Förord. Lars Ahlkvist (m) Kommunstyrelsens ordförande.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Lars Ahlkvist (m) Kommunstyrelsens ordförande."

Transkript

1

2

3 Förord Allt fler engagerar sig i frågan om hur ett medvetet strategiskt arbete med energi- och klimatfrågor kan minska miljöbelastningen i samhället. Sätten är många, och åsikterna är inte alltid överens om enskilda åtgärder. Däremot är enigheten stor om behovet av att arbeta efter tydliga mål. Allt förändringsarbete startar lokalt hos individer, företag och organisationer och det är därför viktigt att kommunen fungerar som en förebild. Hörby kommun har under en tid arbetat med att ta fram en energi- och klimatstrategi, som utarbetats i en dialog mellan representanter från kommunfullmäktiges partier med början Syftet är att visa vad Hörby kommun kan göra för att ta ansvar för att minska negativa miljöeffekter och vara en energieffektiv kommun. Arbetet slutar inte med denna strategi. Tvärtom skall strategin ses som ett instrument för att klimat- och energifrågor skall vara en naturlig del i det dagliga arbetet under den närmaste femårsperioden. Lars Ahlkvist (m) Kommunstyrelsens ordförande.

4 Sammanfattning Hörby kommun är belägen i mellersta delarna av Skåne. Kommunen är 423 kvadratkilometer stor till ytan och har invånare (2007). År 2006 användes 419 GWh till Hörby kommun. Det innebär 28,8 MWh per person vilket är ett lägre jämförelsetal än för både Skåne och Sverige. Jämfört med 1990 har den använda energin ökat med 5 % per person. Bensin och diesel är det största energislaget och stod för 40 % av total använd energi år Elkraft är det näst största med 38 %. Övriga energislag är biobränsle och eldningsoljor. Den största delen av den använda energin i kommunen används i transportsektorn, 38 % av tillförd energi. Näst största sektor är hushållssektorn med 28 % av total använd energi. Bilinnehavet per 1000 invånare var 556 bilar år Det är ett högre jämförelsetal än riket. Andelen nyregistrerade miljöbilar var 1,1 % år Det är ett lägre jämförelsetal än riket. Den mest trafikerade vägen i kommunen är Europaväg 22 (E22). Sedan år 1993 har personbilstrafiken på E22 ökat med cirka 1/3 och den tunga trafiken med cirka 2/3. Resandet med kollektivtrafik har ökat markant mellan år 1990 till I Hörby tätort finns ett fjärrvärmenät som försörjs med värme från ett värmeverk som eldas med flis. Uppskattningsvis eldas en lika stor mängd biobränsle, som i värmeverket, i småhus belägna runt om i kommunen. I november 2007 fanns ett vindkraftverk i Hörby kommun. Under 2007 har en tankstation etablerat en pump med det alternativa fordonsbränslet E85 (etanol). Använd förnybar energi i kommun uppgick totalt till 16,7 % och 3,6 % av använt fordonsbränsle. Utsläppet av växthusgasen koldioxid har minskat med 3 % totalt och 10 % per person i kommunen mellan år 1990 och Utsläpp av samtliga växthusgaser har minskat med 8 % totalt och 15 % per person mellan år 1990 och Hörby kommun har som övergripande mål till år 2020 att: Minst 20 % av använd energi i Hörby kommun ska komma från förnyelsebara källor. Minst 10 % av fordonsbränslet i Hörby kommun ska komma från förnyelsebara källor. Den specifika energianvändningen i kommunägda lokaler ska vara minst 20 % lägre jämfört med år Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 20 % lägre per invånare i kommunen jämfört med år För att nå ställda mål har Hörby kommun upprättat en handlingsplan. Den innehåller tre prioriterade inriktningsmål för den närmsta femårsperioden ( ). Till varje inriktningsmål har det formulerats ett antal resultatmål med tillhörande åtgärder. De förslag till åtgärder som redovisas i energi- och klimatstrategin bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken.

