Samverkansdokument kring barn som far illa eller riskerar att fara illa , Reviderat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkansdokument kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. 2011-09-23, Reviderat 2013-07-01"

Transkript

1 Samverkansdokument kring barn som far illa eller riskerar att fara illa , Reviderat

2 Innehållsförteckning SAMVERKAN KRING BARN SOM FAR ILLA ELLER RISKERAR ATT FARA ILLA... 3 INLEDNING... 3 DEGERFORSMODELLEN... 3 Kartläggning... 5 SYFTE... 5 VILKA BARN HANDLAR DET OM?... 5 FRAMGÅNGSRIK SAMVERKAN VAD KRÄVS? Skapa strukturella betingelser (förutsättningar) för samverkan Skapa respekt och förståelse Samverkan är ett samspel mellan olika dimensioner... 6 VILKA SAMVERKAR?... 6 STYRNING, STRUKTUR OCH SAMSYN I DEGERFORS KOMMUN... 8 FÖRKLARING AV BEGREPP I MATRISEN... 8 FIGUR 1: MATRIS FÖR STYRNING, STRUKTUR OCH SAMSYN KRING DE OLIKA INSATSERNA FÖR BARN SOM FAR ILLA ELLER RISKERAR ATT FARA ILLA AVSLUTANDE KOMMENTARER VÅRA STRUKTURELLA BETINGELSER (FÖRUTSÄTTNINGAR) FÖR SAMVERKAN VÅR RESPEKT OCH FÖRSTÅELSE FÖR VARANDRA VÅRT SAMSPEL VID SAMVERKAN UTVECKLINGSOMRÅDEN FORTSATT ARBETE BILAGA 1: FÖRKLARING AV BEGREPP, GRUPPER OCH VERKSAMHETER

3 Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa Inledning Föreliggande dokument är att betrakta som ett arbetsredskap i ett långsiktigt arbete när verksamheter träffar barn som far illa eller riskerar att fara illa. Dokumentet innehåller en matris för styrning, struktur och ledning av samverkansarbetet kring denna målgrupp. Dokumentet beskriver också viktiga delar för samverkan samt de utvecklingsområden som finns inom området idag. Dokumentet bör uppdateras regelbundet för att förbli aktuellt och levande. Revidering av dokumentet sker årligen av styrgruppen för Degerforsmodellen. Samverkansdokumentet kring barn som far illa är reviderat och processat efter samverkanskonferens i Bredsjö mars Samverkansdokumentet finns även som kortfattad version i en folder. Se bild till höger. Degerforsmodellen Vid upprepade tillfällen 1 har representanter från förskola och grundskola, gymnasieskola, socialtjänst, folkhälsoförvaltningen, Örebro läns landsting och Svenska kyrkan träffats på gemensamma konferenser i Bredsjö för att arbeta fram en heltäckande generell familjestödsmodell och insatser för barn med särskilda behov. Det generella familjestödet kom i samverkan mellan aktörerna att utvecklas till den så kallade Degerforsmodellen. Tanken med Degerforsmodellen är att alla föräldrar i Degerfors ska få möjlighet att möta andra föräldrar på naturliga mötesplatser. Förhoppningen är att mötet mellan föräldrar ska bidra till att de känner sig stärkta i rollen som förälder och motiverade att förstärka och göra ännu mer av det som är bra i deras föräldraskap. Forskning visar att en förälders kontakt med andra föräldrar leder till ökat välbefinnande hos barnet föräldern får mer inblick i barnets liv och dess umgänge och kan även ta hjälp och stöttning av andra föräldrar. Degerforsmodellens röda tråd kan beskrivas som en cirkel från graviditet till året barnet fyllt 20 år, se bild. 1 Bredsjökonferensen har ägt rum 2005, 2006, 2008, 2009, 2011 samt

4 Degerforsmodellen är ett generellt och riktat arbete kring familjer med barn, från graviditet till barnet fyllt 20 år. Mer fördjupad information om modellen och dess olika delar finns att läsa i bilaga 1. Degerforsmodellen inbegriper det familjestöd som når alla föräldrar i Degerfors kommun, men även det stöd som enskilda föräldrar kan få då de söker hjälp utifrån ett specifikt behov. Utöver dessa typer av familjestöd finns det barn som far illa eller riskerar att fara illa. Behovet av stöd här är stort, men för att nå dessa barn och för att undvika att de inte hamnar mellan stolarna, behövs mer och bättre samverkan mellan samtliga berörda parter och myndigheter. Med hjälp av Berth Danemark, professor i folkhälsovetenskap och forskare i samverkan, har därför förskola, socialtjänst, primärvård och Svenska kyrkan diskuterat förutsättningar för god samverkan. Utgångspunkten för diskussionen var de slutsatser kring framgångsrik samverkan som Danemark har kommit fram till i sin forskning. Samverkansarbetet bygger på tre huvudkomponenter enligt Danemark (2009) 1. Skapa strukturella betingelser (förutsättningar) för samverkan 2. Skapa respekt och förståelse 3. Samverkan är ett samspel mellan olika parter Samverkan måste erövras gång på gång, vid varje nytt barn och ny familj man möter. Samspelet vid samverkan är troligtvis den mest komplexa delen. I Degerfors kommun finns möjligheten att nyttja den lilla kommunens fördelar med korta beslutsvägar, god personkännedom mellan verksamheter och därmed ett lättarbetat kontaktnät. Det finns ett stort personligt engagemang från personal som jobbar i familjers och barns närhet inom både riktat och generellt arbete. 4

