Kartläggning och analys av behovet av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Rådgivningsrapport Anders Törnqvist Joanna Hägg Oskar Lannerhjelm Samir Sandberg Tobias Bjöörn Kartläggning och analys av behovet av bostäder med särskild service för personer med Västerås Stad

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG METOD NÄMNDENS UTGÅNGSPUNKTER ANSVARSFÖRDELNING FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING OM NUVARANDE BOSTADSBESTÅND NUVARANDE BOSTADSBESTÅND Nya bostäder Inventering av nuvarande fastighetsbestånd FAKTORER OCH PROBLEMATIK FÖRKNIPPAD MED DE OLIKA BOSTADSFORMERNA Gruppbostäder och servicelägenheter Psykiatriboenden, SoL Den ordinarie bostadsmarknaden Övriga boendeformer KOMMENTARER OM NUVARANDE BOSTADSBESTÅND DET DEMOGRAFISKA PERSPEKTIVET UTVECKLING UTIFRÅN FOLKMÄNGD OCH FÖRVÄNTADE BEHOV Barn och ungdomar idag BEHOV UTIFRÅN INDIVIDER OCH MÅLGRUPPER De traditionella målgrupperna Nya och förändrade målgrupper KOMMENTARER TILL DET DEMOGRAFISKA PERSPEKTIVET FLÖDEN OCH SAMSPEL INOM ORGANISATIONEN FLÖDEN I BOENDEKEDJAN GRÄNSDRAGNINGSPROBLEMATIK KOMMENTARER TILL FLÖDEN OCH SAMSPEL INOM DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN EXTERN UTBLICK EXEMPEL FRÅN ANDRA KOMMUNER Lagstiftning KOMMENTARER SAMLAD ANALYS OCH MEDSKICK TILL NÄMNDEN av 24

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Västerås stad har anlitat för att genomföra tre utredningsuppdrag som handlar om de tre sociala nämndernas framtida behov av särskilda bostäder. Denna rapport behandlar de framtida behoven av bostäder med särskild service för funktionshindrade. Mottagare av rapporten är nämnden för funktionshindrade (NF). Nämnden avser att ta ett samlat grepp på bostadsplaneringen för sina målgrupper i ett något längre tidsperspektiv än det treåriga som redovisas varje år i budgetarbetet. Detta syftar till att ge nämnden så goda förutsättningar som möjligt att kunna fatta beslut om erforderliga åtgärder i närtid samt förbereda beslut i det något längre tidsperspektivet. Det finns ett behov av att i en samlad boendeplan beskriva behovet av bostäder med särskild service enligt såväl LSS som SoL. Planen ska behandla perioden fram till har erhållit uppdraget att fånga, belysa och samla de aspekter som påverkar eller kan påverka behovet av bostäder för nämndens målgrupper och samlat redovisa detta som ett underlag för nämndens fortsatta bostadsplanering Uppdrag I uppdraget ingår följande: 1. Göra en kortfattad nulägesbeskrivning av hur bostadsbehovet tillgodoses idag. Vilka typer av bostäder finns, omfattning, etc. 2. Beskriva de olika typer av bostäder som finns samt faktorer/problematik som är förknippad med de olika formerna, exempelvis tillgång på lägenheter samt kostnader för dessa utifrån hur bostadsmarknaden ser ut i Västerås. 3. Konstatera huruvida någon del av det befintliga bostadsbeståndet behöver avvecklas och ersättas med andra bostäder. 4. Beskriva behovet fram till år 2020 utifrån det demografiska perspektivet. Vilka erfarenheter finns sedan tidigare och vilka kunskaper kan hämtas genom att studera ansökningar bakåt i tiden och hur kan denna kunskap användas för olika åldersgrupper utifrån befolkningsprognosen för Västerås. 5. Utöver punkten ovan beskriva behovet utifrån den mer konkreta kännedom som dels biståndshandläggarna vid enheten för myndighetsutövning har genom individuella planer samt tidigare/pågående insatser, dels andra aktörer såsom habiliteringen. 6. Identifiera och beskriva de olika målgrupperna såväl de befintliga/etablerade/ traditionella som nya grupper samt respektive gruppers olika bostadsbehov. 2 av 24

4 7. Belysa problematiken med att personer blir kvar i viss typ av boende och därigenom bor fel i förhållande till det egentliga behovet. 8. Belysa problematik och behov av samspel mellan NF och IFN på grund av tangerande eller överlappande målgrupper. 9. Belysa/beskriva utvecklingen avseende ansökningar från andra kommuner och hur den kan förväntas se ut framöver. 10. Inhämta kunskap/inspiration/idéer mm genom att ta kontakt med andra kommuner och ta del av hur de beräknar det framtida behovet och hur de planerar för att tillgodose detta. 11. Belysa hur eventuell ny/ändrad/kommande lagstiftning eller andra förändringar i styrande regelverk från staten kan påverka bostadsplaneringen. I uppdraget ingår också att utifrån punkterna ovan föreslå strategier och åtgärder för den framtida bostadsplaneringen Metod Uppdraget baseras på uppgifter och statistik från Västerås stad, i form av bland annat stadens befolkningsprognos. Vi har även använt oss av budgetunderlag, verksamhetsplaner, årsredovisningar, tjänsteskrivelser och olika utredningar för att skapa en helhetsbild av boendesituationen idag och de framtida behoven. Därtill har vi efterfrågat särskild statistik från förvaltningen. Som ett komplement till detta har även ett antal intervjuer med tjänstemän inom nämndens områden genomförts. Bland annat har boendesamordnare, konsulenter och biståndshandläggare vid biståndsenheten för intervjuats. Vi har även genomfört möten med brukarorganisationer/brukarrepresentanter. I utredningen har även statistik och uppgifter från olika offentliga källor inhämtats, bland annat rapporter och utredningar från SKL och Socialstyrelsen, samt officiell statistik från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Det framgår löpande i texten vilket underlag som har använts. Bristande tillgång till relevant statistik och bristande kvalitet i vissa uppgifter utgör en möjlig felkälla i rapporten. I flera fall har exempelvis skillnader mellan stadens egen statistik och den statistik som har utlämnats till Kolada identifierats. I de flesta fall har vi bedömt det lämpligt att utgå från den statistik och de uppgifter som staden själv har tillhandahållit oss, men uppdragsgivaren bör vara medveten om osäkerheten i dessa siffror. 3 av 24

5 1.4. Nämndens utgångspunkter Nämnden för funktionshindrade ansvarar för att personer med, i behov av stöd och insatser i sin dagliga livsföring för att kunna leva ett självständigt och aktivt liv, får sina behov tillgodosedda. Det gäller personer under 65 år som har behov av insatser enligt socialtjänstlagen och personer i alla åldrar som tillhör personkretsen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Av nämnden för funktionshindrades mål och indikatorer för år framgår att det finns fem målområden kopplade till stadens strategiska plan. Målområde 4 rör specifikt bostäder för vuxna personer med. 1 Nämnden har fyra mål med vidhängande indikatorer på området, varav följande två har tydligast bäring på frågan om särskilt boende. Mål: Personer med som bor i ordinärt bostadsbestånd eller bor i bostad med särskild service har det stöd han/hon behöver i och utanför den egna bostaden. Indikatorer: Andelen personer med med möjlighet att ta del av boendestöd i egen lägenhet ska öka. Andelen personer som är trygga med stödet ökar. Andelen personer som flyttar från en bostad med särskild service till en bostad i det ordinarie bostadsbeståndet ökar. Mål: Bostad med särskild service Indikatorer: Andelen personer som kan utöva sina individuella kultur- och fritidsintressen ökar. Kontinuiteten i stödet som ges ska öka. I övrigt kan noteras att nämndens inriktning är att personer med ska ges möjlighet att bo bland människor i allmänhet i samhället och få det stöd de behöver i sitt vardagsliv. I första hand ska personerna ges stöd att bo i en egen lägenhet i ett ordinärt bostadsbestånd, men när detta inte är tillräckligt ska den enskilde få tillgång till en bostad med särskild service. Bostad med särskild service finns i form av gruppbostad, servicebostad eller annan särskilt anpassad bostad Ansvarsfördelning för bostadsförsörjning Ansvaret för bostadspolitiken delas mellan stat och kommun. Staten svarar för de rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunerna har ansvaret för 1 Nämnden för funktionshindrades mål och indikatorer , Dnr 2012/90-NF-003, Västerås stad, s. 4 4 av 24

6 planering och genomförande. Även om bostadsbyggandet huvudsakligen sker på marknadsmässiga villkor finns det en rad krav och förväntningar på den lokala bostadspolitiken från staten, från marknaden och inte minst från medborgarna. Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen innebär enligt Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) att: Kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Om det behövs ska kommunen samråda med andra kommuner som berörs av planeringen av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska ge kommunerna råd, information och underlag för planeringen. Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska kommunen anordna bostadsförmedling, eventuellt tillsammans med andra kommuner. Kommunstyrelsen är ansvarig för den översiktliga planeringen. 5 av 24

7 2. Om nuvarande bostadsbestånd 2.1. Nuvarande bostadsbestånd Nämnden för funktionshindrade (NF) tillhandahåller idag gruppbostäder och servicelägenheter enligt LSS för vuxna, korttidsboenden enligt LSS, bostäder för barn och ungdomar enligt LSS samt bostäder för vuxna enligt SoL. Biståndsenheten förfogar vanligen över bostäder vuxna enligt SoL och biståndsenhet över bostäder enligt LSS. Tabellen nedan visar en ögonblicksbild av befintliga platser i september Tabell 1. Antal platser, september 2013 Typ av bostad Antal platser Gruppbostad vuxen, LSS 234 Servicelägenhet vuxen, LSS 72 Bostäder vuxna, SoL 104 Det saknas nu gällande statistik över eventuellt lediga platser eller på motstående vis eventuell överbelastning och kö. Fram till och med 2011 redovisades detta och statistiken visade då ett marginellt antal lediga platser på de olika boendena. Antalet externt köpta platser har under de senaste åren varit relativt konstant, se tabell nedan. Tabell 2. Externt köpta platser, Typ av bostad Bostad enl. LSS Bostad enl. SoL Totalt Nya bostäder Bostadsbehovsplaneringen för nämnden påverkas av den demografiska utvecklingen i staden. Därtill påverkas behovet enligt intervjuade på biståndsenheten av andra aktörer i samhället, bland annat av psykiatrins kvalitet, kvaliteten på utförarnas stöd, antalet ansökningar från andra kommuner samt hur övriga nämnder agerar. Vanligen tillkommer två nya gruppbostäder per år till nämndens bostadsbestånd. Respektive boende innehåller vanligen sex platser. Avseende bostäder med särskild service för vuxna enligt SoL, med psykisk, konstaterar nämnden i mars 2013 att det råder balans mellan ut- 6 av 24

8 bud och efterfrågan. Samtidigt konstateras att det inte finns något utrymme om det uppstår behov som kommunen inte kan tillgodose på hemmaplan. Lösningen blir då att köpa boende i andra kommuner Inventering av nuvarande fastighetsbestånd Två LSS-bostäder för barn och unga har avvecklats nyligen, enligt tjänsteskrivelse De boende har övergått till LSS-bostad för vuxen då de uppnått vuxen ålder. Ny gruppbostad enligt LSS tillkommer i november (Lillhamra) med 6 lägenheter. Därutöver finns idag - enligt den inventering av nämndens bostadsbestånd som har gjorts av sociala nämndernas förvaltning - inga ytterligare behov av avveckling ur ett funktions- och verksamhetsperspektiv. Genomgången beskriver antal platser, ägarform, kontraktstid, uppsägningstid och förlängningstid för samtliga boenden. Nämnden äger drygt 40 procent av de bostäder de förfogar över. Av de bostäder som nämnden hyr, det vill säga som de inte själva äger, sträcker sig majoriteten av de nuvarande kontrakten förbi år De kontrakt med en avtalstid som går ut innan 2020 har förlängningsmöjligheter på i huvudsak 36 eller 60 månader Faktorer och problematik förknippad med de olika bostadsformerna De olika boendetyperna är till viss del förknippade med olika problematik och påverkas av skilda faktorer Gruppbostäder och servicelägenheter Gruppbostäder är en boendeform för individer med stort stödbehov. Gruppbostäder behöver även ta hänsyn till individernas problematik då det i vissa fall inte är möjligt eller önskvärt att sammanföra utvecklingsstörningar med andra typer av problematik, exempelvis Aspergers eller tvångssyndrom, i samma boende. Det finns även en medföljande problematik kring möjligheterna att finna lämpliga lokaler för gruppbostäder. Nämnden har till uppgift att säkerställa att den enskilde med LSS-beslut ska ges möjlighet att delta i samhället och så långt det är möjligt leva ett vanligt liv. Samtidigt kräver utformningen av gruppbostäder särskilda utrymmen och kan ha påverkan på omliggande boende, vilket kan påverka möjligheterna att hitta passande lokaler och mark. Även servicelägenheter kan möta liknande problematik. I intervjuerna bedöms dock möjligheterna att tillgodose behoven av LSS-bostäder förhållandevis goda. Nuvarande utbyggnadstakt bedöms vara tillräcklig för att möta behovet av LSS-bostäder även i framtiden, verksamheten efterfrågar inte fler gruppbostäder utöver det årliga tillskott de får. Trots detta kan det noteras att det tidigare har funnits köbildning. Detta har hanterats av nämnden genom att fler gruppbostäder har tillkommit, vilket illustreras i statistik över antalet gruppbostäder under avsnitt 3.1. Samtidigt som nya gruppbostäder har tillkommit har inte tillkomsten av nya servicebostäder varit av motsvarande omfattning. Servicebostäder utgör en mer själv- 2 Budgetunderlag , Nämnden för funktionshindrade, Sociala nämndernas förvaltning, , s.4 7 av 24

