Inventeringsrapport - En inventering om den aktuella situationen för personer med psykisk ohälsa i Upplands Väsby

Transkript

1 Inventeringsrapport - En inventering om den aktuella situationen för personer med psykisk ohälsa i Upplands Väsby

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Verksamheter/stödinsatser i Upplands Väsby 3 2. Syfte och målgrupp 4 3. Metod och genomförande Omfattning och avgränsning Förankringsarbete och inventeringsmetod Dubbletthantering, säkerställande av sekretess och bearbetning av materialet 5 4. Resultat av inventeringen Antal inventerade personer och bortfallsanalys Identifierade personer fördelat på ålder, kön och födelseland 7 5. Målgruppens kontakter med kommun och landsting Kontakt och samverkan med socialtjänst, psykiatri och primärvård Samordnad individuell plan (SIP) Sammanfattande kommentarer 9 6. Målgruppens livssituation Familjesituation och boende Utbildning, arbete, sysselsättning och deltagande i föreningsverksamhet eller intresseorganisationer Huvudsaklig försörjning Sammanfattande kommentarer om målgruppens livssituation Svårigheter och behov av insatser på viktiga livsområden Personlig vård och hemliv Kommunikation och förflyttning Mellanmänskliga relationer Lärande och utbildning Arbete, sysselsättning och ekonomi Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Hälsoproblem och behov av insatser Sammanfattande kommentarer Intervjuer med representanter från landstingets mottagningar Målgruppen Samverkan med kommunen Utvecklingsområden Analys Målgruppen Stöd i boendet Sysselsättning och arbete Samverkan och information Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Eller schizofreniliknande tillstånd Förslag till åtgärder/handlingsplan 29 Sid 2

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt 5 kap. 8 Socialtjänstlagen ska Socialnämnden vara väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för personer med fysiska och psykiska funktionshinder. Kommunen ska även planera insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget och andra samhällsorgan och organisationer. År 2012 antog regeringen en handlingsplan för psykisk ohälsa kallad PRIO, psykisk ohälsa- plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Utifrån denna handlingsplan har staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ingått årliga överenskommelser om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Dessa har syftat till att stärka utvecklingsarbetet gentemot målgruppen hos kommuner och landsting. Enligt 2014 års överenskommelse, stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa (S2013/8791/FS), ingår att kommunerna genomför en inventering av personer boende i kommunen som har psykisk ohälsa. Inventeringen ska leda till en analys där fokus ska vara på de samordnade individuella planerna, hur de enskildas delaktighet kan stärkas i boende- och sysselsättningsinsatser som ges av kommunen samt vilka insatser som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni som kommunen kan tillhandahålla. Därefter ska en planering för verksamhetsutveckling uppföras. Analysen och handlingsplanen ska upprättas i samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt organisationer som företräder patienter, brukare och anhöriga. Äldre- och omsorgsenheten./kontoret i Upplands Väsby kommun har beslutat att genomföra en inventering i enlighet med 2014 års överenskommelse för att få en aktuell bild över målgruppens situation och behov samt därefter kunna utforma en handlingsplan för fortsatt verksamhetsutveckling. Samverkan med Arbetsförmedling, Försäkringskassan och intresseorganisationer som företräder brukare och anhöriga har skett vid sammanställning av analys och handlingsplan. 1.2 Verksamheter/stödinsatser i Upplands Väsby I Upplands Väsby finns ett gruppboende med 14 platser som drivs på entreprenad av Aleris Omsorg AB. Därutöver köper kommunen enstaka platser på boenden utanför kommunen. För de personer som inte behöver stöd dygnet runt men utifrån olika anledningar har svårt att klara ett självständigt boende finns insatsen försöksboende. Personerna hyr då en lägenhet i andra hand av kommunen med mål att de så småningom ska kunna överta kontraktet. Insatserna boendestöd och daglig sysselsättning utförs sedan juni 2014 av Frösunda Omsorg AB. Boendestödet arbetar dag- och kvällstid alla dagar i veckan. Den dagliga sysselsättningen är biståndsbedömd och består av; Lilla Huset och Gnistan. Lilla huset är en träffpunkt med möjlighet till social samvaro för personer som önskar mindre kravfyllda aktiviteter medan Gnistan erbjuder mer strukturerade aktiviteter. Därtill finns vid behov även möjlighet att ge hemtjänstinsatser, kontaktperson samt insatser enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I kommunen finns ett personligt ombud som arbetar på uppdrag av kommunen men är fristående myndigheten. Ombudet vänder sig till personer med psykisk ohälsa och kan 3

4 exempelvis vara behjälplig med olika myndighetskontakter. I juni 2014 hade 17 personer i Upplands Väsby en pågående kontakt med det personliga ombudet. 2. Syfte och målgrupp Syftet med inventeringen är att få kunskap om den aktuella situationen för personer med psykisk ohälsa i Upplands Väsby. Genom inventeringen vill kommunen kunna identifiera behov inom målgruppen och få kunskap för fortsatt planering, verksamhetsutveckling och kvalitetsutveckling. Målgruppen i inventeringen har definierats utifrån Nationell psykiatrisamordning: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning. 1 Med begreppet längre tid avses i denna inventering minst sex månader. Endast vuxna personer ingår i inventeringen, det vill säga 18 år och uppåt. Personer med enbart missbruk/utvecklingsstörning/demenssjukdom och ej samtidig psykisk ohälsa har inte ingått i målgruppen. I rapporten benämns de identifierade individerna som ingått i inventeringen med begreppen personen/personerna eller den enskilde/de enskilda. 3. Metod och genomförande 3.1 Omfattning och avgränsning Inventeringen omfattar endast personer som har identifierats av personal som arbetar på uppdrag av kommunen. För att kunna få en så heltäckande bild som möjligt har personal från flera olika verksamheter deltagit i inventeringen. Personal som ingått i inventeringen är boendestödjare, personal vid sysselsättningsverksamheten samt personal på kommunens gruppboende för målgruppen. I inventeringen ingår även biståndshandläggare som arbetar med målgruppen. Åldersfördelningen i målgruppen som biståndshandläggarna handlägger är från 20 år och äldre. Därför deltar inte biståndshandläggare för äldre personer i inventeringen. I inventeringen ingår även socialsekreterare från enheten ekonomiskt bistånd samt kommunens beroendeenhet. Eftersom personal från landstinget inte har deltagit i besvarandet av enkäterna saknar rapporten kunskap om de personer som endast har kontakt med landstingets mottagningar. För att även nå kunskap om dessa personer har enskilda intervjuer genomförts med personal vid landstingets beroendemottagning, landstingets allmän psykiatriska öppenvårdsmottagning samt landstingets psykosmottagning i Upplands Väsby. Intervjuerna har utförts utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med ett antal i förväg uppsatta frågor gällande beskrivning av deras mottagningar, patientgrupper, samverkan med kommunen och utvecklingsområden. Merparten av frågorna hölls öppna för att ge utrymme till intervjupersonernas synpunkter och ämnen de ansåg som 1 kt%20funktionshinder.pdf 4

5 viktiga. Resultat från dessa intervjuer presenteras separat i kapitel åtta och ingår även i den sammanfattande analysen. 3.2 Förankringsarbete och inventeringsmetod Inför uppstarten av inventeringen skickades skriftlig information ut gällande syfte, tillvägagångssätt samt definition av målgruppen. Information lämnades till chefer vid berörda verksamheter inom kommunen och som arbetar på uppdrag för kommunen, representanter för intresseorganisationen Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) och chefer vid landstingets beroende- och öppenvårdsmottagningar. Information lämnades även skriftligt till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Representanter från Arbetsförmedling, Försäkringskassa och HSO har deltagit i framtagandet av analysen och handlingsplanen. Alla verksamheter med personal som skulle delta i insamlandet av uppgifter inbjöds till ett uppstartsmöte där inventeringens syfte, tidsplan, avgränsningar och frågeformulär presenterades. Inventeringen har genomförts genom case finding metodik. Personalen har identifierat de personer de har kunskap om och som tillhör målgruppen utifrån den definition som angetts. De har därefter besvarat ett frågeformulär för varje person. Formuläret har utgått från Socialstyrelsens inventeringsformulär 2 med en tilläggsfråga gällande huruvida personalen ansåg att det fanns behov av en samordnad individuell plan för den enskilde. Inventeringsformuläret lämnades till personalen genom en webbsida med särskild inloggning och svaren registrerades på samma webbsida. Personalen fick samtidigt skriftlig information om definitionen av målgruppen, vilken de sedan har utgått ifrån när de besvarat formulären. Även länk till Socialstyrelsens ordlista lämnades ut för förtydligande av olika begrepp Dubbletthantering, säkerställande av sekretess och bearbetning av materialet Efter insamlat material gjordes först en dubbletthantering. Eftersom personal från flera olika verksamheter deltagit i inventeringen fanns möjligheten att samma person blivit inventerad flera gånger. I samråd med kommunjuristen i Upplands Väsby kommun bestämdes, för att säkra att inga dubbletter finns i materialet och samtidigt säkerställa sekretessen, att varje enkät kodades med en del av personnumret (ÅÅMMDD-XXXX). Detta för att omöjliggöra att unika personer kunde identifieras. Vid dubbletter har det frågeformulär där personens stödbehov för personlig vård skattats högst valts ut för att undvika underskattning i materialet. Snarast efter dubbletthanteringen har samtliga kodade personnummer raderats för att säkerställa sekretessen. Dubbletthanteringen har utförts av en utomståendeperson vid FoU Nordväst 4 som inte är verksam i Upplands Väsby. Därefter har fortsatt genomgång och analys gjorts av materialet. 2 al_till%20pdf_ pdf FoU Nordväst är en forsknings- och utvecklingsenhet för socialtjänstens individ- och familjeomsorg samt omsorg för personer med psykiska funktionsnedsättningar. FoU-Nordväst ägs av åtta kommuner i nordvästra Stockholms län, däribland Upplands Väsby. 5

6 De besvarade formulären samlades i webbenkätprogrammet ProofX. Varje svar gavs automatiskt ett unikt löpnummer av webbenkätprogrammet. Då insamlingsfasen var avslutad fördes svaren över till SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) via Excel. I SPSS bearbetades materialet samt tydliggjordes i form av frekvenstabeller, inklusive procentsatser, för varje fråga i inventeringsformuläret. Vidare gjordes även en könsuppdelning på svaren på samtliga frågor för att underlätta en analys av eventuella könsskillnader. Bearbetning samt tabeller gjordes av FoU- Nordväst. 4. Resultat av inventeringen 4.1 Antal inventerade personer och bortfallsanalys År 2013 hade Upplands Väsby kommun innevånare, varav personer var 18 år eller äldre. Sammanlagt samlades 241 stycken besvarade formulär in. Efter dubbletthantering återstod 223 formulär, vilka ligger till grund för resultatet i inventeringsrapporten. Detta motsvarar ca 0,7 procent av den vuxna befolkningen i Upplands Väsby. För att kunna förstå det insamlade materialet rätt är det viktigt att uppmärksamma och reflektera över vad som saknas och vilka begränsningar som finns. Eftersom frågeformulären om de enskilde personernas situation och behov har besvarats av personal och inte av den enskilde själv behöver detta tas i beaktande. Personalens bedömningar kan i vissa fall skilja sig från de enskildas uppfattningar och resultatet i rapporten måste därför förstås utifrån det. Materialet är insamlat från personal vid flera olika verksamheter inom kommunen vilket ger rapporten en bred kunskap över de personer som har pågående kontakt med kommunen. I materialet utgör endast 10 % av personerna åldersgruppen 65 år och äldre, vilket är viktigt att lyfta. Troligen saknar inventeringen flera personer inom åldersgruppen 65 år och äldre, vilket kan bero på att dessa personer har andra tillräckliga hjälpinsatser som exempelvis hemtjänst. En annan förklaring kan vara att kommunen bättre behöver uppmärksamma den psykiska ohälsan hos äldre. Utav de som är äldre än 65 år är det främst kvinnor som finns med i inventeringen. Endast fem män över 65 år finns med i inventeringen. Vad detta beror på är oklart men värt att vara mer uppmärksam över. Möjligen kan det bero på att kvinnor lever längre än män och därför utgör en större del i åldersgruppen. En annan förklaring skulle kunna vara att kvinnor är mer benägna att söka hjälp för, eller prata om sin psykiska ohälsa. I inventeringen har inte personal från landstinget deltagit vilket påverkar resultatet. Det innebär att de personer som kommunens personal inte har kännedom om men som har en pågående kontakt med någon av landstingets mottagningar saknas i materialet. Personer som saknar pågående kontakt med både kommunen och landstinget representeras inte heller i materialet och det är oklart hur många personer det handlar om. En annan begränsning som finns i materialet är att flertalet av de biståndshandläggare som deltagit i inventeringen är relativt nya i sina arbetsuppgifter. De har därför inte hunnit träffa och lära känna alla de personer som de är handläggare till, vilket bidragit till att de varit tvungna att ange alternativet Ej känt trots att informationen kan finnas i de enskildas akt. I de fall personerna har haft en pågående boendestödsinsats har boendestödjarna besvarat frågorna istället för biståndshandläggarna. Detta eftersom boendestödjarna bedömts ha närmast kunskap om personen, vilket i vissa fall kanske inte stämmer. En annan begränsning i materialet är att 6

7 socialsekreterarna vid beroendeenheten på grund av sin arbetssituation inte har haft möjlighet att besvara frågeformuläret för alla de har kännedom om och som ingår i målgruppen. Antalet identifierade personer inom sysselsättningsverksamheten kan anses som låg men detta beror på att personerna många gånger även har insatsen boendestöd, varpå boendestödjaren bedömts ha närmast kunskap om personen och därför besvarat frågan. Sammanfattningsvis kan det insamlade materialet endast till viss del visa på hur den aktuella situationen för målgruppen ser ut och de identifierade behoven bör därför lämpligast ses som tendenser. Tabell 1. Antal identifierade personer från respektive arbetsställe Arbetsställe hos deltagande personal Antal identifierade personer innan dubbletthantering Biståndshandläggare för personer med psykisk 73 ohälsa 20 år och äldre Socialsekreterare vid enheten ekonomiskt bistånd 53 Socialsekreterare vid beroendeenheten 4 Boendestödjare 94 Personal vid sysselsättningsverksamhet 3 Personal vid gruppboendet inom kommunen 14 Summa Identifierade personer fördelat på ålder, kön och födelseland Det insamlade materialet är ganska jämnt fördelat mellan kvinnor och män, med något fler kvinnor (58 %). Den största åldersgruppen (44 %) är mellan år. Åldersgruppen 65 år och äldre utgör endast 10 % av materialet och består nästan enbart av kvinnor. Som nämnts under tidigare kapitel är det oklart vad denna låga procentsats beror på. Möjligen får fler personer i åldersgruppen 65 år och äldre och som har psykisk ohälsa andra hjälpinsatser som är tillräckliga och/eller har kommunen svårt att uppmärksamma psykisk ohälsa hos äldre. Personer mellan år utgör endast 9 % i materialet, vilket också är värt att reflektera kring. Framför allt eftersom det framkommer i intervjuer med representanter från landstingets öppenvårdsmottagningar att denna åldersgrupp är den som ökar mest hos dem. Möjligen kan det vara så att de ännu inte har behövt etablera en kontakt med kommunen, i större utsträckning får hjälp från anhöriga eller att de inte känner till kommunens verksamheter och stödinsatser. Majoriteten (66 %) av personerna i inventeringen är födda i Sverige. Personalen saknar kunskap om var 15 % av personerna är födda. Tabell 2. Identifierade personer fördelat på ålder och kön Ålder Kvinnor Män Totalt år (9 %) år (37 %) år (44 %) 65- år (10 %) Totalt (100 %) 7

8 Tabell 3. Identifierade personer fördelat på födelseland Födelseland Totalt Sverige 66 % Annat nordiskt land 7 % Övriga Europa 2 % Utanför Europa 9 % Ej känt 15 % Ej svar 1 % Totalt 100 % 5. Målgruppens kontakter med kommunen och landstinget 5.1 Kontakt och samverkan med socialtjänst, psykiatri och primärvård Majoriteten (93 %) av personerna i inventeringen har en pågående kontakt med kommunen, vilket innebär att 7 % har en vilande eller uppsökande kontakt. Dessa procentsatser ser lika ut för både kvinnor och män. Av materialet framgår att de flesta (74 %) har haft kontakt med både kommunen och psykiatrin under det senaste året samt att 43 % har haft kontakt med primärvården under det senaste året. Dessa siffror kan vara ännu högre eftersom det i materialet visade sig saknas stor kunskap om detta, främst vad gäller kontakt med primärvården där man för 54 % av personerna inte visste om det funnits någon kontakt. För drygt hälften av personerna (53 %) har kommunens personal under det senaste året samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen. Samarbetet har då främst skett med annan profession inom socialtjänsten och därefter öppenvårdspsykiatrin, primärvård, beroendevård samt Arbetsförmedlingen. Tabell 4. Kontakter med andra myndigheter/organisationer Har personen haft kontakt med både kommun och psykiatrin under de senaste 12 månaderna? Har personen haft kontakt med en vårdcentral de senaste 12 månaderna? Har du samarbetat med annan myndighet/organisation kring den aktuella personen under de senaste 12 månaderna? Ja Nej Ej känt 74 % 8 % 18 % 43 % 2 % 54 % 53 % 41 % 6 % De flesta (74 %) av personerna i inventeringen har inte varit inskrivna i någon form av sluten vård eller institution det senaste året. Utav de 5 % som har varit inskrivna har det främst handlat om Hem för vård och boende (HVB). Dock saknades det kunskap kring detta för 20 % av personerna varpå procentsatsen för inskrivna kan vara högre. Majoriteten av personerna i inventeringen är inte heller föremål för öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. 5.2 Samordnad individuell plan (SIP) Samordnad individuell plan (SIP) är lagstadgad sedan 2010 i både Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 3 f ) och Socialtjänstalgen (SoL 2 kap. 7 ). Kommunen har tillsammans med landstinget ett ansvar för att upprätta en samordnad individuell plan i de fall personen har insatser från båda 8

9 huvudmännen och det bedöms som nödvändigt. En förutsättning är att den enskilde även samtycker till att en SIP uppförs. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ansvarar för, vilka åtgärder som ska utföras av annan än kommunen och landstinget samt vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. 5 Endast 20 % av personerna i materialet har en aktuell (eller höll på att upprätta) en SIP. För 43 % av personerna finns ingen SIP och för 36 % av personerna är det inte känt om det finns någon SIP. På frågan om personalen ansåg att det fanns behov av en SIP, oavsett om en sådan var upprättad eller inte, visades det att det bedöms finnas behov för 34 %, att 25 % inte bedöms behöva en SIP och att man för 42 % inte visste om behov finns. Detta tyder dels på att finns en okunskap inom kommunen och även landstinget om vad SIP innebär och dels att det återstår en hel del planer att upprätta för de enskilda. Tabell 5. Aktuell samordnad individuell plan Finns en aktuell samordnad individuell plan? Ja/ja, håller på att upprättas Nej Ej känt 20 % 43 % 36 % Tabell 6. Behov av en samordnad individuell plan Ja Nej Vet ej Finns behov av en samordnad individuell plan? 34 % 25 % 42 % 5.3 Sammanfattande kommentarer Majoriteten av personerna i inventeringen har haft flera kontakter under det senaste året, det saknas dock en del kunskap inom detta område varpå antalet personer kan vara högre. Trots att flertalet av personerna har haft kontakt med landstingets mottagningar hade endast 20 % en aktuell samordnad individuell plan. På frågan om behov av en samordnad individuell plan finns svarade personalen Vet ej för 42 % av personerna i inventeringen. Detta resultat tyder på att det saknas kunskap gällande syftet och innebörden av samordnade individuella planer inom både kommunen och landstinget. Genom att personalen blir bättre på att uppmärksamma behovet av SIP kan kommunen och landstinget även bli bättre på att ge de enskilda möjligheter till ökad delaktighet, bättre samordning av pågående insatser och en tydligare helhetsbild över vem som ansvarar för vad. 6. Målgruppens livssituation 6.1 Familjesituation och boende Drygt hälften (53 %) av alla personer i inventeringen bor i ordinärt boende, med eller utan stöd. En dryg fjärdedel (26 %) bor i någon form av strukturerat boende som exempelvis familjehem, enskild/privat verksamhet, vård- och stödinrättning i offentlig regi eller särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

10 Det framkommer att 8 % har försöksboende, en bostad där kommunen är kontraktsinnehavare. I materialet visas att 8 % saknar stadigvarande boende, varav endast 1 % är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende eller uteliggare. I materialet framkommer även att det finns en viss skillnad i hur boendesituationen ser ut för kvinnor och män, där kvinnor i högre utsträckning bor i ordinärt boende och männen i högre utsträckning bor i någon form av strukturerat boende. Majoriteten av kvinnorna (61 %) bor i ordinärt boende medan endast 42 % av männen bor i ordinärt boende. Bland männen bor 38 % i någon form av strukturerat boende så som familjehem, enskild/privat verksamhet, vårdstödinrättning i offentlig regi eller särskilda boendeformer enligt SoL eller LSS. Motsvarande procentsats bland kvinnorna är 17 %. Tabell 7. Boendeform Boendesituation Kvinnor Män Totalt (kvinnor och män) Stadigvarande hos föräldrar eller annan nära 3 % 4 % 4 % släkting Tillfälligt hos vänner/släkt 5 % 3 % 5 % Bostad där kommunen är kontraktsinnehavare 9 % 6 % 8 % Hemlös och hänvisad till akutboende, - 3% 1% härbärge, jourboende eller uteliggare Hemlös i bemärkelsen intagen på strukturerat 2 % 2 % 2 % boende men planeras att skrivas ut inom tre månader utan att någon bostad finns Ordinärt boende, med eller utan stöd i 61 % 42 % 53 % hemmet Placerad i familjehem, enskild/privat 17 % 38 % 26 % verksamhet, vård- och stödinrättning i offentlig regi eller särskilda boendeformer enligt SoL eller LSS. Ej känt 2 % 1 % 2 % Totalt 100 % 100 % 100 % De flesta i inventeringen (72 %) bor ensamma. Män bor i högre utsträckning ensamma jämfört med kvinnor. Även vad gäller hemmaboendebarn finns en skillnad mellan kvinnor och män där kvinnorna i högre utsträckning har hemmaboende barn under 18 år jämfört med männen. I materialet framgår även att bland de personer som har egna barn och där barnen inte bor hemma saknar drygt hälften (56 %) umgängesrätt med dem. 10

11 Tabell 8. Ensamboende eller boende tillsammans med andra Kvinnor Män Totalt, både kvinnor och män Bor ensam 67 % 78 % 72 % Bor med annan vuxen, föräldrar, make/maka, 27 % 14 % 22 % sambo eller partner Ej känt/ej svar 6 % 7 % 6 % Totalt 100 % 100 % 100 % Tabell 9. Hemmaboende barn yngre än 18 år Har hemmaboende barn yngre än 18 år (egna och andras barn inräknas) Kvinnor Män Totalt, både kvinnor och män 20 % 2 % 12 % 6.2 Utbildning, arbete, sysselsättning och deltagande i föreningsverksamhet och intresseorganisationer Kunskapen om personernas utbildningsnivå är väldigt begränsad i materialet. För 67 % av personerna är deras utbildningsnivå inte känt. I de fall kunskap finns framkommer att endast 17 % har fullgjort gymnasial utbildning. Denna procentsats ska dock ses med försiktighet eftersom okunskapen kring detta är stor. Vad gäller sysselsättningsnivån för personerna i inventeringen framkommer det att endast 34 % under de senaste 12 månaderna har haft någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad och mer än hälften, 57 %, har inte haft det. Tabell 10. Sysselsättning/arbete under minst en månad under det senaste 12 månaderna Har haft sysselsättning/arbete under minst en månad under det senaste 12 månaderna Ja Nej Ej aktuellt Ej känt/ej Totalt svar 34 % 57 % 4 % 5 % 100 % Utav de 34 % som uppgetts ha haft sysselsättning/arbete under minst en månad det senaste året har sysselsättningen främst bestått av deltagande i kommunens dagliga sysselsättningsverksamhet där 26 personer deltagit. Därefter består sysselsättningen/arbetet främst av deltagande vid träffpunkt. Fem personer har haft offentligt skyddat arbete, praktik eller annan arbetsmarknadsinsats och sex personer har haft arbete på den öppna arbetsmarknaden eller varit egenföretagare. Det framkommer i materialet att 11 % av personerna har varit arbetssökande på Arbetsförmedlingen det senaste 12 månaderna, 74 % har inte varit det och det saknas kunskap om detta för 12 % av personerna. För drygt hälften (55 %) är det inte känt om de deltagit i någon föreningsverksamhet eller intresseorganisation under de senaste 12 månaderna, det finns därmed en stor okunskap kring 11

12 detta. Endast 3 % av personerna har deltagit i någon föreningsverksamhet eller intresseorganisation. Eftersom det finns en stor okunskap kring detta ska dessa procentsatser dock ses med försiktighet. 6.3 Huvudsaklig försörjning De flesta av personerna i inventeringen (51 %) har sin huvudsakliga försörjning från Försäkringskassan i form av sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning. För 18 % har de enbart ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Kvinnorna hade i något högre utsträckning sin huvudsakliga försörjning från ekonomiskt bistånd medan männen i något högre utsträckning hade sin huvudsakliga försörjning från Försäkringskassan. Endast ett fåtal hade sin huvudsakliga försörjning från enbart lön av arbete eller delvis lön av arbete. Tabell 11. Huvudsaklig försörjning Huvudsaklig försörjning Total Enbart lön av arbete 2 % Delvis lön av arbete 1 % Enbart ekonomiskt bistånd 18 % Delvis ekonomiskt bistånd 7 % Enbart ersättning från Försäkringskassan 51 % Delvis ersättning från Försäkringskassan 6 % Ej känt/ej svar 15 % 6.4 Sammanfattande kommentarer om målgruppens livssituation De allra flesta, 91 %, har eget eller annan form av stadigvarande boende. För 8 % av personerna saknas ett stadigvarande boende, varav endast 1 % är hemlösa i betydelsen att de är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende eller uteliggare. Detta visar på att det finns problem med hemlöshet i Upplands Väsby kommun men som framkommer i inventeringen handlar det om ett fåtal personer. Att den stora majoriteten av personerna i inventeringen har ett stadigvarande boende är positivt och visar på att kommunen arbetar aktivt med frågan. En viktig sak att medvetengöra är att sammanlagt 12 % av personerna bor tillsammans med barn under 18 år och det är i dessa fall viktigt att personalens även ser till barnens situation och behov av stöd. Det saknas alltför stor kunskap om personernas utbildningsbakgrund och deras deltagande inom föreningsverksamhet och/eller intresseorganisationer för att kunna beskriva några tendenser. I materialet framkommer att mer än hälften, 57 %, inte har haft någon sysselsättning/arbete under minst en månad under det senaste året. I frågan är det inte preciserat att sysselsättningen/arbetet ska ske i någon viss omfattning utan endast att det ska ha bestått under en månad. Utifrån frågeformuleringen borde dessa siffror inte vara överskattade och därav viktiga att titta närmare på. Sysselsättning/arbete har en viktig funktion för att människor ska kunna känna meningsfullhet, förhindra social isolering och bidra till en strukturerad vardag. Att drygt hälften av alla personerna i inventeringen inte har haft någon sysselsättning/arbete under det senaste året måste därför ses som ett viktigt utvecklingsområde att arbeta vidare med. 12

13 7. Svårigheter och behov av insatser på viktiga livsområden I frågeformuläret har personalen besvarat flera frågor kring de enskildas svårigheter inom sex livsområden samt inom området hälsa. Personalen har först besvarat frågan om personen bedöms ha någon svårighet inom respektive livsområde. Personalen har fått följande svarsalternativ: Ingen svårighet Lätt svårighet Måttlig svårighet Stor svårighet Total svårighet Ej aktuellt Ej känt Genomgående i materialet har de personer som uppgetts ha någon form av svårighet skattats ha lätt eller måttlig svårighet. För att presentera resultatet på ett tydligt sätt har svarsalternativen delats in i tre kategorier. En som innefattar alternativet Ingen svårighet, vilket är registrerat under Nej i tabellerna. En kategori som innefattar alternativen lätt, måttlig, stor och total svårighet och är registrerat under Ja i tabellerna. En kategori omfattar alternativet Ej känt och är benämnt på samma vis i tabellerna. Vid genomgång av materialet har det inte framkommit något avstickande resultat som inte kan redovisas inom dessa kategorier. I de fall som personalen uppgett att svårigheter finns har de även fått besvara frågor kring huruvida personen har anhöriga/närstående som hjälper dem samt om deras behov av stöd är tillgodosett av stödinsatser eller inte. På frågan om personens behov är tillgodosett av stödinsatser har personalen svarat på frågan oavsett om personen själv vill ha insatser eller inte, personalen har alltså enbart utgått från det skattade behovet av insats. Personalen har kunnat besvara denna fråga utifrån alternativen: Har ej behov av insats eller har pågående insats/er som kan upphöra Har pågående insats/er men dessa kan minska Har pågående insats/er som motsvarar behoven Har pågående insats/er men har behov av ytterligare eller förändrad insats Har ingen insats men behov av insats Ej känt För att kunna beskriva någon bild av hur situationen ser ut för målgruppen har vi funnit det lämpligast att kategorisera ovanstående svar i tre kategorier för att kunna få en tydlig översikt. En kategori där personen anses inte behöva ha insats/er, har för mycket insats/er eller tillräckliga. Svar inom denna del benämns hädanefter Behoven är tillgodosedda. En annan kategori innefattar alternativen då personen anses ha behov av förändrad eller ytterligare insats/er/ samt personer som saknar insats men har behov av det. Denna kategori benämns hädanefter som Behoven är ej tillgodosedda. Sista kategorin innefattar alla de svar som personalen angett som ej känt och ges även samma benämning. Vid genomgången av materialet har inget avstickande svarsresultat visat sig som gett anledning att frångå kategorierna. 13

14 I tabellerna som visar på stöd från anhöriga/närstående samt behov av insatser har antalet inkomna svarsformulär angetts med N. Detta för att visa på variationen av svarsformulären och uppmärksamma vad procentsatsen egentligen står för. 7.1 Personlig vård och hemliv I begreppen personlig vård och hemliv ingår flera livsviktiga funktioner så som att sköta personlig hygien, äta och dricka, sköta sin hälsa och medicinering. I begreppen ingår även de praktiska hushållssysslorna som exempelvis att handla mat, laga mat, städa och tvätta. I materialet framkommer att det saknas en del kunskap om personerna har någon svårighet med att klara personlig vård och hemliv. Bland de personer där personalen har kunskap har man uppmärksammat att drygt hälften (52 %) har svårighet med att städa och tvätta, 42 % har svårt med att handla mat och ungefär en tredjedel av alla personer har svårighet med att sköta personlig vård, medicinering och att bereda enklare måltid. Eftersom målgruppen från början definierats till att beröra dem som har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden under en längre tid är det inte oväntat att många i inventeringen har svårigheter med att självständigt klara personlig vård och hemliv. Det som är viktigt är att eventuella svårigheter uppmärksammas för att de enskilde ska kunna få rätt stöd. I materialet framkommer att det finns viss skillnad mellan kvinnorna och männen i inventeringen gällande personlig vård och hemliv där männen i inventeringen i större utsträckning har svårighet inom området jämfört med kvinnorna. Tabell 12. Personlig vård och hemliv Ja Nej Ej känt Har svårighet att sköta personlig vård 35 % 51 % 14 % Har svårighet att sköta sin medicinering 30 % 44 % 21 % Har svårighet att handla mat 42 % 37 % 19 % Har svårighet att bereda enklare måltid 33 % 44 % 19 % Har svårighet att städa och tvätta 52 % 29 % 18 % Utav de som uppgetts ha någon svårighet och där personalen även besvarat frågan om stöd från anhöriga/närstående finns framkommer att de flesta inte har det. Det finns en stor osäkerhet kring detta eftersom personalen i många fall inte vet om personen har stöd från anhöriga/närstående. I de fall kunskap om stöd finns handlade det främst om de praktiska göromålen så som att handla mat, städa och tvätta. Det finns en skillnad mellan kvinnor och män, där kvinnorna i större utsträckning har hjälp från anhöriga/närstående. Möjligen kan skillnaden till viss del förklaras av att fler kvinnor än män bor tillsammans med annan vuxen och därav får mer stöd. 14

15 Tabell 13. Hjälp från anhöriga/närstående för personlig vård och hemliv Har hjälp från anhörig/närstående med personlig vård (N=72) Har hjälp från anhörig/närstående för medicinering (N=61) Har hjälp från anhörig/närstående för att handla mat (N=87) Har hjälp från anhörig/närstående för att bereda enklare måltid (N=67) Har hjälp från anhörig/närstående för att städa och tvätta (N=104) Ja Nej Ej känt 19 % 58 % 22 % 11 % 70 % 18 % 30 % 53 % 17 % 22 % 64 % 13 % 26 % 51 % 23 % Utav de som uppgetts ha någon svårighet och där personalen även besvarat frågan om behov av insatser är svarsfrekvensen varierad (N=56-96), vilket är viktigt att vara uppmärksam på. I de svar som inkommit uppges majoriteten ha sina behov tillgodosedda genom de insatser de hade. Ingen påtaglig skillnad mellan kvinnor och män finns för denna fråga. Tabell 14. Behov av insats för personlig vård och hemliv Aktivitet Behoven är Behoven är ej Ej känt tillgodosedda tillgodosedda Personlig vård(n= 66) 74 % 18 % 8 % Sköta sin medicinering (N=58) 67 % 22 % 10 % Handla mat (N=80) 75 % 18 % 8 % Bereda enklare måltid (N=56) 79 % 14 % 7 % Städ och tvätta (N=96) 74 % 17 % 9 % 7.2 Kommunikation och förflyttning Kommunikation och förflyttning är viktiga livsområden för att exempelvis kunna vara delaktig i aktiviteter utanför den egna bostaden och närområdet, kunna förmedla sig och för att förstå information. I materialet framkommer att många har någon form av svårigheter för kommunikation och förflyttning, främst handlar det som svårigheter att kommunicera genom att ge eller ta emot information. Eftersom en stor del av kontakterna med kommunen består av information är det viktigt att personalen som träffar de enskilda är uppmärksam på detta och att de enskilda ges möjlighet till information vid flera tillfällen och/eller i olika form, exempelvis muntligt och skriftligt. Detta för att möjliggöra att den enskilde och personalen förstår varandra och undvika missförstånd. I materialet framkommer även att 28 % har svårigheter att använda offentliga transportmedel samt att personalen saknar kunskap kring detta i 24 % av fallen. Även denna fråga är viktig att personalen uppmärksammar vid planeringen av eventuella insatser så att den enskilde i de fall det behövs får stöd. 15

16 Vissa skillnader mellan kvinnorna och männen i inventeringen finns vad gäller svårigheter inom kommunikation och förflyttning där männen uppgav i större utsträckning ha någon form av svårighet gällande att ge och ta information samt att använda telefonen och sms. Tabell 15. Svårigheter inom kommunikation och förflyttning Har svårighet att kommunicera genom att ge eller ta emot information Har svårighet att använda telefon för kommunikation (inklusive sms) Har svårighet att använda IT för kommunikation Har svårighet att använda offentliga transportmedel Ja Nej Ej känt 39 % 48 % 9 % 23 % 56 % 17 % 18 % 40 % 30 % 28 % 43 % 24 % Gällande stödet från anhöriga behöver resultaten ses med viss försiktighet eftersom antalet besvarade formulär är begränsat (N= 36-76). Utav de som uppgetts ha någon svårighet och där personalen även besvarat om stöd från anhöriga/närstående finns framkommer att de flesta inte har någon hjälp. Det finns dock en okunskap om detta. I de fall stöd fanns handlade det främst om att ge eller ta emot information, använda telefonen samt att använda offentliga transportmedel. Även inom detta livsområde finns en skillnad mellan hur stödet från anhöriga/närstående ser ut mellan kvinnor och män där kvinnorna i större utsträckning har hjälp. Framför allt vad gäller att åka med offentliga transportmedel där kvinnorna i mycket större utsträckning får hjälp av anhöriga/närstående för detta. Denna skillnad kan troligen också till viss del förklaras av att fler kvinnor än män är sammanboende med annan vuxen. Tabell 16. Hjälp från anhöriga/närstående för kommunikation och förflyttning Har stöd från anhöriga/närstående för att ge eller ta emot information (N= 76) Har stöd från anhöriga/närstående att använda telefon (N=44) Har stöd från anhörig/närstående för att använda IT för kommunikation (N=36) Har stöd från anhörig/närstående för att använda offentliga transportmedel (N=53) Ja Nej Ej känt 24 % 55 % 26 % 20 % 61 % 18 % 11 % 81 % 8 % 19 % 62 % 19 % Antalet besvarade formulär gällande behovet av insatser för kommunikation och förflyttning har varierat mellan 36-73, varpå vi inte kan visa på några säkra tendenser. I de svar som inkommit framkommer att de flesta får sina behov tillgodosedda genom de insatser de har. Det saknas dock en del kunskap i frågan. Ingen påtaglig skillnad finns mellan kvinnor och män har uppmärksammats. 16

17 Tabell 17. Behov av insats för kommunikation och förflyttning Aktivitet Att ge och ta emot information (N=73) Använda telefon, inklusive sms (N=41) Använda IT för kommunikation (N=36) Använda offentliga transportmedel (N=53) Behoven är tillgodosedda Behoven är ej tillgodosedda Ej känt 62 % 21 % 18 % 68 % 10 % 22 % 67 % 14 % 19 % 47 % 26 % 23 % 7.3 Mellanmänskliga relationer Mellanmänskliga relationer är viktigt för den enskilde utifrån flera perspektiv. Det kan exempelvis handla om att kunna ha och upprätthålla en fungerande kontakt med sin handläggare/socialsekreterare på kommunen, läkare eller annan myndighetsperson, så kallad formell relation. Det kan även handla om att hålla en god kontakt med sina vänner, grannar kollegor och liknande, så kallad informella relationer. Därtill handlar det om att skapa och bibehålla goda familjerelationer i betydelsen av kärnfamilj, utvidgad familj och även mer avlägsna släktingar. I materialet framkommer att cirka en tredjedel av alla personer har svårigheter med familjerelationer eller informella relationer och att nästan hälften bedöms ha svårigheter med formella relationer. Gällande 18 % är det okänt om de har svårigheter med formella relationer varpå antalet personer kan vara än högre. Vad denna höga procentsats beror på är oklart men sett till det som framkommit i övrigt i inventeringen kan man möjligen förbättra detta genom exempelvis tydligare information från personalen, ökad samordning av insatser mellan myndigheter samt ökad delaktighet och helhetsbild för den enskilde över de insatser som ges. Kontinuitet av handläggare/socialsekreterare, läkare och andra myndighetspersoner kan också skapa en större trygghet och även förbättra de formella relationerna. Det finns inga större skillnader mellan kvinnor och män, frånsett att männen i något större utsträckning har svårigheter med formella kontakter jämfört med kvinnorna i inventeringen. Tabell 18. Svårigheter med mellanmänskliga relationer Ja Nej Ej känt Svårigheter med familjerelationer 32 % 34 % 30 % Svårigheter med informella 31 % 31 % 33 % relationer Svårigheter med formella relationer 48 % 31 % 18 % Utav de som uppgetts ha någon svårighet för mellanmänskliga relationer och där personalen även besvarat om stöd från anhöriga finns har mellan svarsformulär inkommit. För ett stort antal personer är det inte känt om de har något stöd från anhöriga/närstående för mellanmänskliga relationer. Återigen behöver därför resultatet på denna fråga ses med viss försiktighet. Utifrån de svar som inkommit framgår att de flesta inte har hjälp från anhöriga/närstående. I de fall stöd finns är det främst för familjerelationer och formella 17

18 relationer. Kvinnorna i inventeringen har återigen i något högre utsträckning hjälp av anhöriga/närstående för de mellanmänskliga relationerna. Tabell 19. Hjälp från anhöriga/närstående för mellanmänskliga relationer Har hjälp från anhöriga/närstående för familjerelationer (N=59) Har hjälp från anhöriga/närstående för informella relationer (N=61) Har hjälp från anhöriga/närstående för formella relationer (N=91) Ja Nej Ej känt 25 % 37 % 37 % 18 % 59 % 23 % 22 % 53 % 25 % Utav de som uppgetts ha någon svårighet och där personalen även besvarat frågan om behov av insatser har mellan svar inlämnats och i dessa framkommer att de flesta får sina behov tillgodosedda genom de insatser de har. Det saknas dock en del kunskap varpå det är osäkert att dra några säkra slutsatser. Ingen skillnad mellan kvinnor och män kan påvisas i denna fråga. Tabell 20. Behov av hjälp för mellanmänskliga relationer Aktivitet Behoven är tillgodosedda Behoven är ej Ej känt tillgodosedda För familjerelationer (N=54) 52 % 20 % 28 % För informella 63 % 29 % 9 % relationer(n=56) För formella relationer (N=91) 63 % 16 % 20 % 7.4 Lärande och utbildning Lärande och utbildning är viktiga delar för människans möjligheter till vidareutbildning och utveckling. För personerna i inventeringen framkommer, liksom i flera andra livsområden, att det saknas kunskap, främst gällande om svårigheter finns i att befinna sig i en utbildningssituation. Den okunskapen kan dock ha sin förklaring i att det inte är aktuellt för personen att befinna sig i en utbildningssituation. I materialet framkommer att 40 % av personerna uppskattas ha svårigheter att lösa vardagsproblem, 20 % har svårigheter att tala, läsa och/eller skriva på svenska språket samt 19 % har svårigheter att befinna sig i en utbildningssituation. Det finns ingen större skillnad mellan kvinnor och män gällande detta. Tabell 21. Svårigheter inom lärande och utbildning Ja Nej Ej känt Svårigheter att lösa vardagsproblem 40 % 19 % 34 % Svårigheter att tala, läsa och/eller skriva på 20 % 59 % 14 % svenska språket Svårigheter att befinna sig i en utbildningssituation 19 % 15 % 46 % Utav de som uppgetts ha någon svårighet och där personalen även besvarat om stöd från anhöriga finns har mellan svarsformulär legat till grund för nedanstående resultat. I likhet 18

19 med de andra livsområdena har de flesta inget stöd från anhöriga/närstående. Ungefär en femtedel av personerna som har någon svårighet får hjälp från anhöriga/närstående med att lösa vardagsproblem, en liten del får hjälp med att tala, läsa och/eller skriva på svenska språket och ett fåtal får hjälp med att befinna sig i utbildningssituationer. Kvinnorna får även inom detta livsområde mer hjälp från anhöriga/närstående i samtliga aktiviteter jämfört med männen i inventeringen. Tabell 22. Hjälp från anhöriga/närstående för lärande och utbildning Har hjälp från anhöriga/närstående för att lösa vardagsproblem (N=81) Har hjälp från anhöriga/närstående för att tala, läsa och/eller skriva på svenska språket (N=36) Har hjälp från anhöriga/närstående för att befinna sig i utbildningssituationer (N=36) Ja Nej Ej känt 21 % 58 % 21 % 14 % 67 % 19 % 6 % 61 % 33 % Utav de som uppgetts ha någon svårighet och där personalen även besvarat frågan om behov av insatser har mellan svarsformulär inkommit. På grund av det begränsade underlaget och att kunskap saknas bör resultatet ses med försiktighet. Utifrån personalens svar anses dock de flesta ha sina behov tillgodosedda, främst inom området lärande och utbildning. Framför allt är behov inte tillgodosedda vad gäller att lösa vardagsproblem. Ingen skillnad mellan kvinnor och män kan påvisas i denna fråga. Tabell 23. Behov av stöd för lärande och utveckling Aktivitet Behoven är Behoven är ej Ej känt tillgodosedda tillgodosedda Lösa vardagsproblem (N=75) 72 % 20 % 8 % Tala, läsa och/eller skriva på 70 % 9 % 21 % svenska språket (N=33) Befinna sig i utbildningssituation (N=31) 52 % 13 % 35 % 7.5 Arbete, sysselsättning och ekonomi Ett viktigt livsområde handlar om arbete, sysselsättning och ekonomi. Det kan exempelvis handla om att söka arbete, bibehålla ett arbete, besöka strukturerad daglig sysselsättning eller rehabiliteringsverksamhet samt att planera sin ekonomi, betala räkningar och ha ett sparande. I materialet framkommer att många har svårigheter med dessa delar och då främst att hantera sin egen ekonomi, där 42 % uppges ha svårigheter. Det saknas till stor del kunskap inom detta livsområde och procentsatserna kan därför vara högre/lägre. Det framkommer ingen skillnad mellan kvinnor och män vad gäller svårigheter inom området arbete, sysselsättning och ekonomi. 19

20 Tabell 24. Svårigheter inom arbete, sysselsättning och ekonomi Ja Nej Ej känt Har svårigheter att skaffa eller behålla ett 24 % 10 % 25 % arbete Har svårigheter att delta i strukturerad 34 % 15 % 32 % sysselsättnings- eller rehabiliteringsverksamhet Har svårigheter att delta i öppen 29 % 17 % 39 % verksamhet med social samvaro Har svårigheter att hantera egen ekonomi 42 % 24 % 22 % Hur stödet från anhöriga/närstående ser ut för de personer som har svårigheter inom området arbete, sysselsättning och ekonomi är inte klart. Dels på grund av få inkomna svarsformulär (47-83) och dels för att det i många fall saknas kunskap om detta. Utav de svar som inkommit framkommer att fåtalet har hjälp från anhöriga/närstående för detta livsområde. I de fall hjälp finns handlar det främst om hjälp med ekonomin. Kvinnorna i inventeringen får i något högre utsträckning hjälp av anhöriga/närstående jämfört med männen. Tabell 25. Stöd från anhöriga/närstående för arbete, syselsättning och ekonomi Har hjälp från anhöriga/närstående för att skaffa eller behålla ett arbete (N=50) Har hjälp från anhöriga/närstående för att delta i strukturerad sysselsättningseller rehabiliteringsverksamhet (N=63) Har hjälp från anhöriga/närstående för att delta i öppen verksamhet med social samvaro (N=47) Har hjälp från anhöriga/närstående för att hantera egen ekonomi (N=83) Ja Nej Ej känt 4 % 34 % 62 % 10 % 56 % 35 % 15 % 58 % 26 % 25 % 53 % 22 % Utav de som uppgetts ha någon svårighet och där personalen även besvarat frågan om behov av insatser har mellan formulär inkommit. En stor del av de inkomna svaren uppger att det inte är känt om personens behov av insatser för området. Majoriteten bedömdes få sina behov tillgodosedda genom sina insatser frånsett vad gäller att skaffa eller behålla ett arbete. Samtidigt bedömdes en stor del av personerna inte få sin behov tillgodosedda inom livsområdet och sett till de tidigare resultaten om att en stor del av personerna i inventeringen inte har haft ett arbete/sysselsättning under en månad det senaste året behöver man se vidare på hur man kan möta upp dessa personers behov av stöd. Möjligen kan en del av personerna som saknat arbete/sysselsättning under det senaste året även sakna rätt insatser. Ingen påvisbar skillnad mellan kvinnor och män återfanns för denna fråga. 20

21 Tabell 26. Behov av stöd för arbete, sysselsättning och ekonomi Aktivitet Behoven är Behoven är ej Ej känt tillgodosedda tillgodosedda Skaffa eller behålla ett arbete (N=48) 27 % 33 % 40 % Delta i strukturerad sysselsättnings- 52 % 29 % 19 % eller rehabiliteringsverksamhet (N=62) Delta i öppen verksamhet med social 64 % 23 % 13 % samvaro (N=47) Hantera sin ekonomi (N=76) 67 % 21 % 12 % 7.6 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Gällande detta livsområde saknas mycket kunskap om personernas eventuella svårigheter. Bland dem där kunskap finns framkommer att 13 % har svårigheter att delta i förenings- eller intresseorganisationer och 21 % har svårigheter att utöva rekreations- eller fritidssysselsättning. Tyvärr saknas information om hur många av personerna i inventeringen som är intresserade av att delta i förenings- eller intresseorganisation. Det kopplat till huruvida svårigheter finns skulle ge ett bättre svar på om detta är ett utvecklingsområde eller inte. Tabell 27. Svårigheter inom samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Har svårigheter att delta i förenings- eller intresseorganisationer Har svårigheter att utöva rekreations- eller fritidssysselsättning Ja Nej Ej känt 13 % 14 % 54 % 21 % 17 % 51 % Utav de som uppgetts ha någon svårighet och där personalen även besvarat frågan om stöd från anhöriga/närstående finns har det endast inkommit svarsformulär, varpå det är svårt att beskriva några tendenser. I det underlag som inkommit pekar det på att de flesta inte har något stöd från anhöriga/närstående. Tabell 28. Stöd från anhöriga/närstående inom samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Har hjälp från anhöriga/närstående för att delta i förenings- eller intresseorganisationer (N=24) Har hjälp från anhöriga/närstående för att utöva rekreations- eller fritidssysselsättning (N=39) Ja Nej Ej känt 13 % 71 % 17 % 10 % 77 % 13 % Utav de som skattats ha någon svårighet och där personalen även besvarat frågan om behov av insatser har mellan svarsformulär inkommit där det framkommer att de flesta bedöms ha insatser som tillgodoser deras behov och att några enstaka personer inte har det. 21