5 Kartläggning Under Bredsjökonferensen år 2009 arbetades en kartläggning fram, där syftet var att öka kunskapen om de redskap som fanns i arbetet med utsatta barn inom respektive verksamhet. Kartläggningen utgår från fem definierade problemområden och redovisar de insatser som respektive enheter gjorde vid tiden för kartläggningen. Problemområdena har använts för att få struktur och en tydlig bild av arbetet. Problemområdena är definierade av Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling i skriften Strategier för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa (2009). Områdena täcker in flera olika problemställningar och varje enskilt barn kan passa in på ett eller flera områden. De fem problemområdena är; Barn/ungdomar i behov av hjälp på grund av missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende Barn/ungdomar som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkning, fysisk eller psykisk försummelse Barn/ungdomar där stora svårigheter i skolsituationen har uppstått Barn/ungdomar i allvarliga relationsproblem med sin familj och omgivning Barn/ungdomar som utsätts för mobbing, våld, hot och andra övergrepp från jämnåriga. Kartläggningen som gjordes 2009 och diskussioner och arbeten som skett under efterföljande samverkanskonferenser i Bredsjö, samt befintliga dokument kring de olika verksamheterna ligger till grund till utvecklingsarbetet och utformning av detta dokument. Syfte Syftet med detta dokument är att tydliggöra strukturer och sammanhang för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa i Degerfors kommun. Vilka barn handlar det om? Barn i detta sammanhang är människor som är under 18 år. Barn som far illa är sådana barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen. Det är barn som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse. Det är också barn med ett socialt nedbrytande beteende såsom missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende. Även barn som utsätts för mobbing, hot, våld och andra övergrepp från jämnåriga. Likaså barn med allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj och omgivning samt barn med stora svårigheter i skolsituationen, i enlighet med ovan definierade problemområden. 2 Framgångsrik samverkan vad krävs? För att samverkan ska bli så framgångsrik som möjligt krävs, enligt Danemark , tre huvudkomponenter. Nedan beskrivs dessa komponenter kortfattat: 1. Skapa strukturella betingelser (förutsättningar) för samverkan Danemark betonar vikten av att skapa strukturella förutsättningar för samverkan, det vill säga att tydliga strukturer för samverkan ska ingå i ordinarie verksamhetsplan. Det kan ställas mot att 2 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa (2009) 3 Danemark, Berth (2005): Samverkan Himmel eller helvete? Malmö, Gleerups 5

6 endast skicka ut ett budskap om samverkan utan att bygga in det i ordinarie verksamhet, vilket leder till att samverkan lätt raseras. I en slimmad organisation är det lätt att se till sin egen verksamhet. Samverkan riskerar då att prioriteras bort. Det är därför viktigt att samtliga som jobbar med barn och unga prioriterar samverkan i sin verksamhet. Även om det initialt tar tid, så är samverkan lönsamt i längden både vad gäller arbetstid och minimering av personligt lidande. Samverkan behöver ske på alla nivåer: inom politiken, på ledningsnivå och i övriga tjänstemannaorganisationen. 2. Skapa respekt och förståelse Att skapa respekt och förståelse är en annan fundamental utgångspunkt för lyckad samverkan enligt Danemark (2009). Vi måste ha kunskap om varandras arbeten för att förstå varandra. Det finns ingen studie som visar att samverkan fungerar utan denna ingrediens. Respekt kan bara uppnås genom kunskap. Poängen med att år 2009 göra en kartläggning om hur olika samverkansparter arbetar utifrån de olika grupper av barn som far illa eller riskerar att fara illa, var att öka kunskapen för de redskap som finns inom respektive verksamhet idag i arbetet med dessa barn, samt vilka behov och utvecklingsområden som fanns. 3. Samverkan är ett samspel mellan olika dimensioner Den slutliga utgångspunkten som Danemark lyfter fram är att samverkan ska förstås som ett samspel mellan olika dimensioner. Med det avses bland annat hur man ser på barnet i olika organisationer. Organisationens uppdrag och regelverk, organisatoriskt och juridiskt, är en viktig faktor. En annan påverkande faktor är den psykologiska aspekten: What s in it for me/us. Det handlar om hur vi belyser och kan belysa nyttan för olika organisationer av samverkan, det vill säga vem tar hem nyttan av samverkan? Danemark talar här om en incitamentsstruktur. Kontentan är att mötet med barnet och den miljö vi befinner oss i vid mötet präglar synsättet vi har på barnet. Samverkan handlar om att harmoniera regelverk/styrning, organisation/struktur och synsätt/samsyn. Samverkansfrågor rör ledningsnivå, men även verksamhetsnivån. Genom att tydliggöra strukturer och sammanhang för samverkan i detta dokument ökar möjligheterna för en framgångsrik samverkan. Viktigt för samverkan kring dessa barn är också att verksamheterna har gemensamma mål och problembilder, men att lösningar och arbetssätt kan se olika ut inom olika organisationer. Att rollerna inom samverkansstrukturer är tydliga och att man tar hjälp av och stöttar varandra för att nå de gemensamma målen. Kärnan i arbetet är att se till att hela tiden ha med föräldrar och barn i arbetet, då de är de viktigaste samverkansparterna för att nå framgång i arbetet. Vilka samverkar? Detta dokument berör främst följande verksamheter: socialtjänst, primärvård, förskola, grundskola, gymnasiet, polis, barn- och ungdomspsykiatrin, folkhälsoenheten, Svenska kyrkan samt Gryningen. Dessa verksamheter deltog i den kartläggning som genomfördes Även andra verksamheter kan tänkas bli berörda av arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa, exempelvis boendet Vida Världen för ensamkommande flyktingbarn. 6

7 Socialtjänsten har en särskilt viktig roll, och funktionen av spindel i nätet, inom flera av de samverkansstrukturer som finns för målgruppen. 7

8 Styrning, struktur och samsyn i Degerfors kommun I Degerfors finns flera samverkansstrategier och samverkansorgan kring förebyggande, tidiga och omfattande insatser. Matrisen i figur 1 beskriver denna styrning, struktur och samverkan genom en uppdelning utifrån de tre olika typer av insatser. Förklaring av begrepp i matrisen Med förebyggande insatser avses breda generella insatser samt specifika insatser som ges på uppdrag av uppdragsgivare, t ex råd till föräldrar vid besök på BVC (barnavårdscentralen). Med tidiga insatser avses specifika insatser till individer eller grupper där ett problem nyligen uppstått eller är av den omfattningen att den bedöms som allvarlig men inte akut. Med omfattande insatser avses insatser där problemen definieras som akuta eller allvarliga. Styrning avser den ledning som är utsedd att styra samverkan i olika skeden i arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa. Ledningen har en viktig uppgift i att göra samverkan legitim på alla nivåer, samt att efterfråga uppföljning av befintlig samverkan. Att också sträva mot ett gemensamt mål i arbetet är en uppgift att diskutera på ledningsnivå. Med struktur avses den organisation som finns uppbyggd kring samverkan. I organisationen/organisationerna bör det tydligt framkomma vilka roller, arbetsfördelning, målgrupp och rutiner som finns i arbetet, samt om gemensamma handlingsplaner och riktlinjer finns utarbetade. Samsyn handlar om det gemensamma förhållningssätt som verksamheterna kommit överens om och arbetar utifrån i samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En gemensam samsyn förutsätter god kommunikation och gemensam förståelse för problemområdet. De olika verksamheter, grupper och begrepp som finns angivna i dokumentet och matrisen förklaras mer ingående i bilaga 1. 8

9 Förebyggande insatser Tidiga insatser Omfattande insatser Styrgruppen för IFO-chef med Degerforsmodellen respektive rektor eller Degerforsmodellen annan berörd (samverkan mellan verksamhetsansvarig primärvård, grund- och Vid behov även gymnasieskola, socialtjänst förvaltningschefer och folkhälsoförvaltning) Årlig sammanställning i Ledningsgruppen för styrgruppen för familjecentralen Degerforsmodellen Styrning Lokala brottsförebyggande rådet (LOK BRÅ) Styrgruppen för Degerforsmodellen (samverkan mellan primärvård, grund- och gymnasieskola, socialtjänst och folkhälsoförvaltning) Ledningsgruppen för familjecentralen Struktur Familjecentralen (samverkan mellan förskola, socialtjänst, primärvård och Svenska kyrkan) Ventilen (samverkan mellan elevhälsa, skola, socialtjänst och folkhälsoenhet) Samverkansgrupp (samverkan mellan elevhälsa, socialtjänst och folkhälsoenhet) Barn och ungdoms grupp (BUG) (samverkan mellan förskola, grundskola, gymnasieskola, elevhälsa, folkhälsoenhet, socialtjänst och polis) Steget, (samverkan socialtjänst och skola) QPM/ÖPP (samverkan socialtjänst och skola, elevhälsa) Rutinpärm (elevhälsan och grundskolan) Förebyggande av nätdroger av unga(samverkan mellan folkhälsoenhet, elevhälsa, socialtjänst, skola och polis) Samsyn Vägledande samspel (ICDP) Risk- och skyddsprocesser Barnkonventionen Familjecentralen (samverkan mellan förskola, socialtjänst, primärvård och Svenska kyrkan) Ventilen (samverkan mellan elevhälsa, skola, socialtjänst och folkhälsoenhet) Samverkansgrupp (samverkan mellan elevhälsa och socialtjänst) Pinocchio och IOR (samverkan mellan förskolan, skola och socialtjänst) Steget, (samverkan socialtjänst och skola) Barnhälsoteam (samverkan mellan BVC, förskola, socialtjänst) Kronobergsmodellen (samverkan polis, föräldrar, socialtjänst) Rutinpärm (elevhälsan och grundskolan) Förebyggande av nätdroger av unga(samverkan mellan folkhälsoenhet, elevhälsa, socialtjänst, skola och polis) Vägledande samspel (ICDP) Risk- och skyddsprocesser Barnkonventionen 9 Handlingsplaner för: - anmälningar - tidig upptäckt narkotika - akuta insatser - skolfrånvaro (under uppbyggnad) - Rutinpärm (elevhälsan och grundskolan) Vägledande samspel (ICDP) Risk- och skyddsprocesser Barnkonventionen Figur 1: Matris för styrning, struktur och samsyn kring de olika insatserna för barn som far illa eller riskerar att fara illa.