9 ständig boendeform än gruppbostäder. I nämndens mål framgår tydligt att syftet är att individer ska gå mot mer självständiga boenden. Det bekräftas också vid intervjuerna att verksamheten eftersträvar att ha få boenden, med syfte att i andra former verka för att individen ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Fördelningen mellan gruppbostäder och servicebostäder i staden väger kraftigt över mot gruppbostäder. Tillgången på servicelägenheter påverkar möjligheterna att lämna ett gruppboende för ett mer självständigt liv. Intervjuade representanter för brukarorganisation i Västerås stad tillägger att de önskar möjligheten att kunna bo i olika former och i möjligaste mån kunna anpassa boendet efter de individuella behoven och önskemålen. Ett mer diversifierat utbud efterfrågas för att på individnivå bättre kunna svara upp mot nuvarande och kommande behov. Verksamheterna inom NF lyfter under intervjuerna fram att allt fler av deras brukare kommer från familjer med vana av olika aktiviteter. Det bedöms bli svårare för utförarna i gruppbostäder att möta högre krav på aktivitet och sammanhang. Därtill anges att gruppbostäder inte alltid är lämpliga för yngre individer med LSS-beslut. Kostnader för gruppbostad LSS uppgår till kr per år och plats. Servicebostad LSS kostar kr per år och plats Psykiatriboenden, SoL Det kan vara svårt att hitta lämpliga lokaler för psykiatriboenden då dessa ställer större krav på omgivningen än exempelvis gruppbostäder och servicebostäder. Samtidigt finns även önskan om att boende så långt det är möjligt ska kunna vara delaktiga i samhället. Det har även omnämnts under intervjuerna att profilen på de boende i psykiatriboenden har ändrats något, vilket för med sig en ny problematik kring denna boendetyp. De boende har mer komplexa problem, med neuropsykiatriska besvär, vilket bland annat ställer större krav på personalen på boendet. För psykiatriboenden uppfattas även beläggningen utgöra ett problem. Lång utslussningstid från rättspsykiatrin leder till att bostäderna inte nyttjas i tillräcklig utsträckning och står tomma. Samtidigt finns det köer på andra håll. Kostnaderna för bostäder enligt SoL uppgår till kr per år och plats Den ordinarie bostadsmarknaden Nämnden för funktionshindrades bostadsbehov påverkas av tillgången och kostnadsläget på den ordinarie bostadsmarknaden. Det finns målgrupper inom nämndens ansvarsområde med mindre stödbehov, vilka skulle kunna klara sig i egen lägenhet med boendestöd enligt uppgift från de intervjuade. Idag finns personer i särskilda boenden som skulle kunna gå vidare till ordinärt boende om sådan fanns 3 Avser nettokostnader inklusive nämndens kostnad för lokaler 2012 efter att 6 procents moms dragits ifrån. 4 Nettokostnad inklusive nämndens kostnad för lokaler 2012 efter att 6 procents moms dragits ifrån. 8 av 24

10 att tillgå. 5 Detta konstateras även i nämndens verksamhetsberättelse för 2012 där följande står att läsa: Det ringa utbudet av bra och ändamålsenliga bostäder med för målgruppen rimlig hyra, minskar möjligheterna för de som har en önskan och förmåga att flytta från en bostad med särskild service till en ordinär bostad. 6 En genomgång visar att nästan två tredjedelar av lägenheterna på den ordinarie bostadsmarknaden vid utgången av år 2010 utgjordes av bostadsrätter och äganderätter, enligt Bostad Västerås. Tabellen nedan illustrerar fördelningen av bostadstyper i Västerås. Tabell 3. Fördelning av bostadstyper på den ordinarie bostadsmarknaden Flerbostadshus Småhus Totalt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Totalt Källa: Bostad Västerås Bostad Västerås uppger att tillgången på lägenheter i staden har minskat överlag. Orsakerna sägs bero både på ökad efterfrågan och minskade flyttrörelser, det vill säga färre bostadsbyten. I uppdraget har de fyra största fastighetsvärdarna i staden (Bostads AB Mimer, Ikano Bostad, Bostjärnan och Rikshem) kontaktats och de ger en liknande bild av bostadssituationen. De fyra kontaktade hyresvärdarna förfogar sammanlagt över knappt hyreslägenheter, varav ca :or och :or. Fastighetsvärdarna bekräftar bilden av hög efterfrågan och anger söktryck på upp emot intresserade personer för varje lägenhet. Bilden av framtida byggplaner är något begränsad; de tillfrågade privata värdarna uppger att de inte har några större byggplaner utöver vad som tidigare har meddelats. Tre av hyresvärdarna tillämpar inte heller något kösystem utan hyr istället ut enligt olika matchningsprinciper. Dessa principer tillämpas för att skapa en önskad sammansättning av hyresgäster i olika områden och innehåller bland annat ekonomiska minimikrav. Ökad efterfrågan och striktare villkor på den ordinarie bostadsmarknaden har effekter på olika målgruppers möjligheter att själva ordna eller behålla kontrakt. Minskade möjligheter för målgruppen att bo i ordinär bostad med eller utan boendestöd påverkar nämndens behov av lägenheter. Verksamhetsföreträdare vittnar även om ökade antal ansökningar på grund av att det saknas lägenheter i staden och att individer således vänder sig till nämnden trots att de har mindre stödbehov. 5 I verksamhetsberättelsen för 2012 framgår att det vid det tillfället fanns åtta personer inom särskilda boenden som borde flytta till en ordinär bostad, men inte kunde på grund av bristen på tillgängliga hyreslägenheter. 5 6 Verksamhetsberättelse 2012, Nämnden för funktionshindrade, s. 7 9 av 24

11 Övriga boendeformer I detta avsnitt har problematik och faktorer förknippade med nuvarande bostadstyper varit i fokus. Under intervjuerna har det dock förts diskussioner kring andra typer av bostäder som skulle vara lämpliga för nämnden. Även enligt bedömningen i nämndens budgetunderlag för behövs utredningsboenden. Ett utredningsboende ger individer bostadsmöjlighet under en begränsad tid medan stödbehovet utreds, i syfte att förhindra behov av insatser som är långvariga och kostsamma. Utredningsboendet underlättar för både den enskilde och biståndshandläggaren att identifiera de behov som finns. I övrigt behöver verksamheten, i samarbete med IFN, utveckla bostäder med särskild service för ungdomar med sammansatta behov. 7 Syftet är även att underlätta den enskildes inträde på den ordinarie bostadsmarknaden. Det framkommer att det kan vara svårt att hantera de boendens beteenden. Individer diagnostiserade med beskrivs som relativt enkla att hantera. Idag finns i många fall ytterligare tilläggsproblematik, såsom missbruk, neuropsykiatriska eller psykiatriska ar. Denna tilläggsproblematik är sällan diagnostiserad vilket medför svårigheter för verksamheterna att ta hänsyn till behovet. Nämndens särskilda boenden anses behöva utrustas med bredare kompetens Kommentarer om nuvarande bostadsbestånd Till att börja med kan vi konstatera att Västerås stads boendesammansättning är traditionell. En stor del av bostäderna utgör gruppbostäder enligt LSS. Antalet gruppbostäder är nästan tre gånger så stort som antalet servicebostäder. Detta tyder på mindre möjligheter för individer att bo i mer självständiga boenden, trots att sådana önskemål finns. Det kan samtidigt konstateras att nämnden i sina mål tydligt ger uttryck för en inriktning mot mer självständiga boenden. Praxis i riket som helhet går mot att erbjuda mer självständiga boendeformer, anpassade efter individen. Detta kan vi också se i ett antal av de kommuner som vi har kontaktat i uppdraget. Detta avspeglas dock inte i bostadsbeståndet i Västerås stad. Boendestatiken visar att trots att det har byggts ett antal nya LSS-boenden i staden så har inga nya servicelägenheter tillkommit under Detta är enligt vår bedömning inte i linje med tanken om mer självständiga boenden. Under 2013 har emellertid 5 nya servicelägenheter tillkommit. Nuvarande fördelning av LSS-boenden medför även en kostnadsaspekt. Idag kostar boende räknat på cirka 75 procent gruppbostäder och 25 procent servicebostäder cirka 222 miljoner kronor per år. En annorlunda fördelning, exempelvis 60 procent gruppbostäder och 40 servicebostäder, medför en årlig kostnad på 190 miljoner kronor istället. En minskning av antalet gruppbostäder till förmån för servicebostäder i enlighet med exemplet ovan medför således kostnadsminskningar med cirka 32 miljoner kronor årligen. Kostnaden beräknas dock med viss reservation för höjda vårdkostnader i servicebostäderna och genomsnittskostnaden bedöms kunna 7 Budgetunderlag , Nämnden för funktionshindrade, Sociala nämndernas förvaltning, , s.4 10 av 24

12 öka något om en större andel av målgruppen flyttar dit (inkluderat individer med något större stödbehov än de som idag bor i servicebostad). Vidare har vi sett att nämnden förfogar över ett relativt stort antal SoL-bostäder. Andelen SoL-bostäder är större än vad vi har sett i andra kommuner. Staden bör se över anledningen till denna fördelning, med utgångspunkt att säkerställa att inga negativa sidoeffekter uppkommer. Samtidigt framkommer att psykiatrins boendekedja uppfattas mer komplex än tidigare och att profilen på boenden behöver ändras för att passa nya målgrupper. Som vi redogjort för ovan anser de intervjuade att de överlag kan hantera de traditionella målgrupperna väl med det boendebestånd och den utbyggnadstakt som råder idag. Verksamheten efterfrågar inte fler gruppbostäder utöver det tillskott som redan sker årligen. När det gäller målgruppen är behoven i många fall så stora att det rör sig om permanenta boendelösningar, men undantag finns där behoven kan förändras. Tillgången på boenden påverkar möjligheterna till flyttrörelser inom nämndens bostäder. Vi menar att detta är ytterligare en anledning att ifrågasätta den rådande fördelningen mellan bostadstyper. Fler individuella behov och önskemål är sannolikt att vänta, och det har inom nämnden framkommit allt fler individer med diffus problematik och/eller samproblematik (vilket behandlas senare i rapporten). Enkelt uttryckt, när målgruppen förändras och målgruppens behov förändras behöver även boendet och boendeplaneringen förändras. I den långsiktiga planeringen kan det således finnas anledning för staden att begränsa antalet gruppbostäder och istället utveckla andelen servicebostäder och andra mer självständiga lösningar för individen. Bristen på hyreslägenheter innebär konkreta problem för nämnden och nämndens målgrupper. Rådande matchningsprinciper innebär därtill att det i praktiken står fastighetsvärdarna fritt att välja sina hyresgäster. Det finns flera personer som tvingas bo kvar i särskilt boende trots att de skulle kunna flytta om det finns lediga lägenheter tillgängliga. En sådan situation innebär dels kostnader för kommunen och dels att individens planerade vårdkedja avstannar. Ordinära lägenheter där stöd kan ges anses som prioriterat i budgetunderlaget för av 24

13 3. Det demografiska perspektivet 3.1. Utveckling utifrån folkmängd och förväntade behov Demografiska förutsättningar och förändringar utgör en viktig faktor för boendeplanering inom funktionshinderomsorgen. Särskilt relevant är den demografiska utvecklingen då förändrade behov går att förutse genom demografiska framskrivningar. En framskrivning bör utgå från historiska förändringar i kommunen, men kan kompletteras med antaganden om den framtida utvecklingen. I Budgetunderlaget för gör nämnden ett antagande om förväntad demografisk utveckling och dess påverkan på nämndens verksamheter. Nämnden antar att 1 procent av befolkningen även framöver kommer att lida av någon form av som ger personkretstillhörighet enligt LSS och att 1 procent kommer att ha någon form av psykisk. Av de som har någon form av är det endast en mindre del som bor i LSS-boende eller SoL-boende. Statistik över den historiska andelen av befolkningen med LSS-boende respektive SoL-boende (psykisk ) bör beaktas. Vi har undersökt utvecklingen av det faktiska antal boendeplatser för att fånga den historiska utvecklingen av behoven. Under 2012 uppgick andelen av befolkningen 0-64 år som bodde i kommunens SoL- eller LSS boenden till 0,39 procent. Av dessa hade 70 procent beslut enligt LSS. Via stadens statistik kan utvecklingen av antalet boendeplatser sedan december 2009 åskådliggöras, fördelat över ett antal boendetyper. Det kan noteras att platserna i gruppbostäder har ökat stadigt över perioden, medan antalet servicelägenheter har varit konstant. Utvecklingen illustreras i tabellen nedan. Tabellen avser genomsnittligt antal boendeplatser den sista dagen i varje månad. Siffror för antalet platser i mars 2013, som återfinns i tabell 1, har ej använts i framskrivningen men visar på en fortsatt ökning. Eftersom antalet externt köpta platser utgör endast en mindre del av det totala platsantalet samt har varit näst intill konstant under perioden (se tabell 2) antas denna relation kvarstå även framöver. Externt köpta platser har således inte tagits med i framskrivningen. 12 av 24

14 Tabell 4. Genomsnittligt antal boendeplatser, per typ av boende, Bostäder funktionshindrade 2009* Gruppbostäder - LSS Servicelägenheter + ord.lgh. - LSS Totalt LSS Bostäder vuxna, SoL Totalt * Avser december 2009 Stadens befolkningstillväxt under perioden har i genomsnitt uppgått till 0,68 procent per år. Samtidigt kan det noteras att det faktiska antalet boendeplatser har ökat mer än vad som kan förväntas av befolkningsutvecklingen. Tillväxttakten av boendeplatser under perioden har legat över befolkningstillväxten för perioden, vilket framgår av tabellen nedan. Verksamheten framhåller vid intervjuer att behovet har ökat, vilket staden har hanterat genom att skapa fler gruppbostäder. Tabell 5. Tillväxttakt i nämndens boenden och befolkningstillväxt Genomsnitt Befolkningstillväxt 0-64år 0,50 % 0,62 % 0,91 % 0,68 % Boendetillväxt 1,59 % 2,01 % 2,78 % 9 2,13 % Tillväxt utöver befolkningstillväxt 1,09 % 1,40 % 1,87 % 1,45 % Utifrån utvecklingen ovan har andelen av befolkningen i boende enligt SoL eller LSS ökat under perioden. Andelarna sedan 2010 beskrivs i tabellen: Tabell 6. Andelar av befolkningen i Nämnden för funktionshindrades boenden Andel av befolkningen LSS boenden 0,258 % 0,262 % 0,264 % Andel av befolkningen SoL boenden 0,075 % 0,076 % 0,090 % Andel av befolkningen boende totalt 0,368 % 0,373 % 0,388 % Två scenarier av det framtida demografiska trycket och boendebehovet kan skapas utifrån ovanstående. Det första kallar vi för Scenario 1. I detta scenario antar vi 1) att andelen av befolkningen med är konstant 10, samt 2) att andelen av individerna med i behov av särskilt boende är konstant (se högra spalten i tabellen ovan), fram till År 2012 utgör basår i framskrivningen enligt stadens befolkningsprognos. 8 Ökningen inkluderar 10-platser som flyttats från Äldrenämnden till Nämnden för funktionshindrade, som inte inneburit någon reell ökning 9 Exkluderat de 10-platser som endast flyttats 10 Nuvarande andel är knappt 1 procent, enligt stadens egen statistik. 13 av 24

15 Det andra scenariot kallar vi för Scenario 2. I detta antas att den tillväxt av målgruppen som har skett utöver den ordinarie befolkningstillväxten de senaste tre åren kommer att fortsätta. Detta innebär att antalet boendeplatser kommer att öka i enlighet med befolkningstillväxten samt med den genomsnittliga boendetillväxten därutöver som har identifierats. Det två scenarierna ger i förlängningen en relativt skild bild av det framtida bostadsbehovet, vilket illustreras i efterföljande bild. Figur 1. Demografiskt tryck på boendeplatser 2020, två alternativa scenarier 550 Scenario 1 Scenario Scenario 1 innebär en sammanlagd utökning av boendebeståndet med knappa fyra platser per år för LSS-boenden och SoL-boenden totalt. Scenario 2 med det högre antagandet om målgruppens boendebehov - innebär att staden behöver producera cirka 10 nya platser per år fram till Detta illustreras i tabellen nedan. Tabell 7. Boendeplatser i de två scenarierna, totalt Scenario 1 Scenario 2 Antal boendeplatser totalt varav LSS-platser varav SoL-platser Antal nya platser per år 3,6 10,2 varav nya LSS-platser per år 3 8 varav nya SoL-platser per år Barn och ungdomar idag Nämndens framtida boendebehov är avhängigt dagens barn och ungdomar. I augusti 2013 beräknades cirka 220 barn gå i särskolan årskurs 1 till årskurs 9, inklusive inskrivna sexåringar. Av dessa har omkring 100 barn måttlig eller grav utvecklingsstörning och tillhör inriktning träningsskola. Barn med denna inriktning anges i högre utsträckning kunna bli aktuella för boendestöd och nämndens boenden framöver, enligt intervjuad samordnare för särskolan. I gymnasiesärskolan befinner sig idag ca 170 ungdomar, varav ca 75 går på individuellt program. I gymnasiesärskolan 14 av 24

16 är det denna inriktning som individer med eventuellt framtida behov av bostad troligen går. Ögonblicksbilder av denna typ ger inte nödvändigtvis en rättvisande bild över gruppens storlek. Statistik från Skolverket över gruppernas storlek mellan 2007 och 2011 presenteras nedan. Intervjuad samordnare anger att årskullarnas storlek i särskola följer utvecklingen av årskullarna i den ordinarie skolan. Figur 2. Utveckling av antal elever inom särskolan, Västerås stad Obl. Särskola Gymnasiesärskolan I den demografiska framskrivningen ovan redovisas en ökning i boendebehovet som korresponderar med behovet hos den ökande kullen i gymnasiet som visas i figuren. Det kan även bekräftas att den nedgång av antalet i elever i grundsärskolan som redovisas ovan är hänförlig till den demografiska utvecklingen av befolkningen i stort, se figur nedan. 15 av 24

17 Figur 3. Åldersfördelning i skolan, Västerås stad, Förskola Grundskola Gymnasie Invånare 19 år, antal Invånare 18 år, antal Invånare 17 år, antal Invånare 16 år, antal Invånare 15 år, antal Invånare 14 år, antal Invånare 13 år, antal Invånare 12 år, antal Invånare 11 år, antal Invånare 10 år, antal Invånare 9 år, antal Invånare 8 år, antal Invånare 7 år, antal Invånare 6 år, antal Invånare 5 år, antal Invånare 4 år, antal Invånare 3 år, antal Invånare 2 år, antal Invånare 1 år, antal Invånare 0 år, antal Behov utifrån individer och målgrupper De traditionella målgrupperna Överlag ges i intervjuerna bilden av att boendebehovet hos de traditionella, etablerade målgrupperna kan hanteras. Bostadsbehovet för dessa målgrupper uppfattas kunna lösas via rådande utbyggnadstakt om ca ett nytt boende per år. I Budgetunderlag redogör nämnden för funktionshindrade för kommande bostadsförändringar (planerad nybyggnation och omflyttningar) för detta behov. I nämndens budgetunderlag för redogörs för ett antal faktorer som kan komma att påverka bostadsbehovet hos de etablerade målgrupperna framöver. Antaganden om tillkommande individer har beskrivits ovan, men även individer i dagens målgrupp medför nya krav. Det konstateras att individer i nämndens målgrupper lever allt längre på grund av medicinsk utveckling och förbättrade levnadsvillkor. Den ökade livslängden medför att behovet av boende utökas i tid. Individerna i nämndens särskilda boenden får enligt uppgift vanligen bo kvar efter att de fyller 65. Men när individerna åldras tillkommer åldersrelaterade besvär, exempelvis demens eller fysiska ar. Detta ställer nya krav på kompetens hos personalen och på utformningen av bostäder med särskild service. Detta nämns av de intervjuade på förvaltningen och i nämndens årsredovisning. 11 Detta är även något som intervjuade representanter för brukarorganisationer i staden belyste. I Budgetunderlaget anges även att medicinsk utveckling medför att allt fler för tidigt födda barn överlever, i vissa fall med ar. Detta 11 Verksamhetsberättelse 2012, Nämnden för funktionshindrade, s av 24

18 kan leda till ett ökat behov av insatser för denna grupp utöver den ordinarie demografiska utvecklingen. En annan målgrupp som förvaltningen ser öka är personer med bestående ar efter missbruk, exempelvis individer under 65 år med alkoholdemens. Individerna har ofta haft insats från IFN men vård- och omsorgsbehovet gör att de sedermera tillhör nämnden för funktionshindrades ansvar. Dessa två exempel utgör i sig inga nya målgrupper, men kan påverka bostadsbehovet framöver. Individ- och familjenämnden har ofta haft ansvar för tidigare insatser, men i och med ökat stödbehov vid stigande ålder faller ansvaret på nämnden för funktionshindrade. Vidare framkommer i underlaget att nämnden ser en ökning av personer med lindriga ar i kombination med psykosocial problematik. Nämnden identifierar en ökning av antalet personer med neuropsykiatriska diagnoser såsom ADHD, Asperger och Tourettes syndrom. Även representanter för brukarorganisationerna för fram att allt fler i målgruppen har kombinationsdiagnoser Nya och förändrade målgrupper En ny målgrupp utgörs enligt de intervjuade av yngre människor med sociala svårigheter och komplex problematik. I många fall finns ingen tydlig diagnos. Vid intervjuerna diskuteras att denna grupp inte alltid kan, vill eller bör bo i en traditionell gruppbostad. Stödbehovet kan inte tillses genom en plats i en gruppbostad utan bostadsbehovet utgörs av mellanvårdsformer och träningslägenheter. I många fall kan även en ordinär bostad med boendestöd vara tillräcklig, anges vid intervjuerna. Även så kallade utredningsboenden föreslås kunna användas i samarbete med IFN. Utredningsboenden ger boendemöjlighet under en begränsad tid, under det att en ordentlig utredning av stödbehovet görs i syfte att förhindra långvariga och kostsamma insatser. Utredningsboenden anges vara ett alternativ för att utöka möjligheten att möta människors olika behov, och underlätta en boendekarriär. Utredningsboenden är inte permanentboenden och kan således inte ersätta permanenta boendeformer. Även de handläggare som främst arbetar med personer som har fysiska funktionshinder säger sig märka att det tillkommit en större problematik de senaste åren; många av deras klienter har parallellt kontakt med IFN. Kontakter med integrationsenheten inom IFN och biståndsenhet funktionshinder inom NF ger vid handen att ett ökat flyktingmottagande i kommunen påverkar antalet ärenden med individer med funktionshinder. Vi har dock inte kunnat erhålla statistik över hur många av de mottagna som har behov som föranleder insatser från NF. Enligt integrationsenheten är det få personer det rör sig om, men antalet varierar mellan några enstaka fall upp till cirka 10 personer. Enligt kontakter med biståndsenhet funktionshinder rör det sig ett antal personer årligen, men exakt statistik över detta finns inte. 17 av 24

19 3.3. Kommentarer till det demografiska perspektivet De två scenarier som har presenterats utifrån antaganden om andelen av befolkningen med behov av särskilt boende ger skilda framtida behovsbilder. Bostadsbehovet varierar mellan tre LSS-platser och en SoL-plats per år (Scenario 1) till åtta nya LSS-platser per år och två nya SoL-platser per år (Scenario 2). Totalt antal platser år 2020 uppgår till mellan 362 och 402 LSS-platser och mellan 110 och 122 SoLplatser. Det är svårt att göra en bedömning av vilket av de två scenarierna som ger den rimligaste framtida behovsbilden. Den behovsutveckling utöver befolkningstillväxten som varit (Scenario 2) kan utgöra en tillfällig ökning (en kösituation som har byggts bort) eller vara en faktisk utveckling. Nämnden bör utreda varför antalet boendeplatser har ökat så som det har gjort för att kunna göra en bedömning av det framtida bostadsbehovet. Detta är väsentligt för Västerås stads framtida planering. När det gäller de traditionella grupperna är grundbehoven möjliga att tillgodose. Vissa förändringar av de etablerade målgrupperna har dock diskuterats, bland annat längre vårdbehov (ökad livslängd). Överlag uppfattas dock att nämnden har en relativt stor möjlighet att prognostisera behovet för denna grupp. Däremot ökar antalet personer med komplex problematik och samsjuklighet. En av de stora utmaningarna som staden har att hantera utifrån målgruppens utveckling är att kunna möta olika behov samtidigt samt tillhandahålla lämpliga boendelösningar för dessa målgrupper. Komplexa sammanhang kräver helhetslösningar. Vår bedömning är att överblicken och helhetsgreppet behöver stärkas kring individen. Det kan också vara aktuellt att se över nya boendeformer för dessa grupper, exempelvis: Utredningslägenheter temporära boenden under det att utredning pågår, i syfte att få en tydligare behovsbild. På grund av boendets temporära natur kan dessa lägenheter nyttjas av flera personer under ett år. Även om de inte utgör traditionella (permanent-) boenden för nämnden bör de ändå finnas med i den fysiska bostadsplaneringen. Ökat boendestöd i ordinär lägenhet undviker att individer som klarar ett självständigt boende hamnar i gruppbostad. Detta ställer krav på nämndens möjligheter att bistå individen i att finna en egen lägenhet, alternativt att nämnden tillhandahåller en sådan. Gruppbostäder, servicebostäder eller satellitbostäder där den enskilde kan leva ett mer aktivt liv. Satellitbostäder med tillgång till personalstöd i närheten utgör också ett alternativ för målgrupper med mindre stödbehov. 18 av 24

20 4. Flöden och samspel inom organisationen 4.1. Flöden i boendekedjan Inom nämnden för funktionshindrades verksamhetsområde framkommer i intervjuerna att det inte finns ett givet flöde mellan bostadsformerna. Detta eftersom många av boendeformerna uppges vara i huvudsak permanenta där utsikterna att en enskild ska kunna flytta till ordinärt boende är små. Detta utgör exempelvis en väsentlig skillnad mot individ- och familjenämndens målgrupp. Utflyttning och flytt mellan boenden kan dock bli aktuellt i vissa fall, vilket har beskrivits tidigare i rapporten. Det som i intervjuerna omnämns som prioriterat är att utförarna i dessa fall förbereder och motiverar den enskilde till en flytt vidare till en lägenhet med mindre stöd. Utförarna uppges dock sakna incitament att få de boende att flytta vidare. Tillgången på lägenheter på den ordinarie bostadsmarknaden påverkar möjligheterna för den enskilde att nå ett självständigt boende, enligt de intervjuade. Rådande situation på bostadsmarknaden utgör ett problem för nämnden, vilket har diskuterats tidigare. Det finns även en risk för att delar av målgruppen bor fel i förhållande till faktiskt stödbehov. Svårplacerade individer placeras i boenden med mer stöd om det endast är sådana platser som finns Gränsdragningsproblematik Från intervjuerna med konsulenter och boendesamordnare framgår att det inte alltid är tydligt för medborgaren vilken nämnd de bör vända sig till. De tre nämnderna upplevs av de intervjuade vara organiserade i separata stuprör, vilket innebär att individer som inte tillhör en tydlig målgrupp blir svårare att hantera. De grupper som är i gränslandet mellan nämnderna enligt intervjuade inom NF är exempelvis individer med: Alkoholdemens Diffus problematik Missbruk Individer som riskerar vräkningar, ekonomiska problem/skulder Intervjuade upplever att de i dagsläget är målgruppsorganiserade, trots att det behövs bredare kompetens för att hantera komplexa ärenden där det ibland finns missbruk, och psykiska problem parallellt. Det finns målgrupper som inte är kvalificerade för boende med särskild service men ändå i behov av bostad. Det beskrivs att en ökande andel av de som vänder sig till nämnden har behov som kräver samordnade insatser och situationen är ibland rörig och individer bollas runt. Sekretessen mellan nämnderna utgör ett problem, handläggarna hanterar den del som rör dennes ansvarsområde men ser inte individen därefter och ser inte heller vad som görs parallellt i andra delar av organisationen. Vid intervjuer har en processägare efterfrågats. 19 av 24

21 Att de sociala nämnderna arbetar tätare ihop och har en gemensam förvaltning numera ses emellertid som positivt av de vi har intervjuat. Denna organisatoriska förändring medför bland annat en ökad samverkan. I det att verksamheterna har samlats under sociala nämndernas förvaltning och under samma chef framförs en tro på tydligare ansvar för individerna i gränslandet mellan nämnderna. De intervjuade på förvaltningen önskar dock större kunskap om andras arbetsområden och ser ett behov av diskussion för utökad samverkan och gemensamma rutiner framöver. Gränsdragningen gentemot Äldrenämnden beskrivs som välfungerande. ÄN har ansvar från 65 års ålder och överlämning sker av akter. Det har dock konstaterats att individer blir kvar i sina tidigare boenden. Förändrade målgrupper (exempelvis alkoholdemens) och allt äldre målgrupper kan dock föranleda att fler flyttar till äldreboenden, där kunskapen om äldres besvär och omvårdnadsbehov är högre Kommentarer till flöden och samspel inom den kommunala organisationen Det framkommer tydligt i nämndens budgetunderlag för att det finns en gränsdragningsproblematik gentemot IFN och att behovet av samspel nämnderna emellan är stort. De två nämnderna delar i många fall problemen med tillgång till bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden samt behovet av utredningslägenheter. De nya målgrupper som omnämnts ovan utgör exempel på områden där ett utvecklat samspel mellan de två nämnderna är nödvändigt. Svårplacerade individer med många parallella problem berör många verksamheter samtidigt. Detta bekräftas också i de intervjuer vi har genomfört. Gränsdragningsproblematiken tar sig också uttryck i skilda uppfattningar om vad respektive nämnd har rätt att bevilja och vad de bör bevilja. Det kan förekomma att individer med sammansatt problematik problematik som faller inom ramen för de två nämnderna skickas mellan dem i hopp om att den andra ska kunna hantera behovet. Vi kan konstatera att personalen vi har intervjuat önskar större kunskap om varandra och de olika nämndernas arbetsområden. Ett intryck är att arbetet sker tämligen isolerat och att eventuell samverkan främst sker mellan de som har personlig kontakt sedan tidigare. Ett första steg mot bättre samverkan är den organisatoriska sammanslagningen. Det krävs dock ett arbete med att utveckla gemensamma rutiner och processer för att säkerställa att ingen faller mellan stolarna. Det är ur vår synpunkt också av vikt att belysa flödet och möjligheten att flytta mellan boendeformer. Som konstaterats tidigare i rapporten har staden ett traditionellt boendebestånd, det vill säga ett stort antal traditionella gruppbostäder. Staden har betydligt fler gruppbostäder än servicebostäder, vilket tyder på att staden inte har anpassat sig till förändrade preferenser hos målgruppen mot ett mer självständigt boende. Att det finns individer som skulle kunna bo i mer självständiga boendeformer bekräftas dock i intervjuerna. Det kan även vara av vikt att tillhandahålla servicebostäder för att säkerställa att arbetet på gruppbostäder bedrivs med inriktning om ett så självständigt boende som möjligt utifrån individens förutsättningar. Enligt lagstiftningen ska individerna kunna leva så normalt som möjligt, det är alltså av vikt att möjligheten att byta till boende med mindre stöd faktiskt finns. 20 av 24

22 5. Extern utblick Ansökningarna från andra kommuner uppges i intervjuerna ha ökat. Främst uppfattas de ökade ansökningarna härröra från mindre kringkommuner som inte själva kan erbjuda ett utvecklat boendestöd eller sysselsättning till målgruppen. Den statistik som tillhandahållits över förhandsbesked visar dock ingen tydlig ökning utan antalet har legat relativt stabilt sedan Ett fåtal personer (1-3 st.) beviljas boende, medan en lika stor andel avslås eller återtar sin ansökan Exempel från andra kommuner I syfte att inhämta kunskap om hur andra kommuner beräknar och planerar för det framtida behovet har SKL och Socialstyrelsen kontaktats i ett första skede. Socialstyrelsen rapporterar en fortsatt ökning av personer med LSS-insats. Sedan 2006 har antalet personer med LSS-insatser ökat med 15 procent. 12 Majoriteten av insatserna, 89 procent, rör personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, enligt Socialstyrelsen. Hur denna utveckling fortsätter kan komma att påverka de antaganden Västerås stad har gjort avseende den demografiska utvecklingen. Socialstyrelsen rapporterar även om ökat behov av boendestöd. Varken Socialstyrelsen eller SKL har dock kunnat peka ut några särskilda kommuner som arbetar mer aktivt med prognostisering och särskilda metoder för att säkerställa det framtida bostadsbehovet inom nämnden för funktionshindrades verksamhetsområde. I uppdraget har bland annat Gävle kommun kontaktats. Gävle kommun arbetar med bostadsplaner för Omvårdnadsnämnden (äldre- och handikappomsorg). I dessa görs en femårsprognos som uppdateras och tas av nämnden varje år. Prognosen inhämtar uppgifter kring antal elever i särskolan samt bygger på uppskattningar från LSS-handläggarna om bostadsbehoven framöver. Planen innehåller också omvärldsanalys kring vad som påverkar bostadsbehovet samt en historisk sammanställning över förändringar i bostadsbehovet, antal LSS-beslut generellt (inklusive ej verkställda beslut) och antal boendebeslut specifikt. Det kan konstateras att bostadsbehovet ökar årligen och att omsättningen på bostäder är lägre än tidigare. I planen beskrivs vilken typ av bostäder som behövs samt när de planeras byggas. Gävle kommun arbetar också i stor utsträckning med boendestöd och så kallat personligt stöd, i ordinarie lägenheter. Detta arbete har pågått sedan 2003 och idag (2012) finns sammanlagt 188 personer med boendestöd och 67 personer med personligt stöd (speciellt anpassad hemtjänst). Ökat personligt stöd har minskat bostadsbehovet, främst avseende servicebostäder. Initiativet beror på förändrad efterfrågan hos målgruppen (även om behovet av gruppbostäder också fortsätter öka). I SOU 2008:77 framförs att Sveriges kommuner uppfattar en förskjutning i preferenser hos personer med funktionshinder, vilket medför ökad efterfrågan på eget, självständigt boende istället för särskilt boende. Det kan även nämnas att utredningen identifierar att många kommuner har svårt att tillhandahålla de bostäder 12 Personer med insatser enligt LSS år 2012, Socialstyrelsen, av 24

23 som efterfrågas. Detta kan bero på bristande bostadsplanering men även bristande möjligheter att tillhandahålla adekvat stöd (främst brist på kompetent personal) i ordinärt boende, samt tillgång till passande lägenheter för målgruppen. En genomgång av ett antal kommuner som vi har genomfört visar att dessa i större utsträckning har anpassat sig till dessa förändrade preferenser än Västerås stad. Utöver Gävle kan även nämnas Nyköpings kommun, som har nästan lika många servicebostäder som gruppbostäder. Även Jönköpings kommun redogör i sitt bostadsförsörjningsprogram för förändrade preferenser och större krav på tillgång till servicelägenheter. Kommunen för fram vikten av att dessa lägenheter är integrerade i ordinära bostadsområden. Därtill beskrivs utöver servicelägenheter och gruppbostäder andra bostäder med särskild service som en mycket viktig boendetyp, vilket avser vanliga lägenheter med viss anpassning till den funktionshindrades behov. Det konstateras att det finns ett fortsatt stort behov av vanliga hyresrätter för nämndens målgrupper Lagstiftning Lagstiftning, och därmed Försäkringskassans bedömning av rätten till assistansersättning, har blivit mer restriktiv på senare år. Det bidrar till att personer med personlig assistans riskerar att bli av med rättigheten och nya ansökningar får oftare avslag. Personer som har en utvecklingsstörning eller autism (personkrets 1) eller förvärvad hjärnskada i vuxen ålder (personkrets 2) kan då behöva och ha rätt till gruppbostad enligt LSS, som alternativ insats. 13 I övrigt har vi inte identifierat kommande lagstiftning med större inverkan på nämndens boendeplanering Kommentarer Nämnden för funktionshindrades möjliga målgrupper ökar enligt Socialstyrelsen, samtidigt som individernas preferenser förändras. Detta har medfört ökad efterfrågan på eget, självständigt boende istället för särskilt boende. I vissa kommuner har detta lett till förändringar i bostadsbestånden, men SOU 2008:77 talar även om bristande bostadsplanering och svårigheter att tillhandahålla lämpligt stöd i flertalet kommuner. Trots flera förfrågningar har inga direkta exempel på kommuner som på särskilt vis arbetar med detta lämnats oss av SKL eller Socialstyrelsen. 13 Boendeplan Omvårdnadsnämnden, Gävle kommun 22 av 24