Underlag. Till. Svalövs kommunala Energistrategi

Transkript

1 Underlag Till Svalövs kommunala Energistrategi

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande analys av energiläget i kommunen 2 2. Presentation av Svalövs kommun Nulägesbeskrivning Energi Tillförd energi Tillförda energislag Energitillförsel fördelat på sektorer Oljeleveranser Energibalans Transporter Vägtrafik Kollektivtrafik Byggnader Småhus Kommunala fastigheter Industri Jordbruk och skogsbruk Förnybar energi Fjärrvärme Elproduktion och eldistribution Utsläpp av växthusgaser Växthusgaser i Sverige Växthusgaser i Svalövs kommun Koldioxid, CO Beräknig av övriga växthusgaser Totalt utsläpp av växthusgaser Nationella, regionala mål samt riktlinjer Europeiska Unionens mål på energiområdet Nationella mål och riktlinjer Sveriges klimatstrategi Kommissionen mot oljeberoende Regeringens energipolitik Nationella och regionala miljökvalitetsmål Styrmedel och statliga bidrag Styrmedel Statliga bidrag Ordlista... 52

3 1. Sammanfattande analys av energiläget i kommunen Sedan år 1990 har den totala energitillförseln i Svalövs kommun minskat med 11 % till år Befolkningen har under samma period ökat med cirka 2 %. De två sektorer som står för största delen av energianvändningen är hushållssektorn och transportsektorn. Hushållssektorn är den sektor som tillförs mest energi, ca 30 % av total tillförd energi. I hushållssektorn ingår en- och tvåfamiljshus, flerbostadshus och fritidshus. Ca 60 % av den tillförda energin i sektorn kommer från elkraft och uppskattningsvis 30 % från biobränsle. Andelen eldningsolja i hushållssektorn är ca 10 %. Beträffande småhus uppskattas cirka 60 % använda el i någon form för uppvärmning. Vad gäller el- och oljeanvändning för uppvärmning i kommunala lokaler och bostäder är denna mycket låg. Ett medvetet arbete för att fasa ut oljan har bedrivits i kommunens fastighetsbolag. Leveransen av olja till hushållssektorn är relativt låg, ungefär 10 % av tillförd energi till sektorn. Den sektor som sticker ut vad beträffar oljeleveranser är jordbrukssektorn, där nära 30 % av totalt tillförd energi kommer från eldningsolja, enligt statistik från SCB. Dock ska statistiken tolkas med viss försiktighet då det inte är säkert att all levererad olja använts det aktuella året. Transportsektorn är den näst största sektorn vad gäller tillförd energi i kommunen med 21 % av totalt tillförd energi. Enligt statistik från SCB har tillförd energi minskat rejält i sektorn de senaste två åren. I statistiken ingår inte leverans av bränslet E85 och i vilken utsträckning försäljning av etanol har ersatt bensin och diesel bör klargöras. Kollektivtrafiken har en ökad användning i kommunen. Mätningar som Skånetrafiken gjort av antalet av- och påstigningar vid Teckomatorps station visar på en ökning med 26 % mellan år 1990 och Andelen miljöbilar som registrerades i Svalövs kommun år 2006 var 3,7 %, faktiskt färre nyregistreringar än år januari 2008 tog E.ON över det tidigare halmeldade värmeverket i Svalövs tätort och som nu eldas med träflis. År 2006 levererade verket ca 18 GWh fjärrvärme till kunder. Totalt levererades ca 95 GWh till hushållssektorn år Vad gäller kommunens lokaler används drygt 50 % fjärrvärme för uppvärmning även kommunägda bostäder värms med drygt 50 % fjärrvärme.

4 Bilaga Presentation av Svalövs kommun Kågeröd Röstånga Tågarp Svalöv Billeberga Teckomatorp Figur 1. Karta över Svalövs kommun. Källa: GeoData Skånekarta, Kommunförbundet Skåne, 2007 Svalövs kommun är belägen i nordvästra Skåne och omges av kommunerna Klippan, Eslöv, Kävlinge, Landskrona, Helsingborg, Bjuv och Åstorp, räknat från nordost till nordväst. Den 31 december 2006 var personer folkbokförda i Svalövs kommun. Till ytan är kommunen 390 kvadratkilometer stor. Totalt finns det hektar åkermark vilket är 55 % av den totala ytan. I de norra delarna i kommunen finns det större skogsarealer och där är också Söderåsens nationalpark belägen. 3

5 Olika yrkesgrupper är relativt jämt spridda storleksmässigt i kommunen. Till de största hör utbildning (635 st), sjukvård och socialtjänst (594 st) och jord- och skogsbruk (543 st), enligt 2004 års statistik ifrån SCB. I kommunen finns sex stycken tätorter. De är fallande storleksordning; Svalöv, invånare Teckomatorp, invånare Kågeröd, invånare Billeberga, 1000 invånare Röstånga, 850 invånare Tågarp, 500 invånare Det innebär att ca 2/3 av kommunens invånare bor i tätorter och 1/3 på landsbygden. 4

6 3. Nulägesbeskrivning Några ord om den använda statistiken Vid framtagande av energistrategi för Svalövs kommun har delvis statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) använts. Nedan följer en beskrivning från SCB om statistiken. ( Källor Källorna till statistiken från SCB kan delas in i tre grupper. Dels finns statistik baserad på uppgifter från producenter och distributörer av energivaror (s.k. leverantörsstatistik), dels finns statistik baserad på uppgifter från energianvändare, t ex företag eller fastighetsägare (s.k. användarstatistik) och till sist modellberäkningar. I SCB:s material har statistik inhämtats från leverantörer när det gäller alla oljor i slutlig användning förutom industrin och diesel till jordbruk. Även all elanvändning och fjärrvärmeanvändning har inhämtats från leverantörer. Till grund för industrins bränsleanvändning utnyttjas statistik direkt av användarna. Även den bränsleinsats, produktion och egenanvändningen som sker i energisektorn (el och fjärrvärmeproducenter) insamlas direkt från användarna. Modeller har använts för att beräkna biobränslen till hushåll, dieselanvändningen inom jordbruket och el till uppvärmning inom småhus. Felkällor Vissa felkällor kan förekomma i framförallt leveransstatistiken när det gäller fördelning på förbrukargrupper eftersom en del företag saknar underlag för korrekt klassificering av kunderna. Problemet är större när det gäller leveransstatistiken för oljor, eftersom det finns möjlighet att lagra produkten. Köpare kan också själv transportera produkterna från uppköpsort till förbrukningsort belägen i en annan kommun. Användarstatistiken för industrin och energiföretagen får anses vara bra och har totalundersökts aktuella år. Undersökningarna har relativt lågt bortfall. Modellerna som använts för beräkning av biobränsle i hushållssektorn bygger främst på sotarnas pannregister. Pannregistret har problem eftersom inte alla sotardistrikt lämnar in statistiken till räddningsverket. Fastighetstaxeringen täcker inte alla bostäder belägna på orten. Diesel till jordbruk är framtagen med hjälp av statistik på odlade grödor. Förhållande mellan odlad åkermark gröda och dieselförbrukning är inte helt tillförlitligt. El för uppvärmning till småhus bygger på ytorna i fastighetstaxeringsregistret och statistiken från småhusägare. 5

7 Tillförd och använd energi Då överensstämmelse mellan levererad mängd energi, framförallt oljeprodukter och bioenergi, stämmer dåligt överens med uppgifter om använd mängd energi i flera fall, används begreppet tillförd energi istället för använd energi i Svalövss energi- och klimatstrategi, där statistiken bearbetats på egen hand. I de fall uppgifter tagits direkt från SCB:s statistik utan bearbetning, och SCB uppger det som använd energi, har begreppet använd energi använts. Statistiken är inte graddagskorrigerad, om inte så uppges. Kompletteringar Då SCB inte givit ut några uppdateringar av sin statistik sedan år 2004 har statistik från annat håll inhämtats, för att komplettera och uppdatera statistiken ifrån SCB. Detta har gjorts genom att: 1. Kontrollera vilka elnätsägare som finns i kommunen. 2. Be få ut elnätsstatistik för år efter 2004 i kommunen från elnätsägarna. 3. Lista elanvändningen i kommunen efter kategorierna; hushåll, industri, jordbruk, övriga tjänster, (transporter). 4. Ta kontakt med SCB och be att få ut oljeleveranser för din kommun fördelat på sektorer för din kommun, för de år du önskar efter år Ta kontakt med kommunens sotare och be att få ut statistik över antalet villapannor i kommunen (olja, pellets, ved, eldstäder). Räkna på schablon/uppskattad förbrukning av biobränsle i respektive panna och eldstad. 6. Kontakta kommunens bostadsbolag och få ut energistatistik för energianvändningen i kommunens lokaler och flerbostadshus samt vilka energislag som används. Jämför med hittills sammanfattande uppgifter. 7. Kontakta fjärrvärmebolag i kommunen och be att få ut statistik om energianvändning i kommunen och fjärrvärmebolagets bränslemix. Med ovanstående uppgifter går det att sammanställa en relativt bra energibalans för kommunen, både total och fördelat på sektorer. Det finns givetvis brister i detta sätt, men ovanstående metod kan utföras med en rimlig arbetsinsats och möjlighet att jämföra data historiskt med SCB:s energibalanser. En aspekt som ovanstående metod inte tar hänsyn till är det egentliga transportarbetet. Det som redovisas är levererad bensin och diesel till kommunen. Det är samma metod som i SCB:s energibalanser. För att beräkna koldioxidutsläppen multipliceras omvandlingsfaktorer med fossilbränsleanvändning i respektive sektor och på så sätt fås fossilt koldioxidutsläpp, både totalt och per sektor. 6

8 3.1 Energi Tillförd energi Den totala tillförda mängden energi i Svalövs kommun uppgick totalt till 310 GWh år Det innebär 23,84 MWh per person var. För Skåne var motsvarande värde 32,68 MWh och riket 45,56 MWh år För Svalövs kommun innebär detta en minskning av tillförd energi med ca 11 % från 1990 då siffran var 26,90 MWh per person. Total energitillförsel i Svalövs kommun MWh Tot energi År Figur 2: Diagram som visar hur den totala mängden tillförd energi i Svalövs kommun har utvecklats från år 1990 till år 2006 mätt i MWh. Källa: SCB 2007 Den totala tillförseln av energi har minskat med ca 7 % ifrån 336 GWh år 1990 till 310 GWh år Under samma period har befolkningen ökat 2 %. Befolkningutveckling i Svalövs kommun Personer Befolkning År Figur 3. Diagram som visar befolkningsutveckling i antal personer bosatta i Svalövs kommun från år 1990 till år Källa: SCB,

9 Tillförd energi år 2006, totalt 310 GWh Eldningsoljor 9% Naturgas 9% 23% Bensin och diesel 12% Biobränsle Elkraft 47% Figur 4. Cirkeldiagrammet visar fördelningen av använda energislag i Svalövs kommun år Källa: SCB 2007 Direkt fossila bränslen i form av eldningsoljor, naturgas samt bensin och diesel utgör 41 % av den tillförda energin till kommunen. Elkraft, som till största delen härstammar från vattenkraft respektive kärnkraft, står för 47 % och biobränsle för 12 % av den tillförda energin. I kategorin biobränsle inkluderas både fjärrvärmen från ett halmeldat fjärrvärmeverk i kommunen samt ved och pellets i privata pannor. Kommentar Statistiken för bensin och diesel bygger på levererad mängd till kommunen. Det finns vissa brister att mäta användningen av bensin och diesel i en kommun på detta sätt. Den levererade mängden behöver inte nödvändigtvis spegla trafikarbetet som skett i kommunen. Till exempel kan priskrig på bensin och diesel leda till att många trafikanter tankar där det är billigast. Det kan också vara så, att om det i en kommun ligger många tankställen längs en genomfartsled, får denna kommun en hög bensin och diesel användning. Grannkommunen kanske har samma genomfartsled men inga tankställen belägna inom kommunen och får därmed en betydligt lägre bensin och dieselanvändning. Den redovisade mängden biobränsle bygger på redovisad mängd biobränsle ifrån fjärrvärmeverket plus en uppskattning av använd mängd biobränsle utifrån antal ved- och pelletspannor samt eldstäder i småhus i kommunen. Uppgifter om energidata rörande fjärrvärmeverket kommer att redovisas separat i ett kapitel. 8

10 3.1.2 Tillförda energislag I Svalövs kommun tillförs energi i form av fem energislag. Dessa är elkraft, bensin och diesel, eldningsoljor, biobränsle och naturgas. Tillförda energislag år MWh År Bensin och diesel Biobränsle Elkraft Eldningsoljor Naturgas Figur 5. Diagrammet visar utvecklingen av tillförda energislag i Svalövs kommun från år 1990 till år 2006 mätt i MWh. Interpolerade värden för år och år Källa: SCB 2007, E.ON 2007 och KREAB 2007 I jämförelse med 1990 har levererad mängd bensin och diesel sjunkit kraftigt till år 2006, drygt 30 %. Tillförseln av elkraft har ökat med 18 % och tillförseln av eldningsoljor har minskat med 18 % under samma period. Naturgastillförseln liksom tillförseln av biobränsle var i princip densamma år 2006 som Kommentar Uppgången av eldningsolja mellan år 1995 och 2001 är märklig. Enligt statistiken från SCB har uppgången i första hand skett i hushållssektorn och i andra hand i industrisektorn. Sannolikt beror denna uppgång på brister och felaktigheter i det statistiska materialet. 9

11 3.1.3 Energitillförsel fördelat på sektorer Energianvändning fördelat per sektor MWh År Jordbruk m.m Industri m.m Offentlig verksamhet Transporter Hushåll Övriga tjänster Figur 6. Diagrammet visar utvecklingen av tillförd energi i olika sektorer i Svalövs kommun från år 1990 till år 2006 mätt i MWh. Interpolerade värden för år och år Källa: SCB, 2007, E.ON 2007 och KREAB 2007 Energitillförseln till jordbrukssektorn har minskat med 20 % mellan år 1990 och I hushållssektorn har energitillförseln minskat med ungefär 15 % till år 2006 jämfört med Under samma period har tillförd energi i transportsektorn minskat med cirka 10 %. I sektorn övriga tjänster har tillförseln av energi ökat med 50 % Inom sektorerna industri och offentlig verksamhet är energitillförseln nästintill densamma under perioden. Kommentar Den historiska statistiken för hushållssektorn är uppenbart märklig. Ifrån år 2000 till år 2004 skulle energitillförseln i hushållssektorn ha minskat med 50 GWh enligt SCB. En förklaring till minskningen kan vara en kraftig minskning av användningen av eldningsolja. År 2000 anges tillförseln av eldningsolja till 50 GWh i hushållssektorn medan tillförseln av eldningsolja år 2004 anges till 15 GWh. Detta kan stämma men den minskade mängden energi tillförd av eldningsolja måste ersättas av något, vilket inte skett i statistiken. Om oljan har ersatts av eldrivna värmepumpar ska elanvändningen i hushållssektorn ha ökat ifrån år 2000 till år 2004 vilket den inte gjort i någon nämnvärd utsträckning. 10

12 Jämförelse av energianvändning mellan Svalöv, Skåne och Riket år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svalöv Skåne Riket Övriga tjänster Hushåll Transporter Offentlig verksamhet Industri m m Jordbruk m m Figur 7. Diagrammet visar hur fördelningen av energianvändningen skiljer sig mellan olika sektorer i jämförelse av Svalövs kommun, Skåne och riket år Källa: SCB, Svalöv som är en utpräglad jordbrukskommun, skiljer sig i jämförelse av energianvändning fördelat per sektor, med Skåne och riket i flera avseenden av naturliga skäl. I Svalöv fördelas betydligt större del av den totala energianvändningen till jordbruket än motsvarande användning i riket. Till industrin fördelas mindre energi i Svalöv i jämförelse med riket. Övriga sektorer har en liknande fördelning. 11

13 Jämförelse av energianvändning per person och sektor mellan Svalöv, Skåne och Riket, år ,0 MWh per person 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Svalöv Skåne Riket Övriga tjänster 1,4 3,6 3,9 Hushåll 6,2 7,8 8,6 Transporter 6,9 9,1 9,6 Offentlig verksamhet 2,0 2,1 2,6 Industri 4,3 8,9 20,2 Jordbruk 4,0 1,1 0,8 Totalt 24,8 32,6 45,7 Figur 8. Diagrammet visar energianvändningen per person mätt i MWh per person för Svalövs kommun, Skåne och riket år Källa: SCB, I jämförelse med Skåne och riket har Svalöv lägre energianvändning per person i samtliga sektorer utom i jordbrukssektorn enligt SCB. Kommentar Vid en första anblick ges intrycket att energianvändningen är mycket effektiv i Svalöv kommun. Värt att notera är dock att även om energianvändningen per person är ett nyckeltal är den beroende av i vilken omfattning verksamhet bedrivs i respektive sektor. Om verksamheten inom sektorn är låg i kommunen i förhållande till en region eller riket, och kommunen har en normal befolkningsdensitet, fås ett lågt nyckeltal. Värt att notera är att energianvändningen i hushållssektorn inte är graddagskorrigerad vilket gör att sydliga kommuner gynnas i statistiken. 12

14 3.1.4 Oljeleveranser Statistiska centralbyrån har statistik på leveranser av petroleumprodukter, fördelat på förbrukarkategorier i respektive kommun. Nedan presenteras först ett diagram för samtliga förbrukarkategorier (Figur 8) och sedan ett diagram utan transportsektorn (Figur 9), då denna står för en så stor del av oljeleveranserna, att övriga kategorier blir svåra att utläsa Petroleumleveranser till Svalövs kommun, år m Bensin Diesel Eo1 Eo2-5 0 Jordbruk Industri El och värmeverk Offentlig verk Hushåll Övriga tjänster Transporter Figur 9. Diagrammet visar leverans av oljor till olika sektorer i Svalövs kommun år Källa: SCB, Petroleum leveranser exklusive transporter, Svalövs kommun år m Diesel Eo1 Eo2-5 0 Jordbruk Industri El och värmeverk Offentlig verk Hushåll Övriga tjänster Figur 10. Diagrammet visar leverans av oljor till olika sektorer, exklusive transportsektorn, i Svalövs kommun år Källa: SCB, Den största andelen olja i form av bensin och diesel levererades år 2006 till transportsektorn. Efter transportsektorn levererades störst andel olja till jordbrukssektorn i from av eldningsolja. Tredje största mottagare av olja var hushållssektorn år 2006, också i form av eldningsolja. 13

15 3.1.5 Energibalans I kommunen tillfördes det totalt 310 GWh energi under år Denna energi tillfördes i form av fem energislag (bensin och diesel är sammanslaget till ett energislag). Dessa energislag är i nämnd storleksordning elkraft (46 %), bensin och diesel (23 %), biobränsle (12 %), naturgas 10 % och eldningsoljor (9 %). Flödesschemat, som beskrivs nedan, och visas på nästa sida beskriver tillförd energi utan att överföringsförluster är medräknade. Den tillförda energin används inom sex olika sektorer. Dessa är transporter, hushåll, industri och byggverksamhet, jordbruk och skogsbruk, offentlig verksamhet och övriga tjänster. Hushållen är den sektor som det tillfördes mest energi till i Svalövs kommun, 30 % av total tillförd energi i sektorn år Elkraft stod för största delen av energitillförseln, nära 60 %. Biobränsle stod för ca 30 % av tillförseln och eldningsoljor 10 %. Den näst största sektorn var transportsektorn (21 %). Bensin stod för största delen av tillförseln med 73 % och resterande del bestod av diesel. Tredje största sektor var industrisektorn med 19 % av energitillförseln El och naturgas är de största energikällorna och stod nästan för hälften av tillförseln var. Jordbruket stod för 14 % av energianvändningen var därmed fjärde största sektor år El var den största energikällan följt av eldningsolja. Sektorerna offentlig verksamhet och övriga tjänster stod för en lika stor del av totala energitillförseln, 8 %. I båda sektorer var el det dominerande energislaget. I figuren på nästa sida illustreras energiflödet i kommunen. Överst i figuren redovisas den tillförda energin i form av fyra energislag med hjälp av fyra färgade fält. Nedanför fälten med energislagen visas hur energin fördelas i olika sektorer i kommunen. I den nedre delen av figuren presenteras de sex sektorerna med hjälp av boxar. Varje box innehåller en sektor. I den översta delen av varje box är sektorns rubrik (t. ex. hushåll) och storlek angiven. I den nedre delen av boxen presenteras vilka energislag som används (t. ex. bensin och diesel) inom den aktuella sektorn och hur stor del av energin till sektorn som de tillförde år

16 Tillförd energi 310 GWh år 2006 Elkraft 143GWh Biobränsle 38 GWh Bensin och diesel 71 GWh Eldnings oljor 28 GWH Naturgas 29 GWh Hushåll 30 % Transporter 21 % Industri 19 % Jord bruk 14 % Off. Verk 8 % 8 % Övriga tjänster Energitillförsel i sektorer Hushåll 30 % Transporter 21 % El 59 % Bio 28 % 10 Bensin % 3 77 % Diesel 23% Industri 19 % Jordbruk 14 % El 53 % 3 3 Gas 41 % El 55% 6 10 % E.o. 29 % Offentlig verksamhet 8 % Övriga tjänster 8 % El 71% 17 % 12 % El 60 % 18 % 15 % 7 15

17 3.2 Transporter Vägtrafik Personbilar År 2006 fanns det 7066 bilar i trafik registrerade i Svalövs kommun. Det ger 542 bilar i trafik per 1000 invånare. Sett till hela riket är det en relativt hög siffra då genomsnittet är 461 bilar per 1000 invånare. Svalövs kommun Antal bilar per 1000-invånare Tabell 1. Tabellen visar antal bilar per tusen invånare i Svalövs kommun år 1990, 1995, 2000 och Källa: SCB, Körsträckan år 2006 var igenomsnitt 1557 mil per bil och 821 mil per invånare. Detta kan jämföras med 1396 mil per bil och 694 mil per invånare för Skåne år För riket är motsvarande värden 1439 mil per bil och 702 mil per bil för samma år. Värt att notera är att beräkningen av körsträckan är gjord genom att använda Bilprovningens statistik vid besiktningar då mätarställningen registreras. Därmed finns det ingen möjlighet att se var körningen av bilen har ägt rum, om det är i kommunen, länet, riket eller utomlands. Svalövs kommun Genomsnittlig körsträcka per bil (mil) Tabell 2. Tabellen visar genomsnittlig körsträcka i mil per bil för år 1998, 2000 och 2005 i Svalövs kommun. Källa: SCB, 2007 Antal bensin- och dieselbilar kombinerat med antal bilar per 1000 invånare Antal bilar Bilar/1000 inv Bensin Diesel Bilar/inv År Figur 11. Diagrammet visar antal bensin- och dieselbilar i Svalövs kommun år 1990, 1995, 2000 och De gula tringlarna visar antalet bilar per tusen invånare under samma period. Källa: SCB,

18 Bensindrivna bilar dominerar stort i kommunen. Andelen dieseldrivna bilar i kommunen, i förhållande till bensindrivna bilar, har ökat ifrån 3,2 % år 1990 till 6,5 % år År 2005 var andelen dieselbilar i riket, i förhållande till bensindrivna bilar, 5,6 %. Genomsnittsförbrukningen av bensin och diesel för personbilar har ökat från år 2000 till år 2006 i registrerade bilar i kommunen. År 2006 var genomsnittsförbrukning för bensin 8,5 l/100 km och 6,9 l/100 km för diesel. Andelen nyregistrerade miljöbilar i Svalövs kommun år 2006 var 3,7 %. Motsvarande siffra för riket var 9,3 %. Trafikflöden i Svalövs kommun Uppgifterna som presenteras nedan är hämtade från Vägverkets hemsida. Alla uppgifter om antalet fordon är per dygn och inbegriper trafik i båda riktningarna. Vägverket uppger en felmarginal mellan ca 5-10 % på mätningarna. Det rosa fältet motsvarar storleken på trafikintensiteten. Norra delen av kommunen Figur 12. Kartan visar trafikflödet i norra delen av Svalövs kommun där antalet fordon per dygn är angivet. Källa: Vägverket, abonnemangssida, I skissen ovan kan vi se trafikflödet i den Norra delen av Svalövs kommun. Mätningarna för väg 106, 108 och 110 är ifrån Mätningar för väg 1208 (Svalöv till väg 108) är ifrån Mest trafikerad är väg 110 söder om Tågarp med ca 3070 fordon per dygn och väg 108 norr om Röstånga med ca 3000 fordon per dygn. 17

19 I ovanstående siffror är både personbils- och tungtrafik inräknad. Tittar man bara på den tunga trafiken, färdas mest trafik på väg 110. Söder om Tågarp färdas ca 380 fordon per dygn och norr om Tågarp ca 410 fordon per dygn. På väg 108 norr om Röstånga färdas ca 320 tunga fordon per dygn. Södra delarna av kommunen Figur 13. Kartan visar trafikflödet i södra delen av Svalövs kommun där antalet fordon per dygn är angivet. Källa: Vägverket, abonnemangssida, I skissen ovan kan vi se trafikflödet i den södra delen av Svalövs kommun. Mätningarna för väg 106, 108 och 110 är ifrån Mätningar för väg 1208 (mellan 17 och Svalöv) samt väg 1190 (mellan 17 och 108) är ifrån För väg 17 är mätningarna ifrån Mest trafikerad är väg 17 mellan Asmundtorp och Billeberga med ca fordon per dygn och väg 17 precis innan Teckomatorp med ca 6000 fordon per dygn. I ovanstående siffror är både personbils- och tungtrafik inräknad. Tittar man bara på den tunga trafiken, färdas mest trafik på väg 17 vid Billeberga och innan Teckomatorp, ca 500 tunga fordon per dygn. På väg 110 innan Tågarp färdas ca 380 tunga fordon per dygn. 18

20 Svalövs kommun Väg 110 Tågarp Väg 17 Billeberga Väg 106 Svalöv Väg 108 Gryttinge Ökning av personbilar i % 1 % 32 % 25 % 1 % Ökning av tunga fordon i % 26 % 88 % 36 % 21 % Andel tung trafik av total trafik 13 % 12 % 6 % 9 % Tabell 3. Tabellen visar ökning av personbilar och tunga fordon på fyra vägsträckor i Svalövs kommun under perioden Tabellen visar också andelen tung trafik på vägarna. Källa: Vägverket abonnemangssida, Mätpunkterna för Väg 17 är belägen öster om Billeberga tätort och mätpunkten för Väg 106 precis norr om Svalöv tätort. Mätpunkten för väg 110 är belägen norr om Tågarp och Väg 108 norr om Gryttinge. Utifrån dessa stickprovspunkter i kommunen går det att se trend. Personbilstrafiken ökar kring den centrala tätortsbebyggelsen i kommunen medan den längre ut på landsbygden är relativt oförändrad. Den tunga trafiken ökar både på landsbygden och kring tätorter. Allra mest ökar den tunga trafiken på väg 17 vid sträckan kring Billeberga, där en nästan 90 % ökning har uppmätts mellan 1993 och

21 3.2.2 Kollektivtrafik Beträffande busstrafiken är det svårt att utröna hur förändringen mellan 1990 och 2005 sett ut beträffande antal resenärer inom kommunen. Detta beror på att vissa år har skolskjutsar för skolungdomar genomförts av länstrafiken och andra år av privata bolag. När skolskjutsar utförts av länstrafiken har skolungdomarna räknats som resande i statistiken. När privata bolag besörjt för skolskjutsarna har så inte skett. Det gör statistiken opålitlig och svårjämförd och kommer därför inte redovisas här. Antal resande söder och norrut från Teckomatorp är också problematisk att jämföra mellan 1990 och År 1990 gick all persontrafik över Teckomatorp och 2005 går största delen över västkustbanan vid Landskrona. Vid en första anblick av statistiken ser det alltså ut som resandet har sjunkit markant med tåg. Det är inte fallet. Om man i stället jämför av- och påstigningar per dygn vid Teckomatorps station fås följande värden. Svalövs kommun Av- och påstigningar vid T- torps station per dygn Tabell 4. Tabellen visar antalet av- och påstigningar per dygn vid Teckomatorps järnvägsstation år 1990 och år Källa: Skånetrafiken En ökning av användningen av tåg kan urskiljas. Då befolkningsmängden endast ökat med ca 1 % under samma period har på- och avstigningarna ökat med ca 26 % mellan år 1990 och

22 3.3 Byggnader Energianvändning mellan småhus, flerbostadshus och fritidshus fördelar sig år 2004 enligt nedanstående diagram. Energianvändning i småhus, flerbostadshus och fritidshus, totalt 80 GWh, år % 60% 40% 20% 0% Småhus Flerbostadshus Fritidshus Andel av energianvändning 79% 18% 3% Figur 14. Diagrammet visar hur energianvändningen fördelar sig mellan småhus, flerbostadshus och fritidshus år Källa SCB, Det går tydligt att urskilja att småhus stod för den största energianvändningen (79 %) år Småhusbeståndet använde 63 GWh. Flerbostadshus stod för 18 % och 14 GWh. Minst energi använder fritidshus 2,6 GWh. (3 %) 21

23 3.3.1 Småhus Att få en exakt bild av uppvärmningen i småhus inom en kommun är ett komplicerat arbete. SCB gjorde en omfattande av undersökning uppvärmningsalternativ i småhus år Reslutatet för Svalövs kommun visas figuren nedan. Uppvärmningsformer i småhus 2003 Olja 18% Olja, el och biobränsle 2% 15% Direktverkande el El och biobränsle 15% 7% 7% Annat Olja och el 8% 7% Biobränsle 16% 5% Vattenburen el Berg- och jordvärmepump Olja och biobränsle Figur 15. Cirkeldiagrammet visar hur uppvärmningsformer för småhus fördelar sig 2003 i Svalövs kommun enligt en enkätundersökning. Källa: SCB, Olja, vattenburen el och direktverkande el stod för 49 % av uppvärmningen i småhus och var de tre vanligaste uppvärmningsformerna år Den fjärde vanligaste uppvärmningsformen var el och biobränsle i kombination. Övriga uppvärmningsformer fördelade sig ganska jämnt runt 7 % undantaget kombinationen olja, el och biobränsle som endast 2 % använder sig av. Energianvändningen per area var år ,1 kwh/m 2. Motsvarande siffra för Skåne var 162,7 kwh/m 2 och för Riket 139,4 kwh/m 2 år Kommentar Att tänka på är att denna statistik är från Det har skett och sker stora förändringar beträffande uppvärmning av små hus. Från 2003 till idag har förmodligen ett flertal småhus konverterat från olja till andra energislag. Många som har direktverkande el installerar luftvärmepumpar och de med vattenburen el investerar i berg- och jordvärmepumpar. Ovanstående diagram får en än större betydelse när det kan jämföras med nästa småhusundersökning som utförs av SCB och Energimyndigheten. Resultatet från SCB:s undersökning är inaktuellt och mycket har hänt vad gäller uppvärming i småhus på senare år. För att komplettera SCB:s undersökning har en egen undersökning gjorts inom ramen för energistrategin (Tabell 6). Kommunens sotare har kontaktats och statistik för pannor har inhämtats. Miljöförvaltningen har kontaktats för och uppgifter om antalet berg-, jord-, och grundvattenvärmepumpar har inhämtats. Efter att ha summerat ovanstående uppgifter antas att resterande antalet villor värms av el i någon form. Det kan vara direktel, elpanna eller luft-vattenvärmepump. Hus många luft-luft värmepumpar som används för kompletterande uppvärmning är omöjligt att veta. En svaghet med modellen är att varje 22

24 uppvärmningsform antas stå för hela uppvärmningen och inte kombineras med en annan. Till exempel kalkyleras att alla vedpannor enbart eldas med ved och inte kombineras i form av ved/olja eller ved/el. Dock är arbetsgruppens uppfattning att det med denna modell är det sätt som det enklast och på bästa sätt går att uppskatta de olika uppvärmningsformerna i småhus i kommunen. En metod som eventuellt skulle ge ännu bättre noggrannhet vore att sända ut en enkät till samtliga småhusägare rörande uppvärmningsform. Uppvärmning år 2006 Antal småhus Biobränslepanna 555 Oljepanna 895 Gaspanna 92 Värmepumpar 210 Fjärrvärme 29 El 2620 Totalt antal småhus år Tabell 5. Tabellen redogör för antalet hus per respektive uppvärmningsform i Svalövs kommun år Uppvärmning av småhus år 2006 i Svalövs kommun 21% 60% 13% oljepannor biobränslepannor värmepumpar fjärrvärme el 5% 1% Figur16. Procentuell fördelnings uppvärmingssätt av småhus i Svalövs kommun år Källa: Svalövs kommun, 2007, SIMAB, Cirka 60 % av småhusen i Svalövs kommun använde någon form av eluppvärmning år Förnyelsebara uppvärmningssätt stod för ca 20 % av uppvärmningen i småhus. 23

25 Uppvärmning i fritidshus I fritidshus står huvudsakligen el för all uppvärmning. Dock är det rimligt att anta att eluppvärmningen i många fall kompletteras av eldning i eldstäder Kommunala fastigheter Kommunägda flerbostadshus Kommunen äger ett bostadsbolag, Svalövsbostäder AB som förvaltar drygt lägenheter. Totalt användes ca MWh år Uppvärmning år kommunalägda bostäder, år 2006, totalt ca MWh 3% 4% 1% 9% 54% 29% Olja Färdig värme Fjärrvärme Naturgas El Värmepumpar Figur 17. Diagrammet visar hur uppvärmning fördelar sig över olika energislag i kommunägda flerbostadshus i Svalövs kommun år Källa: Svalövs kommun, 2007 Fjärrvärme stod för drygt hälften av uppvärmningen i kommunens bostäder år I konceptet färdig värme är det en entreprenör som står för värmeleveransen till fastigheten. Nästan en tredjedel av uppvärmningen sker med hjälp av färdig värme. Framför allt är det biobränsle som används vid färdigvärme. Olja stod för 9 % av uppvärmningen. Uppvärmning i kommunala lokaler I Svalövs Bostäder AB finns det en del som kallas Förvaltningen där kommunens skolor, daghem, servicehem, idrottshallar, etc förvaltas. Totalt användes ca MWh år

26 Uppvärmning i kommunala lokaler, år 2006, totalt ca MWh 12% 1% 5% 28% 54% Fjärrvärme Färdig värme Naturgas El Värmepumpar Figur 18. Diagrammet visar hur uppvärmning fördelar sig över olika energislag i kommunala lokaler i Svalöv kommun år Källa: Svalövs kommun, 2007 Fjärrvärme stod för drygt hälften av uppvärmningen i kommunala lokaler år För nära en tredjedel stod färdig värme vilket till största delen består av biobränsle. Värt att notera är att ingen olja används för uppvärmning i kommunala lokaler. Övriga kommunala fastigheter Kommunen äger AB Svalövs lokaler som bland annat hyr ut lokaler till mindre industrier och hantverkare. Till ungefär hälften av fastigheterna hyr kommunen ut lokaler inklusive uppvärmning. Till allra största delen värms dessa lokaler med fjärrvärme och efter det färdig värme. Svalövs Gymnasium använder cirka MWh per år. För uppvärmning av byggnaderna i gymnasiet används framför allt fjärrvärme och färdigvärme. 25

27 3.4 Industri Energitillförseln till industrisektorn utgjorde ca 19 % av den totala energitillförseln i Svalövs kommun år El är den största energikällan och stod för drygt hälften av den tillförda energin år Tätt efter det kommer naturgas med ca 40 % av den tillförda energin. Energitillförseln i industrisektorn totalt ca 58 GWh, år % 50% 40% 30% 20% 10% 0% El Naturgas Diesel Eldningsolja Industri 53% 41% 3% 3% Figur 19. Diagrammet visar hur energianvändningen i industrier i Svalövs kommun fördelade sig på olika energislag år Källa: SCB, 2007, E.ON 2007 och KREAB De största industrierna i Svalövs kommun fördelar sig enligt följande: Företag Inriktning Barry Callebaut och Chokladproducent Medipharm Microbiologi (Arla) Svenska Foder Foderproducent Altima AB Maskinuthyrning Reningsverk Svalöv Reningsverk Kågeröd Tabell 8. Tabellen redogör för industrier med hög energianvändning i kommunen år Källa: Svalövs kommun, Barry Callebaut och Medipharm delade år 2004 lokaler och redovisade sin energianvänding tillsammans. Idag (år 2007) är företagen skilda åt. 26

28 3.5 Jordbruk och skogsbruk Energitillförseln till jord- och skogsbrukssektorn utgjorde ca 14 % av den totala energitillförseln i Svalövs kommun år El är den enskilt största energikällan och svarade för drygt hälften av den tillförda energin år Efter det följer storleksmässigt med nära en tredjedel av energitillförseln. Energianvändning jordbruk och skogsbruk totalt ca 43 GWh, år % 50% 40% 30% 20% 10% 0% El Diesel Eldningsolja Biobränsle Jordbruk 55% 10% 29% 6% Figur 20. Diagrammet visar hur energianvändningen i jord- och skogsbruk i Svalövs kommun fördelade sig på olika energislag år Källa: SCB De största jordbruken i Svalövs kommun är Tarstadgården, Sireköpinge, Axelvolds gård samt Halmstadgården. Dessa gårdar använder sig av halmeldade värmeverk och använder sig tillsammans av halm motsvarande ett värmevärde på ca 250 m 3 olja. Till dessa värmeverk är ca hushåll anslutna. Tyvärr är inte biobränsleanvändningen i jord- och skogsbrukssektorn upptagen i SCB:s statistik. Andra större jordbruk i Svalövs kommun är Svalövsgården, Trolleholm och Spargodt. 3.6 Förnybar energi Vindkraft Vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till elektricitet. När rotorbladen på vindkraftverket snurrar genereras el av en generator. I undersökningar publicerade i vetenskapliga tidskrifter nämns en global potential på närmre 9000 TWh el, producerad från vindkraftverk. Det motsvarar 5 gånger jordens elenergibehov. I världen är Tyskland, USA och Spanien de länder där det finns mest vindkraft i världen sett till installerad effekt. Sverige hamnar på 17:e plats om man ser till installerad effekt på vindkraftverk. I Sverige produceras 0,7 % av all producerad el med vindkraft. Samtidigt som verken blir fler och fler, ökar också den installerade effekten. År 2000 hade största verken en effekt på 2 MW. År 2010 beräknas de största verken ha en installerad effekt på 10 MW. I Svalövs kommun finns 12 vindkraftverk, alla privatägda. 27

29 Vindkaftverk Effekt kw Levererad ca mängd energi MWh, 2005 NEG Micon NEG Micon NEG Micon Vestas Vestas Enercon Enercon Enercon Enercon Enercon Enercon Vestas Totalt Tabell 9. Tabellen redogör för den producerade mängden energi ifrån vindkraft verk belägna i kommunen år Källa: Gösta Tykesson 2006 och Vindforsk 2006 Totalt producerades ca 30,7 GWh elkraft per år av de 12 vindkraftverk som är belägna i kommunen år Det motsvarar 10 % av den totala energianvändningen i kommunen eller 22 % av den använda elenergin år I översiktsplaneringen som behandlar energifrågor finns områden som passar för vindkraftsetablering identifierade. Figur 21. Kartan visar områden som lämpar sig för vindkraftetablering i Svalövs kommun. Källa: Svalöv kommuns översiktsplan (ÖP2 Energi och teknisk försörjning), 2002 I två områden som lämpar sig för vindkraftsetablering enligt översiktsplanen, är processen med att bygga nya vindkraftverk igång (januari 2008) och detaljplanering av områdena ska upprättas. Hur många mindre vindkraftverk som är installerade för privat bruk är okänt. 28

30 Biobränslen Biobränslen är produkter som kommer ifrån växtriket såsom skog, grödor och biprodukter ifrån industrin som tillexempel svartlut. Biobränslen finns i både fast form som exempelvis flis och pellets, vätskeform som bland annat etanol och gasform, exempelvis biogas. Biobränslen kan användas till uppvärmning, fordonsbränsle och elproduktion. Biobränslen bidrar inte till att förstärka växthuseffekten, till skillnad från fossila bränslen som exempelvis olja och kol, då biobränslen under sin levnadstid har bundit kol från atmosfären som sedan släpps ut som koldioxid vid förbränning. När fossila bränslen förbränns frigörs koldioxid som inte ingår i det naturliga kolkretsloppet utan hart varit lagrad i jordskorpan i flera hundra miljoner år och bidrar till att förstärka växthuseffekten. Uppvärmning I Svalövs kommun finns ett biobränsleeldat värmeverk som producerar enbart värme för uppvärmning av bostäder och lokaler i Svalövs tätort. Värmeverket eldas idag med flis (halm år 2006) och står uppskattningsvis för drygt hälften av använd mängd biobränsle i kommunen år Resterande del av använd mängd biobränsle står småhus för, i till exempel i vedpannor och eldstäder. En del biobränsle används också för uppvärmning i en del av kommunens anläggningar. Det är också rimligt att anta att en del lantbrukare värmer sina fastigheter med halm-, eller spannmålspannor. Även biogas skulle kunna användas för uppvärmning via en gaspanna. Då handlar det ofta om lokala system med större lokaler, exempelvis ett lantbruk eller ett VA-verk. Fordonsbränsle Det finns flera olika biobaserade fordonsbränslen och flera olika metoder att framställa fordonsbränsle från biobränslen. De två vanligaste är etanol och biogas. Etanol är vanlig sprit som oftast utvinns från sockerrör eller vete. Det går även att utvinna etanol från annan biomassa som exempelvis skogsråvara. I Sverige säljs etanolen som fordonsbränsle E85. Anledningen till betäckningen E85, är att bränslet innehåller 85 % etanol och 15 % bensin. Bensinen blandas in för att ge bilen bättre kallstartsegenskaper. Den mesta av etanolen som används i Sverige produceras i Brasilien men det finns även större anläggningar i Sverige som producerar etanol som fordonsbränsle. Även i den vanliga bensinen blandas en mindre mängd (ca 5 %) etanol in. I Svalövs kommun säljer i nuläget en tankstation det etanolbaserade fordonsbränsle E85. År 2006 såldes 19,3 m 3 E85 vilket motsvarar 122 MWh energi. Det motsvarar 1,7 promille av levererad mängd bensin och diesel år År 2007 såldes 50,4 m 3 E85, vilket motsvarar 318 MWh. Biogas är ett annat biodrivmedel. Biogas är metangas som framställs genom rötning av organiska produkter. Exempel på produkter som lämpar sig för rötning är slakteriavfall, skörderester, avfall från livsmedelsindustri och stallgödsel. I vissa kommuner pågår även försök med att separera organsikt hushållsavfall och framställa biogas från detta. För att kunna använda biogasen som fordonsgas behövs biogasen uppgraderas i en uppgraderingsanläggning. I kommunen finns en anläggning som producerar biogas i forskningssyfte. I dag finns ingen kommersiell biogasanläggning. Enligt en rapport om biogas från 1996 (Vegomil) är energivärdet på rötningsbara produkter såsom jordbruksrester, organiskt hushållsavfall och avloppsslam ca 182 GWh i Svalövs kommun. Vid en beräknad verkningsgrad på 85 % vid rötningen och ett spill på 5 % vid insamlingen fås ett värde på 146 GWh. Rapporten är 10 år 29

31 gammal och vissa förändringar har givetvis skett men i huvudsak kan dessa värden anses vara relevanta. Mer information finns att hämta i Vegomil-rapporten. Den tredje varianten på biodrivmedel sammanfattas under beteckning FAME som är ett samlingsnamn för fettsyrametylestrar. Den vanligaste av dessa är RME (rapsmetylester). RME är ett dieselbränsle framställt ur raps. Ovanstående beskrivna fordonsbränslen brukar kallas för första generationens biodrivmedel. Utvecklingen av andra generationens biodrivmedel finns idag inte på marknaden utan enbart i test-, och pilotanläggningar. Dessa drivmedel är bland annat etanol från cellulosa och metanol, DME, syntetisk diesel som framställs genom förgasning från biomassa. Även vätgas räknas som ett andra generationens drivmedel. Elproduktion Ett sätta att framställa el från biobränslen är att elda biobränslen i ett kraftvärmeverk som både producerar elektricitet och värme. Ett annat sätt är att framställa biogas genom rötning. Biogasen används sedan att driva en gasturbin eller en explosionsmotor som är kopplade till en generator som generar el. Till exempel finns det flera VA-verk som rötar sitt avloppsslam och använder biogasen till att producera el. I Skåne sker biogasproduktion vid VA-verk i 20 kommuner. Även avfallsanläggningar använder biogas till att producera el. I Svalövs kommun framställs idag ingen el från biobränslen? Potentialen att göra det finns framför allt vid biogasproduktion i VA-verket. Det finns även potential för värmeverket i Svalövs tätort att producera el. Solenergi Den solenergi som strömmar in till jorden under 1 år motsvarar gånger den globala energianvändningen enligt forskare från Chalmers. Vi har alltså enorma mängder gratis energi som strömmar in till jorden varje dag. Förutsättningarna att ta tillvara solenergin varierar beroende på var på jorden man befinner sig. Allra bäst förutsättningar finns kring ekvatorn men även här i Sverige är det lönsamt att använda sig av solenergi som energikälla. Det finns idag två olika metoder att ta tillvara solenergi, solfångare och solceller. Solfångare Solfångare omvandlar solenergi till värmeenergi. I en solfångare omvandlas solens strålar till värme. Det finns tre typer av solfångare; plana glasade solfångare, solfångare med vakuumrör och poolsolfångare. Ofta används solfångare för att värma varmvatten under sommarhalvåret. Det finns även kombisystem vilket innebär att solvärme bistår uppvärmningen av byggnaden under vår och höst. Ett annat intressant användningsområde är anläggningar som har ett stort behov av värme under sommaren, till exempel utomhusbad, simhallar och campingplatser. Det finns bidrag att söka hos Länsstyrelsen för installation av solvärme i småhus, flerbostads och lokaler. Idag (januari 2008) finns inga solfångare installerade på kommunala byggnader. Det finns säkerligen solfångare på villor installerade i kommunen. Hur många är nuläget inte känt. Solceller Solljus omvandlas till elektricitet i solceller. Solceller kan med fördel placeras på hustak där instrålningsförhållandena är optimala. Idag är kostnaden för att producera el med solceller hög 30

32 men fram till 31 december, 2008 kan ägare till lokaler för offentlig verksamhet ansöka om bidrag på 70 % (max 5 miljoner SEK) för installation av solceller. För att kunna täcka hushållselen i ett normalt stort hus krävs en solcellsyta på cirka 20 m 2. Idag (januari 2008) finns inga solceller installerade på kommunala fastigheter. Värmepumpar (lagrad solvärme) De värmepumpar som används i Sverige idag hämtar lagrad solvärme i luft, jord, berg och grundvatten. När värmepumpen arbetar med att hämta den energi som finns lagrad i det aktuella mediet använder värmepumpen elektricitet. En effektiv värmepump använder 1 del energi och levererar ca 3 delar energi som värme. Enkelt uttryckt kan sägas att de 2 extra delar energi värmepumpen levererar är förnybar energi. En aspekt att ta hänsyn till beträffande värmepumpar, är hur den el som värmepumpen använder har producerats. Härstammar elen från el producerad i kolkondenskraftverk uppnås ingen positiv miljöeffekt av att använda värmepumpen. Om elen härstammar från förnybara källor fås en ren värmeproduktion. Det finns idag (år 2007) ingen enighet hur elen som värmepumpar använder ska räknas. Vätgas Vätgas är inget bränsle utan en energibärare. Med det menas att det måste användas energi för att tillverka vätgas. Flera olika energiformer kan användas för att producera vätgas, till exempel elektricitet, biomassa eller bio/naturgas. Än så länge är inte vätgasproduktion kommersiellt gångbar men på sikt kan vätgas spela en viktig roll i energisystemet. Vid förbränning blir restprodukten vatten. Vattenkraft Vattenkraft innebär att vattnets rörelseenergi utnyttjas till att producera elektricitet. Detta sker genom att utnyttja nivåskillnader i älvar och andra större vattendrag, där det forsande vattnet strömmar genom en turbin som i sin tur driver en generator som producerar el. De stora vattenkraftverken i Sverige finns i de norra delarna av landet, längs med de stora Norrlandsälvarna. Utav Sveriges totala producerade elektricitet, står vattenkraften för ungefär 45 %. 3.7 Fjärrvärme Fjärrvärme byggdes ut år 1972 i Svalövs tätort. En första oljeeldad panncentral upprättades i södra delarna i Svalövs tätort och en ledning drogs till centrum upprättades en mobil oljeeldad panncentral, bestående av två oljepannor om 2,5 MW vardera, i de norra delarna av Svalöv och en ledning drogs därifrån och kopplades ihop med den redan befintliga ledningen i centrum. Nätet är utformat så att det är störst ute i ändarna och minst i mitten upprättades ett värmeverk i riktning mot öster i Svalöv. Från och med den 1 januari 2008 har E.ON tagit över driften av fjärrvärmeverket. Tidigare har företaget SETAB drivit värmeverket och eldat det med halm. Den först upprättade oljepannan i södra delarna av Svalöv är idag tagen ur drift. Den mobila oljeeldade panncentralen som först placerades i norra delarna är idag placerad intill de andra pannorna vid halmvärmeverket. Den används vid spetslast och som reservpanna. I genomsnitt används ca 20 m 3 olja per år vilket motsvarar mellan 1-2 % av den totalt tillförda effekten i fjärrvärmenätet. År 2005 byggdes en ny fjärrvärmeledning, en ringledning i centrum till vilken enstaka villor har anslutit sig. Cirka 85 % av den levererade fjärrvärmen används av AB SvalövsBostäder och AB SvalövsLokaler. 31

33 I halmvärmeverket har det eldats ca 7000 ton halm årligen som ersatt ca 2000 m 3 olja. Halmen härstammar till 90 % från lantbrukare i kommunen. Kund Fastighet Svalövs Bostäder Flerbostadshus Svalövs Bostäder/förvaltning Offentliga lokaler (skolor, idrottshall, biograf, brandstation, förskola, äldreboende) Svalövs lokaler Bibliotek, Vårdcentral, Kommunhus, Börshus Privata bostadsrättsföreningar Flerbostadshus Svalövs kommun/ Svalövs gymnasium Söderhus, Lantbruksskolan, Energigatan, Malmöhus fastigheter. Privata villaägare Småhus Fridhems folkhögskola Skola Svalöf-Weibull Annexet, Växthus, Månsabo Tabellen 10. Tabellen redogör till vilka kunder och fastigheter fjärrvärme levereras i Svalövs tätort. Källa: Svalövs kommun, Använd fjärrvärme, år 2006, fördelad på bostadstyp, totalt 18 GWh 53% 45% Flerbostadshus Villor Övriga lokaler 2% Figur 22. Figuren visar hur fjärrvärmeanvändningen fördelas mellan flerbostadshus, villor och lokaler i Svalövs kommun år Källa: Svalövs kommun, Värt att notera är att villorna står för en liten del av den totala fjärrvärmeanvändningen. År 2006 var 29 villor anslutna till fjärrvärme och använde igenomsnitt kwh. 32

34 Figur 23. Kartan visar sträckningen av fjärrvärmenätet i Svalövs kommun i maj år Fjärrvärmeledningarna är gulmarkerade i figuren. Källa: Svalövs kommun är

35 3.8 Elproduktion och eldistribution KREAB E.ON Figur 22. Kartan visar vilka områden som tillhör olika nätägare i Svalövs kommun år Källa: E.ON, Kartan ritad av Energikontoret Skåne, E.ON äger de största delarna av elnätet i Svalövs kommun. KREAB energi äger elnätet i den östra delen av kommunen. I Svalövs kommun producerades 30,7 GWh el från vindkraftverk år

36 4. Utsläpp av växthusgaser 4.1 Växthusgaser i Sverige Idag finns sex växthusgaser som Sverige enligt Kyotoprotokollet är bundna att reglera. Dessa sex växthusgaser är: Växthusgas Koldoxid (CO 2 ) Metan (CH 4 ) Huvudsakliga antropogena utsläppskällor i Sverige Förbränning av fossila bränslen Boskap, avfallsdeponier, vägtrafik, förbränning Jordbruk, förbränning av fossila och biobränslen Förindustriell koncentration (ppm) ,75 1,85 Nutida koncentration (ppm) Dikväveoxid (N 2 O) 0,27 0,32 Fullständigt halogenerade Förorening vid flourkarboner aluminumframställning 0 0,00008 (PFC) Ofullständigt Läckage kylskåp och halogenerade luftkonditioneringar, fluourkarboner värmepumpar (HFC) 0 0,00002 Svavel Läckage från tyngre hexaflourid elektronisk apparatur (SF 6 ) 0 0, Tabell 11. Tabellen visar förindustriella och nutida koncentrationer av sex växthusgaser som är omfattade av Kyotoprotokollet. Källa: Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), De sex växthusgaserna har olika uppehållstider i atmosfären och olika förmåga att absorbera den infraröda värmestrålningen från jordens yta. För att kunna jämföra alla sex gasers inbördes påverkan till växthuseffekten, används en jämförelsefaktor som kallas Global Warming Potential. Den syftar till att uttrycka de sex gasernas respektive påverkan i koldioxidekvivalenter. Tabellen nedan visar vilken GWP varje gas har: Växthus gas GWP Koldioxid (CO 2 ) 1 Metan (CH 4 ) 21 Lustgas (N 2 O) 310 Ofullständigt halogenerade flourkarboner (HFC 134a) Fullständigt halogenerade flourkarboner (FC (CF 4 )) Svavelhexaflourid (SF 6 ) Tabell 12. Tabellen visar uppvärmningspotentialen av sex växthusgaser som är omfattade av Kyotoprotokollet uttryckt i koldioxidekvivalenter. Källa : IPCC,