Vår handläggare Datum Version 3.0 Anita Johansson, Slutrapport

Transkript

1 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Slutrapport Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i västra länsdelen i Sörmland ett samverkansprojekt mellan kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker och Landstinget Sörmland VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan Telefon: KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer -4 vard.omsorg@katrineholm.se

2 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Ändringshistorik/Revisioner Version Datum Orsak Utfärdare Förslag projektdirektiv Godkännande av Arbetsgrupp Västra Psykiatri (AVP) Anita Johansson Projektdirektiv Förtydligande i Målbeskrivning Anita Johansson/ Underskrifter AVP Projektdirektiv Ändring i Projektdirektiv, Omfattning; Primärvårdens deltagande Anita Johansson/ Underskrifter AVP Projektbeskrivning Anita Johansson Projektbeskrivning. 9-- Förlängd datainsamlingstid till --5 Projektbeskrivning. -- Genomförande av analysserier den -- och -4- Förlängning av projekttiden till -5-5 för redovisning av slutresultat AVP, Per Enarsson Anita Johansson Projektarbetsgrupp Per Enarsson Slutrapport version. -6- Rapporten färdigskriven Anita Johansson Slutrapport version Genomgång och godkännande av slutrapporten Arbetsgrupp Västra Psykiatri (AVP) Slutrapport Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning --4 Slutrapport, version. Arbetsgrupp Västra Psykiatri (AVP)

3 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Innehållsförteckning ÄNDRINGSHISTORIK/REVISIONER.... SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Syfte Mål Slutsatser Slutsatser om processen runt inventeringen Slutsatser i inventeringen INLEDNING Tidigare inventeringar... 6 INVENTERINGENS GENOMFÖRANDE Målgrupp Mätinstrument Datainsamlingen RESULTAT PERSONALENKÄTERNA Nationella uppgifter för målgruppens storlek Antalet identifierade individer i västra länsdelen... 9 Tabell : Antalet individer per kommun och andel av befolkningen per invånare Felkällor Sociala och demografiska uppgifter Undersökningsgruppen Antal individer efter kön och ålder Barn under 8 år till personer med psykisk funktionsnedsättning Nuvarande arbetssituation Inkomstkälla Pågående stödinsatser och behov av insatser per kommun Missbruk eller beroende av alkohol eller droger SJÄLVSKATTNINGSFORMULÄREN Sammanställning av självskattningsformulär Insatser som brukarna saknar mest och är mest missnöjda med Insatser med mest nöjda brukare (minst missnöjda) Redovisning av självskattningsformulären i tabellform BILAGA...

4 Sida 4 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Sammanfattning och slutsatser Under 9 genomfördes en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning, 8 år och äldre, i västra länsdelen i Sörmland som ett samverkansprojekt mellan de tre kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker och Landstinget i Sörmland. Uppdragsgivare har varit den kommun- och landstingsgemensamma Arbetsgrupp Västra Psykiatri (AVP). Projektet har finansierats med kvarvarande Miltonmedel. Datainsamlingen gjordes under perioden 9-- till --5. Under våren genomfördes två analysserier med projektorganisationens arbetsgrupp, med representanter från de deltagande samverkansparterna, i syfte att skapa en fördjupad förståelse för resultatet. I inventeringen identifierades 9 personer med psykisk funktionsnedsättning i västra länsdelen; 47 personer i Katrineholms kommun, 6 personer i Flens kommun och 7 personer i Vingåkers kommun. Dessa personers sociala bakgrund och funktionsnivå har inventerats likaså pågående stödinsatser och behov av insatser på 4 olika områden; psykiatrisk vård- och behandling, psykiatrisk eller neuropsykiatrisk utredning, behandling för beroende eller missbruksproblem, somatisk vård/behandling/utredning, insatser för habilitering och/eller habilitering, arbetslivsinriktad rehabilitering, tandvård, extern vård, särskild boendeform eller bostad med särskild service, annat anpassat boende, hemtjänst, boendestöd, färdtjänst, råd och stöd, kontaktperson, ledsagare, personlig assistent, försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd, förmedling av egna medel via socialtjänsten, förvaltare, god man, personligt ombud, meningsfull sysselsättning eller daglig verksamhet och hjälpmedel. Materialet från inventeringen är sammanställt i denna slutrapport. Tanken är att resultatet kan användas som ett planeringsunderlag för styrning och resursfördelning. Återkommande inventeringar bör göras ca vart fjärde år för att följa upp och få en aktuell bild av målgruppen och därigenom ett uppdaterat planeringsunderlag.. Syfte Syftet med inventeringen har varit att ge kommunerna och landstinget ett underlag för planering av stöd och insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning samt göra hjälpen och stödet tillgängligt för dem i målgruppen som själva inte söker hjälp. Inventeringen förväntas ge svar på följande; Antalet personer tillhörande målgruppen Ålders- och könsfördelning Målgruppens levnadsförhållande och funktionsnivå Pågående insatser och behov av insatser

5 Sida 5 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Mål Huvudmålet har varit att de tre kommunerna i KFV-regionen och landstinget Sörmland ska göra en gemensam behovsinventering och kartläggning av personer med psykisk funktionsnedsättning inom det geografiska området. Resultatet av inventeringen kan användas till hur huvudmännen väljer att fördela sina resurser samt att utveckla samverkansformer.. Slutsatser.. Slutsatser om processen runt inventeringen En lärdom som får dras för framtida inventeringar för materialets användbarhet är hur processen om och runt inventeringen har gått till. Det är av stor vikt att förankra arbetet på rätt ledningsnivå för att säkerställa att relevanta organisationer deltar i inventeringen. Primärvården hade redan i ett tidigt skede aviserat att de inte skulle delta p.g.a. en omorganisation i samband med införandet av vägval. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) avsade sig deltagandet med motiveringen att det inte fanns några individer i den åldersgruppen det aktuella året. Individ- och familjeomsorgen i Katrineholm och i Vingåker deltog men har inte lämnat in några enkätsvar. Följden av det uteblivna deltagandet har blivit att det förmodligen saknas personer i underlaget och att siffrorna är för låga för vissa grupper som exempelvis yngre mellan 8-4 år i Katrineholm och Vingåker... Slutsatser i inventeringen Färre personer än förväntat enligt nationell statistik i Katrineholm och Vingåker. Fler personer, framför allt personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar än förväntat i Flen, enligt nationell statistik. Gruppen personer med neuropsykiatriska funktionshinder har andra svårigheter och behov än den traditionella psykosgruppen. Stora behov inom vissa områden, insatser som saknas mest; o Sysselsättning/daglig verksamhet (anser 45 % av personalen, 5 % av brukarna) o Re/habilitering (anser % av personalen, 5 % av brukarna) o Psykiatrisk vård och behandling (anser 8 % av personalen, % av brukarna) o Kontaktperson (anser 4 % av personalen, % av brukarna) o Boendestöd (anser 4 % av personalen, 4 % av brukarna) o Arbetslivsinriktad rehabilitering (anser % av personalen, % av brukarna) o Tandvård (anser % av personalen, % av brukarna) Många brukare, 64 % totalt, anser sig få sina behov tillgodosedda för psykiatrisk vård och behandling oavsett avståndet till slutenvården.

6 Sida 6 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Ett stort antal barn yngre än 8 år till personer med psykisk funktionsnedsättning, sammanlagt barn; barn i Katrineholm, 7 barn i Flen och 5 barn i Vingåker. Många Vet ej svar från personalen vilket ger en bild av dålig kännedom i brukarnas levnadsförhållanden. Relativt låg svarsfrekvens när det gäller självskattning, 9 % (99 av 9), vilket bevittnar om själva funktionshindret. Siffran är dock betydligt högre än i södra länsdelen där % (ca av 746) svarade.. Inledning Socialstyrelsen och Länsstyrelserna genomförde under -4 en nationell tillsyn av kommunernas insatser till personer med psykiska funktionshinder. Tillsynen visade bl.a. tydliga brister i kommunernas inventerande verksamhet. En utveckling behövde ske för att kunna garantera att personer med psykiska funktionshinder i behov av insatser också nås av dessa, men också för att förbättra kommunernas underlag vid uppbyggnaden och utvecklingen av sin verksamhet. Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) förutsätter en god kännedom om målgruppen och dess behov. Ett av de viktigaste verktygen att få denna kunskap, att kunna planera verksamheten och kunna avsätta nödvändiga resurser, är att genomföra återkommande inventeringar. Inventeringarna bör göras återkommande för att uppdatera bilden av målgruppen och planeringsunderlaget. Sedan den januari är landsting och kommuner skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt regeringens proposition 8/9:9, Vissa psykiatrifrågor m.m. I Ambition och ansvar av Nationell psykiatrisamordning, SOU 6:, lyfts ett antal områden upp som viktiga för gemensamma överenskommelser för att få en verklig betydelse. Förutom dessa områden utgör lokala och regionala behov förutsättningar för överenskommelserna. Överenskommelserna på lokal nivå kan bl.a. grunda sig på landstingets och kommunens gemensamt gjorda inventeringar.. Tidigare inventeringar Tidigare inventeringar som är gjorda i länsdelen är Utvärdering av psykiatrireformens genomförande i Sörmland - kommunerna och landstinget i samverkan (998). Utvärderingen gjordes på uppdrag av Klep-gruppen, ett politiskt samrådsorgan mellan länets kommuner och landstinget. Inventeringsdelen av utvärderingen, som genomfördes mars-april 997, visade på att det i västra länsdelen i Sörmland fanns 9 personer tillhörande målgruppen (4 i Katrineholm, 58 i Flen och 8 i Vingåker). Kommunerna, landstingspsykiatrin, primärvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen deltog i inventeringen. Det hade varit svårt att få fram uppgifter från försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Primär-

7 Sida 7 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, vården stod för ca sex procent av insatserna i länet med stor variation mellan länsdelarna. Svårigheter fanns både nationellt och lokalt att avgränsa målgruppen som kom att motsvara ca,4 % i Katrineholm,, % i Flen och, % Vingåker av det dåvarande befolkningsunderlaget. Inventeringens genomförande. Målgrupp Aktuella för inventeringen var personer med psykisk funktionsnedsättning, födda 99 eller tidigare. Som utgångspunkt användes definitionen som presenterades av Nationell psykiatrisamordning under 6: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Grundprincipen enligt Nationell psykiatrisamordning är att alla tillstånd som diagnostiserats, eller som kan diagnostiseras, som psykisk sjukdom eller störning kan ingå. Erfarenheterna visar att målgruppen domineras av personer med någon form av psykossjukdom, personlighetsstörning eller något allvarligt förstämningssyndrom. Även följande personer kan ingå enligt definitionen: Personer med neuropsykiatriska tillstånd under förutsättning att de är välfungerande och inte har en utvecklingsstörning Personer med samsjuklighet av missbruk/beroende och psykisk störning. Personer med följande tillstånd räknas inte in i målgruppen och berördes således inte av inventeringen: Missbruk/beroende av alkohol eller andra droger utan samtidig annan psykisk störning, Psykisk utvecklingsstörning utan samtidig annan psykisk störning, Psykiatriska sjukdomstillstånd av kortvarig och övergående natur, Demenssjukdomarna utan samtidig annan psykisk störning.. Mätinstrument I inventeringen användes två frågeformulär. Ett personalformulär och ett självskattningsformulär. De flesta av enkätfrågorna kommer från enkätformulären NSSQ (Needs of Support and Service Questionnaire) utarbetade av Med. Dr. och forskaren Lennart Jansson. Frågorna har varit samma och därmed jämförbara i de båda formulären, varför enbart personalformuläret redovisas som bilaga. Frågorna kan delas in i följande frågeområden:

8 Sida 8 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Sociala och demografiska uppgifter Personens funktionsnivå Pågående stödinsatser och behov av insatser. Datainsamlingen Den metod som använts i inventeringen är av samma typ som har använts tidigare i inventeringar i t.ex. Hallands län, Uppsala samt i södra länsdelen i Sörmland. Metoden kan beskrivas som en teknik där personal inom berörda organisationer och verksamheter identifierar och lämnar uppgifter om individerna. Personal som i sitt dagliga arbete möter personer med psykisk ohälsa/sjukdom gör en bedömning utifrån sin professionella roll, kännedom och erfarenhet om personens tillhörighet i målgruppen. Mottagare av personalformulären har varit handläggare/behandlare inom de tre kommunernas socialtjänst (individ- och familjeomsorg och handikappomsorg). Inom landstinget har mottagare varit vuxenpsykiatrin och Neuropsykiatriskt Centrum. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och primärvården har tillfrågats men har avsagt sig sitt deltagande. Efter rekommendationer från bl.a. Socialstyrelsen har varken arbetsförmedlingen eller försäkringskassan blivit tillfrågade. Självskattningsformulären delades ut till brukarna dels via brukar- och anhörigföreningar (RSMH, IFSAP, Föreningen Autism), dels via handläggare, personal och behandlare inom kommunernas och landstingets verksamheter och dels via personliga ombud. Datainsamlingen gjordes under perioden 9-- till --5. De ifyllda enkäterna skickades till landstinget Sörmlands FoU-enhet som levererade materialet vidare till firma TM-gruppen i Falun för kodning av enkäterna till datafiler. Under februari påbörjades bearbetningen av materialet tillsammans med statistikern och epidemiologen på FoU-enheten. Det framtagna resultatet bearbetades vidare under våren i två analysserier, med representanter från projektarbetsgrupp. 4 Resultat personalenkäterna 4. Nationella uppgifter för målgruppens storlek Socialstyrelsens uppskattning enligt Folkhälsorapport 5 är att,7 % - % (4-46 ) av den vuxna befolkningen (8 år och äldre) ha en psykisk funktionsnedsättning som föranleder kontakt med socialtjänsten eller psykiatri. Enligt rapporten är det många personer som för - år sedan fick psykiatriskt tunga diagnoser, ex. schizofreni, som egentligen kan ha haft en neuropsykiatrisk störning. Enligt Folkhälsorapporten 9 ändrar inte de allvarligaste sjukdomarna ex psykoser nämnvärt sin andel av befolkningen över tid.

9 Sida 9 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Enligt Miltons slutbetänkande, 6, tillhör,6 % (4-46 ) av den vuxna befolkningen målgruppen enligt inventeringar gjorda 999. Sannolikheten enligt Milton är en avsevärd underskattning av vissa grupper som personer över 65 år, personer med missbruksproblem i kombination med psykisk sjukdom samt personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Enligt Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, Socialstyrelsen,, är antalet nyinsjuknade i schizofreni under sin livstid är ca,8 % ca 7, varav 4 är i behov av samhällets insatser. Diskussioner har förts i analysgruppen huruvida det förväntade antalet individer som är framräknat som en viss procentsats (,7 %) av befolkningen stämmer mot det identifierade antalet individer som ser så olika ut i kommunerna. Analysgruppen har kommit fram till att antalet identifierade individer i Flen är mer överensstämmande med det nationella underlaget än i de övriga kommunerna. 4. Antalet identifierade individer i västra länsdelen Tabell : Antalet individer per kommun och andel av befolkningen per invånare. Kommun Förväntat antal (,7 % av 8 år och äldre) 9-- Antal identifierade Antal per invånare 8 år och äldre Katrineholm ,8 Flen 9 6,7 Vingåker 49 7,8 Totalt 8 9 7,5 Antal dubbelregistrerade borttagna: 58 (55+) Sammanlagt har det kommit in 97 ifyllda personalformulär. 58 individer fanns med mer än en gång, 55 personer två gånger och personer tre gånger. När dubbletterna är borträknade återstår 9 individer som är identifierade. I sammanställningen har man tagit med de svar som angav det största behovet hos individen. Gällande boende och sociala frågor har man utgått ifrån att socialtjänsten hade största kännedomen och vid medicinska frågor att landstinget visste mest. Hur många individer psykiatrin och kommunerna har lämnat uppgifter om varierar men öppenvårdspsykiatrin i Flen har lämnat fler svar jämfört med öppenvården i Katrineholm och Vingåker. I kommunerna har svarsfrekvensen varit olika från verksamhets- och myndighetssida. Från Flens kommun har det kommit flest svar från myndigheten, i Katrineholm och Vingåker från verksamheterna. Det har också uppstått oklarheter i kommunerna gällande frågeformuläret och uppgiftslämnarens hemvist som man har blandat ihop med brukarens hemvist.

10 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Därför går det inte att avgöra hur många svar procentuellt som är lämnade från kommunerna alternativt landstingspsykiatrin. I Katrineholms och Vingåkers kommuner är antalet identifierade individer färre än förväntat och tvärtom i Flens kommun, där antalet identifierade individer är betydligt många fler. En förklaring till det stora utfallet i Flen kan vara att man under tiden för insamlingen av enkäterna lade ner mycket arbete på att få fram så många personer som möjligt genom att kontaktpersonen på öppenvårdsteamet hjälpte läkarna att både fylla i personalformulär och att plocka fram individer genom att sortera i journalerna. En annan förklaring kan vara att många personer tillhörande målgruppen har flyttat till Flens kommun p.g.a. att det är lätt att få tag på lägenheter att hyra, en tredje förklaring att man kan ha haft en något generösare tolkning av målgruppstillhörigheten. 4. Felkällor Felkällor som har identifierats och som med stor sannolikhet har påverkat slutresultatet är följande; Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) beslutar att inte delta med motiveringen att det inte fanns några individer i den åldersgruppen just det aktuella året 9. Primärvården beslutar att stå utanför inventeringen p.g.a. stor omorganisation i samband med införandet av hälsoval. Individ- och familjeomsorgen (IFO) i Katrineholm och Vingåker skickar inte in några enkätsvar trots att man deltar i inventeringen. En enskild handläggare/behandlare inom de deltagande organisationerna väljer att ta med eller att ta bort en individ från inventeringen på grund av otydlighet i målgruppstillhörigheten eller bristande kunskap. BUP deltog inte i inventeringen då de inte hade några patienter som skulle fylla 8 år under det aktuella året. En av orsakerna till att antalet individer i Katrineholm och Vingåker i åldersgruppen 8-4 år är betydligt lägre än i Flen kan också bero på organisatoriska orsaker inom psykiatrin då också södra länsdelen har fångat upp fler av ungdomarna i sin inventering. BUP har hand om ungdomar upp till 8 år, vartefter vuxen psykiatrin tar över. I södra länsdelen finns en gemensam samtalsmottagning i samverkan mellan BUP och Vuxenpsykiatrin (VUP) för ungdomar mellan 7- år vilket kan ha medfört att man där fångat upp fler personer. Med stor sannolikhet är det för få individer identifierade både i Katrineholms och i Vingåkers kommuner. Primärvården aviserade i ett tidigt skede att de inte hade för avsikt att delta på grund av omorganisationen. IFO har inte skickat in några svar varken från Katrineholm eller Vingåker. Många i åldersgruppen 8-4 år kan vara kända hos IFO och kan således ha tappats bort i inventeringen.

11 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Målgruppsavgränsningen har varit ett problem i inventeringen. I slutbetänkandet från Nationell psykiatrisamordning utvidgas gruppen till att även gälla högfungerande personer (utan utvecklingsstörning) med ett neuropsykiatriskt tillstånd. Den nya definitionen har vållat vissa svårigheter i tolkningen av grupptillhörigheten. Man har tolkat avgränsningen olika både individuellt och inom de olika enheterna i organisationerna. Svårigheter kan också ha uppstått på grund av att olika förvaltningar/enheter inom kommuner och landsting har olika målgruppsavgränsningar. T.ex. finns personer med samsjuklighet av missbruk/beroende och psykisk störning, så kallade dubbeldiagnoser, inom en enhet i landstinget, beroendecentrum, men både inom handikappomsorgen och IFO i den kommunala verksamheten. Personen kan tillhöra målgruppen enligt nationell psykiatrisamordnings definition men är inte berättigad biståndsinsats enligt kommunernas riktlinjer för omsorger för personer med funktionsnedsättning och tillhör då inte handikappomsorgens målgrupp. I de flesta fallen tillhör dessa personer IFO Sociala och demografiska uppgifter 4.4. Undersökningsgruppen De flesta, ca hälften, är i åldern år. Totalt fler kvinnor än män (54 % och 46 %). Ett stort antal barn till personer med psykiska funktionsnedsättningar; av individer är det (5 %) som angett att de har egna barn. Av är det 55 (7 %) som har angett att de har egna barn yngre än 8 år. Sammanlagt handlar det om barn som är 8 år eller yngre och har förälder som har en psykisk funktionsnedsättning. Av dessa barn är det 68 som är hemmaboende hos föräldern. Av 9 är det 9 personer (86 %) som inte har något arbete och står inte heller till arbetsmarknadens förfogande. 6 personer står till arbetsmarknadens förfogande, är på den öppna arbetsmarknaden, 7 studerar. I Katrineholm är det flera personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning procentuellt än i Flen och i Vingåker. I Flen är det många fler som har försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd.

12 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Antal individer efter kön och ålder Tabell : Antal individer efter kön och åldersgrupp Åldersgrupp Totalt Man Kvinna Totalt 5 65% 8 5% 7 4% 58 6% % 69 5% % % 5 54% 8 Kvinnorna är överrepresenterade i åldersgrupperna 5-44 år och de över 65 år. I den största gruppen, år, är fördelningen mellan män och kvinnor lika, 5 %, och i gruppen unga-vuxna, 8-4 år, är det fler män än kvinnor. Hänsyn bör tas att denna sista grupp troligen inte har fångats upp fullt ut i inventeringen. Tabell : Antal individer per kommun och åldersgrupp Åldersgrupp Totalt Katrineholm Flen Vingåker Totalt 5 % % 8 9% 45 % 68 4% 7 6% 6% 77 55% 64 9% 5 55% % 9 5% % Antalet individer i Katrineholm och Vingåker i åldersgrupperna 8-4 år och 5-45 år är betydligt lägre än i Flen (i södra länsdelen är siffrorna 6 % totalt för gruppen 8-4 år och 9 % totalt för gruppen 5-44 år) samtidigt som antalet i de två äldsta grupperna är högre. En möjlig förklaring är att IFO inte svarat. Utifrån analysslutsatserna borde gruppen 8-44 år vara större i Katrineholm och Vingåker. I Flen består hela gruppen till 55 % av 8-44 åringar, enligt kontaktpersonen för inventeringen. Neuropsykiatrin har ökat markant i Flen och är idag ca 5 % av alla brukare som finns i verksamheten. Gruppen personer med neuropsykiatriska funktionshinder har helt andra svårigheter och behov än den traditionella psykosgruppen. Detta framgår även av andra frågor i inventeringen och bör beaktas i den fortsatta planeringen.

13 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Barn under 8 år till personer med psykisk funktionsnedsättning Av individer är det som angett att de har egna barn vilket motsvarar 5 %. Av dessa är det 55 som har angett att de har egna barn yngre än 8 år. Antalet barn till personer med psykiska funktionsnedsättningar är stort och behöver uppmärksammas precis som i inventeringen i södra länsdelen. Dels är det med tanke på ett barn som är i behov av stöd, dels en förälder som har psykisk funktionsnedsättning och behöver stöd i föräldrarollen. Av tabellerna nedan framgår dels hur många av individerna som har egna barn under 8 år, dels hur många barn det handlar om per kommun. De uteblivna siffrorna från IFO slår genom här eftersom det är IFO som har kunskapen om denna grupp. Tabell 4: Antal personer per kommun med egna barn yngre än 8 år Kommun Frekvens Katrineholm Flen 8 Vingåker 5 Totalt 55 Tabell 5: Antal personer per kommun med hemmavarande egna barn yngre än 8 år Kommun Frekvens Katrineholm 6 Flen 4 Vingåker Totalt Tabell 6: Antal barn per kommun yngre än 8 år med förälder med psykisk funktionsnedsättning Kommun Hemmaboende hos förälder Umgänge med förälder Varken hemmaboende eller umgänge Totalt Katrineholm 9 Flen Vingåker 5 Totalt

14 Sida 4 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Nuvarande arbetssituation Gällande frågan om personens nuvarande arbetssituation kunde flera alternativ markeras. I tabellen nedan finns angivet olika kombinationer av de olika svarsalternativen. 5 personer ( %) har anställning på öppna arbetsmarknaden, 5 personer har anställning på den öppna marknaden med eller utan stöd, 88 personer (87 %) av gruppen är inte arbetsföra, är egna företagare, 7 studerar, är arbetslösa men arbetsföra. Tabell 7: Undersökningsgruppens arbetssituation Anställning på öppna arbetsmarknaden Anställning på öppna arbetsmarknaden med stöd (,%) 4 (%) (4%) 5 (%) (%) 7 (4%) (,%) (%) Egen företagare (,%) (%) (,%) (,6%) Studerar 5- (,) 5 (%) (,%) 6 (%) Studerar <5% (,) (,%) (,%) (.%) Arbetslös men arbetsför (%) () (,%) (4%) Ej arbetsför 4 (94%) 9 () 5 (9%) 88 (8) Vet ej (%) (%) (4%) 6 (%) Studerar och arbetslös Studerar och arbetar Totalt 4 () 6 () 7 () () I Flen är det fler personer ( personer, 6 %) som har anställning på den öppna marknaden med eller utan stöd. Skillnaden i siffrorna mellan de olika kommunerna beror inte på att sammansättningen av gruppen skulle vara olika utan att Flens kommun har fått med fler personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vilket troligen har missats i Katrineholm och Vingåker.

15 Sida 5 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Inkomstkälla Även gällande inkomstkällan kunde flera alternativ markeras enligt nedanstående tabell. Tabell 8: Undersökningsgruppens inkomstkälla Katrineholm Flen Vingåker Total Lön (,%) 4 (%) (,%) 4 (%) Sjuk- eller aktivitetsersättning 79 (55%) 64 (9%) 8 (%) 5 (45%) Sjukpenning (5%) 5 (9%) 8 (9%) 45 (%) Ålderspension 5 (%) 8 (5%) (%) 6 () Försörjningsstöd (,) 8 (%) () 4 (%) Annat (,) 6 (4%) (,%) 7 (%) Vet ej 6 (4%) 7 (4%) (4%) 4 (4%) Sjukpenning och sjuk/aktivitetsersättning (9%) 5 (%) () (6%) Övriga kombinationer 6 (4%) 5 (9%) (%) 4 () Totalt 4 () 6 () 7 () () Bilden av inkomstkällan följer bilden av undersökningsgruppens arbetssituation. I Katrineholm är det flera personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning (79 personer, 55 %), än i Flen (64 personer, 9 %) och i Vingåker (8 personer, %). I Flen är det många fler som har försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd Pågående stödinsatser och behov av insatser per kommun Under detta frågeområde ställdes frågor kring 4 olika former av insatser till personalen. För varje insats skulle uppgiftslämnaren ange det svarsalternativ som man bedömde stämde bäst för personen. De olika svarsalternativen var följande: ) Har insatsen och denna är tillräcklig ) Har insatsen men behöver mer ) Har insatsen men den kan minskas eller 4) Har ej insatsen men har behov av den 5) Har ej insatsen och har heller inte behov av den 6) Vet ej

16 Sida 6 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, För jämförelsens skull redovisas samma urval av de 4 insatserna som redovisades från inventeringen i södra länsdelen. I redovisningen har svarsalternativen () och (4) slagits ihop till Behovet ej tillgodosett och alternativen () och (5) har slagits ihop till Behovet är tillgodosett. De redovisade svaren stämmer väl överens i både västra och södra länsdelen i urvalet om de viktigaste frågorna om ökad kunskap. Tabell 9: Behovet av psykiatrisk vård och behandling per kommun Behovet ej tillgodosett 9 49 % 6 % 94 Behovet är tillgodosett 94 64% 97 6% 9 6% Insatsen kan minskas eller, % % % Vet ej 4 9% 8 Totalt % av personalen och 64 % av brukarna anser att behovet är tillgodosett. 8 % av personalen och % av brukarna anser att det inte är tillgodosett. Tabell 9: Behovet av psykiatrisk vård- och behandling; behovet ej tillgodosett Behovet ej tillgodosett Har insatsen men behöver mer Har ej insatsen men har behov av den 6 5%,% 4 6% 7 4,4% 5, 8 5%,% Socialtjänsten anser ofta eller har förväntningar om att psykiatrin kan göra mer gällande frågorna Har insatsen men behöver mer och Har ej insatsen men har behov av den. För Katrineholm () och Vingåker () är siffran för Har ej insatsen men har behov av den troligen för låg då IFO inte har svarat.

17 Sida 7 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell : Behovet av psykiatrisk eller neuropsykiatrisk utredning Behovet ej tillgodosett 4% 8 % 7 6% 46 4% Behovet är tillgodosett 88 6% 65% 4 5% 5 6%,%,6%,%,% Vet ej 8 6% 7 % 6 % 8 4% Totalt I Flen är flera personer utredda och väntar på insatsen. I Katrineholm och Vingåker väntar flera på en utredning. Tabell : Behovet av behandling för beroende- eller missbruksproblem Behovet ej tillgodosett 9 6% 6% % Behovet är tillgodosett 89% 5 85% 74% 86 86% Vet ej 7 5% 4 9% 4 5% 5 Totalt Antalet personer i Katrineholm och Vingåker är troligen för lågt p.g.a. att IFO inte lämnat in några svarsenkäter. Tabell : Behovet av somatisk vård, behandling och/eller utredning Behovet ej tillgodosett 6 % % 4 5% 4 % Behovet är tillgodosett % 6 59% 6% %,% 4%,9% Vet ej 4 9% 8 4% 6 % 87 6% Totalt Siffran för Vet ej svar är hög och ger en bild av att personalen inte är insatt i brukarnas somatiska hälsotillstånd. Då primärvården inte heller deltog i inventeringen är bilden av behovet av somatisk vård ofullständig.

18 Sida 8 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell : Behovet av insatser för habilitering och/eller rehabilitering (medicinsk och/eller social) Behovet ej tillgodosett 47 % 49 % 44% 8 % Behovet är tillgodosett 56 46% 89 56% 4% 66 5%,,6%,%,6% Vet ej % % 4 5% 55 6% Totalt 44 6 I Flen är det fler personer som har sina behov tillgodosedda (56 %). Då gruppen består av yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är det andra behov som är större. Sammanlagt är det ca en tredjedel av gruppen, %, som inte får sina behov tillgodosedda. Tabell 4: Behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering Behovet ej tillgodosett % 4 5% 5 65 % Behovet är tillgodosett 8 75% 5 66% 6 59% 9 6,%,6%,%,% Vet ej 7 % 4 9% 6 % 7 % Totalt I Flen är behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering störst. Hos 5 % av gruppen är behovet inte tillgodosett. Endast % saknar insatsen i Katrineholm och 8 % i Vingåker. Det beror troligen på att åldersgruppen 8-4 år är underrepresenterad.

19 Sida 9 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell 5: Behovet av särskild boendeform via socialtjänsten (SoL, LSS) Behovet ej tillgodosett 4 % 9 % Behovet är tillgodosett 9 76% 7 86% 8 69,%,%,%,% Vet ej 6%,% 6% Totalt Angående frågorna om särskild boendeform där behovet inte är tillgodosett ( Har insatsen men behöver mer och Har ej insatsen men har behov av den ) är det vanligt att psykiatrin anser att många fler personer borde ha mer stöd i sitt boende. Tabell 5: Behovet av särskild boendeform via socialtjänsten (SoL, LSS); behovet är tillgodosett Behovet är tillgodosett Har insatsen och denna är tillräcklig 44 % % 6 % 7 % Har ej insatsen och har heller behov av den 65 46% 7 74% 7 65% 99 6% I frågan Har insatsen och denna är tillräcklig redovisas 44 svar från Katrineholm, svar från Flen och 6 svar från Vingåker. I frågan om behovet av särskild boendeform har uppgiftslämnarna blandat ihop vad som är särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service enligt LSS, och vad som är annat anpassat boende i nästkommande fråga. Antalet särskilda boendeplatser är inte så högt i någon av kommunerna som framgår av svaren, vilket tyder på felaktiga siffror. I Katrineholm finns särskilda boendeplatser enl SoL och bostäder med särskild service enl LSS, i Flen finns 5 boendeplatser enl SoL och 5 enl LSS och i Vingåker 6 boendeplatser enl SoL. Katrineholm har enligt inventeringen fler personer med insatsen särskild boendeform. En förklaring är att antalet SoL-platser utökades med 4 % år 8 genom att ett omvårdnadsboende startades med 7 platser och att det finns en boendeenhet enligt LSS med 7 bostäder inom neuropsykiatrin sedan 4. En annan förklaring kan vara att de flesta svaren kommer från boendeverksamheterna och rör personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar.

20 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell 6: Behovet av annat anpassat boende via socialtjänsten (service- eller anvisningslägenhet, stödboende m.m.) Behovet ej tillgodosett 5 % 6 % 5 % Behovet är tillgodosett 7 75% ,%,%,%,% Vet ej 4 % 9 6% 5 Totalt Annat anpassat boende avser anvisade lägenheter som kommunen har förstahands hyreskontrakt på och dessa boenden räknas som ett eget ordinärt boende enligt lagstiftningen. I Katrineholm finns 5 och i Flen egna lägenheter som kommunen hyr ut i andra hand. En intressant iakttagelse är att trots att Katrineholm har flest platser både inom särskilda och andra anpassade boenden är det ändå flest personer procentuellt som anser att behovet inte är tillgodosett. Erfarenhetsmässigt vet man att man alltid fyller alla platserna, endast kriterierna att få platsen skiljer sig. Tabell 7: Behovet av boendestöd Behovet ej tillgodosett 46 % 7 6 % 79 4% Behovet är tillgodosett 87 6% 8 74% 6 6% 6,%,6% 4%,6% Vet ej 9% 4 9% % 9% Totalt I Flen är det färre personer, %, som Har insatsen boendestöd och denna är tillräcklig. Målgruppen är yngre och består av många personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har andra behov. I Vingåker har 8,5 % av gruppen boendestöd och i Katrineholm 9 %. I Katrineholm och Vingåker saknar en tredje del, 9 %, insatsen.

21 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell 8: Behovet av kontaktperson (SoL, LSS) Behovet ej tillgodosett 4 9% 9 6 9% 8 4% Behovet är tillgodosett 87 59% % 6%,%,6%,%,% Vet ej 7 % % 4 5% 4 % Totalt I Katrineholm och Vingåker är det många som har insatsen kontaktperson (9 % och %) men det är fortfarande 9 % som saknar den. Trots att det är många som saknar insatsen finns det ingen kö i ex. Katrineholm. I Flen är gruppen yngre, många med neuropsykiatriska diagnoser, som inte har behovet på samma sätt. Tabell 9: Behovet av meningsfull sysselsättning eller daglig verksamhet Behovet ej tillgodosett 64 44% 68 4% % Behovet är tillgodosett 65 44% 84 5% 9 % 58 4,%,%,%,% Vet ej 8 % 8 5%,% 6 Totalt Insatsen meningsfull sysselsättning eller daglig verksamhet är en insats som saknas av många. Sammanlagt är det ca % som är nöjda (har insatsen och denna är tillräcklig) och 45 % som behöver mer eller saknar insatsen helt. I Vingåker är det många som behöver mer eller saknar insatsen helt, 67 %. Utfallet i Vingåker kan bero på att det är så få personer totalt och att insatser som erbjuds inte passar alla.

22 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Missbruk eller beroende av alkohol eller droger Enkäten innehöll även en fråga om personen har missbrukat eller varit beroende av alkohol eller droger. Resultatet per kommun redovisas nedan. Tabell : Har personen (under det senaste året) missbrukat/varit beroende av alkohol eller droger? Ja 8 5% Nej 84% Vet ej 6 % Totalt 47 5% 7 8 5% 58 % 74% 4 5% 7 4 % 7 8 % 8 Antalet personer i Katrineholm och Vingåker är troligen för lågt p.g.a. att IFO inte lämnat in några svarsenkäter. 5. Självskattningsformulären 99 identifierade individer, ca en tredjedel, har lämnat in självskattningsformulär. 5 personer var inte med bland de individer som personalen lämnat uppgifter om. Då det fanns både personal- och självskattningsformulär som saknade initialer går det inte att avgöra exakt hur många individer som saknas bland de inlämnade uppgifterna från personalen. I flera av självskattningsformulären fanns också obesvarade frågor. Frågorna var samma som till personalen och gällde 4 olika former av insatser. För varje insats skulle uppgiftslämnaren ange det svarsalternativ som man ansåg stämde bäst för en själv. Tabell : Antal inskickade självskattningsformulär per kommun Kommun Antal inskickade självskattningsformulär Katrineholm 68 (6) Flen 6 (6%) Vingåker 5 (5%) Totalt 99 () I Katrineholm har brukarna tagit tillfället i akt och deltagit i större utsträckning i inventeringen än i de andra kommunerna. De flesta som har svarat bor eller arbetar i någon av de kommunala verksamheterna.

23 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Sammanställning av självskattningsformulär Sammanställningen utgår från svarsalternativen Har insatsen men behöver mer och Har ej insatsen men har behov av den som har slagits ihop till Behovet inte tillgodosett. I anslutning till hur många procent av brukarna som anser att behovet inte är tillgodosett, visas också hur många procent av personalen samtycker. I sammanställningen nedan har svaren delats upp enligt följande; Insatser där % eller fler av brukarna anser att behovet inte är tillgodosett Insatser där 9 % av brukarna anser att behovet inte är tillgodosett Insatser där mindre än % av brukarna anser att behovet inte är tillgodosett, redovisas som insatser där brukarna är mest nöjda 5.. Insatser som brukarna saknar mest och är mest missnöjda med I den största gruppen, där % eller fler av brukarna anser att insatsen inte är tillräcklig, urskiljer sig fem områden där var fjärde/var femte brukare inte får sina behov tillgodosedda. Meningsfull sysselsättning eller daglig verksamhet; 5 % av brukarna anser att insatsen inte räcker, 45 % av personal samtycker Insatser för habilitering och/eller rehabilitering (medicinsk och/eller social); 5 % av brukarna, % av personal Psykiatrisk vård- och behandling; % av brukarna, 8 % av personal Tandvård; % av brukarna, % av personal Kontaktperson; % av brukarna, 5 % av personal 9 % av brukarna anser att följande insatser inte är tillräckliga och att de inte får sina behov tillgodosedda; Råd och stöd; 8 % av brukarna missnöjda, 8 % av personal samtycker Somatisk vård; 4 % av brukarna, % av personal Färdtjänst; 4 % av brukarna, % av personal Boendestöd; 4 % av brukarna, % av personal Psykiatrisk eller neuropsykiatrisk utredning; % av brukarna, 4 % av personal Särskild boendeform eller bostad med särskild service; % av brukarna, % av personal Arbetslivsinriktad rehabilitering; % av brukarna, 9 % av personal Försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd; % av brukarna, % av personal Hjälpmedel; % av brukarna, % av personal

24 Sida 4 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Insatser med mest nöjda brukare (minst missnöjda) Endast -9 % av brukarna är missnöjda och anser sig behöva mer av insatserna; God man (5 % av brukarna har insatsen) Förvaltare (9 % av brukarna har insatsen) Annat anpassat boende via socialtjänsten (8 % av brukarna har insatsen) Personligt ombud (4 % av brukarna har insatsen) Ledsagare (4 % av brukarna har insatsen) Behandling för beroende- eller missbruksproblem ( % av brukarna har insatsen) Extern vård ( % av brukarna har insatsen) Hemtjänst (7 % av brukarna har insatsen) Personlig assistans (6 % av brukarna har insatsen) Förmedling av egna medel genom ( % av brukarna har insatsen) 5. Redovisning av självskattningsformulären i tabellform Tabell : Behovet av psykiatrisk vård och behandling per kommun - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett % 5 % 4 % Behovet är tillgodosett 4 65% 9 56% 6 64% 5 %,% 7 Vet ej 5,%,% 5 5% Totalt % av brukarna är nöjda och anser att behovet av psykiatrisk vård och behandling är tillgodosett. Det förefaller som att närheten till slutenvården inte har så avgörande betydelse.

25 Sida 5 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell : Behovet av psykiatrisk eller neuropsykiatrisk utredning - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 6 % % % % Behovet är tillgodosett 7 59% % 5 56% %,%,%,% Vet ej 8 9% 5 % 4 7 % Totalt personer i Katrineholm, i Flen och i Vingåker har insatsen psykiatrisk eller neuropsykiatrisk utredning anser att denna är tillräcklig. Tabell 4: Behovet av behandling för beroende- eller missbruksproblem - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett % 4 4% Behovet är tillgodosett 59 9% 7 9% 8 9%,%,% % Vet ej 5%,% 4 4% Totalt personer i Katrineholm, i Flen och i Vingåker har insatsen behandling för beroende- och missbruksproblem anser att denna är tillräcklig. Tabell 5: Behovet av somatisk vård, behandling och/eller utredning - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 9 4% 4% 4% 4% Behovet är tillgodosett % %,% % Vet ej 9 4% 4%,% Totalt personer i Katrineholm, 8 i Flen och 5 i Vingåker har insatsen somatisk vård, behandling och/eller utredning anser att denna är tillräcklig.

26 Sida 6 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell 6: Behovet av insatser för habilitering och/eller rehabilitering (medicinsk och/eller social) - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett % 6 4% % 4% Behovet är tillgodosett 9 6% 7 5% 9 69% 55 6% %,%,% % Vet ej 6% % Totalt personer i Katrineholm, i Flen och 5 i Vingåker har insatser för habilitering och/eller rehabilitering anser att denna är tillräcklig. Tabell 7: Behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 6 9% % % Behovet är tillgodosett % 9 64% 6 6 %,%,% % Vet ej 9% 4 4% 8 % Totalt personer i Katrineholm, i Flen och ingen i Vingåker har insatsen arbetslivsinriktad rehabilitering anser att denna är tillräcklig. Tabell 8: Behovet av tandvård - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett % 6% 5 6% 9 % Behovet är tillgodosett % 6%,% % Vet ej 4 6% 9% 8 Totalt personer i Katrineholm, 9 i Flen och 6 i Vingåker har tandvård anser att denna är tillräcklig.

27 Sida 7 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell 9: Behovet av extern vård - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett %,% % Behovet är tillgodosett 5 85% 7 86% 74 84% Vet ej 7 % % % Totalt personer i Katrineholm, i Flen och ingen i Vingåker har insatsen extern vård anser att denna är tillräcklig. Tabell : Behovet av särskild boendeform via socialtjänsten (SoL, LSS) - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 7 % %,% % Behovet är tillgodosett 5 85% % Vet ej %,% % Totalt personer i Katrineholm, 6 i Flen och 4 i Vingåker har insatsen särskild boendeform enligt SoL eller bostad med särskild service enligt LSS anser att denna är tillräcklig. Tabell : Behovet av annat anpassat boende via socialtjänsten (service- eller anvisningslägenhet, stödboende m.m.) - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett %,% % Behovet är tillgodosett 5 85% 7 9% 74 85% Vet ej 7 % %,% % Totalt personer i Katrineholm, i Flen och i Vingåker har insatsen annat anpassat boende via socialtjänsten anser att denna är tillräcklig.

28 Sida 8 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell : Behovet av hemtjänst - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 5%,% 4 4% Behovet är tillgodosett % 78 8 Vet ej 5 5% 8 9% Totalt personer i Katrineholm, ingen i Flen och i Vingåker har insatsen hemtjänst anser att denna är tillräcklig. Tabell : Behovet av boendestöd - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 6 % 4 % 4 % 4% Behovet är tillgodosett 5 79% 66% 9 69% 7 76% %,% % Vet ej 5,% 6 6% Totalt personer i Katrineholm, 5 i Flen och 4 i Vingåker har insatsen boendestöd anser att denna är tillräcklig. Tabell 4: Behovet av färdtjänst - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 9% 4 5% Behovet är tillgodosett 47 86% 86% 7 7 %,%,% % Vet ej 4 6% 6 6% Totalt personer i Katrineholm, 6 i Flen och 8 i Vingåker har insatsen färdtjänst anser att denna är tillräcklig.

29 Sida 9 (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell 5: Behovet av råd och stöd (LSS) - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 4% % 6 Behovet är tillgodosett 55 7% 9 64% 9 64% 6 %,% % Vet ej 5 4% 4% 9 % Totalt personer i Katrineholm, 4 i Flen och 4 i Vingåker har insatsen råd och stöd (LSS) anser att denna är tillräcklig. Tabell 6: Behovet av kontaktperson (SoL, LSS) - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 9 4% % 6 4% 8 % Behovet är tillgodosett % % %,%,% % Vet ej 5%,%,% % Totalt personer i Katrineholm, 7 personer i Flen och personer i Vingåker har insatsen kontaktperson (SoL, LSS) anser att denna är tillräcklig. Tabell 7: Behovet av ledsagare (LSS) - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 4 6%,%,% 4 4% Behovet är tillgodosett 5 84% 7 9% 77 84% Vet ej 6 9% % % Totalt personer i Katrineholm, i Flen och i Vingåker har insatsen ledsagare (LSS) anser att denna är tillräcklig.

30 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell 8: Behovet av personlig assistent (LSS) - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 5%,% 4 4% Behovet är tillgodosett 5 86% 86% 74 Vet ej 9 4% 4% % Totalt personer i Katrineholm, i Flen och i Vingåker har insatsen personlig assistans (LSS) anser att denna är tillräcklig. Tabell 9: Behov av försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 5 % 9 % Behovet är tillgodosett 44 7% 64 7% %,%,% % Vet ej 8 % % % 4 5% Totalt personer i Katrineholm, ingen i Flen och i Vingåker har insatsen försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd anser att denna är tillräcklig. Tabell 4: Förmedling av egna medel via socialtjänsten - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett %,% % Behovet är tillgodosett 45 74% % Vet ej 5 5% % % 4% Totalt personer i Katrineholm, ingen i Flen och i Vingåker har insatsen förmedling av egna medel via socialtjänsten och anser att denna är tillräcklig.

31 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell 4: Behovet av en förvaltare - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 5%,%,% % Behovet är tillgodosett 5 84% 84% 9% 76 85% Vet ej 7 % 5% % Totalt i Katrineholm, i flen och ingen i Vingåker har insatsen förvaltare och anser att denna är tillräcklig. Tabell 4: Behovet av god man - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 6 9% 6% 8 Behovet är tillgodosett 5 9% 75 % 6%,% % Vet ej 4 6% 6%,% 5 5% Totalt personer i Katrineholm, 7 i Flen och i Vingåker har insatsen god man och anser att denna är tillräcklig. Tabell 4: Behovet av personligt ombud - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 4 6%,%,% 4 4% Behovet är tillgodosett % 84% 6 7% %,%,% % Vet ej 4 % % 5% 9 % Totalt personer i Katrineholm, i Flen och 4 i Vingåker har insatsen personligt ombud och anser att denna är tillräcklig.

32 Sida (7) Vår handläggare Datum Version. Anita Johansson, Tabell 44: Behovet av insatsen meningsfull sysselsättning eller daglig verksamhet - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 7,% 6 46% 5% Behovet är tillgodosett % 59 66% %,% % Vet ej % % 6 Totalt personer i Katrineholm, 5 i Flen och 5 i Vingåker har insatsen meningsfull sysselsättning eller daglig verksamhet och anser att denna är tillräcklig. Tabell 45: Behovet av hjälpmedel (för att kompensera psykiska funktionsnedsättningar) - självskattningsformulären Behovet ej tillgodosett 7 %,% % % Behovet är tillgodosett 4 66% 85% 7 5% 6 66% %,%,% % Vet ej % 4% 4 9 % Totalt personer i Katrineholm, i Flen och i Vingåker har hjälpmedel för att kompensera sin psykiska funktionsnedsättning och anser att detta är tillräckligt. Tabell 46: Om personen (under det senaste året) har missbrukat eller varit beroende av alkohol eller droger? - självskattningsformulären Ja 4 6% % % % Nej 6 9% 87 89% Totalt Bilaga Personalformulär

33 Bilaga 6 - Personalformulär MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER 9 PERSONALFORMULÄR Uppgiftslämnare: (Var god texta ditt för- och efternamn!) Socialtjänst (Individ- och familjeomsorg, Vård- och omsorg) Vuxenpsykiatrin Neuropsykiatriskt centrum Personligt ombud. Uppgifterna avser: (Avidentifierade enligt exempel) Två initialer (ex Karl Andersson=KA; Anne- Britt Karlsson=AK) Födelseår (ex 96) De fyra sista siffrorna i personnumret (ex 69). I vilken kommun är personen hemmahörande/boende? Katrineholm Flen Vingåker. Hur bor personen? (Markera endast ett alternativ) Eget boende Boende hos förälder/föräldrar Särskild boendeform eller bostad med särskild service enligt SoL eller LSS där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar Annat anpassat boende enligt SoL eller LSS där kommunen inte har ett hälso- och sjukvårdsansvar (service- eller anvisningslägenhet, garantibostad, stödboende m.m.) Hem för vård eller boende (HVB) eller annan enskild verksamhet (t.ex. familjehem) Saknar bostad Vet ej 4. Bor personen ensam eller tillsammans med någon? (Markera endast ett alternativ) Bor ensam Bor som ensam vuxen men tillsammans med barn yngre än 8 år Bor tillsammans med make/maka/sambo utan barn yngre än 8 år Bor tillsammans med make/maka/sambo och barn yngre än 8 år Bor tillsammans med förälder/föräldrar Bor tillsammans med någon annan Vet ej G:\HoKvalUtv\Inventering 9\Slurapport inventering 9\Slutrapport behovsinventering 9 i västra länsdelen.doc