Inventering Av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialförvaltningen

Transkript

1 Inventering 2013 Av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning Socialförvaltningen

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 Bakgrund 1 Beslut och uppdrag 2 Inventeringens syfte och användningsområde 4 Målgruppen för inventeringen 4 Samarbete mellan olika parter i inventeringen 4 2 Metod och genomförande 5 Information och förankringsarbete 5 Inventeringens omfattning och avgränsning 6 Urval av verksamheter och personal I kommunen och landstinget 6 Identifiering av personer i målgruppen 7 Insamling av uppgifter om identifierade personer 7 Bearbetning och analys av insamlat material 7 Resultatredovisning 7 3 Hantering av sekretess och personuppgifter 8 4 Inventerade personer 9 Bortfall 9 Dubbelregistrering 10 5 Personalens samarbete kring målgruppen 11 6 Målgruppens livssituation 15 7 Svårigheter och behov av er på viktiga livsområden 17 8 Hälsoproblem och behov av er 30 9 Diskussion och slutsatser Åtgärdsplan 33

3 1. Inledning Bakgrund Efter psykiatrireformen genomfördes 1995 har flera uppföljningar gjorts. Bl.a. en tillsyn av socialstyrelsen och samtliga länsstyrelser av kommunernas er för personer med psykisk funktionsnedsättning under åren Tillsynen visade att flera kommuner inte genomfört någon inventering. De inventeringar som gjorts varierade stort i kvalitet och tillvägagångssätt. Orsaken till detta ansåg man vara av främst två anledningar, en otydligt definierad målgrupp och bristen på metod för inventeringsarbetet. Socialstyrelsen har efter tillsynen konstaterar att det behövs ökade kunskaper om målgruppens livssituation och behov av vård och stöd och har efter det arbetat för att stödja kommunerna i arbetet med inventering och uppsökande verksamhet. Bl.a. ett nationellt utvecklingsprojekt: Stöd till kommunernas inventering och uppsökande verksamheter för personer med psykiska funktionshinder. Projektet pågick mellan Projektet tydliggjorde behovet av enhetliga metoder och verktyg för insamlandet av material. Utifrån de erfarenheter som gjordes i de lokala utvecklingsprojekten har socialstyrelsen arbetat fram en metod för inventering och uppsökande verksamhet samt skapat ett konkret inventeringsverktyg. Enligt 5 kap 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder och i sin uppsökande verksamhet informera om socialtjänsten och dess verksamhet. Kommunen har också att planera och följa upp sina er för personer med funktionsnedsättningar. Planeringen ska ske i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och privata aktörer. Enlig 15 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS ska socialnämnden kontinuerligt följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Landstinget har en liknande skylighet enligt 7 hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763), HSL att planera hälso- och sjukvården utifrån medborgarnas behov. Landstinget ska också enligt 8 HSL planera sina er i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. God kännedom om målgruppen och dess behov är av stor betydelse för att lokala politiker och chefstjänstemän ska kunna fullgöra sina uppdrag och för att möjliggöra en bra styrning, resursfördelning och planering av er för personer med funktionsnedsättning. Kommun och landsting har en skyldighet sedan 2010 att ingå formaliserade och övergripande överenskommelser om samarbete kring målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. (prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor mm) En sådan överenskommelse med gemensamma mål och ansvarsfördelning syftar till att underlätta för beslutsfattare att skapa långsiktighet och ett bra underlag för resursfördelning. Socialstyrelsen anser att en gemensam inventering av målgruppen och dess behov kan ligga till grund för en sådan överenskommelse. Sida 1 av 35

4 Sollefteå kommun genomförde tidigare en omfattande inventering av målgruppen som var klar 2006 tillsammans med kommunförbundets FoU enhet, socialtjänsten, inkl. äldreomsorgen, landstingets psykiatri, AF och primärvården. FK beslöt att inte medverka p.g.a. osäkerhet kring lösningen av sekretessfrågan. Efter psykiatrireformen har en förskjutning skett gällande definitionen av målgruppen. Fokus har flyttats från diagnos och symptom mot effekterna av sjukdomen eller störningen. En förändring mot ett tydligare funktionshinderperspektiv, och de svårigheter den enskilde möter i sitt liv p.g.a. sin funktionsnedsättning. Denna förskjutning har inneburit en större och mer heterogen grupp vilket gjorde att Sollefteå kommun tillsammans med FoU valde att ha en vidare målgrupp ( målgrupp som den definierades av socialstyrelsen, en riskgrupp definierades som personer över 18 år och som bedömdes riskera att hamna i målgruppen samt en återhämtningsgrupp, där personer var över 18 år och som tillhört målgruppen men delvis återhämtat sig) än socialstyrelsens då den i ett kommunalt perspektiv ansågs allt för snäv och att målgruppen som kommunen mötte inte rymdes i definitionen. Totalt fann man i Sollefteå 191 personer varav 31.9 % inrymdes i den egentliga målgruppen, 15,7 % bedömdes tillhöra riskgruppen, 45,5 % återhämtningsgruppen och 6,8 % ospecificerad grupptillhörighet. I samband med en uppföljning av psykiatrireformen uppskattade socialstyrelsen en förekomst av psykisk störning/sjukdom i en omfattning av ca 0,6 % av befolkningen (SoS och länsstyrelserna 2003). Siffran för Sollefteå beträffande den egentliga målgruppen var 0,36 % vilket antyder att inte alla i målgruppen hade identifierats. Den totala siffran på 191 personer ger resultatet 1,12 % av den vuxna befolkningen. På det sättet kom fler personer med i inventeringen men räknades inte som den egentliga målgruppen. Dubbelregistreringarna var få, endast 20 personer registrerades av två eller fler instanser. En slutsats som drogs av det var att inventeringen ev. underskattade antalet personer som hörde till målgruppen och som hade behov av stöd och service och att alla inte hittades eller togs med i inrapporteringen. Resultaten i inventeringen bekräftade att personer med psykiska funktionshinder hade begränsade möjligheter att delta aktivt i samhällslivet och att erna och samordningen av erna behövde utvecklas. Inventeringen bekräftade också att målgruppen inte var en homogen grupp vilket ställer högre krav på individuellt utformade er för att bättre hjälpa personer i sin återhämtning. Beslut och uppdrag Individ och omsorgsnämnden (ION) har som mål att följa regeringens prio-plan och öka nämndens kunskap och förståelse för Sollefteå kommuns medborgare med psykisk funktionsnedsättning och deras levnadsförhållanden och behov av stöd och service. Genom inventeringen avser nämnden att skapa ett bättre underlag för resursfördelning och det fortsatta kvalitets- och utvecklingsarbetet. Förvaltningen ledningsgrupp har i linje med denna ambition beslutat om genomförande av en inventering enligt 5 kap 8 socialtjänstlagen, (2001:453) SoL. Ledningsgruppen för psykisk hälsa (ett samverkansorgan med representanter från verksamhet/förvaltningsledning från försäkringskassan, arbetsförmedlingen, psykiatri, Sida 2 av 35

5 habilitering, primärvård, kommunens socialtjänst och brukarföreningen RSMH) har beslutat att genomföra inventeringen och att den genomförs gemensamt av kommuns och landsting. I denna andra inventering som Sollefteå kommun genomför av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning, beslutas i förvaltningens ledningsgrupp att avgränsa den till att endast omfatta kommunens socialtjänst och landstingets psykiatri. Skälen för avgränsningen är bl.a. uttryckt osäkerhet från samtliga huvudmän kring tids- och resursåtgång för inventeringen. En annan osäkerhetsfaktor är sekretessen och hur den ska hanteras. De olika huvudmänen som har kännedom om målgruppen har olika krav på sig att genomföra en inventering och av den anledningen är olika angelägna att medverka. Att vänta på att få alla med på tåget riskerar att fördröja inventeringen eller att den aldrig kommer till stånd. Kommun och landsting är de som främst äger frågan och har krav att inventera målgruppen. I psykiatrin inkluderas även rättspsykiatrin. I socialtjänst inkluderas också privata aktörer där personer med psykisk funktionsnedsättning får sina beslut om vård, stöd eller boende verkställt. Inventeringen omfattar endast personer mantalsskrivna i Sollefteå kommun. Efter beslutet om att genomföra en inventering av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning har en organisation för planering, genomförande, sammanställning och analys utsetts. Till projektets styrgrupp har ledningsgruppen för psykisk hälsa utsetts. Gruppen består av (som tidigare redogjorts) representanter på övergripande ledningsnivå från FK, AF, vuxenpsykiatri, socialtjänst, primärvård, habilitering och Riksföreningen för social och mental hälsa (RSMH). Styrgruppens medlemmars ansvar är att informera och förankra projektet i sina verksamheter och de som berörs av det praktiska arbetet. Styrgruppen ska också förmedla vikten av inventeringen och agera för att säkerställa att de verksamheter som berörs genomför sina respektive uppgifter i projektet och håller tidsplanen. Projektgruppen består av: Ann-Katrin Lundin, verksamhetschef funktionsstöd, (FS) Ewa Sundström, verksamhetsutvecklare, FS Hans Lundberg enhetschef socialpsykiatri projektledare Projektgruppen ansvarar för planeringen och det praktiska genomförandet av projektets aktiviteter och att tidsplanen följs. Projektledaren ansvarar tillsammans med projektgruppen för dokumentationen av inventeringen. Dokumentationen sker utifrån socialstyrelsens rapportmall. Projektgruppen ansvarar också tillsammans med referensgruppen för sammanställning och analys av resultatet. Sammanställning och analys sker tillsammans med kommunförbundets FoUenhet. Referensgruppen består av: Peter Berglund, verksamhetsutvecklare inom socialtjänstens område samt Mia Brodin, verksamhetschef individ och familjeomsorg Sida 3 av 35

6 Referensgruppens uppgift är främst att medverka vid analysen av materialet men också att vara rådgivande och fungera som bollplank. Inventeringens syfte och användningsområde Inventeringen av målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Sollefteå kommun syftar till att skapa en tydligare bild av målgruppens levnadsförhållanden och behov av stöd och service. Inventeringen genomförs tillsammans med landstingets psykiatri. Den gemensamma kunskapen om målgruppens behov som inventeringen förväntas ge, ska ligga till grund för fortsatt samverkan mellan kommun och landsting för bl.a. tydligare ansvarsfördelning och bättre resursutnyttjande. Genom återkommande och gemensamma inventeringar skapar vi möjlighet till effektivare uppföljningar baserade på kunskaper om målgruppens situation och hur den förändras både vad det gäller behovsbild och målgruppens storlek. Resultatet av inventeringen och analysen är tänkt att användas i den fortsatta planeringen och utvecklingen av verksamheten och de er som erbjuds till målgruppen. Den gemensamma bild av målgruppen och dess behov som inventeringen ger bör också ligga som underlag för den överenskommelse om samarbete som upprättats mellan kommun och landsting och som bör revideras kontinuerligt. Målgruppen för inventeringen Inventeringen omfattar personer som är 18 år och äldre och har psykisk funktionsnedsättning enlig den definition som Nationell psykiatrisamordning formulerat (se nedan). En person har ett psykiskt funktionshinder om hon eller han har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och om dessa begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. (SOU 2006:100) Samarbete mellan olika parter i inventeringen Efter beslut i socialförvaltningens ledningsgrupp om att genomföra en inventering informeras ledningsgruppen för psykiatrisamverkan. Ledningsgruppen informeras också om att inventeringen endast ska omfatta socialtjänst och psykiatri. Skälen för detta är bl.a. att den planerade tidsåtgången skulle behöva utökas kraftigt för att möjliggöra fler huvudmäns medverkan. Dessutom har inte alla huvudmännen en skyldighet att genomföra en inventering och det är därför inte lika angeläget för alla. Inventeringen skulle riskera att försenas eller inte bli av alls. Kommunen är initiativtagare till inventeringen och förvaltningsledningen har gett projektgruppen uppdraget att ansvara för planering, genomförande sammanställning och analys. I detta ligger också samverkan med alla medverkande enheter och organisationer. Psykiatrin inbjöds i ett tidigt skede att vara med. Samverkan med psykiatrin började med en inledande diskussion med verksamhetsledning och enhetschef för vuxenpsykiatrin. Vidare har kontaktpersoner från psykiatrin utsetts för att underlätta kommunikationen mellan Sida 4 av 35

7 projektgruppen och psykiatrin. Ett informationstillfälle har genomförts där syfte, målgrupp och projektupplägg med tidsplan presenterats. Kontakt togs med FoU tidigt efter beslutet om inventering för att undersöka möjligheten att få hjälp med sammanställning och analys av materialet. FoU kunde vara behjälplig med både sammanställning och analys men också i skapandet av en databas och en webbaserad enkät byggd utifrån socialstyrelsens inventeringsformulär. Internt har samarbetet skett med de chefer som är ansvariga för de aktuella enheterna och har inneburit olika informationsträffar. Kontaktpersoner från respektive enhet har utsetts, och i de flesta fall blivit respektive enhetschef/föreståndare. Diskussion har också förts kring resursåtgång och fördelning av insamlandet av information inom socialtjänsten mellan myndighetsutövning och utförare. Möjlighet till ytterligare information från projektgruppen har erbjudits till alla som deltar i inventeringen om det efterfrågas. De privata aktörer som verkställer beslut om vård eller boende för kommunen och har personer som bedömts tillhöra målgruppen har engagerats av den enhetschef som ansvarar för en hos den aktuelle vårdgivaren. Någon information utöver den information som getts av den kontaktande enhetschefen har inte efterfrågats och någon ytterligare informationsträff har därför inte genomförts. 2. Metod och genomförande Information och förankringsarbete För att informera om och förankra inventeringen i socialförvaltningens organisation har projektgruppen erbjudit och genomfört informationser till chefer och personal från de enheter som berörs av inventeringsarbetet. Först har respektive verksamhetschefer inom socialförvaltningen (Funktionsstöd och IFO) på ledningsträffar gett en övergripande information till samtliga enhetschefer. Projektgruppen har sedan genomfört en informationsträff särskilt för de enhetschefer vars personal berörs av inventeringen. Projektgruppen har genomfört två efterföljande informationsträffar till all berörd personal. Informationen har innehållit i huvudsak bakgrund till varför inventeringen görs, skyldigheten enl. SoL och HSL, regeringens prioplan med de olika grundkraven och prestationsmålen, inventeringsprojektets upplägg och tidsplan, målgruppens definition och hur den förändrats sedan psykiatrireformen. Informationen har också inneburit en genomgång av hela enkäten med tyngdpunkten på skattningsdelen. Några fler informationstillfällen har ordnats till specifika enheter som önskat ytterligare information eller missat de två planerade informationstillfällena. Projektgruppen har också gett information till personal inom psykiatrin om inventeringen. Informationen har haft samma innehåll som i de övriga informationstillfällena men i mindre omfattning. Informationen har riktat sig i huvudsak till de personer inom psykiatrin som berörs praktiskt av inventeringsarbetet. Sida 5 av 35

8 Projektgruppen har vidare arbetat fram en informationstext som publicerats på kommunen hemsida samt ett gemensamt informationsblad för information till brukare, anhöriga och allmänheten. Informationsbladet är gemensamt för både psykiatrin och socialtjänsten och anslås på anslagstavlor och läggs ut i väntrum på olika enheter. Inventeringens omfattning och avgränsning Inventeringen omfattar endast personer i målgruppen som är kända inom socialtjänsten och psykiatrin. Urval av verksamheter och personal i kommunen och landstinget Inom socialtjänsten deltar; missbruksenheten Vita villan, SoL och LSS enheten, ekonomienheten, vuxenenheten och familjeenheten. Från verkställigheten deltar socialpsykiatrins alla enheter, Passet, (den dagliga verksamheten som drivs gemensamt med RSMH) privata aktörer där förvaltningen köper placeringar, funktionsstöds boendestödsenhet där flera personer identifierats som tillhörig målgruppen och IPS- projektet. Även vissa personer som bor i olika enheter utanför socialpsykiatrin eller de andra inräknade enheterna har utifrån diskussion bedömts tillhöra målgruppen och har därför tagits med i inventeringen. Inom socialtjänsten deltar inte äldreomsorgen i inventeringen. Anledningen till detta är att tidsplaneringen för inventeringen skulle behöva kraftigt förlängas för att möjliggöra en tillräcklig informations till alla berörda enhetschefer och personal. Inom äldreomsorgen uppger man också att man inte upplever att man har så många brukare som bedöms tillhöra målgruppen. Vid förra inventeringen (2006) rapporterade vård och omsorgsförvaltningen (dåvarande förvaltningen för äldre- och handikappomsorg) in 36 personer. De flesta av dessa rapporterades in av handikappomsorgen. Handikappomsorgen, nu funktionsstöd, är inkluderad i den aktuella inventeringen och de flesta som rapporterades in vid förra inventeringstillfället förväntas därför registreras även i denna inventering om de bedöms tillhöra personkretsen. Sett till den förlängda inventeringstiden kontra antal förväntade inrapporterade personer beslutades att inte inkludera äldreomsorgen i denna inventering. Från landstinget deltar den psykiatriska öppenvårdsmottagningen och den rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall. Psykiatrin uppger att all slutenvård går via den öppna psykiatriska vården och att de har kännedom om samtliga patienter inom den slutna vården. All registrering sköts därför av psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Primärvården har erbjudits att delta men uppger att de p.g.a. resurs- och tidsåtgång inte har möjlighet att genomföra en datainsamling inom den planerade tidsperioden för inventeringen. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen har inte erbjudits att delta i denna inventering. Sollefteå kommuns socialtjänst är uppdelat i en beställar- och utförarorganisation där beställaren (handläggaren) utför myndighetsutövning d.v.s. utredning, bedömning och beslut och utförarorganisationen verkställer besluten. Inom socialtjänsten har vi valt att personal inom utförarorganisationen är de som samlar in uppgifter runt de identifierade personerna när de är beviljade en. Personalen som lämnar uppgifter om den enskilde är företrädesvis dennes kontaktman/kontaktkvinna i boendet/boendestödet eller daglig verksamhet. Personer som tillhör målgruppen men ännu Sida 6 av 35

9 inte fått beslut om registreras av ansvarig handläggare som också ansvarar för uppgiftslämningen. Identifiering av personer i målgruppen I det första steget av case finding har identifierandet av personer tillhörande målgruppen förberetts genom information till berörda chefer som sedan informerat personal om inventeringen och målgruppen. I de anordnade informationsträffarna för chefer och personal har definitionen av målgruppen gåtts igenom ytterligare beskrivits och förtydligats vilket lett till att arbetsgrupperna börjat identifiera de personer som kan anses tillhöra gruppen. I tveksamma fall har diskussion med projektledare och gruppen varit aktuell i några fall och där fallbeskrivningarna i socialstyrelsen delverktyg 2 Definition av målgruppen för inventering varit utgångspunkten för diskussionen. Insamling av uppgifter om identifierade personer Den andra delen av case finding d.v.s. själva insamlandet av data har förberetts genom att, vid de ovan beskrivna informationstillfällena, har inventeringsformuläret gåtts igenom vilket har gjort personalen känd med verktyget och den information som efterfrågas. Det har också gett en idé om tidsåtgång för insamlingen av information. Personal har uttryckt att informationen varit bra och att det också gett en känsla av trygghet och kontroll. För datainsamlingen har Kommunen valt att låta personal på de olika enheterna använda socialstyrelsens Inventeringsformulär Behovet Av Insatser För Personer Med Psykisk Funktionsnedsättning, personalformulär Varje kontaktman/kvinna fyller i enkäten på sina brukare som hör till målgruppen. Varje enhet lämnar sedan sina ifyllda formulär till projektgruppen som sedan fyller i webbenkäten på respektive person. Anledningen till det upplägget är dels att säkerställa tidsplanen, att alla svar är införda före slutdatumet samt skiftande datavana bland personal. Bearbetning och analys av insamlat material För att underlätta sammanställning och analys av materialet har vi använt det verktyg för insamling, sammanställning och analys som kommunförbundets FoU-enhet arbetat fram. Verktyget består i en webbenkät och en databas där all data förs in från både kommun och landsting. Data registreras separat på individnivå av kommun respektive landsting. Data sammanförs sedan för sammanställning av ett gemensamt resultat för både kommun och landsting på gruppnivå, vilket ger en sammantagen bild av målgruppens situation och behov. Bearbetning och analys av materialet görs gemensamt med kommunförbundets FoU-enhet, projektgruppen och inventeringens referensgrupp. De områden som främst är föremål för analys är boende och sysselsättning. Resultatredovisning Redovisning av inventeringens resultat ges till nedanstående möten efter att sammanställning och analys av resultatet är klart. Information ges av inventeringens projektgrupp eller medlemmar av den. Till socialnämnden, förvaltningens övergripande ledningsgrupp, ledningsgrupperna för Individ och Familjeomsorg samt Funktionsstöd och ledningsgruppen för psykiatrisamverkan. Projektgruppen kommer också att ha redovisning av resultatet för socialtjänstens personal. Sida 7 av 35

10 Information till Riksföreningen för Mental och social Hälsa (RSMH) kommer att ges på styrelsemöte eller ett möte endast kring inventeringen och resultatet. RSMH kommer också erbjudas tillfälle att komma in med synpunkter på den fortsatta planeringen av verksamheten utifrån resultatet av inventeringen. Delar av resultatet kommer också att publiceras på kommunens hemsida. 3. Hantering av sekretess och personuppgifter Socialstyrelsen har sedan psykiatrireformen 1995 följt kommunernas inventeringsarbete och konstaterar att det saknas tydliga bestämmelser för hur en inventering ska genomföras för att följa bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204), PUL och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL. Svårigheten är att det samtidigt ställs tydliga krav i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen att kommun och lansting ska genomföra inventeringar av målgruppen och dess behov och bör göra det gemensamt. Även i förarbetena till psykiatrireformen lyfts gemensamma inventeringar fram som ett viktigt underlag för den övergripande planeringen. Socialstyrelsen uppger i sitt inventeringsmaterial 1. Vad är viktigt att tänka på när inventeringen startar, förankras och planeras? att en möjlighet är att utföra den gemensamma datainsamlingen inom ramen för en forsknings- och utvecklingsenhet. Inventeringsprojektet definieras då som ett forskningsprojekt. Ett annat alternativ är att genomföra två parallella datainsamlingar och att resultatet sammanställs på gruppnivå hos respektive huvudman och att resultatet sedan redovisas i en gemensam rapport, men med resultatet på gruppnivå sammanställt separat för respektive huvudman. Sollefteå kommuns tidigare inventering genomfördes tillsammans med kommunförbundets FoUenhet. Då planerades inventeringens hela upplägg och genomförande tillsammans med FoU. Sollefteå kommun har valt att även denna gång engagera FoU i inventeringen, dock inte i inventeringens hela upplägg som tidigare. FoUs del i den aktuella inventeringen är dels att upprätta en databas och utforma en webbenkät baserad på socialstyrelsens inventeringsformulär, samt att hjälpa till med sammanställning och analys av materialet. Tillvägagångssätt för insamlandet av data För att följa det bestämmelser som gäller enligt personuppgiftslagen (1998:204), PUL och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL har vi valt att en kombination av de olika möjligheterna till insamling av data och sammanställning. Vi har ett upplägg där all data på individnivå samlas in av respektive huvudman och registreras i FoUs databas med varsina inloggningar. Detta skapar två skilda databaser på individnivå. En för kommunen och en för landstinget. Varje person kodas utifrån sin födelsetid och kontrollsiffran i personnumret. FoU sortera därefter bort dubbelregistreringar från de olika databaserna och sammanställer sedan ett gemensamt resultat för både kommun och landsting på gruppnivå. Genom detta upplägg, dels att all datainsamling på individnivå sker hos respektive huvudman och att vi genomför inventeringen tillsammans med kommunförbundets FoU-enhet anser vi att vi har uppfyllt kraven både i personuppgiftslagen (1998:204), PUL och offentlighets- och Sida 8 av 35

11 sekretesslagen (2009:400) OSL samtidigt som vi möter kraven på en gemensam inventering med landstinget. 4. Inventerade personer Verksamhet Antal besvarade frågeformulär Kommun Socialtjänst 84 Arbetsmarknadsenhet 0 Privat verksamhet på 3 uppdrag av kommunen Landstinget Öppenvårdspsykiatri 132 slutenvårdspsykiatri Rättspsykiatri 17 Primärvård (vårdcentral) 0 Beroendevård 0 Privat verksamhet på 0 uppdrag av landstinget Annan myndighet/organisation Passet/RSMH 23 Totalt 259 De enheter som valdes ut för inventeringen är de enheter som i huvudsak möter målgruppen. Samtliga enheter som deltagit i inventeringen ha fått en genomgång av psykiatrisamordningens definition av målgruppen. Personal med olika erfarenheter av målgruppen gör olika bedömningar vilket påverkar antalet inventerade individer. Några personer som är aktuella inom flera enheter inom socialtjänsten kan också ha tappats bort då man tror att någon annan inventerar just den personen. Bortfall Syftet med inventeringen är att skapa en heltäckande och tydlig bild av målgruppen, dess livssituation och behov av vård, stöd och service. För att uppnå det är det givetvis angeläget att finna så många personer som möjligt inom målgruppen och att svaren om de enskildas behov är så heltäckande som möjligt. Målgruppen är inte en homogen grupp som lätt kan identifieras och beskrivas utan är snarare en mycket heterogen grupp med starkt varierande funktionshinder och därmed olika behov av stöd. Personal som ska genomföra inventeringen har olika erfarenheter av målgruppen och definierar den olika. Psykiatrisamordningens definition har varit vår utgångspunkt för vilka som ska inventeras. Bortfall kan vara att vi inte upptäcker alla personer i målgruppen eller att bortfallet består i att svaren inte är kompletta, att man svarat ej känt. Kommunen: Sida 9 av 35

12 Några enheter har lägre svarsfrekvens än förväntat bl.a. kommunens beroendeenhet som rapporterat in en person. LSS enheten som handlägger och beslutar om er för målgruppen har rapporterat in fyra personer. Detta har delvis en förklaring i att alla personer som har beviljats er inventeras av verkställigheten, främst då socialpsykiatrin. Fyra personer får ändå anses lägre än förväntat. Vuxenenheten inom IFO rapporterade inte in någon. Landstinget: Inom landstinget redovisas de flesta från öppenvårdspsykiatrin och rättspsykiatri. Ingen inrapporterad från slutenvården men det beror på att öppenvården är den enhet som rapporterat in materialet. Slutenvården är dock inkluderad i inventeringen. Det syns i fråga 12 där tot. 38 personer redovisas som inskrivna i någon form av slutenvård under året. Dubbelregistrering Jämfört med inventeringen 2006 var dubbelregistreringen något högre i denna inventering. Då var det 20 individer som inrapporterades av mer än en verksamhet. Under den aktuella inventeringen hittades fler individer som bedöms tillhöra målgruppen. Detta trots att inte arbetsförmedling eller äldreomsorgen deltagit i denna inventering. Inrapporterande verksamhet, dubbelregistreringar ej borttagna Antal Kommunen 110 Landstinget 149 Totalt 249 Antal individer i nettodatabasen, dubbelregistreringar borttagna 219 Antal dubbelregistrerade 30 Sida 10 av 35

13 5. Personalens samarbete kring målgruppen Har du/din organisation under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Ja 85 38,8 40,3 40,3 Nej ,0 55,0 95,3 Ej känt 10 4,6 4,7 100,0 Total ,3 100,0 Missing System 8 3,7 I nettodatabasen där både socialtjänsten och landstingets svar redovisas tillsammans ser vi att antalet personer vi samverkar kring endast är 85 personer eller 38.8 %. Den inventerade målgruppen har ofta en komplex problematik och då behov av stöd från flera myndigheter. Med samverkan här avses inte ensidig informationsöverföring utan telefonsamtal/möten eller träffar där den enskilde deltar eller aktivt gett sitt samtycke till samarbetet. Nedanstående tabell redovisar resultatet från socialtjänstens bruttodatabas. D.v.s. där det endast finns data från socialtjänsten. Första tabellen svara på frågan: Har du/din organisation under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Besvarad av: 109 (98 %) Ej besvarad av: 2 (2 %) 1 Ja 58 (53 %) 2 Nej 48 (44 %) 3 Ej känt 3 (3 %) Sida 11 av 35

14 Om "Ja" på föregående, vilka myndigheter/organisationer? Ja Nej Svar 1 Socialtjänst 38 (67 %) 19 (33 %) 57/111 (51 %) 2 Arbetsmarknadsenhet 8 (15 %) 47 (85 %) 55/111 (50 %) 3 Privat verksamhet - på uppdrag av kommunen 5 (9 %) 51 (91 %) 56/111 (50 %) 4 Öppenvårdspsykiatri 24 (42 %) 33 (58 %) 57/111 (51 %) 5 Slutenvårdspsykiatri 6 (11%) 48 (89 %) 54/111 (49 %) 6 Rättspsykiatri 3 (5 %) 53 (95 %) 56/111 (50 %) 7 Primärvård (Vårdcentral) 11 (20 %) 44 (80 %) 55/111 (50 %) 8 Beroendevård 2 (4 %) 53 (96 %) 55/111 (50 %) 9 Privat verksamhet på uppdrag av landstinget 2 (4 %) 54 (96 %) 56/111 (50 %) 10 Försäkringskassa 10 (19 %) 43 (81 %) 53/111 (48 %) 11 Arbetsförmedling 14 (25 %) 41 (75 %) 55/111 (50 %) 12 Annan myndighet/organisation 13 (24 %) 41 (76 %) 54/111 (49 %) Av de 110 personer socialtjänsten inregistrerat samarbetar man aktivt runt 58 personer eller 53 % i 44 % samarbetar man inte med någon annan myndighet. I de fall man samverkar är det till 58 % med psykiatrin främst då den psykiatriska öppenvården. I 14 (25 %) fall finns samverkan med arbetsförmedlingen och i 10 (19 %) finns en samverkan med försäkringskassan. Sida 12 av 35

15 Har du/din organisation under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Om "Ja" på föregående, vilka myndigheter/organisationer? Socialtjänst Ja 49 22,4 64,5 64,5 Nej 27 12,3 35,5 100,0 Total 76 34,7 100,0 Missing System ,3 Har du/din organisation under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Om "Ja" på föregående, vilka myndigheter/organisationer? Öppenvårdspsykiatri Ja 26 11,9 37,1 37,1 Nej 44 20,1 62,9 100,0 Total 70 32,0 100,0 Missing System ,0 Har du/din organisation under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Om "Ja" på föregående, vilka myndigheter/organisationer? Slutenvårdspsykiatri Ja 6 2,7 9,0 9,0 Nej 61 27,9 91,0 100,0 Total 67 30,6 100,0 Missing System ,4 Sida 13 av 35

16 Har du/din organisation under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Om "Ja" på föregående, vilka myndigheter/organisationer? Rättspsykiatri Ja 5 2,3 7,4 7,4 Nej 63 28,8 92,6 100,0 Total 68 31,1 100,0 Missing System ,9 Har du/din organisation under de senaste 12 månaderna samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen? Om "Ja" på föregående, vilka myndigheter/organisationer? Primärvård (Vårdcentral) Ja 14 6,4 19,7 19,7 Nej 57 26,0 80,3 100,0 Total 71 32,4 100,0 Missing System ,6 Finns aktuell samordnad individuell plan för personen upprättad i samarbete mellan kommun och landsting enligt 2 kap. 7 SoL eller 3 f HSL? Ja, plan finns 19 8,7 8,8 8,8 Ja, plan håller på att upprättas 4 1,8 1,8 10,6 Nej ,4 75,1 85,7 Ej känt 31 14,2 14,3 100,0 Total ,1 100,0 Missing System 2,9 Vi har valt att främst titta på samverkan med de olika verksamheterna inom landstinget. Resultatet visar att vi samverkar mest med den öppna psykiatriska vården. Att samverkan sker i mindre grad med den slutna psykiatrin beror troligen i huvudsak på att all inskrivning sker via Sida 14 av 35

17 den öppna psykiatriska mottagningen och det mobila teamet. Vid utskrivning av en patient som har stöd av socialtjänsten återupptas samverkan igen med den öppna psykiatriska vården. Att primärvården endast är aktuell för samverkan i 14 (6,4 %) är också anmärkningsvärt. Med tanke på att målgruppen definieras mer utifrån ett funktionsperspektiv (Nationell psykiatrisamordning rapport 2006:5) och att den traditionella termen allvarlig psykisk störning/sjukdom är mindre avgörande. En person kan ha väsentliga svårigheter inom viktiga livsområden utan att ha en allvarlig psykisk störning/sjukdom som ska behandlas inom den psykiatriska specialistvården. Detta gör att primärvården troligen har flera personer tillhörande målgruppen och att samverkan mellan socialtjänst och primärvård är ett angeläget område att utveckla. Samarbete/samverkan sker på olika nivåer mellan de olika organisationerna. Dels finns det ett övergripande samverkansorgan mellan kommun och landsting (Social KOLA) består av förvaltningschefer och nämndsordförande i kommuner och landsting. Ett annat samverkansorgan är ledningsgruppen för psykisk hälsa i Sollefteå som träffas fyra gånger per år för att diskutera samverkansfrågor och gemensamma utvecklingsfrågor. Vi kan se att det finns Samordnade Individuella Planer (SIP) för 19 (8,7 %) av de inregistrerade personerna. Den siffran får anses allt för låg och dessutom finns möjligheten att personal som inrapporterat blandat ihop SIP med annan vårdplan. Troligen förekommer det dock en högre grad av samverkan runt enskilda individer än vad som syns i resultatet för upprättade Samordnade Individuella Planer. 6. Målgruppens livssituation Här ges en översikt över målgruppens deltagande i arbete, föreningar sysselsättningar utbildningsnivå samt huvudsaklig försörjning. Livssituation Antal personer Boendeförhållanden Bor ensam 130 Bor tillsammans med maka/make 50 Bor tillsammans med förälder/annan vuxen 17 Barn Bor tillsammans med egna/andras barn Har umgängesrätt med eget barn Ej redovisat i nettotabell Boendeform Har stadigvarande boende 218 Saknar stadigvarande boende 1 Sida 15 av 35

18 Högsta fullgjorda utbildning (se även tabellen nedan, vilken är personens högst alternativt påbörjade utbildning ) Förgymnasial utbildning 11 Gymnasial utbildning 38 Eftergymnasial utbildning, högskola/universitet 1 Eftergymnasial utbildning, annan utbildning 5 Arbete sysselsättning (en person kan ha flera olika typer av arbete sysselsättning) Saknar helt någon form av arbete sysselsättning 125 Har någon form av arbete inkl. arbete inom socialt företag 64 Har skyddat arbete eller någon form av arbetsmarknadspolitisk 19 Studerar på grund, gymnasie- eller högskolenivå 2 Deltar i kommunens sysselsättningsverksamhet 23 Huvudsaklig fördsörjning (en person kan ha flera inkomstkällor) Lön av arbete 30 Försdörjning genom bidrag från FK 144 Arbetslöshetsersättning eller studiemedel 6 Försörjningsstöd från socialtjänsten 28 Deltagande i föreningsverksamhet eller intresseorganisation Deltar i föreningsverksamhet/intresseorganisation Ej redovisat i nettotabell Bilden som inventeringen visar av målgruppens livssituation i Sollefteå är att det finns svårigheter inom flera viktiga livsområden och att delaktigheten i samhällslivet, ex arbete, deltagande i fritidsföreningar eller andra aktiviteter utanför de som ordnas av kommunen är låg. På frågan om personen haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste tolv månaderna svarar så många som 57,1 % nej. Av de som svarat ja, 29,1 % har 6,8 % haft en anställning på den öppna arbetsmarknaden. 1,8 % har arbetat inom en förening eller intresseorganisation. De övriga 20,5 % har deltagit i arbetsmarknadsåtgärder, praktik eller någon form av daglig verksamhet i kommunal regi. När det gäller målgruppens försörjning är den vanligaste försörjningsformen sjuk eller aktivitetsersättning (före detta förtidspension) 45,2 % uppges ha det som huvudsaklig inkomst. 13,7 % uppges ha lön (inkl. lönebidrag). 12,8 % uppges ha försörjningsstöd från socialtjänsten. I 11 % av fallen är det okänt vilken försörjning personen har. Målgruppens utbildningsnivå Svarsfrekvensen på svaret ej känt på denna fråga är hög. Det är därför svårt att dra några säkra slutsatser, men utbildningsnivån inom målgruppen är troligen ganska låg. 54,8 % svarar ej känt på frågan om utbildningsnivå. Av de vi känner till är det 17,4 % som har fullgjord gymnasial utbildning. Endast 7,3 % har någon form av fullgjord eftergymnasial utbildning. Sida 16 av 35

19 7. Svårigheter och behov av er på viktiga livsområden Nedan har vi ett urval av resultatet inom olika livsområden från den genomförda inventeringen. Utöver områdena boende och sysselsättning har vi valt ut områden där andelen behov av ytterligare eller förändrad eller har ingen men behov av varit lite högre än övriga områden. Inventeringen visar också att vi inom olika områden har hög frekvens på svarsalternativet ej känt det ligger mellan 14,2 % (ge och ta mot information) och 36,5 % (använda offentliga transportmedel). Detta visar nödvändigheten av att skaffa bättre kännedom om målgruppen och dess levnadsförhållanden och behov av vård stöd och service. Under varje tabell som redovisar den bedömda svårigheten inom ett område finns angivet i procent hur många som har bedömts ha måttlig till total svårighet. (tanken är att det underlättar att få en bild av hur stor svårighet målgruppen bedöms ha inom varje aktivitet) Efter tabellen med svårighetsgraden finns tabellen om hur väl en svarar mot det bedömda behovet. På följande sidor redovisas det sammantagna resultatet för vissa aktiviteter inom de olika livsområdena i tabellform. Först visas tabellen för den bedömda svårighetsgraden och sedan resultatet för det bedömda behovet av. Sida 17 av 35

20 Livsområde 3. (Mellanmänskliga relationer) Livsområde 3. Mellanmänskliga relationer - vänner, grannar, bekanta: Relationer med vänner, grannar, bekanta. A: Svårighet Ingen svårighet (0-4 %) 63 28,8 29,6 29,6 Lätt svårighet (5-24%) 34 15,5 16,0 45,5 Måttlig svårighet (25 49 %) 45 20,5 21,1 66,7 Stor svårighet (50 95 %) 24 11,0 11,3 77,9 Total svårighet ( %) 1,5,5 78,4 Ej aktuell (aktiviteten är ej relevant för personen) 1,5,5 78,9 Ej känt 45 20,5 21,1 100,0 Total ,3 100,0 Missing System 6 2,7 Count Livsområde 3. Mellanmänskliga relationer - vänner, grannar, bekanta: Relationer med vänner, grannar, bekanta. C: Behov av Total Har ej behov Har ingen Ej känt av eller /er som /er men men har pågående motsvarar har behov av behov av /er som behoven ytterligare eller kan upphöra förändrad Inventerad Ja Relationer med vänner, grannar och bekanta, 70 personer eller 32 % uppges ha måttlig till total svårighet. Av dessa 70 behöver 28 personer eller 40 % förändrad eller ny, troligen är siffran något högre då behovet inte är känt i 13 fall. Då mellanmänskliga relationer är av stor vikt i ett återhämtningsperspektiv ser vi ett behov av att utveckla er för att stärka den enskildes möjligheter till social interaktion. Sida 18 av 35

21 Livsområde 3. Mellanmänskliga relationer - kontakt med myndigheter: Kontakt med myndigheter, hälsovård etc. A: Svårighet Ingen svårighet (0-4 %) 51 23,3 23,8 23,8 Lätt svårighet (5-24 %) 36 16,4 16,8 40,7 Måttlig svårighet (25 49 %) 45 20,5 21,0 61,7 Stor svårighet (50 95 %) 38 17,4 17,8 79,4 Total svårighet ( %) 6 2,7 2,8 82,2 Ej aktuell (aktiviteten är ej relevant för personen) 1,5,5 82,7 Ej känt 37 16,9 17,3 100,0 Total ,7 100,0 Missing System 5 2,3 Count Livsområde 3. Mellanmänskliga relationer - kontakt med myndigheter: Kontakt med myndigheter, hälsovård etc. C: Behov av Total Har ej behov Har ingen Ej känt av eller /er som /er men men har pågående motsvarar har behov av behov av /er som behoven ytterligare eller kan upphöra förändrad Inventerad Ja Kontakt med myndigheter, 89 personer eller 40,6 % uppges ha måttlig till total svårighet med kontakter med myndigheter. Av dessa behöver 27 st ca 30 % ny eller förändrad. Detta stärks av de uppgifter personliga ombuden lämnar i sina systemfelsrapporter. Vi ser även att det är ett vanligt innehåll i boendestödserna. Detta vittnar om behovet att vi i stödsystemet utvecklar metoder och kunskaper om målgruppen så att vi kan möta dem bättre. Det handlar om myndigheters tillgänglighet för målgruppen. Sida 19 av 35

22 Livsområde 4. (Lärande och utbildning) Livsområde 4. Lärande och utbildning - lösa vardagsproblem: Lösa vardagsproblem. A: Svårighet Ingen svårighet (0-4 %) 45 20,5 21,0 21,0 Lätt svårighet (5-24 %) 43 19,6 20,1 41,1 Måttlig svårighet (25 49 %) 43 19,6 20,1 61,2 Stor svårighet (50 95 %) 27 12,3 12,6 73,8 Total svårighet ( %) 5 2,3 2,3 76,2 Ej aktuell (aktiviteten är ej relevant för personen) 1,5,5 76,6 Ej känt 50 22,8 23,4 100,0 Total ,7 100,0 Missing System 5 2,3 Count Livsområde 4. Lärande och utbildning - lösa vardagsproblem: Lösa vardagsproblem. C: Behov av Total Har ej behov Har ingen Ej känt av eller /er men /er som /er men men har pågående dessa kan motsvarar har behov av behov av /er som minska behoven ytterligare kan upphöra eller förändrad Inventerad Ja personer eller 34,2 % uppges ha måttlig till total svårighet att lösa vardagsproblem. 32 personer eller drygt 42 % behöver förändrad eller ny. Att det är så pass många som behöver förändrad eller ny pekar på att vi behöver bli bättre på att möta behoven mer individualiserat och att utveckla en boendestöd. Sida 20 av 35

23 Livsområde 4. Lärande och utbildning - vara i utbildningssituation: Vara i en utbildningssituation. A: Svårighet Ingen svårighet (0-4 %) 32 14,6 14,9 14,9 Lätt svårighet (5-24 %) 9 4,1 4,2 19,1 Måttlig svårighet (25 49 %) 10 4,6 4,7 23,7 Stor svårighet (50 95 %) 23 10,5 10,7 34,4 Total svårighet ( %) 11 5,0 5,1 39,5 Ej aktuell (aktiviteten är ej relevant för personen) 50 22,8 23,3 62,8 Ej känt 80 36,5 37,2 100,0 Total ,2 100,0 Missing System 4 1,8 Count Livsområde 4. Lärande och utbildning - vara i utbildningssituation: Vara i en utbildningssituation. C: Behov av Total Har ej behov Har ingen Ej känt av eller /er som /er men men har pågående motsvarar har behov av behov av /er som behoven ytterligare eller kan upphöra förändrad Inventerad Ja På frågan vilken personens högsta utbildningsnivå är svarade man vet ej i 120 fall av undersökningens totala 219 (54,8 %). Se tabellen på nästa sida. Det är därför svårt att dra några säkra slutsatser men 44 personer eller 20,1 % uppges ha måttlig till total svårighet att vara i en utbildningssituation. 26 personer eller 59 % uppges ha behov av förändrad eller ny. Sida 21 av 35

24 Vilken är personens högsta alternativt påbörjade utbildningsnivå? Grundskola eller motsvarande - avbruten Grundskola eller motsvarande - fullgjord Gymnasial utbildning avbruten 6 2,7 2,8 2,8 11 5,0 5,1 7,9 17 7,8 7,9 15,7 Gymnasial utbildning fullgjord 38 17,4 17,6 33,3 Eftergymnasial utbildning (högskola/ universitet) - avbruten Eftergymnasial utbildning (högskola/universitet) - fullgjord Eftergymnasial utbildning (annan utbildning) - avbruten Eftergymnasial utbildning (annan utbildning) - fullgjord 7 3,2 3,2 36,6 11 5,0 5,1 41,7 1,5,5 42,1 5 2,3 2,3 44,4 Ej känt ,8 55,6 100,0 Total ,6 100,0 Missing System 3 1,4 Sida 22 av 35

25 Livsområde 5. (Arbete, sysselsättning och ekonomi) Livsområde 5. Arbete, sysselsättning och ekonomi - skaffa, behålla arbete: Skaffa eller behålla ett arbete. A: Svårighet Ingen svårighet (0-4 %) 15 6,8 7,0 7,0 Lätt svårighet (5-24 %) 10 4,6 4,7 11,6 Måttlig svårighet (25 49 %) 19 8,7 8,8 20,5 Stor svårighet (50 95 %) 36 16,4 16,7 37,2 Total svårighet ( %) 12 5,5 5,6 42,8 Ej aktuell (aktiviteten är ej relevant för personen) 81 37,0 37,7 80,5 Ej känt 42 19,2 19,5 100,0 Total ,2 100,0 Missing System 4 1,8 Count Livsområde 5. Arbete, sysselsättning och ekonomi - skaffa, behålla arbete: Skaffa eller behålla ett arbete. C: Behov av Total Har ej behov Har ingen Ej känt av eller /er som /er men men har pågående motsvarar har behov av behov av /er som behoven ytterligare eller kan upphöra förändrad Inventerad Ja personer eller, 30,6 % uppges ha måttlig till total svårighet att skaffa behålla arbete. 44 % eller 30 personer uppges ha behov av ny eller förändrad. Dessa siffror ligger i linje med ett förväntat resultat. Vi vet att stödet ut till arbete behöver utvecklas och att det också är ett för många avgörande steg i sin återhämtning. Sida 23 av 35

26 Livsområde 5. Arbete, sysselsättning och ekonomi - delta i strukturerad syssels/rehab: Delta i strukturerad sysselsättning eller rehabilitering. A: Svårighet Ingen svårighet (0-4 %) 36 16,4 16,7 16,7 Lätt svårighet (5-24 %) 28 12,8 13,0 29,8 Måttlig svårighet (25 49 %) 26 11,9 12,1 41,9 Stor svårighet (50 95 %) 29 13,2 13,5 55,3 Total svårighet ( %) 17 7,8 7,9 63,3 Ej aktuell (aktiviteten är ej relevant för personen) 23 10,5 10,7 74,0 Ej känt 56 25,6 26,0 100,0 Total ,2 100,0 Missing System 4 1,8 Count Livsområde 5. Arbete, sysselsättning och ekonomi - delta i strukturerad syssels/rehab: Delta i strukturerad sysselsättning eller rehabilitering. C: Behov av Total Har ej behov Har ingen Ej känt av eller /er men /er som /er men men har pågående dessa kan motsvarar har behov av behov av /er som minska behoven ytterligare kan upphöra eller förändrad Inventerad Ja personer eller 32,9 % uppges ha måttlig till total svårighet att delta i strukturerad sysselsättning eller rehabilitering. 41 personer eller 57 % uppges ha behov av ny eller förändrad. Sida 24 av 35

27 Livsområde 5. Arbete, sysselsättning och ekonomi - delta i öppen verksamhet med social samvaro: Delta i öppen verksamhet med social samvaro. A: Svårighet Ingen svårighet (0-4 %) 43 19,6 20,0 20,0 Lätt svårighet (5-24 %) 21 9,6 9,8 29,8 Måttlig svårighet (25 49 %) 41 18,7 19,1 48,8 Stor svårighet (50 95 %) 30 13,7 14,0 62,8 Total svårighet ( %) 8 3,7 3,7 66,5 Ej aktuell (aktiviteten är ej relevant för personen) 17 7,8 7,9 74,4 Ej känt 55 25,1 25,6 100,0 Total ,2 100,0 Missing System 4 1,8 Count Livsområde 5. Arbete, sysselsättning och ekonomi - delta i öppen verksamhet med social samvaro: Delta i öppen verksamhet med social samvaro. C: Behov av Total Har ej behov Har ingen Ej känt av eller /er som /er men men har pågående motsvarar har behov av behov av /er som behoven ytterligare eller kan upphöra förändrad Inventerad Ja personer eller 36,1 % uppges ha måttlig till total svårighet att delta i öppen verksamhet med social samvaro. 37 personer eller 46 % uppges ha behov av förändrad eller ny. Anmärkningsvärt är att så många uppger att de behöver annan/ny men det kan bero på att man sett att personer som deltar i strukturerad daglig kommunal verksamhet inte upplever det som meningsfullt eller att det påverkar livskvaliteten positivt. Detta gör att vi ser ett stort behov av att fortsätta den påbörjade arbetet med att utveckla brukarstyrda verksamheter inom socialpsykiatrin. Sida 25 av 35

28 Livsområde 5. Arbete, sysselsättning och ekonomi - hantera egen ekonomi: Hantera egen ekonomi. A: Svårighet Ingen svårighet (0-4 %) 69 31,5 32,1 32,1 Lätt svårighet (5-24 %) 13 5,9 6,0 38,1 Måttlig svårighet (25 49 %) 27 12,3 12,6 50,7 Stor svårighet (50 95 %) 24 11,0 11,2 61,9 Total svårighet ( %) 16 7,3 7,4 69,3 Ej aktuell (aktiviteten är ej relevant för personen) 4 1,8 1,9 71,2 Ej känt 62 28,3 28,8 100,0 Total ,2 100,0 Missing System 4 1,8 Count Livsområde 5. Arbete, sysselsättning och ekonomi - hantera egen ekonomi: Hantera egen ekonomi. C: Behov av Total Har ej behov Har ingen Ej känt av eller /er som /er men men har pågående motsvarar har behov av behov av /er som behoven ytterligare eller kan upphöra förändrad Inventerad Ja personer eller 30,6 % uppges ha måttlig till total svårighet att hantera egen ekonomi. 29 personer eller 43 % uppger att de behöver ny eller förändrad. Att få stöd i att hantera ekonomin på egen hand är också ett viktigt steg i att vara/bli mer självständig. Det är också ett viktigt område att utveckla för t.ex. boendestödet men också hos handläggare och gode män/förvaltare att ha en idé om att göra personen mer delaktig. Sida 26 av 35

29 Livsområde 6. (samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv) Livsområde 6. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv - delta i föreningar: Delta i förenings- el. intresseorganisationer. A: Svårighet Ingen svårighet (0-4%) 39 17,8 18,1 18,1 Lätt svårighet (5-24%) 18 8,2 8,4 26,5 Måttlig svårighet (25 49 %) 21 9,6 9,8 36,3 Stor svårighet (50 95 %) 25 11,4 11,6 47,9 Total svårighet ( %) 11 5,0 5,1 53,0 Ej aktuell (aktiviteten är ej relevant för personen) 23 10,5 10,7 63,7 Ej känt 78 35,6 36,3 100,0 Total ,2 100,0 Missing System 4 1,8 Count Livsområde 6. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv - delta i föreningar: Delta i förenings- el. intresseorganisationer. C: Behov av Total Har ej behov Har ingen Ej känt av eller /er men /er som /er men men har pågående dessa kan motsvarar har behov av behov av /er som minska behoven ytterligare kan upphöra eller förändrad Inventerad Ja personer (26 %) uppges ha måttlig till total svårighet på området socialt och medborgerligt liv, att delta i föreningslivet och olika intresseorganisationer. Av dessa är det 26 personer eller 45 % som har behov av eller behov av förändring av en. Psykiatrisk rehabilitering ska hjälpa till att öppna dörrarna till samhällslivet, att delta i verksamheter och aktiviteter utanför den professionella ramen. Det totala antalet personer av den inventerade målgruppen som är helt utan arbete eller sysselsättning och troligen i de flesta fall inte deltar i någon förening eller intresseorganisation är så högt som 125 personer eller 57,1 %. (Se tabellen nedan) Sida 27 av 35