Politiskt linjepapper för Åbo Akademis Studentkår

Transkript

1 Politiskt linjepapper för Åbo Akademis Studentkår

2 INLEDNING 3 HÖGSKOLEPOLITIK 4 Utbildningssystemet 4 Antagning 5 Examina 6 Utbildnings- och kursutbud 6 Studieplanering och studierådgivning 7 Validering av tidigare förvärvad kompetens 7 Stödservice och utrymmen 8 Utbud av språkkurser 8 Kvalitetshantering 8 Utbildningens kvalitet 9 Kopplingen mellan forskning och undervisning 10 Arbetsmarknadsanknytning och alumniverksamhet 10 Ett internationellt universitet 11 Studieavgifter och utbildningsexport 11 Rättsskydd 12 Beslutsfattande och studentrepresentation 12 SOCIALPOLITIK 14 Utkomst 14 Boende 15 Hälsa och välmående 15 Studentbespisning 16 Motion 16 Studiegemenskap 16 Jämlikhet 17 HÅLLBAR UTVECKLING 18 KOMMUNALPOLITISKT PÅVERKNINGSARBETE 19 Kollektiv- och lättrafik 19 Godkänd av kårfullmäktige på sitt möte

3 INLEDNING Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) politiska ställning inom intressebevakningens kärnområden formuleras i det av studentkårens fullmäktige godkända politiska linjepappret. ÅAS fullmäktige godkänner det politiska linjepappret en gång per mandatperiod och linjepappret uppdateras vid behov. Detta dokument är godkänt av ÅAS fullmäktige på dess möte Åbo Akademis Studentkår fungerar som intressebevakare för studenterna vid Finlands enda mångvetenskapliga svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi (ÅA). Detta innebär att ÅAS har en särställning som intressebevakare för en stor andel av Svenskfinlands studenter och detta ska synas i verksamheten på så sätt att man tar ställning även i saker av mer allmän natur och inte endast studentspecifika frågor. ÅAS har också ett samhälleligt ansvar i att aktivera de unga i samhället, bl.a. genom att erbjuda möjligheter till engagemang och ansvarstagande inom studentkåren och vid universitetet. Kårobligatoriet är grunden för en intressebevakning med stor genomslagskraft och en bred samhörighet studenterna emellan. Åbo Akademis Studentkårs verksamhet och arbetssätt regleras i universitetslagen (558/2009), förvaltningslagen (434/2003), lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986). Förutom de lagar och förordningar som styr det offentligrättsliga samfundet har ÅAS egna interna styrdokument. ÅAS betonar det svenska språkets roll och det finlandssvenska universitetets och studentkårens särdrag inom Finlands Studentkårers förbund (FSF). FSF bör behandla sina svenskspråkiga medlemmar jämlikt inom såväl den innehållsmässiga intressebevakningen som i kommunikations- och beslutsrutinerna. ÅAS beaktar i all sin verksamhet de olika medlemsgruppernas särdrag och behov. Det internationella arbetet görs i tätt samarbete med organisationerna för utbytesstuderande och internationella examensstuderande. ÅAS arbetar förutom i Åbo och Vasa även aktivt för sina medlemmars rättigheter på filialorterna Jakobstad och Helsingfors. ÅAS ska känna till vardagen för sina medlemmar på alla verksamhetsorter och aktivt jobba för en fungerande vardag och på forskning baserad utbildning på hög nivå för dem alla. För övrigt genomsyras såväl den dagliga verksamheten som politiska beslut av en strävan att minimera miljöpåverkan samt beakta hållbar utveckling som en norm för all aktivitet. 3

4 HÖGSKOLEPOLITIK Centrala mål inom den högskolepolitiska intressebevakningen är ett fortgående arbete för höjningen av undervisningens kvalitet, säkerställande av studerandes påverkningsmöjligheter inom universitetssamfundet och värnande om studerandes rättsskydd. ÅAS engagerar sig i utvecklingen av det nationella utbildningssystemet som helhet. ÅA bör vara ett universitet som aktivt deltar i den nationella debatten och engagerar sig i högskolesektorns utvecklingsarbete. Akademin och studentkåren jobbar aktivt för att synliggöra den svenskspråkiga universitetsutbildningen för nationella och lokala aktörer. ÅA:s breda finlandssvenska utbildningsansvar bör garanteras genom tillräcklig finansiering för det i universitetslagen omnämnda uppdraget att särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet. ÅAS förespråkar att akademin bibehåller ett brett utbildningsutbud med fortsatta möjligheter för studerande att erhålla såväl specialiserad utbildning som brett kunnande som ger många möjligheter till vidare utbildning och ett högt värde på arbetsmarknaden. Utbildningen som ges på alla ÅA:s verksamhetsorter bör hålla lika hög kvalitet och stödfunktioner för studenterna bör garanteras på alla enheter. För att säkra kvalitet och bredd i utbildningen bör man undvika inrättandet av temporära, utlokaliserade utbildningsprogram och filialer. Utbildningarnas placering avgörs av högskolepolitiska och kvalitetsmässiga skäl, inte av regionalpolitiska. Utbildningssystemet I ett högskolesystem som baserar sig på en dualmodell ska universitet och yrkeshögskolor fortsättningsvis ha olika uppgifter. Högskolornas kvalitetssäkring utvärderas och jämförs med breda mångsidiga mätare för de olika vetenskapsområdena. En alltför enkelspårig ranking av högskolorna bör undvikas. Ämnen ska kunna profilera sig olika vid olika universitet. Universitetens och branschernas profilering bör göras genom ett samarbete högskolorna emellan. Rörligheten mellan kandidat- och magisterexamen måste utvecklas. En utexaminerad kandidat bör kunna söka sig till utbildning för högre högskoleexamen inom ett annat ämne inom universitet, till ett annat universitet eller till en yrkeshögskola. För att möjliggöra denna rörlighet anser ÅAS att fungerande system för åtskilda urvalsprov samt metoder för att identifiera och erkänna tidigare kunskap utvecklas. ÅAS arbetar för att studierna också i framtiden ska vara avgiftsfria för alla. Detta är för studentkåren en oomkullrunkelig princip. Svenskans ställning som vetenskaps- och undervisningsspråk tryggas genom att utbildningen fram till kandidatexamen alltid ska gå att genomföra på svenska. Vid rekrytering av personal läggs alltid stor vikt vid att personalen som har som uppgifter att undervisa och handleda även har tillräckliga kunskaper i svenska. 4

5 ÅA bör genomföra sitt reformarbete (övergång till fyra fakulteter och breda kandidatutbildningar) så att resultatet blir smidigare studievägar, förbättrad handledning, ökad studiegemeskap och förbättrad kvalitet på undervisningen. Studerande ska ta en aktiv roll i sina studier och i utvecklandet av undervisningen. Studerande ska i högre grad uppmuntras att kritiskt betrakta utbildningens innehåll och de färdigheter som de får. ÅA bör i större grad ta i bruk studentcentrerade undervisnings- och inlärningsmetoder och befrämja studiegemenskapen. ÅA bör stöda olika typer av mentorskap och uppmuntra till att studerande skapar studiecirklar. ÅA måste även uppmuntra till möten mellan studerande och personal inom ämnena för att på sikt förbättra gemenskapen, samarbetet och examinationen. Antagning Antagningskvoterna till universitetsutbildningar bör minskas på sikt, orealistiska examensmål leder i nuläget till alltför många omotiverade studerande och arbetslösa med akademisk examen. Den nationella och den universitetsinterna finansieringsmodellen bör stöda även små utbildningsvolymer så att kvaliteten på utbildningen inte lider trots att antalet studerande är litet. Antalet nybörjarplatser ska baseras på långsiktiga realistiska prognoser av arbetskraftsbehovet och efterfrågan på utbildning. Samtidigt ska utbildning av hög kvalitet inom ÅA:s alla vetenskapsgrenar bibehållas. Ett något minskat antal studerande ska på sikt öka antalet undervisande personal per studerande, inte leda till minskad grundfinansiering. Den nya nationella antagningsmodellen som tar i bruk kvoter för personer utan tidigare studieplats eller examen måste implementeras så att potentiella goda sökande inte går förlorade. Urvalet får inte begränsas till personer utan tidigare examensrätt, ungdomar tvingas redan i dagens läge tidigt välja inriktning för sin skolutbildning, tröskeln för ansökan till högskolestudier blir för hög om man i praktiken bara ges en chans. ÅA ska gör tydliga beskrivningar av sina examina och dess delar fritt tillgängliga för alla för att på så sätt främja studerandes, sökandes och arbetslivets möjligheter att få information om utbildningens innehåll och målsättningar. Marknadsföringen av möjligheter till skräddarsydda examina får ej ge en missvisande bild av t.ex. vilka typer av biämnen som de facto godkänns i en examen och på vilka högskolor man kan avlägga studieprestationer. Vid antagningen av studerande ska alla sökande behandlas möjligast jämlikt. ÅAS föredrar ett bibehållande av inträdesprov framför ökad antagning utgående från endast studentexamensbetyg. Inträdesprovens form bör utvecklas och uppgifter där material utdelas på plats är ett gott alternativ till litteraturbaserade tentamina. Ansökningsförfarandet måste mäta lämplighet för branschen. För de antagningsmål där ämnesrealens vitsord fungerar som mätare för kunskap i ämnet kan detta användas för poängsättningen. Huvudregeln bör vara att studenterna antas för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen. Fakulteternas resurser bör vara i samklang med antalet antagna. Antagningen bör kunna justeras efter läget på arbetsmarknaden. Även förändringar i åldersklassernas storlek bör beaktas i planeringen av antagning. Ämnesbyte under studietiden bör vara ett 5

6 naturligt alternativ om en studerande upptäcker att hen inte har fallenhet eller intresse för sitt första val av ämne. Examina ÅA ska ha effektivare och mera fokuserade utbildningar och utbildningsstrukturen ska skapa förutsättningar för snabbare studiegång och höjd studiemotivation samt stödja det praktiska studiearbetet. Utbildningsstrukturen vid ÅA ska bygga på samarbete inom och mellan enheterna samt uppmuntra till studier vid andra universitet och högskolor. ÅAS stöder ökat lärarsamarbete över ämnesgränserna, fakultetsöverskridande studier och förbättrad information om detta. I dagens arbetsliv är tvärvetenskapligt kunnande värdefullt. ÅAS uppmuntrar enheterna att aktivt marknadsföra sina kurser även till studerande vid andra huvudämnen. I och med en finansieringsmodell som lägger större tyngd vid studiepoäng kompenseras de ämnen som har många biämnesstuderande. Effektivitetstänkandet får inte äventyra examinas omfattning, tvärvetenskaplighet eller kvalitet då bredare kandidatutbildningar planeras. Det ska vara tydligt hur de studerande antas till huvudämnen och magisterprogram. Då undervisning planeras bör särskild uppmärksamhet fästas vid att kurser och studiehelheter är relevanta för studerande och inte blir för allmänna. Bara då det är ändamålsenligt erbjuds samma studieprestationer som obligatoriska för studerande med olika huvudämnen. ÅAS kräver att studerande alltid deltar i arbetet med utformningen av studieprogrammens struktur och innehåll. Detta såväl vid större reformer som vid mindre uppdateringar. Vid ett bildningsuniversitet bör akademisk frihet och livslångt lärande vara värden i sig, något som dock äventyrats av begränsningen av studietiden. ÅAS strävar efter att förhindra en utveckling mot strömlinjeformning av snabbt avlagda examina. Arbetslivsaspekter bör dock synas i utbildningen. ÅA bör garantera ett fungerande studieupplägg på alla ämnen. Även studerande på små huvudämnen erbjuds en fungerande utbildning med tillräcklig mängd närstudier. ÅAS åsikter och uppslag gällande förbättringar av såväl utbildningarnas innehåll som stödfunktionerna finns till stor del listade i publikationen 59 förslag till smidigare studievägar vid Åbo Akademi (publikationer från Åbo Akademis Studentkår 5/2012). Utbildnings- och kursutbud Tentamina och studiehelheter bör kunna avläggas på ett flexibelt sätt och ÅA bör även erbjuda alternativa examinationsformer. Studenterna måste garanteras möjligheter att slutföra sina studier inom utsatt tid och de måste ha rätt att göra profilerande val. Fritt val av biämnen är en styrka som bör utnyttjas vid ett mångvetenskapligt universitet. ÅA bör förbättra informationen om olika biämnen samt öka tillgängligheten av biämnen som ges på andra verksamhetsorter än där den studerande befinner sig. Kurslitteraturen fastställs i god tid och uppdateras kontinuerligt, detta är en grundförutsättning för att målen om på forskning baserad undervisning ska uppfyllas. Den undervi- 6

7 sande personalen arbetar aktivt för att hitta elektronisk litteratur som passar kursinnehållet vilket leder till mer jämlika studiemöjligheter. Studenternas rättsskydd måste säkras speciellt vad gäller rättvis behandling i tentamenspraxis och hur snabbt studieprestationerna registreras. Studiepoängens omfattning bör ses över inom och mellan alla ämnen på ÅA så att antalet studiepoäng motsvarar arbetsmängden. ÅAS anser att det är ytterst viktigt att man på alla ämnen ska kunna fullgöra sina studier inom utsatt tid för examina. Detta genom att obligatoriska kurser i huvudsak erbjuds dagtid på vardagar. Främst valbara kurser erbjuds via öppna universitetet, obligatoriska kurser ges i regel av enheterna själva. Tillräcklig mängd närstudier bör erbjudas inom varje ämne. Tidsplaneringen för studenterna underlättas genom att undervisningsplanerna och fastställandet av tidpunkter för kurser görs i god tid. Nätkurser och nätkurshelheter erbjuds med fördel av alla enheter, t.ex. kunde biämneshelheter ges i samarbete med andra universitet så att en pool kurser bildas då alla bidrar med en kurs. E-studier av hög kvalitet ska fungera som ett flexibelt komplement till de andra studiehelheterna. Förutom kurstentamina bör allmänna tenttillfällen ordnas tillräckligt ofta vid alla enheter. Alla ämnen och enheter erbjuder ett brett urval prestationer som går att avlägga via e- tent. I en idealsituation kan alla landets studerande i framtiden utnyttja tentakvarier på alla universitetsorter. Studieplanering och studierådgivning ÅAS kräver god studierådgivning för sina medlemmar vid alla ämnen, studierådgivarna bör vara väl förtrogna med utbildningarnas möjligheter och jobba i tätt samarbete med de akademiska enheterna. Egenlärarfunktionen bör utvecklas så att den fungerar vid alla enheter vid ÅA. Personalens idéer för arbetet lyfts fram i rapporten Drömstudent (publikationer från Åbo Akademis Studentkår 4/2013). Samarbetet mellan de instanser som erbjuder undervisning, handledning och studierådgivning måste utvecklas, så att man kan garantera omfattningen och kvaliteten på de stödtjänster som erbjuds studenterna. Även den undervisande personalen bör känna till huvuddragen i de närliggande vetenskapernas utbildningar. ÅAS kan inte nog understryka vikten av tydlig ansvarsfördelning inom personalen. Tillgängligheten och informationen om de stödfunktioner som erbjuds förbättras. ÅAS kräver att ÅA genast då det ekonomiska läget tillåter tar i bruk ett verktyg för studieplanering som är ändamålsenligt för såväl studerande som personal. Alla enheter bör kunna använda samma system och information och kommunikation om studie- och kursinnehåll samlas på ett ställe. Validering av tidigare förvärvad kompetens ÅA bör ta i bruk mångsidiga och transparenta metoder för att identifiera och erkänna tidigare förvärvad kompetens (AHOT). Studerande bör kunna gå från ett universitet till ett annat inom landet och få sin kompetens erkänd till fullo, vilket innebär att även vitsord 7

8 antecknas i studieregistret för prestationer från andra högskolor. Ett studieplaneringsoch registreringsverktyg som smidigt kan inkludera och beskriva dessa helheter bör även införas. Stödservice och utrymmen Biblioteksservice ska vara lättillgängligt även under veckoslut och sommaren. Läsplatser ska finnas tillgängliga även sådana tider då biblioteken är stängda. I utrymmesplaneringen ska ÅA beakta studenternas behov. Dator- och läsplatser med låsbara skåp för avhandlingsskribenter samt grupparbetsrum, läsplatser och kafferum för alla ämnesföreningar ska vara en självklarhet på ett universitet som värnar om sina studenter. ÅAS kultur- och intresseföreningar bör även ha ändamålsenliga utrymmen. Utbud av språkkurser Åbo Akademi får inte lägga ner uppskattade språkkurser av hög kvalitet eller minska på språkkrav för examina. Studerande ska även i fortsättningen ha möjligheten att utveckla sina språkkunskaper som möjliggör utbytesstudier och är viktiga för en fortsatt hög anställbarhet bland de utexaminerade. ÅA får på inga villkor utlokalisera språkkurser till Öppna universitetet då kvaliteten då oundvikligen lider. ÅA uppmuntrar alla sina studerande till en aktiv tvåspråkighet. När det ekonomiska läget tillåter, bör ÅA utveckla sin finskundervisning och erbjuda flera kurser i finska på olika nivåer. Ämnena bör ta en aktivare roll i att rekommendera kurser vid Åbo universitet och Vasa universitet som kan vara innehållsmässigt nyttiga och samtidigt stärka kunskaperna i ämnets terminologi. ÅA:s examina ska uppbyggas i huvudsak av kurser i egen regi. Särskild vikt fästs vid att tydliggöra vilka kurser och helheter som är möjliga att läsa via JOO-avtal (avtal om flexibel studierätt) med andra universitet. Kombinationen av språkkurs och studier i huvud- eller biämne på annat än det egna modersmålet bör uppmuntras. Kvalitetshantering ÅAS kräver att ÅA har tydliga verksamhetsbeskrivningar med klart definierat ansvar för kärnverksamheten och stödfunktionerna. Enhetlighet i tillvägagångssätt inom hela ÅA underlättar förutom kvalitetssäkringen även rörligheten för såväl studenter som personal. ÅAS önskar att ÅA utvärderas utbildningsområdesvis, och i utvärderingen beaktas åtminstone kvaliteten på undervisningen, inlärningsresultaten och sysselsättningen. Resultat av utvärderingar offentliggörs. Det bör finnas transparenta, tydligt nedskrivna lärandemål för examina och deras delar och bedömningsgrunderna relateras till dessa. ÅAS förutsätter att ett standardiserat feedbacksystem och andra kvalitetsmätare utgör en del av den interna finansieringsmodellen. ÅAS medlemmar uppmuntras delta i kvalitetsarbetet genom att besvara enkäter och utvärderingar samt själva ta en aktiv roll i vardagen och genast uppmärksamma problemsi- 8

9 tuationer i utbildningen och förvaltningen. Enkätsvar och annan feedback utnyttjas och studenterna informeras om processen. ÅAS anser att det vore önskvärt att med lärarsamarbete över kursgränser få utvecklingen att ske på ett programövergripande plan och inte enbart på kursnivå, och framförallt inte på ett sätt som ser kurserna som isolerade enheter. Utvärderingen av ämneshelheter är central för att kunna förbättra utbildningen. Också avhandlingsarbetet och handledningen ska utvärderas systematiskt. För att utveckla kursutvärderingen och uppmuntra så många studerande som möjligt att svara på förfrågningarna bör svaren sammanställas och åtgärder eller brist på sådana motiveras. Denna återkoppling skulle visa hur evalueringarna behandlas på ämnet samt visa studenterna att responsen tagits i beaktande. Kursutvärderingarnas roll i att hitta flaskhalsar i utbildningen är enormt viktig. Utbildningens kvalitet ÅA ska i allt högre grad uppmärksamma lärandeprocessen och undervisningsmetodernas betydelse för att förmedla substansinnehållet i kurserna till studenterna. ÅAS anser att de kvalitativa och kvantitativa målen för lärarnas pedagogiska fortbildning bör uppföljas och dokumenteringen av den pedagogiska kompetensen systematiseras. Större erkänsla bör vid ÅA ges personal med gediget pedagogiskt kunnande och vilja att utveckla undervisningen och utbildningen. Den universitetspedagogiska utbildningen och fortbildningen utvecklas kontinuerligt enligt ämnenas behov. Vid anställningen av personal med undervisnings- och handledningsuppgifter bör pedagogiska meriter beaktas. Kompetensen mäts med hjälp av akademisk portfolio, undervisningsprov, studenternas feedback och deltagandet i utvecklingen av undervisningen vid ämnet. Om en person har avklarat studier inom universitetspedagogik bör detta beaktas vid anställningen och i lönen. Då engelskspråkig undervisning ingår i arbetsbilden bör den sökandes språkkunskap testas för att garantera undervisningens kvalitet. ÅAS vill poängtera de allmänna färdigheternas roll i studenternas möjligheter att framgångsrikt bedriva studier och därefter smidigt övergå till arbetslivet. Det är viktigt att studenterna redan från första årskursen lär sig att bl.a. skriva vetenskapliga texter, tala inför publik, jobba i grupp och debattera. Då dessa färdigheter gradvis byggs upp löper även studierna smidigare. Studerandes allmänfärdigheter utvecklas bäst genom mångsidiga undervisnings- och examinationsmetoder. Handledningen av kandidat- och pro gradu-avhandlingar är viktig för att studenten ska kunna uppställa en bra forskningsplan. Forskningsplanen ska även fungera som rättsskydd för att arbetet som planeras är tillräckligt omfattande och rätt upplagt med tanke på t.ex. statistiska analyser. Därtill är god handledning viktig för att färdigställa avhandlingen inom utsatt tid och i träningen av vetenskapligt tänkande och produktionen av eget material. En god handledning utesluter inte att studenten arbetar självständigt. Även avhandlingarnas omfattning i förhållande till mängden studiepoäng bör ses över vid ÅA. 9

10 ÅAS anser att ÅA bör beskriva kraven på handledningen i styrdokument för utbildningen och att handledningens kvalitet kontinuerligt följs upp på ämnena. Ett tillräckligt antal lärare och forskare vid ämnena som sköter handledning är också viktig för att alla studenter ska få tillräckligt med tid för att diskutera arbetet med handledaren. Därtill hoppas ÅAS att också avhandlingen som studieprestation omfattas i kursutvärderingar för att studenten t.ex. i kandidatskedet kan reflektera över sin skrivprocess och ha nytta av detta i arbetet med pro gradu-avhandlingen. Kopplingen mellan forskning och undervisning ÅAS anser att många ämnen på ÅA ytterligare kan stärka kopplingen mellan undervisningen och forskningen. Hela akademins verksamhetsidé bygger på att föra vidare kunskapen som fås fram genom forskning. ÅAS anser att en starkare anknytning till den aktuella forskningen i ämnet stärker såväl studiernas kvalitet som studentens motivation och engagemang för det egna området. Studenterna kunde i större utsträckning än idag redan på grundnivån ta del av forskarnas expertis och få en bild av hurdan forskning enheten bedriver. ÅA bör utbilda alla sina studenter till aktiva forskningskonsumenter. Oberoende av vilken typ av framtida arbetsuppgifter utbildningen kan innebära bör man som utexaminerad från ett universitet ha en god förmåga att följa med de senaste rönen inom sin bransch. Kontrollen av forskningskvaliteten kan vara bristfällig vid de enheter som inte har de krav som olika typer av extern finansiering sätter på forskningen. ÅAS ser att det kan finnas skäl att utveckla forskningskvalitetens kontroll, eftersom detta i sin tur höjer den på forskning baserade undervisningens kvalitet. Arbetsmarknadsanknytning och alumniverksamhet Utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans garanteras genom språkstudier, specialsatsning på företagsamhet och genom att avsevärt höja medlen för arbetspraktik. Varje ämne ansvarar för att tydliggöra en potentiell arbetsbild för sina studerande. Akademiskt företagande bör i framtiden bli mer attraktivt. ÅA:s utbildningsutbud ska i framtiden möjliggöra förvärvandet av kunskap om akademiskt företagande inom alla vetenskapsområden. De externa intressenterna är delvis en outnyttjad resurs i kvalitetsarbetet. Ett sätt att förbättra situationen kunde vara att Arbetsforum också riktar utvärderingar till arbetsgivare som anställt akademins utexaminerade i samband med att de utexaminerade får sina enkäter. De externa intressentgrupperna kan tillföra nya synvinklar på innehållet i utbildningarna genom att fungera som gästföreläsare samt genom ett utvecklande av alumninätverken. Eftersom universitetsutbildningen är forskningsinriktad till sin art kunde detta medföra välkommen information från det övriga arbetslivet till studerande. Praktikmöjligheterna ska vara jämlika mellan enheterna, t.ex. med tanke på möjligheter till ministeriepraktik. Därtill bör ÅA sträva till en tillräcklig mängd praktikplatser i Åbo och Vasa. De praktikplatser som ÅA:s enheter erbjuder studerande bör ha arbetsmarknadsrelevans. 10

11 Ett internationellt universitet Internationaliseringen av universitetet bör inte ses som ett självändamål utan strategiskt planeras och genomföras för studenternas bästa. ÅAS ser kritiskt på finansieringsmodellen där personal och studerande med internationell bakgrund inbringar mer pengar än de finländska för samma prestationer. Då resurserna för internationaliseringen beräknas är det viktigt att ta i beaktande att stödformer och service vid sidan av undervisningen bör fungera. Internationaliseringen berör inte bara enskilda enheter utan är något som berör hela universitetssamfundet. Personalen som undervisar och handleder internationella studerande bör få ändamålsenlig utbildning och information. Introduktionen till det akademiska för de studerande är ämnets ansvar och bör göras med eftertanke för att undvika rättskyddsproblem. Olika inlärningskulturer samt olika typer av tidigare skol- och högre utbildning beaktas. Den undervisande personalen är pedagogiskt kompetent och språkkunnig och ges möjlighet att vidareutveckla sina färdigheter och sin förståelse för den mångkulturella miljön. Studentservice och stödtjänster svarar på behoven hos de inhemska och utländska studenterna. ÅA erbjuder ett tillräckligt antal kurser på olika nivåer i de inhemska språken för såväl finländska som internationella studenter. ÅA bör fastställa tidpunkten för kurser i god tid för att underlätta studieplaneringen för utbytesstuderande. ÅAS uppmuntrar medlemmar och föreningar till internationell verksamhet och till att bjuda in utländska studenter att delta i verksamheten. ÅA planerar undervisningen i engelskspråkiga kurser så att inhemska och utländska studerande jobbar tillsammans. Undervisningen i de engelskspråkiga magisterprogrammen bör ske i anslutning till fakulteternas övriga undervisning. Begreppet heminternationalisering bör inkludera annat än bara engelska som undervisningsspråk. ÅA bör möjliggöra internationaliseringshelheter inom alla utbildningslinjer. Förutom den service ÅA:s internationella enhet erbjuder bör också resten av ÅA-personalen aktivt uppmuntra till internationalisering för att öka andelen akademistuderande som åker utomlands. Alla studerande ges möjligheter till utbytesperioder inom studierna genom att utbildningarnas egenart beaktas då internationaliseringsmöjligheterna planeras. Studentutbyte ska stödas och studier utomlands bör i sin helhet tillgodoräknas i finländska examina. Processen för godkännande av studieplan för utbytet bör vara smidig och beakta förändringar på plats på mottagande universitetet. Att få en eller två terminers prestationer tillgodoräknade endast inom fritt valbara studier uppmuntrar inte studerande att studera aktivt och målmedvetet under sin utbytesperiod. Åbo Akademi ska ingå avtal med universitet som erbjuder högklassiga och relevanta studier som direkt kan ingå i studerandes huvud- eller biämnesstudier. Studieavgifter och utbildningsexport ÅAS följer aktivt med det nationella läget gällande lagstiftningen som ska möjliggöra utbildningsexport i högre grad och fäster speciell vikt vid att behålla Åbo Akademi som ett universitet fritt från alla slag av studieavgifter. Studier för examen bör alltid vara avgiftsfria 11

12 för personen som genomför studierna. Beställningsutbildningar eller planer på införandet av terminsavgifter får inte tas ur de resurser universiteten lägger på sin kärnverksamhet. ÅAS motsätter sig ökad antagning via öppna universitet (var kursavgifter uppbärs) då detta strider mot grundtanken om tillgänglig och jämlik utbildning. Praxis för särskild antagning bör förenhetligas och utvecklas i och med den nya nationella antagningsmodellen där personer utan studieplats ges egna kvoter. Öppna universitetets uppgift är att möjliggöra livslångt lärande, inte att fungera som en åtskild avgiftsbelagd antagningsväg. ÅA får inte uppbära obligatoriska avgifter för uppkopierat kursmaterial, en gratis elektronisk version måste alltid finnas tillgänglig. Om kostnader i samband med praktiska kurser bör på förhand överenskommas och de avgifter som studenter tvingas betala för obligatoriska kurser t.ex. i fält ska hålla en rimlig nivå. Rättsskydd ÅAS hoppas att ÅA-personalen i framtiden kommer att ha en bättre kännedom om de interna regelverken samt finländsk lagstiftning. Såväl i normal verksamhet som vid problemsituationer är det centralt att studerande behandlas jämlikt. Alla medlemmar av personalen bör känna till det korrekta förfarandet t.ex. vid situationer då fusk eller plagiat misstänks. Beslut och besvärsinstruktioner bör alltid delges studerande på ett sätt som förvaltningslagen anger. Enhetlig praxis är speciellt viktig då nya regler tas i bruk och tolkas som t.ex. i beviljandet av förlängd studietid. Nationella reformer bör genomföras med en rimlig tidtabell och med en medvetenhet om hur andra universitet löser nya utmaningar. ÅA:s regelverk bör uppdateras på ett ändamålsenligt sätt så att skriftlig referens alltid finns tillhanda för att garantera våra medlemmars rättsskydd. Beslutsfattande och studentrepresentation En god förvaltningskultur bör råda på ÅA inom alla förvaltningsorgan och på alla nivåer. Beslut fattas på basen av föredragning och ska vara förberedda så att beslutsfattarna har tillräckligt bakgrundsmaterial. Tidtabellen för behandling av ärenden måste tillåta tillräcklig diskussion och beredningarna ta ställning till positiva och negativa aspekter för fler än ett alternativ i hur man kan gå till väga då man beslutar om strategiskt viktiga helheter. I ÅA:s regelverk hänvisas till gällande lagstiftning och i beslut skrivs det ut vilka interna regelverk man beaktat. ÅA:s statuter och anvisningar till studenterna finns alltid tillgängliga på svenska och engelska. ÅA bör anordna ändamålsenlig utbildning i början av mandatperioden för alla förtroendevalda. Deltagande i ett förvaltningsorgans möte ska godtas som orsak för frånvaro även från obligatorisk undervisning. ÅAS stöder studentrepresentanternas och ämnesföreningarnas intressebevakning genom information, utbildning och kontaktytor för utbyte av god praxis. Beslutsfattandet vid universitetet måste vara öppet och genomskinligt samt garantera att studenterna hörs på alla förvaltningsnivåer. Studentkåren stöder och informerar stu- 12

13 dentrepresentanterna inom förvaltningen och för studentkårens högskolepolitiska verksamhet närmare föreningarna. ÅAS anser att det är viktigt att kommunikationen mellan personalen och studerande på ämnet fungerar ändamålsenligt. ÅAS ser gärna att ÅA formaliserar informationsutbytet på ämnesnivån genom regler för hur ofta ämnesansvarig professor minst bör hålla diskussionsmöten med personal och studerande på ämnet. För att synliggöra förändringar och få bästa möjliga slutresultat t.ex. då nya instruktioner författas anser ÅAS att en officiell utlåtanderunda väl fyller sitt syfte. Inom akademins förvaltning ser ÅAS att ett remissförfarande där enheterna och studentkåren får uttala sig är ändamålsenligt. Även i övrigt kan ÅA förbättra kommunikationen mellan förvaltning, undervisande personal och studenterna. Speciellt i och med reformer är det viktigt att undvika missförstånd som kan uppstå då fakta inte presenteras tydligt och i god tid. 13

14 SOCIALPOLITIK Målet med den socialpolitiska verksamheten är att främja ett allomfattande välmående hos studenter under studietiden och förbättra förutsättningarna för att studera. ÅAS arbetar för ett studiestöd som möjliggör heltidsstudier, en välfungerande studenthälsovård, ett tillräckligt utbud av förmånliga studentbostäder och ett tryggt campusområde. Förmånlig och hälsosam studentbespisning är en av grundpelarna i arbetet kring främjande av hälsa och välmående, liksom också ett gott motionsutbud som högskolan erbjuder. Studeranden är en heterogen grupp och alla ska erbjudas jämlika möjligheter att studera oberoende av livssituation. Många av de målsättningar som ÅAS har inom högskolepolitiken grundar sig på att ta i beaktande studerande som individer med olika behov vad gäller inlärningsteknik, handledning och olika hjälpmedel. Beaktandet av undervisningens tillgänglighet ökar ofta även på undervisningens kvalitet och möjliggör en ömsesidig dialog mellan studerande och undervisande personal. Utkomst Varje studerande ska ha möjlighet att studera oavsett socioekonomisk bakgrund. Studiestödet ska garantera en grundtrygghet för heltidsstudier. Detta betyder att nivån på studiepenningen ska vara tillräckligt hög och att stödet följer levnadskostnadsindexet. Förutom studiepenning har studerande också möjlighet att lyfta studielån. Studielånet är ett komplement till studiepenningen och lånets andel av studiestödet får inte utökas. Eftersom det är viktigt att studerande under studietiden får relevant arbetserfarenhet för att förstärka sin position på arbetsmarknaden efter utexaminering, bör studiestödet möjliggöra rimliga arbetsinkomster vid sidan av studierna. Finland är det enda nordiska landet där studerande föräldrar inte har något tillägg till studiestödet. Har en studerande barn, tillhör denna studerande automatiskt gruppen som tilldelas det allmänna bostadsbidraget. Eftersom det allmänna bostadsbidraget inte är individuellt, till skillnad av studiestödets bostadstillägg, kan en studerande förälder i många fall få mindre understöd än barnlösa studerande. För att försäkra likabehandling oberoende livssituation, understöder ÅAS en utveckling där de förmåner som ska garantera den grundläggande tryggheten betraktas som individuella förmåner. ÅAS arbetar dessutom för att det till studiestödet bifogas ett föräldratillägg i enlighet med de rekommendationer som flera arbetsgrupper vid undervisningsministeriet utfärdat under de senaste åren. Om en studerande insjuknar under studietiden, är det att rekommendera att den studerande lyfter sjukdagpenning i stället för studiestöd. Övergången från en stödform till en annan bör vara enkelt för att förhindra att studerande återkrävs på studiestöd då de under sin sjukfrånvaro inte har uppnått de studiepoängskrav som studiestödet ställer. För många studerande skulle det vara viktigt att sjukdagpenningen i rehabiliteringssyfte skulle möjliggöra studier på deltid även då man lyfter sjukdagpenning. 14

15 I längden stöder ÅAS en utveckling där det finska socialskyddssystemet förenklas på ett sätt som tryggar en rättvis behandling av människor i olika livssituationer. Detta uppnås bland annat genom att gå in för en grundtrygghet som är individuell. ÅAS deltar aktivt i diskussionen om basinkomst. Boende En av de största enskilda månatliga utgifterna för en studerande är kostnader som har att göra med boende. Både i Åbo och i Vasa finns det ett relativt gott utbud av studentbostäder. I Åbo hyr ÅAS ut ungefär hundra lägenheter och Studentbystiftelsen har ytterligare drygt 7000 bostadsplatser. I Vasa erbjuder både Lärkan och VOAS lägenheter till ÅA studerande. Antalet bostadsplatser är över Studentboendet är understött av staten. Speciellt på orter med ett flertal universitet och yrkeshögskolor hyr studeranden också ofta bostäder på den privata marknaden. För att hålla marknadshyrorna på en rimlig nivå är det i studentkårens intresse att studiestäderna har ett eget utbud av hyresbostäder. Det har förekommit fall på olika håll i Finland där staden sålt vissa hyresmål till en aktör på den privata marknaden, vilket lett till att hyrorna höjts. Prisstigningen reflekteras över hela hyresmarknaden. Studentboendet ska ta i beaktande studerandes varierande livssituationer. Många studerande vill bo i en egen etta, men många är också samboende eller har familj. Avståndet till campus är en faktor som styr efterfrågan. I samband av saneringar och nybyggen bör Studentbystiftelserna ta i beaktande de utvecklingsförslag som bland annat boendekommittéerna har att framföra. Hälsa och välmående För att upprätthålla god studieförmåga, är det viktigt att studerande har tillgång till förmånliga hälsovårdstjänster. I studentkårens medlemsavgift ingår Studenthälsans hälsovårdsavgift vilket gör det möjligt för ÅAS medlemmar att utnyttja studenthälsovården. I tjänsterna ingår förutom hälsovård även tandvårdstjänster och mentalvårdstjänster, samt tillgång till fysioterapi. ÅAS strävar efter att köerna till studenthälsans tjänster inte blir för långa och att hälsovårdens resurser hålls på en tillräcklig nivå. ÅAS är representerad i de lokala hälsoarbetsgrupperna och lokaldirektionerna på campusorterna, samt i Studenthälsans delegation på nationell nivå. ÅAS arbetar för att hälsovårdsavgiften hålls på en rimlig nivå och att studerandena på tvåspråkiga orter får service på sitt modersmål (svenska/finska). Det ökade antalet internationella studerande ställer också allt större krav på tillgång till engelskspråkig service och hälsofrämjande material. I främjandet av studerandenas välmående utnyttjar ÅAS resultat ur bland annat den elektroniska hälsoundersökningen som Studenthälsan skickar till alla första års studeranden. Den nationella kandidatenkäten och akademins studieklimatundersökning utgör ett utmärkt redskap att även ta i beaktande längre hunna studerandes svar på frågor som tangerar hälsa och välmående. ÅAS understryker vikten av mångsidiga stödformer för stude- 15

16 rande såväl inom som utanför universitetet och förväntar sig att ÅA även använder sig av den expertis som finns tillgänglig via t.ex. studiepsykologerna i Åbo och Vasa. ÅAS understöder en reform där även alla yrkeshögskolestuderande ges rätten till studenthälsovård via SHVS. Reformen ska genomföras på ett sätt som inte riskerar tjänsternas tillgänglighet, bredd eller kvalitet för universitetsstuderandena. Studentbespisning En studiesocial förmån som de flesta studerande kommer i kontakt med är FPA:s måltidsstöd. Den garanterar en näringsrik, mångsidig och hälsosam studentlunch till lågt pris. Studentmåltidens kvalitet ska säkras genom att man med jämna mellanrum justerar studentmåltidens maximipris. Höjningen av maximipriset ska kompenseras av en motsvarande höjning av måltidsstödet så att det pris den studerande betalar för studentmåltiden förblir oförändrat. Den studentbespisning som förekommer i högskolornas utrymmen ska enligt bestämmelserna få utrymmet gratis till sitt förfogande. Det ligger även i högskolornas intresse att garantera att både studerande och personal har möjlighet till lunch under dagen på campusområdet. Hållbar utveckling ska genomsyra restaurangverksamheten, till exempel genom att minska på bortkastad mat och erbjuda näringsrika vegetariska och veganalternativ. Därtill fästs vikt vid olika allergier och om maträtternas innehåll informeras på ett ändamålsenligt vis. Motion ÅAS understryker att motionen har en central roll i främjandet av studerandenas välfärd, hälsa och studieförmåga. Under hela 2000-talet har antalet studerande som lider av bland annat depression, ångestsymptom och övervikt ökat, samtidigt som många anger att de motionerar lite. Förutom att motionen har en viktig roll för den enskilda individen, har den också en positiv roll i skapandet och upprätthållandet av samhörighet inom högskolegemenskapen. ÅAS framhåller speciellt hälsomotionens betydelse i studerandenas vardag och arbetar för att ÅA-motion erbjuder ett gott utbud av motionsverksamhet. ÅAS kräver att ÅA behåller sitt ansvar för studentmotionen trots hårda sparkrav. Det välmående och den gemenskap som skapas till följd av motionsverksamheten gör att satsningen betalar sig tillbaka i längden. Det är ytterst viktigt att servicekedjan mellan Studenthälsovården och ÅA-motion fungerar och att man lägger in extra satsningar för att locka med nya användare. ÅAS arbetar för att FSF:s utträder ur Studerandenas idrottsförbund (OLL) i och med att förbundets verksamhet inte i någon större grad gagnar ÅAS medlemmar. Varje student- och studerandekår ska själv kunna överväga ifall de vill vara medlemmar i OLL eller inte. Studiegemenskap Studiegemenskapens betydelse understryks i många undersökningar som en av de viktigaste faktorerna som bidrar till att studerande trivs med sina studier. ÅAS samarbetar 16

17 med ÅA för att utveckla modeller och lösningar som bidrar till en god studiemiljö. Detta omfattar allt från tutor- och mentorverksamhet till gemensamma, tillgängliga och ändamålsenliga utrymmen. Studentföreningarna har en central roll i skapandet av en god studiegemenskap. ÅAS understöder sina medlemsföreningar bland annat genom att erbjuda förmånliga utrymmen till föreningarnas förfogande och genom att ordna utbildningar. Jämlikhet ÅAS ska vara en gemenskap där alla känner sig lika välkomna och som bidrar till ett gott och innehållsrikt studieliv. Arbetet för jämlikhet och tillgänglighet är något som genomsyrar ÅAS verksamhet som helhet. All form av diskriminering motarbetas i enlighet med ÅAS jämlikhetsplan. Jämlikhetsplanen uppdateras en gång per fullmäktigeperiod. Jämlikhet är en fråga om kvalitet. Universitetens uppgift är att söka och producera ny kunskap och samtidigt ompröva gamla och nya synsätt. Mångfald ger högre kvalitet och större bredd i forskningen, men den är också en förutsättning för god undervisning, intressebevakning och beslutsfattande. Jämlikhet betyder också positiv särbehandling i vissa situationer för att uppnå faktisk likabehandling. 17

18 HÅLLBAR UTVECKLING Vid ÅAS är samhällsansvar och miljöfrågor en naturlig del av vardagen. ÅAS har en miljöplan som regelbundet uppdateras. ÅAS jobbar för att Åbo ska bli en grönare studiestad via Grupp ÅAS strävar efter långsiktighet i sitt biståndsarbete och engagerar studerande med information och evenemang. 18

19 KOMMUNALPOLITISKT PÅVERKNINGSARBETE I Åbo arbetar ÅAS aktivt för sina medlemmars väl genom Grupp Liknande arbete görs även i Vasa i samarbete med de andra student- och studerandekårerna där. Bostadssituationen, stadsplaneringen, hälsovården och andra för studerande centrala frågor uppmärksammas såväl i Åbo som i Vasa. I händelse av problemsituationer för våra studerande i Jakobstad och Helsingfors kan även punktinsatser göras vid behov. ÅAS uppmuntrar sina medlemmar till att vara kommunalpolitiskt aktiva på sina studieorter. Kollektiv- och lättrafik Många studerande föredrar att bo nära campusområdet. Korta avstånd möjliggör promenerande och användandet av cykel. Stadsmiljön och campus ska vara trygg och tillgänglig för lättrafik. Kollektivtrafiken bör planeras så att den beaktar högskolornas läge och i prissättningen ska studerandena utgöra en egen användargrupp med tillhörande rabatter. 19

20 karen.abo.fi Tavastgatan 22, Åbo