10 Avslutande kommentarer Våra strukturella betingelser (förutsättningar) för samverkan I Degerfors kommun finns möjligheten att nyttja den lilla kommunens fördelar med korta beslutsvägar, god personkännedom mellan verksamheter och ett lättarbetat kontaktnät. Kartläggningen som genomfördes 2009 visade tydligt att samtliga enheter har goda resurser, kunskap och förutsättningar för att hjälpa utsatta barn i kommunen och detta dokument tydliggör den struktur och styrning som finns för samverkan och samordning av dessa resurser. Vår respekt och förståelse för varandra Det finns ett stort personligt engagemang från personal som jobbar i barns närhet, och att arbeta nära ett barn som far illa kan vara känslomässigt påfrestande. Det är viktigt att verksamheterna i utsatta lägen litar på varandra och att alla gör det de kan inom sitt område. Tilliten och kunskapen om varandras arbete skapar en ökad respekt och förståelse för varandra och underlättar därmed samverkan. Vårt samspel vid samverkan Vårt samspel vid samverkan är troligtvis den mest komplexa delen i samverkan. Det måste erövras gång på gång, vid varje nytt barn man möter. Pinocchioarbetet, i form av genombrottsmetoden, har hittat ett tillgängligt sätt att belysa berördas olika syn på svårigheter och tillgångar hos barnet. En liknande struktur behöver byggas in i samverkansarbetet för att få rutin på arbetet. Juridiska aspekter såsom sekretess är en annan viktig faktor som återkommer gång på gång. Löpande utbildning kring sekretesslagstiftningen bör finnas med som en del i samverkan. Utvecklingsområden Följande utvecklingsområden kopplat till de olika problemområdena framkom av kartläggningen 2009: Barn/ungdomar i behov av hjälp på grund av missbruk, kriminalitet eller annat självdestruktivt beteende Bättre samverkan och kommunikation mellan förskola och BVC (barnavårdscentral) Bättre samverkan mellan skola och BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) Barn/ungdomar som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse Bättre återkoppling från socialtjänsten Primärvården: Snabba medicinska bedömningar vid LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och ungdomsmottagning, deltagande i samverkan på familjecentralen Bra skolmiljö för barnen Snabbare utredningar vid polisen, att utreda och återkoppla anmälningar som görs Expertis och stöd från BUP i utredningar Utökad förskola för struktur och stimulans för barnen, samt prioritering av förebyggande arbete vid ex. öppna förskolan/familjecentralen 10

11 Barn/ungdomar där stora svårigheter i skolsituationen har uppstått Informationsutbyte mellan förskola/skola och socialtjänst för att kunna arbeta parallellt med barnet. Samverkan kring vuxna med ex. språkutveckling via SFI. Ökat samarbete mellan förskoleklass och skola. Barn/ungdomar i allvarliga relationsproblem med sin familj och omgivning Viktigt att återkoppla mellan verksamheterna då barnet fungerar bra inom andra områden ex. föreningsliv och fritidsgård. Under den senaste samverkanskonferensen i Bredsjö 2013 så framkom ytterligare utvecklingsbehov och förslag på åtgärder för det fortsatta arbetet med denna målgrupp. Här följer exempel på åtgärder. Utveckla Ventilen utifrån dagens organisation och behov Utveckla samarbetet mellan organisationer samt mellan övergångar från förskola upp till gymnasieålder Samverka kring en föreläsningsserie för att öka kunskap och öka diskussion kring aktuella frågor som sömn och sociala medier Implementera och utveckla rutinpärmen som är framtagen av grundskola och elevhälsa Implementera likabehandlingsplanen Stötta föräldrar och få dem att känna att de är bra på föräldraskap Önskemål om skolvärdar som ser barnen/ungdomarna i förskola/skola och på fritiden Utveckla föräldramötena (QPM) Under hösten 2013 ska styrgruppen för Degerforsmodellen strukturera upp samtliga åtgärdsförslag samt göra en prioriteringsordning för insatserna. I detta arbete ingår även en uppföljning av utvecklingsområdena som togs fram Övriga utvecklingsområden som är viktiga att nämna i arbetet med samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, är behov av en årlig redovisning av arbete som skett inom detta område, hur det har sett ut rent statistiskt med behoven hos denna målgrupp, hur arbetet har fungerat, samt eventuella behov av utveckling som uppkommit. Att också få med andra aktörer i arbetet med dessa barn är viktigt för att få en heltäckande samverkan. Dessa kan exempelvis vara tandvården, förenings- och fritidverksamheter med flera. Fortsatt arbete Vid arbetet med kartläggningen 2009 framkom behov av förbättringar inom ovanstående områden. Det framkom också att fortsatt arbete med handlingsplaner inom bland annat akuta insatser, tidig upptäckt narkotika behövdes. Detta arbete pågår och utvecklades under och efter Bredsjökonferensen 2011 och hölls också en första gemensam sekretessutbildning för samtliga enheter, vilket tidigare lyfts som nödvändig då många frågor fastnar i sekretessdiskussionen. Arbetet med Vägledande samspel (ICDP) som är den grund och samsyn som ska finnas hos samverkande verksamheter fortsätter att utvecklas och spridas i kommunen via de interna 11

12 utbildarna som finns. Under hösten 2013 påbörjas ny utbildningsinsats för nya utbildare. Detta för att ha en långsiktighet och att behålla möjligheten att kunna erbjuda kurser i Vägledande samspel lokalt. En framgångsfaktor i detta utvecklingsarbete har varit att blanda personer från olika verksamheter i utbildningsgrupperna för att få fler perspektiv i arbetet, skapa förståelse för varandras verksamheter och underlätta kontaktskapande och nätverk. Läs mer om Vägledande samspel på hemsidan Forskningsprojektet Kompetenta familjer med ungdomar- ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors pågår och drivs av Karlskoga och Degerfors kommuner i samarbete med Örebro universitet. Inom ramen för detta projekt kommer en uppföljning och utvärdering av arbetet med Bredsjödagarna att göras. Detta planeras att genomföras både ur ett längre och ett kortare tidsperspektiv med intervjuer och enkäter. Detta för att se om ett upplägg med samverkan och gemenskap under konferensdagar kan skapa mervärde i det fortsatta arbetet och hur det påverkar var och en som deltar. Detta är en viktig del att belysa då föreliggande dokument bygger på samverkan. En rutin för uppdatering av detta dokument behövs. Styrgruppen för Degerforsmodellen ansvarar för att årlig revidering görs. 12

13 Bilaga 1: Förklaring av begrepp, grupper och verksamheter I denna bilaga ges förklaringar av begrepp, grupper och verksamheter (i bokstavsordning) som omnämns i dokumentet. Akuta insatser= Vid akuta situationer kan samverkan ställas på sin spets, då det krävs snabbare insatser och det räcker sällan med råd och stöd. För dessa situationer finns följande rutiner: Kontakt tas med socialtjänsten, oftast via telefon, dagtid sker detta via någon av socialsekreterarna. IFO-chefen tar emot anmälningar, men samtliga socialsekreterare kan ta emot anmälan om biträdande IFO-chef inte är tillgänglig. Det finns ingen socialjour men socialsekreterare kan alltid nås dygnet runt via polisen. Vakthavande på polisen avgör om denna kontakt ska tas. Anmälan tas emot enligt BBIC modellen (barns behov i centrum). Den myndighet som gör en anmälan formulerar också en skriftlig anmälan som skickas eller lämnas till socialnämnden. Då anmälan kommer från skolan, undertecknas denna av rektor samt kurator och skolsköterska. I de flesta fall har då berörd familj/barn underrättats. Socialen och skolan ska så snabbt det är möjligt ha ett gemensamt möte med berörd familj/barn för att gå igenom anmälan, för detta krävs att de berörda samtycker till möte. I undantagsfall kan det finnas behov av att agera utan vårdnadshavares vetskap, vid ex. brott mot barn där någon av föräldrarna är misstänkt eller vid hedersrelaterad problematik. Om det råder tveksamheter har skolan har möjlighet ringa och konsultera socialen kring hur anmälan ska skötas. Efter att en akut situation uppstått ska ett gemensamt möte hållas mellan socialen och skolan för att följa upp hur samverkan fungerat. Kontaktperson för detta arbete är IFO-chef. Barnhälsoteam= Arbetet i barnhälsoteam sker med barn i åldern 0-5 år och deras familjer som målgrupp. Barnhälsoteamet består av representanter från förskola, barnhälsovård och socialtjänst. Syftet med barnhälsoteamet är att underlätta samverkan mellan olika professioner för att främja barns hälsa och utveckling, och att insatser i ett tidigt stadie är en viktig del i det förebyggande arbetet. Fokus i arbetet är riktat mot skyddsfaktorer och insatserna sker på uppdrag av föräldrarna. Att ha en tydlig föräldramedverkan och dialog med det enskilda barnet är en viktig del för barnhälsoteamet. Teamet träffas 2-3 gånger per termin. Kontaktperson för verksamheten är primärvårdschef. Barnkonventionen= I verksamheter och vid insatser för barn och unga skall barnrättsperspektivet finnas som en röd tråd. FN:s konvention om barnets rättigheter är det grundläggande dokumentet för denna samsyn. I barnkonventionen finns fyra grundläggande principer/artiklar som skall genomsyra verksamheterna och insatserna. Dessa är: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2). Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga (artikel 3). Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6). Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem (artikel 12). 13

14 Sammanfattningsvis ger barnkonventionen uttryck för att barn ska respekteras och att barndomen är värdefull och därför ska värnas, vilket också är grundläggande i arbetet med barn som far illa eller riskerar att fara illa. BUG = Förkortning för barn- och ungdomsgruppen. Gruppen är en sammansättning av representanter från Polisen, socialen, förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, folkhälsoförvaltningen och fritidsgården. BUG-gruppen träffas för att diskutera aktuella barn och ungdomsfrågor. Familjecentralen= Familjecentralen i Degerfors bedrivs i samverkan mellan landstingets primärvård, kommunens kultur- och utbildningsförvaltning, kommunens socialförvaltning och Svenska kyrkan, Degerfors-Nysund församling. Verksamhetens grund är att främja en positiv social, psykisk och fysisk utveckling hos föräldrar och barn i åldersgruppen 0-6 år. De olika yrkeskategorierna från de samverkande parterna lättillgängligt ska finnas tillhands för de olika behov som uppstår. Arbetsinnehållet styrs efter dessa behov och verksamhetens innehåll och utformning under dagarna kommer därmed att skilja sig åt. Vid familjecentralen kan föräldrastöd förmedlas av olika yrkeskategorier tillsammans och separat. 4 Samordnare och kontaktperson för familjecentralen i Degerfors är socionom. IOR= IOR står för Individuell Omsorg med Respekt och är en samarbetsform för barnet. Det sker genom ett samarbete mellan föräldrar/vårdnadshavare, förskolan och socialtjänsten för barn som riskerar att utveckla ett normbrytande beteende. Samarbetet riktar sig till de vuxna runt omkring barnet. Förskollärare och föräldravägledare arbetar på uppdrag av föräldrar/vårdnadshavare. Förutsättningen för att ett IOR-samarbete ska inledas är att en utvecklingsplan är upprättad. De utvecklingsområden som IOR utgår ifrån är: den sociala, den emotionella och den kognitiva utvecklingen. Personalens förhållningssätt inom IOR vilar på Vägledande samspel (ICDP) vilket syftar till att utveckla och aktivera ett positivt samspel mellan vuxna och barn. Vägledande samspel grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande. Detta förhållningssätt ska vara utgångspunkten för de konkreta arbetsmetoder som ska an-vändas. Kronobergsmodellen= Modellen går ut på att polisen ingriper mot ungdomar på stan som är berusade eller bär på alkohol och häller ut alkohol för ungdomar under 20 år. Föräldrarna kontaktas av polisen då ungdomen är under 18 år. Föräldrarna ombeds då att hämta sina barn. Om ingen hämtar ungdomen kan polisen kontakta socialtjänsten. Om det finns andra omyndiga ungdomar i sällskapet kan polisen även kontakta deras föräldrar, då risken är stor att också dessa ungdomar ska dricka. Detta görs för att markera att föräldrarna har det största ansvaret. Polisen samarbetar med myndigheter och andra lokala aktörer i arbetet med Kronobergsmodellen. En annan del av modellen handlar om att stoppa langare som olagligen tillhandahåller alkohol till ungdomar. Polisen arbetar med att planera, spana, ingripa, säkra teknisk bevisning och utreda fall med misstänkta langare. För att spåra försäljningen tar polisen hjälp av de inblandade 4 Källa: Verksamhetsplan för familjecentralen

15 ungdomarna som vittnen. I förlängningen är målet med modellen att minska ungdomsvåldet i offentlig miljö. 5 Kontaktperson för arbetet med Kronobergsmodellen är polisen i Karlskoga. Ledningsgruppen för familjecentralen= ledningsgruppen består av samordnaren för familjecentralen, IFO-chef på socialförvaltningen, primärvårdschef, rektor för förskolan samt kyrkoherden. Lokala brottsförebyggande rådet= Brottsförebyggande rådet arbetar förebyggande för att minska antalet brott i Sverige. Lokalt finns en avdelning för Karlskoga och Degerfors där politiker och tjänstemän från socialförvaltningarna, grundskola, gymnasieskola, folkhälsoförvaltning, kultur- och föreningslivet, polis, säkerhetssamordnare och primärvård finns representerade. Gruppen träffas 4-5 gånger per år för att diskutera aktuella frågor gällande det brottsförebyggande arbetet i kommunerna. Pinocchio= Målgruppen för Pinocchios arbete är barn upp till 12 år som riskerar att utveckla ett varaktigt normbrytande beteende. Arbetet sker i samverkan mellan skola och socialtjänst. I arbetet sker en när kontakt mellan socialtjänst, pedagog, elev och föräldrar och gemensamt arbetar man mot konkreta mål för en positiv utveckling hos de barn som visat behov av extra stöd. Grunden innebär att tidigt upptäcka barnet för att kunna arbeta gemensamt med förebyggande insatser. Arbetet är en permanent del av ordinarie verksamheten från och med år 2011 och utveckling av arbete även i förskolan pågår. Samordnare för arbetet är socionom. QPM= Quality parenting meetings QPM skapades av deltagare under Bredsjökonferenserna 2005 och Tanken med QPM är att arbeta på befintliga arenor med de resurser vi har och att göra en liten insats för bred målgrupp. Syfte är att underlätta för föräldrar att bilda skyddande nätverk kring sina barn samt att skapa naturliga mötesplaster för föräldrar genom befintliga arenor. QPM möten är uppbyggda enligt Vägledande samspels grundstenar: Den emotionella dialogen - föräldrarna blir sedda, de är viktiga på mötet och att de har en viktig roll i deras barns liv. Den meningsskapande dialogen - att det är viktigt att man samverkar med varandra för våra barns bästa, Den reglerande rollen - frågeställningen är utifrån det som är aktuellt just nu och har mening, substans och eftertanke. Metoden QPM är ett möte mellan föräldrar. Metoden innebär i korthet följande: Kort information från förskola/skola Dagens frågeställning* framtagen utifrån aktuellt behov, önskemål från föräldrar, riktlinjer från skolverket etc. Sammanfattning föräldrabrev som skickas ut till samtliga föräldrar. *Krav frågeställningen ska vara positivt och i vi form syftet är att man ska ha en öppen dialog, inte fastna i problemställningar eller prestige. 5 Källa: 15

16 Risk- och skyddsprocesser= Att arbeta efter kunskapen kring risk- och skyddsfaktorer skall vara en grund i samsynen kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. En riskfaktor är en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer medan en skyddsfaktor är en faktor som istället skyddar individen och skapar hälsa. Skyddsfaktorerna reducerar risken för att barn och unga som ligger i riskzonen ska utveckla riskbeteende eller psykisk ohälsa genom att neutralisera eller reducera riskfaktorernas inflytande. I det praktiskt förebyggande och främjande är det viktigt att fokusera på att stärka de förmågor, beteenden och faktorer som fungerar skyddande för barn och unga, samtidigt som det är viktigt att identifiera vilka riskfaktorer som finns och kan påverka barnet negativt. Risk- och skyddsfaktorer finns på flera nivåer, både hos individen, i familjen, i skolan, den sociala omgivningen och i samhället i stort. Det är därför viktigt att se till helheten kring varje barn och att olika verksamheter och personer i barnets närhet kan påverka på olika sätt. Exempel på skyddsfaktorer är social kompetens, starkt KASAM (känsla av sammanhang), hög intelligens och god emotionell stabilitet, en stödjande familj som har förväntningar, tydlighet, tillit och kärleksfull relation i familjen, god social ordning i skolan, tydlig skolledning, förväntningar på att eleven ska prestera, skickliga pedagoger, organiserad fritidsaktivitet, att kunna skapa och behålla relationer. Exempel på riskfaktorer är skolk, utanförskap, skadlig livsstil, vuxna som ej tror på eller inte har några förväntningar på barnen, utåtagerande beteende, koncentrationssvårigheter, inkonsekvens och otydlighet i uppfostran, sjukdom, kamratproblem, otrivsel i skolan, låg kunskapsnivå, brist på struktur i skolan, tillgänglighet till droger mm. Ju fler skyddsfaktorer som finns runt ett barn desto större är chansen att barnet har god hälsa. Det är av större betydelse att ha många skyddsfaktorer än få riskfaktorer, då studier visar att ju fler skyddsfaktorer desto vanligare med en god allmän hälsa oavsett antalet riskfaktorer. Exempelvis är psykisk ohälsa betydligt vanligare bland elever med få skyddsfaktorer och många riskfaktorer. Rutinpärm= Rutinpärmen ska vara ett stöd för att: Ge en struktur som säkerställer alla elevers rätt till stöd i skolan. Ge alla elever rätt till en fungerande och effektiv elevhälsa. Stötta pedagogerna i deras arbete med eleverna. Rutinpärmen syftar till att ge ett likvärdigt arbetssätt inom grundskolan och elevhälsan i Degerfors kommun. Begreppet likvärdigt stå i denna bemärkelse inte för likadant för alla. Innebörden i begreppet står för att alla elever i Degerforsskolor ska ha rätt till stöd utifrån deras förutsättningar och behov. Skolfrånvaro= Skolfrånvaro kan innebära hög skolfrånvaro, då eleven har en upprepad korttidsfrånvaro på 4 gånger eller mer/termin eller långtidsfrånvaro mer än en vecka. Då frånvaron är mer än 3 veckor utan giltig orsak räknas eleven som hemmasittare. Skolfrånvaro gäller också de elever som är i skolan, men är borta från vissa lektioner, samt de eleverna med hög frånvaro utan giltigt skäl. I förslag till handlingsplan, som utarbetats av skolsköterskegruppen, samt vid diskussioner under Bredsjökonferensen framkom viktiga punkter för arbetet med minskad skolfrånvaro. Detta är bland annat vikten av närvarande vuxna i skolan, att ha välfungerande rutiner för närvaro/frånvarokoll och att frånvaron följs upp i ett tidigt skede. Viktigt är också att barnen trivs i skolan och att miljö skapas så att alla barn känner att de är viktiga för verksamheten. Samverkan med hemmet är av stor vikt när det gäller skolfrånvaro och denna kontakt skall tas vid alla typer av frånvaro som nämns ovan. Samverkan med föräldrar formas sedan utifrån orsaken 16

17 till frånvaron. Elevhälsoteamet kopplas in vid behov, vilka i sin tur tar hjälp av övriga samverkansparter beroende på vilken typ av problematik som finns, ex. BUP, socialen m.fl. En viktig grund att ha med i arbetet med dessa elever och deras föräldrar/vårdnadshavare är ICDP, vilket gör att kunskapsutvecklingen bland pedagoger gällande detta bör utvecklas. Kontaktperson för detta arbete är ansvarig skolsköterska. Steget= Steget är en stödgruppsverksamhet för barn och ungdomar som har någon förälder som missbrukar alkohol eller andra droger. Målgruppen är barn och ungdomar i åldern 6-16 år, verksamheten är uppdelad i åldersgrupper och bedrivs på fritiden efter skolans slut, terminsvis. Grupperna träffas i Familjecentralens lokaler på Pilgården och verksamheten är kostnadsfri. Föräldrarna ska ge sitt samtycke till att barnen deltar i verksamheten. Syftet med Steget är att ge barnen möjligheter att träffa andra barn som lever under samma livsvillkor, förstå vad missbruk är, att bli sedda och kunna sätta sig själv i centrum samt att kunna sätta ord på sina känslor. Verksamheten genomförs i samverkan mellan socialförvaltningen och kultur- och utbildningsförvaltningen. Styrgruppen för Degerforsmodellen= styrgruppen består av förvaltningschef för socialförvaltningen, förvaltningschef för folkhälsoförvaltningen, verksamhetschef Pilgårdens vårdcentral, förvaltningschef för kultur- och utbildningsförvaltningen, rektor vid Möckelngymnasiet i Degerfors samt folkhälsostrateg vid folkhälsoförvaltningen. Tidig upptäckt narkotika= En strategi/handlingsplan kring tidig upptäckt av narkotikamissbruk är under uppbyggnad och syftar till att med enkla medel snabbt kunna hjälpa barn och unga som har hamnat i eller är på väg att utveckla ett narkotikamissburk och därmed undvika framtida problem. Handlingsplanen innebär samarbete med mellan skola och hem, utbildning till skolpersonal, rutiner för att mötas med kort varsel vid oro för narkotikaanvändning via bland annat samarbete med elevhälsa och Ventilen samt erbjudande om orossamtal vid socialtjänsten. Även enkla och säkra rutiner för urinprov för eleven är en viktig del. Arbetet sker inom ramen för BUG gruppen och kontaktperson för detta arbete är fältassistent Torbjörn Holm. Ventilen= Ventilen är en utvidgning av familjecentralens arbete för att omfatta lättillgängligt stöd till föräldrar/närstående med barn i åldern 6-20 år. Syftet med verksamheten är att arbeta förebyggande med generella och tidiga insatser utan myndighetsutövning. Verksamheten skall leda till en positiv social, psykisk och fysisk utveckling hos föräldrar och barn. Arbetet inom Ventilen sker som samverkan mellan grundskola, gymnasium samt socialtjänst. Ventilen ses också som ett paraply för andra grupper som arbetar med familjestöd av olika slag bland annat QPM, ÖPP, Pinocchio och ICDP. Kontaktperson för Ventilens arbete är individ och familjeomsorgschef vid socialförvaltningen. 6 En arbetsgrupp har tillsetts för att förnya Ventilens arbete utifrån nuvarande organisation och behov. Arbetet är en av flera åtgärder som lyftes fram vid 2013 års Bredsjökonferens och beslutades därefter vara en prioriterad insats av styrgruppen för Degerforsmodellen. Arbetet påbörjas hösten 2013 och ska redovisas till styrgruppen för Degerforsmodellen i januari Källa: Verksamhetsplan för Ventilen

18 Vida världen= Degerfors Kommun har tecknat avtal med migrationsverket för att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Målgruppen är ensamkommande asylsökande pojkar år. Pojkarna bor på Vida Världen både under tiden som asylsökande och om de får permanent uppehållstillstånd fram till de fyller 18 år. Om särskilda behov föreligger ges möjlighet att bo kvar i boendet till längst 21 år. Vida Världen har som mål att bidra till ett bra mottagande i Degerfors och tillhandahålla ett boende där pojkarna känner trygghet, tillit och får en meningsfull vardag. Övergripande mål är att varje pojke vid utskrivningen från Vida Världen har en grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbart, begripligt och strukturerat (begriplighet) och att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga (hanterbarhet) samt att livets utmaningar är värda att investera sitt engagemang i (meningsfullhet). Syftet med verksamheten är att erbjuda ett boende som ska tillgodose ungdomarnas grundläggande psykiska och fysiska behov och hjälpa ungdomen till en bra start på vuxenlivet. Vägledande samspel = (ICDP) vilket står för International Child Development Programme. ICDP är ett relationsorienterat och empatibaserat program vars målsättning är att stödja och främja psykosocial omsorgskompetens hos personer som ansvarar för barns omsorg. Programmet är i första hand inte inriktat på barn med problem, utan är utarbetat för sådana som har omsorg om barn, antingen de är föräldrar eller omsorgspersoner inom flera olika verksamheter. Programmet tillämpas inom exempelvis som barnhälsovård, förskola, skola, socialtjänst, och behandling. ICDP är grundat i kunskap och forskning kring barns och vuxnas hälsofrämjande utveckling. Det handlar om att ge emotionellt och kognitivt stöd samt vägledning via dialogen med barn samt föräldrar. Målsättningen med ICDP-programmet är först och främst att påverka och förbättra kvaliteten på samspelet mellan omsorgsgivare och barn. För att ett gott samspel ska kunna utvecklas är det nödvändigt att omsorgsgivaren har en positiv uppfattning om barnet. I Degerfors finns 2 personer som är utbildare i ICDP. En person arbetar inom socialtjänsten och en person arbetar inom förskolan. Målet är att alla som jobbar med barn i Degerfors kommun skall ha ICDP som gemensamt förhållningssätt gentemot föräldrar och barn. Många som gått olika steg i ICDP utbildningen och fler utbildningar är på gång. Utgångspunkt för ICDP arbetet var gemensamma träffar på Bredsjödagarna då det bestämdes att ICDP är ett bra förhållningssätt som bör gälla för samtliga verksamheter. Samordnare för arbetet med ICDP är socialsekreterare. ÖPP-QPM= ÖPP är förkortning av Örebro preventions program vilket är ett föräldrastödsprogram. ÖPP bygger på föräldrainformation på föräldramöten om ungdomar, föräldrar och alkohol. Informationen sker en gång per läsår i år 7, 8 och 9. Metoden ÖPP-QPM är ett möte mellan föräldrar. Metoden innebär i korthet följande: Kort information Samtal i grupper utifrån specifika frågor. Gemensam diskussion. Överenskommelse Faktablad skickas hem till alla vårdnadshavare. 18

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Läs mer

Kvalitetsrapport. Kultur- och utbildningsförvaltningen. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Förvaltningschef: Stefan Grybb

Kvalitetsrapport. Kultur- och utbildningsförvaltningen. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Förvaltningschef: Stefan Grybb Kvalitetsrapport Kultur- och utbildningsförvaltningen Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Förvaltningschef: Stefan Grybb Kvalitetsrapport 2012/2013 Jag och rektorerna hoppas att du genom denna övergripande

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan 2011-2013

ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan 2011-2013 ERSBODA FAMILJECENTRAL Verksamhetsplan 2011-2013 Ersboda Familjecentral 1. Ersboda familjecentral Ersboda familjecentral är en verksamhet med 5 olika aktörer (MVC, BVC, öppen förskola, elevhälsa och socialtjänst)

Läs mer

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden

Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer

Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer Riktlinjer i drogfria ungdomsmiljöer Bakgrund Utifrån skolsköterskas hälsosamtal, LUPP-rapport samt Välfärdsbokslut 2013 så synliggörs behovet av en aktiv mobilisering mot droger i Kungälvs kommun. En

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer