Inventeringsrapport. Planeringsunderlag för stöd och service i Partille kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning 2013

Transkript

1 Inventeringsrapport Planeringsunderlag för stöd och service i Partille kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning 2013 Partille 2013 Ingegerd Winqvist

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Beslut och uppdrag Inventeringens syfte och användningsområde Målgruppen för inventeringen Samarbete mellan olika parter i inventeringen Metod och genomförande Information och förankringsarbete Inventeringens omfattning och avgränsning Insamling av uppgifter om identifierade personer Inventeringsverkyg Bearbetning och analys av insamlat material Resultatredovisning Inventerade personer Insamlat datamaterial Antal inventerade personer i målgruppen Kön, ålder och födelseland Sammanfattande kommentar Målgruppens kontakter med kommunen och landstinget Pågående insatser från kommunen och landstinget Kontakt med socialtjänsten, psykiatrin och primärvården Inskrivna på sluten vård eller annan form av institution eller har ett beslut om tvångsvård i öppna former Sammanfattande kommentar Personalens samarbete kring målgruppen Förekomsten av samarbete och samarbetsmönster Förekomst av individuell plan som upprättats i samarbete mellan kommunen och landstinget Personalens samarbete kring inventerade personer Sammanfattande kommentar Målgruppens livssituation Inventerade personer fördelade på olika typer av stadigvarande boendeformer i mantalsskrivningskommunen och tidsperioden för detta boende Familjesituation och boende Utbildning, arbete, sysselsättning och deltagande i föreningsverksamhet och intresseorganisationer Inventerade personer som har någon form av arbete eller sysselsättning Deltagande i föreningsverksamhet och i intresseorganisationer Huvudsaklig försörjning Sammanfattande kommentar... 12

3 7 Svårigheter och behov av insatser på viktiga livsområden Personlig vård och hemliv (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) Kommunikation och förflyttning (svårigheter, stöd från anhöriga/ närstående och behov av insatser) Mellanmänskliga relationer (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) Lärande och utbildning (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) Arbete, sysselsättning och ekonomi (svårigheter, stöd från anhöriga/ närstående och behov av insatser) Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (svårigheter, stöd från anhöriga/ närstående och behov av insatser) Sammanfattande bild av målgruppens svårigheter i genomsnitt på viktiga livsområden Sammanfattande bild av målgruppens behov av insatser på viktiga livsområden Sammanfattande kommentar Hälsoproblem och behov av insatser Målgruppens hälsoproblem på några hälsoområden och behov av insatser Stöd från anhöriga och närstående Sammanfattande kommentar Jämförelse med 2007 års inventering Utbud av verksamheter och insatser Enheten psykiska funktionsnedsättningar ingår i vård- och omsorgsförvaltningen i Partille Daglig verksamhet & daglig sysselsättning är den enhet inom vård- och omsorgsförvaltningen som arbetar med livsområdet arbete och sysselsättning Social- och arbetsförvaltningen Diskussion och slutsatser Bilaga 1. Inventeringsformulär - behovet av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning... 26

4 1 Inledning 1.1Bakgrund Enligt 5 kap 8 Socialtjänstlagen (SoL) har socialnämnden ansvar för att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Liknande skyldigheter för personer med stora och varaktiga psykiska funktionshinder finns i 15 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) där det stadgas att kommunerna ska informera om mål och medel för verksamheten samt fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Kommunernas skyldighet att skaffa sig kännedom om vilka personer i kommunen som har ett psykiskt funktionshinder är väsentlig på flera sätt. Många psykiskt funktionsnedsatta personer isolerar sig och saknar resurser att själva söka hjälp och formulera sina behov. I sådana situationer är det av stor betydelse att samhället agerar aktivt och erbjuder insatser till dem som har behov av det. Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp (3 kap. 4 SoL). När det så är lämpligt ska nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. En god kännedom om målgruppens behov av vård, stöd och rehabilitering är också nödvändig för att kommunen ska kunna planera sin verksamhet och för att förtroendevalda ska få underlag för att styra verksamheten och tillföra verksamheten de resurser som behövs. Personer med psykiska funktionshinder behöver ofta insatser från både kommun och landsting. Det är därför viktigt att huvudmännen skaffar sig en gemensam bild över målgruppens behov av insatser för att kunna planera en verksamhet som motsvarar målgruppens behov. Enligt 5 kap. 8 (SoL) ska kommunen samverka med landstinget i sin planering av insatser. Motsvarande bestämmelse finns i 8 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), där hälso- och sjukvårdens ansvar anges när det gäller att i planering och utveckling av hälso- och sjukvården samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdorgan. 1.2 Beslut och uppdrag År 2007 genomfördes en inventering av målgruppen personer med psykiska funktionshinder i kommunerna Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö gemensamt med dåvarande SU/Psykiatri Mölndal. Ledningen för vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) I Partille beslutade 2012 att en ny inventering skulle göras med samma målgrupp. På grund av tidspress valde man att göra den enskilt, det vill säga inte tillsammans med sjukvården eller någon annan kommun. Avdelningschefen för Funktionshinder inom VOF har lett arbetet. Inventeringen genomfördes under oktober månad Sammanställning och bearbetning har skett inom verksamheten. 4

5 1.3 Inventeringens syfte och användningsområde Syftet med denna rapport är att presentera resultaten från den behovsinventering som genomfördes i Partille kommun Undersökningens övergripande frågeställningar har varit; (a) Hur många personer med psykiska funktionshinder finns det i kommunen? (b) Hur ser behoven ut för dessa personer enligt personalens bedömningar? (c) Är kommunens insatser tillräckliga för att täcka personernas behov? (d) Behöver kommunen förändra sin verksamhet? Resurser i form av tid och personalinsats har varit styrande för metodval. Vid val av metod för inventeringen har hänsyn tagits till etiska och juridiska frågor. Sammanställningen redovisas på gruppnivå och ingen enskild person kan identifieras. 1.4 Målgruppen för inventeringen Man har utgått från samma definition som i inventeringen Den har definierats av Nationella psykiatrisamordningen. En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Denna definition är bredare än tidigare definitioner som förekom i inventeringar efter psykiatrireformen Den tydliggör även att personer med funktionsnedsättning utifrån ett neuropsykiatriskt tillstånd skall ingå i målgruppen. Vidare skall personer med samsjuklighet ingå, till exempel en person som både har ett missbruk eller beroendesjukdom och psykisk störning. Däremot ska inte personer med enbart en demenssjukdom eller utvecklingsstörning inkluderas. Med långvarigt avses att funktionshindret har varat eller beräknas att vara årslångt. Målgruppen har i denna inventering begränsats till personer från 18 år mantalskrivna i kommunen. Det gäller personer som hade pågående insatser från socialtjänsten under oktober månad Samarbete mellan olika parter i inventeringen Sammarbete har skett mellan social- och arbetsförvaltningen (SAF) och vård- och omsorgsförvaltningen i Partille kommun. 2 Metod och genomförande 2.1 Information och förankringsarbete Information om inventeringen och hur personalen skulle välja ut vilka personer som skulle ingå sköttes i chefsled från avdelningscheferna på VOF och SAF till enhetscheferna. De personer som endast SAF har kontakt med har de inventerat utan att röja deras identitet. 5

6 2.2 Inventeringens omfattning och avgränsning Inventeringen omfattar 105 personer. 4 personer har endast kontakt med SAF. Resten, 101 personer har insatser av VOF på gruind av psykisk funktionsnedsättning. Däri ingår personer som vistas på köpta platser. De 18 personer som har gemensamma insatser från VOF och SAF från stöd- och beroendeteamet ingår också. 2.3 Insamling av uppgifter om identifierade personer Det är personens kontaktpersonal eller vård- och stödsamordnare som har fyllt i inventeringsverktyget. Om det finns fler är det den personal som känner personen bäst som har fyllt i. I frågeformulären finns varken personnummer eller initialer som kan identifiera personen. Källmaterialet inklusive datafilen förvaras säkert skilt från övrig dokumentation i kommunen. 2.4 Inventeringsverkyg Socialstyrelsens inventeringsverktyg har använts i pappersversion. Frågeformulär se bilaga Bearbetning och analys av insamlat material Svaren från frågeformulären har matats in och aggregerats i en excellfil. Frågeformulären har numrerats i löpande nummer och sparats. Bearbetningen och en första analys har gjorts av en utredare med tidsbestämt anställning på VOF. Vidare analys kommer att ske och organiseras i verksamheten av avdelningschefen för VOF. 2.6 Resultatredovisning Resultaten från frågeformuläret redovisas i tabellform. I vissa fall har kommentarer lagts till. Jämförelse med 2007 års inventering görs efter resultatredovisningen. 3 Inventerade personer 3.1 Insamlat datamaterial Det finns inte något bortfall när det gäller antal personer. Däremot har inte alltid alla frågor besvarats i frågeformuläret. 3.2 Antal inventerade personer i målgruppen Det är 105 personer som ingår i inventeringen. 3.3 Kön, ålder och födelseland Kön Antal personer Andel i % Kvinnor 53 50,5 Män 52 49,5 Totalt

7 Ålder Antal personer Andel i % år 12 11, år 37 35, år 47 44,8 65 år - 9 8,6 Totalt Födelseland Antal personer Andel i % Sverige 91 86,7 Annat nordiskt land 2 1,9 Övriga Europa, ej Norden 3 2,9 Utanför Europa 8 7,6 Ej känt 1 0,9 Totalt Sammanfattande kommentar Det är i stort sett lika många män som kvinnor som ingår i den inventerade målgruppen på 105 personer. Nästan hälften (46,8 procent) är mellan 18 och 44 år. Drygt hälften (53,4 procent) är över 44 år. De flesta personerna är födda i Sverige. Ca 12 procent av personerna är födda i något annat land. 4 Målgruppens kontakter med kommunen och landstinget 4.1 Pågående insatser från kommunen och landstinget Har pågående insatser från Antal personer Andel i % socialtjänsten Ja Nej 0 0 Totalt Kontakt med socialtjänsten, psykiatrin och primärvården Har det senaste året haft kontakt med både socialtjänsten och psykiatrin Antal personer Andel i % Ja 94 89,5 Nej 9 8,6 Ej känt 1 0,9 Ej svar 1 0,9 Totalt ,9 7

8 Har det senaste året haft kontakt med Antal personer Andel i % både socialtjänst och en vårdcentral Ja Nej 7 6,7 Ej känt 35 33,3 Totalt Inskrivna på sluten vård eller annan form av institution eller har ett beslut om tvångsvård i öppna former Har under det senaste året varit Antal personer Andel i % inskriven på sluten vård/institution Sluten vård (HSL) 17 16,1 Sluten vård (LPT) 12 11,4 Sluten vård (LRV) 2 1,9 Vård enligt LVM 2 1,9 HVB 3 2,9 Korttidsboende 14 13,3 Beslut om tvångsvård Öppen psykiatrisk tvångsvård 3 2,9 Öppen rättspsykiatrisk vård 3 2,9 Kommentar till tabellen: Samma person kan ha flera markeringar varför en sammanräkning inte är meningsfull. 4.4 Sammanfattande kommentar Eftersom man har inventerat de personer som har pågående insatser från socialtjänsten har alla kontakt med den. Att så många som 89,5 procent av personerna har kontakt med både socialtjänsten och psykiatrin är troligen beroende på det arbetssätt med två vård- och stödsamordnare som är etablerat mellan Partille kommun och öppenvårdspsykiatrin sedan flera år. Över hälften (60 procent) av personerna har kontakt med en vårdcentral. 5 Personalens samarbete kring målgruppen 5.1 Förekomsten av samarbete och samarbetsmönster Antal inventerade personer för vilka ett samarbete förekommer Antal personer Andel i % Samarbete förekom 77 73,3 Samarbete förkom inte 28 26,7 Totalt

9 Samarbete skedde med följande myndigheter Antal personer Andel i % Socialtjänst Arbetsmarknadsenhet 7 6,7 Privat verksamhet på uppdrag av kommunen 15 14,3 Öppenvårdspsykiatri 59 56,2 Slutenvårdspsykiatri 14 13,3 Rättspsykiatri 4 3,8 Primärvård (vårdcentral) 10 9,5 Beroendevård 11 10,5 Privat verksamhet på uppdrag av landstinget 0 0 Försäkringskassa 10 9,5 Arbetsförmedling 5 4,8 Annan myndighet/organisation 10 9,5 Kommentar till tabellen: Samma person kan ha flera markeringar under samarbetsmönster varför en sammanräkning inte är meningsfull 5.2 Förekomst av individuell plan som upprättats i samarbete mellan kommunen och landstinget Förekomst av plan Antal personer Andel i % Plan finns 40 38,1 Plan håller på att upprättas 15 14,3 Plan saknas 48 45,7 Ej svar 2 1,9 Totalt Personalens samarbete kring inventerade personer Partille kommun och öppenvårdspsykiatrin har i flera år arbetat efter en gemensam samarbetsmodell för vård och stödsamordning. Grunden är att brukare som tillhör målgruppen erbjuds två vård- och stödsamordnare och har möjlighet att samla personer ur det professionella och privata nätverket i en resursgrupp. Det är den enskilde brukarens individuella behov som styr arbetet och brukaren ges på detta sätt möjlighet att överblicka och påverka sin rehabiliteringsprocess. Olika arbetsmoment som stödjer re/habiliteringen finns kopplade till modellen genom metoden Integrerad Psykiatri. Modellen innebär att varje huvudman utser var sin vård- och stödsamordnare för brukaren. Detta innebär att de viktiga personerna i brukarens liv är samlade och att man bestämmer gemensamma arbetsuppgifter och mål för att uppnå en så optimal livssituation som möjligt för den enskilde. De inblandade personerna vet sin egen roll och ansvar men också vad de andra inblandade personerna skall göra. Detta skrivs ner i den Gemensamma individuella planen som ska undertecknas på mötet. Brukaren behåller originalet och de övriga resursgruppsmedlemmarna får var sin kopia. På efterföljande möte utvärderar man insatserna. Primärvården och andra vårdgivare kan bli inbjudna att ingå i resursgruppen på brukarens förslag. Uppgiften som vårdoch stödsamordnare ligger oftast på personal från specialistpsykiatrin och kommunen, men kan för vissa personer övergå till primärvården då den huvudsakliga psykiatriska kontakten finns där. 5.4 Sammanfattande kommentar Eftersom det finns en beslutad samarbetsmodell är det inte förvånande att 73,3 procent av personalen i socialtjänsten uppger att de samarbetar med annan myndighet. 9

10 Samarbetsmodellen bygger på att brukaren ger sitt samtycke till samarbete mellan myndigheter och det kan ta tid att motivera personen det gäller om fördelarna med detta. Alla personer behöver inte heller ett dylikt samarbete. Personalen uppger att de inte samarbetar kring 26,7 procent av den inventerade personerna. I Samarbetsmodellen ingår också att man skriver en individuell plan vilket personalen uppger att man gör för mer än hälften (52,4procent) av de inventerade personerna. Det kom en rutin om föreskriften om individuell plan SOSFS 2008:20 från Västra Götaland i Det finns alltså ett gap mellan 73,3 procent för vilka samarbete pågår och 52,4 procent vilka har en plan. Det kan vara så att ett förankringsarbete och motivationsarbete pågår bland berörda personer och personal. 6 Målgruppens livssituation 6.1 Inventerade personer fördelade på olika typer av stadigvarande boendeformer i mantalsskrivningskommunen och tidsperioden för detta boende Boendeform Antal personer Andel i % Stadigvarande boende i kommunen Ordinärt boende 58 55,2 Ordinärt boende med praktiskt stöd 9 8,6 Särskild boendeform för äldre enl SoL/LSS 12 11,4 Bor stadigvarande hos förälder eller annan släkting 3 2,9 Bostad där kommunen är kontraktsinnehavare 8 7,6 Totalt 90 85,7 Tid i stadigvarande boende Antal personer Andel i % Mindre än 1 år 8 7,6 1 3 år 16 15,2 Mer än 3 år 62 59,1 Ej känt 0 0 Ej svar 4 3,8 Totalt 90 85,7 Boendeform Antal personer Andel i % Saknar stadigvarande boende i kommunen Bor tillfälligt hos olika vänner eller familj/släkt 0 0 Placerad i familjehem eller enskild/privat 2 1,9 verksamhet alt vård- och stödinrättning i mantalskommunen Placerad i familjehem eller enskild/privat 11 10,5 verksamhet alt vård- och stödinrättning utanför mantalskommunen Hemlös, intagen/inskriven på behandlingsenhet 2 1,9 eller stödboende och där man planerar att skrivas ut inom 3 månader utan att ha någon bostad ordnad Hemlös, hänvisad till akutboende, härbärge, 0 0 jourboende eller uteliggare. Ingår även hotell, camping, vandrarhem o dylikt Totalt 15 14,3 10

11 6.2 Familjesituation och boende Inventerade personers fördelning på olika boendesituationer Antal personer Andel i % Bor ensam 85 80,9 Bor med make/maka/sambo/partner 5 4,8 Bor tillsammans med föräldrar 4 3,8 Bor tillsammans med annan vuxen person 11 10,5 Totalt Personer med hemmaboende barn yngre än 18 år Antal personer Andel i % Har hemmaboende egna barn 8 7,6 Bor tillsammans med andras barn 0 0 Har umgängesrätt med eget barn under 18 år, som 10 9,5 inte bor i personens bostad Totalt Utbildning, arbete, sysselsättning och deltagande i föreningsverksamhet och intresseorganisationer Inventerade personer fördelade på olika typer av utbildningsnivå Utbildningsnivå Fullgjort Antal personer Fullgjort Andel i % Ej fullgjort Antal personer Ej fullgjort Andel i % Ej svar Antal personer Ej svar Andel i % Förgymnasial utbildning ,7 Gymnasial utbildning 27 25, ,2 Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet) 8 7,6 5 4,8 Eftergymnasial utbildning 3 2,9 1 0,9 (annan) Totalt 59 56, , ,2 Arbets- och syselssättningssituation Arbets- och syselssättningssituation Antal personer Andel i % Har någon form av arbete eller sysselsättning 26 24,8 Saknar någon form av arbete eller sysselsättning 75 71,4 Ej aktuellt, t.ex. personen vistas på någon form av 4 3,8 institution Ej känt 0 0 Totalt

12 6.4 Inventerade personer som har någon form av arbete eller sysselsättning Av de personer som har haft någon form av arbete eller sysselsättning har 7 personer haft arbete, 12 personer sysselsättning och 4 personer har studerat. Under det senaste året har 4 personer har varit arbetssökande på AF. 6.5 Deltagande i föreningsverksamhet och i intresseorganisationer Under det senaste året uppges 20 personer ha deltagit i föreningsverksamhet eller intresseorganisation. 6.6 Huvudsaklig försörjning Inventerade personers huvudsakliga försörjning Antal personer Andel i % fördelat på olika typer av inkomst Lön av arbete 5 4,8 Sjuk- eller aktivitetsersättning 76 72,4 Sjukpenning 11 10,5 Föräldrapenning 0 0 Ålderspension 8 7,6 Studiemedel 0 0 Arbetslöshetsersättning 1 0,9 Försörjningsstöd 12 11,4 Bidrag från anhörig/eget kapital 0 0 Annat 0 0 Kommentar till tabellen: Flera svarsalternativ är möjliga varför sammanräkning inte är meningsfull. 6.7 Sammanfattande kommentar Den största gruppen (85,7 %) bor i stadigvarande boende i kommunen medan 14,3 procent saknar ett sådant boende. Av de som saknar stadigvarande boende är alla inskrivna på någon enhet eller placerade i familjehem. De flesta personer (80,9 procent) bor ensamma. Det är 17 procent som har hemmaboende barn eller umgängesrätt med barn som inte bor i deras hem. Mer än en fjärdedel (28,6 procent) av personerna har inte fullgjort de utbildningar de deltagit i. Den största delen (71,4 procent) av de inventerade personerna saknar någon form av arbete eller sysselsättning. Det är endast 24,8 procent som har någon form av arbete eller sysselsättning. Den dominerande försörjningsformen är sjuk- eller aktivitetsersättning (72,4 procent) följt av försörjningsstöd 11,4 procent och sjukpenning 10,5 procent. 7 Svårigheter och behov av insatser på viktiga livsområden I detta avsnitt skattar personalen den enskildes svårigheter, stöd från anhöriga eller närstående och behov av insatser på respektive livsområde. På varje livsområde skattas svårigheterna att utföra två till fyra aktiviteter. En indelning av inventerade personer som saknar svårigheter, har lättare svårigheter eller mer omfattande svårigheter (måttliga, stora eller totala svårigheter) ger en översiktlig bild av hur svårigheterna fördelar sig på de olika livsområdena. 12

13 7.1 Personlig vård och hemliv (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) Livsområde Personlig vård och hemliv Aktivitet Grad av svårighet. Ingen svårighet* Grad av svårighet. Lätt svårighet** Grad av svårighet Måttlig, stor eller total*** Svårigheter är inte kända**** Ej svar Personlig vård Sköta sin medicinering Handla mat Bereda enkla måltider Städa och tvätta Antal personer * Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet. ** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet. *** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet. **** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända. Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående Personlig vård och hemliv Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/närstående Aktivitet Ja Nej Ej känt Personlig vård Sköta medicinering Handla mat Bereda måltid Städa och tvätta Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet Personlig vård och hemliv Har insats som motsvarar behov Behov av ytterligare eller ny insats Behovet ej känt Aktivitet Personlig vård Sköta medicinering Handla mat Bereda måltid Städa och tvätta

14 7.2 Kommunikation och förflyttning (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) Livsområde Kommunikation och förflyttning Aktivitet Grad av svårighet. Ingen svårighet* Grad av svårighet. Lätt svårighet** Grad av svårighet Måttlig, stor eller total*** Svårigheter är inte kända**** Ej svar Ta emot och ge information Använda telefon Använda IT Använda offentliga transportmedel Antal personer * Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet. ** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet. *** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet. **** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända. Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående Kommunikation och förflyttning Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/närstående Aktivitet Ja Nej Ej känt Ta emot och ge information Använda telefon Använda IT Använda offentliga transportmedel Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet Kommunikation och förflyttning Har insats som motsvarar behov Behov av ytterligare eller ny insats Behovet ej känt Aktivitet Ta emot och ge information Använda telefon Använda IT Använda offentliga transportmedel 14

15 7.3 Mellanmänskliga relationer (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) Livsområde Mellanmänskliga relationer Grad av svårighet. Grad av svårighet. Grad av svårighet Måttlig, stor eller total*** Svårigheter är inte kända**** Ej svar Antal personer Ingen Lätt svårighet** Aktivitet svårighet* Familjerelationer Informella relationer Formella relationer * Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet. ** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet. *** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet. **** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända. Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående Mellanmänskliga relationer Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/närstående Aktivitet Ja Nej Ej känt Familjerelationer Informella relationer Formella relationer Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet Mellanmänskliga relationer Har insats som motsvarar behov Behov av ytterligare eller ny insats Behovet ej känt Aktivitet Familjerelationer Informella relationer Formella relationer Lärande och utbildning (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) Livsområde Lärande och utbildning Aktivitet Grad av svårighet. Ingen svårighet* Grad av svårighet. Lätt svårighet** Grad av svårighet Måttlig, stor eller total*** Svårigheter är inte kända**** Ej svar Lösa vardagsproblem Tala, läsa, skriva svenska Befinna sig i en utbildningssituation Antal personer * Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet. ** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet. *** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet. **** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända. 15

16 Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående Lärande och utbildning Aktivitet Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/ närstående Ja Nej Ej känt Lösa vardagsproblem Tala, läsa, skriva svenska Befinna sig i en utbildningssituation Stöd från anhörig/närstående Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet Lärande och utbildning Har insats som Behov av ytterligare Behovet ej känt motsvarar behov eller ny insats Aktivitet Lösa vardagsproblem Tala, läsa, skriva svenska Befinna sig i en utbildningssituation Arbete, sysselsättning och ekonomi (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) Livsområde Arbete, sysselsättning och ekonomi Grad av svårighet. Grad av svårighet. Grad av svårighet Måttlig, stor eller total*** Svårigheter är inte kända**** Ej svar Ingen Lätt svårighet** Aktivitet svårighet* Skaffa och behålla ett arbete Delta i strukturerad sysselsättnings- eller rehabiliteringsverksamhet Delta i öppen verksamhet med social samvaro Hantera egen ekonomi Antal personer * Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet. ** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet. *** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet. **** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända. 16

17 Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående Arbete, sysselsättning och ekonomi Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/närstående Aktivitet Ja Nej Ej känt Skaffa och behålla ett arbete Delta i strukturerad sysselsättnings eller rehabiliteringsverk- samhet Delta i öppen verksamhet med social samvaro Hantera egen ekonomi Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet Arbete, sysselsättning och ekonomi Har insats som motsvarar behov Behov av ytterligare eller ny insats Behovet ej känt Aktivitet Skaffa och behålla ett arbete Delta i strukturerad sysselsättnings eller rehabiliteringsverk- samhet Delta i öppen verksamhet med social samvaro Hantera egen ekonomi Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (svårigheter, stöd från anhöriga/närstående och behov av insatser) Livsområde Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Aktivitet Delta i förenings- och intresseorganisation Utöva rekreations- och fritidssysselsättning Grad av svårighet. Ingen svårighet* Grad av svårighet. Lätt svårighet** Grad av svårighet Måttlig, stor eller total*** Svårigheter är inte kända**** Ej svar Antal personer * Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet. ** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet. *** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet. **** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända. Personer med någon grad av svårighet som har stöd från anhöriga eller närstående Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/närstående Aktivitet Delta i förenings- och intresseorganisation Utöva rekreations- och fritidssysselsättning Ja Nej Ej känt

18 Inventerade personer med behov av insatser fördelade på respektive aktivitet Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Har insats som motsvarar behov Behov av ytterligare eller ny insats Behovet ej känt Aktivitet Delta i förenings- och intresseorganisation Utöva rekreations- och fritidssysselsättning Sammanfattande bild av målgruppens svårigheter i genomsnitt på viktiga livsområden Livsområde Grad av svårighet. Ingen svårighet* Grad av svårighet. Lätt svårighet** Grad av svårighet Måttlig, stor eller total*** Svårigheter är inte kända**** Ej svar Personlig vård och hemliv Kommunikation och förflyttning Mellanmänskliga relationer Lärande och utbildning Arbete, sysselsättning och ekonomi Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Antal personer * Ingen svårighet = personen har inga svårigheter att utföra någon av de aktiviteter som anges på livsområdet. ** Lätt svårighet = personen har en lätt svårighet att utföra en eller flera av de aktiviteter som anges på livsområdet. *** Måttlig, stor eller total svårighet = personen har måttlig, stor eller total svårighet att utföra en eller flera aktiviteter på livsområdet. **** Ej kända svårigheter = personens svårigheter på samtliga aktivitetsområden på livsområdet är okända. 7.8 Sammanfattande bild av målgruppens behov av insatser på viktiga livsområden Livsområde Genomsnitt inom området av personer som Har pågående insats men behöver mer + Har ingen insats men behov av insats Personlig vård och hemliv 14 Kommunikation och förflyttning 13 Mellanmänskliga relationer 14 Lärande och utbildning 15 Arbete, sysselsättning och ekonomi 31 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Sammanfattande kommentar De livsområden där flest personer har måttliga, stora eller totala svårigheter är mellanmänskliga relationer, arbete, sysselsättning och ekonomi och samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. 18

19 Där är det dubbelt så många personer inom områdena arbete, sysselsättning och ekonomi och samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv som har behov av ökade eller förändrade insatser jämfört med de andra livsområdena. Stöd från anhöriga och närstående ges främst inom aktiviteterna handla mat, ta emot och ge information, använda offentliga kommunikationssätt och lösa vardagsproblem. 8 Hälsoproblem och behov av insatser 8.1 Målgruppens hälsoproblem på några hälsoområden och behov av insatser Hälsoområde Antal personer med hälsoproblem Har insats som kan minska Har insats som motsvarar behov Psykisk hälsa behov av psykiatriska insatser* Somatisk/kroppslig sjukdom Tandhälsa Alkoholproblem Narkotikaproblem Problem med tobak och snus * antalet personer som har problem med sin psykiska hälsa = totalt antal inventerade personer 8.2 Stöd från anhöriga och närstående Behov av ytterligare eller ny insats Hälsoproblem Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/ närstående Stöd från anhörig/närstående Ja Nej Ej känt Somatisk sjukdom Tandhälsa Alkoholproblem Narkotikaproblem Problem med tobak och snus Sammanfattande kommentar: De hälsoproblem som dominerar förutom psykisk hälsa är somatisk sjukdom och problem med tandhälsan. Behovet av ytterligare eller ny insats är störst inom psykiatriska insatser. 9. Jämförelse med 2007 års inventering Partille kommun genomförde tillsammans med psykiatrin en inventering av vilka behov personer med psykisk funktionsnedsättning hade Metoden case-finding användes inom socialtjänsten och psykiatrin. Den inventerade målgruppen bestod då av 202 personer fördelat på: Partille kommun gjorde personal behovsbedömning för 148 personer. Av dem kom 84 från vård- och omsorgsförvaltningen och 64 från social- och arbetsförvaltningen. 19

20 Psykiatrin gjorde behovsbedömningar för 54 personer. Det inventeringsinstrument som användes var NSSQ (Need of Support and Service Questionnaire). Det var mer inriktat på olika insatser till skillnad från Socialstyrelsens inventeringsverktyg 2012 som är inriktad på behov. Därför är resultaten inte helt jämförbara. En del iakttagelser kan dock göras års inventering Svaren anges i % av målgruppen 202 personer Insatser inom området Har insats och denna är tillräcklig Har insats men behöver mer Har ej insats men behöver denna Psykiatrisk vård och 49,7 25,6 13,1 4,5 behandling Behandling för 7,5 10,6 7 63,8 beroendeproblem Somatisk vård och behandling Tandvård ,5 Särskilt boende Boendestöd 23,6 3 26,1 33,7 Träffpunkt 21,2 8,6 35,9 21,2 Strukturerad schemalagd 19 12, ,5 aktivitet Arbetsträning 6,5 2, Yrkesinriktad arbetsrehabilitering 3,5 1,5 14,5 64,5 Har ej insats och behöver den ej De främsta områden där det saknades tillräckliga insatser var arbete och sysselsättning, boendestöd och psykiatrisk vård och behandling. De förbättringsområden som identifierades av socialtjänst och psykiatri efter analys av resultatet av inventeringen var bland annat: Kommunens enhet för socialpsykiatri inom VOF (vård- och omsorgsförvaltningen) hade ett gott samarbete med öppenvårdspsykiatrin, men det fanns ingen tydlig metod för samarbetet Öppenvårdspsykiatrin kände inte till hur den övriga socialtjänsten för vuxna fungerade i kommunen, t ex SAF (social- och arbetsförvaltningen) Kommunens båda avdelningar inom socialtjänst för vuxna, VOF och SAF samarbetade för litet. Det gäller speciellt gruppen personer med samtidigt missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Det rådde oklarhet hur personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning skulle få stöd. De hade inte tillgång till det boendestöd som var organiserat för andra personer med psykisk funktionsnedsättning. Det fanns stora behov av insatser kring arbete och sysselsättning. 20

21 Under åren fram till 2012 har verksamheterna genomfört förändringar för att förbättra insatserna. Öppenvårdspsykiatrin och kommunens socialtjänst har gemensamt infört arbetssättet Resursgrupp med två vård- och stödsamordnare för personer med behov av insatser från båda huvudmännen. Socialtjänsten i kommunen, VOF och SAF, har bildat ett gemensamt stöd- och beroendeteam på fem personal. De stödjer för närvarande 20 personer med både missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får boendestöd av en särskild personalgrupp som ingår i den socialpsykiatriska enheten Kommunen har arbetat med metoderna Supported Employment och IPS (IPS införs under 2013) för att stödja personer med funktionsnedsättning ut i sysselsättning och arbete. 10 Utbud av verksamheter och insatser 10.1 Enheten psykiska funktionsnedsättningar ingår i vård- och omsorgsförvaltningen i Partille I Årsberättelse för 2012 beskrivs verksamheten på följande sätt: Enheten psykiska funktionsnedsättningar består av Besebäckens gruppboende, Björnbackens särskilda boende samt boendestöd i hemmet till personer med psykiska funktionsnedsättningar. På Besebäckens bor sju personer varav två på korttidsplats. På Björnbacken bor sex personer och två i satellitlägenhet. Verksamheten omfattar också köpta platser och kontaktpersoner enligt SoL. Arbetet är inriktat på individuellt stöd utifrån den enskildes behov. Arbetet sker, när brukaren så vill, i resursgruppsarbete med vård- och stödsamordning (VSS) och i nätverksgrupper. Samverkan med psykiatrin är omfattande och har utvidgats till nära samverkan även med Beroendeenheten och Östra Göteborgs stadsdelar. Verksamheten har påverkats av psykiatrins omorganisation. Ansvaret för VSS har därför till största delen legat på kommunen, vilket har fungerat för brukarna. Enhetens samarbete med biståndsenheten och social- och arbetsförvaltningen(saf) avseende samsjuklighet har utvecklats och fördjupats. LVM och boendeplaceringar har förebyggts och brukare har flyttat från köpt plats hem till eget boende med boendestöd. Arbetssättet VSS har varit viktigt för att göra brukarna delaktiga och medansvariga i sina liv. Flera brukare har avslutat eller minimerat boendestödet. Ett antal nya, främst yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (np), har tillkommit. En grupp inom Björnbackens boendestöd jobbar nu helt riktat mot personer med np. Enhetens metodutvecklare har haft en intern föreläsningsserie om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för enheten och andra intresserade inom avdelningarna Funktionshinder, HSVB samt SAF. På Besebäckens boende har man öppnat för kortare placeringar när ledig plats uppstått, främst för yngre brukare med nya typer av behov. Antalet köpta platser har minskat. Flera medarbetare har gått VSS-utbildning. Motiverande samtal och Kognitiv beteendeterapi (KBT) har med framgång använts i VSS-strukturen. Enheten har även utvecklat arbetet med brukarutvärdering av de egna insatserna genom SRS- och ORS-skalornas feedbackuppföljning. Genom Delregional överenskommelse har Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU), Rättspsykiatriska vårdkedjan, primärvården, Beroendeenheten tillsammans med Göteborgs stad och kranskommuner beslutat att ha 21

22 VSS som arbetssätt vid psykiska funkitonsnedsättningar. Det har inneburit ett ökat intresse från omvärlden och boendestödet har hållit föreläsningar och tagit emot studiebesök från kommuner som önskat information om VSS och samsjuklighetsarbetet ska tre medarbetare ge handledning till de personer inom Göteborgs stad och SU som gått VSS-utbildning hösten Verksamhet i siffror 2012 Antal platser Besebäcken (varav en korttidsplats) 6 Antal platser Björnbacken (varav två satelitlägenheter) 8 Antal beslut boendestöd (exkl. SÄBO) 48 Antal kontaktpersoner SoL 34 Antal köpta platser 8 Under rubriken Framtid: I februari 2013 introduceras Besebäcken i Lean-projektet. En fördjupning och målgruppsanpassning av SRS- och ORS-arbetet ska ske, eventuellt i samarbete med Karolinska Institutet i Stockholm. Viktiga områden är fortsatt implementering av VSS-arbetet tillsammans med psykiatrin och Beroendeenheten, samsjuklighetsarbetet inom kommunen samt övriga samverkansformer med den omorganiserade psykiatrin. En farhåga är att ökningen av boendestöd inom samsjuklighet, utan ökade resurser till enheten, kan innebära behov av fler köpta platser. Vi ser också en ökning av personer med np, vilket kan innebära behov av mer personal och boende Daglig verksamhet & daglig sysselsättning är den enhet inom vård- och omsorgsförvaltningen som arbetar med livsområdet arbete och sysselsättning I Årsberättelse för 2012 beskrivs verksamheten på följande sätt: Daglig sysselsättning vänder sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Med utgångspunkt från Finngösa Aktivitetshus erbjuds hantverk, matlagning, möbelrenovering i samarbete med Östhjälpen samt arbete med närradiosändningar. En arbetskonsulent erbjuder möjlighet till individuellt stöd i arbete. Verksamheten följs upp och utvärderas regelbundet genom brukarenkäter. I januari startade Örjansgårdens konferensverksamhet som från 2013 drivs av daglig sysselsättning. Cirka 50 personer har regelbundet besökt daglig sysselsättning. Deltagarna har erbjudits möjlighet att närma sig arbetslivet genom strukturerad arbetslik verksamhet med individuella praktikplatser eller gruppverksamhet på Örjansgården. 11 personer har deltagit i någon insats med stöd av arbetskonsulent. Det har även erbjudits en skräddarsydd arbetsmarknadskurs. Parallellt har pågått samverkan med Försäkringskassan om deltagarnas ersättning. Arbetet inom daglig verksamhet och daglig sysselsättning bedrivs utifrån en gemensam värdegrund som är dokumenterad och hålls levande genom regelbunden återkoppling på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. 22

23 Under rubriken Framtid: Daglig sysselsättning kommer i större utsträckning kunna erbjuda arbetsträning enligt metoden IPS. I januari 2013 startar projekt GRAF, ett EU-projekt som ägs av GR. Från Partille kommun deltar daglig verksamhet, daglig sysselsättning, boendestöd psykisk funktionsnedsättning samt Arbetsmarknadsenheten inom SAF. Syftet med projektet är att höja personalens kompetens i fråga om funktionshinder kopplat till arbete, samt skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande på området Social- och arbetsförvaltningen Förvaltningen är organiserad i två avdelningar med tre enheter. Avdelningen för barn, ungdom och familj med enheterna barn och unga myndighet, enheten barn och unga öppenvård och familjeenheten. Avdelningen för ekonomi, arbetsmarknad, missbruk och flyktingmottagande med enheten för ekonomiskt bistånd och flyktingmottagande, arbetsmarknadsenheten och missbruksenheten. 11 Diskussion och slutsatser I samband med nationella psykiatrisamordningens arbete och inför inventeringen 2007 var det mycket diskussion om att personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar föll mellan stolarna mellan kommunerna och sjukvårdens olika verksamhetsgrenar. Samverkan, samarbete och att sätta personen det gäller i centrum blev ledande begrepp. Gemensamma kompetenshöjande fortbildningar för kommunens och psykiatrins personal var ett medel i detta. Partille kommun har tillsammans med berörd psykiatri väl förvaltat de olika möjligheter till metodutveckling och kompetenshöjning som har förekommit sedan Resultatet kan avläsas i 2012 års inventering. Samverkan med andra myndigheter förekommer i stor grad. En samarbetsmodell där brukaren sätts i centrum och där anhöriga och närstående bjuds in i nätverksarbetet tillsammans med professionella har vunnit stort genomslag och tillhör nu den accepterade grunden för bemötande och re/habilitering. Den grupp som löpte störst risk att falla mellan stolarna tidigare var personer med samtidigt missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Genom att bilda samverkansteam mellan de båda förvaltningarna VOF och SAF och intensifiera samarbetet med beroendekliniken inom psykiatrin är man på god väg att ge ett välanpassat stöd till dessa personer. En separat utvärdering görs för att följa upp om samverkan och arbetsmetoden har inneburit någon förändring i personernas liv. Boendestödet har ökat i kommunen och når nu delvis nya grupper. Behoven är bättre tillgodosedda än vid 2007 års inventering. Det finns emellertid fortfarande en grupp personer där de grundläggande behoven inte tillgodoses av tillräckliga insatser. Det är viktigt att man fortsätter den utveckling som skett de senaste åren och ser över resurserna i form av bostäder med särskild service, satelitlägenheter och boendestöd. Insatsen kontaktperson enligt SoL ges till 35 personer. I dagsläget har 20 procent av dem någon mer insats än kontaktperson. Bland unga personer har kontaktperson i några fall varit en inkörsport till att få mera stöd. Insatsen kontaktperson kan vara lättare att ta emot än till exempel boendestöd, som mera pekar på den enskildes funktionsnedsättning, något som han eller hon kanske inte vill kännas vid. Genom att ge kontaktpersonen ett tydligt uppdrag att motivera den enskilde att ta emot utökat stöd har rätt insats så småningom kunnat ges. 23

24 De personer som har insatser av socialtjänsten på grund av psykisk funktionsnedsättning är relativt unga i Partille. 91,4 procent är under 65 år och 46,6 procent är under 45 år. Det stora förbättringsområdet för dessa personer är inom området arbete och sysselsättning och samhälleligt och medborgerligt liv. Inom dessa områden behöver man utveckla arbetssätt för att fler personer ska kunna bli delaktiga i samhället. Att ha en meningsfull sysselsättning eller delta i arbetslivet efter sin förmåga är en viktig del i det. Man har nått en bra bit på väg med att implementera en gemensam individuell plan, men fortsatt arbete behövs för att nå målet att alla som behöver det ska ha en plan års inventering gäller de personer som redan har insatser inom socialtjänsten. Vid nästa inventering är det läge att göra en mer uppsökande inventering i samarbete med sjukvården och andra samhälleliga instanser för att ta reda på hur många personer ytterligare som har behov av insatser och hur dessa behov ser ut. 24

25 25

26 26 Bilaga 1

27 27 Bilaga 1

28 28 Bilaga 1

29 29 Bilaga 1

30 30 Bilaga 1

31 31 Bilaga 1

32 32 Bilaga 1

33 33 Bilaga 1

34 34 Bilaga 1

35 35 Bilaga 1

36 36 Bilaga 1

37 37 Bilaga 1

38 38 Bilaga 1

39 39 Bilaga 1

40 40 Bilaga 1

41 41 Bilaga 1

42

43

44 Vård- och omsorgsförvaltningen, Partille kommun Partille - Besök: Gamla Kronvägen 34 - Telefon Fax vardochomsorgsforvaltningen@partille.se Inventeringsrarapport. Planeringsunderlag för stöd och service i Partille kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning Partille kommun, maj 2013