sivu 1 (8) Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland SAMOK rf Politiskt program

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "sivu 1 (8) Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland SAMOK rf Politiskt program"

Transkript

1 sivu 1 (8) Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland SAMOK rf Politiskt program Grundläggande principer avgiftsfri utbildning jämlikhet livslångt lärande främjande av studieförmågan globalt ansvar Avgiftsfri utbildning Högskoleutbildningen är tillgänglig för alla oberoende av socioekonomisk bakgrund eller nationalitet. Utbildning är en rättighet för alla, inte en produkt som studerande köper. Examensutbildning är avgiftsfri. Likabehandling Alla har jämlik tillgång till högskoleutbildning. Alla studerande har rätt och lika möjligheter till balanserade studier på heltid. Studiernas och studieomgivningens tillgänglighet och åtkomlighet är grundläggande principer för högskoleutbildningen. Varje medlem av högskolegemenskapen har rätt att delta i verksamheten utifrån sin förmåga och sina möjligheter. Livslångt lärande Livslångt lärande är en övergripande princip inom alla utbildningsstadier, oberoende av vilken utbildning det är frågan om. Det är en del av examensstrukturen, hur studierna förverkligas, arbetslivet samt av att identifiera och erkänna tidigare inhämtad kunskap. Främjande av studieförmågan Studieförmågan består av studietalang, undervisning, studiemiljö och studerandes egna resurser. Högskolans verksamhet är helhetsinriktad och stöder studieförmågan. För högskolesamfundets medlemmar ordnas service som stöder deras studie- och arbetsförmåga. Globalt ansvar Högskolornas verksamhet är etiskt hållbar och beaktar globala problem. Globalt ansvar är inkluderat i högskolornas strategi. Högskolorna ansvarar för att stödja individens utveckling till en ansvarsfull aktör. Högskoleutbildningen utvecklas så att en studerande på väg att utexamineras förstår utmaningarna och möjligheterna inom sin bransch i ett globalt perspektiv och även kan ta dessa i beaktande i arbetslivet.

2 sivu 2 (8) SAMHÄLLET Högskolesystemet Det finländska högskolesystemet består av yrkeshögskolor och universitet. Båda högskoleformerna har en egen uppgift, men samarbete mellan dem är viktigt för den finländska högskoleutbildningen. Yrkeshögskolornas och universitetens examina skiljer sig innehållsmässigt från varandra. Yrkeshögskoleexamen har en stark betoning på arbetslivet, medan universitetsexamen baserar sig på den vetenskapliga professionen. Profileringen avspeglas i examinas innehåll och den kompetens den leder till. Det regionala samarbetet mellan högskolor utvecklas långsiktigt och ändamålsenligt. Naturliga former för samarbete är exempelvis gemensamma campus och stödtjänster. Yrkeshögskoleexamina är välkända och uppskattade inom hela samhället. De som utexaminerats från en yrkeshögskola är eftertraktad arbetskraft inom uppgifter på högskolenivå. Den offentliga sektorn erkänner i tillämpliga delar yrkeshögskoleexamina såsom uppfyllande kraven för ansökan. Högskolornas kvalitetssäkring utvecklas långsiktigt. Studerande deltar även i fortsättningen i att utveckla och utvärdera kvalitetssäkringssystem. I framtiden betonas internationalism allt mer. Finland är en föregångare som expert på utvecklande utvärdering. University of Applied Sciences etableras som officiell översättning av ordet yrkeshögskola (ammattikorkeakoulu). Utbildningsexport Genom utbildningsexport exporteras finländsk expertis och samtidigt utvecklas och ökas det den finländska expertisen. Utbildningsexporten stöder nationell och internationell mobilitet. Utbildningsexporten utvärderas regelbundet och i dess utvärdering beaktas jämlik behandling av studerande samt frågor om rättsskydd. Lagstiftningen för uppdragsutbildning är tydlig och innehåller inga kryphål. I lagen om uppdragsutbildning har studerandes rättigheter beaktats så att studerande inom uppdragsutbildningen inte själv behöver betala för sin utbildning. Högskolenätet Nätet av verksamhetsställen utvecklas till mer sammanhängande campusområden som möjliggör flexibla och mångsidiga studier samt säkerställer resurser för en undervisning av hög kvalitet. Den service som yrkeshögskolan erbjuder finns att få på högskolans alla undervisningsspråk. Högskolenätet möter de regionala behoven. Regionens högskolor har ett gemensamt ansvar för utbildning. Yrkeshögskolornas förvaltning och finansiering Lagstiftningen gällande administrationen av och finansieringen för yrkeshögskolor granskas och utvecklas som en helhet. Yrkeshögskolorna är självständiga juridiska personer. Studerande är som

3 sivu 3 (8) jämlika medlemmar representerade inom beredning och beslutsfattande på alla nivåer inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan äger i huvudsak de fastigheter i vilka den verkar. Finansieringen av yrkeshögskolorna betonar undervisningens kvalitet, högskolesamfundets välbefinnande och sysselsättning av hög kvalitet. Finansieringskriterier och målsättningar överenskoms under målavtalsförhandlingarna, i vilka yrkeshögskolans profil och regionala betydelse tas i beaktande. Yrkeshögskolan bör genom sin verksamhet kunna påverka huruvida den kan uppnå de målsättningar som satts för den. Automatiskt medlemskap Yrkeshögskolorna har studerandekårer till vilka hör alla studerande inom examensinriktad utbildning. Studerandekåren kan också godkänna andra studerande vid yrkeshögskolan som medlemmar. En förutsättning för studerandes intressebevakning och samhälleliga deltagande är en fungerande studerandeorganisation som har en stabil grund och vars verksamhetsförutsättningar är tryggade. Genom automatiskt medlemskap utgör studerandekårerna en opartisk samarbetspartner för yrkeshögskolorna. Studerandekårerna är en funktionell och administrativ helhet som finns till för alla studerande studerande upplever den som en viktig faktor i att forma högskolegemenskapen. Samhällsservice Målsättningen med att bygga studentbostäder är att bostäderna ska räcka till alla som behöver en. Man fortsätter att regelbundet grundrenovera de nuvarande beståndet av studentbostäder. I samband med grundrenoveringen utreds behovet av att ändra bostadstyperna. Studentbostäderna planeras som en del av kommunernas normala boendestruktur nära läroanstalter och tjänster eller nära goda trafikförbindelser till sådana. Staten och speciellt kommunerna främjar aktivt tillgången på rimligt prissatta tomter för studentbostadsstiftelserna genom att trygga tomternas förmånliga prissättning. Då studentbostäder byggs beaktas dessutom möjligheten att återanvända byggnader som tagits ur bruk. Staten fortsätter att trygga förutsättningarna för den sociala bostadsproduktionen genom att systemen för finansiering genom räntestöd hålls tidsenliga och konkurrenskraftiga. Den sociala bostadsproduktionen stöds dessutom genom bidrag. Storleken på bidragen är tillräcklig för att möjliggöra ett utbud av olika sorters bostäder samt för att tygla hyreshöjningar. Studerandekårernas påverkningsmöjligheter och representation i studentbostadsstiftelserna och i deras beslutsfattande organ motsvarar yrkeshögskolestuderandes relativa andel av studerande på ifrågavarande studieort. Tillräckliga resurser säkras för att möjliggöra ett fungerande, omfattande och tryggt trafiknät på högskoleorterna. Kollektivtrafikens rutter och tidtabeller är rationella och tjänar studerandes behov. Grunderna för beviljande av statligt biljettstöd utvidgas till att omfatta även rabatter för studerande. I kommunernas kollektivtrafik tar man i bruk studentrabatter som gäller alla examensstuderande, oberoende av studerandes hemort.

