RESULTAT AV INVENTERING I ÅTVIDABERGS KOMMUN AV PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR OCH DERAS LIVSSITUATION

Transkript

1 RESULTAT AV INVENTERING I ÅTVIDABERGS KOMMUN AV PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR OCH DERAS LIVSSITUATION Anette Carlback Februari 2011

2 Sida 2(22) Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...4 Metod...4 Målgrupp...4 Tillvägagångssätt...4 Bortfall...5 Resultat...6 Målgruppsbeskrivning...7 Social situation...8 Arbete/sysselsättning...9 Försörjning...10 Behov av stöd...11 Pågående insatser...12 Individuell plan/genomförandeplan...15 Samverkan...15 TILLÄGG Diskussion...16 Hur går vi vidare?...21 Referenser...22

3 Sida 3(22) Bakgrund Utgångspunkten för svensk handikappolitik är principen om alla människors lika värde och lika rätt. Staten, kommunerna och landstingen har tillsammans det grundläggande ansvaret för att personer som har funktionsnedsättning ska ha en god hälsa samt ekonomisk och social trygghet. I ansvaret ingår även att stärka den enskilde individens möjligheter till ett självständigt och oberoende liv. (Socialstyrelsen 2009) Även personer med psykiska funktionsnedsättningar ska stödjas till jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Åtvidabergs kommun bedriver socialpsykiatrisk verksamhet inom särskilt boende, boendestöd med träffpunkt samt sysselsättning. I och med psykiatrireformens genomförande 1995 fick kommunen ett tydligare ansvar för att skaffa sig kunskap om personer med psykisk funktionsnedsättning och deras behov. Kommunerna ska planera och samordna de insatser som målgruppen behöver. Socialstyrelsen konstaterar i sin lägesrapport från 2008 att det skett en stark utveckling av kommunernas insatser och att det finns ett utbud av boende och sysselsättning samtidigt som det skiljer sig mellan kommunerna. (Socialstyrelsen 2009) Åtvidabergs kommun har tidigare genomfört liknande kartläggningar 1995 och Den nationella kartläggning som gjordes av socialstyrelsen i samband med psykiatrireformens genomförande 1995 resulterad i 23 personer i Åtvidaberg som ansågs höra till målgruppen kom det in 135 enkäter vilket motsvarade 85 personer. Den inventeringen utfördes på liknande sätt som den vi nu genomfört. I rapporten används omväxlande begreppen undersökning och kartläggning med samma betydelse. Syfte Syftet med undersökningen är att kommunen ska skaffa sig en god kännedom kring livssituationen för gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras behov. Syftet med inventeringen är att få en uppfattning av hur många som ingår i gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar i Åtvidabergs kommun. För att kommunen ska kunna planera för insatser som tillgodoser de behov som målgruppen har är det av stor vikt att få kunskap om deras livssituation inom områden som socialt liv, boende och sysselsättning/arbete.

4 Sida 4(22) Mål Målet med inventeringen är att kommunen ska få en bättre kännedom om målgruppens storlek, sammansättning och behov för att bättre kunna möta upp mot dessa behov både på kort och på lång sikt. Metod Kartläggningen har utförts i enkätform. Enkäterna har fyllts i av handläggare/vårdgivare/ personal inom både kommun och landsting. Enkäterna har delats ut till de verksamheter inom både kommun och landsting som kan tänkas ha kontakt med personer ur målgruppen. Målgrupp Alla personer över 18 år eller äldre, som har en psykisk funktionsnedsättning. Definitionen av målgruppen kommer från Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning En person har en psykisk funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden (viktiga livsområden är exempelvis boende, sysselsättning och sociala relationer) Begränsningarna ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid (1år) Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. (psykossjukdomar, personlighetsstörningar eller allvarligare affektiv sjukdom är exempel på psykiska störningar som kan ge psykiska funktionsnedsättningar) Personer med neuropsykiatrisk störning såsom Aspergers syndrom eller ADHD ingår i målgruppen. I definitionen ingår även personer med psykisk störning som samtidigt har beroendeproblematik, demenssjukdom eller psykisk utvecklingsstörning. Utan denna samsjuklighet ingår inte dessa sjukdomstillstånd. I gruppen ingår inte personer med psykisk ohälsa som inte har behov av vård, stöd eller service i någon nämnvärd omfattning och där de sociala konsekvenserna är av obetydlig art. Tillvägagångssätt Inventeringen har genomförts under hösten Planeringsarbetet startade under vintern då erfarenheter från andra kommuner samlades in. Åtvidabergs kommun har deltagit i ett nätverk initierat av Socialstyrelsen med syfte att arbeta fram ett webbaserat inventeringsinstrument. Detta arbete har dragit ut på tiden och instrumentet är ännu inte färdigt. Vi deltog i en konferens på socialstyrelsen i mars 2010 där pågående arbete presenterades. Enkäten utformades under våren 2010 utifrån den kunskap vi inhämtat. Den 31 maj hölls ett informationsmöte till berörda verksamhetsansvariga inom både kommunen och landstinget då syftet med inventeringen presenterades. Vi gick igenom

5 Sida 5(22) hur inventeringen skulle gå till; vem som deltar, tidsplan, gav exempel på enkätfrågor samt gick igenom målgruppsbeskrivningen och svarade på frågor. Enkäterna delades ut i vid personliga besök i verksamheterna under september då berörd personal fick information om ifyllandet och chans att ställa frågor. Ifyllandet skulle ske i slutet av september, veckorna Sista svarsdatum var 1/10. Sammanställning och bearbetning av inlämnade uppgifter har genomförts av undertecknad. Bortfall Det är mycket svårt att bedöma bortfall i form av uteblivna enkäter vid den här typen av undersökningar. Då det är omöjligt att ha förkunskap om vilka/hur många personer som ingår i målgruppen är det svårt att ha en uppfattning om antalet enkäter som lämnats in från respektive enhet är rimligt. Det finns troligtvis fler personer som tillhör målgruppen men som av olika anledningar inte kommit med i undersökningen. Vid bearbetning och analys av det insamlade materialet är utgångspunkten att uppgiftslämnarna har uppfattat målgruppsbeskrivningen korrekt.

6 Sida 6(22) Resultat Resultatet redovisas med tabeller och kortfattade kommentarer för respektive enkätfråga. Eventuella felaktigheter i analysen av resultatet får undertecknad ta på sig ansvaret för. Det finns inga ambitioner om att resultatet ska var vetenskapligt korrekt. Det kom in 119 enkäter vilket motsvarar 90 unika individer. Åldern varierar mellan år fördelade på 48 % kvinnor och 52 % män. Medelåldern är 42,6 år. Tabellerna visar antal personer om inte annat anges. I de fall där det lämnats flera enkäter för samma person och uppgiftslämnarna angett olika alternativ har jag valt nej i de fall en svarat ja och den andre nej, och vet ej i de fall det alternativet angetts parallellt med ja/nej. Samma sak gäller för fråga unika individer fördelade efter ålder och kön Ålder Kvinnor Män Summa > Summa Kommentar: Könsfördelning i hela gruppen är 48 % kvinnor och 52 % män. Åldern varierar mellan år. Av 90 personer är 19 personer < 26 år dvs. 21 %. 10 personer i gruppen är > 66år dvs. 11 %. Uppgiftslämnare Åtvidabergs kommun 86 Primärvården 0 Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Åbg 14 Vuxenhabiliteringen 8 Neuropsykiatriska utredningsenheten (NPU)8 Personligt ombud 3 Summa 119

7 Sida 7(22) Uppgiftslämnare inom kommunen Individ- och familjeomsorgen (IFO) 37 Handikappenheten (Socialpsykiatri+LSS) 34 Särskilt boende (SäBo) 5 Handläggarenheten (Handl.) 4 Hemtjänst 3 Dagverksamheten + Östansol 2 Gymnasieskolan 1 Summa 86 Kommentar: 22 personer var kända hos 2 uppgiftslämnare. Samtliga av dem var kända inom kommunen plus någon landstingsverksamhet. 55 personer var enbart kända av kommunen 7 personer var enbart kända av psykiatrin (varav 4 enbart av NPU) 3 personer var enbart kända av LSS/Vuxenhab. Målgruppsbeskrivning Tot.antal i Asp/ADHD Beroende Demens Utv.störn ålders gruppen Åldersgrupp > Summa Andel av hela gruppen 22% 15% 4% 11% Kommentar: Samtliga ska ha en psykisk funktionsnedsättning i botten även om de inte tillhör någon av undergrupperna. En person kan ingå i flera diagnosgrupper. Men antalet personer i åldersgruppen är konstant. 48 personer av de 90 som ingår i inventeringen anses tillhöra en undergrupp dvs. 53 %. I gruppen år som består av 19 personer har 10 personer diagnosen Asperger/ADHD dvs. nästan 53 %. I åldersgruppen hade 6 av14 en beroendeproblematik dvs. nästan 43%.

8 Sida 8(22) Social situation Personen bor i Boendeform Eget boende utan stöd 43 Eget boende med stöd 17 Särskilt boende SOL 6 Särskilt boende LSS 7 HVB/behandlingshem 0 Annat; 17 Periodvis hos vänner 2 Familjehem 1 Hos föräldrar 9 Inneboende 1 Vet ej 4 Summa 90 Kommentar: Samtliga som bor i särskilt boende enligt SOL är > 56 år. Hur bor personen Bor ensam 60 Tillsammans med make/maka/sambo/partner 14 Tillsammans med föräldrar 10 Tillsammans med annan vuxen person 2 Vet ej 4 Summa 90 Personer som har barn Personer som har barn <18 år 24 varav hemmavarande 13 Vet ej 6 Personer som har barn >18 år 18 varav hemmaboende 1 Vet ej 12 Kommentar: Drygt 1/4 av personerna i inventeringen har barn under 18 år. 14 % av personerna lever tillsammans med barn under 18 år.

9 Sida 9(22) Språktillhörighet/flyktingbakgrund Personer med annan språktillhörighet än svenska 6 personer som har kommit till Sverige som flyktingar 2 Arbete/sysselsättning Vad har personen varit sysselsatt med under de senaste 6 månaderna? Sysselsättning Studier 6 Lönearbete 5 Arbetslös 16 Daglig verksamhet/sysselsättning 15 Annat; 19 Pensionär 10 Sjukskriven 3 Behandlingshem 2 Praktik 3 Saknar sysselsättning 30 Vet ej 4 Summa 95 Kommentar: Flera alternativ möjliga för samma person! T ex deltidsarbete i kombination med arbetslöshet. 30personer dvs. 30 % saknar sysselsättning då ålderspensionärerna räknats bort. I gruppen år saknar 6 personer sysselsättning.

10 Sida 10(22) Försörjning Varifrån får personen sin huvudsakliga inkomst? Inkomstkälla Studiemedel 2 Lön 6 Ålderspension 11 A-kassa /aktivitetsstöd 6 Ersättning från FK 36 (sjukpenning/sjukersättn./aktivitetsers.) Försörjningsstöd 30 Annat 4 Föräldrar/släkt 2 Bistånd mot återbetaln. 1 Omkostn. till fam.hem 1 Vet ej 6 Summa 101 Kommentar: Flera alternativ möjliga för samma person. Gruppen som har försörjningsstöd analyseras separat i ett tillägg efter övriga resultat.

11 Sida 11(22) Behov av stöd Behov av stöd i vardagliga aktivteter Klarar sig Viss hjälp/ Aktivitet helt själv klarar inte alls Vet ej Sköta pers.hygien Laga mat Handla mat Sköta sin medicin Städa/tvätta Köpa kläder Sköta sin ekonomi Ha fritidsaktiviteter utanför hemmet Klara sina dagliga rutiner Sköta sociala kontakter (familj, vänner) Röra sig utanför hemmet Resa med allmänna kommunikationer Ta kontakt med myndigheter Sköta arbete/skola Delta i organiserad sysselsättnings- 9 8 verksamhet 17 personer har insatsen. 13 personer enl SOL 4 enl LSS Kommentar: 57 personer behöver hjälp med att ta kontakt med myndigheter

12 Sida 12(22) och 48 personer behöver hjälp med att sköta sin ekonomi. 45 personer dvs. 50 % klarar inte sina dagliga rutiner själv. Endast 5 personer klarar arbete/skola självständigt medan uppgiftslämnarna inte vet hur 48 personer klarar dessa aktiviteter. 17 personer har daglig verksamhet/daglig sysselsättning. Stöd och hjälp i vardagen från andra än professionell personal Ja Nej Vet ej Stöd från anhörig (make/maka, barn eller förälder) Stöd från annan närstående (granne, vän) Kommentar: Nästan hälften av de 90 personer som ingår i inventeringen har anhörig som hjälper och stöder den psykiskt funktionshindrade i vardagen. Pågående insatser Insatser enligt Socialtjänstlagen (under senaste halvåret) Särskilt boende 6 Familjestöd 3 Boendestöd 17 Ek.bistånd/försörjn.stöd 33 Hemtjänst 4 Sysselsättning 13 Annat; 12 Behandlingsass. 5 Dagverksamhet 2 Råd & stöd 2 Familjehem 1 Behandlingshem 1 Kontaktperson 1 Summa: 88 En person kan ha flera insatser Kommentar: 65 personer fick insatser enligt SOL Av de 33 personer som har försörjningsstöd, var det 23 personer som inte fick någon annan insats. Eftersom försörjningsstöd var den allra vanligaste insatsen till målgruppen har den grupp som hade det som huvudinkomst analyserats extra i ett tillägg efter övriga resultat.

13 Sida 13(22) Insatser enligt LSS (under senaste halvåret) Råd & stöd 5 Daglig verksamhet 4 Personlig assistans 0 Kontaktperson 12 Bostad m särskild service 7 Annat; 1 Ledsagare 1 Summa: 29 En person kan ha flera insatser Kommentar: 21 personer fick insatser enligt LSS. Insatser enl. HSL (besvarat av flera än de som själva ger HSL-insaser) Öppenpsykiatrisk vård och behandling 26 Inskriven på sjukhus 5 Somatisk vård o behandling i öppenvård 8 Hjälp m medicinering 6 Samtalskontakt 13 Utredning 2 Annat; 4 Hab.insats 2 Barn/Ungdomshabilitering 1 Vård vid SäBo i annan kommun 1 Summa 64 En person kan ha flera insatser Kommentar: Det uppgavs att 42 personer fick insatser enligt HSL. Jag har valt att redovisa angivna insatser även då verksamheter som inte ger HSL-insatser angett att personen får dessa insatser. Detta för att bredda bilden av vilka insatser som ges till gruppen.

14 Sida 14(22) Övriga insatser Sluten psykiatrisk tvångsvård/lpt 1 Öppenpsykiatrisk tvångsvård enl. LPT 1 Rättspsykiatrisk slutenvård/lrv 0 Rättspsykiatrisk öppenvård enl. LRV 0 God man 19 (+1 ansökan) Färdtjänst 10 Hjälpmedel för att kompensera den psykiska 0 funktionsnedsättningen Tolk 2 Annat; 4 Personlig ombud 2 Hj.medel för fys. funkt. 1 Kriminalvård 1 Summa 37 Kommentar: Det var 27 personer som fick dessa insatser. Har personen beviljats insatser ifrån er som hon/han inte tar emot? Ja 18 Vet ej 10 Kommentar: Det förekommer i samtliga åldersgrupper att klienten tackat nej till beviljade insatser. Personen har följande behov av stöd för sin fysiska hälsa som ej är tillgodosedda. Hälsokontroll 10 Dietist 4 Tandvård 7 Annat; 2 Fysisk aktivitet 1 Rehabilitering 1 Summa 23 Kommentar: Man kan ha angett flera behov som ej tillgodoses för samma person. För 16 personer i undersökningen har man angett att det finns fysiska behov som inte tillgodoses.

15 Sida 15(22) Individuell plan/genomförandeplan Finns det aktuell skriftlig och individuell planering för de insatser som personen får? Ja 39 Nej, men planering pågår 11 Nej 30 Vet ej 10 Summa 90 Kommentar: I de fall där det lämnats flera enkäter för samma person och uppgiftslämnarna angett olika alternativ har jag valt det sämsta alternativet dvs. nej. Samverkan Är insatserna planerade i samverkan med andra huvudmän? Ja 20 Nej 65 Vet ej 5 Summa 90 Kommentar: Av de 65 personer där svarande tjänsteman angett att insatserna inte är planerade i samverkan med annan huvudman hade 21 personer fler än en svarsenkät. TILLÄGG 1 Extra analys av de 30 personer som uppgetts ha försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst senaste 6 månaderna Ålder och kön: Gruppen består av 30 personer mellan år. 10 kvinnor och 20 män. Målgrupp/underdiagnos: Det förekommer personer med ADHD/Asperger, beroendeproblematik och utvecklingsstörning i gruppen. Boendesituation: 20 personer bor ensamma, 10 personer bor med partner, förälder eller annan vuxen person. Barn: 12 personer har barn < 18 år och 7 personer bor tillsammans med minderåriga barn. Sysselsättning: 12 personer saknar sysselsättning, 7 är arbetslösa, 4 personer är arbetslösa och saknar sysselsättning. (Alla arbetslösa har inte angetts att

16 Sida 16(22) sakna sysselsättning; totalt är det 11 personer som angetts som arbetslösa) Resterande 7 personer har angetts vara kombinerat arbetslösa samt ha deltidsjobb, ha praktik/daglig sysselsättning, studera eller vara sjukskrivna. Huvudsaklig inkomst: 20 personer har enbart försörjningsstöd, övriga har lön eller ersättning från FK utöver försörjningsstödet. LSS-insatser: inga 8 personer fick även andra SOL-insatser: i form av familjestöd, boendestöd, behandlingsass., sysselsättning samt råd&stöd. 5 personer får även HSL-insatser. 8 personer har tackat nej till erbjudna insatser. För 11 personer har det angetts att insatserna är planerade i samverkan med andra huvudmän, men endast en av dessa personer är känd hos annan uppgiftslämnare än IFO. Diskussion Syftet med inventeringen är att få en uppfattning av hur många som ingår i gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar i Åtvidabergs kommun. För att kommunen ska kunna planera för insatser som tillgodoser de behov som målgruppen har är det av stor vikt att få kunskap om deras livssituation inom områden som socialt liv, boende och sysselsättning/arbete. Vi har valt att göra kartläggningen med hjälp av en enkät som vi själva utformat efter de erfarenheter vi skaffat oss från tidigare undersökningar. Man hade kunnat komplettera inventeringen med en brukarundersökning vilket vi valde att inte göra denna gång Vi valde även denna gång att inte ta hjälp av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt valde bort företagshälsovården. Vid analys av resultatet har vi funderat över om det finns bättre sätt att skaffa sig kännedom om gruppen. Vi ser fram emot det framtida webinstrument som ska distribueras via Socialstyrelsen som vi tror ska förenkla inventeringsarbetet samt ge en möjlighet att jämföra det egna resultatet med andra kommuner. Tyvärr nådde vi inte heller denna gång alla verksamheter inom landstinget vilket gör att det svårt att få en helhetsbild av målgruppen. Psykiatriska kliniken inklusive Neuropsykiatriska utredningsenheten samt Vuxenhabiliteringen deltog. Primärvården rapporterade inga personer. På några enheter som deltagit i undersökningen har bara en yrkeskategori varit delaktig i enkätifyllandet medan det med säkerhet finns personer som tillhör målgruppen som har kontakt med andra yrkesgrupper som inte deltagit i undersökningen. Det krävdes en del påminnelser innan samtliga enheter lämnat in sina enkäter. Den utsatta svarstiden var satt till 1/10 men förlängdes till den 12/11 innan alla enheter hade lämnat sina enkäter.

17 Sida 17(22) Då det är omöjligt att ha förkunskap om vilka/hur många personer som ingår i målgruppen är det svårt att ha en uppfattning om antalet enkäter som lämnats in från respektive enhet är rimligt. En fråga som funnits med sedan förra inventeringen är om rätt personer är kartlagda. Risken är lika stor att vi fått in för många personer som att vi missat några. En felkälla kan vara hur den enskilde uppgiftslämnaren tolkat målgruppsbeskrivningen. I informationen som gick ut tillsammans med enkäterna försökte vi vara tydliga med vem som skulle ingå i målgruppen samt vilka som inte skulle ingå. Det har sedan varit upp till varje enskild uppgiftslämnare att tolka detta, men vid analys har vi utgått från att man uppfattat målgruppen rätt. Inga enkäter har sorterats bort. Man kan fundera på om det finns tillräcklig psykiatrisk kompetens hos dem som besvarat enkäten samt vilken kännedom de har om varje klients funktionsnedsättning och dess konsekvenser i konkreta situationer så som de efterfrågades i enkäten års inventering gav ett resultat på 90 personer som tillhör målgruppen. Åtvidabergs kommun bedriver idag socialpsykiatrisk verksamhet i form av boende med särskild service för vuxna, boendestöd med träffpunkt samt sysselsättning. Handikappenheten lämnade in många enkäter (34st). IFO hade också ett stort antal personer att rapportera (37st), och de jobbar med en bred målgrupp. Totalt kom det in 86 enkäter från kommunala verksamheter. Vid analys av inkomna enkäter kan man undra om det inte borde finnas fler än 3 personer ur målgruppen som får stöd och service från hemtjänsten. Under senare år har det förts diskussioner inom kommunens Vård- och omsorgsförvaltning om behov av specialkompetens hos personal inom hemtjänst och SäBo kring bemötande samt behov av särkskilda boendeformer för äldre personer med psykiska funktionsnedsättningar. Men med tanke på resultatet av vår inventering ställer jag mig tveksam till att detta behov i dagsläget då endast 3 personer ur målgruppen rapporterades från hemtjänst och 5 från särkskilt boende. Psykisk ohälsa är varken ålders- eller könsfråga i Åtvidaberg. Personerna varierar i ålder mellan 18 och 84 år. Men i vår undersökning visar det sig att var femte av målgruppens 90 personer är under 26 år. Endast 11 % är över 66 år. Under senare år har det satsats mycket på neuropsykiatriska utredningar och det visar sig i vår undersökning att alltfler har fått neuropsykiatriska diagnoser. I hela gruppen var det 20 personer dvs. 22 % som hade diagnosen Aspergers syndrom eller ADHD. Hälften av dem är under 26 år. En fråga inför framtiden är hur väl kommunens nuvarande boendestöd och sysselsättningsalternativ kan möta upp mot deras önskemål och behov.

18 Sida 18(22) Ungefär hälften av personerna med psykisk funktionsnedsättning i Åtvidaberg bor i eget boende utan stöd. 13 pers bor i särskilt boende (6 personer har SoL-beslut och 7 personer har LSS-beslut) och dessa måste anses få det stöd de behöver inom ramen för den insatsen. 60 personer dvs. ca 2/3 bor ensamma. Inför framtiden kan det vara av värde att notera att 10 personer i undersökningen bor tillsammans med föräldrar och det kan knappast vara en långsiktig lösning. Några av dessa kan vara i behov av boendestöd eller ett boende med särskild service för vuxna då de flyttar hemifrån. Kartläggningen visar att 30 personer saknar sysselsättning (var 3:e person!). I gruppen år saknar 6 personer sysselsättning vilket inte är sämre än resultatet för hela gruppen, men det pekar på ett framtida behov av stöd. Det kan antingen handla om stöd eller träning för att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden eller hjälp till en meningsfull sysselsättning på annat sätt. Alltfler undersökningar visar på vikten av sysselsättning och vikten av att ingå i ett socialt sammanhang för att må bra trots en psykisk funktionsnedsättning. Enligt SoL ska socialnämnden medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning trots psykiska svårigheter vilket medför att kommunen bör bedriva ett uppsökande arbete för att fånga upp de personer som i dagsläget står utanför arbetsmarknaden och saknar sysselsättning. 30 personer har försörjningsstöd som huvudsaklig inkomst vilket motsvarar 30 % av gruppen. Det låter som en väldigt hög siffra, men enligt Socialstyrelsens lägesrapport får 23 % av gruppen med personer som själva anger att de har psykisk funktionsnedsättning ekonomiskt bistånd. Enligt lägesrapporten har personer med funktionsnedsättning arbete i lägre grad än den övriga befolkningen. På gruppnivå har personer med psykisk funktionsnedsättning i lägst grad arbete och också sämst ekonomisk situation. (Socialstyrelsen 2009) Med detta i åtanke verkar inte vårt resultat orimligt. Vid vår förra inventering 2006 var det 35 personer av 85 som helt eller delvis var beroende av ekonomiskt bistånd och resultatet väckte livlig debatt eftersom man misstänkte att det tydde på att det egentligen inte var personer som hörde till målgruppen. Men idag då vi har lite mer rikstäckande statistik att jämföra med verkar inte heller det resultatet orimligt. Den specialanalys som gjordes av denna grupp visar att denna undergrupp är i sort sett lika mångfacetterad som målgruppen i stort. Det som väcker en förundran är att de får så få andra insatser förutom det ekonomiska biståndet. 23 personer hade ekonomiskt bistånd som enda insats vilket väcker tankar kring om de inte borde erbjudas mer stöd i vardagen eftersom denna funktionsnedsättning brukar ge konsekvenser inom fler livsområden än den ekonomiska. Har de fått erbjudande, men tackat nej? Hur ser det uppsökande arbetet ut? En fråga är om den höga andel som är beroende av ekonomiskt bistånd beror på förändringar i andra myndigheters regelsystem. Det ekonomiska biståndet enligt SoL är det sista alternativet då behovet inte kan tillgodoses på annat

19 Sida 19(22) sätt. Här är det viktigt med samverkan mellan kommunen och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen så att den enskilde får rätt ersättning från samhället. I väldigt många fall saknade den som svarade på enkäterna kännedom om hur personen klarade av vardagens aktiviteter. Samtidigt är detta aktiviteter som vi alla är beroende av för att livet ska fungera kring oss. Till följd av det stora antalet personer där den svarande saknade kunskap om funktionsnivån är det svårt att dra några slutsatser kring vilka livsområden som denna grupp behöver mest hjälp. För att få reda på vilka behov gruppen verkligen har kan en brukarenkät genomföras, vilket vi valde bort denna gång. Viktigt att tänka på är att det alltid behövs en individuell bedömning för att varje person ska få rätt insatser, och det är alltid personen själv som bör ansöka om hjälpen. Det är inte alltid den enskilde och personal eller anhöriga har samma uppfattning om behovet av stöd. Ibland kan det behövas ett långt motivationsarbete från anhörig eller handläggare innan vissa personer kan tänka sig att ta emot stöd i vardagen. Målet bör vara att varje individ ska kunna hantera sina vardagliga aktiviteter på ett sätt som är tillfredsställande både för honom och för omgivningen. 14 personer bor tillsammans med make/maka/sambo eller partner och 10 personer bor tillsammans med föräldrar. 13 pers bor tillsammans med minderåriga barn. En viktig fråga för alla som kommer i kontakt med personer med psykiska funktionsnedsättningar är att uppmärksamma de anhöriga runt omkring. Vilka behov av stöd har de? Enligt bl.a. Margareta Östman som forskat på Familj och psykisk sjukdom är det vanligt att barn till personer som vårdas för depression upplever rädsla, skuld, ensamhet, tar på sig ansvar för föräldern och upplever att de saknar vuxenstöd. Erbjuds barn till personer med psykiska funktionsnedsättningar i Åtvidaberg ett tillräckligt stöd? 41 pers (45 % av gruppen) får stöd av anhörig och 15 pers från annan närstående. Dessa anhöriga/familjemedlemmar utför i många fall ett betydande omvårdnadsarbete och det är svårt att ha en uppfattning om vilket stödbehov de kan ha i den rollen. Inför framtiden kan det eventuellt finnas behov av utveckling av kommunens anhörigstöd även till denna grupp. Den vanligaste insatsen enligt SoL förutom ekonomiskt bistånd var boendestöd. Detta stöd är behovsprövat och kostnadsfritt. Det handlar om hjälp till självhjälp med målet att den enskilde ska klara sig på egen hand så småningom. För närvarande ges detta stöd under dagtid, kvällstid och/eller helger. Under senare tid har behov av boendestöd ökat i Åtvidaberg. En tanke att ta med inför framtida utveckling är om det finns behov av speciella personalgrupper för att möta behoven hos den växande gruppen av unga personer med en kombination av lindrig utvecklingsstörning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vilken personalkompetens behövs för att möta dessa personers behov av stöd i vardagen där målet är att öka individens självständighet? En ny grupp som kommunen samarbetar med landstinget kring är personer som får öppen rättspsykiatrisk vård eller öppen

20 Sida 20(22) psykiatrisk tvångsvård. På vilket sätt kan kommunen möta upp mot dessa personers behov av tydliga ramar och struktur? Enligt inventeringen ges det 29 LSS-insatser fördelat på 21 personer. Endast personer med autism/autismsliknande tillstånd (som Aspergers syndrom) eller utvecklingsstörning ger rätt till samtliga LSS-insatser och de flesta inom målgruppen får sitt stöd utifrån SoL. Det är svårt att bedöma sjukvårdens insatser till målgruppen eftersom det var så få av de svarande enheterna som själva ger sådana insatser. Jag har ändå valt att redovisa dessa insatser eftersom det visar att dessa personer faktiskt har fler vårdkontakter än de enheter som deltog i inventeringen. Man har angett att 26 pers får öppenpsykiatrisk vård och behandling medan den det endast kom in 14 enkäter från Psykiatriska Öppenvårdsmottagningen i Åtvidaberg samt 8 från NPU-enheten. Dessa skiftande siffror kan bero på att man uppfattat målgruppsbeskrivningen olika beroende på psykiatrisk kompetens och olika god kännedom om personens funktionsnivå i vardagen. I hela gruppen på 90 personer varav flera med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriskt funktionshinder är det ingen som har något hjälpmedel för att kompensera den psykiska funktionsnedsättningen. Under de senaste åren har det har satsats stora resurser på att sprida kunskap om tekniska hjälpmedel som kan kompensera för de psykiska funktionsnedsättningarna och underlätta vardagen för personer med dessa svårigheter. Det verkar lite märkligt att dessa möjligheter inte kommit målgruppen i Åtvidaberg till del. En förklaring till nollresultatet kan vara det låga deltagande från landstinget som ordinerar dessa hjälpmedel. Då det framkom i inventeringen att det var kring ekonomi och dagliga rutiner som målgruppen hade stort behov av hjälp är det tänkbart att tekniska hjälpmedel skulle kunna kompensera för dessa svårigheter. 18 personer har tackat nej till erbjudna insatser. Ingen åldergrupp utmärker sig i denna fråga. För 16 personer har det angetts att de har fysiska behov som inte är tillgodosedda. För några individer har flera behov angetts. Det vanligast önskemålet var hälsokontroll. Enligt inventeringen finns det skriftlig och individuell planering endast för 39 personer (43%). Det innebär att detta saknas för nästan två av tre personer. Men resultatet kan verka sämre än vad verkligheten är eftersom det fanns personer med enkäter från flera håll och där man svarat olika. I dessa fall har jag valt det sämsta alternativet. Kan det vara så att planen finns hos den ena vårdgivaren men inte hos den andra? För 65 personer av de 90 som ingick i kartläggningen svarade man att insatserna inte var planerade i samverkan. För dessa var det 21 individer som hade enkätsvar från flera enheter! Kan det vara så att insatserna som ges är så tydliga och avgränsade att det saknas behov av samverkan? En annan tänkvärd aspekt är vad man menar med samverkan och hur väl den fungerar om den inte är skriftlig?

21 Sida 21(22) Hur går vi vidare? Åtvidabergs kommun har ännu en gång skaffat sig en bild av gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det är dock mycket viktigt att komma ihåg att denna bild är färskvara och var aktuell i oktober Behoven hos dessa personer varierar ofta över tid och nya personer kan tillkomma. Det går aldrig att möta individuella behov utifrån statistiska uppgifter på gruppnivå utan varje person måste mötas utifrån sina behov och önskemål. De insatser som ges måste planeras på ett flexibelt sätt och utvärderas utifrån målet att personerna ska få stöd att utveckla en livsstil som främjar både hälsa och delaktighet i samhällslivet. Inom allt arbete som utförs i form av stöd till denna målgrupp är det viktigt att ge möjligheter till utveckling och att stötta personerna på deras väg mot återhämtning. Resultatet väcker en del frågor inför framtiden. Vilka boendealternativ kan behövas i framtiden? Steget mellan bostad med särskild service och att enbart ha boendestöd kan tyckas alltför långt. Det kanske saknas några länkar i boendekedjan i Åtvidaberg? Hur ska kommunen möta upp behovet av sysselsättning för de personer som inte är aktuella på den ordinarie arbetsmarknaden? Även där är steget långt mellan de sysselsättningsalternativ som finns idag och den öppna arbetsmarknaden. Många personer kan ha en god arbetsförmåga om miljön anpassas efter vars och ens förutsättningar. Vi bör kunna erbjuda utvecklingsmöjligheter för brukarna i våra verksamheter genom att ge möjlighet att gå vidare mellan olika verksamheter för att motverka stigmatisering. Nästa steg för att möjliggöra utveckling av kommunens stöd kan vara att göra en brukarundersökning för att ta reda på vilka behov brukarna själva upplever att de har samt hur de uppfattar insatserna som de får. Ännu en viktig fråga inför framtiden är hur brukarinflytandet kan utvecklas i de verksamheter som vänder sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar i Åtvidaberg och den frågan kan vi inte lösa på enbart tjänstemanna- eller politikernivå utan där måste vi ta hjälp av huvudpersonerna det vill säga brukarna själva!

22 Sida 22(22) Referenser Socialstyrelsen: Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, lägesrapport Publiceringsår: 2009 Artikelnummer: ISBN: Finns att ladda ner på nätet: Statens offentliga utredningar: Vad är psykiskt funktionshinder? Nationell psykiatrisamordning ger sin definition av begreppet psykiskt funktionshinder Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning %20nat%20ps.pdf Östman, Margareta: Familj och psykisk sjukdom. Föredrag på CEPI-konferens i Malmö 17-18/