Förord. Lars Ahlkvist (m) Kommunstyrelsens ordförande.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Lars Ahlkvist (m) Kommunstyrelsens ordförande."

Transkript

1

2

3 Förord Allt fler engagerar sig i frågan om hur ett medvetet strategiskt arbete med energi- och klimatfrågor kan minska miljöbelastningen i samhället. Sätten är många, och åsikterna är inte alltid överens om enskilda åtgärder. Däremot är enigheten stor om behovet av att arbeta efter tydliga mål. Allt förändringsarbete startar lokalt hos individer, företag och organisationer och det är därför viktigt att kommunen fungerar som en förebild. Hörby kommun har under en tid arbetat med att ta fram en energi- och klimatstrategi, som utarbetats i en dialog mellan representanter från kommunfullmäktiges partier med början Syftet är att visa vad Hörby kommun kan göra för att ta ansvar för att minska negativa miljöeffekter och vara en energieffektiv kommun. Arbetet slutar inte med denna strategi. Tvärtom skall strategin ses som ett instrument för att klimat- och energifrågor skall vara en naturlig del i det dagliga arbetet under den närmaste femårsperioden. Lars Ahlkvist (m) Kommunstyrelsens ordförande.

4 Sammanfattning Hörby kommun är belägen i mellersta delarna av Skåne. Kommunen är 423 kvadratkilometer stor till ytan och har invånare (2007). År 2006 användes 419 GWh till Hörby kommun. Det innebär 28,8 MWh per person vilket är ett lägre jämförelsetal än för både Skåne och Sverige. Jämfört med 1990 har den använda energin ökat med 5 % per person. Bensin och diesel är det största energislaget och stod för 40 % av total använd energi år Elkraft är det näst största med 38 %. Övriga energislag är biobränsle och eldningsoljor. Den största delen av den använda energin i kommunen används i transportsektorn, 38 % av tillförd energi. Näst största sektor är hushållssektorn med 28 % av total använd energi. Bilinnehavet per 1000 invånare var 556 bilar år Det är ett högre jämförelsetal än riket. Andelen nyregistrerade miljöbilar var 1,1 % år Det är ett lägre jämförelsetal än riket. Den mest trafikerade vägen i kommunen är Europaväg 22 (E22). Sedan år 1993 har personbilstrafiken på E22 ökat med cirka 1/3 och den tunga trafiken med cirka 2/3. Resandet med kollektivtrafik har ökat markant mellan år 1990 till I Hörby tätort finns ett fjärrvärmenät som försörjs med värme från ett värmeverk som eldas med flis. Uppskattningsvis eldas en lika stor mängd biobränsle, som i värmeverket, i småhus belägna runt om i kommunen. I november 2007 fanns ett vindkraftverk i Hörby kommun. Under 2007 har en tankstation etablerat en pump med det alternativa fordonsbränslet E85 (etanol). Använd förnybar energi i kommun uppgick totalt till 16,7 % och 3,6 % av använt fordonsbränsle. Utsläppet av växthusgasen koldioxid har minskat med 3 % totalt och 10 % per person i kommunen mellan år 1990 och Utsläpp av samtliga växthusgaser har minskat med 8 % totalt och 15 % per person mellan år 1990 och Hörby kommun har som övergripande mål till år 2020 att: Minst 20 % av använd energi i Hörby kommun ska komma från förnyelsebara källor. Minst 10 % av fordonsbränslet i Hörby kommun ska komma från förnyelsebara källor. Den specifika energianvändningen i kommunägda lokaler ska vara minst 20 % lägre jämfört med år Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 20 % lägre per invånare i kommunen jämfört med år För att nå ställda mål har Hörby kommun upprättat en handlingsplan. Den innehåller tre prioriterade inriktningsmål för den närmsta femårsperioden ( ). Till varje inriktningsmål har det formulerats ett antal resultatmål med tillhörande åtgärder. De förslag till åtgärder som redovisas i energi- och klimatstrategin bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken.

5 Innehållsförteckning A Informativ del 1. Bakgrund Syfte Projektorganisation Presentation av Hörby kommun Energi Använd energi totalt Använd energi fördelat på energislag Energianvändning fördelat på sektorer Oljeleveranser Energibalans GWh Transporter Vägtrafik Kollektivtrafik Byggnader Småhus Kommunala fastigheter Jordbruk och skogsbruk Industri Förnybar energi Förnybar energi allmänt Förnybar energi i Hörby kommun Fjärrvärme Eldistribution Utsläpp av växthusgaser Växthusgaser i Sverige Växthusgaser i Hörby kommun Koldioxid, CO Totalt utsläpp av växthusgaser i Hörby kommun Strategisk analys Analys av energiläget i kommunen Strategiska frågor Nationella, regionala och lokala mål samt riktlinjer Europeiska Unionens mål på energiområdet Nationella mål och riktlinjer Sveriges klimatstrategi Kommissionen mot oljeberoende Regeringens energipolitik Nationella miljökvalitetsmål Lokala mål och riktlinjer Styrmedel och statliga bidrag Styrmedel Statliga bidrag... 44

6 8. Energimål i Hörby kommun Övergipande mål Inriktningsmål för energiplanen Handlingsplan i Hörby kommun Fysisk planering Byggnader Kommunalägda lokaler Kommunalägda bostäder Privata bostäder och lokaler Transporter Jordbruk Industri Övrigt Uppföljning och kommunikation Uppföljning Nyckeltal Kommunikation Bilagor Bilaga 1: Beräkning av utsläppta växthusgaser Bilaga 2: Miljömål som berör energi Bilaga 3: Uppvärmning småhus Bilaga 4: Fjärrvärmekarta Bilaga 5: Samrådredovisning

7 Ordlista Biobränsle: produkter som kommer från växtriket CH 4 : metan, vilket är en växthusgas CO 2 : koldioxid, vilket är en växthusgas CO 2 -ekvivalent: den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan som respektive växthusgas Eldningsolja 1: vanlig eldningsolja som exempelvis villaägare använder Eldningsolja 2-5: tjock trögflytande olja som används i större anläggningar Graddagskorrigerad: Innebär att värden för uppvärmning är korrigerade efter en normalårsmall. Om det under ett år är kallare än normalt, kommer mer energi än normalt krävas för uppvärmning. Om det tvärtom är mycket varmare än normalt, kommer mindre energi än normalt användas till uppvärmning. Ett graddagskorrigerat uppvärmningsvärde är justerat enligt en mall för normalårs värden för att enklare kunna jämföras mellan olika år. GWh: gigawattimme, energiåtgången är 1 miljard W på en timme HFC: fluorklorväten, vilket är en växthusgas kwh: kilowattimme, energiåtgången är 1000 W på en timme Miljöbilar: bilar som uppfyller kraven för att klassas miljöbilar enligt vägverkets definition för statlig upphandling MWh: megawattimme, energiåtgången 1 miljon W på en timme N 2 O: dikväveoxid (lustgas), vilket är en växthusgas Småhus: en- och tvåfamiljshus Växthusgaser: gasformiga föreningar i atmosfären som absorberar jordens långvågiga värmestrålning och på så sätt ökar temperaturen i atmosfären. De vanligaste växthusgaserna som släpps ut genom mänskliga aktivitet är koldioxid, metan, dikväveoxid, perfluorkarboner, fluorklorväten och svavelhexafluorid. Watt: (W) är en enhet i vilken flödet av energi mäts (Joule/s)

8 A- Informativ del 1. Bakgrund 1.1 Syfte Energi- och klimatfrågorna är med sin påverkan på miljö och hälsa en betydande aspekt som både Hörby kommun och dess omgivning måste ta i beaktande. Energi- och klimatstrategin ska visa hur Hörby kommun vill ta ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, uppkomna från användandet av energi och transporter, den närmaste femårsperioden år Den utgör Hörby kommuns lokala strategi, med mål och åtgärder för arbetet med att uppnå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen inom energi och klimatområdet. Med denna energi- och klimatstrategi anser Hörby kommun att man uppfyller lag (1977:439) om kommunal energiplanering. I den stadgas att i varje kommun ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Vidare ska kommunen i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energi- och klimatstrategin är indelad i två delar, en informationsdel och en beslutsdel. Informationsdelen innehåller bakgrundsinformation samt en nulägesbeskrivning och strategisk analys av energiläget i kommunen. Den andra delen utgör beslutsdel och beskriver kommunens viljeinriktning inom energi och klimatområdet och hur kommunen ska arbeta för att nå uppsatta mål. Beslutsdelen sammanfattar Hörby kommuns övergripande mål och visioner samt de viktigaste åtgärderna för att nå fram till dessa mål. Därefter redovisas hur uppföljning och utvärdering ska ske. Detta är den första strategin för energi- och klimatfrågor som upprättats i Hörby kommun och kommer att ge en värdefull grund och nödvändig draghjälp för fortsatt klimatarbete

9 1.2 Projektorganisation Arbetet med energi- och klimatstrategin startades år 2005 på förslag av miljönämnden. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt att ge Samhällbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta en energi- och klimatstrategi för Hörby kommun. Som ett första steg upprättades en intern organisation bestående av en arbetsgrupp samt en styrgrupp. Arbetsgruppen bestod av olika sakkunniga personer inom områden som bl.a. fastigheter, energi, transporter samt miljö. Projektet förankrades politiskt i styrgruppen, bestående av aktiva politiker i kommunen. Styrgruppen angav även resursramar för projektet. Våren 2006 fick Per-Johan Wik från Energikontoret Skåne i uppdrag att ta fram ett förslag till energi- och klimatstrategi i nära samarbete med arbetsgrupp och styrgrupp. Samma höst ansökte Hörby kommun om och kom med i projekt Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. Projektet drivs av nätverket Klimatkommunerna (KIK) och finansieras av Naturvårdsverket. Medlemmar i arbetsgruppen: Hörby kommun: Maria Persson (miljösamordnare), Sonja Jones (miljösamordnare), Christer Thuresson (fastighetschef), Ida Persson (miljöchef) och Anna-Karin Nilsgart (energirådgivare). Konsult: Per-Johan Wik (Energikontoret Skåne) Medlemmar i Styrgruppen: KSAU: Lars Ahlkvist (m), Åke Hansson (s), Brita Larson (fp), Kjell-Åke Persson (c) och Per- Olof Skerup (m) Miljönämndens presidium: Anita Hansson (s), Louise Hedlund (m) och Birger Larsson (fp), Övriga partier: Ruben Ström (kd), Björn Åvik (spi) och Sven Sövgren (hp) Ett utkast till energi- och klimatstrategi har i januari månad 2008 remitterats till kommunens nämnder och styrelser. En sammanfattning av inkomna yttranden finns i bilaga 5.Slutlig utformning av förslaget till energi- och klimatstrategi har Per-Johan Wik från Energikontoret Skåne samt miljösamordnare Sonja Jones på tekniska kontoret ansvarat för. Styrgruppen godkände förslaget Kommunfullmäktige fastställde Energi- och klimatstrategin , samt beslutade att de förslag till åtgärder som redovisas i energi- och klimatstrategin får genomföras i den takt som ekonomin tillåter

10 2. Presentation av Hörby kommun Figur 1: Karta över Hörby kommun. Källa: GeoData Skånekarta, Kommunförbundet Skåne, 2007 Hörby kommun är belägen i mellersta delarna av Skåne och är omgiven av kommunerna Hässleholm, Kristianstad, Tomelilla, Sjöbo, Eslöv och Höör, räknat från nordost till nordväst (Figur 1). Den 31 december 2007 var personer folkbokförda i Hörby kommun. Till ytan är kommunen 423 kvadratkilometer stor, varav 39 % utgörs av åkermark. I de östra och norra delarna i kommunen finns större skogsarealer. Målet för kommunens näringslivspolitik är att skapa lokal tillväxt och fler arbetstillfällen. Mellan 2005 och 2006 ökade antalet sysselsatta med nästan 3 %. Största branscherna i näringslivet är vård och omsorg (19 %), handel, transport och kommunikation (17 %) samt tillverkningsindustri (16 %). I Hörby startades flest nya företag i Skåne per tusen invånare under första halvåret år 2005 (Nyföretagarbarometern)

11 3. Nuläge energitillförsel till Hörby kommun Några ord om den använda statistiken Vid energiplaneringen i Hörby kommun har i huvudsak statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) använts. Nedan följer en beskrivning från SCB om statistiken. Källor Källorna till statistiken från SCB kan delas in i tre grupper. Dels finns statistik baserad på uppgifter från producenter och distributörer av energivaror (s.k. leverantörsstatistik), dels finns statistik baserad på uppgifter från energianvändare, t ex företag eller fastighetsägare (s k användarstatistik) och till sist modellberäkningar. I SCB:s material har statistik inhämtats från leverantörer när det gäller alla oljor i slutlig användning förutom industrin och diesel till jordbruk. Även all elanvändning och fjärrvärmeanvändning har inhämtats från leverantörer. Till grund för industrins bränsleanvändning utnyttjas statistik direkt av användarna. Även den bränsleinsats, produktion och egenanvändning som sker i energisektorn (el och fjärrvärmeproducenter) insamlas direkt från användarna. Modeller har använts för att beräkna biobränslen till hushåll, dieselanvändningen inom jordbruket och el till uppvärmning inom småhus. Felkällor Vissa felkällor kan förekomma i framförallt leveransstatistiken när det gäller fördelning på förbrukargrupper eftersom en del företag saknar underlag för korrekt klassificering av kunderna. Problemet är större när det gäller leveransstatistiken för oljor, eftersom det finns möjlighet att lagra produkten. Köpare kan också själv transportera produkterna från uppköpsort till förbrukningsort belägen i en annan kommun. Användarstatistiken för industrin och energiföretagen får anses vara bra och har totalundersökts aktuella år. Undersökningarna har relativt lågt bortfall. Modellerna som använts för beräkning av biobränsle i hushållssektorn bygger främst på sotarnas pannregister. Pannregistret har problem eftersom inte alla sotardistrikt lämnar in statistiken till räddningsverket. Fastighetstaxeringen täcker inte alla bostäder belägna på orten. Diesel till jordbruk är framtagen med hjälp av statistik på odlade grödor. Förhållande mellan odlad åkermark gröda och dieselförbrukning är inte helt tillförlitligt. El för uppvärmning till småhus bygger på ytorna i fastighetstaxeringsregistret och statistiken från småhusägare

12 Tillförd och använd energi I dokumentet används begreppet använd energi, då uppdelningen mellan tillförd och använd energi är komplicerad. En del tillgänglig statistik, exempelvis för eldningsolja, bensin och diesel, lämnar uppgift om levererad mängd energimängd per år till kommunen som geografiskt område, alltså tillförd energi. För andra energislag, redovisas använd mängd energi, exempelvis för fjärrvärme och elenergi. Det är svårt att göra en komplett analys över tillförd mängd energi för samtliga energislag i kommunen, räkna bort förluster och redovisa mängden använd energi i olika sektorer då statistikunderlaget inte medger detta. I SCB:s energibalanser redovisas levererad mängd eldningsolja, bensin och diesel som använd energi. Redovisningen sker på samma sätt i detta dokument. Statistiken är inte graddagskorrigerad, om inte så uppges. Kompletteringar Då SCB inte givit ut några uppdateringar av sin statistik sedan år 2004 har statistik från annat håll inhämtats, för att komplettera och uppdatera statistiken ifrån SCB. Detta har gjorts genom att: 1. Kontrollera vilka elnätsägare som finns i kommunen. 2. Be få ut elnätsstatistik för år efter 2004 i kommunen från elnätsägarna. 3. Lista elanvändningen i kommunen efter kategorierna; hushåll, industri, jordbruk, övriga tjänster, (transporter). 4. Ta kontakt med SCB och be att få ut oljeleveranser för din kommun fördelat på sektorer för din kommun, för de år du önskar efter år Ta kontakt med kommunens sotare och be att få ut statistik över antalet villapannor i kommunen (olja, pellets, ved, eldstäder). Räkna på schablon/uppskattad förbrukning av biobränsle i respektive panna och eldstad. 6. Kontakta kommunens bostadsbolag och få ut energistatistik för energianvändningen i kommunens lokaler och flerbostadshus samt vilka energislag som används. Jämför med hittills sammanfattande uppgifter. 7. Kontakta fjärrvärmebolag i kommunen och be att få ut statistik om energianvändning i kommunen och fjärrvärmebolagets bränslemix. Med ovanstående uppgifter går det att sammanställa en relativt bra energibalans för kommunen, både total och fördelat på sektorer. Det finns givetvis brister i detta sätt, men ovanstående metod kan utföras med en rimlig arbetsinsats och möjlighet att jämföra data historiskt med SCB:s energibalanser. En aspekt som ovanstående metod inte tar hänsyn till är det egentliga transportarbetet. Det som redovisas är levererad bensin och diesel till kommunen. Det är samma metod som i SCB:s energibalanser. För att beräkna koldioxidutsläppen multipliceras omvandlingsfaktorer med fossilbränsleanvändning i respektive sektor och på så sätt fås fossilt koldioxidutsläpp, både totalt och per sektor

13 3.1 Energi Använd energi totalt Totalt användes 419 GWh år 2006 i Hörby kommun. Det innebär att energianvändningen per person var 28,8 MWh år För Skåne var motsvarande siffra 34,9 MWh och riket 45,1 MWh år År 1990 var använd energi per person 27,5 MWh i Hörby kommun. Sedan år 1990 till år 2006 har använd energi alltså ökat med 5 % per person i kommunen. Den totala användningen av energi har ökat med 13 % ifrån 372 GWh år 1990 till 419 GWh år 2006 (Figur 2). Under samma period har befolkningen ökat med 7 % (Figur 3). Total energianvändning i Hörby kommun MWh Tot energi År Figur 2: Diagrammet visar hur den totala energianvändning i Hörby kommun har utvecklats från år 1990 till år 2006 uttryckt i MWh. Interpolerade värden för och Källa: SCB, 2007, E.ON, 2007, Ringsjö Energi, 2007 och Rindi Energi, Befolkningutveckling i Hörby kommun Personer Befolkning År Figur 3. Diagrammet visar befolkningsutveckling i antal personer bosatta i Hörby kommun från år 1990 till år Källa: SCB,

14 Kommentar Förklaringen till att den totala energianvändningen har minskat på senare år, trots att befolkningen har ökat går att utläsa i figur 5. Levererad mängd eldningsolja samt bensin och diesel har minskat rejält på senare år. Förklaringen till minskade leveranser av eldningsolja kan exempelvis bero på att oljepannor bytts ut till värmepumpar i småhus. En annan förklaring är minskade leveranser av eldningsolja till industrin. Svårare att förklara är minskade leveranser av bensin och diesel till kommunen. Direkt fossila bränslen i form av eldningsoljor, samt bensin och diesel utgjorde 50 % av den använda energin i kommunen år 2006 (Figur 4). Bensin är det enskilt största fossila bränsle som används i kommunen och stod för cirka 1/5 av energianvändningen år Använd energi fördelat på energislag I Hörby kommun står huvudsakligen fyra energislag för tillförsel av energi i kommunen, om bensin och diesel räknas som ett energislag. Dessa är bensin och diesel, elkraft, biobränsle och eldningsoljor i nämnd storleksordning (Figur 4). Använd energi år 2006 Eldningsoljor 10% Elkraft 38% 40% Bensin och diesel 12% Biobränsle Figur 4. Cirkeldiagrammet visar fördelningen av använda energislag i Hörby kommun år Källa: SCB, 2007, E.O.N., 2007, Ringsjöenergi, 2007 och Rindi Energi, Elkraft, som till största delen härstammar från vattenkraft respektive kärnkraft, stod för drygt en tredjedel av energianvändningen. Med hjälp av uppgifter ifrån kommunens fjärrvärmebolag och uppskattning av biobränsleanvändning i småhus beräknas att biobränsle stod för 10 % av energianvändningen i kommunen år Kommentar Den redovisade mängden bensin och diesel är levererad mängd bränsle till tankstationerna i Hörby kommun. Det innebär att den angivna mängden inte nödvändigtvis speglar den totalt använda mängden bensin och diesel inom kommunens gränser då trafikanter, vilka färdas genom kommunen och inte tankar inom kommunen, inte finns med i statistiken. Å andra sidan är det osannolikt att de trafikanter som tankat i Hörby kommun enbart har kört innanför - 7 -

15 kommunens gränser. Dessa olikheter väger till en viss del upp varandra. Att få en exakt bild av mängd använd bensin och diesel i en kommun är nästintill omöjligt men eftersom statistiken är uppbyggd på samma sätt för samtliga år kan man se om trenden av använd bensin och diesel ökar eller minskar i kommunen. Den redovisade mängden biobränsle bygger på redovisad mängd biobränsle ifrån fjärrvärmeverket plus en uppskattning av använd mängd biobränsle utifrån antal ved- och pelletspannor samt eldstäder i småhus i kommunen. Uppgifter om energidata rörande fjärrvärmeverket kommer att redovisas separat i ett kapitel 3.6. Använda energislag i Hörby kommun år MWh Bensin och diesel Biobränsle Elkraft Eldningsoljor År Figur 5. Diagrammet visar utvecklingen av använda energislag i Hörby kommun från år 1990 till år 2006 uttryckt i MWh. Interpolerade värden för och Källa: SCB, 2007, E.O.N., 2007, Ringsjöenergi, 2007 och Rindi Energi, I jämförelse med 1990 har tillförseln av bensin och diesel ökat med ca 20 % till år Tillförseln av elkraft har ökat med ca 15 % samtidigt som leveranser av eldningsoljor har minskat med nära en 1/3 under samma period. Tillförseln av biobränsle har ökat markant sedan etableringen av det biobränsleeldade fjärrvärmeverket. Kommentar Vad beträffar användningen av biobränsle över tiden, är statistiken bristfällig. Det är inte rimligt att användningen av biobränsle minskar under perioden år 1990 till 2000 då det kan antas att flera hushåll installerat pelletsbrännare, kaminer och dylikt

16 3.1.3 Energianvändning fördelat på sektorer Energianvändningen i hushållssektorn har minskat med ca 10 % från år 2006 jämfört med 1990 (Figur 6). Under samma period har energianvändningen ökat med 40 % i transportsektorn. Energianvändningen i sektorerna jordbruk och industri har fluktuerat kraftigt under perioden. I industrin är den använda energin dubbelt så stor år 2006 som 1990 medan den har minskat något i jordbruket. I sektorn offentlig verksamhet har använd energi också minskat något. Energianvändningen i sektorn övriga tjänster har också fluktuerat kraftigt under perioden och har ökat med 50 % till år I sektorn övriga tjänster är affärer, kontor, och annan privat verksamhet inräknad. Energianvändning fördelat per sektor MWh Jordbruk m.m Industri m.m Offentlig verksamhet Transporter Hushåll Övriga tjänster År Figur 6. Diagrammet visar utvecklingen av använd energi i olika sektorer i Hörby kommun från år 1990 till år 2006 mätt i MWh. Interpolerade värden och Källa: SCB, 2007, E.ON, 2007, Ringsjö Energi, Kommentar Åkerinäringen är en viktig och utmärkande näringslivsgren i kommunen och kan ha viss del i den relativt höga energianvändningen i transportsektorn. Europaväg 22 löper genom kommunen med ett tankställe beläget precis intill vilket också till viss del förklarar energianvändningen i transportsektorn

17 Hörby är en jordbruksintensiv kommun med en hårt trafikerad Europaväg som går genom kommun. Därför skiljer sig fördelningen av energi i olika sektorer inom kommunen jämfört med Skåne och Sverige av naturliga skäl (Figur 7). Fördelningen av energi till industrin är betydligt större för både Skåne och riket än motsvarande fördelning i Hörby kommun. Fördelningen av energi för transporter är större i Hörby än motsvarande fördelning i riket. Till hushållssektorn fördelas ungefär lika stor del energi som i jämförelse med Skåne vilket är något mer än riket som helhet. Även inom sektorerna offentlig verksamhet och övriga tjänster fördelas energin likvärdigt. I Hörby kommun fördelas en större del av energin till jordbruket än i Skåne och i Sverige. Jämförelse av använd energi mellan Hörby, Skåne och Sverige år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Övriga tjänster Hushåll Transporter Offentlig verksamhet Industri m m Jordbruk m m 20% 10% 0% Hörby Skåne Sverige Figur 7. Diagrammet visar använd energi fördelat på sektorer för Hörby kommun, Skåne och Sverige år Källa: SCB,

18 3.1.4 Oljeleveranser Statistiska centralbyrån har statistik på leveranser av petroleumprodukter, fördelat på förbrukarkategorier i respektive kommun. Nedan presenteras först ett diagram för samtliga förbrukarkategorier (Figur 8) och sedan ett diagram utan transportsektorn (Figur 9), då denna står för en så stor del av oljeleveranserna, att övriga kategorier blir svåra att utläsa. Oljeleveranser till Hörby kommun, år m Bensin Diesel Eo1 Eo2-5 0 Jordbruk Industri Offentlig verk Hushåll Övriga tjänster Transporter Figur 8. Diagrammet visar leverans av oljor till olika sektorer i Hörby kommun år Källa: SCB, Oljeleveranser exklusive transporter, Hörby kommun år m Diesel Eo1 Eo Jordbruk Industri Offentlig verk Hushåll Övriga tjänster Figur 9. Diagrammet visar leverans av oljor till olika sektorer, exklusive transportsektorn, i Hörby kommun år Källa: SCB, Kommentar En stor del av levererad olja i kommunen går till transportsektorn, men det är också en sektor där det är svårt för kommunen att på egen hand fasa ut det fossila bränslet. Även att fasa ut dieselanvändning i jordbrukssektorn för att driva jordbruksmaskiner är ett svårt område för

19 kommunen att arbeta med. Enklare är då att fasa ut eldningsolja för uppvärmning i sina bostäder och lokaler samt informera kommuninvånare, företag och organisationer om möjligheten till att använda alternativa uppvärmningssätt. Detta sker idag genom energirådgivningen. Uppgifter om mängden levererad olja till sektorn offentlig verksamhet verkar stämma dåligt överens med den faktiska användningen. I de lokaler kommunen förvaltar användes år 2006 ca 150 m 3 eldningsolja 1. Att övriga offentliga verksamheter, skulle använda ca 700 m 3 olja, varav 330 m 3 eldningsolja 2-5 verkar orimligt. Eftersom värdena i diagrammen är hämtade från SCB:s officiella oljeleveransstatistik får de stå kvar för att kunna jämföras med värden för kommande år. Exempelvis kan nämnas att kyrkorna i kommunen använder en liten mängd eldningsolja. Läsaren bör notera att värdena är uppenbart märkliga. Enligt Rindi Energi är större andelen av privata lokaler i centrala delarna i Hörby tätort anslutna till fjärrvärme. Enligt oljeleveransstatistiken levererades ca m 3 olja till sektorn övriga tjänster (affärs-, service-, lagerlokaler, hotell och restaurang, banker, etc). Även denna siffra verkar hög, men får stå kvar för jämförelse med senare år. I hushållssektorn används ca m 3 eldningsolja 1. En ungefärlig uppskattning är att cirka hälften används i småhus och hälften i flerbostadshus

20 3.1.5 Energibalans I kommunen tillfördes det totalt 419 GWh energi under år Denna energi tillfördes i form av fyra energislag. Dessa energislag är i nämnd storleksordning bensin och diesel (40 %), elkraft (38 %), bioenergi (12 %) och eldningsoljor (10 %). Flödesschemat, som beskrivs nedan, och visas på nästa sida beskriver tillförd energi utan att överföringsförluster är medräknade. Den tillförda energin används inom sex olika sektorer. Dessa är transporter, hushåll, industri och byggverksamhet, jordbruk och skogsbruk, offentlig verksamhet och övriga tjänster. Transporter är den sektor som det tillfördes mest energi till i Hörby kommun, 38 % av total tillförd energi i sektorn. Bensin och diesel utgjorde ungefär hälften var av tillförseln. Den näst största sektorn är hushållssektorn (28 %). Inom hushållssektorn tillfördes år 2006 elkraft till största delen, vilket innebär 59 % av total tillförd energi i sektorn. I övrigt tillfördes till största delen biobränsle och en liten del eldningsoljor. Sedan följer tre sektorer som det tillfördes i princip lika mycket energi till, jordbruket, övriga tjänster och offentlig verksamhet. Inom jordbruket (9 %) tillfördes 67 % elkraft och 19 % diesel och resterande del eldningsolja. I sektorn övriga tjänster (9 %), stod elkraft för 70 % och eldningsolja för 30 % av tillförseln. I sektorn offentlig verksamhet (9 %) stod elkraft för hälften och eldningsolja samt biobränsle för cirka en fjärde del var av tillförseln. Den minsta sektorn är industri (7 %). I den stod el för ca 59 % av energitillförseln och eldningsolja för resterande tillförsel. I figuren på nästa sida illustreras energiflödet i kommunen. Överst i figuren redovisas den tillförda energin i form av fyra energislag med hjälp av fyra färgade fält. Nedanför fälten med energislagen visas hur energin fördelas i olika sektorer i kommunen. I den nedre delen av figuren presenteras de sex sektorerna med hjälp av boxar. Varje box innehåller en sektor. I den översta delen av varje box är sektorns rubrik (transporter) och storlek angiven. I den nedre delen av boxen presenteras vilka energislag som används (bensin och diesel) inom den aktuella sektorn och hur stor del av energin till sektorn som de tillför

21 Energiöversikt för Hörby kommun år 2004 Använd energi 419 GWh år 2006 Elkraft 158 GWh Bioenergi 51 GWh Bensin och diesel 169 GWh Eldnings oljor 41 GWh Transporter 38 % Hushåll 28 % Jordbruk 9 % Övrig Tj. 9 % Off. Verk. 9 % Industri 7 % Energianvändning i sektorer Transporter 38 % Hushåll 28 % Bensin 52 % Diesel 48 % El 59 % Bio 35% 6 % Jordbruk 9 % Övriga tjänster 9 % El 67 % Diesel 19 % E.o. 14 % El 70 % E.o. 30 % Offentlig verk. 9 % Industri 7 % El 50% Bio. 27 % E.o. 23 % El 59 % 6 % E.o. 35 %

22 3.2 Transporter Vägtrafik Personbilar År 2006 fanns det 556 bilar i trafik per 1000 invånare i Hörby kommun (Tabell 1). Sett till riket är det en relativt hög siffra då genomsnittet var 461 bilar per 1000 invånare år Hörby kommun Antal bilar per invånare Tabell 1. Tabellen visar antal bilar per tusen invånare i Hörby kommun år 1990, 1995, 2000 och Källa: SCB, Körsträckan år 2006 var igenomsnitt mil per bil och 894 mil per invånare (Tabell 2). Detta kan jämföras med mil per bil och 694 mil per invånare för Skåne år För riket är motsvarande värden mil per bil och 702 mil per invånare för samma år. Hörby kommun Genomsnittlig körsträcka per bil (mil) Tabell 2. Tabellen visar genomsnittlig körsträcka i mil per bil för år 1998, 2000 och 2005 i Hörby kommun. Källa: SCB, 2007 Bensinbilarna dominerar i kommunen. Dieselbilarna har dock ökat ifrån 1990 till År 1990 var 3,5 % dieselbilar mot 6,8 % år 2005 (Figur 10). Genomsnittlig förbrukning av bensin för personbilar var 8,6 liter/100 km och 6,9 liter/100 km för dieselbilar år 2006 i Hörby kommun. Genomsnittlig förbrukningen för riket år 2006 var 8,6 liter/100 km för bensinbilar och 7,1 liter/100km för dieselbilar. Andelen nyregistrerade miljöbilar i Hörby kommun var 1,1 % vid slutet av år Motsvarande siffra för riket var 9,3 % och Skåne 5,8 %. Kommentar Värt att notera är att beräkningen av körsträckan är gjord genom att använda Bilprovningens statistik vid besiktningar då mätarställningen registreras. Därmed finns det ingen möjlighet att se var körningen av bilen har ägt rum, om det är i kommunen, länet, riket eller utomlands

Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Antagandehandling Augusti 2009

Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Antagandehandling Augusti 2009 Energi- och klimatstrategi 2009-2015 Antagandehandling Augusti 2009 Sammanfattning Burlövs kommun är belägen i de västra delarna av Skåne och är grannkommun till Malmö Stad. Kommunen är 19 kvadratkilometer

Läs mer

Underlag. Till. Svalövs kommunala Energistrategi

Underlag. Till. Svalövs kommunala Energistrategi Underlag Till Svalövs kommunala Energistrategi Innehållsförteckning 1. Sammanfattande analys av energiläget i kommunen 2 2. Presentation av Svalövs kommun... 3 3. Nulägesbeskrivning... 5 3.1 Energi...

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Framtagande, uppföljning och utvärdering 6 Kritiska framgångsfaktorer för att nå målen 7 Energi och koldioxid i kommunen 10 Energianvändningen 10 Klimatpåverkan

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20 Energiläget i Halland Meddelande 2010:20 Bilderna på omslaget E6:an genom Halland tillför en stor del trafik. Foto: Ceclilia Engström Solcellsanläggningen på Sannarpsgymnasiet i Halmstad under byggnation.

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Energi- och klimatpolicy

Energi- och klimatpolicy Energi- och klimatpolicy 2012-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26 Innehåll Sid 1 Bakgrund... 3 2 Klimatförändring... 4 3 Kävlinge kommun... 6 4 Nulägesbeskrivning... 7 5 Målsättningar... 10 Projektledare:

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Klimatstrategi för Katrineholms kommun

Klimatstrategi för Katrineholms kommun Styrdokument Klimatstrategi för Katrineholms kommun styrdokument Reviderad av kommunfullmäktige, 178 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 2 (21) Beslutshistorik Antagen av kommunfullmäktige 2003-04-22,

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik

Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun

Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun Klimatanpassad Energistrategi för Ystads kommun Denna rapport har upprättats av en projektgrupp bestående av följande personer: Projektledare Projektsekreterare

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Energiplan och klimatstrategi

Energiplan och klimatstrategi Energiplan och klimatstrategi 2007-2015 Stenungsunds Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15 Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Syfte 5 1.2 Avgränsning 6 1.3 Framtagning, uppföljning och revidering

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Energiplan för Flens Kommun

Energiplan för Flens Kommun Energiplan för Flens Kommun 2007-2010 Antagen av kommunfullmäktige 2007-04-26, 30 Omslagsbild: Anders Solberg Kontaktperson: Anders Solberg, Bygg-, Miljö- och Räddningsförvaltningen, Flens kommun E-post:

Läs mer

Energibokslut 2009. Klimatstrategi och Energiplan

Energibokslut 2009. Klimatstrategi och Energiplan Energibokslut 29 Klimatstrategi och Energiplan Svartån vid Öringe Foto. Klas Johansson Fastställt av Kommunfullmäktige 21-6-21 Kf 4/21 BOXHOLM LIGGER BRA TILL 1 Klimatstrategi och energiplan, energibokslut

Läs mer