Inventeringsrapport. Nybro Projektledare, Anna Koskinen

Transkript

1 Inventeringsrapport Inventering av samlade behov samt planeringsunderlag för stöd och service i Nybro kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning 2014 Nybro 2014 Projektledare, Anna Koskinen Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden NYBRO Dunderbergsgatan Telefax individochfamilj@nybro.se Hemsida Bankgiro

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte 1.2 Uppdrag 1.3 Genomförande 2. Redovisning resultat 2.1 Sammanfattning 2.2 Inventerad målgrupp 2.3. Samarbete kring målgruppen 2.4 Förekomst av individuell plan. SIP 2.5 Målgruppens livssituation 2.6 Huvudsaklig försörjning 2.7 Utbildning, arbete, sysselsättning, delaktighet i föreningsliv. 2.8 Psykiatriska insatser 2.9 Hälsoundersökning 3. Redovisning av resultat del Sammanfattning 3.2 Personlig vård och hemliv 3.3 Kommunikation och förflyttning 3.4 Mellanmänskliga relationer 3.5 Lärande och utbildning 3.6 Arbete, sysselsättning och ekonomi 3.7 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

3 4. Redovisning av resultat del Fokusgrupper 4.2 Sammanfattning 4.3 Intervju Försäkringskassan 4.4 Fokusgrupp Arbetsförmedling 4.5 Fokusgrupp Landstinget 4.6 Fokusgrupp personal 5. Analys 6. Handlingsplan Bilagor Protokoll Individ och familjenämnden. Projektplan. Protokoll Lokala samverkansgruppen. Bilaga till projektansökan KUR Försäkringskassa. Brukarorganisationernas åsikter. Samverkansöverenskommelse Landstinget Kalmar Län och Nybro kommun. Inmatningsverktyg(Skattning av behov).

4 Kommunfakta Nybro kommun Nybro kommun är belägen i sydöstra Småland, nära Öland och Kalmarsund, på järnvägssträckan mellan Kalmar och Växjö. Kommunen har 2014 ca invånare, varav bor i centralorten Nybro. Kommunen är förhållandevis stor till ytan med ett antal övriga mindre tätorter och ren glesbygd. Invånarantalet har under ett flertal år minskat och befolkningens medelålder har i takt med detta ökat. I statistiksammanhang räknas Nybro till gruppen varuproducerande kommuner och näringslivet präglas av större och mindre företag. Största arbetsgivaren är numera Nybro kommun. Antalet anställda i den för kommunen kända glasindustrin har senare år minskat betydligt och stora företag i glasbranschen har ersatts med mindre konstglashyttor. Fortfarande kan man dock förnimma hur glasbruksandans kultur och karaktär präglar invånarnas förväntningar på samhällets ansvarstagande för den enskildes väl och ve. Omsorgen av personer med funktionsnedsättningar (OF) är i kommunen organiserad under Individ- och familjenämnden och dess Individ- och familjeförvaltning. Nämnden ansvarar utöver dessa frågor även för traditionell individ- och familjeomsorg och integration. OF har i dag kontakt med ett förhållandevis stort antal personer med funktionsnedsättningar. Sannolikt som följd av att det i kommunen tidigare funnits så kallade vårdhem för såväl personer med kognitiva funktionsnedsättningar som psykisk sjukdom. Många som tidigare bott på dessa vårdhem har vid avveckling valt att bo kvar i kommunen. Kommunens verksamhet för dessa målgrupper är därför i jämförelse med ett riksgenomsnitt större och kommunen är nettobidragsmottagare i utjämningssystemen. Individ- och familjenämnden kan idag erbjuda ett varierat utbud av service och insatser till målgruppen, men som den här redovisade inventeringen visar finns det fortfarande utrymme för utveckling och nytänkande.

5 1. Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för personer med omfattande psykiatrisk problematik. Detta arbete utgår från de övergripande målsättningarna som anges i regeringens PRIOplan. Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Bakgrund och Syfte Kommunen har ett lagstadgat ansvar att skaffa sig en bild av levnadsförhållanden för personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar, samt följa upp deras behov av insatser. I detta uppdrag ligger också ett åtagande att planera insatser i samverkan med berörda samhällsorgan och organisationer. Inom ramen för projektet PRIO omfattas tredje prestationsmålet av en inventering som skall vara genomförd under senaste fyra åren. Målet är att i enlighet med det ansvar som beskrivits ovan skapa en bild av samlade behov för målgruppen. De uppgifter som samlas in via inventeringen om enskilda personer i målgruppen sammanställs på gruppnivå och är ett underlag för att kommunen ska kunna planera för verksamhet som motsvarar målgruppens behov av insatser. En särskild analys skall göras på behov kring boende och sysselsättning. Analysen skall avse kvinnor och män. Liknande inventering har gjorts i Nybro kommun 2009 då tillsammans med FOCUS. 1.2 Uppdraget Nybro, Emmaboda och Torsås kommun har i samverkan anställt en projektledare att arbeta med inventeringen i alla tre kommunerna. Inventeringen görs, analyseras och redovisas kommunvis. Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner har en gemensam styrgrupp för projektet. I styrgruppen sitter enhetschef/ psykiatrisammordnare Nybro Kommun. Enhetschef Socialpsykiatri Emmaboda Kommun och IFO chef Torsås Kommun. Styrgruppens roll är att tillsammans med projektledaren följa den projektplan man gemensamt tagit fram. En fördjupad analys kommer att göras kring personer i målgruppen år I första hand omfattar inventeringen personer som har en psykisk funktionsnedsättning och är kända i individ och familjeförvaltningens verksamheter. Inventeringen kommer även involvera andra organisationer. Inventeringen omfattar personer som är skrivna i Nybro Kommun, vilket även innebär personer som fått insats förlagd på annan ort.

6 Inventeringen har involverat personer som har kontakt med eller får insatser från individ och familjeförvaltningens följande verksamheter: Socialpsykiatrins boendestöd, Bostad med särskild service-gruppbostad (SOL/LSS, ) Bostad med särskild service- Trapphus. Särskilt boende (LSS). Dagverksamhet/Daglig verksamhet (SOL/LSS) Mobila team (SOL/LSS). Personlig assistans LSS. Biståndshandläggare (SOL/LSS) HSL-Sjuksköterska. IFO- Försörjningsstöd. IFO Vuxenenhet/Missbruk IFO- Barn och familjeenhet. IFO- Integrationsenhet. Personliga Ombud. Inventeringen omfattar även verksamheter där personer med psykisk funktionsnedsättning kan identifieras men där personerna är inte kända av individ och familjeförvaltningen. Inventeringen har involverat personer som har kontakt och får insatser med följande verksamheter utanför Individ och familjeförvaltningens organisation: Omsorgsförvaltningens äldreomsorg- HSL personer i målgruppen som får hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende. Arbetsmarknadsenhet/Ungdomsservice Landstingets Psykiatrisk öppenvård Psykos och Rehabenheten. Lärande och Kulturförvaltningen- Gymnasieskolans elevhälsa. Överförmyndare

7 1.3 Genomförande Inventeringen har genomförts med hjälp av formulär som utformats av socialstyrelsen och har fyllts i av profession som har god kännedom om personen. Definitionen omfattar personer som ingår i den definition som Nationell psykiatrisamordning tagit fram utan några särskilda avgränsningar. En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning Denna definition är bredare än tidigare definitioner som förekom i inventeringar efter psykiatrireformen Den tydliggör även att personer med funktionsnedsättning utifrån ett neuropsykiatriskt tillstånd skall ingå i målgruppen. Vidare ska personer med samsjuklighet ingå, t.ex. personer som har ett missbruk eller beroendesjukdom och psykisk störning. Däremot ska inte personer med demenssjukdom eller utvecklingsstörning inkluderas. Med långvarigt avser att funktionshindret har varat eller beräknas vara årslångt. Inventeringen utgår från en insamling av uppgifter på individnivå. Dessa är av sekretesskäl avidentifierade. Som komplement till inventeringen har vi skapat fyra fokusgrupper/referensgrupper för att ta del av och reflektera över inventerings resultatet men även för att lyfta och fördjupa oss i frågor kring personer i målgruppen år. Möten med brukarorganisationerna på länsnivå som ger synpunkter på analysen muntligt och skriftligt. Samverkan görs med Försäkringskassa, Arbetsförmedling i analys och handlingsplan i Lokala samverkansgruppen. Folkhälsorådet tar del av inventeringsresultatet

8 2. Redovisning av resultat. Inventeringsresultatet kommer att redovisas i tre delar. Första delen i inventeringsformuläret kommer att redovisas utifrån de aggregerade data som tagits fram ur SKL rapporterings mall. Resultatet beskrivs i text utan analys. Andra delen i inventeringsformuläret, där personal skattat personens behov kommer att redovisas i tabeller/livsområde. För att sammanställa dessa data har Nybro kommuns förvaltningssekreterare tagit fram ett inmatningsverktyg(excell). Resultatet beskrivs i text utan analys. Tredje delen består av Intervjuer med fokusgrupper/referensgrupper redovisas i sammanfattande text. Analysen görs på alla ovan nämnda resultatområde och redovisas i text. Handlingsplan redovisas i text. Resultat Del Sammanfattning av resultat Inventeringen omfattar totalt 275 personer, av dessa utgör 124 kvinnor och 149 män. Mer än hälften av de inventerade personerna befinner sig i åldersspannet år. Det stora flertalet personer som är inventerade är födda i Sverige. Drygt hälften av de inventerade personerna har de senaste 12 månaderna haft kontakt med både socialtjänst och psykiatri. Man har samverkat kring ungefär hälften av de inventerade personerna. Socialtjänst, öppenvårdspsykiatri och primärvård är de största samverkansparterna tätt följt av försäkringskassa och arbetsförmedling. Samordnad individuell plan har upprättats endast för ett fåtal av de inventerade personerna. Det stora flertalet av personer klarar sig utan slutenvård. Det stora flertalet av de inventerade har behov av eller pågående insatser av psykiatrin. För mer än hälften av de inventerade personerna har det varit okänt eller har man inte genomgått någon hälsoundersökning Det stora flertalet av personer som inventerats bor i ordinärt boende och inventeringen visar att Nybro kommun har ingen hemlös, per den definition som finns i inventeringsformuläret, i målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. Merparten av personerna bor ensamma och ett fåtal av personerna har hemmaboende barn under 18 år. Knappt hälften av samtliga inventerade personerna har fullgjord grund eller gymnasieutbildning. För en tredjedel av målgruppen är det okänt vad man har för utbildningsbakgrund. Hälften av de inventerade personerna har sjuk eller aktivitetsersättning som försörjning. Endast ett fåtal av de inventerade personerna har deltagit i någon förening eller intresseorganisation.

9 2.2 Inventerad målgrupp Hur många personer ingår i inventeringen? Antal 275 #3 Hur stort antal är kvinnor respektive män? Kvinnor 124 Män 151 #4 Hur stort antal av personerna är i följande åldersintervall? år år år år 47 Totalt 275 personer ingår i inventeringen. Detta motsvarar knapps 1,5 % av Nybro kommuns befolkning. Större delen, 253 personer, har insatser från socialtjänstens verksamheter. 191 personer har insatser från OF - Omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Av dessa har 73 inventerats från socialpsykiatrins boendestöd, 7 från Bostad med särskild service Gruppbostad, 17 från Bostad med särskild service Trapphus, 3 från Särskilt boende LSS. 38 personer har inventerats Dagverksamhet (SOL/LSS). 40 personer har inventerats från Mobila team(sol/lss), 3 från personlig assistans, 2 HSL-Sjuksköterska och 8 personer från Handläggare SOL/LSS. Personliga Ombud har inventerat 10 personer. 52 personer har inventerats från IFO. Av dessa har 28 personer inventerats från försörjningsstöd, 14 personer från barn och familj, 7 från vuxen/missbruk och 3 från integrations enhet. Öppenvårdspsykiatrin har inventerat 11 personer. Arbetsmarknadsenheten/Ungdom service har inventerat 4 personer. Överförmyndarenheten avstod att medverka i inventeringen Gymnasieskolans elevhälsa avstod att medverka i inventeringen. Personer mellan år utgörs av 52 personer med en könsfördelning med 17 kvinnor och 35 män. Majoriteten av målgruppen är mellan år med 101 personer med en jämn könsfördelning med 52 kvinnor och 49 män. Personer mellan år utgörs av 73 personer med en könsfördelning med 29 kvinnor och 44 män. Minoriteten av målgruppen är över 65 och utgörs av 44 personer. Av dessa är 26 kvinnor och 21 män.

10 2.3 Samarbete kring målgruppen #9 Kring hur många av personerna har ni under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation? Antal 129 #10 Kring hur många av dessa personer skedde samarbete med någon av följande myndigheter/organisationer? Socialtjänst 67 Arbetsmarknadsenhet 4 Privat verksamhet - på uppdrag av kommunen 16 Öppenvårdspsykiatri 67 Slutenvårdspsykiatri 14 Rättspsykiatri 3 Primärvård (vårdcentral) 41 Beroendevård 10 Privat verksamhet på uppdrag av landstinget 6 Försäkringskassa 27 Arbetsförmedling 26 Annan myndighet/organisation 21 Annan myndighet - vilken (fritext) 0 Annan myndighet - vilken (fritext) 0 Annan myndighet - vilken (fritext) 0 Ange annan myndighet här (beräkning av antal sker först efter specificering, stavningen måste vara den samma som i fliken "Inmatning av fall"): Av tabellen ovan kan utläsas att det samverkats kring 129 personer av de 275 som inventerats. Av dessa är 56 kvinnor och 73 män. Mest förekommande samverkan har genomförts med socialtjänst, öppenvårdspsykiatri och primärvård. I samverkan med öppenvårdspsykiatri är det jämt fördelat mellan34 kvinnor och 33 män. I samverkan med primärvården har samverkan skett med 21 kvinnor och 20 män. Skillnader i könsfördelning kan ses hos socialtjänsten där det är 40 män 27 kvinnor man samverkat kring. 2.4 Förekomst av individuellplan som upprättats i samverkan mellan kommun och landsting, SIP #11 Som en del i sammarbetet med andra myndigheter/organisationer kan en samordnad individuell plan upprättas (SIP), enligt 2 kap. 7 SoL eller 3 f HSL. För hur många av personerna... är en plan upprättad 14 håller en plan på att upprättas 5 saknas en plan 230 är det ej känt om plan finns 26 Inventeringen visar att 14 individuella planer(sip)har upprättats och fem håller på att upprättas. För 230 personer saknas en plan(sip) och i 26 fall är det inte känt om plan upprättats. Av de planer som upprättats är 8 gjorda på OF, 3 på IFO och 3 hos Äldreomsorgen/SSK.

11 2.5 Målgruppens livssituation #15 Hur många av personerna har följande aktuella boendesituation? Stadigvarande boende i mantalsskrivningskommunen Ordinärt boende 124 Ordinärt boende men har praktiskt stöd i hemmet från socialtjänsten 99 Särskilda boendeformer för äldre enligt SoL eller bostad med särskild service i kommunen enlig SoL eller LSS 27 Bor stadigvarande hos föräldrar eller annan nära släkting 15 Bostad där kommunen är kontraktsinnehavare, s.k. socialt kontrakt 3 Saknar stadigvarande boende i mantalsskrivningskommunen Bor tillfälligt hos olika vänner eller familj/släktingar 3 Placerad i familjehem eller enskild/privat verksamhet alternativt vistas på någon form av vård- eller stödinrättning i offentlig regi i mantalsskrivningskommunen 0 Placerad i familjehem eller enskild/privat verksamhet alternativt vistas på någon form av vård- eller stödinrättning i offentlig regi utanför mantalsskrivningskommunen 3 Hemlös i betydelsen intagen/inskriven på behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb och planeras skrivas ut inom 3 månader utan att ha någon bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen 0 Hemlös i betydelsen hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller uteliggare. I detta ingår även hotell, camping, vandrarhem och dylikt 0 Av det aggregerade resultatet framgår att 129 personer har ett ordinärt boende och att 99 personer bor i ordinärt boende med praktiskt stöd av socialtjänsten. Jämför vi kvinnor och män så skiljer det inget mellan könen.27 personer bor i särskilda boendeformer för äldre enligt SoL eller bostad med särskild service enligt SoL/LSS. Här skiljer det sig mellan könen och män utgör 21 av de 27 personerna.15 personer bor stadigvarande hos föräldrar eller annan nära släkting. De skiljer sig mellan könen och män utgör 12 av de 15 inventerade personerna.3 personer har en bostad där kommunen är kontraktsinnehavare. Samtliga personer är kvinnor.3 personer saknar eget bostadskontrakt och bor tillfälligt hos olika vänner eller familj/släkting. 3 personer är placerade i familjehem eller enskild/privat verksamhet utanför Nybro kommun.

12 #16 Hur många av personerna som i fråga 15 angetts ha ett stadigvarande boende har haft det under följande tid? Mindre än 1 år år 53 Mer än 3 år 152 Ej känt personer har haft stadigvarande bostad i mer än 3 år. Av dessa utgör 92 personer män och 60 kvinnor. #17 Hur många av personerna bor... Ensamma 206 Tillsammans med make/maka/sambo/partner 41 Tillsammans med föräldrar 18 Tillsammans med annan vuxen person/er 4 Ej känt 5 En stor majoritet av den totala målgruppen bor ensamma, dvs. 206 av 275 personer. Fler män, 122 personer, lever ensamma än kvinnor, 84 personer. Kvinnor lever i högre grad än män tillsammans med maka/make/sambo eller partner #18 Hur många av personerna har hemmaboende barn yngre än 18 år Har hemmaboende egna barn 34 Bor tillsammans med andras barn 3 Ej känt 3 Majoriteten av den totala målgruppen har inte heller hemmaboende barn som är yngre än 18 år. Kvinnor har i större omfattning egna barn som är under 18 år. Av dessa 34 personer utgör kvinnor 26 personer.

13 2.6 Huvudsaklig försörjning # 24 Hur många personer har haft följande typer av försörjning under de senaste 12 månaderna? Lön av arbete (inkl. lönebidrag) 21 Sjuk eller aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) 139 Sjukpenning 13 Föräldrapenning 5 Ålderspension 42 Studiemedel 12 Arbetslöshetsersättning 5 Försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd från socialtjänsten 39 Försörjning genom anhörig/närstående eller eget kapital 11 Ej känt 16 Annan inkomstkälla 0 Annan inkomstkälla 0 Annan inkomstkälla 0 Ange annan sysselsättning nedan (beräkning av antal sker först efter specificering, stavningen måste vara densamma som i fliken "Inmatning av fall"): Tabellen ovan redogör för den totala målgruppens försörjning. Majoriteten, 139 av 275personer, har sjuk eller aktivitetsersättning, av dessa är 52 kvinnor och 85 män. fler 26 personer är i åldersgruppen år, 62 i åldersgruppen år, 48 i åldersgruppen år samt 1 person över 65 år. De största grupperna efter det är personer med ålderspension, 42 av 275, och personer som uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten, 39 av 275 personer. Av dessa är 13 personer i åldersgruppen år, 18 i åldersgruppen år samt 8 i åldersgruppen45-64 år. 2.7 Utbildning, arbete, sysselsättning och deltagande i föreningsliv. #20 Hur många av personerna har följande utbildningsnivå som sin högsta? Förgymnasial utbildning (grundskola eller motsvarande) - Avbruten 15 Förgymnasial utbildning (grundskola eller motsvarande) - Fullgjord 47 Gymnasial utbildning - Avbruten 28 Gymnasial utbildning - Fullgjord 55 Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet) - Avbruten 17 Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet) - Fullgjord 4 Eftergymnasial utbildning (annan) - Avbruten 3 Eftergymnasial utbildning (annan) - Fullgjord 8 Ej känt 98 Av de som har känd utbildningsnivå har större delen, 102 personer, fullgjord förgymnasial och gymnasial utbildning. Mindre än hälften, dvs. 98 av275personer i den totala målgruppen har okänd utbildningsnivå

14 #21 Hur många av personerna har haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna? Har haft arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna 151 Har inte haft arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna 118 Ej aktuellt (t.ex. personen har vistats i sluten psykiatrisk vård under större delen av de senaste 12 månaderna) 2 Ej känt 4 # 22 Hur många av de personer som har haft arbete eller sysselsättning minst en månad under de senaste 12 månaderna har ägnat sig åt följande? Arbete som egen företagare (hel- eller deltid) 2 Arbete på den öppna arbetsmarknaden på hel- eller deltid (arbetstagare, även lönebidragsanställning inkluderas) 17 Arbete inom förening eller intresseorganisation på heleller deltid 0 Arbete inom offentligt skyddat arbete (OSA), SAMHALL, praktikplats eller annan form av arbetsmarknadspolitisk insats (t.ex. SIUS) 27 Arbete inom socialt företag (arbetskooperativ etc.) 7 Sysselsättning inom kommunal dagverksamhet (strukturerad sysselsättnings- eller rehabiliteringsverksamhet) 52 Deltagit i kommunens öppna dagverksamhet, typ träffställe (verksamhet som erbjuder tillgång till social samvaro under mer kravlösa former) 23 Studier på grund-, gymnasie-, eller högskolenivå (inklusive yrkesutbildning) 18 Annan form av arbete eller sysselsättning 2 Ej känt 0 Annan sysselsättning 0 Annan sysselsättning 0 Annan sysselsättning 0 Ange annan sysselsättning nedan (beräkning av antal sker först efter specificering, stavningen måste vara densamma som i fliken "Inmatning av fall"): I tabellen ovan framgår att 151 personer av 275 har haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna. Av dessa 151 är 67 kvinnor och 84 män. 118 personer har inte haft något arbete eller sysselsättning de senast 12 månaderna. Av dessa är 55 kvinnor och 63 män. 7 personer är i åldersgruppen år, 42 personer i åldersgruppen år, 37 personer i åldersgruppen samt 30 personer 65-. Majoriteten har haft sysselsättning inom kommunaldagverksamhet, 52 personer. Av dessa är 22 kvinnor och 30 män. 16 personer i åldersgruppen år, 23 personer i åldersgruppen 25-44år, 8 personer i åldersgruppen45-64 år samt 5 personer i åldersgruppen personer är egna företagare. 1 kvinna och 1 man. 17 personer har arbete på den öppna marknaden. Av dessa är 12 kvinnor och 5 män. 27 personer har arbete inom offentligt skyddat arbete. Av dessa är 10 kvinnor och 17 män. 7 personer har arbete/praktik på socialt företag. Av dessa är 4 kvinnor och 3 män. 23 personer har deltagit i kommunens öppna dagverksamhet, typ träffställe. Av dessa är 9 kvinnor och 14 män. 1 person i åldersgruppen år, 3 i åldersgruppen 25-44,11 i åldersgruppen samt 8 personer i åldersgruppen 65-.

15 18 personer har studerat på grund-, gymnasie-, eller högskolenivå. Av dessa är 9 kvinnor och 9 män. 14 personer i åldersgruppen18-24 år samt 4 i åldersgruppen 25-44år.2 personer har någon annan form av sysselsättning. Hur många har deltagit i någon föreningsverksamhet eller intresseorganisation #25 har personen deltagit i någon föreningsverksamhet eller intresseorganisation under de senaste 12 månaderna? Har deltagit i en brukar- eller anhörigorganisation/förening 7 Har deltagit i verksamhet av ett Fontänhus 0 Ja, har deltagit i annan förening eller intresseorganisation 27 Har inte deltagit i någon förening eller intresseorganisation 0 33 personer har svarat på frågan av dessa är 18 män och 15 kvinnor. 6 personer i åldersgruppen år, 9 i åldersgruppen år, 13 i åldersgruppen samt 5 personer Hur många har behov av psykiatriska insatser # 28 Hur många av personerna har ett aktuellt behov av psykiatriska insatser? Har ej behov av insats (SoS svarsalternativ 0) 23 Har behov av insats (SoS svarsalternativ 1-4) 229 Ej känt (SoS svarsalternativ 9) 10 Nästan alla personer i målgruppen har behov av psykiatriska insatser, 269 av 275. Av dessa 269 är 106 kvinnor och 123 män. 41 personer är i åldersgruppen år, 87 i åldersgruppen år, 63 i åldersgruppen år samt 38 personer i åldersgruppen över 65 år. 23 personer har inte behov av psykiatrisk insats eller har insatser som kan upphöra. 2.9 Hur många har de senaste 12 månaderna genomgått en allmän hälsoundersökning #29 Hur många av personerna har under de senaste 12 månaderna genomgått en allmän hälsoundersökning? Har genomgått allmän hälsoundersökning 67 Har inte genomgått allmän hälsoundersökning 65 Ej känt 141 Det aggregerade resultatet visar att det hos 141 av personerna är okänt om man genomgått en allmän hälsoundersökning de senaste 12 månaderna. 26 personer i åldersgruppen 18-24år, 62 i åldersgruppen 25-44,37 i åldersgruppen45-64 samt 16 personer i åldersgruppen över 65 år. 67 personer har genomgått en hälsoundersökning de senaste 12 månaderna. Av dessa är 33 kvinnor och 34 män. 8 personer i åldersgruppen 18-24år, 19 i åldersgruppen25-44år, 22personer i åldersgruppen 45-64år samt 17 personer i åldersgruppen över 65år. 65 personer har inte genomgått en hälsoundersökning de senaste 12 månaderna. Av dessa är 30 kvinnor och 35 män.

16 3. Resultat Del 2 Diagrammen i följande avsnitt redogör för livsområden där de personer som fyllt i formulär har skattat om det finns en svårighet för den aktuella personen i att utföra en aktivitet. Diagram A beskriver om personen de senaste 6 månaderna haft någon svårighet att utföra aktiviteten på egen hand Diagram B beskriver om personen de senaste 6 månaderna haft stöd från närstående eller anhörig för att utföra angiven aktivitet. Diagram c beskriver om personen de senaste 6 månaderna har haft ett aktuellt behov av insats från kommunen för att få stöd att utföra angiven aktivitet. 3.1 Sammanfattning av resultat av skattningar på livsområden Personal som fyllt i inventeringsformulären har skattat personens behov av insatser på sex livsområden. Personlig vård och hemliv, kommunikation och förflyttning, mellanmänskliga relationer, arbete sysselsättning ekonomi samt samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Inom områdena personlig vård och hemliv och kommunikation och förflyttning motsvarar insatserna i hög grad behoven. Inom området mellan mänskliga relationer motsvarar insatserna behoven hos flertalet av de inventerade med det finns personer som har behov av ytterligare insatser, framförallt med informella och formella relationer. Områden som behöver belysas är sysselsättning, ekonomi, samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Inom dessa områden visar skattningen att många personer i målgruppen har svårigheter och behov av ytterligare insatser. Gemensamt inom alla sex livsområden är att personerna som inventerats i stor utsträckning inte har något stöd av anhöriga eller närstående.

17 3.2 Personlig vård och hemliv A. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR HAFT SVÅRIGHET ATT UTFÖRA ANGIVNA AKTIVITETER PÅ EGEN HAND LIVSOMRÅDE 1. PERSONLIG VÅRD OCH HEMLIV INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET MÅTTLIG SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT PERSONLIG VÅRD SKÖTA SIN MEDICINERING HANDLA MAT BEREDA ENKLA MÅLTIDER STÄDA OCH TVÄTTA PERSONLIG VÅRD SKÖTA SIN MEDICINERING HANDLA MAT BEREDA ENKLA MÅLTIDER STÄDA OCH TVÄTTA 20 0 INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET MÅTTLIG SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT Tabellen visar att ungefär hälften av de inventerade personerna på egen hand inte har några svårigheter inom området personlig vård. Drygt hälften av personerna har någon grad av svårighet inom området sköta sin medicinering. Mer än hälften av personerna har någon grad av svårigheter inom området handla mat. Drygt hälften av de inventerade personerna har inga svårigheter med att bereda enkla måltider. Flertalet av de inventerade personerna har någon grad av svårighet inom området städa och tvätta.

18 B.OM PERSONEN UNDER DE SENASTE SEX MÅNADERNA HAR FÅTT STÖD FRÅN ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE FÖR ATT UTFÖRA ANGIVEN AKTIVITET LIVSOMRÅDE 1. PERSONLIG VÅRD OCH HEMLIV JA NEJ EJ KÄNT PERSONLIG VÅRD SKÖTA SIN MEDICINERING HANDLA MAT BEREDA ENKLA MÅLTIDER STÄDA OCH TVÄTTA JA NEJ EJ KÄNT PERSONLIG VÅRD SKÖTA SIN MEDICINERING HANDLA MAT BEREDA ENKLA MÅLTIDER STÄDA OCH TVÄTTA Tabellen visar att flertalet personer i målgruppen inte haft stöd av anhörig eller närstående i området personlig vård och hemliv.

19 C. OM PERSONEN HAR ETT AKTUELLT BEHOV AV INSATS FRÅN KOMMUNEN FÖR ATT FÅ STÖD I ATT UTFÖR ANGIVEN AKTIVITET OCH ELLER UTVECKLA SIN FÖRMÅGA INOM DET AKTUELLA OMRÅDET LIVSOMRÅDE 1. PERSONLIG VÅRD OCH HEMLIV INGA BEHOV AV INSATSER INSATSERNA INSATSERNA MOTSVARAR KAN MINSKA BEHOVEN YTTERLIGARE INSATSER INGA INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT PERSONLIG VÅRD SKÖTA SIN MEDICINERING HANDLA MAT BEREDA ENKLA MÅLTIDER STÄDA OCH TVÄTTA PERSONLIG VÅRD SKÖTA SIN MEDICINERING HANDLA MAT BEREDA ENKLA MÅLTIDER STÄDA OCH TVÄTTA 0 INGA BEHOV AV INSATSER INSATSERNA KAN MINSKA INSATSERNA MOTSVARAR BEHOVEN YTTERLIGARE INSATSER INGA INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT Tabellen visar att knappt hälften av de inventerade personerna har behov av insats från kommunen för att få stöd i eller utveckla sin förmåga inom området personlig vård. Ett stort antal av de inventerade personerna har behov av insats från kommunen för att få stöd i eller utveckla sin förmåga inom området sköta sin medicinering, handla mat, bereda enkla måltider samt städa och tvätta.

20 3.3 Kommunikation och förflyttning A. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR HAFT SVÅRIGHET ATT UTFÖRA ANGIVNA AKTIVITETER PÅ EGEN HAND LIVSOMRÅDE 2. KOMMUNIKATION OCH FÖRFLYTTNING INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET MÅTTLIG SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT TA EMOT ELLER GE INFO ANVÄNDA TELEFON ANVNDA IT TRANSPORTMEDEL TA EMOT ELLER GE INFO ANVÄNDA TELEFON ANVNDA IT TRANSPORTMEDEL INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET MÅTTLIG SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT Tabellen visar att knappt hälften av de inventerade personerna på egen hand inte har några svårigheter inom området ta emot eller ge information. Flertalet av de inventerade personerna har inga svårigheter inom området använda telefon, använda IT. Drygt hälften av de inventerade har någon grad av svårighet inom området transportmedel. Tabellen visar att det är okänt om det finns svårigheter för ungefär en fjärdedel av de inventerade inom områdena använda IT och transportmedel.

21 B. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR FÅTT STÖD FRÅN ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE FÖR ATT UTFÖRA ANGIVEN AKTIVITET LIVSOMRÅDE 2. KOMMUNIKATION OCH FÖRFLYTTNING JA NEJ EJ KÄNT TA EMOT ELLER GE INFO ANVÄNDA TELEFON ANVNDA IT TRANSPORTMEDEL JA NEJ EJ KÄNT TA EMOT ELLER GE INFO ANVÄNDA TELEFON ANVNDA IT TRANSPORTMEDEL Tabellen visar att flertalet personer i målgruppen inte haft stöd av anhörig eller närstående att utföra angiven aktivitet.

22 C. OM PERSONEN HAR ETT AKTUELLT BEHOV AV INSATS FRÅN KOMMUNEN FÖR ATT FÅ STÖD I ATT UTFÖR ANGIVEN AKTIVITET OCH ELLER UTVECKLA SIN FÖRMÅGA INOM DET AKTUELLA OMRÅDET LIVSOMRÅDE 2. KOMMUNIKATION OCH FÖRFLYTTNING INGA BEHOV AV INSATSER INSATSERNA INSATSERNA MOTSVARAR KAN MINSKA BEHOVEN YTTERLIGARE INSATSER INGA INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT TA EMOT ELLER GE INFO ANVÄNDA TELEFON ANVNDA IT TRANSPORTMEDEL TA EMOT ELLER GE INFO ANVÄNDA TELEFON ANVNDA IT TRANSPORTMEDEL 10 0 INGA BEHOV AV INSATSER INSATSERNA KAN MINSKA INSATSERNA MOTSVARAR BEHOVEN YTTERLIGARE INSATSER INGA INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT Tabellen visar att flertalet av de inventerade personerna har behov av insatser från kommunen för att få stöd i eller utveckla sin förmåga inom området ta emot eller ge info. Ungefär hälften av de inventerade personerna har insatser eller har behov av ytterligare insatser inom området använda telefon och använda IT. Flertalet av de inventerade personerna har insatser som motsvarar behovet eller har behov av ytterligare insatser inom området transport.

23 3.4 Mellanmänskliga relationer A. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR HAFT SVÅRIGHET ATT UTFÖRA ANGIVNA AKTIVITETER PÅ EGEN HAND LIVSOMRÅDE 3. MELLANMÄSKLIGA RELATIONER INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET MÅTTLIG SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT FAMILJERELATIONER INFORMELLA RELATIONER FORMELLA RELATIONER FAMILJERELATIONER INFORMELLA RELATIONER FORMELLA RELATIONER 20 0 INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET MÅTTLIG SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT Tabellen visar att flertalet av de inventerade personerna har någon grad av svårighet med familjerelationer, informella relationer och formella relationer.

24 B. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR FÅTT STÖD FRÅN ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE FÖR ATT UTFÖRA ANGIVEN AKTIVITET LIVSOMRÅDE 3. MELLANMÄSKLIGA RELATIONER JA NEJ EJ KÄNT FAMILJERELATIONER INFORMELLA RELATIONER FORMELLA RELATIONER JA NEJ EJ KÄNT FAMILJERELATIONER INFORMELLA RELATIONER FORMELLA RELATIONER Tabellen visar att flertalet av de inventerade personerna inte haft stöd av anhörig eller närstående att utföra angiven aktivitet inom området familjerelationer, informella relationer samt formella relationer.

25 C. OM PERSONEN HAR ETT AKTUELLT BEHOV AV INSATS FRÅN KOMMUNEN FÖR ATT FÅ STÖD I ATT UTFÖR ANGIVEN AKTIVITET OCH ELLER UTVECKLA SIN FÖRMÅGA INOM DET AKTUELLA OMRÅDET LIVSOMRÅDE 3. MELLANMÄSKLIGA RELATIONER INGA BEHOV AV INSATSER INSATSERNA INSATSERNA MOTSVARAR KAN MINSKA BEHOVEN YTTERLIGARE INSATSER INGA INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT FAMILJERELATIONER INFORMELLA RELATIONER FORMELLA RELATIONER FAMILJERELATIONER INFORMELLA RELATIONER FORMELLA RELATIONER 20 0 INGA BEHOV AV INSATSER INSATSERNA KAN MINSKA INSATSERNA MOTSVARAR BEHOVEN YTTERLIGARE INSATSER INGA INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT Tabellen visar att drygt hälften av de inventerade personerna har behov av stöd i att utföra eller utveckla sin förmåga inom området familjerelationer och informella relationer. Flertalet av de inventerade personerna har insatser eller behov av ytterligare insatser från kommunen för att utföra och eller utveckla sin förmåga inom området formella relationer.

26 3.5 Lärande och utbildning A. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR HAFT SVÅRIGHET ATT UTFÖRA ANGIVNA AKTIVITETER PÅ EGEN HAND LIVSOMRÅDE 4. LÄRANDE OCH UTBILDNING MÅTTLIG INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT LÖSA VARDAGSPROBLEM TALA, SKRIVA, LÄSA SVENSKA UTBILDNINGSSITUATION LÖSA VARDAGSPROBLEM TALA, SKRIVA, LÄSA SVENSKA UTBILDNINGSSITUATION INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET MÅTTLIG SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT Tabellen visar att flertalet av de inventerade personerna har någon grad av svårighet att på egen hand utföra aktivitet inom området lösa vardagsproblem. Flertalet har inga svårigheter att på egen hand utföra aktivitet på området tala, skriva läsa svenska. För mer än hälften av de inventerade är det inte aktuellt eller okänt om personen på egen hand kan utföra aktivitet inom området utbildningssituation

27 B. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR FÅTT STÖD FRÅN ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE FÖR ATT UTFÖRA ANGIVEN AKTIVITET LIVSOMRÅDE 4. LÄRANDE OCH UTBILDNING JA NEJ EJ KÄNT LÖSA VARDAGSPROBLEM TALA, SKRIVA, LÄSA SVENSKA UTBILDNINGSSITUATION JA NEJ EJ KÄNT LÖSA VARDAGSPROBLEM TALA, SKRIVA, LÄSA SVENSKA UTBILDNINGSSITUATION Tabellen visar att personer som inventerats har i större utsträckning fått stöd av anhörig eller närstående med att lösa vardagsproblem jämfört med inom områdena tala, skriva, läsa svenska samt inom området utbildning.

28 C. OM PERSONEN HAR ETT AKTUELLT BEHOV AV INSATS FRÅN KOMMUNEN FÖR ATT FÅ STÖD I ATT UTFÖR ANGIVEN AKTIVITET OCH ELLER UTVECKLA SIN FÖRMÅGA INOM DET AKTUELLA OMRÅDET LIVSOMRÅDE 4. LÄRANDE OCH UTBILDNING INGA BEHOV AV INSATSERNA INSATSERNA MOTSVARAR YTTERLIGARE INGA INSATSER INSATSER KAN MINSKA BEHOVEN INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT LÖSA VARDAGSPROBLEM TALA, SKRIVA, LÄSA SVENSKA UTBILDNINGSSITUATION LÖSA VARDAGSPROBLEM TALA, SKRIVA, LÄSA SVENSKA UTBILDNINGSSITUATION INGA BEHOV AV INSATSER INSATSERNA KAN MINSKA INSATSERNA MOTSVARAR BEHOVEN YTTERLIGARE INSATSER INGA INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT Tabellen visar att flertalet av de inventerade personerna har insatser av kommunen som motsvara behoven inom området lösa vardagsproblem.

29 3.6 Arbete, sysselsättning och ekonomi A. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR HAFT SVÅRIGHET ATT UTFÖRA ANGIVNA AKTIVITETER PÅ EGEN HAND LIVSOMRÅDE 5. ARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH EKONOMI INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET MÅTTLIG SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT SKAFFA / BEHÅLLA ARBETE SYSSELSÄTTN / REHAB ÖPPEN VERKSAMHET EGEN EKONOMI SKAFFA / BEHÅLLA ARBETE SYSSELSÄTTN / REHAB ÖPPEN VERKSAMHET EGEN EKONOMI 20 0 INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET MÅTTLIG SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT Tabellen visar att hälften av de inventerade personerna har på egen hand olika grad av svårigheter inom området skaffa/behålla arbete. Få personer har inga svårigheter inom området. Drygt häften av de inventerade personerna har olika grad av svårigheter inom området sysselsättning/rehab samt öppen verksamhet. Drygt hälften har någon grad av svårighet inom området ekonomi.

30 B. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR FÅTT STÖD FRÅN ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE FÖR ATT UTFÖRA ANGIVEN AKTIVITET LIVSOMRÅDE 5. ARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH EKONOMI JA NEJ EJ KÄNT SKAFFA / BEHÅLLA ARBETE SYSSELSÄTTN / REHAB ÖPPEN VERKSAMHET EGEN EKONOMI JA NEJ EJ KÄNT SKAFFA / BEHÅLLA ARBETE SYSSELSÄTTN / REHAB ÖPPEN VERKSAMHET EGEN EKONOMI Tabellen visar att flertalet av de inventerade personerna inte har haft stöd av anhörig eller närstående inom områdena skaffa/behålla arbete, sysselsättning/rehab, öppen verksamhet samt egen ekonomi.

31 C. OM PERSONEN HAR ETT AKTUELLT BEHOV AV INSATS FRÅN KOMMUNEN FÖR ATT FÅ STÖD I ATT UTFÖR ANGIVEN AKTIVITET OCH ELLER UTVECKLA SIN FÖRMÅGA INOM DET AKTUELLA OMRÅDET LIVSOMRÅDE 5. ARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH EKONOMI INGA BEHOV AV INSATSER INSATSERNA INSATSERNA MOTSVARAR KAN MINSKA BEHOVEN YTTERLIGARE INSATSER INGA INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT SKAFFA / BEHÅLLA ARBETE SYSSELSÄTTN / REHAB ÖPPEN VERKSAMHET EGEN EKONOMI SKAFFA / BEHÅLLA ARBETE SYSSELSÄTTN / REHAB ÖPPEN VERKSAMHET EGEN EKONOMI 10 0 INGA BEHOV AV INSATSER INSATSERNA KAN MINSKA INSATSERNA MOTSVARAR BEHOVEN YTTERLIGARE INSATSER INGA INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT Tabellen visar att flertalet av de inventerade personerna har insatser eller behöver ytterligare insatser från kommunen för att få stöd i eller utveckla förmåga inom området skaffa/behålla arbete, sysselsättning/rehab, öppen verksamhet samt ekonomi.

32 3.7 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv A. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR HAFT SVÅRIGHET ATT UTFÖRA ANGIVNA AKTIVITETER PÅ EGEN HAND LIVSOMRÅDE 6. SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV MÅTTLIG INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT FÖRENING / INTRESSEORG REKREATION / FRITID FÖRENING / INTRESSEORG REKREATION / FRITID INGEN SVÅRIGHET LÄTT SVÅRIGHET MÅTTLIG SVÅRIGHET STOR SVÅRIGHET TOTAL SVÅRIGHET EJ AKTUELL EJ KÄNT Tabellen visar att flertalet personer på egen hand har haft svårigheter inom området förening/intresseorganisation. För drygt en fjärdedel av de personer som inventerats är det okänt om personen har svårigheter inom området förening/intresseorganisation. Ungefär hälften av de inventerade personerna har någon grad av svårighet inom området rekreation och fritid.

33 B. OM PERSONEN UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAR FÅTT STÖD FRÅN ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE FÖR ATT UTFÖRA ANGIVEN AKTIVITET LIVSOMRÅDE 6. SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV JA NEJ EJ KÄNT FÖRENING / INTRESSEORG REKREATION / FRITID JA NEJ EJ KÄNT FÖRENING / INTRESSEORG REKREATION / FRITID Tabellen visar att flertalet av de inventerade personerna inte haft stöd av anhörig eller närstående inom områdena förening/intresseorganisation samt rekreation/fritid.

34 C. OM PERSONEN HAR ETT AKTUELLT BEHOV AV INSATS FRÅN KOMMUNEN FÖR ATT FÅ STÖD I ATT UTFÖR ANGIVEN AKTIVITET OCH ELLER UTVECKLA SIN FÖRMÅGA INOM DET AKTUELLA OMRÅDET LIVSOMRÅDE 6. SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV INGA BEHOV AV INSATSERNA INSATSERNA MOTSVARAR YTTERLIGARE INGA INSATSER INSATSER KAN MINSKA BEHOVEN INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT FÖRENING / INTRESSEORG REKREATION / FRITID FÖRENING / INTRESSEORG REKREATION / FRITID INGA BEHOV AV INSATSER INSATSERNA KAN MINSKA INSATSERNA MOTSVARAR BEHOVEN YTTERLIGARE INSATSER INGA INSATSER MEN BEHOV EJ KÄNT Tabellen visar att flertalet av de inventerade personerna har behov av insatser från kommunen för att utföra och eller utveckla sin förmåga inom området förening/intresseorganisation samt rekreation/fritid.

35 4. Resultat Del Fokusgrupper Tidigt i inventeringsarbetet togs kontakter med Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Landsting för deltagande i inventeringsarbetet. Dessa myndigheter kunde inte aktivt delta i ifyllandet av inventeringsformulär på grund av bland annat resursbrist. För att samverka i inventeringsarbetet skapades istället fokusgrupper med personer från myndigheterna som arbetar aktivt med målgruppen psykiskt funktionsnedsatta. Vi valde att titta närmre på målgruppen unga vuxna personer år med psykiska funktionsnedsättningar. Fokusgrupperna har bestått av referenspersoner från Försäkringskassa som handlägger unga vuxna med aktivitetsersättning, handläggare från Arbetsförmedlingen med inriktning att hjälpa personer med funktionsnedsättning. Fokusgruppen med Landstinget representerades av chef för psykiatrisk öppenvård, sjuksköterska och skötare från psykos och rehab enheten och enhetschef från Valnötsträdets behandlings enhet. Fokusgrupp med personal från varje deltagande enhet/organisation som deltagit vid ifyllandet av inventeringsformulär. 4.2 Sammanfattning Gemensamt för alla fokusgrupper är upplevelsen av att personer i målgruppen psykiskt funktionsnedsatta ökar och då framför allt personer i åldersgruppen år med en överrepresentation av män. Det finns stora svårigheter i det uppsökande arbetet och personer i målgruppen är svåra att upptäcka i tid, svåra att nå och blir därför inte synliga. Alla fokusgrupper beskriver den passivitet som uppstår hos personen i samband med långa sjukskrivningstider där ingen rehab plan finns. Gemensamt för alla fokusgrupper är frågan kring sysselsättning, praktik o arbete. Alla grupper är överens om att det är ett område som behöver utvecklas. Samverkan är nödvändig och sker mellan kommun och landsting och andra myndigheter och organisationer men bygger mest på goda relationer på tjänstemans nivå och skiljer sig stort beroende på vilken kommun personen bor i. Som utvecklingsområden nämns kunskapsutbyte för att förstå varandras organisationer/myndigheter bättre förebyggande arbete till målgruppen unga vuxna genom information och tidiga insatser, ta hjälp av och stödja anhöriga för att lättare nå den unga vuxna, samt att utveckla och samverka kring sysselsättning, praktik och arbete. Förhållningsätt, synsätt, krav och riktlinjer kan skilja sig beroende på vilken myndighet/organisation personen möter. Delaktighet och inflytande ser väldigt olika ut och är ett stort utvecklingsområde.

36 4.3 Intervju med referensperson på Försäkringskassan. Referenspersonen arbetar som handläggare för aktivitetsersättning för personer med funktionsnedsättningar år. Personen representerar Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner. Personen har i förväg tagit emot frågor som man fått förbereda till vi träffades. Frågorna var kopplade till de områden som inventeringen berört t.ex., antal personer i målgruppen psykiskt funktionsnedsatta år som är aktuella i försäkringskassans verksamhet, fördelningen mellan kvinnor och män, försäkringskassans medverkan/samverkan i upprättandet av en individuell plan SIP, den enskildes delaktighet i sitt ärende på försäkringskassan samt vad ser försäkringskassan som de största behoven hos målgruppen och vilka förbättringsområden ser de behöver utvecklas. Vid träffen fick handläggaren ta del av de aggregerade data som sammanställts och reflektera över dem. Handläggaren beskriver att de möter personer i målgruppen och uppfattningen är att målgruppen ökat de senaste åren. I södra Kalmar län har det varit en handläggare som handlagt ca 450 ärenden För Nybros del är det 100 aktiva ärenden med personer i målgruppen i åldersgruppen år, Emmaboda 37 aktiva ärenden samt Torsås27 aktiva ärenden med aktivitetsersättning. Det är nu fem handläggare som ska handlägga ca 510 ärenden. Det finns en överrepresentation av män i denna grupp. Handläggaren uppskattar att 90 % av dessa har en aktivitetsersättning pga. psykisk funktionsnedsättning. De vanligaste diagnoserna är Autism, Aspergers syndrom, personlighets störning, bipolär sjukdom, ångest och depression. Personer som tillhör LSS och som haft aktivitetsersättning innan de är 18 år behåller oftast denna ersättning efter sin18 års dag. Handläggaren beskriver att i många av de övriga ärenden har det tagit lång tid innan man aktualiserats på försäkringskassan. Tiden innan man aktualiserats har föregåtts av lång tid med psykisk ohälsa, läkarbesök och utredningar. Beviljas personen ersättning så kan en rehabilitering påbörjas om det i läkarutlåtandet beskrivs att det finns rehab möjligheter under ersättningsperioden. En svårighet som handläggaren beskriver är att nå personen efter att man beviljats ersättning. Svårt att veta om information når fram och i det göra personen delaktig. I de ärenden där personen har en företrädare t.ex. föräldrar, godeman osv upplever handläggaren ett mer framgångsrikt rehabiliteringsarbete. I de ärenden man samverkar kring personen är habiliteringen, psykiatrisk öppenvård och olika projekt de vanligaste samverkanspartnerna. I de olika projekten ser försäkringskassan ofta goda resultat och personer har gått vidare från sjukskrivning. Handläggaren beskriver att framgångsfaktorerna i det är kontinuitet, den nära kontakten med personen som byggs upp gör att någon ser personen och också undrar vad personen är om den till exempel uteblir. Handläggaren beskriver stor oro kring den ohälsosamma passivitet som kan uppkomma med att en person får aktivitetsersättning, utan några som helst motkrav. Upplevelsen är att många av de som beviljats ersättningen har en rädsla att ha en kontakt med försäkringskassan och diskutera rehabiliteringsåtgärder för att riskera att uppvisa förmåga och att mista sin ersättning. Handläggaren har ingen kunskap kring SIP och har inte samverkat med andra myndigheter kring denna. Handläggaren beskriver att det finn ett stort behov att prioritera denna grupp men att det idag inte finns tillräckligt med resurser på försäkringskassan för att hinna med detta. Handläggaren beskriver att det är viktigt att i samverkan hitta varandras organisationer, alla kommuner ser organisatoriskt väldigt olika ut.

37 4.4 Fokusgrupp/ Referensgrupp Arbetsförmedlingen. Fokusgruppen bestod av fyra handläggare från Arbetsförmedlingen som specifikt arbetar med målgruppen unga vuxna. Gruppen representerade Nybro, Emmaboda och Torsås kommuner. Referenspersonerna har i förväg tagit emot frågor som man fått förbereda till vi träffades. Vid träffen visades de aggregerade data som sammanställts och gruppen fick reflektera över dem. Frågorna var kopplade till de områden som inventeringen berört t.ex., antal personer i målgruppen psykiskt funktionsnedsatta18-30 som är aktuella i arbetsförmedlingens verksamhet, fördelningen mellan kvinnor och män, arbetsförmedlingens medverkan/samverkan i upprättandet av en individuell plan SIP, den enskildes delaktighet i processerna på arbetsförmedlingen samt vad ser arbetsförmedlingen som de största behoven hos målgruppen och vilka förbättringsområden ser de behöver utvecklas. Vid träffen fick gruppen ta del av de aggregerade data som sammanställts och reflektera över dem. Handläggarna beskriver att de möter gruppen i sitt arbete och att målgruppen funktionsnedsatta ökar i sin helhet däribland även målgruppen psykiskt funktions nedsatta. De personer som kommer till arbetsförmedlingen och har en psykiatrisk diagnos som beskriver funktionsnedsättningen, kodas hos arbetsförmedlingen som funktionshindrad och får därmed extra stöd som t.ex. SIUS. Nybro Kommun har 19 personer kodade med psykisk funktionsnedsättning, 11 kvinnor och 8 män. Emmaboda har 3 personer, 2 kvinnor o 1 man. Torsås har 5 personer, 3 kvinnor och 2 män. Handläggarna beskriver att de upplever att det är många fler personer de möter som de upplever tillhör målgruppen psykiskt funktionsnedsatta men att det är svårt att fånga upp dem. Handläggarna på arbetsförmedlingen vet väldigt lite/inget alls om personen när personen kommer till arbetsförmedlingen. Det tar lång tid innan man får en uppfattning om personens ohälsa. Handläggarna beskriver att personerna ofta får svårt att uppfylla de krav som ställs från arbetsförmedlingen t.ex. komma på möten, lämna in rapporter, delta i olika aktiviteter. osv. Deltagarna beskriver att det är svårt att få personen att vara delaktig och att processerna ofta bli långa. Det finns en uppenbar risk att dessa personer tappas och att det med all sannolikhet finns ett mörkertal av personer som tillhör målgruppen psykiskt funktionsnedsatta. Om man har en diagnos som beskriver den psykiska funktionsnedsättningen så kommer man lättare in i systemet och får hjälp av t.ex. SIUS, då finns tid att lära känna personen och kartlägga förmågor och då blir ofta resultatet väldigt bra. Sedan en tid tillbaka finns en tjänst som samordnare för unga vuxna med funktionsnedsättning i Kalmar Län. Denna person beskriver att man aktivt arbetat med uppsökande verksamhet mot t.ex. skolor. Upplevelsen är att man möter unga vuxna med en svår psykisk ohälsa i skolan. Ofta upplevs att Insikter saknas om den psykiska ohälsan hos personen själv och personens omgivning, detta har gjort att personen oftast inte har kontakter med några myndigheter, personen har ingen diagnos. Handläggarna beskriver att de inte känner till SIP och inte heller medverkat i upprättandet av någon. Samverkan med andra myndigheter pågår och ser olika ut beroende på vilken kommun man jobbar i. De myndigheter man samverkar med mest är Landstinget, Försäkringskassan och Socialtjänsten.