5 Innehållsförteckning A Informativ del 1. Bakgrund Syfte Projektorganisation Presentation av Hörby kommun Energi Använd energi totalt Använd energi fördelat på energislag Energianvändning fördelat på sektorer Oljeleveranser Energibalans GWh Transporter Vägtrafik Kollektivtrafik Byggnader Småhus Kommunala fastigheter Jordbruk och skogsbruk Industri Förnybar energi Förnybar energi allmänt Förnybar energi i Hörby kommun Fjärrvärme Eldistribution Utsläpp av växthusgaser Växthusgaser i Sverige Växthusgaser i Hörby kommun Koldioxid, CO Totalt utsläpp av växthusgaser i Hörby kommun Strategisk analys Analys av energiläget i kommunen Strategiska frågor Nationella, regionala och lokala mål samt riktlinjer Europeiska Unionens mål på energiområdet Nationella mål och riktlinjer Sveriges klimatstrategi Kommissionen mot oljeberoende Regeringens energipolitik Nationella miljökvalitetsmål Lokala mål och riktlinjer Styrmedel och statliga bidrag Styrmedel Statliga bidrag... 44

6 8. Energimål i Hörby kommun Övergipande mål Inriktningsmål för energiplanen Handlingsplan i Hörby kommun Fysisk planering Byggnader Kommunalägda lokaler Kommunalägda bostäder Privata bostäder och lokaler Transporter Jordbruk Industri Övrigt Uppföljning och kommunikation Uppföljning Nyckeltal Kommunikation Bilagor Bilaga 1: Beräkning av utsläppta växthusgaser Bilaga 2: Miljömål som berör energi Bilaga 3: Uppvärmning småhus Bilaga 4: Fjärrvärmekarta Bilaga 5: Samrådredovisning

7 Ordlista Biobränsle: produkter som kommer från växtriket CH 4 : metan, vilket är en växthusgas CO 2 : koldioxid, vilket är en växthusgas CO 2 -ekvivalent: den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan som respektive växthusgas Eldningsolja 1: vanlig eldningsolja som exempelvis villaägare använder Eldningsolja 2-5: tjock trögflytande olja som används i större anläggningar Graddagskorrigerad: Innebär att värden för uppvärmning är korrigerade efter en normalårsmall. Om det under ett år är kallare än normalt, kommer mer energi än normalt krävas för uppvärmning. Om det tvärtom är mycket varmare än normalt, kommer mindre energi än normalt användas till uppvärmning. Ett graddagskorrigerat uppvärmningsvärde är justerat enligt en mall för normalårs värden för att enklare kunna jämföras mellan olika år. GWh: gigawattimme, energiåtgången är 1 miljard W på en timme HFC: fluorklorväten, vilket är en växthusgas kwh: kilowattimme, energiåtgången är 1000 W på en timme Miljöbilar: bilar som uppfyller kraven för att klassas miljöbilar enligt vägverkets definition för statlig upphandling MWh: megawattimme, energiåtgången 1 miljon W på en timme N 2 O: dikväveoxid (lustgas), vilket är en växthusgas Småhus: en- och tvåfamiljshus Växthusgaser: gasformiga föreningar i atmosfären som absorberar jordens långvågiga värmestrålning och på så sätt ökar temperaturen i atmosfären. De vanligaste växthusgaserna som släpps ut genom mänskliga aktivitet är koldioxid, metan, dikväveoxid, perfluorkarboner, fluorklorväten och svavelhexafluorid. Watt: (W) är en enhet i vilken flödet av energi mäts (Joule/s)

8 A- Informativ del 1. Bakgrund 1.1 Syfte Energi- och klimatfrågorna är med sin påverkan på miljö och hälsa en betydande aspekt som både Hörby kommun och dess omgivning måste ta i beaktande. Energi- och klimatstrategin ska visa hur Hörby kommun vill ta ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, uppkomna från användandet av energi och transporter, den närmaste femårsperioden år Den utgör Hörby kommuns lokala strategi, med mål och åtgärder för arbetet med att uppnå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen inom energi och klimatområdet. Med denna energi- och klimatstrategi anser Hörby kommun att man uppfyller lag (1977:439) om kommunal energiplanering. I den stadgas att i varje kommun ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Vidare ska kommunen i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energi- och klimatstrategin är indelad i två delar, en informationsdel och en beslutsdel. Informationsdelen innehåller bakgrundsinformation samt en nulägesbeskrivning och strategisk analys av energiläget i kommunen. Den andra delen utgör beslutsdel och beskriver kommunens viljeinriktning inom energi och klimatområdet och hur kommunen ska arbeta för att nå uppsatta mål. Beslutsdelen sammanfattar Hörby kommuns övergripande mål och visioner samt de viktigaste åtgärderna för att nå fram till dessa mål. Därefter redovisas hur uppföljning och utvärdering ska ske. Detta är den första strategin för energi- och klimatfrågor som upprättats i Hörby kommun och kommer att ge en värdefull grund och nödvändig draghjälp för fortsatt klimatarbete