4 sivu 4 (8) Utkomst Alla studerande har rätt till studier på heltid samt möjlighet att ta examen inom utsatt tid. Ett fungerande studiestödssystem möjliggör heltidsstudier och främjar jämlikhet inom utbildning. Element i ett fungerande och rättvist system för studiestöd är att det är uppbyggt kring studiepenningen, indexbundet, inkluderar möjlighet till försörjartillägg samt ett bostadstillägg som täcker en rimlig del av boendekostnaderna och kan fås året runt. Det nuvarande bostadstillägget utvecklas för att möta studerandes behov och man beaktar dyrortsklassificeringen för ifrågavarande ort. Studielånets användbarhet som en del av utkomsten under studierna kan ökas genom olika incitament. Systemet för studielån utvecklas till att bättre tjäna låntagaren. De motiverande elementen kopplade till studielånet realiseras under studietiden, inte efter den. Att lyfta studielån bör vara frivilligt. Måltidsstödet utvecklas till en fast del av maximipriset för studentmåltider på så sätt att då måltidens maximipris höjs, höjs måltidsstödet med motsvarande summa. Lagstiftningen tryggar att studerande behandlas jämlikt. Yrkeshögskolestuderande som avbrutit sina studier för minst ett år är berättigade till utkomstskydd för arbetslösa. Utbetalningen av utkomststöd flyttas till FPA för att uppnå att studerande behandlas jämlikt ifråga om sociala förmåner. Inkomstgränserna tillämpas inte efter att studerande under studieåret avbrutit sina studier. Då inkomstgränserna granskas tillämpas samma principer då studierna avbrutits som vid utexaminering. Studerandehälsovård Yrkeshögskolestuderande har tillgång till de tjänster som Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder. Genom SHVS säkrar man en jämlik, kvalitativ och lättillgänglig studerandehälsovård för alla högskolestuderande. Preventiv hälsovård av god kvalitet minskar marginalisering, ökar välmående och främjar studierna. Systemet med automatisk hälsovårdsavgift inkluderar alla yrkeshögskolestuderande inom examensinriktad utbildning. Studerandekårerna uppbär hälsovårdsavgiften. Studerandes självkostnadsandel betonar hälsovårdsavgifter istället för besöksavgifter. HÖGSKOLORNA Personalens kompetens Högskolan säkrar en hög nivå på utbildningen genom att satsa på personalens branschspecifika och pedagogiska kunskap samt dess välbefinnande. Utvecklingen av personalens kompetens främjas genom fortbildning och regelbundna arbetslivsperioder. Tack vare arbetslivsperioden har den undervisande personalen en uppdaterad uppfattning om situationen inom den bransch som hon eller han undervisar inom. Nationell och internationell mobilitet är en normal del av den undervisande personalens arbetsbeskrivning. Gästföreläsare och arbetslivsrepresentanter tryggar att undervisningen är arbetslivsorienterad och inlärningsresultaten tryggas av de lärare som är ansvariga för studieperioderna. Högskolan säkrar genom sin pedagogiska strategi att undervisningsmetoderna är tidsenliga och mångsidiga samt personalens språkkunskaper.

5 sivu 5 (8) Nybörjarplatser, antagningsprocessen och utbildningsprogram Antalet nybörjarplatser utgår på lång sikt från noggrann prognostisering, i vilken man beaktar utbildningsansvaret för högskolorna på området, deras profiler samt arbetslivets behov. Benämningarna för ansökningsmålen för yrkeshögskolorna som erbjuder utbildning inom samma ämnesområde kombineras, samlas till mer omfattande ansökningsmål och presenteras tydligt. Sökande har rätt att få sanningsenlig information om yrkeshögskolorna. Det finns ett tillräckligt antal och månsidigt utbud av nybörjarplatser under höstens gemensamma antagning. Verksamhet som sker före studentantagningen och som stöder individuell utveckling erkänns som nyttig och till gagn för samhället. Genom samhällsgarantin minskas antalet onödiga mellanår som unga tar innan de inleder högskolestudier. Faktorer som negativt påverkar antagningsbeslut elimineras. Även ansökan endast till universitet berättigar till arbetsmarknadsstöd. Antagningsprocessen är jämlik, rättvis och tillgänglig. Antagningsgrunderna för samma ansökningsmål är desamma vid olika yrkeshögskolor. Urvalsprov som avlagts vid en yrkeshögskola är gångbara vid alla yrkeshögskolor med samma ansökningsmål. Under antagningsprocessen får endast sådan information om sökande användas som sökande gett sin tillåtelse till. Studierna består av huvudämnes- och biämnesstudier. Studerande kan avlägga biämnesstudier även inom andra ämnesområden eller vid en annan högskola. Studierna är uppbyggda så att det är lätt att flytta inom den egna högskolan och mellan olika högskolor. Utbildningsprogrammen planeras och förverkligas i tätt samarbete med arbetslivet. Företagsamhet samt forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet är en naturlig del av läroplanen. Studierna Den individuella studieplanen är ett centralt redskap för studerande då studierna planeras. Tidigare förvärvad kompetens identifieras och erkänns. Studiernas mångfald breddas genom alternativa sätt att avlägga studierna på. Yrkeshögskolorna erbjuder omfattande stödtjänster för studerande. Handledningstjänsterna vid högskolan utvecklas utgående från studerandes behov. Hela personalen har beredskap att handleda studerande i frågor som berör hans eller hennes studier. Studiehandledares, lärares och studenttutorernas respektive uppgifter är tydligt definierade inom handledningen. Yrkeshögskolan utvecklar sina studier i samarbete med studerande och arbetslivet. Studerande är aktivt med i planering, projekt och forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete. Studierna dimensioneras så att studiebelastningen fördelar sig jämnt över studieperioderna och terminerna. Studiernas dimensionering och belastning är lika oberoende av högskola eller utbildningsområde. Högskolorna säkerställer att studerande behärskar de studiemetoder som används. Högskolorna fäster uppmärksamhet speciellt vid undervisningsteknik, studerandes inlärningsförmåga samt förmåga att planera studierna. Högskolorna stöder studerandes självständiga planering av studierna och säkerställer att studerande har tillräcklig inlärningsförmåga.

6 sivu 6 (8) Högskolorna utvärderar regelbundet sina läroplaner. Högskolan beaktar studerande med särskilda behov i läroplanen, i sin pedagogiska strategi och i personalens fortbildning. Det finns ett tillräckligt antal undervisande personal i relation till antalet studerande för att säkra kvaliteten. Internationella studerande integreras i högskolegemenskapen och samhället genom effektiva integrationsperioder samt genom tillräcklig undervisning i de inhemska språken. Den internationella tutoreringen är bekant även för studenttutorerna, genom att utnyttja deras handledningskompetens främjar man även internationalisering på hemmaplan. I studierna ingår en internationaliseringsperiod som kan avläggas antingen i Finland eller utomlands. Internationaliseringsperioden kan vara en kurs, ett internationellt studentutbyte eller praktik. Alla har möjlighet till internationellt studentutbyte eller internationell praktik. Försöket med terminsavgifter Man följer aktivt med och gör en kritisk och övergripande utvärdering av försöket med terminsavgifter. Anslagen för bistånd används inte till stipendier för studerande från länder utanför EU och EES. En del av det globala ansvaret är att jämlikt erbjuda alla studerande avgiftsfri utbildning. Likabehandling Yrkeshögskolorna har i samarbete med studerandekårerna utarbetat likabehandlingsplaner. Bland studerande och personal har man utsett och utbildat kontaktpersoner i fall av trakasserier. Högskolornas utrymmen är tillgängliga. De redskap som finns i utrymmena samt de tillvägagångssätt som används möjliggör att studerande med särskilda behov kan delta. Parallellt med den fysiska tillgängligheten beaktar man psykisk tillgänglighet. HYH och dess utveckling Man frångår kravet på tre års arbetserfarenhet som antagningskrav. Den sökandes studiefärdigheter samt möjligheter att genom sina studier utveckla arbetslivet säkerställs genom att beakta tidigare arbetserfarenhet samt arbetslivskompetens införskaffad under studier för lägre yrkeshögskoleexamen. Antagningen till högre yrkeshögskoleutbildning utvecklas i enlighet med principerna för att identifiera och erkänna tidigare inhämtad kunskap (AHOT). Det är även möjligt att bli antagen till studier för högre yrkeshögskoleexamen då man är arbetslös, om man möter de andra ansökningskriterierna. Den högre examen erbjuder sådana färdigheter som definieras på nivå 7 i den nationella referensramen. Omfattningen för högre yrkeshögskoleexamen är densamma inom alla områden. Branschövergripande utbildningsprogram skapas då sådana det finns ett behov av sådana på arbetsmarknaden. Istället för stram närvaroplikt utvecklas andra sätt att introducera ett tidsenligt arbetslivsperspektiv i studierna.

7 sivu 7 (8) Beteckningen för högre yrkeshögskoleexamen är magister (YH). De som avlagt högre yrkeshögskoleexamen har likvärdiga möjligheter att avancera till doktorsstudier som sådana som avlagt magisterexamen vid universitet. Flexibilitet Studieperioderna kan avläggas flexibelt genom att man använder sig av olika studiemetoder. Närvaroplikten tillämpas endast på sådana studier som det inte är möjligt att avlägga på något annat sätt. Högskolestuderande och sökande till högskolorna har möjlighet att ansöka om erkännande av såväl tidigare avlagda studier som tidigare inhämtad kunskap, oberoende av var eller hur kompetensen har förvärvats. Högskolorna har fungerande praxis för erkännande av kompetens. Studerande har möjlighet att få en muntlig utvärdering av sin kompetens. Studerande kan även ansöka om tillgodoräknande av delar av en studieperiod. Arbetslivskontakter Den kontakt med arbetslivet som är en del av studierna utvecklas och stärks genom ett samarbete mellan studerande, högskolans personal och arbetslivets representanter. Studerande har rätt att i sina studier utnyttja arbetslivskontakter som hon eller han tidigare fått. För praktiken definierar studerande målsättningar som stödjer inlärningen. Yrkeshögskolan ansvarar för att praktikplatserna uppfyller läroplanens krav och tryggar att praktiken inte orsakar studerande några kostnader. Samarbetet mellan högskolan och praktikplatsen är smärtfritt. Praktikplatsen känner sitt ansvar och sin plikt att säkra praktik som är av hög kvalitet, handledd och genuint utvecklar arbetslivsfärdigheter. Lärdomsprovet är ett ansett, väl handlett och högklassigt exempel på den studerandes kompetens. Lärdomsprovet kräver en rimlig insats med tanke på de valda metoderna och är rätt dimensionerat. Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten är synlig för studerande och har en tydlig koppling till undervisningen. Studerande får utöver studiepoäng även ett intyg av sin samarbetspartner i arbetslivet på den insats som hon eller han gjort för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten. Studier som hänför sig till arbetslivskompetens stöder sysselsättningen efter studierna. Yrkeshögskolan stödjer tillsammans med arbetslivsinstanser studerandes arbetslivskompetens genom att regelbundet anordna föreläsningar och evenemang, speciellt sådana som hänför sig till sysselsättning och att söka arbete. Studieförmåga Yrkeshögskolan satsar på att stödja studieförmågan genom att göra upp ett program för studieförmåga och genom att grunda en arbetsgrupp för studieförmåga. Arbetsgruppen inkluderar representanter för studerande, undervisande och övrig personal, stödtjänster samt

8 sivu 8 (8) studerandehälsovården. Arbetsgruppen behandlar utvecklingen av yrkeshögskolans verksamhet som en helhet med hänsyn till studieförmåga och beaktar samtidigt alla fyra delområden som hänför sig till studieförmågan. Högskolemotion Alla högskolor erbjuder mångsidig, kvalitativ och lättillgängliga motionstjänster. Dessa kan alla medlemmar i högskolegemenskapen jämlikt använda sig av. Att anordna motionstjänster är en av högskolans lagstadgade uppgifter och en integrerad del av högskolans strategi. STUDERANDE Studerandekåren Studerandekårerna erkänns av yrkeshögskolorna och samhället som experter på ärenden som berör studier och studerande. Studerandekåren har breda kontaktnät och kontakter till den offentliga förvaltningen och beslutsfattarna inom sitt verksamhetsområde. Studerandekåren deltar inom sitt verksamhetsområde aktivt i beredningen av beslut som berör studerande. Inom högskolorna förverkligas ett äkta trepartssamarbete då studerandekårerna har representation i och är fullvärdiga medlemmar av yrkeshögskolan samt dess huvudmannaorganisations förvaltning och beslutsfattande. Att politiskt påverka i samhället och inom högskolan är viktigt för såväl den enskilda studerande som för studerandekåren. Studerandekåren möjliggör genom sin verksamhet att varje studerande utvecklas som aktiv medborgare. Högskolan stöder studerandekåren i dess uppdrag genom att anvisa ändamålsenliga arbetsutrymmen och arbetsredskap. Studerandekåren och yrkeshögskolan kan uppgöra ett samarbetsavtal, i vilket man definierar för vilka av de uppgifter som studerandekåren utför som yrkeshögskolan beviljar finansiering. Studerandekårens ekonomi har en stabil grund och den ekonomiska förvaltningen är långsiktig. Alumnverksamhet Studerandekårerna stöder och främjar alumnverksamhet. Alumner ses som en tillgång för studerandekårerna och högskoleutbildningen att utveckla kontakter till arbetslivet. Även alumnerna ser verksamheten som ett viktigt verktyg för att bygga nätverk.

(LÄSINSTRUKTIONER: Styrelsens förslag för nya/uppdaterade punkter är understreckade)

(LÄSINSTRUKTIONER: Styrelsens förslag för nya/uppdaterade punkter är understreckade) sida 1 (11) POLITISKT PROGRAM (LÄSINSTRUKTIONER: Styrelsens förslag för nya/uppdaterade punkter är understreckade) Likabehandling, jämlikhet mellan könen och rättvisa mellan generationerna beaktas i all

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

HUS strategi

HUS strategi 1 HUS strategi 2016 2020 2 Strategins syfte och användning 3 4 5 Strategin är det högsta styrande dokumentet för Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS). Den är ett övergripande dokument som ser

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Därför vill Svensk Ungdom - Att högskolor fortsättningsvis indelas i universitet och yrkeshögskolor.

Därför vill Svensk Ungdom - Att högskolor fortsättningsvis indelas i universitet och yrkeshögskolor. 1 1 Inledning Svensk Ungdoms högskolepolitiska program utgår från våra liberala värderingar. I ett liberalt samhälle har alla lika möjlighet till att utbilda sig oberoende av socioekonomisk bakgrund. Öppen

Läs mer

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor Riitta Pyykkö Vasa 1.12.2011 Delaktighet i ett mångkulturellt Norden Varför är valideringen nu på agendan? Valideringen är av nytta för individen,

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sida 1 / 6 1 2 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Tillägg

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier.

Tradenom. 210 studiepoäng. Omfattning: 3,5 år. Utvärdering: Speciella krav: Validering (AHOT): Läs om. Universitetsstudier. Utbildningsprogrammet i företagsekonomi Utbildningsprogrammet i nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättningarr Den professionella utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet

Läs mer

Förslag till ändringar i policydokumentet

Förslag till ändringar i policydokumentet SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 07 Sid 1 / 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 Förslag till ändringar i policydokumentet Innehåll:

Läs mer

Undersökning bland utexaminerade 2010

Undersökning bland utexaminerade 2010 Undersökning bland utexaminerade Från utexaminerades 42 personer under år Undersökningens svarsprocent för s del var 43,9 Undersökningen genomfördes under hösten 11 I undersökningen deltog 11 av 2 yrkeshögskolor

Läs mer

FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND

FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 1 / 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND VERKSAMHETSPLAN

Läs mer

Restonom (YH) 210 studiepoäng 3,5 årr. Omfattning: längd: Utvärdering: Speciella krav: Validering. Läs om (AHOT): studier:

Restonom (YH) 210 studiepoäng 3,5 årr. Omfattning: längd: Utvärdering: Speciella krav: Validering. Läs om (AHOT): studier: Utbildningsprogrammet för turism, unga Utbildningningsprogrammet i ett nötskal Utbildningsprogrammets profil Utbildningsprogrammets målsättning gar Den professione lla utvecklingen Läroplan Utbildningsprogrammet

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Läs mer

Val av nya studerande

Val av nya studerande Val av nya studerande till Teaterhögskolan 2012 Nya studerande År 2012 antas nya studerande till utbildningsprogrammen för skådespelarkonst (finskspråkig), regi, dramaturgi, dans, ljusdesign och ljuddesign

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Katedralskolan Inka Halkivaha

Katedralskolan Inka Halkivaha Katedralskolan Inka Halkivaha Universitet & Yrkeshögskola = högskolestudier Yrkeshögskolor och universitet är parallella i Finlands högskolesystem. Examensstrukturen är tvådelad: På den första nivån finns

Läs mer

Studier och värnplikt i siffror 2013

Studier och värnplikt i siffror 2013 Studier och värnplikt i siffror 2013 Du kan ansöka om stöd för studier och värnplikt på webben www.fpa.fi/etjanst Fråga mer genom att ringa servicenumret må fre kl. 8 18 Studerande 020 692 229 Värnpliktig

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER

estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER 1(9) estudiebyrå - STUDIETJÄNSTER INNEHÅLL: STUDIETJÄNSTER i estudiebyrån... 2 Browser-krav... 2 Registrering i portalen... 2 Kom ihåg att uppdatera ändringar i din egen information... 3 Virtual YH:s utbildningsutbud

Läs mer

EXAMENSINRIKTAD VUXENUTBILDNING OCH UTBILDNING SOM LEDER TILL HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN VÅREN 2014

EXAMENSINRIKTAD VUXENUTBILDNING OCH UTBILDNING SOM LEDER TILL HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN VÅREN 2014 EXAMENSINRIKTAD VUXENUTBILDNING OCH UTBILDNING SOM LEDER TILL HÖGRE YRKESHÖGSKOLEEXAMEN VÅREN 2014 ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR ANTAGNING AV STUDERANDE Till examensinriktad vuxenutbildning och utbildning som

Läs mer

Aktuellt om högskolornas ansökningar och antagningar

Aktuellt om högskolornas ansökningar och antagningar Aktuellt om högskolornas ansökningar och antagningar Infotillfälle om Studieinfo och övriga webbtjänster för lärande Reginförvaltningsverket, Helsingfors 20.11.2015 Gemensam ansökan hösten 2015 - aktuellt

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand. Vi förnyar modigt Förnyelse innebär att vi reagerar snabbare än tidigare på förändringar i vår verksamhetsmiljö. Vi stärker vår yrkeskunnighet, testar modigt nya tillvägagångssätt, lär oss tillsammans

Läs mer

Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Företagsekonomi, 210 sp vid Högskolan på Åland

Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Företagsekonomi, 210 sp vid Högskolan på Åland Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Företagsekonomi, 210 sp vid Högskolan på Åland Study Programme for Business Administration Utbildningsplanen avser utbildning som inleds fr.o.m. höstterminen 2017.

Läs mer

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen

Läs mer

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Högskolepolitiskt program för Svenska folkpartiet i Finland

Högskolepolitiskt program för Svenska folkpartiet i Finland Högskolepolitiskt program för Svenska folkpartiet i Finland Antaget av partifullmäktige 27.1.2013 Trender År 2010 trädde den nya universitetslagen i kraft. I och med den nya lagen blev samtliga universitet

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

KYSELYLOMAKE: FSD2677 TUTKINNONUUDISTUKSEN ARVIOINTI 2010: KORKEAKOU- LUT QUESTIONNAIRE: FSD2677 EVALUATION OF DEGREE REFORM IN FINLAND 2010

KYSELYLOMAKE: FSD2677 TUTKINNONUUDISTUKSEN ARVIOINTI 2010: KORKEAKOU- LUT QUESTIONNAIRE: FSD2677 EVALUATION OF DEGREE REFORM IN FINLAND 2010 KYSELYLOMAKE: FSD2677 TUTKINNONUUDISTUKSEN ARVIOINTI 2010: KORKEAKOU- LUT QUESTIONNAIRE: FSD2677 EVALUATION OF DEGREE REFORM IN FINLAND 2010 Tämä kyselylomake on osa yllä mainittua Yhteiskuntatieteelliseen

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta HUS HYY FPA HU HY KELA SHVS YTHS HUS Anteeksi, mutta Puhutko suomea? HYY För dig som vill använda svenska i universitetssamfundet Om din rätt till svenska vid universitetet och olika studentserviceorganisationer

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 6570/10-506)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 6570/10-506) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 6570/10-506) Gäller fr.o.m 2009-07-01. Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2009-05-12. Reviderad* av Styrelsen

Läs mer

Antagningen av studerande förnyas

Antagningen av studerande förnyas 1/3 09/2013 Antagningen av studerande förnyas 2013 2014 Antagningen av studerande förnyas stegvis på alla skolstadier från och med hösten 2013. För alla antagningar är det gemensamma i förnyelsen ibruktagningen

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade

UTBILDNINGSPLAN. Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade UTBILDNINGSPLAN Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade (University Diploma in Social Care Focusing Elderly and Handicapped) Filosofie kandidatexamen i socialt arbete (Bachelor

Läs mer

ANSÖK! SE ARCADA.FI. HÖGSKOLAN FÖR LIVET. Högre yrkeshögskoleexamen inom hälsa och välfärd. Masterarbetet stöder Anu i jobbet S. 4

ANSÖK! SE ARCADA.FI. HÖGSKOLAN FÖR LIVET. Högre yrkeshögskoleexamen inom hälsa och välfärd. Masterarbetet stöder Anu i jobbet S. 4 ARCADA HÖGSKOLAN FÖR LIVET. Högre yrkeshögskoleexamen inom hälsa och välfärd. ANSÖK! SE ARCADA.FI Gemensam ansökan, vuxenutbildning 7.3 12.4.2011. Välkommen tillbaka till högskolan för livet S. 2 Masterarbetet

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

UTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN

UTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN Rektor för Åbo Akademi Jorma Mattinen Förvaltningsdirektör Ulla Achrén UTLÅTANDE OM UNDERVISNINGSMINISTERIETS RAPPORT OM FÖRFLYTTNINGEN TILL HÖGRE UTBILDNING OCH AVLÄGGANDET AV EXAMEN Åbo Akademis Studentkår

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014 ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET HUMANISTISKA OCH PEDAGOGISKA OMRÅDET 2014 ANTAGNING AV STUDERANDE Antagningen av studerande till det humanistiska och pedagogiska området sker i två steg. Alla behöriga sökande

Läs mer

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 51/2015

Ålands lagting BESLUT LTB 51/2015 Ålands lagting BESLUT LTB 51/2015 Datum Ärende 2015-06-12 LF 18/2014-2015 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om sysselsättningsfrämjande utbildning I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

Läs mer

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR TEKNIK OCH KOMMUNIKATION 2014

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR TEKNIK OCH KOMMUNIKATION 2014 ANTAGNINGSGRUNDER FÖR TEKNIK OCH KOMMUNIKATION 2014 INGENJÖRSUTBILDNING (*) OCH LABORATORIEANALYTIKERUTBILDNING (*) förutom sjöfartsutbildning ANTAGNING AV STUDERANDE Alla behöriga sökande kallas till

Läs mer

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen

Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Bilaga 3. Exempel på utvärderingsmaterial i Virvatuli-modellen Nedan följer en sammanställning av möjligt material till stöd för utvärdering enligt Virvatuli-modellen. I tabellerna ges också exempel på

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto, omslag: Dan Lepp/Johnér, Michael McLain, s. 5 Juliana Wiklund/Johnér

Läs mer

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Individuell studieplanering och utvecklingssamtal Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt

Individuell studieplanering och utvecklingssamtal Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Individuell studieplanering och utvecklingssamtal Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Davidsson Susanne, lektor UP soc Vaartio-Rajalin Heli, programansvarig

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

POLIS (högre YH) Urvalsgrunder

POLIS (högre YH) Urvalsgrunder POLIS (högre YH) Urvalsgrunder 12.2.2016 GODKÄNDA AV POLISYRKESHÖGSKOLANS STYRELSE 12.2.2016 INNEHÅLL 1. ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR INTAGNING AV STUDERANDE... 2 2. DEN KOMPETENS SOM UTBILDNINGEN GER OCH MÅLGRUPP

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE

LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE LÄROAVTALSUTBILDNINGEN I ETT NÖTSKAL FÖR FÖRETAGARE Kontaktinformation för Helsingfors läroavtalsbyrå Helsingfors stad Utbildningsverket Läroavtalsbyrån PB 3000 00099 Helsingfors stad Besöksadress Tavastvägen

Läs mer

Lärarakademins kriterier

Lärarakademins kriterier s kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Konstuniversitetets strategi

Konstuniversitetets strategi 2017 Konstuniversitetets strategi 2020 Konstuniversitetets strategi 20172020 KONST- UNIVERSITETETS UPPGIFT Konstuniversitetets strategi 20172020 / Konstuniversitetets uppgift Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av universitetslagen och av yrkeshögskolelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att universitetslagen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det ändringar

Läs mer

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Partnerskapsträff i Vasa 2-3.12 2009 Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet Trender och tendenser..... Yrkesutbildningens växande popularitet Dualismen övergår i ett enhetligt (gränslöst) utbildningssystem

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Sid 1 Avd. för utbildningsstöd. Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Borås

HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Sid 1 Avd. för utbildningsstöd. Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Sid 1 2014-04-10 Dnr 866-13 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Borås Denna Antagningsordning har genom beslut den 25 april 2014 fastställts av

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 Strategin för Nationella centret för utbildningsutvärdering 02 04 05 06 08 09 12 Vision, uppdrag och verksamhetsidé Servicelöften Strategiska mål NCU:s resultatkort

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT UNGDOMS- OCH MISSBRUKARVÅRD 120 POÄNG

UTBILDNINGSPLAN UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT UNGDOMS- OCH MISSBRUKARVÅRD 120 POÄNG Institutionen för pedagogik UTBILDNINGSPLAN UTBILDNINGSPROGRAM FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED INRIKTNING MOT UNGDOMS- OCH MISSBRUKARVÅRD 120 POÄNG 1 UTBILDNINGSPLAN FÖR HÖGSKOLEEXAMEN I PEDAGOGIK MED

Läs mer

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar 2-3.12.2010 2.12.2010 Carola Helle Fristående examina Examina som är oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats Kunnande

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA, FÖRETAGSEKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA OMRÅDET 2014

ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA, FÖRETAGSEKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA OMRÅDET 2014 ANTAGNINGSGRUNDER FÖR DET SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA, FÖRETAGSEKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA OMRÅDET 2014 EXAMENSINRIKTAD UNGDOMSUTBILDNING PÅ FINSKA OCH SVENSKA Till det företagsekonomiska området hör fem utbildningssektorer.

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Stockholm, Seoul eller Lissabon?

Stockholm, Seoul eller Lissabon? Stockholm, Seoul eller Lissabon? Erfarenheter av en obligatorisk utlandstermin integrerad i kandidatexamen Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet Bakgrund Kartläggning av intresset för utbytesstudier

Läs mer

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004 UNDERVISNINGSMINISTERIET 22.12.2003 RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2004-2006 OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004 MÅLSÄTTNINGAR Målsättningarna för

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Nordplus Högre Utbildning

Nordplus Högre Utbildning 2014-11-14 Katrin Lilliehöök Nordplus Högre Utbildning Möjligheter för utresande studenter Nordplus högre utbildning Studenter kan beviljas bidrag för 1-12 månaders heltidsstudier eller praktik i ett annat

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English

Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014. Suomi Svenska English Kandipalaute - Kandidatrespons - Finnish Bachelor's Graduate Survey 2014 Suomi Svenska English Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande

Läs mer

AALTO-UNIVERSITETETS ALLMÄNNA REGLER FÖR UNDERVISNING OCH STUDIER

AALTO-UNIVERSITETETS ALLMÄNNA REGLER FÖR UNDERVISNING OCH STUDIER 1 AALTO-UNIVERSITETETS ALLMÄNNA REGLER FÖR UNDERVISNING OCH STUDIER Med universitetslagen (L 558/2009) och Aalto-universitetets instruktion som grund godkände Aaltouniversitetets kommitté för akademiska

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer