En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionshinder. Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun, Landstinget Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionshinder. Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun, Landstinget Sörmland"

Transkript

1 En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionshinder Eskilstuna kommun, Strängnäs kommun, Landstinget Sörmland Cecilia Palm 22 mars

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning s 4 2. Inledning s 5 3. Genomförande s 7 4. Resultatredovisning - norra länsdelen s 11 4:1 Insamlat datamaterial s 11 4:2 Identifierade personer i målgruppen s 12 4:3 Insatser, individuell planering och samverkan s 14 4:4 Behovsområden (1-8) s Boende, personlig vård och hemliv s Kommunikation och förflyttning s Mellanmänskliga relationer s Lärande och utbildning s Arbete och sysselsättning s Ekonomi s Samhällsgemenskap, socialt, medborgerligt liv s Hälsa s 41 4:5 Slutdiskussion norra länsdelen s Resultatredovisning Eskilstuna kommun s 48 5:1 Insamlat datamaterial s 48 5:2 Identifierade personer i målgruppen s 49 5:3 Insatser, individuell planering och samverkan s 50 5:4 Behovsområden (1-8) s Boende, personlig vård och hemliv s Kommunikation och förflyttning s Mellanmänskliga relationer s Lärande och utbildning s Arbete och sysselsättning s Ekonomi s Samhällsgemenskap, socialt, medborgerligt liv s Hälsa s 77 5:5 Slutdiskussion Eskilstuna kommun s Resultatredovisning Strängnäs kommun s 84 6:1 Insamlat datamaterial s 84 6:2 Identifierade personer i målgruppen s 85 6:3 Insatser, individuell planering och samverkan s 86 6:4 Behovsområden (1-8) s Boende, personlig vård och hemliv s Kommunikation och förflyttning s Mellanmänskliga relationer s 99 2

3 4. Lärande och utbildning s Arbete och sysselsättning s Ekonomi s Samhällsgemenskap, socialt, medborgerligt liv s Hälsa s 114 6:5 Slutdiskussion Strängnäs kommun s Referenser s Arbetsgrupp Norra Psykiatri s Bilagor 9:1 Behov av er för personer med psykiska funktionshinder (Socialstyrelsen) 9:2 Lista över termer/ordfraser och beskrivningar/definitioner (Socialstyrelsen) 3

4 Sammanfattning Under åren 2002 till 2004 genomförde Socialstyrelsen och Länsstyrelserna en nationell tillsyn av kommunernas er till personer med psykiska funktionshinder. Denna tillsyn visade bla att det fanns tydliga brister i kommunernas inventerande verksamhet. En utveckling behövde komma till stånd för att kunna garantera att personer med psykiska funktionshinder i behov av er nås av dessa, men också för att förbättra kommunernas underlag vid uppbyggnaden och utvecklingen av sin verksamhet. Socialstyrelsen bedriver idag ett utvecklingsarbete med syfte att utarbeta ett inventeringsinstrument och en vägledning för inventeringsarbete. Tanken är att dessa inventeringsmaterial skall finnas som ett stöd till Sveriges kommuner och den psykiatriska hälso- och sjukvården i deras framtida arbete att genomföra inventeringar av målgruppen personer med psykiska funktionshinder. Eskilstuna kommun har av Socialstyrelsen fått ett särskilt uppdrag att, som första kommun i landet, genomföra en inventering som en del av Socialstyrelsens utvecklingsarbete med att utarbeta ett inventeringsinstrument. En inventering av psykiskt funktionshindrade personers svårigheter, stöd och behov av er, genomfördes i Eskilstuna och Strängnäs kommuner tillsammans med Landstinget Sörmland (norra länsdelen) och Kriminalvården under våren Inventeringen har syftat till att gemensamt identifiera vilka svårigheter och behov av er som finns hos målgruppen personer med psykiska funktionshinder, samt se om de identifierade personerna har stöd från närstående för att kompensera sina svårigheter. Genom att kartlägga gruppens levnadsförhållanden och tydliggöra hur omfattande behoven av er är, samt få en bild av vilka er som är tillgodosedda och vilka som saknas, läggs en grund för den fortsatta planeringen av er för målgruppen. I inventeringen identifierades 908 personer med psykiska funktionshinder i norra länsdelen: 691 personer i Eskilstuna kommun och 217 personer i Strängnäs kommun. Dessa personers svårigheter, stöd från närstående och behov av er har inventerats på åtta olika områden: boende, personlig vård och hemliv, kommunikation och förflyttning, mellanmänskliga relationer, lärande och utbildning, arbete och sysselsättning, ekonomi, samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv, samt hälsa. Resultatet visar på att många av de individer som har ett behov av inom något område har sina behov tillgodosedda, men det visar också på att många individer saknar trots behov eller har en som behöver förändras för att motsvara de behov som finns. Inventeringen visar även på att en stor del av de identifierade personerna får stöd av närstående för att kompensera de svårigheter man har i vardagen, och behovet av er skulle med stor sannolikhet vara större om detta stöd uteblev. Materialet från inventeringen är sammanställt i denna slutrapport, och tanken är att rapportens resultat kan användas som ett planeringsunderlag för styrning och resursfördelning. Återkommande inventeringar bör göras ca vart fjärde år för uppföljning samt för att forma en aktuell bild av målgruppen och därigenom få ett uppdaterat planeringsunderlag. 4

5 1. Inledning Enligt 5 kap 8 i Socialtjänstlagen 1 skall socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Kommunen skall planera sina er för människor med psykiska funktionshinder, och i denna planering skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Enligt 15 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2 ska kommunen fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Enligt 7 Hälso- och sjukvårdslagen 3 skall landstinget planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård, och enligt 8 Hälso- och sjukvårdslagen 4 skall landstinget i denna planering samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. En god kännedom om målgruppen och dess behov är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna planera verksamheter och avsätta nödvändiga resurser för personer med psykiska funktionshinder, och genom återkommande inventeringar kan denna kunskap förvärvas. Psykiatrireformen genomfördes 1995 och syftade till att förbättra psykiskt funktionshindrade personers situation i samhället. Genom ökad delaktighet, bättre vård och socialt stöd var målsättningen med reformen att levnadsförhållanden och livsvillkor för personer med psykiska funktionshinder skulle förbättras. Tidigare inventering med resultat 1997 utfördes en utvärdering av psykiatrireformen i Sörmland, på uppdrag av ett politiskt samrådsorgan mellan länets kommuner och landstinget, kallat Klep-gruppen. Materialet, som i huvudsak avsåg perioden , insamlades och bearbetades 1997 och slutredovisades 1998: Utvärdering av psykiatrireformens genomförande i Sörmland- Kommunerna och landstinget i samverkan. Kommunerna, psykiatrin, primärvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltog (i varierande grad) i utvärderingen, som utfördes genom flera olika metoder: inventeringsformulär till verksamhetspersonal, kartläggning av verksamheter, brukarenkäter, brukarintervjuer och personalsamtal. Inventeringsdelen av utvärderingen (som genomfördes mars-april 1997) visade på att det i Södermanlands norra länsdel fanns 654 personer tillhörande målgruppen (dock utifrån en inte helt entydig definition). Ungefär hälften av dessa personer hade någon form av från psykiatrin och ca 40 % hade någon form av från respektive kommun. 1 5 kap 8 Socialtjänstlagen 2 15 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 3 7 Hälso- och sjukvårdslagen 4 8 Hälso- och sjukvårdslagen 5

6 Resultatet från utvärderingen av psykiatrireformen visade på att utvecklingsarbetet enligt psykiatrireformens intentioner hade haft hög prioritet hos både kommunerna och landstinget Sörmland, och att utvecklingsarbetet bla lett till fler och bättre boendealternativ, att kommunala arbetsenheter fördubblats, att antalet inskrivna och medelvårdstid minskat något inom psykiatrin samt att samverkan hade etablerats och fördjupats. Nationell psykiatrisamordning (SOU 2003:9) Nationell psykiatrisamordning var en offentlig utredning som arbetade under åren (SOU 2003:9). I psykiatrisamordningens uppdrag ingick att, i samarbete med kommuner, landsting och övriga berörda myndigheter, ta fram strategier för kvalitetsutveckling samt stärka och samordna utvecklingsarbete. Den nationella psykiatrisamordningen och socialstyrelsen startade tillsammans ett projekt med syfte att utveckla metoder för genomförande av inventeringar och bedrivande av uppsökande verksamhet organiserat i NUprojektet 5. Ett av socialstyrelsens nu pågående utvecklingsprojekt är Metoder för att genomföra inventeringar och bedriva uppsökande verksamhet. Beslut om inventering Arbetsgrupp Norra Psykiatri (ANP) är en arbetsgrupp för samverkan i norra länsdelen. Gruppen sorterar under norra länsdelens styrgrupp för närvård. I ANP ingår verksamhetschefer från aktuella verksamheter i Eskilstuna och Strängnäs kommuner samt i Landstinget Sörmland. ANP beslutade hösten 2008 att genomföra en inventering av målgruppen med psykiska funktionshinder, tillsammans med Socialstyrelsen. Denna inventering är en del i det utvecklingsprojekt som Socialstyrelsen bedriver, och som planeras resultera i standardiserade mallar för fortsatt inventering i hela landet. Syftet med inventeringen Planeringsunderlag Syftet med behovsinventeringen är att identifiera de behov som finns hos målgruppen personer med psykiska funktionshinder i Eskilstuna och Strängnäs kommuner, för att få ett relevant planeringsunderlag som kan ligga till grund för kommunernas och landstingets fortsatta arbete med verksamhetsplanering och resursfördelning. Detta genom att identifiera antalet personer över 18 år med psykiska funktionshinder som finns i kommunerna och kartlägga målgruppens levnadsförhållanden och behov av vård- och stöder. Samverkan Den kunskap om målgruppens behov som huvudmännen får genom en inventering är också en viktig förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna använda sina gemensamma resurser på ett effektivt sätt och utveckla samverkansformer på såväl individ- som verksamhetsnivå. Uppföljning Denna inventering lägger grunden för att vid eventuella återkommande inventeringar kunna följa förändringarna i målgruppens levnadsförhållanden. Andelen personer i målgruppen som har er som tillfredsställer deras behov på olika områden blir då en central uppföljningsvariabel. 5 Nationellt Utvecklingsstöd till verksamheter för personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. 6

7 Att definiera målgruppen För att kunna identifiera den grupp som ska kartläggas krävs att målgruppen definieras och avgränsas. Oklarheter som kan finnas i verksamheter och hos myndigheter kring vilka personer som egentligen tillhör målgruppen med psykiska funktionshinder försvårar arbetet med att tillsammans kunna organisera och bygga upp ett för målgruppen adekvat vård- och stödsystem. För att kunna organisera, utveckla och samordna kompetens och adekvata er på ett optimalt sätt, och kunna ta tillvara och vidareutveckla kunskapen om effektiva metoder i arbetet med personer med psykiska funktionshinder, är en tydlig definition central. Målgrupp Målgruppen för inventeringen är personer med psykiska funktionshinder enligt den definition som tagits fram av Nationell psykiatrisamordning: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning. 6 Målgruppen avgränsas till att gälla personer över 18 år bosatta i Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Funktionshindrets varaktighetskriterium formuleras som antingen en minst årslång historia alternativt som en prognostisk bedömning under en minst årslång period. 2. Genomförandet av inventeringen Förberedelser och förankringsarbete Hösten 2008 påbörjades förberedelser inför den inventering som planerades genomföras under Vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun deltog under hösten i den del av Socialstyrelsens projekt som innebar att testa inventeringsmaterialet. Från vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun utsågs en person som fick i uppdrag att fungera som samordnare under hela inventeringsprocessen, och från varje berörd organisation utsågs kontaktpersoner. Dessa kontaktpersoner hade ansvar för att inventeringen skedde inom respektive verksamhetsområde, och var också de personer som såg till att information gick ut till berörda verksamheter. Inventeringsmetodik Inventeringen baseras på en case-finding-metodik som går ut på att identifiera de personer som tillhör den angivna målgruppen i hela vård- och stödsystemet. Detta innebär att personal hos de deltagande huvudmännen/organisationerna identifierar de personer i målgruppen de känner till och lämnar uppgifter om dessa personer genom att fylla i ett frågeformulär innehållande strukturerade frågor med givna svarsalternativ. 6 Referens: Vad är psykiskt funktionshinder? Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning 7

8 Mätinstrument Behovsinventeringen genomfördes med obligatoriska personalenkäter (samt valbara brukarintervjuer) som mätinstrument. Enkäten fylldes i av personal som identifierat en individ i enlighet med definitionen. Individen behövde inte vara närvarande och/eller ge samtycke. I enkäten har individens namn och personnummer fyllts i för att i ett senare skede kunna möjliggöra gallring av dubbletter. Brukarintervjuerna ses som ett komplement till enkäterna; ett fördjupningsinstrument. (se bilaga nr 1 för enkät) Personalenkäten innefattade personuppgifter, frågor om levnadsvillkor samt personalens bedömningar på åtta olika behovsområden: boende, kommunikation, relationer, lärande, arbete/sysselsättning, ekonomi och hälsa. På varje behovsområde bedömdes hur stora svårigheterna var för personen att utföra olika aktiviteter, om personen hade stöd från närstående för att utföra aktiviteterna samt om brukaren hade behov av er på aktivitetsområdena, och om dessa behov var tillgodosedda. Mätinstrumentet omfattade även en termlista som förtydligar de begrepp som ingår i personalenkäten och som bidrar till en gemensam förståelse av det språkbruk som används i personalenkäten. (se bilaga nr 2 för termlista) Datainsamling Inventeringen genomfördes 9 mars 2009 och 8 maj Mätinstrumentet, bestående av personalenkät, brukarintervju och termlista, distribuerades i pappersform till varje verksamhet innan inventeringsstart. Personalenkäten var obligatorisk, och personalen fyllde i en enkät för varje person tillhörande den aktuella målgruppen. Brukarintervjun var inte obligatorisk, vilket innebar att personalen själva fick välja om de ville genomföra någon/några intervjuer. I de verksamheter som deltog i inventeringen, från Eskilstuna kommuns socialtjänst, ingår från vuxenförvaltningen: boenden med särskild service för personer med psykiska funktionshinder, socialpsykiatrins boendestöd, socialpsykiatrins arbets-, fritids- och sysselsättningsverksamheter, socialpsykiatrins biståndshandläggare samt vissa äldreboenden och hemvård, och från arbetsmarknads- och familjeförvaltningen: utredningsenheten för ungdomar/unga vuxna, utredningsenheten för barn- och familjs familjerättshandläggare, utredningsenheten för vuxna/ beroendeenheten, servicecenter inklusive socialjouren samt Komvux. I de verksamheter som deltog i inventeringen från Strängnäs kommuns socialtjänst, ingår alla enheter tillhörande individ och familj, biståndshandläggare, särskilda boenden och boendestödjare inom kommunal psykiatri samt äldreboenden och hemtjänst. I de verksamheter som deltog i inventeringen från Landstinget Sörmlands psykiatri ingår akutpsykiatrin, affektiva avdelningen, psykosverksamheten, Beroendecentrum samt den allmänpsykiatriska öppenvården i Eskilstuna och i Strängnäs. De ifyllda enkäterna och intervjuerna har under inventeringsperioden hanterats och förvarats som sekretessmaterial i respektive verksamhet för att sedan överföras, via respektive verksamhets kontaktperson, till samordningsansvarig för inventeringen och näst sista anhalt hos vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun. Slutligen skickades inventeringsmaterialet vidare till Socialstyrelsen för hantering, bearbetning och permanent förvaring. 8

9 Bearbetning av datamaterialet Frågeformulären sändes till Institutet för kvalitetsindikatorer AB i Göteborg, där de kodades till datafiler (Microsoft Excel). Materialet överfördes sedan till IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete)/socialstyrelsen i Stockholm för fortsatt bearbetning. Statistikprogrammet SPSS version 16 har använts för analyser och bearbetningar. Dubbletter, dvs i de fall två eller flera formulär lämnats in på en och samma individ, har hanterats på följande sätt. Om olika bedömningar avseende en aktivitet har gjorts för en och samma individ, tex en bedömare har bedömt att det föreligger en svårighet för individen att utföra aktiviteten helt på egen hand medan en annan bedömare har bedömt att det inte föreligger någon svårighet, har alternativet som anger att individen har svårigheter att utföra aktiviteten valts. På liknande sätt har bedömning av individens behov av från kommun eller landstinget hanterats. Antagandet bakom detta är att en av bedömarna har identifierat att individen har en svårighet eller behov av och genom att välja detta svarsalternativ underskattas inte individens behov. Denna jämförelse har genomgående gjorts för varje aktivitet. Enkäterna har sedan försetts med ett identifikationsnummer istället för personnummer för att säkerställa sekretessen. Det insamlade datamaterialet har bearbetats för att få fram den grupp av de identifierade personerna, som bedöms ha störst svårigheter på de olika aktiviteterna inom behovsområdet, och sedan kunna se deras behov av er från kommun och landsting för att kompensera sina svårigheter. De personer som har bedömts ha måttlig, stor eller total svårighet på en eller flera aktiviteter i respektive behovsområde har sorterats fram, och bildar en grupp. Denna grupp, med varierande antal personer, är den grupp vars behov av er redovisas på varje behovsområde. På detta sätt blir det en fokusering på de personer i den identifierade gruppen som har störst svårigheter med anledning av sina psykiska funktionshinder, och en redovisning av deras behov av er och stöd. Läsanvisningar Nedan redovisas resultatet av inventeringen. I kapitlets avsnitt 1-3 behandlas allmän information om den inventerade målgruppen och de myndigheter som identifierat gruppen. Avsnitt 4 innehåller åtta delavsnitt som behandlar de olika inventerade behovsområdena. På varje behovsområde presenteras först de tabeller som beskriver målgruppens allmänna livssituation, och därefter presenteras tabeller med behov av er; först en översiktstabell på hela den identifierade gruppen och sedan en tabell på den grupp som bedöms ha störst svårigheter på varje behovsområde (se beskrivning av fördelning på sid 12). Tabellerna listar de olika aktiviteterna på varje behovsområde och redovisar både antal och andel personer som har stöd av närstående för att utföra aktiviteten och hur behoven av er ser ut för personerna på varje aktivitet. De frågor som inte har besvarats av personalen utgör de antal svar som är mellanskillnaden upp till den totala summan, vilken dock inte har redovisats i tabellerna främst med anledning av att försöka göra tabellerna så läsvänliga som möjligt. Kommentarerna till tabellerna, och sammanfattningen som följer på varje område, behandlar gruppen med störst svårigheter, inte den totala identifierade gruppen. Särskilda kommentarer kring den unga gruppen redovisas. 9

10 Diskussion kring datainsamling och databearbetning Enkäter har delats ut till verksamheterna i samlad mängd, och personal har sedan fyllt i enkäter löpande. Det har, bla av sekretesskäl, inte kontrollerats hur många enkäter som fyllts i och lämnats in av personal på varje arbetsplats. Kunskapen om inventeringen och dess syfte uppges ha varit varierande mellan alla olika verksamheter och arbetsplatser. Bristfällig information om inventeringen kan ha lett till att all personal inte såg vikten av att delta i inventeringen, vilket i sin tur kan ha lett till ett bortfall. En ännu tydligare information om inventeringen, tillsammans med en mer genomarbetad förankring av inventeringsprocessen i organisationernas samtliga nivåer, kunde eventuellt ha avhjälpt detta bortfall. Att göra ett urval av insamlad data inför redovisning påverkar resultatet, och kan innebära felkällor. Det urval som genomfördes inför redovisningen av materialet, då datamaterialet bearbetades för att få fram den grupp, med varierande antal personer, som har störst svårigheter inom varje behovsområde, och sedan fokusera på denna grupps svårigheter och behov av er, innebär att vissa personers behov inte framgår med samma tydlighet i redovisningen. Till exempel innebär det urval som har gjorts att den person som av personalen bedöms ha lätt svårighet (5-24%) på alla aktiviteter inom ett behovsområde inte är med i den framsorterade gruppen men den person som bedöms ha måttlig svårighet (25-49%) på en av aktiviteterna men kanske ingen svårighet (<4%) på övriga aktiviteter är med i den framsorterade gruppen, trots att det kan vara så att det är den förstnämnda personen som sammantaget har större svårigheter. Efter en inventering är det av vikt att diskutera om resultatet uppvisar en riktig bild av verkligheten. Frågeställningar om alla personer i målgruppen identifieras eller om personer missats med anledning av urvalsdefinitionen och/eller urvalet av deltagande verksamheter/ myndigheter/organisationer är viktiga att analysera, tillsammans med analyser kring hur våra referensramar påverkar vårt val av definition, medverkande och val av bearbetning av insamlad data. Det insamlade materialet är omfattande och behandlar väsentliga begrepp, termer och definitioner som används av de olika verksamheterna, men som inte nödvändigtvis betyder samma sak för alla personer och i alla verksamheter. För att underlätta i denna komplexitet och försöka bidra till en gemensam förståelse av inventeringsmaterialets språkbruk har en termlista från Socialstyrelsen använts. Socialstyrelsen har i uppdrag att etablera ett nationellt fackspråk för att informationen inom vård och omsorg skall kunna användas över organisatoriska gränser med bibehållet innehåll och sammanhang (Nationellt fackspråk för vård och omsorg). Personalen som använt personalenkäten har även deltagit i en utvärdering av enkäten, som en del av projektets utvecklingsarbete. Termlistan har underlättat i definitionen av olika begrepp, men trots den är alla de bedömningar som gjorts i inventeringen påverkade av vad varje begrepp har för innebörd för de olika verksamheterna och för varje medverkande person. Denna inventering är en del av Socialstyrelsens utvecklingsarbete med syfte att utarbeta ett inventeringsinstrument och en vägledning för inventeringsarbete i hela landet. Arbetet med att utvärdera och revidera både personalenkäten som inventeringsinstrument, bearbetningen av datamaterialet och redovisningen av slutrapporten är en pågående process. Att vara de kommuner/den länsdel som genomför en inventering som pilot i detta utvecklingsarbete har förstås påverkat inventeringsprocessen, bla tidsmässigt. 10

11 Resultatredovisning - norra länsdelen 1. Insamlat datamaterial Tabell 1 Antal svar på personalenkäten (n=1458) Myndighet Eskilstuna (n=1180) Strängnäs (n=278) Total (n=1458) Kommun socialtjänst 902 (76.4) 198 (71.2) 1100 (75.4) Kriminalvård 9 (0.8) 1 (0.4) 10 (0.7) Psykiatri-öppenvård 135 (11.4) 72 (25.9) 207 (14.2) Psykiatri-slutenvård 30 (2.5) 4 (1.4) 34 (2.3) Gemensam verksamhet 77 (6.5) 1 (0.4) 78 (5.3) Okänd 27 (2.3) 2 (0.7) 29 (2.0) Total 1180 (100) 278 (100) 1458 (100) Kommentar till tabell Totalt har 1458 enkätsvar (vilka identifierar 908 individer) inkommit från personalen i norra länsdelen. Den övervägande delen av svaren, 1100 stycken (75.4%), kommer från kommunernas socialtjänst. 207 svar (14.2%) kommer från psykiatrins öppenvård, och 34 svar (2.3%) från psykiatrins slutenvård. 78 svar (5.3%) har angett att de arbetar i en gemensam verksamhet av något slag, av vilka de flesta har angett Beroendecentrum, Ekeby rehabiliteringsboende eller gemensam verksamhet mellan kommun och landsting (vilket förmodligen innebär Beroendecentrum eller Ekeby rehabiliteringsboende). För 29 enkäter (2 %) är det okänt var personalen arbetar. I de verksamheter som deltog i inventeringen, från Eskilstuna kommuns socialtjänst, ingår från vuxenförvaltningen: boenden med särskild service för personer med psykiska funktionshinder, socialpsykiatrins boendestöd, socialpsykiatrins arbets-, fritids- och sysselsättningsverksamheter, socialpsykiatrins biståndshandläggare samt vissa äldreboenden och hemvård, och från arbetsmarknads- och familjeförvaltningen: utredningsenheten för ungdomar/unga vuxna, utredningsenheten för barn- och familjs familjerättshandläggare, utredningsenheten för vuxna/ beroendeenheten, servicecenter inklusive socialjouren samt Komvux. I de verksamheter som deltog i inventeringen från Strängnäs kommuns socialtjänst, ingår alla enheter tillhörande individ och familj, biståndshandläggare, särskilda boenden och boendestödjare inom kommunal psykiatri samt äldreboenden och hemtjänst. I de verksamheter som deltog i inventeringen från Landstinget Sörmlands psykiatri ingår akutpsykiatrin, affektiva avdelningen, psykosverksamheten, Beroendecentrum samt den allmänpsykiatriska öppenvården i Eskilstuna och i Strängnäs. Bortfallsanlays Urvalet av vilka individer som skulle ingå i inventeringen har gjorts av varje enskild berörd medarbetare utifrån en given definition. Den subjektiva tolkningen av definitionen har möjligtvis lett till att individer som borde ha inventerats har valts bort vilket innebär att det utöver den totala summan kan finnas ett mörkertal. Ett omvänt scenario, med inventerade personer som inte tillhör målgruppen, kan även vara möjligt. 11

12 2. Identifierade personer i målgruppen Totalt antal identifierade personer 908 personer har totalt identifierats tillhöra målgruppen i norra länsdelen. Den gemensamma totala populationen i de två kommunerna i norra länsdelen är personer 7. Detta innebär att det i norra länsdelen finns ca 7 personer per 1000 invånare (0.7%) som tillhör gruppen personer med psykiska funktionshinder (se definition). Med utgångspunkt i olika undersökningar av målgruppen kan man (enligt Socialstyrelsen) räkna med att finna ca 6-7 personer per 1000 invånare ( %) i medeltal av landets hela population. Mörkertal Urvalsprocessen utifrån definitionen kan ha lett till ett bortfall av personer som borde ha blivit inventerade. Del i det mörkertal som urvalet eventuellt medverkat till, kan även vara enstaka individer som inte finns identifierade hos någon av de deltagande huvudmännen. Varken primärvården, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har deltagit i inventeringen, vilket hade gjort den mer heltäckande. Inte heller personligt ombud (Peo) deltog i inventeringen, vilket kunde ha varit värdefullt för att eventuellt identifiera personer som inte har kontakt med någon av de i inventeringen deltagande verksamheterna. Det fanns en upplevd svårighet att hantera definitionen hos en del av personalen, bla inom äldreomsorgen. Det kan eventuellt finnas svårigheter med att definiera orsaken till en äldre persons funktionshinder, och veta om svårigheterna personen har är en konsekvens av en psykisk sjukdom eller en konsekvens av en funktionsnedsättning som följer på sjukdomar i det geriatriska sjukdomsspektrat, vilket kan ha bidragit till ett bortfall av personer från den äldre åldersgruppen. 7.8% av den identifierade målgruppen tillhör den äldre åldersgruppen (65+). Andelen äldre (65+) av hela populationen i norra länsdelen är 18 %. Bakgrundsuppgifter för målgruppen Tabell 2 Bakgrundsdata för de identifierade personerna (n=908) Variabel Eskilstuna (n=691) Strängnäs (n=217) Total (n=908) Kön Kvinna 302 (43.7) 112 (51.6) 414 (45.6) Man 389 (56.3) 105 (48.4) 494 (54.4) Ålder (21.6) 34 (15.7) 183 (20.2) (70.3) 160 (73.7) 648 (71.4) (7.7) 18 (8.3) 71 (7.8) Födelseland Sverige 515 (74.5) 165 (76.0) 679 (75.6) Annat nordiskt land 59 (8.5) 9 (4.1) 68 (7.5) Övriga Europa 22 (3.2) 8 (3.7) 30 (3.3) Utanför Europa 54 (7.8) 13 (6.0) 67 (7.4) Okänt 35 (5.1) 18 (8.3) 53 (5.8) Ej svar 6 (0.9) 4 (1.8) 10 (1.1) 7 Kommunfakta

13 Kommentar till tabell I den identifierade målgruppen på totalt 908 personer i norra länsdelen ingår 414 kvinnor (45.6%) och 494 män (54.4%), vilket innebär en viss överrepresentation av män. Detta stämmer i stort överens med hur målgruppen ser ut om man bara ser till Eskilstuna kommun, medan man i Strängnäs kommun har en viss överrepresentation av kvinnor i målgruppen (51,6%). Könsfördelningen på hela populationen i norra länsdelen består av ca 50 % kvinnor och ca 50 % män. Den totala gruppen individer är uppdelad i tre åldersgrupper, 18-29, och 65+ (där den äldsta identifierade personen är 89 år). Den största gruppen representerad är individer med en ålder mellan 30 och 64 (71.4%), följd av den unga gruppen (20.2%) och den äldre (7.8%). Fördelningen ser ungefär likadan ut i båda kommunerna. 165 personer (18.2%) av de identifierade personerna har uppgetts ha ett annat födelseland än Sverige. 68 stycken (41.2%) av dessa med ett annat födelseland än Sverige är födda i ett annat nordiskt land, och 67 stycken (40.6%), är födda utanför Europa. Antalet svar där födelselandet är okänt är 53 stycken (5.8%). Andelen utrikesfödda i norra länsdelen av populationen i stort är 14.5%. 135 personer (19.5%) av de identifierade personerna i Eskilstuna kommun har ett annat födelseland än Sverige. 59 stycken (43.7%) av dessa med ett annat födelseland än Sverige är födda i ett annat nordiskt land, och 54 stycken (40.0%), är födda utanför Europa. Andelen svar där födelselandet är okänt är 35 stycken (5.1%). Andelen utrikesfödda i Eskilstuna kommun, av populationen i stort, är 19.0% 30 personer (13.8%) av de identifierade personerna i Strängnäs kommun har ett annat födelseland än Sverige. 9 stycken av dessa med ett annat födelseland än Sverige är födda i ett annat nordiskt land (30.0%), och 13 stycken (43.3%) är födda utanför Europa. Andelen svar där födelselandet är okänt är 18 stycken (8.3%). Andelen utrikesfödda i Strängnäs kommun av populationen i stort är 10.0%. Andelen utrikes födda personer i hela riket av hela populationen är 14.0% Hur många personer har identifierats i olika delar av kommunerna? Tabell 3 Bostadsort för de identifierade personerna i norra länsdelen (n=908) Bostadsort Eskilstuna (n=691) Strängnäs (n=217) Total (n=908) Eskilstuna tätort 585 (84.7) 585 (64.4) Utanför Eskilstuna tätort 52 (7.5) 52 (5.7) Torshälla 54 (7.8) 54 (5.9) Strängnäs tätort 160 (73.7) 160 (17.6) Utanför Strängnäs tätort 57 (26.3) 57 (6.2) Kommentar till tabell Totalt har 908 personer identifierats tillhöra målgruppen i norra länsdelen. 691 personer (76.1%) har identifierats tillhöra målgruppen i Eskilstuna kommun och 217 personer (23.9%) har identifierats tillhöra målgruppen i Strängnäs kommun. En övervägande del av personerna bor i respektive kommuns tätort. 13

14 3. Insatser, individuell planering och samverkan Hur många personer har identifierats av flera huvudmän/verksamheter/enheter? Tabell 4 Antal personer som har identifierats av kommun 8 och/eller psykiatrin (n=908) Huvudman Antal individer Andel individer Endast kommun Endast landsting Kommun och landsting Totalt Kommentar till tabell 663 personer (73 %) i norra länsdelen har identifierats av endast kommun och 112 personer (12.3%) av endast landsting. 133 personer (14.6%) har identifierats av både kommun och landsting. 691 (76.1%) av dessa identifierade personer har er från kommunerna och 229 (25.2%) av personerna har er från landstinget. Hur är förekomsten av individuell planering fördelad? Med individuell planering avses en skriftlig planering där det framgår vilka behov som identifierats hos personen i fråga, hur behoven skall tillgodoses, vilka er som skall genomföras, målet för dessa er, vem som skall genomföra erna, vem som har ansvar för att erna blir gjorda, och vid vilken tidpunkt en uppföljning skall ske. Planen ska styras av brukarens behov, önskemål och förutsättningar. I såväl hälso- och sjukvårdslagen 9 som i socialtjänstlagen 10 finns uttryckt att när den enskilde har behov av er från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten skall landstinget och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan. Planen skall upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att en plan upprättas. Den individuella planeringen har stor betydelse för brukarens inflytande, speciellt för personer med funktionshinder som behöver samordnade er. Tabell 5 Förekomst av individuell planering uppdelat på identifierande organisation Individuell planering av er Identifierad av endast kommun (n=663) Identifierad av kommun+landsting (n=133) Identifierad av endast landsting (n=112) Individuell planering 471 (71.0) 99 (74.4) 59 (52.7) finns upprättad Planering pågår 102 (15.4) 17 (12.8) 18 (16.1) Nej, ingen planering 53 (8.0) 10 (7.5) 23 (20.5) pågår Ej känt 37 (5.6) 7 (5.3) 12 (10.7) 8.. De 9 ärenden identifierade av kriminalvården har här redovisat tillsammans med de ärenden identifierade av kommunen 9 3 f HSL 10 2 kap 7 SoL 14

15 Kommentar till tabell Förekomsten av individuell och skriftlig planering förefaller vara högst i de ärenden där personen i fråga finns identifierad hos både kommun och landsting, följt av de ärenden som endast är identifierade av kommunen. Det finns dock ingen individuell planering för 90 av personerna (13.6%) identifierade av endast kommun, för 17 av personerna (12.8%) identifierade av både kommun och landsting, och för 35 av personerna (31.3%) identifierade av endast landstinget. Att notera är att annan planering förstås kan finnas i de ärenden där det inte finns en sk individuell planering. Hur ser samverkan kring de identifierade personerna ut? I såväl hälso- och sjukvårdslagen 11 som socialtjänstlagen 12 finns skrivet att landstinget och kommunen skall ingå en överenskommelse om samarbete i fråga om personer med psykiska funktionsnedsättningar. Samverkan är av stor vikt kring i första hand brukare med stora och långvariga behov av er från både hälso- och sjukvård och socialtjänst, och det är bägge huvudmännens ansvar att uppmärksamma brukarens samlade behov, oavsett vilken huvudman personen inledningsvis har kontakt med. Tabell 6 Samverkan kring de identifierade personerna uppdelat på identifierande organisation (de senaste 12 månaderna) Identifierad av endast kommun (n=663) Identifierad av kommun+landsting (n=133) (n=112) Samarbetar med annan organisation/myndighet Identifierad av endast landsting 374 (56.4) 91 (68.4) 49 (43.8) Kommentar till tabell Samverkan med andra organisationer/myndigheter sker allra mest i de ärenden som identifierats av både landsting och kommun och det är kommunens socialtjänst och landstingets psykiatri som är vanligast som samarbetspartners. Samarbete med primärvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården och brukarorganisationer sker i vissa ärenden, dock relativt sällan a HSL 12 5 kap 8a SoL 15

16 4. Behovsområden (1-8) Inventeringen behandlar åtta olika behovsområden : 1. Boende, personlig vård och hemliv 2. Kommunikation och förflyttning 3. Mellanmänskliga relationer 4. Lärande och utbildning 5. Arbete och sysselsättning 6. Ekonomi 7. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 8. Hälsa Varje behovsområde består av en eller flera aktiviteter. Den identifierade personens svårigheter att utföra respektive aktivitet, personens eventuella existerande stöd för att kunna utföra aktiviteten och personens behov av från kommun och/eller landsting för att kunna utföra aktiviteten, bedömdes av personal. Personalens identifierande av svårigheter, stöd och behov av er Bedömning av svårighet Vid bedömningen av personens svårighet att genomföra de olika aktiviteterna börjades med att skatta hur det fungerar för personen att utföra den angivna aktiviteten helt på egen hand. Om personen bedömdes ha svårighet med att utföra aktiviteten på egen hand, skattades personens svårigheter med att utföra aktiviteten på en skala från lätt svårighet till total svårighet. (se bifogad enkät) Bedömning av stöd från anhörig, granne eller intresseorganisation Bedömning gjordes om den identifierade personen får stöd från någon anhörig, granne eller intresseorganisation med att utföra den angivna aktiviteten. Med stöd avses människor som ger praktisk, fysisk eller emotionellt stöd, som kan relateras till de svårigheter personen har att utföra aktiviteten. Stödet skall ha pågått under en längre tid. (se bifogad enkät) Bedömning av behov av En bedömning av personens aktuella behov av från kommun eller landstinget, för att kompensera sina svårigheter, gjordes. Utgångspunkten var personens svårighet att utföra angiven aktivitet men hänsyn togs även till om personen fick regelbundet stöd som kompenserade hela eller delar av personens svårigheter, vilket innebär att det bedömda behovet av kunde bli mindre om personen fick stöd från människor i sin omgivning. (se bifogad enkät) Svårigheter, stöder och behov av er ej känt Vid bedömning av svårigheter, stöder och behov av er kunde personalen välja på svarsalternativet ej känt om bedömning inte kunde göras med anledning av brist på kännedom i frågan. Det är viktigt att notera att ett ej känt svar inte behöver betyda en brist på en kunskap om personen som personalen borde ha, utan lika gärna kan vara en naturlig konsekvens av personalens olika yrkesroller och ansvarsområden. 16

17 Fördelning av de identifierade personernas svårigheter på varje behovsområde För att få fram den grupp av de identifierade personerna, som bedöms ha störst svårigheter på de olika aktiviteterna inom behovsområdet, och sedan kunna se deras behov av er från kommun och landsting för att kompensera sina svårigheter, har de personer som har bedömts ha måttlig, stor eller total svårighet på en eller flera aktiviteter i respektive behovsområde sorterats fram enligt nedan, och bildar en grupp. Denna grupp, med varierande antal personer, är den grupp vars behov av er redovisas på varje behovsområde. Tabell 7 Fördelningen av de identifierade personernas svårigheter på behovsområdena Grad av svårigheter Personer med måttliga, stora eller totala Personer utan svårigheter att utföra alla de angivna Övriga identifierade personer svårigheter att utföra aktiviteterna på minst en av aktiviteterna behovsområdet Behovsområden på behovsområdet Boende, personlig vård och hemliv (n=908) 578 (63.7) 88 (9.7) 242 (26.7) Kommunikation och förflyttning (n=908) 456 (50.2) 101 (11.1) 351 (38.7) Mellanmänskliga relationer (n=908) 596 (65.6) 67 (7.4) 245 (27.0) Lärande och utbildning (n=908) 594 (65.4) 36 (4.0) 278 (30.6) Arbete och sysselsättning (n=908) 615 (67.7) 25 (2.8) 268 (29.5) Ekonomi (n=908) 419 (46.1) 200 (22.0) 289 (31.8) Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (n=908) 415 (45.7) 68 (7.5) 425 (46.8) Behovsområdet hälsa handlar inte om olika aktiviteter, utan om angivna hälsoområden där personens eventuella hälsoproblem bedöms. För att få fram den grupp av de identifierade personerna, som bedöms ha störst problem inom hälsoområdet, och sedan kunna se deras behov av er från kommun och landsting för att kompensera för sina problem, har de personer som har bedömts ha måttlig, stor eller totala problem på en eller flera hälsoområden sorterats fram enligt nedan, och bildar en grupp. (Hur fördelningen är på varje hälsoområde redovisas under avsnitt hälsa.) Tabell 8 Fördelningen av de identifierade personernas problem inom hälsoområdet Grad av svårigheter Behovsområde Personer med måttliga, stora eller totala problem Personer utan problem inom alla de angivna Övriga identifierade personer inom minst ett av hälsoområdena hälsoområdena Hälsa (n=908) 3 (0.3) 108 (11.9) 797 (87.8) Kommentar till tabell Gruppen som inte har några svårigheter att utföra någon av de angivna aktiviteterna på respektive behovsområde, är relativt liten, vilket visar på att målgruppen överlag har betydande svårigheter inom alla dessa behovsområden. Arbete och sysselsättning och lärande och utbildning är tillsammans med mellanmänskliga relationer och 17

18 samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv områden där det lägsta antalet personer bedöms kunna utföra aktiviteterna utan några svårigheter. I gruppen övriga identifierade personer ingår de personer som har lätta svårigheter på någon eller flera av de angivna aktiviteterna, de svar som är okända, de individer där svar inte angetts och de svarsalternativ som anger att frågan inte ar aktuell för den identifierade personen. Att uppmärksamma är att denna grupp innefattar omkring en tredjedel av personerna inom varje behovsområde (ungefär hälften på området samhällsgemenskap ), och är en grupp som kan ha svårigheter som ökar och som då kommer att tillhöra den grupp med måttliga, stora eller totala svårigheter på behovsområdet, som fokus ligger på i resultatredovisningen, och där störst behov av er finns. I området lärande och utbildning kan man se en viss överrepresentation av kvinnor i den grupp som har svårigheter (endast 28 % av personerna, som inte har några svårigheter inom behovsområdet, är kvinnor). I övriga behovsområden är könsfördelningen relativt jämn. En hög andel unga personer bedöms ha svårigheter vad det gäller lärande och utbildning, arbete och sysselsättning och samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv, vilket bör uppmärksammas, då grunden för framtida arbetsliv läggs under dessa år (18-29) och stödjande er, med samverkan med andra berörda myndigheter, är väsentliga för att dessa unga personer skall kunna skapa sig en fungerande framtid vad det gäller utbildning, arbete och fritid. Alla de åtta behovsområdena berör väsentliga delar av en persons livssituation, och påverkar alla varandra på ett eller annat sätt. Om en persons svårigheter att utföra aktiviteter på ett behovsområde minskar, påverkar det sannolikt även flera av de andra behovsområdena på ett positivt sätt, vilket även gäller det omvända, och påvisar behovet av en uppmärksamhet på varje individs samlade behov samt ställer krav på en samverkan mellan, och inom, myndigheter. De identifierade personernas svårigheter på behovsområdena fördelar sig i stort lika mellan de båda kommunerna Eskilstuna och Strängnäs. 18

19 1. Boende, personlig vård och hemliv Boendesituationen i norra länsdelen Tabell 9 Boendesituation för de identifierade personerna (n=908) Boendesituation Eskilstuna (n=691) Strängnäs (n=217) Total (n=908) Ordinärt boende 318 (46.0) 133 (61.3) 451 (49.7) Ordinärt boende med stöd 91 (13.2) 50 (23.0) 141 (15.5) Bostad särskild service 132 (19.1) 13 (6.0) 145 (16.0) Annat boende 74 (10.7) 5 (2.3) 79 (8.7) Saknar stadigvarande bostad 48 (6.9) 4 (1.8) 52 (5.7) Hemlös 6 (0.9) 1 (0.5) 7 (0.8) Placerad utanför kommunen 8 (1.2) 7 (3.2) 15 (1.7) Ej känt 10 (1.4) 10 (1.1) Ej svar 4 (0.6) 4 (1.8) 8 (0.9) Kommentar till tabell Knappt hälften av målgruppen i den norra länsdelen, 451 personer (49.7%), bor i ordinärt boende. 141 personer (15.5%) bor i ordinärt boende, men har från socialtjänsten för att kunna upprätthålla en hållbar levnadssituation och 145 personer (16 %) bor i bostad med särskild service via bistånd enligt SoL eller LSS. Detta innebär att 737 personer (81.2%) har ett stabilt boende, medan 153 personer (16.9%) har en tillfällig eller en osäker boendesituation. Av dessa 153 personer, med en tillfällig boendesituation, är 15 personer placerade utanför sin hemkommun och 79 personer har annat boende vilket t ex innebär en placering i den egna kommunens familjehem eller ett boende i en bostad där kommunen är kontraktsinnehavare. Den grupp, som saknar stadigvarande bostad och/eller är hemlösa uppgår till 59 personer (6.5%). 7 av dessa personer var vid inventeringstillfället helt hemlösa och hade inte tak över huvudet alternativt övernattade på härbärge. 52 stycken av personerna saknade ett stadigvarande boende men hade löst sin boendesituation genom att tex bo inneboende hos sina föräldrar eller annan person. För 18 personer (2 %) är boendesituationen inte känd för personalen alternativt har personalen inte lämnat ett svar. I en jämförelse mellan Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun har Eskilstuna kommun en lägre andel personer som bor i ordinärt boende och en lägre andel som bor i ordinärt boende men med från socialtjänsten, men en högre andel som bor i bostad med särskild service. Eskilstuna kommun har även en högre andel personer utan stadigvarande bostad. Unga gruppen (18-29 år) (n=183) 135 stycken (70 %) av de 183 personer som ingår i åldersgruppen år har ett stabilt boende (ordinärt boende med eller utan stöd, alternativt boende med särskild service). 48 personer (30 %) har en tillfällig boendesituation. 24 av dessa personer med tillfällig boendesituation är utan stadigvarande bostad och 3 personer är helt hemlösa. 6 personer är 19

20 placerade i enskild/privat verksamhet utanför kommunen under en längre tid och 15 personer är placerade inom kommunen alternativt har bostad där kommunen är kontraktsinnehavare. Mörkertal Ett antagande är att flera personer i gruppen ordinärt boende i själva verket bor ofrivilligt tillsammans med föräldrar/annan vuxen person, utan att personal har kunskap om att personen har en önskan/ett behov av en förändrad boendesituation. Familjesituationen i norra länsdelen Tabell 10 Familjesituation för de identifierade personerna (n=908) Familjesituation Eskilstuna (n=691) Strängnäs (n=217) Total (n=908) Sammanboende Bor ensam 527 (76.3) 159 (73.3) 686 (75.6) Bor med partner 61 (8.8) 30 (13.8) 91 (10.0) Bor med föräldrar 47 (6.8) 10 (4.6) 57 (6.3) Bor med annan vuxen 29 (3.0) 13 (6.0) 42 (4.6) Okänt 21 (3.0) 3 (1.4) 24 (2.6) Ej svar 6 (0.9) 2 (0.9) 8 (0.9) Hemmaboende barn Egna hemmaboende 55 (8.0) 36 (16.6) 91 (10.0) Andras hemmaboende 6 (0.9) 4 (1.8) 10 (1.1) Okänt 14 (2.0) 8 (3.7) 22 (2.4) Ej svar 8 (1.3) 5 (3.0) 13 (1.7) Umgängesrätt Eget barn 59 (8.5) 16 (7.4) 75 (8.3) Okänt 44 (6.3) 24 (11.0) 68 (7.5) Ej svar 32 (4.6) 8 (3.7) 40 (4.4) Kommentar till tabell 686 personer (75.6%) av målgruppen bor i ensamhushåll. 91 personer (10 %) är sammanboende med sin partner, 57 personer (6.3 %) bor med sina föräldrar och 42 personer (4.6 %) med annan vuxen person. I uppemot 100 familjer i norra länsdelen bor barn vars förälder/föräldrar/annan vuxen har ett psykiskt funktionshinder. Omkring 75 vuxna personer med ett psykiskt funktionshinder har umgängesrätt med sitt/sina barn. I en jämförelse mellan Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun så har Strängnäs kommun en högre andel personer med psykiska funktionshinder som har hemmaboende barn, både egna och andras. Även andelen svar som är okända angående boende med barn och umgängesrätt med barn är högre i Strängnäs än i Eskilstuna. 20

21 Unga gruppen (18-29 år) (n=183) I åldersgruppen finns det 33 personer som bor med förälder/föräldrar. 15 personer bor med en annan vuxen. 11 personer i denna åldersgrupp lever med egna barn, 6 personer med andras barn, och 14 personer har umgängesrätt med sitt barn. Identifierade behov av er inom boendeområdet Inom området boende, personlig vård och hemliv har de 908 identifierade individernas svårigheter, behov av stöd, och behov av er bedömts vad det gäller aktiviteterna personlig vård (ta hand om sin hygien, klä sig och sköta sin hälsa), sköta sin medicinering, handla och laga mat, städa och tvätta, samt hantera och fullfölja dagliga rutiner (se bifogad termlista) Tabell 11 Identifierade behov av er inom området boende, personlig vård och hemliv - en översiktstabell på hela den identifierade gruppen (n=908) Aktivitet Stöd Inget behov av Behov av från kommun och/eller landsting Tillgodosett behov Minskad/ upphörd Mer/ annan Saknar Okänt Personlig vård 108 (11.9) 464 (51.1) 156 (17.2) 32 (3.5) 68 (7.5) 46 (5.1) 142 (15.6) Medicinering 133 (14.6) 303 (33.4) 212 (23.3) 40 (4.4) 107 (11.8) 27 (3.0) 219 (24.1) Handla/laga mat 219 (24.1) 344 (37.9) 195 (21.5) 57 (6.3) 76 (8.4) 57 (6.3) 171 (18.8) Städa/tvätta 176 (19.4) 324 (35.7) 213 (23.5) 44 (4.8) 85 (9.4) 53 (5.8) 189 (20.8) Dagliga rutiner 217 (23.9) 226 (24.9) 246 (27.1) 65 (7.2) 119 (13.1) 78 (8.6) 174 (19.2) De identifierade personer som har måttlig, stor eller total svårighet på en eller flera aktiviteter inom behovsområdet boende, personlig vård och hemliv, utgör den grupp på 578 individer vilkas behov redovisas nedan. Tabell 12 Identifierade behov av er på området för personer med måttliga/ stora/ totala svårigheter (n=578) Aktivitet Stöd Inget behov av Behov av från kommun och/eller landsting Tillgodosett Minskad/ Mer/ annan Saknar behov upphörd Personlig vård 91 (15.7) 251 (43.4) 143 (24.7) 31 (5.4) 62 (10.7) 41 (7.1) 25 (4.3) Medicinering 113 (19.6) 156 (27.0) 181 (31.3) 37 (6.4) 95 (16.4) 16 (2.8) 63 (10.9) Handla/laga mat 177 (30.6) 160 (27.7) 174 (30.1) 54 (9.3) 71 (12.3) 45 (7.8) 53 (9.2) Städa/tvätta 139 (24.0) 153 (26.5) 189 (32.7) 42 (7.3) 76 (13.1) 42 (7.3) 55 (9.5) Dagliga rutiner 171 (29.6) 77 (13.3) 210 (36.3) 60 (10.4) 106 (18.3) 62 (10.7) 40 (6.9) Kommentar till tabell I denna grupp med måttliga, stora eller totala svårigheter saknar 41 personer (7.1%) i norra länsdelen, men behöver en, för att kunna sköta sin personliga vård. 62 personer (10.7%) behöver en annan eller en ökad gällande sin personliga vård och 31 personer (5.4%) har en som kan minska eller upphöra. Okänt 21

MALL. Inventeringsrapport

MALL. Inventeringsrapport MALL Inventeringsrapport Innehåll Sammanfattning med förslag till åtgärder 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Beslut och uppdrag 1.3 Inventeringens syfte och användningsområde 1.4 Målgruppen för inventeringen

Läs mer

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun

Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun -Gemensam sammanställning av Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken i Jönköping Målgrupp: En

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nationella resultat och resultat kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts

Läs mer

3. Metodik Case finding i vård- och stödsystemet. 3.1 Avgränsning av målgrupp och inventeringens omfattning

3. Metodik Case finding i vård- och stödsystemet. 3.1 Avgränsning av målgrupp och inventeringens omfattning 3. Metodik Case finding i vård- och stödsystemet En case findingmetodik innebär att uppgifter samlas in om personer i målgruppen som identifieras i olika delar av vård- och stödsystemet. Den består av

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

INVENTERINGSFORMULÄR BEHOVET AV INSATSER FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING PERSONALFORMULÄR 2012

INVENTERINGSFORMULÄR BEHOVET AV INSATSER FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING PERSONALFORMULÄR 2012 INVENTERINGSFORMULÄR BEHOVET AV INSATSER FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING PERSONALFORMULÄR 2012 Bakgrund Enligt 5 kap. 8 socialtjänstlagen, SoL ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0019.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst. Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna.

Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst. Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna. 2009 05 12 Åberg, M & Piuva, K FoU-Nordväst Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar i Nordvästkommunerna Sundbyberg Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1. Inledning 7 1.1

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Inventeringsrapport - En inventering om den aktuella situationen för personer med psykisk ohälsa i Upplands Väsby

Inventeringsrapport - En inventering om den aktuella situationen för personer med psykisk ohälsa i Upplands Väsby Inventeringsrapport - En inventering om den aktuella situationen för personer med psykisk ohälsa i Upplands Väsby 2014 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Verksamheter/stödinsatser

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson 2012-03-09 Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson -3-9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet från kartläggningen av hemlöshet i Helsingborgs

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

Delrapport sammanställd av Ulf Rogberg & Thomas Teike till GPS

Delrapport sammanställd av Ulf Rogberg & Thomas Teike till GPS Samtligt material i denna delrapport bygger på insamlad data vid inventering av målgruppen personer med psykiska funktionshinder som genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens frågeformulär under perioden

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen

Fastställd av kommunstyrelsen VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Vilka söker upp äldre?

Vilka söker upp äldre? RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands

Läs mer

Inventering av målgruppen psykiskt funktionshindrade inom kommunerna i Östra Norrbotten

Inventering av målgruppen psykiskt funktionshindrade inom kommunerna i Östra Norrbotten Inventering av målgruppen psykiskt funktionshindrade inom kommunerna i Östra Norrbotten en metodutveckling Projektsamordnare Benitha Eliasson Projektets styrgrupp Lars Karlsson Sirkka-Liisa Jönsson Birgitta

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden SOCIALFÖRVALTNINGEN 2010-06-22 RIKTLINJER särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade Beslutade av socialnämnden 2010-08-31 2(7) Riktlinjer för särskilda insatser enligt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan 23 april 2004 1(8). Överenskommelse om samverkan Parter Överenskommelsen gäller samverkan mellan nedanstående enheter inom Gotlands kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Psykiatriska kliniken Primärvården

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Inventering 2013. Av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialförvaltningen

Inventering 2013. Av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialförvaltningen Inventering 2013 Av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning Socialförvaltningen Innehållsförteckning 1 Inledning 1 Bakgrund 1 Beslut och uppdrag 2 Inventeringens syfte och användningsområde

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts genom

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Inventeringsrapport. Planeringsunderlag för stöd och service i Partille kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning 2013

Inventeringsrapport. Planeringsunderlag för stöd och service i Partille kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning 2013 Inventeringsrapport Planeringsunderlag för stöd och service i Partille kommun för personer med psykisk funktionsnedsättning 2013 Partille 2013 Ingegerd Winqvist Innehåll 1 Inledning... 4 1.1Bakgrund...

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Helsingborgs stad Behov av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning

Helsingborgs stad Behov av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning 2014 Inventering Helsingborgs stad Behov av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Nilsson Carin och Malmén Åke - SOF HELSINGBORGS STAD Innehåll Inledning... 4 Beslut och uppdrag... 4 Bakgrund...

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling

Läs mer

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Projektredovisning. Inventering av personer med psykiska funktionshinder 2011. Rapport Halland. Ylva Berger

Projektredovisning. Inventering av personer med psykiska funktionshinder 2011. Rapport Halland. Ylva Berger 01054 Inventering av personer med psykiska funktionshinder 2011 Rapport Halland Ylva Berger Kommunerna i Halland och Region Halland har genomfört en gemensam inventering av personer med psykiska funktionshinder

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av

Läs mer

En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017

En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017 TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret Dnr SN/2017:75 Administrativa enheten 2017-11-20 1/2 Handläggare Marie Wallin 0152-29915 Socialnämnden En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens

Läs mer

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) 1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes

Läs mer

Svar på remiss om Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

Svar på remiss om Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre Skärholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för äldre, personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-07-03 Handläggare Nicoletta Zoannos Telefon: 08-508 24 594

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts

Läs mer

Att inventera behov. Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning

Att inventera behov. Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning Att inventera behov Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Hälso och sjukvårdsledningens administrativa 1.0 5 enhet Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Lind Beredningsgruppen

Läs mer

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Riktlinjer boendestöd för vuxna Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Socialförvaltningen Område: FO, IFO Bakgrund Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting 2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans. SamKom Ett Miltonprojekt i Södra Älvsborg 10 kommuner Primärvården i Södra Älvsborg Brukarorganisationer

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Kommunernas planering för personer med psykiska funktionshinder i Västmanlands län

Kommunernas planering för personer med psykiska funktionshinder i Västmanlands län Kommunernas planering för personer med psykiska funktionshinder i Västmanlands län LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Samhällsbyggnadsenheten 2003 Nr 7 Förord Personer med psykiska funktionshinder tillhör

Läs mer