9 1.2 Projektorganisation Arbetet med energi- och klimatstrategin startades år 2005 på förslag av miljönämnden. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt att ge Samhällbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta en energi- och klimatstrategi för Hörby kommun. Som ett första steg upprättades en intern organisation bestående av en arbetsgrupp samt en styrgrupp. Arbetsgruppen bestod av olika sakkunniga personer inom områden som bl.a. fastigheter, energi, transporter samt miljö. Projektet förankrades politiskt i styrgruppen, bestående av aktiva politiker i kommunen. Styrgruppen angav även resursramar för projektet. Våren 2006 fick Per-Johan Wik från Energikontoret Skåne i uppdrag att ta fram ett förslag till energi- och klimatstrategi i nära samarbete med arbetsgrupp och styrgrupp. Samma höst ansökte Hörby kommun om och kom med i projekt Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. Projektet drivs av nätverket Klimatkommunerna (KIK) och finansieras av Naturvårdsverket. Medlemmar i arbetsgruppen: Hörby kommun: Maria Persson (miljösamordnare), Sonja Jones (miljösamordnare), Christer Thuresson (fastighetschef), Ida Persson (miljöchef) och Anna-Karin Nilsgart (energirådgivare). Konsult: Per-Johan Wik (Energikontoret Skåne) Medlemmar i Styrgruppen: KSAU: Lars Ahlkvist (m), Åke Hansson (s), Brita Larson (fp), Kjell-Åke Persson (c) och Per- Olof Skerup (m) Miljönämndens presidium: Anita Hansson (s), Louise Hedlund (m) och Birger Larsson (fp), Övriga partier: Ruben Ström (kd), Björn Åvik (spi) och Sven Sövgren (hp) Ett utkast till energi- och klimatstrategi har i januari månad 2008 remitterats till kommunens nämnder och styrelser. En sammanfattning av inkomna yttranden finns i bilaga 5.Slutlig utformning av förslaget till energi- och klimatstrategi har Per-Johan Wik från Energikontoret Skåne samt miljösamordnare Sonja Jones på tekniska kontoret ansvarat för. Styrgruppen godkände förslaget Kommunfullmäktige fastställde Energi- och klimatstrategin , samt beslutade att de förslag till åtgärder som redovisas i energi- och klimatstrategin får genomföras i den takt som ekonomin tillåter

10 2. Presentation av Hörby kommun Figur 1: Karta över Hörby kommun. Källa: GeoData Skånekarta, Kommunförbundet Skåne, 2007 Hörby kommun är belägen i mellersta delarna av Skåne och är omgiven av kommunerna Hässleholm, Kristianstad, Tomelilla, Sjöbo, Eslöv och Höör, räknat från nordost till nordväst (Figur 1). Den 31 december 2007 var personer folkbokförda i Hörby kommun. Till ytan är kommunen 423 kvadratkilometer stor, varav 39 % utgörs av åkermark. I de östra och norra delarna i kommunen finns större skogsarealer. Målet för kommunens näringslivspolitik är att skapa lokal tillväxt och fler arbetstillfällen. Mellan 2005 och 2006 ökade antalet sysselsatta med nästan 3 %. Största branscherna i näringslivet är vård och omsorg (19 %), handel, transport och kommunikation (17 %) samt tillverkningsindustri (16 %). I Hörby startades flest nya företag i Skåne per tusen invånare under första halvåret år 2005 (Nyföretagarbarometern)

11 3. Nuläge energitillförsel till Hörby kommun Några ord om den använda statistiken Vid energiplaneringen i Hörby kommun har i huvudsak statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) använts. Nedan följer en beskrivning från SCB om statistiken. Källor Källorna till statistiken från SCB kan delas in i tre grupper. Dels finns statistik baserad på uppgifter från producenter och distributörer av energivaror (s.k. leverantörsstatistik), dels finns statistik baserad på uppgifter från energianvändare, t ex företag eller fastighetsägare (s k användarstatistik) och till sist modellberäkningar. I SCB:s material har statistik inhämtats från leverantörer när det gäller alla oljor i slutlig användning förutom industrin och diesel till jordbruk. Även all elanvändning och fjärrvärmeanvändning har inhämtats från leverantörer. Till grund för industrins bränsleanvändning utnyttjas statistik direkt av användarna. Även den bränsleinsats, produktion och egenanvändning som sker i energisektorn (el och fjärrvärmeproducenter) insamlas direkt från användarna. Modeller har använts för att beräkna biobränslen till hushåll, dieselanvändningen inom jordbruket och el till uppvärmning inom småhus. Felkällor Vissa felkällor kan förekomma i framförallt leveransstatistiken när det gäller fördelning på förbrukargrupper eftersom en del företag saknar underlag för korrekt klassificering av kunderna. Problemet är större när det gäller leveransstatistiken för oljor, eftersom det finns möjlighet att lagra produkten. Köpare kan också själv transportera produkterna från uppköpsort till förbrukningsort belägen i en annan kommun. Användarstatistiken för industrin och energiföretagen får anses vara bra och har totalundersökts aktuella år. Undersökningarna har relativt lågt bortfall. Modellerna som använts för beräkning av biobränsle i hushållssektorn bygger främst på sotarnas pannregister. Pannregistret har problem eftersom inte alla sotardistrikt lämnar in statistiken till räddningsverket. Fastighetstaxeringen täcker inte alla bostäder belägna på orten. Diesel till jordbruk är framtagen med hjälp av statistik på odlade grödor. Förhållande mellan odlad åkermark gröda och dieselförbrukning är inte helt tillförlitligt. El för uppvärmning till småhus bygger på ytorna i fastighetstaxeringsregistret och statistiken från småhusägare

12 Tillförd och använd energi I dokumentet används begreppet använd energi, då uppdelningen mellan tillförd och använd energi är komplicerad. En del tillgänglig statistik, exempelvis för eldningsolja, bensin och diesel, lämnar uppgift om levererad mängd energimängd per år till kommunen som geografiskt område, alltså tillförd energi. För andra energislag, redovisas använd mängd energi, exempelvis för fjärrvärme och elenergi. Det är svårt att göra en komplett analys över tillförd mängd energi för samtliga energislag i kommunen, räkna bort förluster och redovisa mängden använd energi i olika sektorer då statistikunderlaget inte medger detta. I SCB:s energibalanser redovisas levererad mängd eldningsolja, bensin och diesel som använd energi. Redovisningen sker på samma sätt i detta dokument. Statistiken är inte graddagskorrigerad, om inte så uppges. Kompletteringar Då SCB inte givit ut några uppdateringar av sin statistik sedan år 2004 har statistik från annat håll inhämtats, för att komplettera och uppdatera statistiken ifrån SCB. Detta har gjorts genom att: 1. Kontrollera vilka elnätsägare som finns i kommunen. 2. Be få ut elnätsstatistik för år efter 2004 i kommunen från elnätsägarna. 3. Lista elanvändningen i kommunen efter kategorierna; hushåll, industri, jordbruk, övriga tjänster, (transporter). 4. Ta kontakt med SCB och be att få ut oljeleveranser för din kommun fördelat på sektorer för din kommun, för de år du önskar efter år Ta kontakt med kommunens sotare och be att få ut statistik över antalet villapannor i kommunen (olja, pellets, ved, eldstäder). Räkna på schablon/uppskattad förbrukning av biobränsle i respektive panna och eldstad. 6. Kontakta kommunens bostadsbolag och få ut energistatistik för energianvändningen i kommunens lokaler och flerbostadshus samt vilka energislag som används. Jämför med hittills sammanfattande uppgifter. 7. Kontakta fjärrvärmebolag i kommunen och be att få ut statistik om energianvändning i kommunen och fjärrvärmebolagets bränslemix. Med ovanstående uppgifter går det att sammanställa en relativt bra energibalans för kommunen, både total och fördelat på sektorer. Det finns givetvis brister i detta sätt, men ovanstående metod kan utföras med en rimlig arbetsinsats och möjlighet att jämföra data historiskt med SCB:s energibalanser. En aspekt som ovanstående metod inte tar hänsyn till är det egentliga transportarbetet. Det som redovisas är levererad bensin och diesel till kommunen. Det är samma metod som i SCB:s energibalanser. För att beräkna koldioxidutsläppen multipliceras omvandlingsfaktorer med fossilbränsleanvändning i respektive sektor och på så sätt fås fossilt koldioxidutsläpp, både totalt och per sektor

13 3.1 Energi Använd energi totalt Totalt användes 419 GWh år 2006 i Hörby kommun. Det innebär att energianvändningen per person var 28,8 MWh år För Skåne var motsvarande siffra 34,9 MWh och riket 45,1 MWh år År 1990 var använd energi per person 27,5 MWh i Hörby kommun. Sedan år 1990 till år 2006 har använd energi alltså ökat med 5 % per person i kommunen. Den totala användningen av energi har ökat med 13 % ifrån 372 GWh år 1990 till 419 GWh år 2006 (Figur 2). Under samma period har befolkningen ökat med 7 % (Figur 3). Total energianvändning i Hörby kommun MWh Tot energi År Figur 2: Diagrammet visar hur den totala energianvändning i Hörby kommun har utvecklats från år 1990 till år 2006 uttryckt i MWh. Interpolerade värden för och Källa: SCB, 2007, E.ON, 2007, Ringsjö Energi, 2007 och Rindi Energi, Befolkningutveckling i Hörby kommun Personer Befolkning År Figur 3. Diagrammet visar befolkningsutveckling i antal personer bosatta i Hörby kommun från år 1990 till år Källa: SCB,

14 Kommentar Förklaringen till att den totala energianvändningen har minskat på senare år, trots att befolkningen har ökat går att utläsa i figur 5. Levererad mängd eldningsolja samt bensin och diesel har minskat rejält på senare år. Förklaringen till minskade leveranser av eldningsolja kan exempelvis bero på att oljepannor bytts ut till värmepumpar i småhus. En annan förklaring är minskade leveranser av eldningsolja till industrin. Svårare att förklara är minskade leveranser av bensin och diesel till kommunen. Direkt fossila bränslen i form av eldningsoljor, samt bensin och diesel utgjorde 50 % av den använda energin i kommunen år 2006 (Figur 4). Bensin är det enskilt största fossila bränsle som används i kommunen och stod för cirka 1/5 av energianvändningen år Använd energi fördelat på energislag I Hörby kommun står huvudsakligen fyra energislag för tillförsel av energi i kommunen, om bensin och diesel räknas som ett energislag. Dessa är bensin och diesel, elkraft, biobränsle och eldningsoljor i nämnd storleksordning (Figur 4). Använd energi år 2006 Eldningsoljor 10% Elkraft 38% 40% Bensin och diesel 12% Biobränsle Figur 4. Cirkeldiagrammet visar fördelningen av använda energislag i Hörby kommun år Källa: SCB, 2007, E.O.N., 2007, Ringsjöenergi, 2007 och Rindi Energi, Elkraft, som till största delen härstammar från vattenkraft respektive kärnkraft, stod för drygt en tredjedel av energianvändningen. Med hjälp av uppgifter ifrån kommunens fjärrvärmebolag och uppskattning av biobränsleanvändning i småhus beräknas att biobränsle stod för 10 % av energianvändningen i kommunen år Kommentar Den redovisade mängden bensin och diesel är levererad mängd bränsle till tankstationerna i Hörby kommun. Det innebär att den angivna mängden inte nödvändigtvis speglar den totalt använda mängden bensin och diesel inom kommunens gränser då trafikanter, vilka färdas genom kommunen och inte tankar inom kommunen, inte finns med i statistiken. Å andra sidan är det osannolikt att de trafikanter som tankat i Hörby kommun enbart har kört innanför - 7 -

15 kommunens gränser. Dessa olikheter väger till en viss del upp varandra. Att få en exakt bild av mängd använd bensin och diesel i en kommun är nästintill omöjligt men eftersom statistiken är uppbyggd på samma sätt för samtliga år kan man se om trenden av använd bensin och diesel ökar eller minskar i kommunen. Den redovisade mängden biobränsle bygger på redovisad mängd biobränsle ifrån fjärrvärmeverket plus en uppskattning av använd mängd biobränsle utifrån antal ved- och pelletspannor samt eldstäder i småhus i kommunen. Uppgifter om energidata rörande fjärrvärmeverket kommer att redovisas separat i ett kapitel 3.6. Använda energislag i Hörby kommun år MWh Bensin och diesel Biobränsle Elkraft Eldningsoljor År Figur 5. Diagrammet visar utvecklingen av använda energislag i Hörby kommun från år 1990 till år 2006 uttryckt i MWh. Interpolerade värden för och Källa: SCB, 2007, E.O.N., 2007, Ringsjöenergi, 2007 och Rindi Energi, I jämförelse med 1990 har tillförseln av bensin och diesel ökat med ca 20 % till år Tillförseln av elkraft har ökat med ca 15 % samtidigt som leveranser av eldningsoljor har minskat med nära en 1/3 under samma period. Tillförseln av biobränsle har ökat markant sedan etableringen av det biobränsleeldade fjärrvärmeverket. Kommentar Vad beträffar användningen av biobränsle över tiden, är statistiken bristfällig. Det är inte rimligt att användningen av biobränsle minskar under perioden år 1990 till 2000 då det kan antas att flera hushåll installerat pelletsbrännare, kaminer och dylikt

16 3.1.3 Energianvändning fördelat på sektorer Energianvändningen i hushållssektorn har minskat med ca 10 % från år 2006 jämfört med 1990 (Figur 6). Under samma period har energianvändningen ökat med 40 % i transportsektorn. Energianvändningen i sektorerna jordbruk och industri har fluktuerat kraftigt under perioden. I industrin är den använda energin dubbelt så stor år 2006 som 1990 medan den har minskat något i jordbruket. I sektorn offentlig verksamhet har använd energi också minskat något. Energianvändningen i sektorn övriga tjänster har också fluktuerat kraftigt under perioden och har ökat med 50 % till år I sektorn övriga tjänster är affärer, kontor, och annan privat verksamhet inräknad. Energianvändning fördelat per sektor MWh Jordbruk m.m Industri m.m Offentlig verksamhet Transporter Hushåll Övriga tjänster År Figur 6. Diagrammet visar utvecklingen av använd energi i olika sektorer i Hörby kommun från år 1990 till år 2006 mätt i MWh. Interpolerade värden och Källa: SCB, 2007, E.ON, 2007, Ringsjö Energi, Kommentar Åkerinäringen är en viktig och utmärkande näringslivsgren i kommunen och kan ha viss del i den relativt höga energianvändningen i transportsektorn. Europaväg 22 löper genom kommunen med ett tankställe beläget precis intill vilket också till viss del förklarar energianvändningen i transportsektorn

17 Hörby är en jordbruksintensiv kommun med en hårt trafikerad Europaväg som går genom kommun. Därför skiljer sig fördelningen av energi i olika sektorer inom kommunen jämfört med Skåne och Sverige av naturliga skäl (Figur 7). Fördelningen av energi till industrin är betydligt större för både Skåne och riket än motsvarande fördelning i Hörby kommun. Fördelningen av energi för transporter är större i Hörby än motsvarande fördelning i riket. Till hushållssektorn fördelas ungefär lika stor del energi som i jämförelse med Skåne vilket är något mer än riket som helhet. Även inom sektorerna offentlig verksamhet och övriga tjänster fördelas energin likvärdigt. I Hörby kommun fördelas en större del av energin till jordbruket än i Skåne och i Sverige. Jämförelse av använd energi mellan Hörby, Skåne och Sverige år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Övriga tjänster Hushåll Transporter Offentlig verksamhet Industri m m Jordbruk m m 20% 10% 0% Hörby Skåne Sverige Figur 7. Diagrammet visar använd energi fördelat på sektorer för Hörby kommun, Skåne och Sverige år Källa: SCB,

18 3.1.4 Oljeleveranser Statistiska centralbyrån har statistik på leveranser av petroleumprodukter, fördelat på förbrukarkategorier i respektive kommun. Nedan presenteras först ett diagram för samtliga förbrukarkategorier (Figur 8) och sedan ett diagram utan transportsektorn (Figur 9), då denna står för en så stor del av oljeleveranserna, att övriga kategorier blir svåra att utläsa. Oljeleveranser till Hörby kommun, år m Bensin Diesel Eo1 Eo2-5 0 Jordbruk Industri Offentlig verk Hushåll Övriga tjänster Transporter Figur 8. Diagrammet visar leverans av oljor till olika sektorer i Hörby kommun år Källa: SCB, Oljeleveranser exklusive transporter, Hörby kommun år m Diesel Eo1 Eo Jordbruk Industri Offentlig verk Hushåll Övriga tjänster Figur 9. Diagrammet visar leverans av oljor till olika sektorer, exklusive transportsektorn, i Hörby kommun år Källa: SCB, Kommentar En stor del av levererad olja i kommunen går till transportsektorn, men det är också en sektor där det är svårt för kommunen att på egen hand fasa ut det fossila bränslet. Även att fasa ut dieselanvändning i jordbrukssektorn för att driva jordbruksmaskiner är ett svårt område för

19 kommunen att arbeta med. Enklare är då att fasa ut eldningsolja för uppvärmning i sina bostäder och lokaler samt informera kommuninvånare, företag och organisationer om möjligheten till att använda alternativa uppvärmningssätt. Detta sker idag genom energirådgivningen. Uppgifter om mängden levererad olja till sektorn offentlig verksamhet verkar stämma dåligt överens med den faktiska användningen. I de lokaler kommunen förvaltar användes år 2006 ca 150 m 3 eldningsolja 1. Att övriga offentliga verksamheter, skulle använda ca 700 m 3 olja, varav 330 m 3 eldningsolja 2-5 verkar orimligt. Eftersom värdena i diagrammen är hämtade från SCB:s officiella oljeleveransstatistik får de stå kvar för att kunna jämföras med värden för kommande år. Exempelvis kan nämnas att kyrkorna i kommunen använder en liten mängd eldningsolja. Läsaren bör notera att värdena är uppenbart märkliga. Enligt Rindi Energi är större andelen av privata lokaler i centrala delarna i Hörby tätort anslutna till fjärrvärme. Enligt oljeleveransstatistiken levererades ca m 3 olja till sektorn övriga tjänster (affärs-, service-, lagerlokaler, hotell och restaurang, banker, etc). Även denna siffra verkar hög, men får stå kvar för jämförelse med senare år. I hushållssektorn används ca m 3 eldningsolja 1. En ungefärlig uppskattning är att cirka hälften används i småhus och hälften i flerbostadshus

20 3.1.5 Energibalans I kommunen tillfördes det totalt 419 GWh energi under år Denna energi tillfördes i form av fyra energislag. Dessa energislag är i nämnd storleksordning bensin och diesel (40 %), elkraft (38 %), bioenergi (12 %) och eldningsoljor (10 %). Flödesschemat, som beskrivs nedan, och visas på nästa sida beskriver tillförd energi utan att överföringsförluster är medräknade. Den tillförda energin används inom sex olika sektorer. Dessa är transporter, hushåll, industri och byggverksamhet, jordbruk och skogsbruk, offentlig verksamhet och övriga tjänster. Transporter är den sektor som det tillfördes mest energi till i Hörby kommun, 38 % av total tillförd energi i sektorn. Bensin och diesel utgjorde ungefär hälften var av tillförseln. Den näst största sektorn är hushållssektorn (28 %). Inom hushållssektorn tillfördes år 2006 elkraft till största delen, vilket innebär 59 % av total tillförd energi i sektorn. I övrigt tillfördes till största delen biobränsle och en liten del eldningsoljor. Sedan följer tre sektorer som det tillfördes i princip lika mycket energi till, jordbruket, övriga tjänster och offentlig verksamhet. Inom jordbruket (9 %) tillfördes 67 % elkraft och 19 % diesel och resterande del eldningsolja. I sektorn övriga tjänster (9 %), stod elkraft för 70 % och eldningsolja för 30 % av tillförseln. I sektorn offentlig verksamhet (9 %) stod elkraft för hälften och eldningsolja samt biobränsle för cirka en fjärde del var av tillförseln. Den minsta sektorn är industri (7 %). I den stod el för ca 59 % av energitillförseln och eldningsolja för resterande tillförsel. I figuren på nästa sida illustreras energiflödet i kommunen. Överst i figuren redovisas den tillförda energin i form av fyra energislag med hjälp av fyra färgade fält. Nedanför fälten med energislagen visas hur energin fördelas i olika sektorer i kommunen. I den nedre delen av figuren presenteras de sex sektorerna med hjälp av boxar. Varje box innehåller en sektor. I den översta delen av varje box är sektorns rubrik (transporter) och storlek angiven. I den nedre delen av boxen presenteras vilka energislag som används (bensin och diesel) inom den aktuella sektorn och hur stor del av energin till sektorn som de tillför

21 Energiöversikt för Hörby kommun år 2004 Använd energi 419 GWh år 2006 Elkraft 158 GWh Bioenergi 51 GWh Bensin och diesel 169 GWh Eldnings oljor 41 GWh Transporter 38 % Hushåll 28 % Jordbruk 9 % Övrig Tj. 9 % Off. Verk. 9 % Industri 7 % Energianvändning i sektorer Transporter 38 % Hushåll 28 % Bensin 52 % Diesel 48 % El 59 % Bio 35% 6 % Jordbruk 9 % Övriga tjänster 9 % El 67 % Diesel 19 % E.o. 14 % El 70 % E.o. 30 % Offentlig verk. 9 % Industri 7 % El 50% Bio. 27 % E.o. 23 % El 59 % 6 % E.o. 35 %

22 3.2 Transporter Vägtrafik Personbilar År 2006 fanns det 556 bilar i trafik per 1000 invånare i Hörby kommun (Tabell 1). Sett till riket är det en relativt hög siffra då genomsnittet var 461 bilar per 1000 invånare år Hörby kommun Antal bilar per invånare Tabell 1. Tabellen visar antal bilar per tusen invånare i Hörby kommun år 1990, 1995, 2000 och Källa: SCB, Körsträckan år 2006 var igenomsnitt mil per bil och 894 mil per invånare (Tabell 2). Detta kan jämföras med mil per bil och 694 mil per invånare för Skåne år För riket är motsvarande värden mil per bil och 702 mil per invånare för samma år. Hörby kommun Genomsnittlig körsträcka per bil (mil) Tabell 2. Tabellen visar genomsnittlig körsträcka i mil per bil för år 1998, 2000 och 2005 i Hörby kommun. Källa: SCB, 2007 Bensinbilarna dominerar i kommunen. Dieselbilarna har dock ökat ifrån 1990 till År 1990 var 3,5 % dieselbilar mot 6,8 % år 2005 (Figur 10). Genomsnittlig förbrukning av bensin för personbilar var 8,6 liter/100 km och 6,9 liter/100 km för dieselbilar år 2006 i Hörby kommun. Genomsnittlig förbrukningen för riket år 2006 var 8,6 liter/100 km för bensinbilar och 7,1 liter/100km för dieselbilar. Andelen nyregistrerade miljöbilar i Hörby kommun var 1,1 % vid slutet av år Motsvarande siffra för riket var 9,3 % och Skåne 5,8 %. Kommentar Värt att notera är att beräkningen av körsträckan är gjord genom att använda Bilprovningens statistik vid besiktningar då mätarställningen registreras. Därmed finns det ingen möjlighet att se var körningen av bilen har ägt rum, om det är i kommunen, länet, riket eller utomlands

Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Antagandehandling Augusti 2009

Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Antagandehandling Augusti 2009 Energi- och klimatstrategi 2009-2015 Antagandehandling Augusti 2009 Sammanfattning Burlövs kommun är belägen i de västra delarna av Skåne och är grannkommun till Malmö Stad. Kommunen är 19 kvadratkilometer

Läs mer

Underlag. Till. Svalövs kommunala Energistrategi

Underlag. Till. Svalövs kommunala Energistrategi Underlag Till Svalövs kommunala Energistrategi Innehållsförteckning 1. Sammanfattande analys av energiläget i kommunen 2 2. Presentation av Svalövs kommun... 3 3. Nulägesbeskrivning... 5 3.1 Energi...

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energistrategi för Svalövs kommun

Energistrategi för Svalövs kommun Datum 2010-01-12 Diarienummer 294-2006 Energistrategi för Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-21, 150 2010-01-12 2 (8) Innehållsförteckning sid Inledning 2 Bakgrund 3 Sammanfattning 4 Klimat- och Energi

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun 1 (7) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2016-203 Handläggare Dennis Lundquist Direkttelefon 0380-51 80 38 E-postadress dennis.lundquist@nassjo.se Kommunstyrelsen Energi- och klimatstrategi för Nässjö kommun

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun

Läs mer

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Framtagande, uppföljning och utvärdering 6 Kritiska framgångsfaktorer för att nå målen 7 Energi och koldioxid i kommunen 10 Energianvändningen 10 Klimatpåverkan

Läs mer

Dagordning. 12.00 Lunch

Dagordning. 12.00 Lunch Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för

Läs mer

Energibalans för Skåne

Energibalans för Skåne Energibalans för Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Kontakt: Copyright: Energibalans för Skåne Länsstyrelsen Skåne Magnus Strand Länsstyrelsen Skåne Miljöavdelningen 205 15 Malmö Telefon 040-25 20 00

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan

Begränsad klimatpåverkan BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Begränsad klimatpåverkan Gotländska delmål 18 Avgränsningar mot andra miljömål 18 Regionalt miljötillstånd 18 Hur når vi målen? 21 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 23 17 Begränsad

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20 Energiläget i Halland Meddelande 2010:20 Bilderna på omslaget E6:an genom Halland tillför en stor del trafik. Foto: Ceclilia Engström Solcellsanläggningen på Sannarpsgymnasiet i Halmstad under byggnation.

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Klimatprogram För Kumla kommun

Klimatprogram För Kumla kommun Klimatprogram För Kumla kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2011 05 16 Sammanfattning Klimatet håller på att förändras och de här förändringarna påverkar oss alla. Redan nu syns förändringarna i vårt samhälle

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

6. Energiomställning i det gotländska samhället

6. Energiomställning i det gotländska samhället 6. Energiomställning i det gotländska samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar 100 % av energibehovet,

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Klimatstrategi Eda kommun 2009

Klimatstrategi Eda kommun 2009 Klimatstrategi Eda kommun 2009 Med stöd från: 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 1.1 Syfte och mål med en klimatstrategi... 3 1.2 Utgångspunkter för klimatstrategin... 3 1.3 Kommunens roll och ansvar...

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer