Rapport från inventering samt förslag till handlingsplan inom PRIO - psykisk ohälsa 2013

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller -- SN / Socialnämnden Rapport från inventering samt förslag till handlingsplan inom PRIO - psykisk ohälsa Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan för området psykisk ohälsa -5. Bakgrund Inom ramen för PRIO-överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting har en inventering av målgruppen personer med psykisk ohälsa inom Kalmar kommun genomförts. Inventeringen har genomförts av avdelningen för verksamhetsutveckling inom socialförvaltningen med hjälp av socialstyrelsens inventeringsverktyg. Den rapport som nu redovisas är en kortare version av den fullständiga rapporten där de delar som handlar om metod och genomförande är förkortat för att öka läsbarheten. Med utgångspunkt från resultatet av inventeringen har ett förslag till handlingsplan för området för -5 tagits fram. Ingela Möller Avdelningschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Rapport inventering PRIO, kort version Socialförvaltningen Adress: Box 8, 9 8 Kalmar Besök: Skeppsbrogtan 55 Tel 8-5 vx Fax ingela.moller@kalmar.se

2 RAPPORT Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn -- Rapport Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning. Sammanfattad version. Avdelning för verksamhetsutveckling Socialförvaltning Adress 8, 9 8 Kalmar Tel 8-5 vx nadja.widehn@kalmar.se

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Inledning, S... Bakgrund, S... Uppdrag, S... Genomförande, S... Resultat, S... Resultat del ett, S. 5.. Resultat del två, S. 6.. Resultat del tre, S... Resultat del fyra, S.7.. Analys, S. 8.. Handlingsplan, S.. Avdelning för verksamhetsutveckling Socialförvaltning Adress 8, 9 8 Kalmar Tel 8-5 vx nadja.widehn@kalmar.se

4 (). Inledning. Föreliggande rapport är en sammanfattad version. En längre fullkomlig version sammanställdes av Socialförvaltningen i Kalmar hösten.. Bakgrund. Kommunen har ett lagstadgat ansvar att skaffa sig en bild av levnadsförhållanden för personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar, samt att följa upp deras behov av. I detta uppdrag ligger också ett åtagande att planera i samverkan med berörda samhällsorgan och organisationer. Inom ramen för projektet PRIO (Plan för Riktade Inom området psykisk Ohälsa) under omfattas tredje prestationsmålet av en inventering som skall vara genomförd under senaste fyra åren. Målet är att i enlighet med det ansvar som beskrivits ovan skapa en bild av samlade behov för målgruppen och utforma en planering i samverkan med organisationer som företräder brukare och anhöriga. En särskild analys skall göras på behov kring boende och sysselsättning. Analysen skall avse kvinnor och män. Kalmar kommun har inte genomfört någon inventering enligt ovan tidigare.. Uppdrag. Inventeringen som har genomförts under vår och höst har haft syftet att kartlägga de samlade för personer med psykisk funktionsnedsättning, samt hur befintliga svarar mot dessa behov. En fördjupad analys har gjorts inom sysselsättning och boende. I kartläggningen har det funnits en avsikt att göra jämförelser mellan verksamheter och förvaltningar i kommunen, detta för att inte bara generalisera målgruppen i stort utan också för att betrakta eventuella skillnader i premisser för undergrupper. Eftersom det tidigare inte genomförts någon inventering har arbetet avgränsats till att inventera behov hos den målgrupp som är känd av kommunen idag. Inventeringen har emellertid även haft ett mål att synliggöra ett så stort mörkertal som möjligt. Inventeringen har involverat personer som har kontakt med eller får ifrån följande av socialförvaltningens verksamheter: Boendestöd och servicebostad inom socialpsykiatrin. Gruppbostäder inom LSS (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Invandrarservice. Utredningsenhet missbruk och beroende. Personligt ombud. Inventeringen har även involverat omsorgsförvaltningen med personer som får insats från kommunens äldreomsorg. I nämnda verksamheter inom socialpsykiatri och LSS har samtliga personer ingått i urvalet. I övriga verksamheter var det nödvändigt att definiera ett urvalskriterium då kontakten eller na i sig inte fordrar diagnos SoL 5 kap. 8. LSS 5.

5 () om psykisk funktionsnedsättning. Kriteriet avgränsade målgruppen till personer som har insats från eller kontakt med ovan nämnda verksamheter, samt som har fått en diagnos konstaterad i kontakt med psykiatrin. Inventeringen omfattar personer skrivna i Kalmar kommun, vilket även innebär personer som har fått insats förlagd på annan ort. Inventeringen involverar kommunens verksamheter och inga andra huvudmän.. Genomförande. Inventeringen har genomförts med hjälp av ett formulär som utformats av socialstyrelsen och som fylls i av profession som har god kännedom om respektive brukare. I Kalmar kommun har detta involverat kontaktmän i arbetsgrupper kring brukare, handläggare samt personligt ombud. Dessa personer har fyllt i inventeringsformuläret utifrån sin uppfattning kring brukarens behov. Som komplement till detta har också tre fokusgrupper genomförts, dels för att återkoppla resultatet, men också för att tillföra en djupare diskussion och lyfta ytterligare frågor som behöver belysas. Den första fokusgruppen bestod av fyra deltagare från tre organisationer som företräder brukare och anhöriga. Organisationerna som företräddes var följande: RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa), DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder) och FMN (Föräldraföreningen mot narkotika). Den andra fokusgruppen bestod av fyra omsorgsassistenter respektive pedagogiska assistenter, samt tre enhetschefer från socialpsykiatrins boendestöd och servicebostäder. Den tredje fokusgruppen involverade en av kommunens två personliga ombud samt två anhörigombud. Anhörigombuden har uppdrag mot olika målgrupper i kommunen, omfattande äldreområdet såväl som individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri och LSS. Parallellt med dessa fokusgruppsintervjuer genomfördes individuella intervjuer med referenspersoner bestående av handläggare från äldreomsorg, handläggare från utredningsenhet för missbruk och beroende samt handläggare från invandrarservice.. Resultat. Resultatet från inventeringen kommer att redovisas i fyra delar. Den första delen utgörs av text med tabeller som skildrar de områden som aggregerats från formulärunderlaget med hjälp av socialstyrelsens excelverktyg. Resultatet i del ett redovisas uppdelat per män och kvinnor och redogör för resultat per område. Del två redovisas i text och diagram och visar resultatet av de skattningar som gjorts kring olika livsområden för målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar. Även dessa uppgifter är hämtade från det samlade formulärunderlaget men är sammanställt på egen hand av ansvarig verksamhetsutvecklare då socialstyrelsens aggregeringsverktyg inte gett möjlighet för detta. Resultatet åskådliggör resultat per område. Del tre och fyra består av resultat från kvalitativa intervjuer med fokusgrupper respektive referenspersoner och redovisas i sammanställd text.

6 5 (). Resultat del ett... Sammanfattning. Samverkan sker på ett liknande sätt för samtliga grupper i den totala målgruppen. Skillnader finns dock i tillämpning av samordnad individuell plan eller motsvarande plan som används i stor omfattning inom socialpsykiatri och LSS. Detta har enligt inventeringen också börjat användas inom utredningsenheten för missbruk och beroende. Det finns dock avsaknad av detta för personer som har kontakt med personligt ombud och invandrarservice. Boendesituationen visar på särskilt begränsade förutsättningar för den grupp som har kontakt med utredningsenhet missbruk och beroende. En stor del (sju av 7) av denna grupp saknar stadigvarande boende i hemkommunen, varav fem endast har tillfälligt boende genom släkt och vänner eller behandlingsenhet/stödboende. Personer som har kontakt med personligt ombud eller invandrarservice skiljer sig överlag från den totala målgruppen genom att de i högre omfattning än övriga grupper har barn yngre än 8 år boende hemma i ordinärt boende. Nästan hälften i den totala målgruppen har okänd utbildningsnivå. Ungefär samma antal har inte heller sysselsättning. Skillnader finns här mellan områden där personer som har kontakt med respektive insats från invandrarservice och LSS har sysselsättning i större omfattning än de som har insats från respektive kontakt med socialpsykiatri och utredningsenhet för missbruk och beroende. Den totala målgruppen har till större delen sjuk- och aktivitetsersättning som försörjning. Det är också vanligt förekommande med försörjningsstöd, främst för de personer som har kontakt med personligt ombud, utredningsenhet för missbruk och beroende och invandrarservice. Förekomsten av allmän hälsoundersökning under de senaste månaderna är till större delen okänd, men där kännedom finns har en större del fått detta, i jämförelse med de som inte fått det. Gruppen inom LSS utgör dock ett undantag som istället fått färre hälsoundersökningar... Inventerad målgrupp. Tabell. Hur många personer ingår i inventeringen Antal 9 Hur stort antal är kvinnor respektive män? Kvinnor 8 Män 66 Hur stort antal av personerna är i följande åldersintervall? 8- år 6 5- år 5-6 år 65- år 6

7 6 () Totalt 9 personer ingår i inventeringen. Större delen har från socialpsykiatrin med 7 personer. 5 personer har via LSS, 7 personer har kontakt med handläggare inom missbruk och beroendeenheten, och personer har kontakt med invandrarservice. Tio personer har kontakt med personligt ombud. Ett försök gjordes att utöka inventeringen inom äldreomsorgen men resulterade i ett ifyllt inventeringsformulär av de fyra som delats ut. Majoriteten av målgruppen är mellan 5- år med undantag för de personer som har kontakt med personligt ombud där majoriteten är 5-6 år. Större delen i den totala målgruppen utgörs av 66 män i jämförelse med 8 kvinnor. Könsfördelning skiljer sig dock något per område, där personer som har kontakt med handläggare inom missbruk och beroende omfattas av flest kvinnor som är nio till antalet kontra åtta män. Inom LSS består målgruppen av en mer ojämn könsfördelning än totala målgruppen, med män kontra tre kvinnor... Analys av bortfall och mörkertal. Det förväntade urvalet omfattade personer. I fem fall hade personen nyligen flyttat vilket gjorde att personen som skulle fylla i formuläret bedömde att de inte kände till tillräckligt väl. I tre fall var personen i fråga inte längre aktuell för kontakt eller insats. Det största bortfallet med 5 personer utgjordes av att inventeringsformuläret inte återförts till ansvarig verksamhetsutvecklare. Resultatet som visas i denna rapport skildrar likheter och skillnader mellan olika områden, d.v.s. vilken typ av kontakt eller insats personer i målgruppen har med kommunen. Det finns dock stora skillnader i antal personer som inventerats mellan dessa olika områden. Detta innebär att hänsyn måste tas till detta i jämförelser som görs. De personliga ombuden känner utöver de som de inventerat till ytterligare personer som uppfyller urvalskriterium för inventeringen. På grund av begränsat med tid och utrymme har de inventerat hälften. Det har som nämnts tidigare även gjorts ett försök att inventera personer inom äldreomsorgen, underlaget blev emellertid för litet för att kunna göra jämförelser. I detta sammanhang är det viktigt att betona betydelsen av de intervjuer som genomförts inom ramen för inventeringen i form av fokusgrupper samt i enskild form. Dessa har gjorts med representanter från olika verksamheter och utgör ett viktigt underlag för att kunna verifiera fynd i den kvantitativa datainsamlingen. Referenspersonerna ombads göra en uppskattning på ett ungefärligt antal personer som de känner till som har förmodad psykisk funktionsnedsättning, men som på grund av avsaknad diagnos inte ingår i inventeringen. Handläggarna inom invandrarservice uppskattar denna siffra till cirka 5 personer. Handläggarna inom missbruk och beroende uppskattar siffran till cirka personer. Inom äldreomsorgen uppskattar referenspersonen att det finns cirka personer med förmodad psykisk funktionsnedsättning. Detta utgör ett antal på 57 personer som kommunen känner till men som inte ingår i inventeringen på grund av det urvalskriterium som utformats för målgruppen. Utöver detta finns det förmodligen också ett stort mörkertal kring de personer som kommunen inte känner till. Storleken på detta mörkertal är dock idag okänt.

8 7 ().. Samarbete kring målgruppen. Tabell. Kring hur många av personerna har ni under de senaste månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation? Män Kvinnor Antal Tabell. Kring hur många av dessa personer skedde samarbete med någon av följande myndigheter/organisationer? Män Kvinnor Socialtjänst 89 7 Arbetsmarknadsenhet 7 Privat verksamhet - på uppdrag av kommunen 8 Öppenvårdspsykiatri 5 6 Slutenvårdspsykiatri Rättspsykiatri 8 Primärvård (vårdcentral) 5 Beroendevård 8 Privat verksamhet på uppdrag av landstinget Försäkringskassa Arbetsförmedling Annan myndighet/organisation I tabellerna och ovan framgår det att samarbete har skett kring 7 av 9 personer. Inom samtliga områden har detta gjorts kring hälften av målgruppen eller mer. Mest förekommande samverkan har genomförts med öppenvårdpsykiatri och hälsocentral...5 Förekomst av individuell plan som upprättats i samarbete mellan kommun och landsting. Tabell. Som en del i sammarbetet med andra myndigheter/organisationer kan en samordnad individuell plan upprättas (SIP), enligt kap. 7 SoL eller f HSL. För hur många av personerna Män Kvinnor är en plan upprättad 78 7 håller en plan på att upprättas 6 saknas en plan är det ej känt om plan finns Inventeringen visar på att 78 samordnade individuella planer (SIP) har upprättats och att sex stycken håller på att upprättas. Större delen har gjorts inom socialpsykiatrin men också kring en stor del av målgruppen inom LSS. Handläggarna inom missbruk och beroende har angett att två SIPar håller på att upprättas.

9 8 ()..6 Målgruppens livssituation. Tabell 5. Hur många av personerna har följande aktuella boendesituation? A). Stadigvarande boende i mantalsskrivningskommunen P- ombud Socialpsykiatri Missbruk LSS Invservice ÄO Män Kvinnor Ordinärt boende 9 5 Ordinärt boende men har praktiskt stöd i hemmet från socialtjänsten Särskilda boendeformer för äldre enligt SoL eller bostad med särskild service i kommunen enlig SoL eller LSS Bor stadigvarande hos föräldrar eller annan nära släkting Bostad där kommunen är kontraktsinnehavare, s.k. socialt kontrakt Se fortsättning av tabell 5 på nästa sida.

10 9 () B). Saknar stadigvarande boende i mantalsskrivningskommunen P- ombud LSS Socialpsykiatri Missbruk Invservice ÄO Män Kvinnor Bor tillfälligt hos olika vänner eller familj/släktingar Placerad i familjehem eller enskild/privat verksamhet alternativt vistas på någon form av vård- eller stödinrättning i offentlig regi i mantalsskrivningskommunen Placerad i familjehem eller enskild/privat verksamhet alternativt vistas på någon form av vård- eller stödinrättning i offentlig regi utanför mantalsskrivningskommunen Hemlös i betydelsen intagen/inskriven på behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb och planeras skrivas ut inom månader utan att ha någon bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen Hemlös i betydelsen hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller uteliggare. I detta ingår även hotell, camping, vandrarhem och dylikt I tabell 5 skildras boendesituationen per område. Sammantaget har de allra flesta ordinärt boende med praktiskt stöd i hemmet av socialtjänsten (95 personer) eller särskilda boendeformer för äldre enligt SoL eller bostad med särskild service i kommunen enlig SoL eller LSS (9 personer). Majoriteten som anges i tabellen omfattas till största delen av personer som har från LSS, socialpsykiatri och äldreomsorg. De personer som har kontakt med personligt ombud eller invandrarservice har emellertid till större delen ordinärt boende. Personer som har kontakt med handläggare inom missbruk och beroende har till större delen bostad med socialt kontrakt. Totalt saknar personer stadigvarande bostad i Kalmar kommun. Av dessa omfattas stycken av 7 personer hos socialpsykiatrin av placering i familjehem

11 () eller enskild/privat verksamhet alternativt vistas på någon form av vård- eller stödinrättning i offentlig regi utanför Kalmar kommun. En person inom socialpsykiatrin bor tillfälligt hos släktingar eller vänner. Sju av 7 personer som har kontakt med handläggare inom missbruk och beroende saknar stadigvarande bostad i Kalmar kommun, varav två bor hos släkt eller vänner. Två personer är placerade i familjehem eller enskild/privat verksamhet alternativt vistas på någon form av vårdeller stödinrättning. Ytterligare tre personer är hemlösa i betydelsen intagen/ inskriven på behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb och planeras skrivas ut inom månader utan att ha någon bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Av det aggregerade resultatet framgår det att kvinnor i högre grad än män lever i ordinärt boende. Män utgör en majoritet bland de personer som är placerad i familjehem eller enskild/ privat verksamhet alternativt vård eller stödinrättning utanför Kalmar kommun. Tillsammans med make/maka/sambo/partner Tillsammans med föräldrar Tillsammans med annan vuxen person/er Ej känt Tabell 7. Hur många av Personerna har hemmaboende barn yngre än 8 år P- ombud Tabell 6. Hur många av personerna bor P- ombud Socialpsykiatri Missbruk LSS Invservice Ä O Män Kvinnor Ensam Socialpsykiatri Invservice Ä O Män Kvinnor Missbruk LSS Har hemmaboende egna barn 6 7 Bor tillsammans med andras barn Ej känt En stor majoritet av den totala målgruppen bor ensamma, dvs. 55 av 9 personer. Detta med undantag för personer som har kontakt med invandrarservice där åtta av personer lever tillsammans med make/maka/sambo eller partner. (Se tabell 6 ovan). Majoriteten av den totala målgruppen har inte heller hemmaboende barn som är yngre än 8 år. Undantaget för de personer som har kontakt med personligt ombud eller invandrarservice, där nästan hälften har barn yngre än 8 som bor hemma. (Se tabell 7 ovan).

12 () Fler män lever ensamma än kvinnor som i högre grad än män lever tillsammans med maka/make/sambo eller partner. Kvinnor har även i större omfattning egna barn under 8 som bor hemma. (Se tabell 7 ovan)...7 Utbildning, arbete, sysselsättning och deltagande i föreningsverksamhet och intresseorganisationer. Tabell 8. Hur många av personerna har följande utbildningsnivå som sin högsta? P- ombud Miss bruk LSS Socialpsykiatri Invservice Ä O Män Kvinnor Förgymnasial utbildning (grundskola eller motsvarande) - Avbruten 7 Förgymnasial utbildning (grundskola eller motsvarande) - Fullgjord 8 Gymnasial utbildning - Avbruten 5 7 Gymnasial utbildning - Fullgjord Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet) - Avbruten 7 5 Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet) - Fullgjord Eftergymnasial utbildning (annan) - Avbruten Eftergymnasial utbildning (annan) - Fullgjord 5 6 Ej känt Lite mindre än hälften, dvs. 8 av 9 personer i den totala målgruppen har okänd utbildningsnivå. Av de som har känd utbildningsnivå har större delen, dvs. 5 personer, fullgjord gymnasieutbildning. Denna bild stämmer som synes i tabellen ovan dock mest överens med de grupper som har kontakt med socialpsykiatrin och LSS, då utbildningsnivåerna är mer jämt spridda i övriga områden upp till fullgjord gymnasienivå.

13 () Tabell 9. Hur många av personerna har haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste Månaderna. P- ombud Socialpsykiatri Missbruk LSS Invservice ÄO Män Kvinnor Har haft arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste månaderna Har inte haft arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste månaderna Ej aktuellt (t.ex. personen har vistats i sluten psykiatrisk vård under större delen av de senaste månaderna) 9 8 Ej känt I tabell 9 framgår att 9 av 9 personer i den totala målgruppen inte har haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste månaderna. Mellan områden syns dock skillnader. De personer som har insats från respektive kontakt med socialpsykiatrin och handläggare inom missbruk och beroende, har till större delen inte haft något arbete eller sysselsättning, till skillnad från personer som har insats från respektive kontakt med LSS och invandrarservice har till större delen haft sysselsättning eller arbete. Majoriteten av män i den totala målgruppen har haft sysselsättning under minst en månad under de senaste månaderna. Detta till skillnad från kvinnor som till större delen inte haft detta.

14 () Tabell. Hur många av de personer som har haft arbete eller sysselsättning minst en månad under de senaste månaderna har ägnat sig åt följande? P- Ombud Missbruk LSS Socialpsykiatri Invservice Ä O Män Kvinnor Arbete som egen företagare (hel- eller deltid) Arbete på den öppna arbetsmarknaden på hel- eller deltid (arbetstagare, även lönebidragsanställning inkluderas) 7 Arbete inom förening eller intresseorganisation på heleller deltid Arbete inom offentligt skyddat arbete (OSA), SAM- HALL, praktikplats eller annan form av arbetsmarknadspolitisk insats (t.ex. SIUS) Arbete inom socialt företag (arbetskooperativ etc.) Sysselsättning inom kommunal dagverksamhet (strukturerad sysselsättnings- eller rehabiliteringsverksamhet) Deltagit i kommunens öppna dagverksamhet, typ träffställe (verksamhet som erbjuder tillgång till social samvaro under mer kravlösa former) 9 6 Studier på grund-, gymnasie-, eller högskolenivå (inklusive yrkesutbildning) Annan form av arbete eller sysselsättning Ej känt Som synes i tabell har de flesta med 68 personer i antalet av de i den totala målgruppen som har haft arbete eller sysselsättning under angiven omfattning och period, haft sysselsättning inom kommunal verksamhet. Det generaliserade resultaten stämmer mest väl överens med bilden av hur det ser ut inom socialpsykiatrin och LSS. För de personer som har kontakt med handläggare inom missbruk och

15 () beroende föreligger den huvudsakliga sysselsättningen på den öppna arbetsmarknaden. Av de personer som har kontakt med invandrarservice och som har haft sysselsättning har till största delen genomgått svenska för invandrare som finns under annan form av arbete eller sysselsättning. De personer som haft kontakt med personligt ombud och som har haft sysselsättning har till större antalet haft detta inom offentlig skyddad verksamhet (tre personer), men också studier (två personer). En person i denna grupp har haft sysselsättning i daglig verksamhet. Av de personer som haft sysselsättning har majoriteten av män haft detta inom sysselsättning för kommunal daglig verksamhet. Kvinnor har till större delen haft sysselsättning inom offentligt skyddat arbete. Kvinnor har i större omfattning än män arbetat på den offentliga arbetsmarknaden, och utgör även majoritet bland de som studerar...8 Huvudsaklig försörjning. Tabell. Hur många personer har haft följande typer av försörjning under de senaste månaderna? Män Kvinnor Lön av arbete (inkl. lönebidrag) 7 6 Sjuk eller aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) Sjukpenning 8 5 Föräldrapenning Ålderspension 8 Studiemedel 6 Arbetslöshetsersättning Försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd från socialtjänsten 5 5 Försörjning genom anhörig/närstående eller eget kapital Ej känt 6 5 Annan inkomstkälla 7 Tabell redogör för den totala målgruppens försörjning. Majoriteten (6 av 9 personer) har sjuk eller aktivitetsersättning, men en betydande andel med personer har även försörjningsstöd. 6 personer har okänd försörjning. Detta resultat stämmer även bra överens med resultatet per område med vissa skillnader: Personer som har kontakt med personligt ombud, handläggare inom missbruk och beroende samt invandrarservice har liksom gruppen i stort i stor omfattning sjuk eller aktivitetsersättning, men de har till nästan lika stor del och ibland större omfattning försörjningsstöd. Inom invandrarservice har sju av personer försörjningsstöd, sex av dem har etableringsrätt och en person har föräldrapenning. Inom LSS har nästan samtliga sjuk eller aktivitetsersättning, en person har sjukpenning och två personer har okänd försörjning.

16 5 ()..9 Hur många personer har behov av psykiatriska? Tabell. Hur många av personerna har ett aktuellt behov av psykiatriska? Män Kvinnor Har ej behov av insats (SoS svarsalternativ ) 8 8 Har behov av insats (SoS svarsalternativ -) 5 Ej känt (SoS svarsalternativ 9) 9 I tabell framgår att en majoritet av målgruppen (5 av 9 personer) har ett aktuellt behov av psykiatriska enligt den inventering som gjorts. Resultatet stämmer väl överens för personer i samtliga områden... Hur många personer har under de senaste månaderna genomgått en allmän hälsoundersökning? Tabell. Hur många av personerna har under de senaste månaderna genomgått en allmän hälsoundersökning? Har genomgått allmän hälsoundersökning 79 5 Har inte genomgått allmän hälsoundersökning 5 Ej känt Hos större delen av den totala målgruppen är det okänt om de fått allmän hälsoundersökning. En betydande andel med 79 personer av 9 har dock fått detta. Per område finns det dock vissa skillnader, där ingen av de personer som har haft kontakt med personligt ombud enligt kännedom har fått genomgå allmän hälsoundersökning. I övriga områden har fler personer fått hälsoundersökning i jämförelse med de som inte fått det enligt kännedom, med undantag för personer som får insats via LSS där de flesta, d.v.s. av 5 personer inte har fått allmän hälsoundersökning.

17 6 (). Resultat del två. Diagrammen i följande avsnitt redogör för områden där de personer som har fyllt i formuläret har angett att det finns en svårighet för den aktuella personen i urvalet att utföra en aktivitet. Detta synliggörs genom skillnader i höjd mellan grupper av staplar för varje aktivitet... Sammanfattning. I de skattningar som gjorts genom angivna livsområden för den totala målgruppen, finns det ett gemensamt behov av mer : Detta handlar främst om arbete och sysselsättning men också samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Det finns även ett övervägande behov av mer inom hälsoområdet. I diagrammen går det att se att även de hälsoaspekter som förekommer som svårighet i färre fall, ändå är svårigheter där det behövs mer insats. Tobak anges som ett problem i högre och mindre omfattning för samtliga grupper förutom personer som har kontakt med utredningsenhet för missbruk och beroende. Anhörigstödet är genomgående mest förekommande bland personer som har kontakt med personligt ombud och invandrarservice. Likaså behov av mer tillsammans med den grupp av personer som har kontakt med utredningsenhet för missbruk och beroende. Inom invandrarservice har dock skattningar gjorts i lika eller högre grad om att det inte fordras för de svårigheter som finns. Insatser motsvarar som mest inom den grupp som har insats från LSS, där det i förhållandevis liten grad skattas att det finns behov av mer. Därefter har även socialpsykiatrin i stor grad som motsvarar, dock med större behov av mer i jämförelse med LSS.

18 7 ().. Personlig vård och hemliv.,5,5,5,5 a) Kontakt med personligt ombud. (Totalt antal ). 8 6 b) Insats från socialpsykiatrin. (Totalt antal 7). Har ej / Har ej / 6 5 c) Kontakt med utredningsenhet missbruk och beroende. (Totalt antal 7). Har ej / d) Insats från LSS. (Totalt antal 5). Har ej / Som framgår av diagrammen a-e förekommer det mest stöd från anhöriga bland de grupper som har kontakt med personligt ombud och invandrarservice. För den grupp som har kontakt med personligt ombud har det skattats ett stort behov av mer för denna form av aktiviteter, oftast i lika eller i högre grad som det finns anhörigstöd. För personer som har kontakt med invandrarservice har det dock skattats som att det inte finns behov av även om så många som fem personer har svårigheter att utföra städ och tvätt på egen hand. För personer som har kontakt med utredningsenhet för missbruk och beroende har det skattats föreligga ett behov av mer inom personlig vård och hemliv, samtidigt som det i stor grad också anges att motsvarar. Inom socialpsykiatrin och LSS har skattningen gjorts att motsvarar. Personer som har från LSS har också större svårigheter inom samtliga aktiviteter. En likhet mellan grupperna är att det finns en större svårighet för den totala målgruppen att utföra aktiviteter i hushållet som att handla, städa och tvätta. Samtidigt som det finns mindre svårigheter kring personlig vård. Detta med undantag för de personer som har kontakt med utredningsenhet för missbruk och beroende, där ett större antal personer har svårigheter att sköta egen medicinering. 5,5,5,5,5,5 e) Insats från invandrarservice. (Totalt antal ). Har ej /

19 8 ().. Kommunikation och förflyttning.,5,5,5,5 a) Kontakt med personligt ombud. (Totalt antal ). Har ej / b) Insats från socialpsykiatri. (Totalt antal 7). Har ej /,8,6,,,8,6,, c) Kontakt med utredningsenhet missbruk och beroende. (Totalt antal 7).,5,5,5 e) Kontakt med invandrarservice. (Totalt antal ). Har ej / Har ej / Inom kommunikation och förflyttning visar sig en högre frekvens av anhörigstöd bland de personer som har kontakt med personligt ombud. Även här har det skattats behov av mer. Inom Socialpsykiatri och LSS har skattningen gjorts att till största delen motsvarar. För personer som får insats från LSS visar sig emellertid i förhållande till antalet personer ett behov av mer inom kommunikation, användning av IT och användning av offentliga transportmedel. Mer för att kunna använda IT och offentliga transportmedel har även skattats för de personer som har kontakt med invandrarservice som i övrigt inte behöver för angivna aktiviteter d) Insats från LSS. (Totalt antal 5). Har ej / För personer som har kontakt med utredningsenheten missbruk och beroende, skattas det finnas behov mer i lika hög omfattning som det inte gör det. En likhet för den totala målgruppen är att det i livsområdet för kommunikation och förflyttning tycks finnas en högre grad av svårighet att kommunicera genom att ta emot och ge information.

20 9 ().. Mellanmänskliga relationer. 5,5,5,5,5,5 a) Kontakt med personligt ombud. (Totalt antal ). Har ej / b) Insats från socialpsykiatri. (Totalt antal 7). Har ej / c) Kontakt med utredningsenhet missbruk och beroende. (Totalt antal 7). Har ej / d) Insats från LSS. (Totalt antal 5). Har ej / I livsområdet för mellanmänskliga relationer skattas det i hög grad att motsvarar inom socialpsykiatri och LSS. Inom aktiviteten familjerelationer finns ett i förhållande till antalet personer ökat behov av mer för de personer som har från socialpsykiatri. För de personer som har kontakt med personligt ombud och utredningsenheten för missbruk och beroende finns överlag ett behov av mer inom detta livsområde. Det förekommer även mycket anhörigstöd bland personer som har kontakt med invandrarservice och finns behov av mer inom aktiviteter för informella och formella relationer. I nästan lika stor omfattning skattas det å andra sidan att det inte finns behov av insats för dessa aktiviteter. I den totala målgruppen är det generellt formella relationer som omfattas av störst svårighet. Därefter informella relationer eller familjerelationer. Bland de personer som har kontakt med invandrarservice finns det dock en större spridning av svårighet i att utföra de olika aktiviteterna på egen hand. 5,5,5,5,5,5 e) Kontakt med invandrarservice. (Totalt antal ). Har ej /

21 ()..5 Lärande och utbildning. 5,5,5,5,5,5 a) Kontakt med personligt ombud. (Totalt antal ). 8 6 b) Insats från socialpsykiatri. (Totalt antal 7). Har ej / Har ej / 6 5 c) Kontakt med utredningsenhet missbruk och beroende. (Totalt antal 7). Har ej / d) Insats från LSS. (Totalt antal 5). Har ej / Inom livsområdet för lärande och utbildning visar skattningarna behov av mer för nästan samtliga grupper med undantag för personer som får insats av LSS och socialpsykiatri. Till viss del finns även undantag bland personer som har kontakt med utredningsenheten missbruk och beroende där en betydande andel skattning har gjorts att motsvarar i att lösa vardagsproblem. I det mindre antal personer inom socialpsykiatrin som har skattats en svårighet att delta i en utbildningssituation görs samtidigt en skattning om det behövs mer för aktiviteten, dock inte i lika hög grad som motsatsen. 5,5,5,5,5,5 e) Kontakt med invandrarservice. (Totalt antal ). Har ej / Det förekommer mycket anhörigstöd bland de personer som har kontakt med invandrarservice men behövs mer för aktiviteten att befinna sig i en studiesituation och att läsa och skriva. Som synes i tabellerna finns en ökad svårighet för den totala målgruppen för att lösa vardagsproblem, med en större spridning i övriga aktiviteter.

22 ()..6 Arbete, sysselsättning och ekonomi.,5 5,5,5,5,5 5a) Kontakt med personligt ombud. (Totalt antal ). Har ej / b) Insats från socialpsykiatri. (Totalt antal 7). Har ej / 6 5 5c) Kontakt med utredningsenhet missbruk och beroende. (Totalt antal 7). Har ej / d) Insats från LSS. (Totalt antal 5). Har ej / LSS området undantaget framkommer behov av mer för nästan samtliga områden inom arbete, sysselsättning och ekonomi. Inom socialpsykiatrin finns emellertid samtidigt en hög grad av skattningar om att motsvarar. Inom samma områden förekommer det även en del anhörigstöd, främst inom aktiviteten att hantera egen ekonomi. Som högst är detta anhörigstöd för de personer som har kontakt med invandrarservice, personligt ombud och utredningsenhet för missbruk och beroende. Svårigheterna för de olika aktiviteterna inom arbete, sysselsättning och ekonomi har överlag jämn spridning inom samtliga områden.,5 5,5,5,5,5 5e) Kontakt med invandrarservice. (Totalt antal ). Har ej /

23 ()..7 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv.,5 5,5,5,5,5 6a) Kontakt med personligt ombud. Totalt antal:. Har ej / 6b) Insats från socialpsykiatri. (Totalt antal 7). Har ej / 6c) Kontakt med utredningsenhet för missbruk och beroende. (Totalt antal 7). Har ej / 8 6 6d) Insats från LSS. (Totalt antal 5). Har ej / I livsområdet för samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv förekommer skattning om behov av mer inom samtliga områden. Som mest görs detta för personer som har kontakt med invandrarservice och personligt ombud. Inom socialpsykiatri, utredningsenhet för missbruk och beroende, samt LSS förekommer det också i lika stor eller mer omfattning av skattning om att motsvarar. Anhörigstöd i detta livsområde är mest påtagligt för personer som har kontakt med invandrarservice. Det finns överlag en lika stor svårighet för båda aktiviteter i detta livsområde för personer i samtliga områden. Undantaget är personer som har insats från socialpsykiatri, eller kontakt med utredningsenhet missbruk och beroende. Dessa personer har generellt större svårighet att utöva rekreations- eller fritidssysselsättning i jämförelse med att delta i förenings- eller intresseorganisationer.,5,5,5,5 6e) Kontakt med invandrarservice. (Totalt antal ). Har ej /

24 ()..8 Hälsoproblem och behov av.,5,5,5,5 7a) Kontakt med personligt ombud. (Totalt antal ). Har ej / b) Insats från socialpsykiatri. (Totalt antal 7). Har ej / c)Kontakt med utredningsenhet missbruk och beroende. (Totalt antal 7) e) Kontakt med invandrarservice. (Totalt antal ). Har ej / Har ej / Inom livsområdet för hälsosituation motsvarar till stor del inom socialpsykiatri, LSS samt utredningsenhet för missbruk och beroende. I utredningsenhet för missbruk och beroende skattas det dock i lika hög grad att det fordras mer i samtliga områden. Denna grupp sticker ut med att vara den enda som inte har angett tobak som en svårighet (där övriga områden även har betydande skattningen om behov av mer ), men har också en mycket högre grad av svårighet inom alkoholproblem och narkotika d) Insats från LSS. (Totalt antal 5). Har ej / Inom LSS finns det en (i jämförelsevis med andra områden) högre svårighet kring tandhälsa, men också som motsvarar. Bland personer som har kontakt med invandrarservice förekommer det mycket anhörigstöd kring somatisk sjukdom.

25 (). Resultat del. Fokusgrupperna inleddes med att deltagarna fick ta del av resultatet från inventeringen och fritt dela med sig av synpunkter och reflektioner allteftersom resultatet presenterades. Dessa reflektioner sammanställdes till diskussionspunkter som grupperna fick prata fritt om under den sista timmen. Följande är en sammanställning av deltagarnas diskussioner... Fokusgruppsintervju med brukarorganisationer. Deltagarna efterfrågar i mångt och mycket ett helhetsperspektiv i vård och omsorg, från både kommun och landsting. Detta exemplifieras på flera sätt: Deltagarna upplever att den enskildes samlade behov är beroende av enskilda människor i professionen och huruvida de tar initiativ till att belysa behov som faller utanför det egna uppdraget. Deltagarna menar på att verksamheter drivs med ett låst perspektiv i sitt eget uppdrag och utesluter behov som faller utanför de ramarna. Detta påverkas ovanifrån av ett ekonomiskt tänk. Ett annat exempel på ett låst perspektiv handlar om byråkratiska regler och förhållningssätt kring försörjning och bostad och hur människor med psykiska funktionsnedsättningar faller under samma förväntningar som friska människor. Deltagarna ser det som att det läggs ett ansvar på den enskilde som får destruktiva effekter. Målgruppens begränsade förutsättningar fordrar tvärtom en anpassning för den enskildes intressen och kunskaper. Krav på ny utbildning och praktik kan vara skrämmande för många men desto svårare för någon med psykiska funktionsnedsättningar. I detta sammanhang diskuterar deltagarna mycket kring situationen för människor med missbruk som ofta inte har någonstans att ta vägen efter utskrivning från behandlingshem. Med anledning av detta ser deltagarna ett stort mörkertal bostadslösa som inte kommer fram i inventeringen. Människor inom denna målgrupp blir ofta hänvisade till andra missbrukare menar deltagarna, eftersom de måste söka tak över huvudet hos vänner och bekanta. Detta utgör en stor problematik och ond cirkel för personer med missbruksproblematik. Deltagarna poängerar vikten av ett stort stöd i den inledandefasen när en person med missbruksproblematik fått ny bostad, detta för att kunna bryta den onda cirkeln. En deltagare påpekar att det pågår ett viktigt arbete i kommunen med att forma utökade i form av stödbostad för denna specifika målgrupp. Deltagarna lägger också vikt vid förebyggande arbete kring barn och unga. Avbruten skolgång är ett stort problem enligt deltagarna och samhället tappar många människor redan när de är barn, såväl som när de blir vuxna och utvecklat psykisk ohälsa. Utifrån diskussionen som skildras ovan påtalar deltagarna behovet av samverkan och helhetstänk mellan kommun och landsting, men även internt mellan verksamheter. Deltagarna menar att det finns ekonomisk vinst i samverkan vilket är viktigt att lyfta då ekonomi enligt deltagarna tycks vara ett av flera hinder till att huvudmännen samverkar utanför sina egna gränser. Detta helhetstänk behöver komma med stor tydlighet från övergripande beslutsfattande nivå i respektive organisation.

26 5 ().. Fokusgruppsintervju med enhetschefer och omsorgspersonal i socialpsykiatri. Deltagarna beskriver hur det i uppdraget att jobba med målgruppen ligger en utmaning i att tillhandahålla stöd och hjälp, och samtidigt balansera den enskildes integritet med gränser i relationer. I arbetet med målgruppen har omsorgspersonal en god inblick i den enskildes behov, men har mycket begränsade möjligheter i att agera på behov som faller utanför det egna uppdraget. Det enda de kan göra är att motivera den enskilde till att söka mer stöd och hjälp, vilket också måste göras med stor försiktighet då risken med för mycket förslag gör att den enskilde drar sig tillbaka och stänger dörren till den hjälp han/hon redan får. I en diskussion om samverkan beskriver en deltagare att det finns anledning av att inte bara belysa behov av samverkan mellan landsting och kommun, utan även hur samverkan sker inom kommunen. Ett exempel som görs är behovet av samverkan mellan äldreomsorg och socialpsykiatrin, då äldre personer med psykisk ohälsa riskerar att inte få rätt hjälp för att de hänvisats till äldreomsorgens verksamhet. En stor del av professionens arbete går ut på att skatta den enskildes behov och motivera till det som de tror att han eller hon behöver. Det är långt ifrån en lätt uppgift att skilja från vad den enskilde vill och behöver, från vad professionen tror att hon eller han vill och behöver. Ett exempel kan vara att försöka motivera en person att följa med till en social aktivitet, då han/ hon hellre vill stanna hemma. Viljan att stanna hemma kan grundas i att aktiviteten skapar oro och tar energi, eller att den enskilde inte vill bli förknippad med målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ett annat exempel är hur det genom inventeringen framkommer ett problemområde med tobak för målgruppen. Samtidigt säger en av deltagarna är det svårt att avgöra vad som ska prioriteras, eftersom tobaken många gånger lindrar ångest. Deltagarna diskuterar avvägningar ovan mycket och resonerar kring hur de kan tillgodose olika behov. Det finns ibland anledning att dra tydligare gränser i relationen till den enskilde på grund av hans eller hennes problematik. Förhållningssätt måste diskuteras i respektive arbetsgrupp för att det inte ska bli fel på något sätt i relationen till den enskilde och samspelet i arbetsgruppen, eller att den enskilde blir beroende av en person ur arbetsgruppen. Deltagarna ser att det inte behövs så mycket mer, utan på olika nivåer. Ett stort problem de ser hos målgruppen är att de isolerar sig för att de som finns är starkt förknippade till psykisk funktionsnedsättning. Dessa människor vill röra sig i det normala beskriver deltagarna. Ett exempel skulle kunna vara en form av stöd som inte involverar personalen, utan mer i form av fritidskompis som inte har kontroll över den enskilde i vad han eller hon skall göra. En deltagare påtalar att det inte spelar någon roll hur mycket och personal det finns, om dessa inte har rätt nyckel. Samtalsmetodik föreslås som ett viktigt kompetensområde för detta. Deltagarna beskriver som skildras ovan en stor komplexitet i arbetet med målgruppen som påverkar inventeringen i stort. Skattningarna i inventeringen är som sagt en avvägning där professionen måste prioritera det behov de ser som störst för den enskilde. Relationen till den enskilde varierar också mellan professionen i arbetsgrupper, där en sak fungerar väl för den enskilde med en omsorgsassistent, men mindre väl med en annan. Deltagarna påtalar också att det inte alltid är lämplig att just kontaktmannen fyller i inventeringsformuläret, då de kan ha fått uppdraget

27 6 () nyligen. Det är också mycket svårt att svara på frågor i formuläret när för en person pendlar från dag till dag. Deltagarna har också förslag på förbättringsområden för formuläret som sådant. Det finns en viss skillnad i antal personer med hemmaboende barn bland de som har inventerats av personligt ombud, i jämförelse med de som inventerats av boendestöd och servicebostad. Möjliga förklaringar till detta kan bestå i att personer med hemmaboendebarn känner sig mer trygga i att kontakta personligt ombud än socialtjänst, i en situation med psykisk ohälsa. De personliga ombuden arbetar motiverande och är en lättare ingång när man vill ha hjälp men inte komma in i maskineriet. En annan förklaring kan vara att de personer som har boendestöd/ servicebostad har utvecklat en svårare psykisk funktionsnedsättning och därför fått som innebär att barnen inte bor hemma. Detta är mycket grova gissningar med tanke på det begränsade underlaget från personligt ombud, men signalerar också behovet av utökade analysmöjligheter från inventeringen. Det agregerade verktyget behöver utökas till att sammanställa antal personer som har umgängesrätt med barn som inte bor i det egna hushållet. Detta skulle ge data som går att jämföra med de skattningar som gjorts kring livsområdet familjerelationer. Deltagarna ser utifrån funderingarna ovan att det finns anledning att lyfta behovet för socialtjänsten att marknadsföra sitt syfte bättre. Deltagarna kan vittna om att många föräldrar med psykisk ohälsa är rädda för socialtjänsten och vågar då inte söka hjälp. Dessa människor behöver få en tydligare bild av att socialtjänsten är till för att vid behov hjälpa människor i sin föräldraroll... Fokusgruppsintervju med personligt ombud och anhörigombud. Deltagarna beskriver hur målgruppen med personer med psykisk funktionsnedsättning, lever i en verklighet med många barriärer som är kopplat till funktionsnedsättning och till samhället som sådant. En stor problematik handlar om ekonomi och sysselsättning. Dessa människor har begränsade förutsättningar i och med funktionsnedsättning och får en ännu svårare situation i och med krav och regler som upplevs byråkratiska. Exempelvis måste en praktik kännas meningsfull och människan behöver känna sig uppskattad i det de har att tillföra. Diskussionen bland deltagarna handlar i detta sammanhang mycket om vikten av ett bemötande från socialtjänst och andra aktörer. Målgruppen är i mångt och mycket utsatta för svår ekonomi vilket utgör ytterligare hälsorisker för människor som redan är utsatta för psykisk och fysisk ohälsa. Dess begränsningar leder till påtvingad passivitet och isolering. En av deltagarna uttrycker det som att det finns mycket fritid som inte går att använda. Diskussionen ovan anknyter också till ett annat ämne som blir belyst i fokusgruppen, gällande förutsättningar för brukar- och frivilligorganisationer att samverka med förvaltning och myndighet. Många av de som är engagerade i dessa föreningar är själva drabbade på något sätt av psykisk funktionsnedsättning och många har även dålig ekonomi. Samverkan omfattar ofta resor och det antas en del gånger att alla har råd att gå ut tillsammans och äta lunch. Deltagarna tycker att dessa premisser måste ses över för att möjliggöra en god samverkan. Deltagarna pratar också mycket om anhörigas situation och hur de utgör en dold grupp som är utsatta för stor problematik. Många anhöriga till personer med psykiska funktionsnedsättningar lider av dålig ekonomi, då det ofta är de som bistår sina

28 7 () närstående med pengar till mat och hyra. Anhöriga kan också känna sig bundna till detta för barnbarnens skull, när föräldern av olika anledningar inte kan ge det som barnen behöver. Många anhöriga har också sina närstående (ofta vuxna barn) boende kvar hemma för att de inte kan lösa bostadssituationen på annat sätt. Anhöriga är alltså ofta tvingade in i en situation där de måste bo med och/ eller försörja närstående som har psykiska funktionsnedsättningar. Det är inte heller ovanligt med våld och hot om våld. Problematiken kring detta görs också värre av att anhöriga i den situationen sällan vågar söka hjälp och på det sättet lämna ut sig själv och sin närstående. Deltagarna poängterar hur svårt det känns för en förälder att prata om att bli slaget av sitt eget barn och att många i den situationen lider av skuld och skamkänslor. Deltagarna påtalar även behov av praktisk hjälp för att underlätta för både personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga. Denna praktiska hjälp skulle vara till för sådant som ingen aktör har ansvar för såsom vid exempelvis flytt. Det viktiga menar deltagarna är att motverka att målgruppen hamnar mellan stolarna, för att myndighet och verksamhet säger inte mitt bord.. Resultat, del fyra. Referenspersonerna har i förväg tagit emot frågor som de först förankrat i sin respektive arbetsgrupp. De har sedan fått välja hur de vill besvara frågorna, antingen skriftligt eller genom individuell intervju. Avsnittet som följer skildrar ett sammanställt resultat från äldreomsorg, invandrarservice samt utredningsenheter för missbruk och beroende. Frågor kring behov och att som enskild människa bli bemött utifrån sina behov belyses inom samtliga av ovanstående områden. Det går att kategorisera detta i två huvudspår: Det första handlar om att kunna bemöta den enskilde med den kunskap som krävs utifrån hans/ hennes behov. Med andra ord behöver professionen rätt verktyg för att bemöta målgruppens problematik. Inom äldreomsorgen beskrivs en svårighet kring att personer med psykiska funktionsnedsättningar inte får sina behov tillgodosedda. Exempel på detta är personer med Lewybody demens, alkoholdemens och människor som tidigare i livet upplevt flykt och trauma. I samband med psykos kommer personer i kontakt med psykiatrin. Oftast uteblir dock diagnos om psykisk funktionsnedsättning och de vidareförmedlas istället till äldreomsorgens verksamhet. Inom invandrarservice skildras en liknande problematik med att målgruppen ofta blir drabbad av barriärer på flera olika sätt och nivåer. För många blir det en chock att hamna i en helt ny samhällskontext, med annan kultur och förhållanden än vad de är vana vid. Anpassningen till svenska samhället skall ske mycket fort vilket blir en enorm påfrestning för människor som har flytt från svåra förhållanden och lider av trauma. Ett stort problem som handläggarna beskriver är att det inte finns lämpliga vägar till hjälp och stöd för denna målgrupp. Det stöd och hjälp samt de som finns i socialtjänst och psykiatrin är gjorda för ett svenskt sammanhang. Det finns stora behov av specialistkunskap om trauma i samband med krig och tortyr. För det andra finns det ett stort behov av att kunna möta människor där de är. Det finns i samtliga områden problem kring samsjuklighet som i samband med utformningen av hjälp och stöd hindrar den enskilde från att söka och/ eller få hjälp. Handläggarna på utredningsenheten för missbruk och beroende förklarar att en person med psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruksproblematik