Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015

Transkript

1 Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Slutrapport Författare: Medförfattare: Inger Molin, FoU-ledare Elise Björn, FoU-ledare Robert Svensson, Inflytanderådet

2 Sammanfattning Kommuner och landsting/region har ansvar att utföra kontinuerliga inventeringar i syfte att ha god kännedom om vilka människor med psykisk funktionsnedsättning som finns i upptagningsområdet, samt deras behov (Ambition och ansvar, SOU 2006:100). Inventering av individer med psykisk funktionsnedsättning har genomförts i Jönköpings län under Projektet delades in i två steg: Steg 1: Personal inventerade målgruppen i sina respektive verksamheter. Steg 2: Målgruppen intervjuades på frivillig basis. Tidsplan för projektet är , projektet har finansierats genom PRIO-medel. Inventeringen visar att på flera punkter har många individer er efter behov. Svaren ej känt och behov av fler/förändrade er sticker ut på några områden, så som: Utbildningsnivå, där man ser att 54,1% i målgruppen har avslutat gymnasial utbildning eller högre nivå som högst genomgången utbildning. Arbete och sysselsättning 49,1 % av målgruppen har inte haft något arbete eller sysselsättning under minst en månad det senaste året. Hälsoområdet visar att personalen skattar att det finns ett stort behov av er framför allt inom den kroppsliga hälsan. Modellen för inventering förväntas bli en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet i verksamheterna, med regelbundet återkommande inventeringar i länet. Resultatet av inventeringarna ska användas för att utveckla och förbättra verksamheterna för personer med psykisk funktionsnedsättning i länet, t ex genom att ge underlag för planering av er, stöd för uppsökande arbete samt möjlighet att följa utvecklingen av målgruppen. Det förväntade resultatet av en regelbundet återkommande inventering är att personer med psykisk funktionsnedsättning får det stöd och den behandling som motsvarar deras behov. 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte och mål Metod Resultat och analys Insamlat datamaterial Inventerade personer Livssituation Översikt livssituation Livsområden Hälsoområden Tilläggsfrågor Region Jönköpings län och Jönköpings kommun Diskussion Öppna jämförelser Slutsats Referenser Bilaga 1. Frågeformulär för inventering (Steg 1 - personal) Bilaga 2. Frågeformulär för inventering (Steg 2 - intervju) Bilaga 3. Resultat för respektive livsområde

4 1. Bakgrund Psykiatrireformen 1995 syftade till att förbättra livssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning. En av principerna som formulerades var att den enskilde skulle ha rätt till service, stöd och vård av god kvalitet som är anpassad till hans/hennes individuella behov och förutsättningar (SOU 1992:73 s 202). Det är särskilt viktigt eftersom personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar ofta är beroende av att samhället aktivt erbjuder er, som är tidiga och samordnade. (Att inventera behov, 2012). Socialstyrelsen drar i rapporten Att inventera behov (2012) slutsatsen att personer med psykisk funktionsnedsättning ofta har väsentliga svårigheter att klara ett självständigt liv i samhället. Det handlar om att sköta sin hälsa, klara av det som hör till det dagliga livet, hantera nära och formella relationer. Svårigheterna består också av olika hinder i omgivningen. Många lever i en utsatt livssituation där ett fungerande boende och en meningsfull sysselsättning inte finns, även tillgång till kroppslig vård är en svårighet. Kommuner och landsting har ansvar att utföra kontinuerliga inventeringar i syfte att ha god kännedom om vilka människor med psykisk funktionsnedsättning som finns i upptagningsområdet, samt deras behov (Ambition och ansvar, SOU 2006:100). Nationell psykiatrisamordning beslutade (2006) att stödja utvecklingen av behovsinventeringar när det gäller kommuners och landstings verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. I den nationella PRIO-satsningen har Socialstyrelsen och SKL tagit fram var sitt verktyg för inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning, att användas av landets kommuner och landsting. Nationellt samlas data in på olika sätt för att möjliggöra länsövergripande jämförelser och jämförelse över tid i hela landet. Ett exempel är öppna jämförelser. Föreliggande projekt är ett komplement till öppna jämförelser, och syftar delvis till att lyfta fram brukarperspektivet på ett tydligare sätt i jämförelserna inom såväl kommun som region. I Region Jönköpings län (hädanefter regionen) finns en önskan om ett starkare brukarperspektiv i inventeringen, varför beslut om föreliggande projekt tagits. FoU-ledare anställdes på 50 % för att skapa ett verktyg som på ett systematiserat sätt kan samla in uppgifter som ger ett resultat som är möjligt att jämföra över tid, mellan och inom såväl länets kommuner som regionens sjukvårdsområden. Lokalt har en inventering av målgruppens behov och storlek genomförts i några kommuner och regionen under hösten 2013 inom den nationella PRIO-satsningen. I föreliggande inventering har länets 13 kommuner och 3 sjukvårdsområden deltagit. Resultatet av föreliggande och kommande inventeringar ska användas för att utveckla och förbättra verksamheterna för personer med psykisk funktionsnedsättning i Jönköpings län, t.ex. genom att ge underlag för planering av er, stöd för uppsökande verksamhet samt möjlighet att följa utvecklingen av målgruppen. 3

5 Länsnätverk psykiatri har varit styrgrupp och beställare av projektet och informerats fortlöpande under projektets gång. Referensgrupp under steg 1 i inventeringen har varit representanter från länsnätverk psykiatri som anmält särskilt intresse för området även representant från regionen har deltagit. Steg 2 i projektet har arbetat utan referensgrupp men återkopplat till länsnätverk psykiatri under arbetets gång. Samarbete med föreningen Hjärnkoll och brukarrepresentanter har pågått under hela genomförandet. Tidsplan för projektet är , projektet har finansierats genom PRIOmedel. 2. Syfte och mål Syftet med projektet är att, för kommunerna och regionen, möjliggöra regelbunden, länsgemensam inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning, där brukarperspektivet framgår på ett tydligt sätt. Detta genom att identifiera antalet personer över 18 år med psykiska funktionshinder med väsentliga svårigheter som finns i kommunerna och regionen, kartlägga gruppens levnadsförhållanden och behov av vård-och stöder. Det övergripande målet är att utveckla en länsgemensam inventeringsmodell som på ett systematiskt sätt samlar in uppgifter som ger ett resultat som är möjligt att jämföra över tid mellan och inom länets 13 kommuner och regionen. En inventeringsmodell har tagits fram som håller över tid och kan svara på frågeställningarna på ett resursbesparande och effektivt sätt. En modell för inventering som möjliggör jämförelse i länet och i den egna verksamheten, som även över tid är ett bidrag till kvalitetsarbetet i verksamheterna. Mål inom projekttiden: Utveckla en inventeringsmodell med tydligt brukarperspektiv. Informera och utbilda huvudmännen i inventeringsmodellen inför inventeringen Stötta huvudmännen i att genomföra en länsgemensam inventering Genomföra samordnad analys och resultatrapport för länet Erbjuda stöd i resultat och analys till huvudmännen Projektet är efterfrågat av länets 13 kommuner och 3 sjukvårdsområden, i samverkan genom länsnätverk psykiatri. En inventering där personal med olika yrkesbakgrund gör en skattning av individens behov ska inte förväxlas med den bedömning som görs i samband med en biståndsbedömning eller annan bedömning av lämplig åtgärd. Inventeringen baseras på en grov skattning av behov 4

6 som görs på individnivå men som redovisas på gruppnivå och inte på en bedömning av behov i det enskilda fallet. 3. Metod Under perioden genomfördes Steg 1 i den länsgemensamma inventeringen, den bygger på att personal i de olika verksamheterna inom kommun och region besvarat en webbenkät som tagits fram av Socialstyrelsen (Att inventera behov, personalenkäten) se bilaga 1. Insamlingen av data genomfördes genom att Socialstyrelsens enkät lades in i enkät och analys verktyget esmaker. Region Jönköpings län och Jönköpings kommun ville att några extra frågor skulle läggas till i enkäten för deras del, se avsnitt 4.7. Definition av målgruppen som inventerades: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviter på viktiga livsområden och att dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid (årslång eller förutsedd årslång aktivitetsbegränsning). Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning (alla tillstånd som diagnostiserats eller kunde ha diagnostiserats som psykisk sjukdom/störning). (SOU 2006:100 s. 325) Definition av väsentliga begrepp: Väsentliga svårigheter: individens delaktighet på ett eller flera betydelsefulla livsområden drabbas. Livsområden: boende, sysselsättning, studier, arbete, social gemenskap/relationer, fritid. Under längre tid: årslång aktivitetsbegränsning eller mer. Psykisk störning: alla tillstånd som diagnostiserats som psykisk sjukdom eller störning. Urvalet av målgruppen har varit att individen har kontakt med kommun eller regionen eller med båda, en diagnos skall också finnas eller vara på väg att sättas som styrker behovet av er från någon av huvudmännen. För att möjliggöra strykning av dubbletter mellan kommuner, inom kommunens verksamheter och regionen i analysen av insamlat data togs en juridiskt hållbar lösning fram. Lösningen bygger på resultatet av den utredning som jurist M. Nymark genomfört på uppdrag av SKL (Lokal och nationell inventering av behov hos målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning-integritetsaspekten 2015). Eftersom länets lösning bygger på användning av ett webbaserat enkät och analysverktyg skiljer den sig från utredningens föreslagna metod. Kontakt togs därför med Nymark för att informera om FoUrums planerade tillvägagångssätt; han såg positivt på länets val av genomförande och tyckte att det var genomförbart. 5

7 Valet av tillvägagångssätt i datainsamlingen, verktyget, lämnades 28/9-15 till Datainspektionen för granskning. Syftet med det är att metoden skall kunna användas vid kommande inventeringar. Lösningen vid dubbletthanteringen innebar att personnummer skrevs in i esmaker, sortering av dubbletterna gjordes i systemet. Personnumret lagras inte i webbverkyget utan krypteras direkt till en 20-teckenskod med hjälp av en tillfällig krypteringsnyckel som FoUrum är ägare till. Även överföringen av information till esmaker är krypterad, insamlat data gick endast till FoUrum. Efter inventeringsperiodens slut raderade IT-leverantören den tillfälliga krypteringsnyckeln som därmed förstördes och inte kan användas igen, krypteringen blev därmed oåterkallelig. På detta sätt tog aldrig huvudmännen del av varandras personuppgifter, det gick inte heller att backa i systemet så att personnumret blev synligt igen. Då respektive huvudman är personuppgiftsansvarig för de personnummer som skrivs in i esmaker, behövde ett personuppgiftsbiträdesavtal (PuB-avtal) tecknas mellan ansvarig nämnd och IT-leverantören. FoUrum förberedde ett sådant PuB-avtal samt bilade en specifik instruktion till PuB för just denna inventering, 13 kommuner och 3 sjukvårdsområden tecknade avtal med Entergate AB som är ägare till esmaker. En utbildnings om utförandet av inventeringen genomfördes i 13 kommuner och 3 sjukvårdsområden. Utbildningen/informationen vände sig till nyckelpersoner som i sin tur skulle föra informationen vidare ut i verksamheterna. En hemsida med information om inventeringen och enkäten för själva ifyllandet upprättades. För att nå enkäten behövdes ett lösenord, enkäten stängdes efter avslutad inventering 22/ Steg 2 i inventeringen startade 1/ och avslutades 6/ Den bestod av intervjuer med brukare, men regionen avstod denna del i inventeringen. Istället för ett slumpvis urval av den av personal inventerade målgruppen erbjöds alla i målgruppen att vara med och besvara en enkät där frågorna ligger i linje med de som personalen har besvarat, Socialstyrelsens intervjuformulär för personer med psykiskfunktionsnedsättning, se bilaga 2. En inbjudan att delta skickades till brukare via den kontaktperson som alla kommuner har haft kopplade till projektet. Intervjuer erbjöds i 13 kommuner i samband med att den nybildade Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län var ute och informerade om sin verksamhet. Intervjuade gjorde en person med egenerfarenhet samt FoU-ledare, syftet var att den som svarade på enkäten inte skulle känna några lojalitetsband till den som intervjuade vid det tillfället, intervjun var också anonym. Innan intervjuerna utbildades de personer med egenerfarenhet i lagstiftning, intervjuteknik, sekretess, enkäten och dess innehåll. En sekretessförsäkran skrevs också under. Vid intervjuerna kunde den enskilde välja att bli intervjuad där uppgifterna registrerades digitalt via surfplatta eller att på egen hand fylla i en pappersenkät som registrerades elektroniskt i efterhand eller på egen hand med en surfplatta fylla i uppgifterna. 6

8 Resurser Utöver en FoU-ledare på 50 % som fungerat som projektledare har ytterligare en FoU-ledare arbetet med att praktiskt göra inventeringsverktyget tillgängligt i webbverktyget, hålla koll på svarsfrekvens i inventeringen samt att vara behjälplig med grundläggande analys av materialet. Detta arbete har uppgått till ca % under ett år. Dessutom har inflytanderådet haft en representant delaktig i projektet i form av korrekturläsning av datamaterialet, analysarbete samt gett ett brukarperspektiv på materialet. 4. Resultat och analys Resultatet av inventeringen kommer att redovisas nedan i tabellform och en kommentar kommer att göras i anslutning till varje tabell. Brukare/patienter kommer att benämnas individen/er genom hela analysarbetet för enkelhetens skull, svar från intervjudelen skrivs i kursiv stil. Inventeringen är genomförd i två steg: Steg 1 är personalens inventering av de personer som har er från kommun och/eller regionen vilket kommer att redovisas först i tabellform. Kommunerna inventerade alla som var i kontakt med både kommun och region. Region Jönköpings län inventerade personer som bara hade kontakt med sjukvården. Steg 2 är intervjuer av individer som tillhör målgruppen för personalens inventering, där är antalet intervjuade för litet per kommun så resultatet kommer att redovisas i text, risken för ett röjande av identitet är annars överhängande. 4.1 Insamlat datamaterial Totalt inventerades 2432 personer i Jönköpings län varav 280 personer enbart har kontakt med regionens sjukvård. Enligt definitionen av målgruppen kan man tänka sig att den fördelningen är rimlig, då det inte är många i målgruppen med väsentliga svårigheter som enbart har kontakt med sjukvården. Antalet dubbelinmatningar som ströks var 157 st. Totalt tillhör 0,9 % av länets invånare målgruppen. I steg 2 intervjuades 79 individer sammanlagt i 11 av länets 13 kommuner i 2 kommuner kom ingen till intervju. 7

9 Individer inventerade per kommun Antal Procent Aneby 55 2,3 Eksjö 175 7,2 Gislaved 146 6,0 Gnosjö 99 4,1 Habo 61 2,5 Jönköping ,1 Mullsjö 46 1,9 Nässjö 188 7,7 Sävsjö 74 3,0 Tranas 201 8,3 Vaggeryd 48 2,0 Vetlanda 100 4,1 Värnamo 105 4,3 Total ,5 Individer inventerade av Region Jönköpings län, per sjukvårdsområde Antal Procent Höglandets sjukvårdsområde 75 3,1 Jönköping sjukvårdsområde 173 7,1 Värnamo sjukvårdsområde 32 1,3 Total ,5 I vilken myndighet/organisation arbetar du? Antal Procent Antal unika personal* Kommun Socialtjänst ,1 501 Arbetsmarknadsenhet (AME) 32 1,3 13 Privat verksamhet - på uppdrag av kommunen 37 1,5 8 Region Jönköpings län Öppenvårdspsykiatri ,9 89 Slutenvårdspsykiatri 2 0,1 1 Beroendevård 3 0,1 3 Privat verksamhet - på uppdrag av Region Jönköpings län 6 0,2 3 Annan myndighet/organisation 91 3,7 29 Total ,0 647 *Med reservation för viss felmarginal I den här tabellen redovisas i vilken verksamhet personalen arbetar, det innebär att en personal kan inventera fler individer, se till höger i tabellen där finns redovisat var varje unik personal arbetar. En svårighet i enkäten har varit att svarsalternativet socialtjänst innefattar alla kommunens verksamheter. Önskvärt vore att till nästa inventering dela upp socialtjänst i mer specifika arbetsområden. Noteras bör att vissa enheter i kommunerna har svarat att de arbetar med öppenvårdspsykiatri. Det gör att det ser ut som regionen har inventerat fler individer än de har. Möjligen kan det finnas några verksamheter som drivs av både kommun och region, men det förklarar inte det höga antalet personer som arbetar inom kommun och samtidigt har 8

10 svarat att de arbetar inom öppenvårdspsykiatrin. En osäkerhet kring begreppet öppenvårdspsykiatrin ser ut att råda bland kommunanställda. 4.2 Inventerade personer Samtliga inventerade individers mantalsskrivningskommun Antal Geografisk fördelning av målgruppen (%) Geografisk fördelning av länets invånare 18 år och äldre (%)* Andel inventerade av kommunbefolkning (%) Aneby 62 2,5 1,9 1,2 Eksjö 200 8,2 4,9 1,5 Gislaved 160 6,6 8,3 0,7 Gnosjö 100 4,1 2,7 1,3 Habo 69 2,8 3,0 0,8 Jönköping ,4 38,5 1,0 Mullsjö 53 2,2 2,0 1,0 Nässjö 192 7,9 8,7 0,8 Sävsjö 76 3,1 3,2 0,9 Tranås 237 9,7 5,4 1,6 Vaggeryd 50 2,1 3,8 0,5 Vetlanda 101 4,2 7,8 0,5 Värnamo 125 5,1 9,7 0,5 Total ,0 100,0 0,9 *Källa: SCB, 2014 Individer med psykiskfunktionsnedsättning finns i alla kommuner. Några kommuner har i inventeringen en större andel av individer med psykisk funktionsnedsättning i förhållande till sin befolkning, jämfört med andra kommuner. Dessa små skillnader som går att utläsa behöver inte visa på verkliga skillnader utan kan bero på hur inventeringen har genomförts i respektive kommun. Skillnaden som går att utläsa kan också bero på att till exempel en liten kommun har ett HVB-hem eller liknande instans i sin närhet, vilket skulle kunna göra att vissa individer i större utsträckning blir kvar i kommunen. Kön Antal Procent Kvinna ,5 Man ,5 Total ,0 9

11 Ålder Antal Åldersfördelning av Åldersfördelning av Andel inventerade av målgruppen (%) länets invånare (%)* länets invånare (%) år ,9 11,9 0, år ,1 7,9 1, år ,0 22,4 1, år ,7 31,6 1, år ,7 18,8 0, ,6 7,5 0,3 Total ,0 100,0 0,9 *Källa: SCB, november 2014 I steg 1 är könsfördelningen mellan kvinnor och män i stort sett lika, jämnt fördelat. Åldersmässigt är fördelningen jämnt fördelad mellan ålderskategorierna I den inventerade gruppen finns fler individer i åldersgruppen år, jämfört med åldersfördelningen bland länets invånare. Målgruppen har sämre hälsoutfall och kortare medellivslängd jämfört med befolkningen i stort (Socialstyrelsen, 2012), vilket syns i inventeringsmaterialet. Även i steg 2 är fördelningen lika mellan män och kvinnor, tittar man på åldersspannet för de intervjuade är de flesta mellan år. Intervjuade individer bygger på ett frivilligt deltagande i målgruppen. Det vore dock önskvärt att fler än 79 individer hade deltagit i intervjuerna, det hade gjort jämförelsen med steg 1 mer tillförlitlig. Det som går att se är en riktning i jämförelse med inventeringen som personal har utfört. Födelseland Antal Procent Andel av länsbefolkningen* I Sverige ,6 86,8 I annat nordiskt land 52 2,1 1,7 I övriga Europa (utom Norden) 125 5,1 5,8 Utanför Europa 162 6,7 5,6 Ej känt 59 2,4 0,005 Total ,0 100,0 *Total andel av befolkningen i länet, även de under 18 år. Källa: SCB, december 2012 Övervägande delen av individer är födda i Sverige, övriga kommer från 64 olika länder. Det finns 59 (2,4 %) individer av alla inventerade i Jönköpings län där födelselandet är okänt. Fördelningen av nationaliteter i den inventerade gruppen stämmer väl överens med fördelningen i länsbefolkningen. I den intervjuade gruppen var 69 personer födda i Sverige, övriga 10 är födda i 5 olika länder. 10

12 De inventerade personernas kontakter kommun, psykiatrin och primärvården Kommun Inventerade personer inom kommunerna Personer som har kontakt med både kommun och psykiatrin Personer som har kontakt med primärvården Region Jönköpings län Inventerade personer inom Region Jönköpings län Personer som har kontakt med både kommun och psykiatrin Personer som har kontakt med primärvården Antal Ej känt (67,8%) ,7%) 273 (12,7%) 662 (30,8%) (32,9%) 131 (46,8%) 24 (8,6%) 107 (38,2%) Av samtliga inventerade gjordes 2152 (88,5%) av kommuner och 280 (11,5%) av regionen. De 280 individer som inventerades av regionen är inte inventerade i någon kommun. Regionen har däremot skattat att 92 individer har kontakt också med kommunen. Detta kan förklaras på två sätt, det ena är att kommunerna har missat dessa individer i sin inventering. Det andra är att regionen tror att individen har kontakt med kommunen men att detta inte är fallet. Siffran ej känt kan förklaras med att regionen har varit osäkra på vissa individer och därför kryssat i ej känt. Det bör också noteras att en för en relativt stor andel i målgruppen saknas kunskap om huruvida det finns en kontakt med primärvården. Av detta kan vi dra slutsatsen av att samverkan med primärvården kan förbättras. I intervjugruppen har övervägande delen kontakt med någon myndighet, 6 individer uppger att de inte har det. I den intervjuade gruppen har 53 (67,1%) personer haft kontakt med primärvården, vilket ligger i linje med den inventerade gruppen. Har du under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Ja Nej Ej känt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Så svarar kommunen , , ,2 Så svarar regionen 62 22, ,4 7 2,5 Totalt , , ,9 För drygt hälften av målgruppen finns inget sammarbete med annan myndighet eller organisation. För kommunerna noteras att siffrorna är höga för nej och ej känt. Regionens stora andel nej beror på att deras instruktioner var att endast inventera när individen inte hade någon kontakt med kommunerna. I den intervjuade gruppen visste 35 personer att det fanns ett sammarbete, 27 svarade nej på frågan, vet ej/okänt svarade 10 st. 11

13 Har samarbetat med följande myndighet/organisationer: Antal Kommun Region Total Procent (inom kommunen) Antal Procent (inom regionen) Antal Andel Socialtjänst , , ,6 Arbetsmarknadsenhet (AME) , ,9 Privat verksamhet - på uppdrag från 76 8,2 3 4,8 79 3,2 kommunen Öppenvårdspsykiatri , , ,5 Slutenvårdspsykiatri , , ,7 Rättspsykiatri 32 3,4 1 1,6 33 1,4 Primärvård (Vårdcentral) , , ,3 Beroendevård ,5 6 9, ,2 Privat verksamhet - på uppdrag av landstinget 17 1,8 3 4,8 20 0,8 Försäkringskassa , , ,6 Arbetsförmedling , , ,1 Annan myndighet/organisation , ,2 På grund av röjanderisk visas här inga resultat för den intervjuade gruppen. Finns aktuell SIP för personen? Antal Procent Så svarar kommunen Ja, plan finns ,1 Ja, plan håller på att upprättas 24 1,1 Nej ,9 Ej känt ,9 Total ,0 Så svarar regionen Ja, plan finns 14 5,0 Ja, plan håller på att upprättas 2 0,7 Nej ,8 Ej känt 21 7,5 Total ,0 Av tabellerna ovan samt att det finns en stor grupp som inte får sina behov inom inventeringens livsområden tillgodosedda (se 4.4 Livsområden), framkommer att det finns ytterligare arbeta att göra vad gäller Samordnad individuell plan (SIP). Frågor som kan ställas är; följs samverkansrutiner, hur implementeras arbetet med SIP i verksamheterna? SIP är endast möjlig om individen har kontakt med både kommun och region (1593 individer) eller annan organisation. I den intervjuade gruppen är det för flertalet intervjuade okänt om det finns en SIP. Endast 14 svararatt det finns en SIP. 12

14 Är eller har personen under de senaste 12 månaderna varit inskriven vid någon form av sluten vård eller institution? Ja Nej Ej känt Antal Procent Antal Procent Antal Procent Sluten vård enligt HSL , ,2 Sluten vård enligt LPT 107 4, , ,7 Sluten vård enligt LRV 18 0, , ,3 Vård enligt LVM 21 0, , Hem för vård och boende (HVB) 80 3, , ,6 Korttidsboende enligt SoL , ,5 En förhållandevis liten grupp har varit inlagd inom slutenvården vilket kan vara ett tecken på att den vård och de stöder som finns kring individen fungerar för de flesta. Orsaken skulle också kunna vara att få inom slutenvården har deltagit i inventeringen. Intervjuade gruppen svarar 7 att de har varit inskrivna inom slutenvården det senaste året. 4.3 Livssituation Boendesituation Antal Procent Bor ensam ,7 Bor tillsammans med make/maka/sambo/partner ,0 Bor tillsammans med föräldrar 166 6,8 Bor tillsammans med annan vuxen person/er 79 3,2 Ej känt 78 3,2 Total ,0 Den största delen av målgruppen bor ensam i ordinärt boende, för ett fåtal individer är det okänt för personal hur bostadssituationen ser ut eller 78 individer i länet har trots myndighetskontakt inte någon självklar känd bostad. I den intervjuade gruppen bor de flesta i ordinärt boende, trivs bra och har bott i sin bostad längre än 3 år, de flesta bor ensam i sin bostad. 13

15 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utbildningsnivå Målgruppen Jönköpings län, 2014* 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Personalens vetskap om individernas utbildningsnivå 0% Utbildningsnivå känd Utbildningsnivå ej känd *Källa: SCB Befolkningen, 2014 fördelad efter utbildningsnivå, län och kön år. Staplarna i tabellen är inte helt jämförbara men det ger en fingervisning om hur det kan se ut för målgruppen. Notera att de som inte har någon fullgjord grundskoleutbildning inte finns med i denna sammanställning. Bland de individer där utbildningsnivån är känd, har 36,2 % en avslutad grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå och 54,1 % avslutad gymnasial utbildning eller högre som högsta utbildningsnivå. Frågan är vilken hänsyn som tas till individens intellektuella kapacitet vi planering av utbudet av sysselsättning och arbetsträning? Värt att notera är att det här är personalens uppskattning av individens utbildningsnivå, en felkälla här kan vara kunskapen om när varje enskild individ har påbörjat, fullföljt eller avslutat sin utbildning. För 972 (40 %) individer är det okänt vilken grundläggande utbildning som finns vilket kan få betydelse för planering av kommunernas er. I den intervjuade gruppen har 23 individer fullgjort grundskolan, 35 individer har genomgått gymnasiet, 6 individer har fullgjord högskola/universitetsstudier, 8 individer har genomfört eftergymnasial utbildning av annat slag, 3 individer har inte grundskolekompetens, 1individ svarar vet ej, för 3 individer var svaret okänt. Har personen haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en Antal Procent månad de senaste 12 månaderna? Ja ,9 Nej ,1 Ej aktuellt* 93 3,8 Ej känt 125 5,1 Total ,0 En stor andel (41,8 %) av individerna har inte haft någon form av arbete eller sysselsättning under det senaste året. Av de som har haft en sysselsättning har det för de flesta varit sysselsättning i kommunens regi. Finns det en utarbetad verksamhets/utvecklingsplan där syftet är att individen skall komma vidare i sin utveckling/återhämtning? 14

16 Intervju gruppen svarar att 41 individer har haft någon form av arbete eller sysselsättning även här deltar de flesta i någon av kommunens verksamheter. 4.4 Översikt livssituation Antal Procent Boendeförhållanden Bor ensam ,7 Bor tillsammans med make/maka/partner ,0 Bor tillsammans med föräldrar 166 6,8 Barn Bor tillsammans med egna eller andras barn ,8 Har umgängesrätt med eget barn 168 6,9 Boendeform Har stadigvarande boende ,7 Saknar stadigvarande boende 714 2,9 Högsta fullgjorda utbildning Ej slutförd grundskola 143 9,8 Förgymnasial utbildning (grundskola) ,2 Gymnasial utbildning ,0 Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet) 102 7,0 Eftergymnasial utbildning (annan utbildning) 74 5,1 Arbete och sysselsättning* Saknar helt någon form av sysselsättning ,1 Har någon form av arbete inklusive arbete inom socialt företag Har skyddat arbete eller någon form av arbetsmarknadspolitisk 161 6,6 Studerar på grund-, gymnasie- eller högskolenivå (inklusive yrkesutbildning) 73 3 Deltar i kommunens sysselsättningsverksamhet Huvudsaklig försörjning** Lön av arbete 234 9,6 Försörjning genom bidrag från Försäkringskassan (sjuk- och aktivitetsersättning, sjuk- och föräldrapenning, ålderspension) ,6 Arbetslöshetsersättning eller studiemedel 74 3 Försörjning från socialtjänsten ,9 Deltagande i föreningsverksamhet eller intresseorganisation Deltar i föreningsverksamhet/intresseorganisation ,3 * Observera att en person kan ha flera olika typer av arbete/sysselsättning ** Observera att en person kan ha flera inkomstkällor Största delen av målgruppen har försörjning via försäkringskassan, därefter kommer försörjningsstöd, på tredje plats inkomst av lönearbete. Fram till 29 år utgår aktivitetsersättning därefter utgår sjukersättning. Mellan år har de flesta i målgruppen sjukersättning vilket påverkar möjligheten att återuppta studier. 15

17 Det är förhållandevis få i den inventerade och intervjuade gruppen som har kontakt med någon förening eller intresseorganisation. I den intervjuade gruppen har 28 individer sjukpenning, 27 individer sjuk eller aktivitetsersättning, 9 individer har lön av arbete eller lönebidrag. 4.5 Livsområden Nedan redovisas en sammanfattning av de delfrågor som respektive livsområde består av. För detaljerad information per delområde se bilaga 3. Livsområden Ingen svårighet Lätt eller måttlig Stor eller total svårighet Svårigheter är ej kända Personlig vård och hemliv 40 29, ,8 Kommunikation och förflyttning 44,6 23,5 11,6 14,5 Mellanmänskliga relationer 28,7 36,4 18,1 14,6 Lärande och utbildning 28, ,8 18,4 Arbete, sysselsättning och ekonomi 14,9 24,1 25,9 16,3 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 17,7 23,5 17,6 27,4 Noteras bör att det är många individer där personal upplever att behoven inte är så stora, men om man slår samman de som har svårigheter och de som är ej kända, är siffrorna höga. Den intervjuade gruppen upplever att det inte finns så stor svårighet i alla livsområden, de skattar högre på ingen svårighet, och lägre på övriga alternativ. Stöd av anhörig eller närstående Andel personer med lätt eller måttlig svårighet Andel personer med stor eller total svårighet Ja Nej Ej känt Ja Nej Ej känt Personlig vård och hemliv 27,7 59,9 11,8 24,1 67,6 8,3 Kommunikation och förflyttning 24,8 59,1 16,2 29,0 59,5 11,6 Mellanmänskliga relationer 36,3 44,0 19,7 34,2 51,5 42,9 Lärande och utbildning 29,8 50,0 20,2 29,3 54,3 16,3 Arbete, sysselsättning och ekonomi 21,3 56,5 22,3 18,8 58,6 22,7 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 26, ,6 19,2 58,6 22 I inventeringen skattar personal att det är fler anhöriga som är till stöd vid lättare svårigheter än vid stora svårigheter, men skillnaderna är relativt små. Oavsett svårigheter finns anhöriga i många fall som stöd för individen. Här uppger intervjugruppen att stödet från anhöriga är större än i personalens skattning. Finns det behov av att utveckla kommunernas och regionens anhörigstöd? 16

18 Andel av de som svarat på frågan. Skattningar av de inventerade personernas behov av er Andel personer i behov av er* Andel där behovet ej är tillgodosett Behov av ytterligare eller förändrad Behov, men saknar Totalt Behovet är tillgodosett Insatserna kan minska Behov av är ej känt Bortfall på frågan Personlig vård och hemliv 44,5 5,8 7,1 12,9 30,6 1 14,2 9,6 Kommunikation och förflyttning 31,4 3,9 4,4 8,3 22,6 0,5 18,1 11,8 Mellanmänskliga relationer 54,1 6,6 7,1 13,7 39,7 0,7 18,8 9,9 Lärande och utbildning 37,7 5,2 6,4 11,6 25,4 0,6 23,6 11,5 Arbete, sysselsättning och ekonomi 49,5 8,4 11,8 20,2 28,8 0,5 21,2 10,4 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 33,4 5,7 9,7 15,3 17,6 0,5 31,9 12,1 * = behov av ytterligare eller förändrad + behov, men saknas + behovet är tillgodosett + erna kan minska Behoven av er för målgruppen är stora även om många får sina behov tillgodosedda. Tittar man på ej tillgodosedda behov finns det en grupp där personal är medvetenheten om att det finns behov av en förändring. Detta är viktigt för kommunerna att titta närmare på. Intervjugruppen skattar högre på behov av er. Behov av ytterligare eller förändrad som sticker ut är lärande och utbildning och arbete, sysselsättning och ekonomi. Vad gäller utbildning kan det vara av betydelse att man inte får studera med sjukersättning. Andel av de som har stor eller total svårighet på aktivitetsområdet Skattningar av de inventerade personerans behov av er för de som har stor eller total svårighet på livsområdet Andel personer med stor eller total svårighet ** Ej behov av Behov av * Behov av ytterligare eller förändrad Andel där behovet ej är tillgodosett Behov, men saknar Totalt Behov av ej känt Personlig vård och hemliv 15 4,3 93,4 18,4 13,6 32,0 2,3 Kommunikation och förflyttning 11,6 16,1 77,8 14,6 16,2 30,8 5,9 Mellanmänskliga relationer 18,1 7,4 83,6 20,5 18,1 38,6 9,0 Lärande och utbildning 14,8 10,7 79,8 18,7 19,6 38,3 9,5 Arbete, sysselsättning och ekonomi 25,9 11,7 81,4 17,9 26,5 44,4 7,0 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 17,6 15,3 73,2 16,6 28,4 45,0 11,6 * behov av ytterligare eller förändrad + behov, men saknas + behovet är tillgodosett + erna kan minska ** har stor eller total svårighet på minst ett av del områdena i respektive livsområde Det är framför allt individer med stor eller total svårighet som har behov av ytterligare eller förändrad. Det är viktigt att huvudmännen fokuserar sina er för de individer där behoven är störst. 17

19 Skattningar av de inventerade personernas behov av er Behov av är ej känt (medel per LO) Kommun Region Totalt Personlig vård och hemliv 14,1 14,9 14,2 Kommunikation och förflyttning 17,3 24,5 18,1 Mellanmänskliga relationer 18,6 20,6 18,8 Lärande och utbildning 23,3 26,3 23,6 Arbete, sysselsättning och ekonomi 22,1 24,6 21,2 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 31, ,9 Här ovan ses fördelningen av ej känt behov hos kommun respektive region. Skillnaden i kunskap om individernas behov skiljer inte nämnvärt mellan kommun och regionen. Däremot finns förbättringsarbete att göra inom båda organisationerna, där kan ovanstående tabell var ett underlag för respektive verksamheters utvecklingsarbete. 4.6 Hälsoområden Personalen skattar att målgruppen har ett omfattande behov inom de olika hälsoområdena, detta ses framför allt gällande somatisk/kroppslig sjukdom. Trots er från verksamheter inom vård- och stödsystemet, finns det kunskapsluckor hos personal gällande individernas hälsa. Ett exempel är tandhälsa där vi ser att de som har problem också i stor utsträckning har behov av en, samtidigt som det för en stor del av målgruppen inte är känt om problem finns (46,1 %). Detta indikerar ett dolt behov av hos målgruppen. I den intervjuade gruppen ses framför allt att 42 individer upplever/somatisk/kroppslig sjukdom, 29 individer har problem med tänderna, där är inte behoven tillgodosedda, 27 individer har uppgett fler än ett hälsoproblem. Fler än hälften i målgruppen är i behov av mer eller mindre samordnade er på alla hälsoområden. Hälsoområde Inga Problem problem finns Ej känt Bortfall Somatisk/kroppslig sjukdom 22,9 58,6 18,5 1,1 Tandhälsa 26,7 27,2 46,1 1,2 Alkoholproblem 63,2 16,1 20,6 1,4 Narkotikaproblem (inkl. narkotikaklassade 68,7 11,7 19,5 1,1 läkemedel) Problem med tobak (inkl. snus) 56,4 24,7 18,9 1,4 18

20 Stöd från annhöriga/närstående (andel) Hälsoområde Inget problem Problem finns Bortfall Ja Nej Ej känt Ja Nej Ej känt Somatisk/kroppslig sjukdom 4,3 78,5 17,2 30, ,4 12,5 Tandhälsa 4,0 82,4 13,6 17,1 66,5 16,5 16,9 Alkoholproblem 1,5 83,6 14,9 20, ,5 19,3 Narkotikaproblem (inkl. narkotikaklassade läkemedel) 0,8 85,5 13, ,2 29,9 19,7 Problem med tobak (inkl. snus) 1,9 82,3 15,8 10,2 63,3 26,5 17,9 Personalen skattar också att en stor del av de anhöriga tar ett större ansvar när behov finns. Andelen av "ej känt" är stor, kan finnas en grupp anhöriga där som skulle vara i behov av stöd. Den intervjuade gruppen har ett ökat stöd av sina anhöriga när det finns någon form av kroppslig ohälsa, vid dålig tandhälsa är inte stödet lika stort. Andel av de där hälsoproblem finns Hälsoområden Antal personer där hälsoproblem finns Ej behov av Behov av * Ej känt 221 9,1 Totalt ,0 19 Andel där behovet ej är tillgodosett Behov av ytterligare eller förändrad Behov, men saknar Totalt Behovet ej känt Somatisk/kroppslig sjukdom ,9 83,9 16,1 7,0 23,1 7,2 Tandhälsa 647 7,6 87,3 14,5 13,0 27,5 5,1 Alkoholproblem 382,0 6,8 86,1 24,3 13,9 38,2 7,1 Narkotikaproblem (inkl. narkotikaklassade läkemedel) 279 5,7 86,7 28 9,7 37,7 7,5 Problem med tobak (inkl. snus) ,1 46,4 11,2 16,5 27,7 17,5 * = behov av ytterligare eller förändrad + behov, men saknas + behovet är tillgodosett + erna kan minska Det är tydligt att personal skattar att det finns ett behov av er när problem finns inom något hälsoområde. Det finns också en grupp som har problem med alkohol och narkotika, där behovet inte är tillgodosett i en högre utsträckning, jämfört med övriga hälsoområden. Har personen ett aktuellt behov av psykiatriska er? Antal Procent Har ej behov av eller har pågående /er som kan upphöra 194 8,0 Har pågående /er men dessa kan minska 37 1,5 Har pågående /er som motsvarar behoven ,3 Har pågående /er men har behov av ytterligare eller förändrad ,5 Har ingen men behov av 234 9,6

21 I den inventerade gruppen har 1248 individer er som skattas motsvara behoven, 953 individer har ingen eller behöver en förändrad, 231 individer har en överkapacitet i sina er, för 221 individer är inte behovet känt. 40st i den intervjuade gruppen tycker att erna motsvarar behoven, 13 behöver mer eller förändrade er, 14 anser att erna kan minskas eller tas bort helt, 10 vet inte eller har inte tagit ställning. Uppfattningen om att det finns individer i målgruppen som har mer er än behoven kräver finns hos både personal och den intervjuade gruppen. Intressant är också att det endast i skattningen gjord av personal är 51,3% i målgruppen som har er som motsvarar behoven. Har personen under de senaste 12 månaderna genomgått en allmän hälsoundersökning? Antal Procent Ja ,6 Nej ,3 Ej känd ,1 Total ,0 För 1341 individer som ingår i vård och stödsystemet är det ej känt om en allmän hälsoundersökning har erbjudits, för 372 individer vet man att det inte har erbjudits. Med tanke på dagens neuroleptika där biverkningarna i huvudsak består av hjärta/kärlsjukdomar, diabetes och övervikt är siffrorna nej och ej känt höga. Drygt hälften i intervjugruppen har inte genomgått någon hälsoundersökning de senaste 12 månaderna. 4.7 Tilläggsfrågor Region Jönköpings län och Jönköpings kommun Frågorna nedan tillhör inte Socialstyrelsens inventeringsformulär utan är ett tillägg som endast Region Jönköpings län och Jönköpings kommun har besvarat, det är därför svårt att bedöma tillförlitligheten i svaren. Frågorna får stå för sig själva och involveras inte i inventeringen som helhet. Anser du att personen tillhör gruppen som avseende vård och omsorg kan beskrivas som Antal Procent högkonsument/vårdtung?* Ja 61 22,0 Nej ,7 Vet ej 9 3,3 Total ,0 *Frågan endast besvarad av personal från Region Jönköpings län Anser du att personen har en samtidig allvarlig självskadeproblematik?* Antal Procent Ja 65 6,9 Nej ,5 Vet ej ,6 Total ,0 *Frågan endast besvarad av personal inom Jönköpings kommun och Region Jönköpings län 20

22 5. Diskussion En del av inventeringens syfte var att identifiera den grupp som står utanför samhällets vård och stödsystem, det visade sig att det inte var genomförbart inom ramen för projektet. Svårigheten var frågan om hur identifikation av målgruppen kunde lösas på ett för individen rättssäkert sätt. Projektledartjänsten på 50 % gjorde att tiden för genomförandet av det målet inom projektet tiden var för knapp. Det beslutades därför att genomföra inventeringen inom ramen för socialstyrelsens krav för att få tillgång till stimulansmedel som kan satsas i förbättrade er för målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar. Inventeringen är inte jämförbar med den förra inventeringen som genomfördes höst 2013 i ett antal kommuner samt i regionen i Jönköpings län. Detta år har metoden för genomförandet har varit en annan och definition av målgruppen har varit snävare. Nedan följer ett antal områden som har behov av att belysas ytterligare: FoU-ledare på 100 % Under projektets gång har det stått klart att 50 % har varit för lite. Ett mer genomarbetat förberedelse och genomförandearbete hade då varit möjligt, vilket hade gagnat projektet i tillförlitlighet. Samsyn En samsyn om vad inventeringens syfte och mål är behöver förankras på ett mer genomgripande sätt i länsnätverk psykiatri. Föreliggande inventering har inte lyckats med att förankra syftet till ett gemensamt mål i utförandet av inventeringen, vilket har medfört stora förändringar under projektets gång. Konsekvenserna av det har varit att tid för en mer genomarbetad inventering har gått åt till att planera för nya direktiv. Den ursprungliga tidsoch projektplanen behöver ligga fast och bara förändras i undantagsfall. Referensgruppens roll behöver belysas, vilket är syftet och vilket mandat har en referensgrupp, hur skall samverkan se ut? Bistå kommun och region På ett mer genomgripande sätt bistå kommunerna i informations/utbildningser ut i verksamheterna, stor vikt behöver läggas på information på verksamhetsnivå om syftet med en inventering, tid för den typen av er behöver finnas inom ramen för projektet. Brukarmedverkan Brukarmedverkan är en stor fråga där länsnätverk psykiatri har ett arbete att göra, det vore önskvärt att det policydokument som finns för brukamedverkan används som underlag till hur samarbetet skall fungera i framtiden, det behöver var ett levande dokument. 21

23 Intervjuer Förutsättningen för intervjuer av individer i målgruppen behöver en genomlysning och ett klart ställningstagande i den frågan är nödvändig. Rekrytering av personer som utför intervjuerna via föreningen Hjärnkoll är den viktigaste frågan att ta ställning till. Etik Etiska och moraliska ställningstaganden till, varför inventerar vi, är det etiskt riktigt att intervjua individer i målgruppen och vem avgör det, personal eller individen själv? Värna om rättigheten för varje individ att göra sin röst hörd, vad behövs för att underlätta för individen att kunna/våga göra sin röst hörd, behöver diskuteras och ett klart ställningstagande till nästa inventering behövs. 5.1 Öppna jämförelser I öppna jämförelser (ÖJ) framkommer att två av tretton kommuner har en brukarinflytandesamordnare (Bisam). ÖJ visar också att det är få ur målgruppen som går vidare till någon form av arbete/sysselsättning och att det saknas rutiner för hur det arbetet ska gå till. Jönköpings län ligger under riket i stort procentuellt vad gäller metoder att hjälpa målgruppen till en mer normaliserad vardag. I ÖJ framkommer att sex kommuner av tretton inte har någon aktuell rutin för att erbjuda en SIP. Det finns samverkansdokument från 2014 mellan regionen (dåvarande landsting) och kommunerna som heter: Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad individuell plan (SIP). Kommunal utveckling har i projektform arbetat fram en rapport om Samordnad individuell planering; se Region Jönköpings län, FoUrum Social välfärd; Rapporter och publikationer. 6. Slutsats Det övergripande målet i inventeringen är uppnått; 13 kommuner och regionens 3 sjukvårdsområden har inventerat. En metod för kommande inventeringar har tagits fram. Metoden kommer att förvaltas av Kommunal utveckling, den kommer att diarieföras med allt det material som är relevant för kommande inventeringar. Det finns ett antal frågor som inte är klart besvarade och som kräver fortsatt diskussion. Var och på vem i respektive verksamheter ligger ansvaret för samordningen av er för personer med psykiska funktionshinder? Det finns ett stort arbete att gör med att implementera SIP ute i verksamheterna. Många individer bor i egen bostad, något som i kombination med det psykiska funktionshindret kan bidra till social isolering. Arbetet med uppsökande verksamhet och boendestöd kan utvecklas för att öka möjligheterna till aktiviteter och samhällsdeltagande. Då det är positivt att så många i målgruppen har ett ordinärt boende behöver stödet anpassas och utvecklas. 22

24 Inventeringen visar att på flera punkter har många individer er efter behov. Svaren ej känt och behov av fler/förändrade er sticker ut på några områden, så som: Utbildningsnivå, där man ser att 54,1% i målgruppen har avslutat gymnasial utbildning eller högre nivå som högst genomgången utbildning. Arbete och sysselsättning 49,1 % av målgruppen har inte haft något arbete eller sysselsättning under minst en månad det senaste året. Hälsoområdet visar att personalen skattar att det finns ett stort behov av er framför allt inom den kroppsliga hälsan. Resultatet är viktigt eftersom förbättringsarbete bygger på det vi vet om målgruppens behov. Fler av samhällets stöd funktioner bidrar, i värsta fall, till en stigmatisering av målgruppen, det behövs en modernisering av utbudet av er som gäller arbete, sysselsättning, hjälp att återuppta studier och stöd i det dagliga livet. Hälsoområdet visar att det finns ett utrymme för förbättrad samverkan mellan hemsjukvården i kommunerna och primärvården. Det är allmänt känt att ohälsan i målgruppen är stor, vilket försämrar livskvaliten och kan leda till att individer inom målgruppen avlider för tidigt. Informationsarbetet har visat sig vara den största utmaningen i projektet. Om det hade fungerat optimalt har det förmodligen varit fler inventerade och intervjuade individer, vilket gett projektet en större tillförlitlighet. 23

25 7. Referenser Nationell psykiatrisamordning, Ambition och ansvar. SOU 2006:100 Nationell psykiatrisamordning, Vad är psykiskt funktionshinder? Rapport 2006:5. Regeringskansliet, PRIO psykisk ohälsa-plan för riktade er inom området psykisk ohälsa Manolis Nymark, Lokal och nationell inventering av behov hos målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning integritetsaspekter. Regionförbundet Jönköpings län, FoUrum, Strategi för att förstärka brukarmedverkan i utvecklingsprojekt som bedrivs i kommunernas utvecklingspartnerskap. Socialstyrelsen, Att inventera behov. 24

26 Bilaga 1. Frågeformulär för inventering (Steg 1 - personal) Inventeringsformulär Behovet av er för personer med psykisk funktionsnedsättning Frågor om uppgiftslämnaren Namn: Befattning: Telefon: E-postadress: Var arbetar du? Privat verksamhet som har avtal med respektive huvudman inkluderas. Kommun Region Jönköpings län (f.d. Landstinget) I vilken kommun arbetar du? Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo I vilket sjukvårdsområde arbetar du? Höglandets sjukvårdsområde Jönköping sjukvårdsområde Värnamo sjukvårdsområde 25

27 I vilken myndighet/organisation arbetar du? Socialtjänst* Arbetsmarknadsenhet (AME)** Privat verksamhet - på uppdrag från kommunen Öppenvårdspsykiatri Slutenvårdspsykiatri Rättspsykiatri Primärvård (Vårdcentral) Beroendevård Privat verksamhet - på uppdrag av landstinget Försäkringskassa Arbetsförmedling Annan myndighet/organisation Om annan myndighet/organisation, ange vilken: *Med socialtjänst avses den verksamhet för målgruppen som regleras genom bestämmelser i SoL och LSS. Den är ofta indelad i individ- och familjeomsorg, ekonomiskt bistånd, verksamhet för missbrukare, vård och omsorg för äldre eller personer med funktionsnedsättning. **AME är oftast en fristående enhet utanför socialtjänsten som i samarbete med Arbetsförmedlingen arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 26

28 Del 1 - Frågor om identifierad person som tillhör målgruppen 1. Personens personnummer (ÅÅÅÅMMDD-XXXX) Personnumret krypteras direkt i systemet och kan aldrig hänvisas tillbaka till en enskild individ. 2. I vilken kommun är personen mantalsskriven? Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo 3. Personens kön Kvinna Man 4. Personens ålder år år år år år 80-27

29 5. I vilket land är personen född? I Sverige I annat nordiskt land I övriga Europa (utom Norden) Utanför Europa Ej känt Om annat födelseland än Sverige, ange vilket: 6. Har personen pågående er från din myndighet/organisation? Med avses en handling som är inriktad på (visst) resultat och inbegriper här vård- och behandlingser inom hälso- och sjukvården, en individuellt inriktad inom socialtjänsten osv. Även kommunens allmänt inriktade er inkluderas som t ex öppna verksamheter av olika slag utan biståndsbeslut. Ja Nej Ej känt 7. Är eller har personen under de senaste 12 månaderna haft kontakt med både socialtjänsten och psykiatrin? Med kontakt avses alla former av kontakter även om de inte leder fram till en, t.ex. rådgivning, deltar i öppen verksamhet m.m Ja Nej Ej känt 8. Är eller har personen under de senaste 12 månaderna haft kontakt med en vårdcentral? Ja Nej Ej känt 9. Har du under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Med samarbete avses här inte ensidig informationsöverföring utan ett samarbete som baseras på gemensamma träffar/möten (där den enskilde också deltar eller aktivt har givit sitt samtycke till samarbetet) för att komma överens om lämpliga er och följa upp dem, t ex vårdplaneringsmöten, trepartssamtal, rehabiliteringsmöten etc. Ja Nej Ej känt 28