UTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN
|
|
- Solveig Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rektor för Åbo Akademi Jorma Mattinen Förvaltningsdirektör Ulla Achrén UTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) har med stort intresse tagit del av undervisningsministeriets rapport om försnabbning av övergång från andra stadiet till högskola och förkortning av studietiderna samt diskussionerna på dagstidningarnas debattsidor om dessa frågor. ÅAS tackar för möjligheten ge sina kommentarer till rapporten och vill på begäran avge följande utlåtande: Allmänt Förbättrad studievägledning under universitetsstudierna och ökad studiehandledning under andra stadiet anser ÅAS vara viktiga åtgärder för att förbättra högskolornas genomströmning och minska antalet mellanår. Dessa åtgärder borde omgående genomföras. ÅAS motsätter sig kraftigt planerna på att UVM skulle tvinga fram magisterexamina med hjälp av högre anslag för examina avlagda på kortare tid. Detta kan leda till ojämlikhet mellan branscher, högskolor och eventuellt också orättvis behandling av studeranden på basen av studieår. ÅAS är medveten om att Finland har en stor utmaning i att befolkningen åldras snabbt och man därav måste förlänga tiden i arbetslivet för de yngre generationerna. Införandet av avgifter för högskolestudier skulle höja tröskeln för att inleda studier i och med nya begränsningar och ökad byråkrati. Studenter från studieovan bakgrund skulle bli ännu svårare att rekrytera. För de flesta studenter skulle avgifter, om än delvis subventionerade, höja tröskeln att avlägga enstaka studieprestationer de terminer man huvudsakligen är sysselsatt med annat. Det finns risk för att studietiderna tvärtom blir längre om avgifter införs. Rapportens namn Inte på era platser utan färdiga gå! (Ei paikollanne, vann valmiit, hep!) upplevs av oss studenter som nedsättande och signalerar okunskap om vår vardag. Orsaken för de allra flesta som inte avlägger examina inom önskad tid är inte att man står stilla på plats och är inaktiv.
2 För många studenter används längre tid än fem år för examen p.g.a. arbete vid sidan av studierna, utbytesstudier, förtroendeuppdrag eller tillökning i familjen. De flesta studerandena vill avlägga studier i rimlig takt och uppnå en examen. Vi har redan i lag begränsad studietid och maximalt 55 studiestödsmånader, ytterligare tvång är inte det effektivaste sättet att uppnå förkortade studietider. Undervisningen och studiehandledningen måste ta i beaktande att studerandena är olika och behöver olika typer av undervisningsformer, handledning och fysiska förutsättningar för att framgångsrikt genomföra sina högskolestudier inom önskad tid. Hög kvalitet på utbildningen, kontaktundervisning i alla ämnen och pedagogisk kompetens hos den undervisande personalen ser ÅAS som den mest ändamålsenliga vägen till kortare studietider. Studiestöd som möjliggör heltidsstudier är också centralt för att studerandena skall kunna bli utexaminerade i snabb takt. Antagning till universitet ÅAS motsätter sig slopandet av inträdessprov och en övergång till att anta studeranden till universiteten på basen av betyg. I ämnen som inträdesproven från år till år alltid baserar sig på gymnasiekurser och man söker in till ett ämne man redan läst i gymnasiet kan antagningen eventuellt ske på basen av gymnasie- eller studentbetyg. För de allra flesta ämnen är dock inträdesprov det bästa sättet att hitta motiverade studeranden med intresse för ämnet. Man har motiverat slopandet av inträdesprov med att det nu redan är många som söker platser till utbildningar de egentligen inte vill ha. Men detta kan öka markant om inträdessproven inte längre finns och man t.ex. börjar söka reservstudieplatser vid universitet med hög antagningsprocent för att t.ex. kunna åtnjuta studieförmåner. Studentexamen mäter till stor del mognad och allmänfärdigheter. Omfattande undersökningar borde därmed göras för att kartlägga i vilken omfattning proven alls fungerar som mätare av kunskaper i ämnet. Därtill är studentexamensproven avgiftsbelagda vilket kan höja tröskeln att delta i en extra omgång. En motivering till att frångå inträdesprov har varit att kostsamma förberedande kurser nu är vanliga och försätter mindre bemedlade studenter i en ojämlik situation. ÅAS håller inte med om detta för om antagningen skulle ske på basen av studentexamensbetygen flyttas säkerligen de s.k. prep-kurserna till abiturienttiden och gymnasiets sista sommar. ÅAS hoppas att ÅA:s särställning också i framtiden beaktas då man planerar antagningen. Många ämnen finns bara på svenska på ÅA vilket gör det oändamålsenligt att delta i nationella antagningsprocesser. Därtill har ÅA rykte om sig att vara ett universitet man lätt får studieplats vid, vilket kan leda till att många söker in till vissa enheter utan att ha för avsikt att målmedvetet studera mot en examen. Universitetet besluter nu själv om hur studenterna skall antas och ÅAS hoppas att UVM inte i framtiden kommer med direktiv eller villkor för finansieringen som kräver ett system för alla universitet och branscher.
3 Humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen nämns som goda exempel på branscher där man kan frångå inträdesprov, ÅAS håller inte med om detta; t.ex. många språk man inte haft möjlighet att läsa i gymnasiet kan man läsa vid universitetet. Att söka till allmän linje kan fungerar inom t.ex. statsvetenskapliga enheter men inom många ämnen är studierna uppbyggda så att man måste anta direkt till huvudämnet. Studenternas rättsskydd lider om det egentliga urvalet till ämnet man vill studera sker först under studietiden då vissa huvudämnen på en enhet är populärare än andra. Det centrala i urvalsprocessen är att studenten får rätt studieplats, inte bara en studieplats. I Satu Merenluotos undersökning om studenter som snabbt avlagt examen (Nopeasti maisteriksi, tutkimus nopeasta valmistumisesta ja valmistujasta, TY 2005) ses tydligt att de allra flesta av de studenter som snabbt blir utexaminerade är mycket nöjda med sitt val av huvudämne. Därtill vill ÅAS påminna om att också personer med yrkesskolebakgrund kan få tillträde till universitet och att antagningen av dessa i jämförelse med studenter från gymnasium måste vara jämlik. Studiehandledning i högstadiet och på andra stadiet ÅAS understöder varmt utvecklingen av utbildningen för studiehandledare på andra stadiet. I dagens läge jobbar studiehandledarna mest med stora elevgrupper och mycket av den personliga handledningen handlar om hur man skall få sin examen från andra stadiet. Med den strama tidtabell som föreslås behövs stora resurser för att omdefiniera den kompetens som behövs för handledarna samt för att fortbilda de nuvarande studiehandledarna och också anställa nya. Att skriva ner en plan för sina mål och tankar om utbildning och jobb efter andra stadiet kan vara ett nyttigt verktyg som kan konkretisera framtidsdrömmarna för studerandena. ÅAS motsätter sig dock för rigid studieplanering redan under högstadiet och att man genom att frångå inträdesprov till högskolor tvingar de unga att välja hur de profilerar sina studier redan under andra stadiet. ÅAS ser avgiftsfriheten som en viktig del av att ytterligare kunna öka jämlikheten i rekryteringen till universiteten, år 1970 var unga med högskoleutbildade föräldrar nitton gånger mer benägna att söka sig till universitetsutbildning än jämnåriga med föräldrar utan högskoleutbildning. Idag är siffran nere i sju och ÅAS hoppas att man kommer att fortsätta sträva till att rekrytera också unga från studieovan bakgrund, t.ex. invandrarbarn och barn till föräldrar utan utbildning. Studievägledningen inom universitetet UVM sätter höga krav på högskolornas studiehandledning i och med kraven på kortare studietider. ÅAS hoppas att man kan frångå den traditionella studiehandledningen där högskolorna främst
4 fokuserar på att hitta kurser med rätt studiepoäng som snabbt går att genomföra. Starkare kvalitetskopplingar kunde uppnås med fördjupat samarbete med de akademiska rekryteringstjänsterna. Arbetsforum kan hjälpa studenterna med att profilera sin examen och planera vad man vill använda examen till i framtiden. Studieförmåga och välmående under studietiden Samhället och högskolan borde stöda studenter i olika livssituationer. Studieförmågan är grunden för arbetsförmågan. Det är omöjligt att försöka öka studietakten utan att förbättra stödfunktionerna. Välmående är en grundpelare i studieförmågan och utmattning är ett problem i allt ökande grad bland studerande på alla nivåer. Det krävs allt större satsningar på förebyggande åtgärder innan problemen uppstår. Studiepsykologstjänster som stöd för personer med problem med studieteknik, tidsanvändning och motivation och uppbyggandet av allmänfärdigheter redan under de första åren ökar studieförmågan. Studerande måste också ha tid för att leva och ta till sig den information som utbildningen innehåller för att bli fungerande individer på arbetsmarknaden efter examen. Sommarmånaderna är en välkommen paus i studierna och ger studerande möjlighet att skaffa arbetserfarenhet inom sin egen bransch. Arbetserfarenhet inom den egna branschen bidrar till ökad studiemotivation. Med tanke på studenternas ökade utmattning är det inte ändamålsenligt att förlänga läsåret till att även omfatta sommarmånaderna. Rapporten beskriver väl hur finländska studerande arbetar vid sidan om studierna för att trygga sin utkomst. Även om arbete vid sidan av studierna ger arbetserfarenhet är motiveringen ändå att trygga sin utkomst. För att förkorta studietiden måste studier på heltid vara möjliga, för att klara kostnaderna för mat och hyra på dyrorterna krävs en höjd studiepenning och en indexbindning av denna. Studerande med barn borde därtill tas i beaktande genom mer flexibla föräldraledigheter och möjlighet till deltidsdagvård och barnparkering som stöder familjer med en eller två studerande föräldrar. Det är en bra poäng att högskolorna har ett ansvar över studieomgivningen. En trivsam och trygg studieomgivning bidrar till ökad studieförmåga och ökat välmående bland studerande. Högskolorna kan exempelvis bidra till trivsel och välmående genom att erbjuda studeranden möjlighet att använda kafferum och genom att planera studierna så att man t.ex. hinner med en tillräckligt lång lunchpaus. Studiernas effektiva framskridande och tillgodoräknande av tidigare avlagda prestationer Trots att sommarstudier inte är aktuella för alla studeranden önskar ÅAS att möjligheterna att avlägga studieprestationer under sommarmånaderna ändå utvecklas. Eftersom salstentamina vid
5 de flesta enheter är begränsade till ett tillfälle under sommaren önskar ÅAS att all undervisande personal bereder studenterna möjlighet att tenta elektroniskt och utvecklar alternativa examinationsformer som t.ex. skrivuppgifter för att garantera ändamålsenliga studier året runt. För stor fokusering på värnpliktens och civiltjänstgöringens tillgodoräknande i examen sätter kvinnor i en ojämlik position. Livslångt lärande borde stödas men tillgodoräknande av tidigare livserfarenhet måste ha klara riktlinjer och tillgodoräknas på jämlika grunder. Den finländska högskoleutbildningen och finansieringen av studierna Internationella jämförelser visar att de finländska nyutexaminerade placerar sig bättre på arbetsmarknaden både vad gäller bransch och avlöning än nyutexaminerade i de flesta andra europeiska länder. (Osmo Kivinen & Jouni Nurmi: Työ, koulutus ja osaaminen. Yliopisto ja ammattikorkeakoulu yhdeksän maan eurooppalaisessa vertailussa. Detta är troligtvis en följd av att finländare jobbar under studietiden och många får nyttiga erfarenheter och kontakter via sommarjobb, praktik och examensarbeten med extern handledning. Studeranden är ofta i arbetslivet redan i slutskedet av studierna men räknas ändå som studerande. I många andra europeiska länder har man kortare anställningar med lägre lön och också oftare praktikplatser som utexaminerad. ÅAS anser att arbete och praktik och en bättre riktad placering på arbetsmarknaden då man är utexaminerad klart är att föredra framom att snabbt utexaminera magistrar som inte har samma kunskaper och förmågor och som får hanka sig fram på lågavlönade jobb i början av karriären. Finlands universitetsvärld och arbetsliv skiljer sig från många andra länders men det behöver inte ses som negativt. Den skatt man betalar under studietiden är värd lika mycket som den man betalar som utexaminerad. Universitetens roll i den nationella ekonomiska utvecklingen och konkurrenskraften har på sistone betonats såväl i Finland som inom EU. Rapporten konstaterar också att den finländska ekonomin långt är uppbyggd på specialiserad industri som kräver högt utbildad arbetskraft. ÅAS håller med om att Finland klarar sig i internationell konkurrens genom bra utbildningar. Högskoleutbildningens avgiftsfrihet ger dessutom jämlika möjligheter för alla unga att komma in på det område de har intresse och fallenhet för och tvingar inte studenterna att välja branscher med snabb utexaminering och de lättaste biämnesalternativen. Införande av terminsavgifter skulle troligtvis leda till att universiteten blir dyra och mindre dyra, d.v.s. en ranking skulle uppstå mellan högskolorna. Då man jämför studietider och ålder vid examination mellan olika länder är det av yttersta vikt att komma ihåg att kandidatexamen inte är gångbar på den finländska arbetsmarknaden på samma sätt som i de flesta andra europeiska länder. Därtill har Finland allmän värnplikt och de flesta studerande är tvungna att jobba vid sidan av studierna för att finansiera mat och boende, i alla fall
6 på de dyra orterna. I bilaga ett beskrivs nuläget av det finska högskolesystemet med möjlighet till studiestöd och studielån. Man konstaterar i bilagan att tillräckligt studiestöd inte leder till snabbare examination. ÅAS anser inte att en studerande i dagens läge kan leva på studiestödet utan måste jobba vid sidan av studierna. De flesta finländska studeranden vill inte skuldsätta sig under studietiden. Det borde ses som en hälsosam inställning hos studenterna att man inte vill bli skuldbelagd och hellre jobbar för sitt uppehälle. Samtidigt som man varnar unga för att skuldsätta sig och binda sin framtid till avbetalningar på lån kritiserar man dem för att de inte lyfter lån för att finansiera hyra, mat och studiematerial. Lyftandet av studielån kan leda till att man är tvungen att ta emot vilket jobb som helst efter utexaminering för att klara avbetalningarna. Detta i sin tur kan leda till en svag löneutveckling och att man fastnar i fel bransch. Sommarjobb för att finansiera studierna kan därtill erbjuda en välkommen paus i studierna och man återkommer på hösten med ny motivation för det egna ämnet. Stora enskilda stipendier ur universitetens resurser och bonus på studiestöd för de som studerar snabbt och får höga vitsord ser ÅAS skeptiskt på. Man måste då överväga vilken vinst man får för investeringen. T.ex euro då man blir färdig magister får knappast många att välja bort sommarjobb för att skriva klart ett slutarbete. Studieförmåner skall vara behovsprövade, examen upplevs som en belöning i sig och de fördelar den ger på arbetsmarknaden fungerar som en naturlig morot. Examinas arbetamarknadsrelevans I Johanna Penttiläs rapport (Kyllä sitä osaa ja pärjää, yliopisto-opiskelijoiden harjoittelukokemukset yleisillä akateemisillä aloilla. Otus r.s. 34/2010) om studerandens upplevelser och önskemål om praktik konstateras att det är centralt för kompetensen inom många examina att förankra den teoretiska kunskapen i arbetsuppgifter inom området. Arbete inom den egna branschen är ofta ett villkor för att kunna få jobb efter examen. Utkastet till ny strategi för ÅA lyfter starkt upp examinas arbetsmarknadsrelevans. För att de nyutexaminerade magistrarna skall vara attraktiva på arbetsmarknaden krävs att man skall kunna profilera sin examen och tillåtas t.ex. utbytesstudier. Enligt statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) skall en utexaminerad magister kunna fungera som självständig expert inom sin bransch samt kunna utveckla ämnesområdet. Penttilä (Otus r.s. 34/2010) konstaterar att praktik utvecklar och fördjupar sakkunskapen man fått i det egna läroämnet. Universiteten skall inte endast snabbt utbilda generalister utan också specialister som jobbat inom sin bransch under studietiden.
7 Universitetens finansiering Gruppen föreslår att de resurser UVM tilldelar universiteten skall utdelas på basen av de utexaminerades studietider så att snabbt utexaminerade är värda mer än magistrar med längre studietid. ÅAS motsätter sig starkt dessa förslag eftersom samma examen inte kan värderas på olika sätt. I värsta fall kunde denna trappstegsmodell leda till att universiteten inte ger jämlik studievägledning och möjligheter till handledning och flexibelt kurs- och biämnesval till alla studeranden. Merenluoto (Nopeasti maisteriksi, tutkimus nopeasta valmistumisesta ja valmistujasta, TY 2005) visar också att studietiderna skiljer sig markant mellan branscher. Skilllnader i finansieringen som beror av studietider skulle innebära orättvisor mellan branscher och eventuellt leda till att ämnen som kräver mer tid skulle få minskade resurser. ÅAS hoppas att man utvecklar kvalitativa kriterier för finansieringen genom att t.ex. se på genomströmningen i en utbildning i procent av antal antagna. Om studerandena hittat rätt studieplats och blir klara med sina studier visar det på att högskolans marknadsföring, urvalsprocess och undervisning fungerar. Slutligen ÅAS uppskattar att arbetsgruppen lyfter upp studievägledning och välmående i studiemiljön som en viktig aspekt för att studierna skall framskrida smidigt. I dagens läge har ÅA ännu ingen studiepsykolog och ÅAS kräver att detta korrigeras. Studiepsykologens tjänster som stöd för såväl studenter som personal behövs både i Åbo och Vasa. Studeranden jobbar mycket i Finland och man måste inte nödvändigtvis ändra på detta särdrag. Så länge det är frågan om praktik eller jobb inom den egna branschen bidrar det ofta till att den utexaminerade magistern har goda möjligheter att placera sig bra på arbetsmarknaden. Brist på arbetserfarenhet har i Arbetsforums enkäter för nyutexaminerade konstaterats vara den största orsaken till att man inte får jobb. För studenternas motivation och studietakt är utbildningens kvalitet central. Universiteten borde utveckla kopplingen mellan den pågående forskningen och undervisningen på kandidat- och magisternivå. Detta konstaterades vara fallet för Åbo Akademi i auditeringen utförd av RUH Lika viktigt är det att den undervisande personalen och handledarna är kompetenta lärare med gedigna vetenskapliga meriter. Bolognaprocessen är inte ännu fullständigt genomförd, på vissa enheter finns det mycket kvar att göra gällande analysen av kärninnehållet i kurserna och dimensioneringen av studiepoäng i förhållande till arbetsbörda. ÅAS hoppas att detta åtgärdas i samband med införandet av lärandemål. Då säkerställs studenternas rättsskydd i frågan om vad kurser och examina utlovas innehålla och hur man går till väga för att mäta kunskapen.
8 Åbo Akademis Studentkår den 27 april 2010 Daniela Sund Styrelseordförande Anniina Pirttimaa Generalsekreterare För ytterligare information kontakta: Petra Lindblad, Högskolepolitisk sekreterare, Åbo Akademis Studentkår e-post: tfn:
Tankar kring Åbo Akademis reformarbete 2014 19.2.2014
Tankar kring Åbo Akademis reformarbete 2014 19.2.2014 Påverka som studerande I kontakt till ordförande i arbetsgruppen för utbildningsplanering för den egna linjen https://www.abo.fi/personal/framtid_2013
Läs merUttalande angående Åbo Akademis framtidsarbetsgrupps rapport Utbildning
Rektor Jorma Mattinen Registrator Åbo Akademi Uttalande angående Åbo Akademis framtidsarbetsgrupps rapport Utbildning Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) har med stort intresse tagit del av rapporten som lagts
Läs merBästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.
Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen
Läs merBegäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017
Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition
Läs merStudierna och studieplanering
Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet Studierna och studieplanering Studierådgivare Anna Buss Onsdag 28 augusti 2013 kl. 10.15 Auditorium Bruhn Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.8.2013 1 Dagens
Läs merKandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English
Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden
Läs merVarför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?
HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser
Läs mer889941.0 Förtroendeuppdrag: Åbo Akademis styrelse (2 sp)
889941.0 Förtroendeuppdrag: Åbo Akademis styrelse (2 sp) Position of Trust/Förtroendeuppdrag: Åbo Akademis styrelse Allmänfärdigheter Allmänfärdigheter som utvecklas under kursens gång: Examinationsformer
Läs merArbetslivsenkäter och Kandidatrespons
Arbetslivsenkäter och Kandidatrespons Matias Erlund Åbo Akademi Arbetsforum Henriksgatan 7 20500 Åbo www.abo.fi/arbetsforum Arbetsforums karriäruppföljning Utexaminerade magistrar sedan 1995 Normalt 1
Läs merHanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics,
Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics, www.hanken.fi Ekonomutbildning» För dig står alla dörrar öppna!» En universitetsutbildning som ger dig förståelse för ekonomiska samhällsfenomen»
Läs merMålen för lärarutbildningen 2013 2016
SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra
Läs merAnvändarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015
Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen
Läs merHögskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Läs merHÖGSKOLEFÖRBEREDANDE VERKSAMHET
HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE VERKSAMHET - för en smidig övergång till tredje stadiet Antonia Lindqvist, studiehandledare GGs BAKGRUND LÄROPLANEN De studerande ska under gymnasietiden ges möjlighet att bekanta
Läs merAVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR
Läs merMEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points
HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen
Läs mer1 kap. (2002:81) normalt målen. kvalitet. för utbildningsprogrammen.
EXAMENSORDNING FO R HO GSKOL LAN PA A A LAND 1 kap. Allmänna föreskrifter 1 Högskolan på Åland och dess uppgift Högskolan på Åland och dess uppgift framgår av Landskapslag om o Högskolan på Åland (2002:81)
Läs merSIBELIUS- AKADEMIN URVALSGUIDE BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT
SIBELIUS- AKADEMIN KONSTUNI- VERSITETET URVALSGUIDE 2016 BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT Vill du byta huvudämne? ELLER Har du en lägre högskoleexamen från en annan högskola och vill byta från kandidatskedet
Läs merStyrelsens förslag till ändringar i policydokumentet
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
Läs merStudieklimatundersökningen
Studieklimatundersökningen Ole Karlsson Veronica Hielm 19.9.2016 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 19.9.2016 1 Användarundersökningar (utbildning) ÅA:s egna enkäter för utbildning Kursutvärdering
Läs merDet nya gymnasiet stöder och inspirerar
Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen
Läs merKYSELYLOMAKE: FSD3135 KANDIPALAUTE 2015 QUESTIONNAIRE: FSD3135 STUDENT FEEDBACK SURVEY FOR BACHELOR GRADUATES 2015
KYSELYLOMAKE: FSD3135 KANDIPALAUTE 2015 QUESTIONNAIRE: FSD3135 STUDENT FEEDBACK SURVEY FOR BACHELOR GRADUATES 2015 Tämä kyselylomake on osa yllä mainittua Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua
Läs merÖppna universitetet. Bekanta dig med Öppna universitetet 3 augusti kl 16.30 i sal 309
Bekanta dig med Öppna universitetet 3 augusti kl 16.30 i sal 309 Allmän information» Inga formella krav på tidigare utbildning» Undervisningen motsvarar Hankens examensfordringar, det är dock inte möjligt
Läs merVälkommen till 16.11.2015 1
Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser
Läs merUppföljnings- och utvärderingsplan för införandet av terminsavgifter vid högskolorna
Uppföljnings- och utvärderingsplan för införandet av terminsavgifter vid högskolorna 2017 2020 Arbetsgruppen 1. 2. Följer med vilka konsekvenser införandet av terminsavgifter har för tillströmningen av
Läs merUtgiftsområde 15 Studiestöd
Kommittémotion KD Motion till riksdagen 2018/19:2886 av Jimmy Loord m.fl. (KD) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 15 Studiestöd
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merSvara på webben: Karriäruppföljning för 2012 utexaminerade personer
Svara på webben: Karriäruppföljning för 2012 utexaminerade personer Besvara frågorna genom att välja numret för det lämpligaste alternativet eller skriva svaret i fältet för öppna svar. BAKGRUNDSFRÅGOR
Läs merVal av nya studerande
Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign
Läs merMed Åbo Akademi - för framtiden. Rektor Jorma Mattinen
Med Åbo Akademi - för framtiden Rektor Jorma Mattinen 7.3.2013 Med Åbo Akademi för framtiden Åbo Akademi ska gå stärkt in i framtiden. Tre arbetsgrupper och två utredare har jobbat intensivt under tre
Läs merKommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015
Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,
Läs merUndersökning bland utexaminerade 2010
Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor
Läs merVÄLKOMMEN till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi och
VÄLKOMMEN till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi och utbildningslinjen för rättsnotarie! Johnny Nykvist studierådgivare Välkommen till utbildningslinjen för rättsnotarie vid
Läs merBlankett för ansökan om tillgodoräknande av kunnande
Blankett för ansökan om tillgodoräknande av kunnande 1.11.2018 Läs först instruktionerna: oldwww.abo.fi/student/sv/tillgodo Ansökan gäller Ersättning av obligatoriska eller alternativt valbara studier
Läs merGEMENSAMMA MÅL FÖR ATT ÖKA ANTALET UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER - VÄGLEDNING OCH GENOMSTRÖMNING
GEMENSAMMA MÅL FÖR ATT ÖKA ANTALET UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER - VÄGLEDNING OCH GENOMSTRÖMNING INNEHÅLL HUR ORGANISERAS VÄGLEDNING VID HU HUR VÄGLEDNINGSINSATSER STÖDJER STUDENTER I SLUTFÖRANDET AV SINA
Läs merplaceringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum
placeringsundersökning Utförd sommaren 2009 av Ekonomforum VASA HELSINGFORS Ekonomforums placeringsundersökning Jämförelse av svar åren 2003-2009 Denna undersökning har utförts under sommaren 2009 av Hankens
Läs merÄr det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo
Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion
Läs merKarriärplanering Övning 06: Att fatta beslut
Karriärplanering Övning 06: Att fatta beslut Dina studier är ett av de första stegen du tar mot din kommande karriär. Under studietiden gör du ett flertal beslut som påverkar din karriärutveckling. Vissa
Läs merVägar till ny kunskap
Vägar till ny kunskap - Sacos förslag till en modern kompetensutveckling Digitaliseringen av samhället har medfört ökat fokus på livslångt lärande. Sacos utgångspunkt är att vi behöver mer utbildning fördelat
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merÅBO AKADEMIS STUDENTKÅRS UTLÅTANDE GÄLLANDE REGERINGENS PROPOSITIONER TILL LAGAR OM ÄNDRING I UNIVERSITETSLAGEN OCH YRKESHÖGSKOLELAGEN.
Tapio Kosunen Överdirektör Registratur, kirjaamo@minedu.fi Undervisnings- och kulturministeriet Ref. Begäran om utlåtande gällande regeringens propositioner till lagar om ändring av universitetslagen och
Läs merHur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland. Om terminologi
Hur man beaktar abiturienter i behov av specialstöd i studentexamen i Finland Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Anneli Sihvo Studentexamensnämnden Om terminologi En studerande, (gymnasie)elev
Läs merKARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M
BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet
Läs merValprogram SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet (5)
14.09.2018 1 (5) Valprogram 2019 SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet 2019 Detta är valprogrammet för Finlands studerandekårers förbund, SAMOK, inför riksdagsvalet 2019. Syftet med valprogrammet är att
Läs merValidering av realkompetens vid (finländska) högskolor
Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,
Läs merUmeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1
Umeå, Seoul eller Lissabon? - Info om utlandsvistelsen i kandidatexamen för årskurs 1 Jonna Mäenpää Internationell koordinator Utlandsterminen Utlandsterminen kan utföras som: 1. Utbytesstudier» en termin»
Läs merPOLITISKT MÅLPROGRAM FÖR FINLANDS STUDERANDEKÅRERS FÖRBUND SAMOK
POLITISKT MÅLPROGRAM FÖR FINLANDS STUDERANDEKÅRERS FÖRBUND SAMOK 2019 2023 3 SAMOKs vision för yrkeshögskoleutbildningen och studier Yrkeshögskoleutbildningen i Finland är den bästa i världen. En kvalitativ
Läs merhelsingfors universitet
Juridiska fakulteten vid helsingfors universitet JURIDISKA UTBILDNINGEN I VASA JURIST? JURISTYRKET Juridisk examen ger befogenhet att arbeta både inom den privata och den offentliga sektorn Traditionella
Läs merGenomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall
Genomgång av examensstrukturen Språk 28.8.2018 Studierådgivare Sabina Ringvall Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 29.8.2018 1 Innehåll Centrala begrepp Inriktningar Examensstrukturer Studier första
Läs merStatsbudgeten Studiestöd
70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom
Läs merStatsbudgeten Studiestöd
70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom
Läs merVal och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner
Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner Humanistinen tiedekunta 8.11.2018 1 Innehåll Varför ska man avlägga valfria studier? Vilka, och hur mycket, valfria studier kan man avlägga?
Läs merUTBILDNINGSPLAN Dnr CF /2005
UTBILDNINGSPLAN Dnr CF 52-477/2005 PROGRAMMET FÖR KULTUR OCH SPRÅK, 120/160 POÄNG Culture and Languages Programme, 120/160 points Utbildningsprogrammet inrättades av Forskningsnämnden den 14 december 1993.
Läs merVinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare
Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin
Läs merRekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson
Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet
Läs merSvar på skriftligt spörsmål om reformen av studerandeurval
Svar på skriftligt spörsmål om reformen av studerandeurval Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller överlämnat
Läs merArbetsforums rapporter: Placering på arbetsmarknaden
Arbetsforums rapporter: Placering på arbetsmarknaden Matias Erlund Arbetsforum 1 Arbetsforums karriäruppföljning Utexaminerade magistrar sedan 1995 Normalt 1 år efter examen Magistrar regelbundet, doktorer
Läs merSTUDIESTÖDET Studiestödsnämnden vid Åbo Akademi Tavastgatan Åbo
STUDIESTÖDET 2017-2018 Studiestödsnämnden vid Åbo Akademi Tavastgatan 13 20500 Åbo 04.09.2017 1 Studiestödskansliet Gripen, Tavastgatan 13, 20500 ÅBO öppet varje dag kl. 12 14 mail: studiestod@abo.fi,
Läs merIndividuell studieplanering och utvecklingssamtal Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt
Individuell studieplanering och utvecklingssamtal Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Davidsson Susanne, lektor UP soc Vaartio-Rajalin Heli, programansvarig
Läs merLÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA
LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA Handlingsprogram för främjande av psykisk hälsa bland unga och studerande NYYTI RY:S STRATEGI FÖR PÅVERKAN Nyyti ry är en förening med expertis i psykisk hälsa och
Läs mer[ES] PARAGRAFER, DEFINITIONER, UTVÄRDERINGAR...
[ES] PARAGRAFER, DEFINITIONER, UTVÄRDERINGAR... Nu åker vi iväg Utbildningsdag för utbildningslinjeansvariga, utbildningskoordinatorer, egenlärare samt studierådgivare och studiesekreterare 29.9.2015 Monica
Läs merSamhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten
SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen
Läs merLäroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt
1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun
Läs merGEMENSAMMA MÅL FÖR ATT ÖKA ANTALET UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER
GEMENSAMMA MÅL FÖR ATT ÖKA ANTALET UTRESANDE UTBYTESSTUDENTER INNEHÅLL HUR ORGANISERAS VÄGLEDNING VID HU HUR VÄGLEDNINGSINSATSER STÖDJER STUDENTER I SLUTFÖRANDET AV SINA STUDIER HUR VÄGLEDNINGSINSATSER
Läs merPROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points
UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora
Läs merMagisterprogram med inriktning mot arbetsrätt
Samhällsvetenskapliga fakulteten/juridiska institutionen Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: staffan.ingmansson@jus.umu.se www.umu.se Dnr 502-3214-08 Datum Sid 1 (5) Magisterprogram
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merÖppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo
Öppna universitetet vid Åbo Akademi 11.5.2018 1 Grundades 1918 Åbo Akademi kort information om universitetet 5500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande Examina under 2017 500 magistrar och 66
Läs merSlutrapport - Studentgenomströmning och studieavbrott vid Handelshögskolan
Slutrapport - Studentgenomströmning och studieavbrott vid Handelshögskolan Sofia Slotte Februari 2012 Syfte Identifiera möjligheter för institutionen att förbättra studentgenomströmningen 1. Klargöra orsakerna
Läs merSnart kandidat eller nyligen inlett magisterstudierna? Studieplanering för magisterexamen
Snart kandidat eller nyligen inlett magisterstudierna? Studieplanering för magisterexamen Studiebyrån Snart kandidat?» Då du avlagt alla kurser som krävs för kandidatexamen ska du ansöka om kandidatbetyg.»
Läs merAtt bygga en generell examen
Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?
Läs merAntagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå
Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande
Läs merGenomgång av examensstrukturen. Språk Studierådgivare Sabina Ringvall
Genomgång av examensstrukturen Språk 30.8.2016 Studierådgivare Sabina Ringvall Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 30.8.2016 1 Innehåll Inriktningar Centrala begrepp Examensstrukturer Studierna år
Läs merForsknings- och utbildningsservice/ Lärandestöd
Forsknings- och utbildningsservice/ Lärandestöd 18.8.2015 Fakultet 1.5 Min nya fakultet är: FHPT 29 42 54 FPV 24 38 44 FSE FNT Jag vet inte fakulteten 1 26 29 35 42 56 61 1 3 5 Jag vill inte uppge
Läs merAntagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet
MITTUNIVERSITETET 2011-02-15 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet 1. Vad är en doktorand 1 kap 4 HF: Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver
Läs merTorgmötet
Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merAnordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010
Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet
Läs merÖVNING 1. BERÄTTA ALLMÄNT OM DIG SJÄLV. STÄLL FÅGOR TILL DIN KOMPIS. BYT ROLLER.
ÖVNING 1. BERÄTTA ALLMÄNT OM DIG SJÄLV. STÄLL FÅGOR TILL DIN KOMPIS. BYT ROLLER. 1. Vad heter du? 2. Hur gammal är du? 3. Har du en flick- eller pojkvän? Är du gift? 4. Var bor du? Bor du ensam? 5. Var
Läs merVÄLKOMMEN till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi och magisterstudier i ekonomi och samhällsvetenskaper i Åbo!
VÄLKOMMEN till fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi och magisterstudier i ekonomi och samhällsvetenskaper i Åbo! Johnny Nykvist studierådgivare Välkommen till magisterstudier
Läs merLag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar
1 Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i yrkeshögskolelagen av den 9 maj 2003 (351/2003) 8 1 mom., varvid det nuvarande 2 och 3 mom. blir 1
Läs merTillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI
Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-12-19, dnr 4816/07-300 Träder i kraft 2008-01-01 2 Innehåll Tillgodoräknande vid KI...
Läs merYrkesutbildningsreformen
Yrkesutbildningsreformen Lagen om yrkesutbildning antogs av riksdagen den 30 juni 2017 Centrala förändringar Den nya lagen om yrkesutbildning träder i kraft den 1 januari 2018 Ett sätt att avlägga examen,
Läs merHögskolestudier i Sverige. Lätt svenska
Högskolestudier i Sverige Lätt svenska HÖGSKOLESTUDIER I SVERIGE utgiven av Universitets- och högskolerådet 2014, Hylte tryck FOTON: Erik Lundback (omslag, s. 5, 6, 7, 11, 13, 18) Eva Dalin (s. 8-9, 12,
Läs merAllmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap
Dnr U 2013/509 Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap Studieplanen är fastställd 2013-09-05 av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Utbildning på forskarnivå regleras
Läs merInternationell praktik. Bli internationell. anställ en utländsk. praktikant
Internationell praktik Bli internationell anställ en utländsk praktikant Bästa arbetsgivare! CIMO ordnar tillsammans med läroanstalter, studentorganisationer och arbetsförvaltningen praktikmöjligheter
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1
PROTOKOLL Nummer 36 5.10.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S1 Beslutande Föredragande Justerat Minister Carina Aaltonen Avdelningschef
Läs merKatedralskolan Inka Halkivaha
Katedralskolan Inka Halkivaha Universitet & Yrkeshögskola = högskolestudier Yrkeshögskolor och universitet är parallella i Finlands högskolesystem. Examensstrukturen är tvådelad: På den första nivån finns
Läs merDe gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet
De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick
Läs merAllmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten
Humanistiska fakultetskansliet Sigríður Beck 031-7861108 ALLMÄNNA ANVISNINGAR GÄLLANDE UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 2013-12-10 Dnr:U 2013/773 1 / 5 Humanistiska fakultetsstyrelsen Allmänna anvisningar gällande
Läs merYttrande angående promemorian Behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildningar U2018/02165/UH
2018-07-06 Diarienr 202, 2018, 07 1 (5) Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående promemorian Behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildningar
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 januari 2011 52/2011 Lag om ändring av lagen om studiestöd Utfärdad i Helsingfors den 21 januari 2011 I enlighet med riksdagens beslut ändras i
Läs merBEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points
1 INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden
Läs mer#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK
#DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa
Läs merRegisterbeskrivning enligt 10 personuppgiftslagen (523/1999) över studieregistret vid Åbo Akademi ( STURE )
Registerbeskrivning enligt 10 personuppgiftslagen (523/1999) över studieregistret vid Åbo Akademi ( STURE ) 1. Den registeransvarige Åbo Akademi Domkyrkotorget 3, 20500 Åbo tfn (02) 215 31 2.2.2011 2.
Läs merGenomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap Studierådgivare Elin Fellman-Suominen
Genomgång av examensstrukturen Historia, filosofi, litteraturvetenskap och religionsvetenskap 28.8.2018 Studierådgivare Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 29.8.2018 1 Innehåll
Läs merProgrammet för medie- och kommunikationsvetenskap
Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@medkom.umu.se www.kultmed.umu.se Utbildningsplan Dnr UmU 501-4111-08 Datum 2012-05-31
Läs merRP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande av studentexamen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om anordnande
Läs merSYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 120 POÄNG
INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-535/2005 Sida 1 (5) SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET, 120 POÄNG Programme of Systems Analysis, 120 points Utbildningsprogrammet
Läs mer