande befolkningen. Därför förutspår man att det inom hemvården i framtiden kommer att finnas ett ökat behov av sakkunskap om sjukvård, vilket kan uppnås genom fortbildning av befintlig personal samt genom nyanställningar av personal med närvårdarutbildning. Även ett friktionsfritt samarbete mellan socialvården och hälso- och sjukvården är i viktigt. (Heikkilä m.fl., 2003; Social- och hälsovårdsministeriet, 2003). 4

14 3. Åldersstrukturen i Korsholms kommun Befolkningens åldrande är ett gemensamt drag för världens industriländer. Finland är ett av de länder där invånarna lever allt längre och är allt friskare. År 2020 kommer en fjärdedel av finländarna att ha fyllt 65 år. Den mest märkbara förändringen i åldersstrukturen inträffar dock kring 2010, då de stora åldersklasserna är i pensionsåldern. En fördubbling av antalet äldre över 85 år förutspås fram till år 2030 och vård- och omsorgsbehovet kommer således att växa speciellt för denna grupp. Befolkningsutvecklingen följer samma trend i hela landet, men det råder stora skillnader mellan andelen äldre i olika kommuner. Varje kommun åldras i sin egen takt Befolkningsprognos för Korsholms kommun Befolkningsprognosen för Korsholm har gjorts av specialforskare Markku Lankinen och enligt den kommer andelen 65 år fyllda i kommunen att öka betydligt fram till år Som tabell 1 visar var ( ) 2619 invånare av det totala invånarantalet på över 65 år, vilket motsvarar ca 15,5 % av totalbefolkningen. Av dem var 45 % män och 55 % kvinnor. Den finskspråkiga befolkningens andel av denna åldersgrupp var 12,7 %. (Se bilaga 2 för hela prognosen). Tabell 1. Befolkningsprognos för befolkningsgrupperna 65 år och äldre, 75 år och äldre, samt 85 år och äldre i antal (invånare) och procent (%) Årtal 65 + (antal) 65 + (%) 75 + (antal) 75 + (%) 85 + (antal) 85 + (%) , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 Under en femtonårsperiod förväntas antalet personer över 65 år öka med 60 % eller 1573 personer och uppgår därmed till 4192 personer år 2018, vilket är nästan 22 % av totalbefolkningen. År 2030 har antalet 65 år och äldre i jämförelse med år 2002 ytterligare stigit till 5127 personer och utgör då ca 24 % av hela befolkningen. Den totala befolkningstillväxten beräknas fram till år 2014 vara ca 11 % eller 1907 personer och fram till år 2030 beräknas befolkningen öka ytterligare med ca 12 % vilket skulle motsvara 2326 personer. 5

15 Antalet 75 år och äldre uppgick i slutet av år 2002 till 1290 personer (7,6 %) och år 2018 förväntas deras andel vara kring 9 %. År 2030 visar prognosen att ca 13 % eller 2806 personer av hela befolkningen kommer att vara 75 år och äldre. Antalet 85 år och äldre var år personer eller knappt 2 %. År 2018 uppgår deras antal till 518 personer och år 2030 har antalet 85 -åringar mer än fördubblats i jämförelse med 2002 och utgör nästan 4 % av totalbefolkningen. Det är utvecklingen av denna åldersgrupp, som ur kommunal synvinkel är speciellt intressant, eftersom det är den gruppen som i första hand påverkar vård- och omsorgsbehovet i kommunen. Figur 1 visar hur utvecklingen för de olika åldersgrupperna ser ut. Figur 1. De olika åldersgruppernas beräknade ökning från år 2002 till år 2030 Antal År år år år år år år år Prognosen för de olika åldersklasserna visar att antalet yngre pensionärer (65 69 år) nästan fördubblas fram till 2014, varefter de börjar minska. Av samtliga 65 år fyllda utgjorde åringarnas andel år 2002 ca 27 %. Fram till år 2014 ökar de med 34 % och minskar därefter med 23 % fram till år En liknande ökning uppvisar åringarna. Mest ökar denna grupp mellan åren 2006 och 2018 då den ökar med 538 personer. Därefter börjar även andelen åringar minska. Andelen 75 år och äldre ökar däremot under hela perioden Åldersgruppen år ökar mest under åren då antalet stiger med 395 personer. Andelen åringar och åringar kommer att vara 6

16 dubbelt större redan i mitten av talet i jämförelse med dagens situation. Antalet åringar och 95 år och äldre ökar även märkbart. Åldersgruppen år är tredubbelt större redan 2006 och har fram till 2030 ökat med ytterligare 90 personer. Även gruppen över 95 år växer. År 2030 är denna åldersgrupp nästan tredubbelt större vilket innebär 108 personer i jämförelse med nuvarande 37 personer Befolkningsprognos för Korsholms olika delområden I Replot Björköby -området fanns det år personer över 65 år, av vilka 52 % var kvinnor och 48 % män. De yngre åldringarnas (65 74 år) antal kommer enligt prognosen att från år 2010 fram till år 2030 att öka med 70 personer eller 35, 3 %. Antalet 75 år och äldre ökar något (19 personer eller 8,3 %) i området fram till Därefter sker en minskning till dagens nivå för att sedan åter igen öka från 2018 fram till 2030 med 98 personer eller 43,9 %. Av de totalt 338 åldringarna i Norra Korsholm var år % kvinnor och 47 % män. Prognosen för Norra Korsholm visar fram till 2018 en ökning för åringarna med 164 personer (89 %), varefter de börjar minska något. Det totala antalet åringar uppgår år 2030 till 335 personer. Åldersgruppen 75 år och äldre ökar med 62 personer (40,2 %) fram till år Redan kring 2020 är denna åldersgrupp dubbelt större (307 personer) än 2002 och därefter ökar antalet ytterligare fram till Från 2002 till 2030 kommer andelen 75 år och äldre i området enligt prognosen att öka från 154 till 398 personer, vilket ger en ökning på 158,4 %. I Kvevlax var år % kvinnor och 45 % män av de totalt 531 åldringarna. De yngre åldringarna kommer att öka fram till 2018 varefter de börjar minska något. Andelen 75 år och äldre ökar något fram till 2006 varpå ökningen avstannar ett par år. Från och med 2010 börjar åldersgruppen åter öka och år 2022 utgör andelen 75 år och äldre 29,8 % och uppgår då till 392 personer. Därefter stiger antalet ytterligare och består år 2030 av 478 personer, vilket ger en ökning på 77 % från dagens läge fram till Av de totalt 535 åldringarna i Smedsby -området var år % kvinnor och 44 % män. Andelen åringar kommer att öka fram till 2018, varefter ökningen avstannar. Totalt uppvisar denna åldersgrupp dock en ökning med 405 personer (123 %) fram till 2030 jämfört med Antalet 75 år och äldre ökar fram till år 2014 med sammanlagt 210 personer (102 %). Därefter sker en ännu kraftigare ökning och 2030 finns i denna åldersgrupp 867 personer. Sammanlagt ökar enligt prognosen således denna åldersgrupp med 321 % från år 2002 till År 2002 fanns det sammanlagt 326 åldringar i Södra och Östra Korsholm och av dessa var 55 % kvinnor och 45 % män. Andelen åringar kommer, enligt prognosen, att öka med 104 % fram till 2022 och börjar därefter sakta minska fram till Andelen 75 år och äldre kommer att öka med 40 personer (24,4 %) fram till 2014, varpå åldersgruppen ytterligare ökar med 175 personer (86 %) fram till

17 Av de totalt 372 pensionärerna i Solf -området var år % kvinnor och 42 % män. De yngre pensionärerna kommer att öka mest mellan 2010 och 2018 med 87 personer eller 39 %. Därefter börjar antalet sjunka. Åldersgruppen 75 år och äldre ökar något (med 57 personer eller 31 %) fram till Därefter ökar andelen ytterligare med 51 % (123 personer) fram till år Figur 2 visar hur befolkningsstrukturen, för personer över 75 år, enligt Lankinens prognos förändras i de olika delområdena i Korsholm. (Mer detaljerade uppgifter finns i bilaga 2.) Figur 2. Befolkningsprognos för åldersgruppen 75 år och äldre i Korsholm, Replot - Björköby Norra Korsholm Kvevlax Smedsby S. och Ö. Korsholm Solf Antal över 75 år År 2002 År 2006 År 2010 År 2014 År 2018 År 2022 År 2026 År 2030 Replot - Björköby Norra Korsholm Kvevlax Smedsby S. och Ö. Korsholm Solf För att sammanfatta prognosen för de olika delområdena kan man konstatera att andelen 75 år och äldre fram till 2006 proportionellt sett är störst i Kvevlax, därefter Replot Björköby och Smedsby. Från och med år 2006 byter dessa delområden placering och det är Smedsby, följt av Kvevlax som ända till år 2030 kommer att ha den proportionellt största andelen pensionärer som är 75 år och äldre. Fram till år 2014 finns % av Korsholms 75 år fyllda i Smedsby. Därefter stiger den procentuella andelen till ungefär 30 % och förblir så fram till år För Kvevlax utgör de 75 år fyllda personernas andel ca 20 % fram till 2014 och sedan sjunker andelen något, men ännu 2030 återfinns 17 % av denna åldersgrupp inom Kvevlaxområdet. Fram till år 2010 finns även i Replot Björköby -området % av åldersgruppen 75 år och äldre. Denna andel sjunker dock därefter till samma nivå, som i delområdena Norra, Södra och Östra Korsholm, samt Solf, där andelen 75 år och äldre under tidsperioden fram till år 2030 rör sig mellan %. 8

18 3.3. Försörjningskvot och äldrekvot Försörjningskvoten beräknas som summan av antalet personer under 16 år (barn/ungdomar) och äldre människor över 65 år i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder (16 64 år) (Kiander & Östring, 2002). Försörjningskvoten har i Finland varit bra under många årtionden, vilket inneburit ca 50 barn och pensionärer per 100 personer i arbetsför ålder. År 2001 var Finlands försörjningskvot 0,65 och således försörjde 100 personer i yrkesverksam ålder 65 personer (barn, ungdomar och äldre). Från och med nästa årtionde börjar försörjningskvoten stiga då de stora åldersklasserna uppnår pensionsåldern. I framtiden kommer Finland att få uppleva snabbt ökande försörjnings- och äldrekvoter. Prognosen över försörjningskvoten för Korsholm fram till 2030 ser ut på följande sätt: Antalet personer yngre än 16 år och äldre än 64 år kan i Korsholm förväntas öka med 1057 personer fram till år 2015 och därefter ytterligare öka med 1400 personer till år Tillsammans utgjorde de inte förvärvsarbetande år % av totalbefolkningen. År 2030 förväntas den procentuella andelen vara uppe i 41 %. Försörjningskvoten kommer enligt prognosen att stiga från 0.57 till 0,69 under prognosperioden. I Korsholm försörjde således 100 personer i yrkesverksam ålder 57 personer som antingen är barn, ungdomar eller äldre, vilket ligger något under den för hela Finland år 2001 uträknade kvoten (0,65). År 2025 överskrider Korsholm den nuvarande nationella kvoten och uppnår 2030 en försörjningskvot som närmar sig 0,70. Det betyder att 100 yrkesverksamma försörjer nästan 70 personer, som antingen är barn, ungdomar eller pensionärer. Kurvan i figur 3 visar hur försörjningskvoten enligt prognosen kommer att stiga från år Figur 3. Korsholms försörjningskvot Kvot 0,70 0,68 0,66 0,64 0,62 0,60 0,58 0,56 0,54 0,52 0, År Äldrekvoten kan definieras som antalet äldre personer över 64 år i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder (d.v.s år). I Finland har äldrekvoten stigit sedan 1990 och den utvecklingen kommer att fortsätta. (Kiander & Östring, 2002). Kurvan i figur 4 visar hur äldrekvoten i Korsholm, enligt prognosen, kommer att stiga från år

19 Figur 4. Korsholms äldrekvot Kvot 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, År Som figuren visar förväntas andelen som inte är i förvärvsarbetande ålder att öka från år 2002 till år 2015, en ökning med 1028 personer. Därefter beräknas gruppen öka ytterligare med 774 personer och uppgår därmed till personer år Antalet äldre i förhållande till de i förvärvsarbetande ålder ger en äldrekvot för Korsholm, som i början av prognosperioden är 0,24 och som år 2030 stigit till 0,41, vilket innebär att för varje person över 65 år finns det 2,5 personer i arbetsför ålder. Landets äldrekvot förväntas närma sig 0,50 på 2030-talet (Kiander och Östring, 2002), vilket är något högre än den som i prognosen beräknats för Korsholm. (Tabeller över försörjnings- och äldrekvoterna för Korsholm finns i bilaga 3.) 10

20 4. Service och boende för äldre Den helhet av tjänster som erbjuds äldre i Korsholm kan åskådliggöras i en vårdpyramid (figur 5). I grunden finns den allmänna servicen som är avsedd för alla kommunens invånare. Ovanför finns den öppna vården bestående av det viktiga förebyggande arbetet (i form av dagcenterverksamhet, rehabilitering, äldrerådgivare m.m.), hemservicen, hemsjukvården och stödtjänster. Servicen i den öppna vården ges till äldre som bor hemma, på pensionärshem eller i servicebostad. Högst upp i pyramiden finns institutionsvården som även inkluderar det intensifierade serviceboendet. I det här kapitlet presenteras den äldreomsorg som kommunen erbjuder sina invånare idag. Vid sidan av presentationen av servicestrukturen återges, som fotnoter, delar av kommuninvånarnas, personalens, de olika kommunala sektorernas, tredje sektorns, samt specialsjukvårdens utlåtanden om tyngdpunkts- och utvecklingsområden för framtida äldreomsorg. Dimensioneringen av service har beräknats enligt de nationella rekommendationerna och presenteras efter respektive vårdform. Tabell 2 sammanfattar Korsholms kommuns serviceverksamhet och boenden för äldre år Figur 5. Vårdpyramid över de tjänster som erbjuds äldre i Korsholm Institutionsvård & intensifierat serviceboende HVC: s bäddavdelningar Solgård, Aspgården, Finska demensboendet, Folkhälsans gruppboende Öppen vård Hemservice, hemsjukvård, stödtjänster, förebyggande arbete, ordinärt boende, stöd till närståendevård, pensionärshem, serviceboende Allmän service 11

BEHOVET AV ANSTALTS- OCH SERVICEBOENDE I KORSHOLM FRAM TILL ÅR 2025. Kartläggning och åtgärdsförslag

BEHOVET AV ANSTALTS- OCH SERVICEBOENDE I KORSHOLM FRAM TILL ÅR 2025. Kartläggning och åtgärdsförslag BEHOVET AV ANSTALTS- OCH SERVICEBOENDE I KORSHOLM FRAM TILL ÅR 2025 Kartläggning och åtgärdsförslag Korsholm, januari 2009 INNEHÅLL 1 INLEDNING... 2 1.1 Kartläggningens disposition och utgångspunkter...

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Service till pensionärer

Service till pensionärer Service till pensionärer KORSHOLMS KOMMUN BÄSTA PENSIONÄR I KORSHOLM Detta informationshäfte skall ge Dig nyttig information om socialcentralens verksamhet och om den service för pensionärer som finns

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2030

Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2030 P Plan för att stödja den äldre befolkningen 2015 2030 Kommittén för uppgörande av plan för att stödja den äldre befolkningen, 10.10.2014 Godkänd av kommunfullmäktige 30.3.2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar. AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Nordiskt seminarium kring bostäder och boendemiljö för äldre Stockholm 11.12.2012 En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden Kirsti Pesola, tekn.lic., arkitekt SAFA

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår

Serviceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Rätten att åldras värdigt

Rätten att åldras värdigt Rätten att åldras värdigt Pensionärerna rf:s äldrepolitiska program 1. För människovärdet och den goda vardagen Pensionärerna rf är en partipolitiskt obunden medborgarorganisation. Dess verksamhet grundar

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015

Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 Författare: Patientsäkerhetsansvarig Ann-Christin Elmvik Augusti 2015 BESKRIVNING AV IKINÄ-MODELLEN OCH IMPLEMENTERING AV DEN IN0M PARGAS STADS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING 1. Bakgrund Ett system för

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Stöd för närståendevård Antagen av kommunstyrelsen den 9 mars 2015 32. VAD INNEFATTAR STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD? Med närståendevård avses vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person som

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

Äldre- och Handikappomsorgen

Äldre- och Handikappomsorgen Äldre- och Handikappomsorgen i Haparanda Välkommen till Haparanda-Tornio Vi är den snabbast växande regionen i norra Sverige och Finland. Här finns 34 000 invånare och 1 900 företag. Tvillingstaden Tornio

Läs mer

bra Framtidsprogram frisk resor barn hälsa får vänner umgås god liv familj oberoende för det goda åldrandet i Karlskrona kunna friska mer barnbarn

bra Framtidsprogram frisk resor barn hälsa får vänner umgås god liv familj oberoende för det goda åldrandet i Karlskrona kunna friska mer barnbarn umgås vänner fritid barn pension ekonomiskt hälsan får resor frisk bra mer kunna bo god familjen liv Framtidsprogram för det goda åldrandet i Karlskrona oberoende friska barnbarnen hälsa resa göra arbete

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Leif Johansson Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

AVTAL OM SERVICEBOENDE FÖR DE ÄLDRE MELLAN NÄRINGS- IDKARE OCH KONSUMENT

AVTAL OM SERVICEBOENDE FÖR DE ÄLDRE MELLAN NÄRINGS- IDKARE OCH KONSUMENT AVTAL OM SERVICEBOENDE FÖR DE ÄLDRE MELLAN NÄRINGS- IDKARE OCH KONSUMENT Serviceboende ordnas i servicehus, servicebostadsgrupper och enskilda servicebostäder. Serviceboende är avsett för äldre som dagligen

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer