sivu 1 (8) Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland SAMOK rf Politiskt program
|
|
- Lisa Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 sivu 1 (8) Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland SAMOK rf Politiskt program Grundläggande principer avgiftsfri utbildning jämlikhet livslångt lärande främjande av studieförmågan globalt ansvar Avgiftsfri utbildning Högskoleutbildningen är tillgänglig för alla oberoende av socioekonomisk bakgrund eller nationalitet. Utbildning är en rättighet för alla, inte en produkt som studerande köper. Examensutbildning är avgiftsfri. Likabehandling Alla har jämlik tillgång till högskoleutbildning. Alla studerande har rätt och lika möjligheter till balanserade studier på heltid. Studiernas och studieomgivningens tillgänglighet och åtkomlighet är grundläggande principer för högskoleutbildningen. Varje medlem av högskolegemenskapen har rätt att delta i verksamheten utifrån sin förmåga och sina möjligheter. Livslångt lärande Livslångt lärande är en övergripande princip inom alla utbildningsstadier, oberoende av vilken utbildning det är frågan om. Det är en del av examensstrukturen, hur studierna förverkligas, arbetslivet samt av att identifiera och erkänna tidigare inhämtad kunskap. Främjande av studieförmågan Studieförmågan består av studietalang, undervisning, studiemiljö och studerandes egna resurser. Högskolans verksamhet är helhetsinriktad och stöder studieförmågan. För högskolesamfundets medlemmar ordnas service som stöder deras studie- och arbetsförmåga. Globalt ansvar Högskolornas verksamhet är etiskt hållbar och beaktar globala problem. Globalt ansvar är inkluderat i högskolornas strategi. Högskolorna ansvarar för att stödja individens utveckling till en ansvarsfull aktör. Högskoleutbildningen utvecklas så att en studerande på väg att utexamineras förstår utmaningarna och möjligheterna inom sin bransch i ett globalt perspektiv och även kan ta dessa i beaktande i arbetslivet.
2 sivu 2 (8) SAMHÄLLET Högskolesystemet Det finländska högskolesystemet består av yrkeshögskolor och universitet. Båda högskoleformerna har en egen uppgift, men samarbete mellan dem är viktigt för den finländska högskoleutbildningen. Yrkeshögskolornas och universitetens examina skiljer sig innehållsmässigt från varandra. Yrkeshögskoleexamen har en stark betoning på arbetslivet, medan universitetsexamen baserar sig på den vetenskapliga professionen. Profileringen avspeglas i examinas innehåll och den kompetens den leder till. Det regionala samarbetet mellan högskolor utvecklas långsiktigt och ändamålsenligt. Naturliga former för samarbete är exempelvis gemensamma campus och stödtjänster. Yrkeshögskoleexamina är välkända och uppskattade inom hela samhället. De som utexaminerats från en yrkeshögskola är eftertraktad arbetskraft inom uppgifter på högskolenivå. Den offentliga sektorn erkänner i tillämpliga delar yrkeshögskoleexamina såsom uppfyllande kraven för ansökan. Högskolornas kvalitetssäkring utvecklas långsiktigt. Studerande deltar även i fortsättningen i att utveckla och utvärdera kvalitetssäkringssystem. I framtiden betonas internationalism allt mer. Finland är en föregångare som expert på utvecklande utvärdering. University of Applied Sciences etableras som officiell översättning av ordet yrkeshögskola (ammattikorkeakoulu). Utbildningsexport Genom utbildningsexport exporteras finländsk expertis och samtidigt utvecklas och ökas det den finländska expertisen. Utbildningsexporten stöder nationell och internationell mobilitet. Utbildningsexporten utvärderas regelbundet och i dess utvärdering beaktas jämlik behandling av studerande samt frågor om rättsskydd. Lagstiftningen för uppdragsutbildning är tydlig och innehåller inga kryphål. I lagen om uppdragsutbildning har studerandes rättigheter beaktats så att studerande inom uppdragsutbildningen inte själv behöver betala för sin utbildning. Högskolenätet Nätet av verksamhetsställen utvecklas till mer sammanhängande campusområden som möjliggör flexibla och mångsidiga studier samt säkerställer resurser för en undervisning av hög kvalitet. Den service som yrkeshögskolan erbjuder finns att få på högskolans alla undervisningsspråk. Högskolenätet möter de regionala behoven. Regionens högskolor har ett gemensamt ansvar för utbildning. Yrkeshögskolornas förvaltning och finansiering Lagstiftningen gällande administrationen av och finansieringen för yrkeshögskolor granskas och utvecklas som en helhet. Yrkeshögskolorna är självständiga juridiska personer. Studerande är som
3 sivu 3 (8) jämlika medlemmar representerade inom beredning och beslutsfattande på alla nivåer inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan äger i huvudsak de fastigheter i vilka den verkar. Finansieringen av yrkeshögskolorna betonar undervisningens kvalitet, högskolesamfundets välbefinnande och sysselsättning av hög kvalitet. Finansieringskriterier och målsättningar överenskoms under målavtalsförhandlingarna, i vilka yrkeshögskolans profil och regionala betydelse tas i beaktande. Yrkeshögskolan bör genom sin verksamhet kunna påverka huruvida den kan uppnå de målsättningar som satts för den. Automatiskt medlemskap Yrkeshögskolorna har studerandekårer till vilka hör alla studerande inom examensinriktad utbildning. Studerandekåren kan också godkänna andra studerande vid yrkeshögskolan som medlemmar. En förutsättning för studerandes intressebevakning och samhälleliga deltagande är en fungerande studerandeorganisation som har en stabil grund och vars verksamhetsförutsättningar är tryggade. Genom automatiskt medlemskap utgör studerandekårerna en opartisk samarbetspartner för yrkeshögskolorna. Studerandekårerna är en funktionell och administrativ helhet som finns till för alla studerande studerande upplever den som en viktig faktor i att forma högskolegemenskapen. Samhällsservice Målsättningen med att bygga studentbostäder är att bostäderna ska räcka till alla som behöver en. Man fortsätter att regelbundet grundrenovera de nuvarande beståndet av studentbostäder. I samband med grundrenoveringen utreds behovet av att ändra bostadstyperna. Studentbostäderna planeras som en del av kommunernas normala boendestruktur nära läroanstalter och tjänster eller nära goda trafikförbindelser till sådana. Staten och speciellt kommunerna främjar aktivt tillgången på rimligt prissatta tomter för studentbostadsstiftelserna genom att trygga tomternas förmånliga prissättning. Då studentbostäder byggs beaktas dessutom möjligheten att återanvända byggnader som tagits ur bruk. Staten fortsätter att trygga förutsättningarna för den sociala bostadsproduktionen genom att systemen för finansiering genom räntestöd hålls tidsenliga och konkurrenskraftiga. Den sociala bostadsproduktionen stöds dessutom genom bidrag. Storleken på bidragen är tillräcklig för att möjliggöra ett utbud av olika sorters bostäder samt för att tygla hyreshöjningar. Studerandekårernas påverkningsmöjligheter och representation i studentbostadsstiftelserna och i deras beslutsfattande organ motsvarar yrkeshögskolestuderandes relativa andel av studerande på ifrågavarande studieort. Tillräckliga resurser säkras för att möjliggöra ett fungerande, omfattande och tryggt trafiknät på högskoleorterna. Kollektivtrafikens rutter och tidtabeller är rationella och tjänar studerandes behov. Grunderna för beviljande av statligt biljettstöd utvidgas till att omfatta även rabatter för studerande. I kommunernas kollektivtrafik tar man i bruk studentrabatter som gäller alla examensstuderande, oberoende av studerandes hemort.
4 sivu 4 (8) Utkomst Alla studerande har rätt till studier på heltid samt möjlighet att ta examen inom utsatt tid. Ett fungerande studiestödssystem möjliggör heltidsstudier och främjar jämlikhet inom utbildning. Element i ett fungerande och rättvist system för studiestöd är att det är uppbyggt kring studiepenningen, indexbundet, inkluderar möjlighet till försörjartillägg samt ett bostadstillägg som täcker en rimlig del av boendekostnaderna och kan fås året runt. Det nuvarande bostadstillägget utvecklas för att möta studerandes behov och man beaktar dyrortsklassificeringen för ifrågavarande ort. Studielånets användbarhet som en del av utkomsten under studierna kan ökas genom olika incitament. Systemet för studielån utvecklas till att bättre tjäna låntagaren. De motiverande elementen kopplade till studielånet realiseras under studietiden, inte efter den. Att lyfta studielån bör vara frivilligt. Måltidsstödet utvecklas till en fast del av maximipriset för studentmåltider på så sätt att då måltidens maximipris höjs, höjs måltidsstödet med motsvarande summa. Lagstiftningen tryggar att studerande behandlas jämlikt. Yrkeshögskolestuderande som avbrutit sina studier för minst ett år är berättigade till utkomstskydd för arbetslösa. Utbetalningen av utkomststöd flyttas till FPA för att uppnå att studerande behandlas jämlikt ifråga om sociala förmåner. Inkomstgränserna tillämpas inte efter att studerande under studieåret avbrutit sina studier. Då inkomstgränserna granskas tillämpas samma principer då studierna avbrutits som vid utexaminering. Studerandehälsovård Yrkeshögskolestuderande har tillgång till de tjänster som Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder. Genom SHVS säkrar man en jämlik, kvalitativ och lättillgänglig studerandehälsovård för alla högskolestuderande. Preventiv hälsovård av god kvalitet minskar marginalisering, ökar välmående och främjar studierna. Systemet med automatisk hälsovårdsavgift inkluderar alla yrkeshögskolestuderande inom examensinriktad utbildning. Studerandekårerna uppbär hälsovårdsavgiften. Studerandes självkostnadsandel betonar hälsovårdsavgifter istället för besöksavgifter. HÖGSKOLORNA Personalens kompetens Högskolan säkrar en hög nivå på utbildningen genom att satsa på personalens branschspecifika och pedagogiska kunskap samt dess välbefinnande. Utvecklingen av personalens kompetens främjas genom fortbildning och regelbundna arbetslivsperioder. Tack vare arbetslivsperioden har den undervisande personalen en uppdaterad uppfattning om situationen inom den bransch som hon eller han undervisar inom. Nationell och internationell mobilitet är en normal del av den undervisande personalens arbetsbeskrivning. Gästföreläsare och arbetslivsrepresentanter tryggar att undervisningen är arbetslivsorienterad och inlärningsresultaten tryggas av de lärare som är ansvariga för studieperioderna. Högskolan säkrar genom sin pedagogiska strategi att undervisningsmetoderna är tidsenliga och mångsidiga samt personalens språkkunskaper.
5 sivu 5 (8) Nybörjarplatser, antagningsprocessen och utbildningsprogram Antalet nybörjarplatser utgår på lång sikt från noggrann prognostisering, i vilken man beaktar utbildningsansvaret för högskolorna på området, deras profiler samt arbetslivets behov. Benämningarna för ansökningsmålen för yrkeshögskolorna som erbjuder utbildning inom samma ämnesområde kombineras, samlas till mer omfattande ansökningsmål och presenteras tydligt. Sökande har rätt att få sanningsenlig information om yrkeshögskolorna. Det finns ett tillräckligt antal och månsidigt utbud av nybörjarplatser under höstens gemensamma antagning. Verksamhet som sker före studentantagningen och som stöder individuell utveckling erkänns som nyttig och till gagn för samhället. Genom samhällsgarantin minskas antalet onödiga mellanår som unga tar innan de inleder högskolestudier. Faktorer som negativt påverkar antagningsbeslut elimineras. Även ansökan endast till universitet berättigar till arbetsmarknadsstöd. Antagningsprocessen är jämlik, rättvis och tillgänglig. Antagningsgrunderna för samma ansökningsmål är desamma vid olika yrkeshögskolor. Urvalsprov som avlagts vid en yrkeshögskola är gångbara vid alla yrkeshögskolor med samma ansökningsmål. Under antagningsprocessen får endast sådan information om sökande användas som sökande gett sin tillåtelse till. Studierna består av huvudämnes- och biämnesstudier. Studerande kan avlägga biämnesstudier även inom andra ämnesområden eller vid en annan högskola. Studierna är uppbyggda så att det är lätt att flytta inom den egna högskolan och mellan olika högskolor. Utbildningsprogrammen planeras och förverkligas i tätt samarbete med arbetslivet. Företagsamhet samt forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet är en naturlig del av läroplanen. Studierna Den individuella studieplanen är ett centralt redskap för studerande då studierna planeras. Tidigare förvärvad kompetens identifieras och erkänns. Studiernas mångfald breddas genom alternativa sätt att avlägga studierna på. Yrkeshögskolorna erbjuder omfattande stödtjänster för studerande. Handledningstjänsterna vid högskolan utvecklas utgående från studerandes behov. Hela personalen har beredskap att handleda studerande i frågor som berör hans eller hennes studier. Studiehandledares, lärares och studenttutorernas respektive uppgifter är tydligt definierade inom handledningen. Yrkeshögskolan utvecklar sina studier i samarbete med studerande och arbetslivet. Studerande är aktivt med i planering, projekt och forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete. Studierna dimensioneras så att studiebelastningen fördelar sig jämnt över studieperioderna och terminerna. Studiernas dimensionering och belastning är lika oberoende av högskola eller utbildningsområde. Högskolorna säkerställer att studerande behärskar de studiemetoder som används. Högskolorna fäster uppmärksamhet speciellt vid undervisningsteknik, studerandes inlärningsförmåga samt förmåga att planera studierna. Högskolorna stöder studerandes självständiga planering av studierna och säkerställer att studerande har tillräcklig inlärningsförmåga.
6 sivu 6 (8) Högskolorna utvärderar regelbundet sina läroplaner. Högskolan beaktar studerande med särskilda behov i läroplanen, i sin pedagogiska strategi och i personalens fortbildning. Det finns ett tillräckligt antal undervisande personal i relation till antalet studerande för att säkra kvaliteten. Internationella studerande integreras i högskolegemenskapen och samhället genom effektiva integrationsperioder samt genom tillräcklig undervisning i de inhemska språken. Den internationella tutoreringen är bekant även för studenttutorerna, genom att utnyttja deras handledningskompetens främjar man även internationalisering på hemmaplan. I studierna ingår en internationaliseringsperiod som kan avläggas antingen i Finland eller utomlands. Internationaliseringsperioden kan vara en kurs, ett internationellt studentutbyte eller praktik. Alla har möjlighet till internationellt studentutbyte eller internationell praktik. Försöket med terminsavgifter Man följer aktivt med och gör en kritisk och övergripande utvärdering av försöket med terminsavgifter. Anslagen för bistånd används inte till stipendier för studerande från länder utanför EU och EES. En del av det globala ansvaret är att jämlikt erbjuda alla studerande avgiftsfri utbildning. Likabehandling Yrkeshögskolorna har i samarbete med studerandekårerna utarbetat likabehandlingsplaner. Bland studerande och personal har man utsett och utbildat kontaktpersoner i fall av trakasserier. Högskolornas utrymmen är tillgängliga. De redskap som finns i utrymmena samt de tillvägagångssätt som används möjliggör att studerande med särskilda behov kan delta. Parallellt med den fysiska tillgängligheten beaktar man psykisk tillgänglighet. HYH och dess utveckling Man frångår kravet på tre års arbetserfarenhet som antagningskrav. Den sökandes studiefärdigheter samt möjligheter att genom sina studier utveckla arbetslivet säkerställs genom att beakta tidigare arbetserfarenhet samt arbetslivskompetens införskaffad under studier för lägre yrkeshögskoleexamen. Antagningen till högre yrkeshögskoleutbildning utvecklas i enlighet med principerna för att identifiera och erkänna tidigare inhämtad kunskap (AHOT). Det är även möjligt att bli antagen till studier för högre yrkeshögskoleexamen då man är arbetslös, om man möter de andra ansökningskriterierna. Den högre examen erbjuder sådana färdigheter som definieras på nivå 7 i den nationella referensramen. Omfattningen för högre yrkeshögskoleexamen är densamma inom alla områden. Branschövergripande utbildningsprogram skapas då sådana det finns ett behov av sådana på arbetsmarknaden. Istället för stram närvaroplikt utvecklas andra sätt att introducera ett tidsenligt arbetslivsperspektiv i studierna.
7 sivu 7 (8) Beteckningen för högre yrkeshögskoleexamen är magister (YH). De som avlagt högre yrkeshögskoleexamen har likvärdiga möjligheter att avancera till doktorsstudier som sådana som avlagt magisterexamen vid universitet. Flexibilitet Studieperioderna kan avläggas flexibelt genom att man använder sig av olika studiemetoder. Närvaroplikten tillämpas endast på sådana studier som det inte är möjligt att avlägga på något annat sätt. Högskolestuderande och sökande till högskolorna har möjlighet att ansöka om erkännande av såväl tidigare avlagda studier som tidigare inhämtad kunskap, oberoende av var eller hur kompetensen har förvärvats. Högskolorna har fungerande praxis för erkännande av kompetens. Studerande har möjlighet att få en muntlig utvärdering av sin kompetens. Studerande kan även ansöka om tillgodoräknande av delar av en studieperiod. Arbetslivskontakter Den kontakt med arbetslivet som är en del av studierna utvecklas och stärks genom ett samarbete mellan studerande, högskolans personal och arbetslivets representanter. Studerande har rätt att i sina studier utnyttja arbetslivskontakter som hon eller han tidigare fått. För praktiken definierar studerande målsättningar som stödjer inlärningen. Yrkeshögskolan ansvarar för att praktikplatserna uppfyller läroplanens krav och tryggar att praktiken inte orsakar studerande några kostnader. Samarbetet mellan högskolan och praktikplatsen är smärtfritt. Praktikplatsen känner sitt ansvar och sin plikt att säkra praktik som är av hög kvalitet, handledd och genuint utvecklar arbetslivsfärdigheter. Lärdomsprovet är ett ansett, väl handlett och högklassigt exempel på den studerandes kompetens. Lärdomsprovet kräver en rimlig insats med tanke på de valda metoderna och är rätt dimensionerat. Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten är synlig för studerande och har en tydlig koppling till undervisningen. Studerande får utöver studiepoäng även ett intyg av sin samarbetspartner i arbetslivet på den insats som hon eller han gjort för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten. Studier som hänför sig till arbetslivskompetens stöder sysselsättningen efter studierna. Yrkeshögskolan stödjer tillsammans med arbetslivsinstanser studerandes arbetslivskompetens genom att regelbundet anordna föreläsningar och evenemang, speciellt sådana som hänför sig till sysselsättning och att söka arbete. Studieförmåga Yrkeshögskolan satsar på att stödja studieförmågan genom att göra upp ett program för studieförmåga och genom att grunda en arbetsgrupp för studieförmåga. Arbetsgruppen inkluderar representanter för studerande, undervisande och övrig personal, stödtjänster samt
8 sivu 8 (8) studerandehälsovården. Arbetsgruppen behandlar utvecklingen av yrkeshögskolans verksamhet som en helhet med hänsyn till studieförmåga och beaktar samtidigt alla fyra delområden som hänför sig till studieförmågan. Högskolemotion Alla högskolor erbjuder mångsidig, kvalitativ och lättillgängliga motionstjänster. Dessa kan alla medlemmar i högskolegemenskapen jämlikt använda sig av. Att anordna motionstjänster är en av högskolans lagstadgade uppgifter och en integrerad del av högskolans strategi. STUDERANDE Studerandekåren Studerandekårerna erkänns av yrkeshögskolorna och samhället som experter på ärenden som berör studier och studerande. Studerandekåren har breda kontaktnät och kontakter till den offentliga förvaltningen och beslutsfattarna inom sitt verksamhetsområde. Studerandekåren deltar inom sitt verksamhetsområde aktivt i beredningen av beslut som berör studerande. Inom högskolorna förverkligas ett äkta trepartssamarbete då studerandekårerna har representation i och är fullvärdiga medlemmar av yrkeshögskolan samt dess huvudmannaorganisations förvaltning och beslutsfattande. Att politiskt påverka i samhället och inom högskolan är viktigt för såväl den enskilda studerande som för studerandekåren. Studerandekåren möjliggör genom sin verksamhet att varje studerande utvecklas som aktiv medborgare. Högskolan stöder studerandekåren i dess uppdrag genom att anvisa ändamålsenliga arbetsutrymmen och arbetsredskap. Studerandekåren och yrkeshögskolan kan uppgöra ett samarbetsavtal, i vilket man definierar för vilka av de uppgifter som studerandekåren utför som yrkeshögskolan beviljar finansiering. Studerandekårens ekonomi har en stabil grund och den ekonomiska förvaltningen är långsiktig. Alumnverksamhet Studerandekårerna stöder och främjar alumnverksamhet. Alumner ses som en tillgång för studerandekårerna och högskoleutbildningen att utveckla kontakter till arbetslivet. Även alumnerna ser verksamheten som ett viktigt verktyg för att bygga nätverk.
(LÄSINSTRUKTIONER: Styrelsens förslag för nya/uppdaterade punkter är understreckade)
sida 1 (11) POLITISKT PROGRAM (LÄSINSTRUKTIONER: Styrelsens förslag för nya/uppdaterade punkter är understreckade) Likabehandling, jämlikhet mellan könen och rättvisa mellan generationerna beaktas i all
Läs merPOLITISKT MÅLPROGRAM FÖR FINLANDS STUDERANDEKÅRERS FÖRBUND SAMOK
POLITISKT MÅLPROGRAM FÖR FINLANDS STUDERANDEKÅRERS FÖRBUND SAMOK 2019 2023 3 SAMOKs vision för yrkeshögskoleutbildningen och studier Yrkeshögskoleutbildningen i Finland är den bästa i världen. En kvalitativ
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merValprogram SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet (5)
14.09.2018 1 (5) Valprogram 2019 SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet 2019 Detta är valprogrammet för Finlands studerandekårers förbund, SAMOK, inför riksdagsvalet 2019. Syftet med valprogrammet är att
Läs merUtbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus
Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten
Läs merLÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande
Läs merLÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA
LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA Handlingsprogram för främjande av psykisk hälsa bland unga och studerande NYYTI RY:S STRATEGI FÖR PÅVERKAN Nyyti ry är en förening med expertis i psykisk hälsa och
Läs merDärför vill Svensk Ungdom - Att högskolor fortsättningsvis indelas i universitet och yrkeshögskolor.
1 1 Inledning Svensk Ungdoms högskolepolitiska program utgår från våra liberala värderingar. I ett liberalt samhälle har alla lika möjlighet till att utbilda sig oberoende av socioekonomisk bakgrund. Öppen
Läs merHUS strategi
1 HUS strategi 2016 2020 2 Strategins syfte och användning 3 4 5 Strategin är det högsta styrande dokumentet för Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS). Den är ett övergripande dokument som ser
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merFÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR
FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en
Läs merMålen för lärarutbildningen 2013 2016
SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra
Läs merStyrelsens förslag till ändringar i policydokumentet
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sida 1 / 6 1 2 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Tillägg
Läs merUppföljnings- och utvärderingsplan för införandet av terminsavgifter vid högskolorna
Uppföljnings- och utvärderingsplan för införandet av terminsavgifter vid högskolorna 2017 2020 Arbetsgruppen 1. 2. Följer med vilka konsekvenser införandet av terminsavgifter har för tillströmningen av
Läs merValidering av realkompetens vid (finländska) högskolor
Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,
Läs merFörslag till ändringar i policydokumentet
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 1 / 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 Förslag till ändringar i policydokumentet Innehåll:
Läs merStatsbudgeten Studiestöd
70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom
Läs merAVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR
Läs merSTARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.
STUDERANDERESPONSFRÅGOR 2018 1(6) Svarsskala: (5) helt av samma åsikt (4) delvis av samma åsikt (3) delvis av samma åsikt och delvis av annan åsikt (2) delvis av annan åsikt (1) helt av annan åsikt STARTENKÄT
Läs merStatsbudgeten Studiestöd
70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom
Läs merTradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier.
Utbildningsprogrammet i företagsekonomi Utbildningsprogrammet i nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättningarr Den professionella utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet
Läs merUndersökning bland utexaminerade 2010
Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor
Läs merLagen om yrkesutbildning L 531/2017
Lagen om yrkesutbildning L 531/2017 118 Personal Varje sådan läroanstalt och varje sådant verksamhetsställe som en utbildningsanordnare har där det ordnas utbildning eller examina som avses i denna lag
Läs merMer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
Läs merVal av nya studerande
Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign
Läs merUTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
Läs merSPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning
sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms
Läs mermålsättningar 210 studiepoäng Omfattning: Bekanta dig med Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om Universitetsstudier studier: Tradenom
Utbildningsprogrammet i företagsekonomi Utbildningsprogrammet i nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättningar Den professionella utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet
Läs merYRKESHÖGSKOLORNA I FINLAND. kompetent arbetskraft och innovationer för hela landet
YRKESHÖGSKOLORNA I FINLAND kompetent arbetskraft och innovationer för hela landet Yrkeshögskolorna i Finland Grundläggande information om den finländska yrkeshögskoleutbildningen 25 YRKESHÖGSKOLOR Finlands
Läs merDet nya gymnasiet stöder och inspirerar
Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen
Läs merGRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp
1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS
Läs merVuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen
Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och
Läs merDemokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Läs mer1 kap. (2002:81) normalt målen. kvalitet. för utbildningsprogrammen.
EXAMENSORDNING FO R HO GSKOL LAN PA A A LAND 1 kap. Allmänna föreskrifter 1 Högskolan på Åland och dess uppgift Högskolan på Åland och dess uppgift framgår av Landskapslag om o Högskolan på Åland (2002:81)
Läs merYrkesutbildningsreformen
Yrkesutbildningsreformen Infotillfälle om Studieinfo och övriga webbtjänster för lärande, 20.1.2017 Ulla-Jill Karlsson Konsultativ tjänsteman Kompetens och utbildning: Yrkesutbildningsreformen 2015-2018
Läs merStyrelsens förslag till ändringar i policydokumentet
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
Läs merFINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 1 / 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND VERKSAMHETSPLAN
Läs merRestonom (YH) 210 studiepoäng 3,5 årr. Omfattning: längd: Utvärdering: Speciella krav: Validering. Läs om (AHOT): studier:
Utbildningsprogrammet för turism, unga Utbildningningsprogrammet i ett nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättning gar Den professione lla utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet
Läs merYrkesutbildningsreformen
Yrkesutbildningsreformen Lagen om yrkesutbildning antogs av riksdagen den 30 juni 2017 Centrala förändringar Den nya lagen om yrkesutbildning träder i kraft den 1 januari 2018 Ett sätt att avlägga examen,
Läs merVarför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?
HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser
Läs merVal och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner
Val och optioner! Info om valfria studier och magisteroptioner Humanistinen tiedekunta 8.11.2018 1 Innehåll Varför ska man avlägga valfria studier? Vilka, och hur mycket, valfria studier kan man avlägga?
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merExamens nivå: 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. längd: Studiernas typ: Utvärdering: Speciella krav: Läs om 2012 >> och.
Utbildningsprogrammet för turism, unga Utbildningningsprogrammet i ett nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättningarr Den professionella utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet
Läs merStudier och värnplikt i siffror 2013
Studier och värnplikt i siffror 2013 Du kan ansöka om stöd för studier och värnplikt på webben www.fpa.fi/etjanst Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Studerande 020 692 229 Värnpliktig
Läs merImplementeringsplan för de språkliga riktlinjerna DRAF
Implementeringsplan för de språkliga riktlinjerna 2019 2023 DRAF 22.11.2018 Planen har godkänts genom rektors beslut xx.xx.xxxx. Beslut angående resurser fattas separat. Inledning Målet med Aalto-universitetets
Läs merKatedralskolan Inka Halkivaha
Katedralskolan Inka Halkivaha Universitet & Yrkeshögskola = högskolestudier Yrkeshögskolor och universitet är parallella i Finlands högskolesystem. Examensstrukturen är tvådelad: På den första nivån finns
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet I enlighet med statsrådets beslut upphävs i förordningen om behörighetsvillkoren för personal
Läs merBegäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017
Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen
Läs merAktuellt om högskolornas ansökningar och antagningar
Aktuellt om högskolornas ansökningar och antagningar Infotillfälle om Studieinfo och övriga webbtjänster för lärande Reginförvaltningsverket, Helsingfors 20.11.2015 Gemensam ansökan hösten 2015 - aktuellt
Läs merARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN
ARBETSLIVETS ROLL I YRKESUTBILDNINGEN CAROLA BRYGGMAN 8.5.2018 UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN Utbildning på andra stadiet Gymnasieutbildning, allmänbildande utbildning som leder till studentexamen, behörighet
Läs merExaminas, lärokursers och övriga samlade kompetensers placering på kvalifikationsnivåerna
Bilaga Examinas, lärokursers och övriga samlade kompetensers placering på kvalifikationsnivåerna Nationell kvalifikationsnivå/nivå enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer Nivå 1 Examina,
Läs merCarola Bryggman
Carola Bryggman 25.1.2018 Uppdraget från Svenska kulturfonden Situationen inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen med betoning på samarbetet mellan utbildningen och arbetslivet Yrkesutbildningsreformen
Läs merSpråkstrategi
Studentkåren vid Helsingfors universitet Språkstrategi 2018 2023 För en genuint internationell och trespråkig universitetsgemenskap Innehållsförteckning: Sida 1 Inledning 3 1.1 Nuläge och bakgrund 3 1.2
Läs merFler platser på yrkeshögskolan
Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar
Läs merUtbildningsplan för utbildningsprogrammet Företagsekonomi, 210 sp vid Högskolan på Åland
Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Företagsekonomi, 210 sp vid Högskolan på Åland Study Programme for Business Administration Utbildningsplanen avser utbildning som inleds fr.o.m. höstterminen 2017.
Läs merVälkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1
Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s
Läs merAntagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet
Luleå tekniska universitet Universitetsstyrelsen, beslut 2007-02-15 Fastställd antagningsordning för utbildning på forskarnivå tillämpas vid antagning av doktorander från och med 2007-07-01 2017-02-01
Läs merFörslag till ny universitetslag
Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna
Läs merEXAMENSINRIKTAD VUXENUTBILDNING OCH UTBILDNING SOM LEDER TILL HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN VÅREN 2014
EXAMENSINRIKTAD VUXENUTBILDNING OCH UTBILDNING SOM LEDER TILL HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN VÅREN 2014 ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR ANTAGNING AV STUDERANDE Till examensinriktad vuxenutbildning och utbildning som
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs mer#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK
#DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa
Läs merSPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:
STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare
Läs merHögskolepolitiskt program för Svenska folkpartiet i Finland
Högskolepolitiskt program för Svenska folkpartiet i Finland Antaget av partifullmäktige 27.1.2013 Trender År 2010 trädde den nya universitetslagen i kraft. I och med den nya lagen blev samtliga universitet
Läs merestudiebyrå - STUDIETJÄNSTER
1(9) estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER INNEHÅLL: STUDIETJÄNSTER i estudiebyrån... 2 Browser-krav... 2 Registrering i portalen... 2 Kom ihåg att uppdatera ändringar i din egen information... 3 Virtual YH:s utbildningsutbud
Läs merSTRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016
STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för
Läs merKYSELYLOMAKE: FSD2677 TUTKINNONUUDISTUKSEN ARVIOINTI 2010: KORKEAKOU- LUT QUESTIONNAIRE: FSD2677 EVALUATION OF DEGREE REFORM IN FINLAND 2010
KYSELYLOMAKE: FSD2677 TUTKINNONUUDISTUKSEN ARVIOINTI 2010: KORKEAKOU- LUT QUESTIONNAIRE: FSD2677 EVALUATION OF DEGREE REFORM IN FINLAND 2010 Tämä kyselylomake on osa yllä mainittua Yhteiskuntatieteelliseen
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden
Läs merEtt ode till gymnasieutbildningen. Processen med
Ett ode till gymnasieutbildningen Processen med Målet är en inspirerande och engagerande process som förenhetligar gymnasieundervisningen Målet är att förnya gymnasiets läroplansprocess Samma fräscha grepp
Läs merUTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV
Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR
Läs merLag. om ändring av lagen om studiestöd
Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 4 a, 5 a, 7 a, 7 c, 11 och 17 a, 19 1 mom. samt 31 1 mom., sådana de lyder, 4 a i lag 1243/2013,
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade
UTBILDNINGSPLAN Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade (University Diploma in Social Care Focusing Elderly and Handicapped) Filosofie kandidatexamen i socialt arbete (Bachelor
Läs mer1(10) Ändring av 23 i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Lagstiftning. Lagen om ordnande av social- och hälsovård
1(10) 28.9.2018 Ändring av 23 i lagen om ordnande av social- och hälsovård Lagstiftning Lagen om ordnande av social- och hälsovård Enligt 3 i lagen om ordnande av social- och hälsovård avses med tjänsteproducent
Läs merVad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm
Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm Ny lag om yrkesutbildning Lag om grundläggande yrkesutbildning Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning
Läs merLag. om ändring av lagen om studiestöd
Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,
Läs merFörordning om yrkesutbildade personer inom socialvården
Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om studiestöd I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om studiestöd (65/1994): 1 Rätt till studiestöd för utbildning som inte står under offentlig tillsyn
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 6570/10-506)
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 6570/10-506) Gäller fr.o.m 2009-07-01. Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2009-05-12. Reviderad* av Styrelsen
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 4 april 2014 282/2014 Statsrådets förordning om Polisyrkeshögskolan Utfärdad i Helsingfors den 3 april 2014 I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs
Läs merINTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...
Läs merInstitutionen för kulturvetenskaper
HANDLINGSPLAN 2016 2018 V 2015/902 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: utkast 2015-11-10 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål för perioden
Läs merÅlands lagting BESLUT LTB 51/2015
Ålands lagting BESLUT LTB 51/2015 Datum Ärende 2015-06-12 LF 18/2014-2015 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om sysselsättningsfrämjande utbildning I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
Läs merVi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.
Vi förnyar modigt Förnyelse innebär att vi reagerar snabbare än tidigare på förändringar i vår verksamhetsmiljö. Vi stärker vår yrkeskunnighet, testar modigt nya tillvägagångssätt, lär oss tillsammans
Läs merRätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga
Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare
Läs merRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det ändringar
Läs merBästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.
Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merAntagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå
Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av universitetslagen och av yrkeshögskolelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att universitetslagen
Läs merHYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta
HUS HYY FPA HU HY KELA SHVS YTHS HUS Anteeksi, mutta Puhutko suomea? HYY För dig som vill använda svenska i universitetssamfundet Om din rätt till svenska vid universitetet och olika studentserviceorganisationer
Läs mer1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:
2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning
Läs merInstitutionen för kulturvetenskaper
UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLANEN Institutionen för kulturvetenskaper DATUM: 2017-02-15 BESLUTAD AV: Mats Björkin KONTAKTPERSON: Mats Björkin FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål är att Göteborgs universitet
Läs merPRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING
1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring
Läs merUtbildningspolitiskt ställningstagande
Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt
Läs merREFORMORDLISTA FÖR YRKESUTBILDNINGEN
Undervisnings och kulturministeriet 04/2017 REFORMORDLISTA FÖR YRKESUTBILDNINGEN anordnare av yrkesutbildning; anordnare av yrkesinriktade examina och yrkesutbildning = aktörer som av undervisnings och
Läs mer2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik
2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds
Läs merUTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN
Rektor för Åbo Akademi Jorma Mattinen Förvaltningsdirektör Ulla Achrén UTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN Åbo Akademis Studentkår
Läs merPOLIS (högre YH) Urvalsgrunder
POLIS (högre YH) Urvalsgrunder 12.2.2016 GODKÄNDA AV POLISYRKESHÖGSKOLANS STYRELSE 12.2.2016 INNEHÅLL 1. ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR INTAGNING AV STUDERANDE... 2 2. DEN KOMPETENS SOM UTBILDNINGEN GER OCH MÅLGRUPP
Läs merINNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET ( ) 9 1 mom. i förordningen 673/2017. Begrepp och förklaringar
INNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET (6.2.2018) 9 1 mom. i förordningen 673/2017 I den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet ska utbildningsanordnaren föra
Läs merREKOMMENDATION FÖR ANTAGNINGSGRUNDER 2013
REKOMMENDATION FÖR ANTAGNINGSGRUNDER 2013 EXAMENSINRIKTAD UNGDOMSUTBILDNING PÅ FINSKA OCH SVENSKA ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR ANTAGNING AV STUDERANDE Till yrkeshögskolorna ansöker man via yrkeshögskolornas
Läs mer