Behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning bosatta i Jönköpings kommun

Transkript

1 Behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning bosatta i Jönköpings kommun Gemensam inventering 2015 Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken Jönköping Thomas Teike och Ulf Rogberg

2 Innehåll Bakgrund... 3 Resultat... 4 Antal, kön, åldersgrupper och födelseland... 4 De inventerades vårdkontakter, utbildningsnivå och boendesituation... 5 Arbete eller sysselsättning, försörjning... 7 Livsområden... 8 Hälsa, slutenvård och vårdsamordning Urval, undergrupp självskadeproblematik Diskussion Bilaga Gemensam inventering 2015 TT & UR 2

3 Bakgrund Psykiatrireformen 1995 syftade till att förbättra livssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning. En av principerna som formulerades var att den enskilde skulle ha rätt till service, stöd och vård av god kvalitet som är anpassad till hans/hennes individuella behov och förutsättningar (SOU 1992:73 s 202). Det är särskilt viktigt eftersom personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar ofta är beroende av att samhället aktivt erbjuder insatser, som är tidiga och samordnade. (Att inventera behov, 2012). Socialstyrelsen drar i rapporten Att inventera behov (2012) slutsatsen att personer med psykisk funktionsnedsättning ofta har väsentliga svårigheter att klara ett självständigt liv i samhället. Det handlar om att sköta sin hälsa, klara av det som hör till det dagliga livet, hantera nära och formella relationer. Svårigheterna består också av olika hinder i omgivningen. Många lever i en utsatt livssituation där ett fungerande boende och en meningsfull sysselsättning inte finns, även tillgång till kroppslig vård är en svårighet. Kommuner och landsting har ansvar att utföra kontinuerliga inventeringar i syfte att ha god kännedom om vilka människor med psykisk funktionsnedsättning som finns i upptagningsområdet, samt deras behov (Ambition och ansvar, SOU 2006:100). Nationell psykiatrisamordning beslutade (2006) att stödja utvecklingen av behovsinventeringar när det gäller kommuners och landstings verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. I den nationella PRIO-satsningen har Socialstyrelsen och SKL tagit fram var sitt verktyg för inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning, att användas av landets kommuner och landsting. Målgrupp: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviter på viktiga livsområden och att dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid (årslång eller förutsedd årslång aktivitetsbegränsning). Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning (alla tillstånd som diagnostiserats eller kunde ha diagnostiserats som psykisk sjukdom/störning). (SOU 2006:100 s. 325) Urvalet av målgruppen har varit att individen har kontakt med kommun eller regionen eller med båda, en diagnos skall också finnas eller vara på väg att sättas som styrker behovet av insatser från någon av huvudmännen. Under perioden mars juni 2015 genomfördes en gemensam inventering i Jönköpings län, den bygger på att personal i de olika verksamheterna inom kommun och region besvarat en webbenkät som tagits fram av Socialstyrelsen (Att inventera behov, personalenkäten) se bilaga. Insamlingen av data genomfördes genom att Socialstyrelsens enkät (bilaga) lades in i det digitala enkät- och analysverktyget esmaker. Region Jönköpings län inventerade endast de personer som inte hade insatser från kommunen. Kommunerna inventerade samtliga med insatser i målgruppen, detta oavsett om personen hade kontakt med Region Jönköpings län eller ej, vilket avspeglar sig i andelen inventerade personer för respektive huvudman. Det genomfördes även intervjuer med personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, men antalet intervjuade blev för litet per kommun för att redovisas. För en redovisning av resultatet för hela Jönköpings län finns en slutrapport (Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015, Slutrapport). Gemensam inventering 2015 TT & UR 3

4 Region Jönköpings län och Jönköpings kommun valde att lägga till en gemensam fråga om självskadeproblematik. Region Jönköpings län hade dessutom en fråga om den inventerade kan beskrivas som högkonsument. Jönköpings kommun har tillsammans med psykiatriska kliniken i Jönköping har sedan 1996 genomfört fyra inventeringar av målgruppen. Dessa inventeringar har genomförts med annan metod, där resultatet baserats på intervjuer med personer i målgruppen. Därför bör jämförelser ske med varsamhet. I denna rapport (Gemensam inventering, 2015) har data och utvalda områden analyserats utifrån huvudmännens gemensamma resultat. Resultat Antal, kön, åldersgrupper och födelseland I Jönköpings kommun är antalet inventerades totalt 1012 personer enligt målgruppsdefinitionen, varav Jönköpings kommun registrerade 845 personer och psykiatriska kliniken vid Ryhov, Region Jönköpings län registrerade 158 personer. Detta motsvarar 41,6% av samtliga inventerade personer i Jönköpings län. Då Jönköping kommuns andel påverkar det totala resultatet redovisas även Övriga länet ej Jönköpings kommun (n=1420), där resultatet från Jönköpings kommun har räknats bort från hela Jönköpings läns resultat. Där inte annat anges redovisas resultatet i denna rapport för Jönköpings kommun (n=1012) som summan av inventerade personer av Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken vid Ryhov, Region Jönköpings län. Enkätens frågeställningar redovisas som fotnötter. Totalt inventerades 2432 personer i Jönköpings län varav 280 personer enbart har kontakt med regionens sjukvård. Individer inventerade per kommun Antal Procent Individer inventerade av Region Jönköpings län, per sjukvårdsområde Antal Aneby 55 2,3 Eksjö 175 7,2 Nässjö 188 7,7 Sävsjö 74 3,0 Tranas 201 8,3 Vetlanda 100 4,1 Höglandets sjukvårdsområde 75 3,1 Gislaved 146 6,0 Gnosjö 99 4,1 Vaggeryd 48 2,0 Värnamo 105 4,3 Värnamo sjukvårdsområde 32 1,3 Habo 61 2,5 Jönköping ,1 Mullsjö 46 1,9 Jönköping sjukvårdsområde 173 7,1 Total ,5 Total ,5 Procent Gemensam inventering 2015 TT & UR 4

5 Samtliga inventerade individer per kommun i norr Antal Geografisk fördelning av målgruppen (%) Geografisk fördelning av länets invånare 18 år och äldre (%)* Andel inventerade av kommunbefolkning (%) Habo 69 2,8 3,0 0,8 Jönköping ,4 38,5 1,0 Mullsjö 53 2,2 2,0 1,0 I hela Jönköpings län varierade andelen inventerade personer av kommunbefolkningen mellan 0,5 1,6%. Könsfördelningen för hela gruppen i Jönköpings kommun (n=1012) är 50,5% kvinnor och 49,5% män. Åldersfördelning år år 65 år - äldre Jönköpings kommun (n=1012) Övriga länet ej Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken (n=1420) Jönköpings län (n=2432) 19,8% 69,3% 11% 21,8% 63,1% 15,1% 21% 65,7% 13,4% Cirka 84 % av de inventerade personerna i länet är födda i Sverige och en mindre andel är födda i övriga norden, eller ej känt. Jämfört med övriga länet har Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken en något högre andel personer födda utanför norden. Även mellan Jönköpings kommun (n=854) och regionen (n=158) skiljer sig andelen, där regionen har en högre andel ca 21 % födda utanför norden, jämfört med Jönköpings kommun cirka 15 %. De inventerades vårdkontakter, utbildningsnivå och boendesituation 1 För Jönköpings kommun och region (n=1012), är andelen inventerade personer som har kontakt med båda huvudmännen cirka två tredjedelar, den övriga tredjedelen fördelar sig mellan enbart kontakt med kommunen, enbart kontakt med Regionen, samt ej känt. För övriga länet (n=1420) är fördelningen i stort densamma förutom att en något större andel enbart har kontakt med kommunen. 1 Är eller har personen under de senaste 12 månaderna haft kontakt med både socialtjänsten och psykiatrin? Gemensam inventering 2015 TT & UR 5

6 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Utbildningsnivå Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken (n=1012) Övriga länet (n=1420) 2 I gruppen som ej har grundskola är flertalet äldre med utbildning före införande av grundskola. I Jönköpings kommun är det något högre andel med gymnasie eller eftergymnasial utbildning, jämfört med övriga länet. Det är dock en mycket stor andel (ca. 40 %) där utbildningsnivån ej är känd. Bor hos föräldrar eller annan nära släkting/vän 6% Övrigt 2% * Aktuell boendesituation (n=1012) Bostad där kommunen innehar kontrakt 9% Ordinärt boende 36% Bostad med särskild service i kommunen enligt SoL eller LSS 16% Ordinärt boende med stöd i hemmet 31% 3 Drygt 70 % i den inventerade gruppen bor ensamma, vilket är nästan dubbelt så mycket som hela kommunens befolkning (2013 fanns 37,6 % ensamhushåll i Jönköpings kommun). Cirka 13 % bor tillsammans med maka/make/sambo/partner och av dessa är 70 % kvinnor. Knappt 8 % bor tillsammans med föräldrar varav 70 % är män och lika stor andel är under 29 år. 2 Vilken är personens högsta alternativt påbörjade utbildningsnivå? 3 Bor personen ensam eller tillsammans med någon annan vuxen? * Vilken är personens aktuella boendesituation? Gemensam inventering 2015 TT & UR 6

7 4 Ungefär 8 % av den inventerade gruppen har egna hemmavarande barn under 18 år. Drygt åtta av tio är kvinnor, hälften är ensamhushåll och en av fem har tre eller fler barn. Mer än hälften har sjuk eller aktivitetsersättning som huvudsaklig inkomst och cirka 20 % har lön av arbete och ungefär lika stor andel har försörjningsstöd. Arbete eller sysselsättning, försörjning 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Ja Nej Ej aktuellt* Ej känt Har personen haft arbete eller sysselsättning de senaste 12 mån.? Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken Övriga länet (n=1420) Fördelning svar JA Arbete Sysselsättning Studier 5 Nästan hälften av den inventerade gruppen har inte haft arbete eller sysselsättning under de senaste 12 månaderna. Andelen som haft arbete eller sysselsättning är större i övriga länet jämfört med Jönköpings kommun. Av de som svarat Ja i Jönköpings kommun (ca. 39%), har drygt hälften angett någon form av sysselsättning, ca. 40 % arbete och cirka 7 % studier. Det finns också flera som angett en kombination av alternativen. Andelen Ej känt är större i Jönköpings kommun jämfört med övriga länet. Drygt 7 % uppges ha varit arbetssökande på Arbetsförmedlingen under de senaste 12 månaderna. 6 I arbetsför ålder (18-64 år) är det två tredjedelar som har sjuk- eller aktivitetsersättning som huvudsaklig försörjning. Därefter kommer försörjningsstöd (cirka.12 %) och något mindre andel har lön av arbete som huvudsaklig försörjning. 4 Har personen hemmaboende barn yngre än 18 år?(egna barn) 5 Har personen haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna? 6 Vilken försörjning har personen haft under de senaste 12 månaderna? Gemensam inventering 2015 TT & UR 7

8 Livsområden I frågeformuläret ingår personalens skattning av behov inom ett antal livsområden utifrån nedanstående instruktion och skala. Använda offentlig transport Använda Telefon/SMS Tala/Läsa/Skriva Svenska språket Använda IT Bereda enkla måltider Familjerelation Personlig vård Ta/ge information Sköta medicin Delta förening Rekreation/Fritid Handla mat Informella relationer Delta sysselsätt Öppen/soc samvaro Lösa vardagsproblem Städa/Tvätta Formella relationer Hantera ekonomi Skaffa/behålla arbete Antal svar stor eller total svårighet att utföra aktiviteten på egen hand (n=1012) Jönköpings kommun (n=854) Regionen (n=158) Antal personer som angivit svarsalternativ 3 eller 4 enligt ovan Cirka en tredjedel har stora eller totala svårigheter att skaffa eller behålla ett arbete och nästan lika stor andel har samma svårigheter att hantera sin ekonomi. Detta påverkar såväl vardagen som möjlighet att vara delaktig och aktiv i samhällslivet. Ungefär 15 % av den inventerade gruppen har stora eller totala svårigheter inom hälften av angivna livsområden. Gemensam inventering 2015 TT & UR 8

9 Stöd från anhörig eller närstående Har personen under de senaste 6 månaderna fått stöd från anhörig eller närstående för att utföra angiven aktivitet? Använda IT Skaffa/behålla arbete Delta förening Delta sysselsätt Personlig vård Öppen/soc samvaro Sköta medicin Tala/Läsa/Skriva Svenska språket Använda Telefon/SMS Använda offentlig transport Rekreation/Fritid Bereda enkla måltider Informella relationer Ta/ge information Städa/Tvätta Hantera ekonomi Handla mat Formella relationer Familjerelation Lösa vardagsproblem Antal personer som har fått stöd från anhörig eller närstående inom respektive aktivitet Jönköpings kommun (n=854) Regionen (n=158) De anhörigas stöd för att få vardagen att fungera är viktigt, men kan också innebära ett stort åtagande. En bärande del är kommunikation i samspelet i såväl familjerelationer som informella och formella relationer. Där får anhöriga och närstående en viktig roll genom att ge eller ta emot information. Gemensam inventering 2015 TT & UR 9

10 Behov av ytterligare/förändrad/saknar insats Använda IT Använda Telefon/SMS Tala/Läsa/Skriva Svenska språket Använda offentlig transport Sköta medicin Familjerelation Utbildningssituation Delta förening Ta/ge information Bereda enkla måltider Handla mat Hantera ekonomi Formella relationer Personlig vård Informella relationer Lösa vardagsproblem Skaffa/behålla arbete Städa/Tvätta Rekreation/Fritid Öppen/soc samvaro Delta sysselsätt Antal som angett behov av ytterligare eller förändrad insats, eller har behov men saknar insats Jönköpings kommun (n=854) Regionen (n=158) Insatserna inom områdena sysselsättning/arbete och fritidsaktiviteter stödjer fungerande vardagsrutiner. Samtidigt är det viktigt att vardagens praktiska sysslor blir utförda för att livet ska fungera. I skattningarna handlar till stor del de kvarstående otillfredsställda behoven om att pågående insatser behöver ökas eller förändras. Gemensam inventering 2015 TT & UR 10

11 Hälsa, slutenvård och vårdsamordning Personal har inom fem olika områden besvarat frågeställningar kopplat till hälsa. Har personen de senaste 6 månaderna haft problem med sin hälsa inom områdena: somatisk/kroppslig hälsa, tandhälsa, alkoholproblem, narkotikaproblem (inkl. narkotikaklassade läkemedel), problem med tobak (inkl. snus) 600 Antal svar inom området somatisk/kroppslig hälsa Psykiatriska kliniken (n=158) Jönköpings kommun (n=854) "Inga problem" 2 "Problem finns" 3 "Ej känt" För mer än hälften (55 %) av personerna anges att det finns somatiska/kroppsliga hälsoproblem, samtidigt är hälsosituationen inte känd i ett fall av fem. Det är känt att målgruppen har betydligt sämre kroppslig hälsa och också i lägre omfattning kommer intill för vård Antal svar inom området tandhälsa Psykiatriska kliniken (n=158) Jönköpings kommun (n=854) "Inga problem" 2 "Problem finns" 3 "Ej känt" Inom området tandhälsa behövs mer kunskap om den enskildes situation, då nästan hälften av svaren är: Ej känt, liknande resultat har även framkommit vid tidigare inventeringar. Gemensam inventering 2015 TT & UR 11

12 Inom områdena alkoholproblem, narkotikaproblem (inkl. narkotikaklassade läkemedel), problem med tobak (inkl. snus) finns ett stort bortfall, varför dessa svar inte redovisas Antal personer som genomgått en hälsoundersökning under de senaste 12 månaderna Psykiatriska kliniken (n=158) Jönköpings kommun (n=854) Ja Nej Ej känt 7 Även när det gäller om personen har genomgått en hälsoundersökning är antalet svar Ej känt stort. Dock råder det en oklarhet om vad en allmän hälsoundersökning innebär, vilket gör att svaren är svårtolkade. 8 Under de senaste 12 månaderna är det nästan sex av tio som har besökt en vårdcentral. 14,0% Slutenvård 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken (n=1012) Övriga länet (n=1420) 0,0% Sluten vård enligt HSL Sluten vård enligt LPT Sluten vård enligt LRV 9 Det är en något högre andel slutenvård enligt HSL/LPT i Jönköpings kommun och region jämfört med övriga länet. När det gäller öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) är tendensen densamma. 7 Har personen under de senaste 12 månaderna genomgått en allmän hälsoundersökning? 8 Är eller har personen under de senaste 12 månaderna haft kontakt med en vårdcentral? 9 Är eller har personen under de senaste 12 månaderna varit inskriven på någon form av sluten vård eller institution: Gemensam inventering 2015 TT & UR 12

13 Finns det en aktuell samordnad individuell plan (SIP)? ,3 27 Procent Ej känt 5 0 Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken Jönköpings län (N=2432) Övriga länet (n=1420) 10 Andelen aktuella samordnade individuella planer (SIP) varier inom länet. I Jönköpings kommun och region är det cirka en av tio som har en SIP, medan i hela länet är det en av fem som har en SIP. Jämfört med övriga länet är skillnaden än större då ca. en av fyra har en SIP. Andelen Ej känt är dock ungefär lika stor. Antal Aktuellt behov av psykiatriska insatser "Har pågående insats/er men har behov av ytterligare eller förändrad insats" 5 "Har ingen insats men behov av insats" 6 "Ej känt" Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken (n=1012) 11 Knappt 30 % har pågående insatser men har behov av ytterligare eller förändrad insats, alternativt har ingen insats men har behov av insats. 10 Finns aktuell samordnad individuell plan för personen upprättad i samarbete mellan kommun och landsting enligt 2 kap. 7 SoL eller 3 f HSL? 11 Har personen ett aktuellt behov av psykiatriska insatser? Gemensam inventering 2015 TT & UR 13

14 Urval, undergrupp självskadeproblematik I samband med inventringen hade Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken en tilläggsfråga enligt följande: Anser du att personen har en samtidig allvarlig självskadeproblematik? Definition: tillfoga den egna kroppen skada avsiktligt vid minst ett tillfälle, t ex genom att sticka, skära, rispa, bränna, svälja föremål eller slå sig själv. Självskadebeteendet ska INTE enbart bestå av droger, ätstörningar eller sexuellt utagerande. Minst en självskadehandling senaste året. Av Jönköpings kommun och psykiatriska klinikens respondenter (n=1012), var det 62 som svarade att personen hade en samtidig allvarlig självskadeproblematik enligt definitionen ovan. Antalet stämmer väl med tidigare huvudmannagemensam kartläggning. Denna grupp beskrivs i materialet som Personer med självskadeproblematik (n=62). Vid jämförelser mellan alla svar i Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken och gruppen Personer med självskadeproblematik (n=62), ingår samtliga svar (n=1012). Alkohol/narkotika är svårt att fånga med frågeinstrumentet och i svaren anges mycket Ej känt och bortfall. Men siffrorna som finns visar på att det är mer än tre gånger vanligare med problem inom området för gruppen med självskadeproblem jämfört med hela gruppen (n=1012). 70% 60% Kön 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Personer med självskadebeteende (n=62) Jönköping Jönköpings kommun och kommun Region och (n=1012) psykiatriska kliniken (n=1012) Av gruppen Personer med självskadeproblematik (n=62), är det drygt 60 % som är kvinnor. Dock finns det undersökningar som visar på att det kan finnas ett mörkertal för män, vilket skulle göra att könsskillnaderna utjämnas. Gemensam inventering 2015 TT & UR 14

15 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% år år 65- äldre Ålder Personer med självskadebeteende (n=62) Jönköpings kommun och kommun Region och (n=1012) psykiatriska kliniken (n=1012) Det är en klart yngre åldersprofil för gruppen med självskadeproblematik, jämfört med hela gruppen. Är eller har personen under de senaste 12 månaderna haft kontakt med både socialtjänsten och psykiatrin? 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ja Nej Ej känt Personer med självskadebeteende (n=62) Jönköpings kommun och kommun Region och (n=1012) psykiatriska kliniken (n=1012) Det är betydligt högre andel som har kontakt med båda huvudmännen i gruppen med självskadeproblematik, jämfört med hela gruppen. Dessutom verkar gruppen väl känd hos huvudmännen då andelen Ej känt är mycket låg. För gruppen n=62 är andelen med där det finns eller planeras en Samordnad individuell plan (SIP) nästan dubbel jämfört med n=1012, knappt 20 % jämfört mot knappt 10 %. Gemensam inventering 2015 TT & UR 15

16 Är eller har personen under de senaste 12 månaderna varit inskriven på någon form av sluten psykiatrisk vård enligt HSL/LPT/LRV 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% HSL LPT LRV Andel personer som svarat Ja Personer med självskadebeteende (n=62) Jönköping Jönköpings kommun och kommun Region och (n=1012) psykiatriska kliniken (n=1012) Det är en betydligt större andel av personer med självskadeproblematik som har slutenvårdats de senaste 12 månaderna. Detta gäller såväl frivillig vård som tvångsvård. Totalt har knappt 70 % slutenvårdats av gruppen med självskadeproblematik (n=62) jämfört med 18 % för hela gruppen (n=1012). Gemensam inventering 2015 TT & UR 16

17 Livsområden, angivna aktiviteter Livsområden Livsområde Tala/Läsa/Skriva Svenska språket Använda Telefon/SMS Använda IT Personlig vård Bereda enkla måltider Använda offentlig transport Delta förening Städa/Tvätta Öppen/soc samvaro Familjerelation Ta/ge information Informella relationer Lösa vardagsproblem Handla mat Rekre/Fritid Delta sysselsätt Formella relationer Skaffa/behålla arbete Sköta medicin Hantera ekonomi Antal personer med stora eller totala svårigheter (n=62) I 12 av 20 aktiviteter inom livsområden har nästan 25 % stor eller total svårighet att utföra aktiviteten. Gemensam inventering 2015 TT & UR 17

18 Livsområde Delta förening Delta sysselsätt Skaffa/behålla arbete Tala/Läsa/Skriva Svenska språket Använda IT Personlig vård Använda Telefon/SMS Sköta medicin Rekre/Fritid Öppen/soc samvaro Informella relationer Använda offentlig transport Ta/ge information Städa/Tvätta Bereda enkla måltider Handla mat Formella relationer Hantera ekonomi Lösa vardagsproblem Familjerelation Andel personer som angett svarsalternativ 1=JA Antal personer som får stöd från anhöriga eller närstående (n=62) I jämförelse med hela gruppen (n=1012) är det samma fem aktiviteter inom livsområden som gruppen med självskadeproblematik får mest stöd i från anhöriga eller närstående. Gemensam inventering 2015 TT & UR 18

19 Livsområde Använda IT Använda Telefon/SMS Tala/Läsa/Skriva Svenska språket Använda offentlig transport Formella relationer Ta/ge information Delta förening Familjerelation Handla mat Personlig vård Skaffa/behålla arbete Lösa vardagsproblem Städa/Tvätta Bereda enkla måltider Hantera ekonomi Informella relationer Öppen/soc samvaro Sköta medicin Rekre/Fritid Antal personer som angivit svarsalternativ 3 eller 4 enligt ovan. Delta sysselsätt Antal personer med pågående insatser men har behov av ytterligare/förändrad insats, samt har ingen insats men har behov av insats (n=62) I jämförelse med hela gruppen (n=1012) är det för gruppen med allvarlig självskadeproblematik (n=62) tre till fyra gånger vanligare att de som inventerat angett att det finns behov av ytterligare eller förändrade insatser, alternativt att det finns behov men saknas insatser när det gäller att sköta sin medicin. Gemensam inventering 2015 TT & UR 19

20 45,0% 40,0% 35,0% Stora/Totala svårigheter jämförelse Urval - hela gruppen n=62 30,0% 21,9% n= ,0% 20,0% 15,0% 10,0% 14,5% 14% 13,5% 5,0% 0,0% Den röda siluetten visar andelen med stora/totala svårigheter för hela gruppen (n=1012) och den ljusblå visar det samma för gruppen med allvarlig självskadeproblematik (n=62). För den inventerade gruppen med självskadeproblematik framträder en massiv bild av svårigheter inom nästan alla aktiviteter inom samtliga livsområden. Jämfört med hela gruppen är det överlag en större andel som har Stora/Totala svårigheter. För några aktiviteter är skillnaden markant, t ex aktiviteterna Sköta medicin och Använda offentlig transport är områden som särskiljer sig tydligt. Gemensam inventering 2015 TT & UR 20

21 Diskussion Inventeringen 2015 resulterade i 1012 unika individer bostatta i Jönköpings kommun.. Troligen är resultatet 2015 för lågt räknat med avseende både andel och antal med tanke på inventeringstrend och befolkningsökning i kommunen. Genomförda inventeringar Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken Inventeringsår Antal inventerade personer Även om metod och instrument skiljer sig åt jämfört med tidigare inventeringar i Jönköping finns det områden där resultaten pekar åt samma håll. Inga resultat avviker på ett avgörande vis mot tidigare inventeringar. Livsområdet arbete och sysselsättning återkommer som ett sådant område där en stor andel anges sakna sysselsättning eller arbete. Intressant kan vara att i tidigare inventeringar där intervjuer gjordes visade det sig att det mer var personal och närstående som såg avsaknad av arbete och sysselsättning som problem än målgruppen själv. Behov av ökad eller förändrad insats anges ofta. Här kan det vara intressant att följa den implementering av nya metoder som nu sker. Kommer metoderna Supported Education/Employment (SE) och Individual Placement and Support (IPS) att förändra situationen? Det finns stora ofta samtidiga svårigheter inom områdena: ekonomi, lösa vardagsproblem, ensamhet och relationer vilket upprepar sig även i denna inventering. Trots insatser från huvudmännen är det inom dessa områden som anhöriga och närstående inte bara betyder mycket utan också gör stora insatser. Ett fortsatt målmedvetet anhörigstöd är därför viktigt att fortsätta utveckla. Problem med kroppslig hälsa och tandhälsa är vanligt för målgruppen och områden som lyfts fram i många sammanhang. Trots många års arbete kvarstår problematiken. Fortsatta höga svar på Ej känt och en stor andel bortfall även i denna inventering kan tala för att ändra ambition mot att mer sänka andelen svar Ej känt och bortfall. Genom att säkra att berörd personal verkligen frågar och dokumenterar uppgifterna kan vi förhoppningsvis bättre mäta och följa upp förhållandet. Det är också viktigt att få en tydlighet i vad som menas med t ex enkel hälsoundersökning. Vem som ska ansvara för att den enskilde tar ställning? Hur ska undersökning och vård kommer till stånd? Att andelen inventerade där Samordnad individuell plan (SIP) är upprättad eller planeras är lägre i Jönköping beror troligen till viss del på att gemensam vårdplanering huvudmännen redan var rutin när SIP kom Flera uppgiftslämnare hos båda huvudmännen anger när de får frågan om SIP, att den inte behövs då man har en pågående gemensam och fungerande vårdplanering. Krav på tydligare dokumentation enligt riktlinjer och troliga förändringar i Betalningsansvarslagen kommer säkerligen innebära att antalet upprättade SIP blir mer lika i länet. Under 2016 pågår en uppföljning av användningen av SIP i norra länsdelen. Gemensam inventering 2015 TT & UR 21

22 Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken hade i inventeringen en tilläggsfråga om personen samtidigt har haft en allvarlig självskadeproblematik under de senaste 12 månaderna. Denna grupp av personer med psykiska funktionsnedsättningar i kombination med samtidig allvarlig självskadeproblematik är av intresse att få mer kunskap om. Dels för att undergruppen är mycket heterogen och finns inom flera diagnosgrupper och dels för att nuvarande vård och stöd inte upplevs effektiv nog. För Jönköpings del inventerades sammanlagt 62 personer varav tre av kliniken, dessa tre har alltså inte kontakt med socialtjänsten. Den inventerade undergruppens förhållanden är väl kända hos båda huvudmännen och resultatet tyder på att stora insatser ges inom många områden. Andelen svar Ej känt och internt bortfall är lågt. Resultatet visar på en hög andel med angivet stora eller totala svårigheter inom så gott som samtliga aktiviteter i angivna livsområden. Andelen är högre jämfört med hela gruppen. Kan det finnas olika grupperingar inom självskadeproblematik? Har undergruppen som inventeringen fångat mer av uttalade funktionsnedsättningar som behöver mötas upp bättre? Finns det fler grupperingar? Den relativt höga andelen svar behov av ytterligare eller förändrad insats skulle kunna indikera att tillgängliga resurser i högre grad skulle behöva matchas bättre mot angivna behov. Ett sätt skulle kunna vara att gemensamt utveckla vård och stödsamordning. Inventeringen 2015 genomfördes samtidigt med samma metod och frågeinstrument i hela länet vilket är en styrka, både för jämförelse men också strävan efter en mer jämlik vård. Antalet intervjuer som gjordes 2015 blev tyvärr för litet per kommun för att redovisas. För att få ett säkrare underlag för analys och beslut bör självklart intervjuer vara önskvärt. Genom att tillfråga ett representativt urval ur målgruppen skulle detta kunna göras. Det skulle också vara av intresse att tillfråga någon undergrupp. Vid inventeringen 2011 inventerades 1179 unika personer varav 467 deltog med intervju. Förutom denna rapport: Gemensam inventering finns en presentation på Powerpoint. Vi kommer gärna ut till intresserade grupper och enheter för presentation och dialog. Jönköping juni 2016 Thomas Teike Socialtjänsten Jönköpings kommun tomas.teike@jonkoping.se Ulf Rogberg Psykiatriska kliniken Ryhov Jönköping ulf.rogberg@rjl.se Gemensam inventering 2015 TT & UR 22

23 Bilaga Antal angivna svar per svarsalternativ och aktivitet i Livsområde Svårighet att utföra angiven aktivitet på egen hand Jönköpings kommun (n=854) / Region Jönköpings län (n=158) Ingen svårighet (0-4%) Lätt/Måttlig svårighet (5-49%) Stor/Total svårighet (50 100%) Ej aktuell Ej känt Bortfall Behov av insats från kommun eller landsting at Jönköpings kommun (n=854) / Region Jönköpin Har pågående Har ingen insats/er men insats men har behov av behov av ytterligare eller insats förändrad insats Livsområde Personlig vård 451/ /37 96/6 6/5 90/5 4/0 49/1 48/14 105/11 117/36 Sköta medicin 306/90 199/48 126/ /7 15/0 28/6 21/12 160/10 106/27 Handla mat 284/78 265/38 137/20 25/2 138/19 5/0 32/1 46/19 138/19 96/30 Bereda enkla måltider 351/96 245/30 92/9 23/0 138/22 5/1 40/1 41/16 134/24 107/34 Städa/Tvätta 172/72 341/35 190/22 8/1 137/28 6/0 Ta/ge info 305/76 352/63 118/14 1/0 65/5 13/0 45/6 29/16 110/13 93/29 Telefon/SMS 503/ /33 58/9 8/0 90/13 10/1 17/5 19/7 111/20 136/35 IT 346/73 70/8 74/13 145/8 209/56 10/0 11/3 13/7 190/55 153/36 Offentlig transp 76/78 37/32 20/23 0/2 13/23 7/0 16/3 33/13 145/29 115/33 Familjerelation 311/77 232/42 91/10 24/0 185/28 11/1 22/9 30/10 187/31 129/33 Informella relationer 248/47 289/57 135/22 10/0 162/31 10/1 52/4 34/25 169/29 115/27 Formella relationer 152/51 391/66 191/31 15/0 93/9 12/1 53/11 31/17 118/16 79/23 Lösa vardagsproblem 131/46 388/63 181/18 2/0 141/31 11/0 60/7 39/22 141/26 73/25 Tala/Läsa/Skriva Sven 528/ /25 72/10 2/1 94/11 11/0 21/2 20/8 135/13 131/41 Skaffa/behålla arbete 66/19 92/21 216/50 339/59 132/9 9/0 42/7 61/24 188/27 121/27 Delta sysselsätt 107/18 244/30 145/35 199/49 152/26 7/0 66/4 91/34 167/28 97/36 Öppen/soc samvaro 115/27 225/39 147/38 136/23 181/29 10/2 67/2 73/48 187/33 118/29 Hantera ekonomi 162/59 198/31 275/21 21/2 189/43 9/2 34/8 54/10 195/32 79/32 Delta förening 130/29 113/29 110/29 203/18 294/53 4/0 21/1 38/20 266/55 146/35 Rekreation/Fritid 187/50 259/44 129/27 98/7 177/30 4/0 67/4 64/33 181/35 112/31 Ej känt Bortfall Antal angivna svar per svarsalternativ och angivet hälsoområde Hälso område Problem inom angivet hälsoområde Jönköpings kommun (n=854) / Region Jönköpings län (n=158) Inga problem Problem finns Ej känt Bortfall Behov av insats från kommun eller landsting för Jönköpings kommun (n=854) / Region Jönköpin Har pågående insats/er men har behov av ytterligare eller förändrad insats Har ingen insats men behov av insats Somatisk/kroppslig sjukdom 172/54 480/75 194/24 8/5 85/14 23/13 191/20 96/36 Tandhälsa 229/61 231/17 386/75 8/5 39/2 27/9 302/55 150/46 Alkoholproblem 558/ /9 185/32 10/6 21/2 17/2 182/22 173/52 Narkotikaproblem 593/125 74/11 180/17 7/5 19/3 11/2 179/17 184/51 Problem med tobak (inkl snus) 482/ /26 180/20 9/6 28/3 47/7 204/21 159/47 Ej känt Bortfall Gemensam inventering 2015 TT & UR 23