Uppdaterad Case Management Vård- och stödsamordning

Transkript

1 Case Management Vård- och stödsamordning Arbetsmodell och arbetsblad 2019

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 1 INLEDNING Så använder du materialet INTRODUKTION Samverka ett gemensamt ansvar 1 Case management 1 Rätten till Case Manager 1 Case management ett brukarstyrt stöd 2 Dokumentation 2 Integrerad psykiatri 2 Viktiga begrepp 4 Aktörer och deras roller 7 Psykiatrisk heldygnsvård 8 Psykiatrisk öppenvård 8 Socialpsykiatri 9 Psykisk sjukdom och missbruk, samsjuklighet 10 Självmordsrisk 11 Återhämtningsprocessen 12 Arbetsgång/körschema 13 DEL 2 MANUAL FÖR ARBETET 15 Att komma igång arbetsalliansen 15 Inleda arbetet 16 Återhämtning 16 Första träffen 17 Brister i insikt 18 BEDÖMNINGSFASEN Information om Case management 19 Samtycke 19 Nätverkskarta 20 Lista nätverk 20 Individuell intervju brukaren 21 Intervju närstående/resurspersoner 22 En vanlig dag 23 Behovsbedömning QLS 100 och VAS-skalan 23 Behovsbedömning CAN-S och WHODAS 24 Livsstil/ livssituation 24 Analys av färdigheter och resurser 24 Närståendeperspektivet 25 Barn som anhöriga 25 Stress och sårbarhet 26 Expressed Emotion (EE) 27

4 Skattning av närståendes situation 27 Stresshantering 28 Kommunikationsträning 29 Problemanalys 29 Motiverande samtal (MI) 30 Att förstå sin sjukdom 30 Hantera röster 31 Psykisk funktionsnedsättning 32 Mediciner 32 Hjälp med ekonomin 33 PLANERINGSFASEN De första utvärderingarna 34 Personlig utvecklingsplan/sip 35 Målformulering 36 Delmål 37 Resursgruppsarbetet 38 Utse Resurspersoner 38 Krisintervention 39 Nätverkskontrakt 39 Resursgruppsmötet 40 Andra kulturer 41 Delat beslutsfattande 41 Utvärdering mål/delmål 42 GENOMFÖRANDEFASEN Arbeta mot brukaren och resursgruppens mål 43 Utvärderingar 43 Programtrohet och egenbedömning 44 Återhämtningsguiden 44 Intresseorganisationer 45 STÖDFASEN Empowerment 47 Stigmatisering och diskriminering 47 Kontinuerlig metodhandledning 48 Rätt att klaga 50 DEL 3 ARBETSVERKTYG Bedömningsfasen Planeringsfasen Genomförandefasen Stödfasen

5 INLEDNING Case management är ett arbetssätt för att personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras närstående ska få rätt insatser utifrån brukarens uppsatta behov och mål. Tillsammans med en utsedd Case Manager (vård- och stödsamordnare) arbetar brukaren gemensamt med sitt nätverk med stöd av det evidensbaserade programmet Integrerad Psykiatri, i dag oftast benämnt R-ACT (resursgrupps- ACT). Metodprogrammets olika delar presenteras enligt en fastställd arbetsgång som kan användas i sin helhet men också i valda delar utifrån brukarens kartlagda behov. Denna arbetsordning är i sig inte är statisk men ett verktyg för att trygga att det som görs är rätt saker och med ett förhållningssätt som gynnar återhämtning. Denna manual är tänkt som ett stöd i arbetet med Case management inom kommunala och regionala verksamheter i Skåne. Manualen ger en beskrivning av vad man som vård- och stödsamordnare och som brukare måste ha kännedom om för att komma igång med och genomföra programmet. Nedanstående modell inklusive arbetsblad ses över och uppdateras årligen. Materialet återfinns på Kommunförbundet Skåne samt Vårdgivare Skånes hemsidor. Materialet kan med fördel användas av Case Managers från andra kommuner och landsting än i Region Skåne. Materialet är sammanställt och uppdaterat 2019 av Marie Gassne och Carin Nilsson Marie Gassne, Psykiatrin VO Kristianstad marie.gassne@skane.se Carin Nilsson, Socialförvaltningen Helsingborgs stad carin.nilsson@helsingborg.se

6 SÅ HÄR ANVÄNDER DU MATERIALET Materialet orienterar inledningsvis läsaren i viktiga komponenter i arbetet. Därefter beskriver manualen arbetets olika delar utifrån återhämtningsprocessens olika faser. De inledande bedömningarna i bedömningsfasen är markerade i rött liksom de arbetsverktyg som tillhör denna del i arbetet. Övriga delar i manualen är markerade på samma sätt med blå färg för planeringsfasen, gul färg för genomförandefasen och grön färg för stödfasen. Arbetsverktygen är inte numrerade men ligger i den ordning de beskrivs i manualen. Vissa verktyg återfinns vid flera ställen i manualen och anges då med färgen för fasen de sorterar under. Manualen är en vägledning för hur du arbetar som Case Manager, beskrivningarna är en bas att arbeta vidare utifrån. Oftast behövs fler kunskapsdelar kring vad som kan vara bra komplement till att titta vidare på. Verktygen kan användas som de är eller omarbetas för att bättre möta individens/ närståendes eller professionens behov. Arbetsverktygen är förslag på hur detta kan göras och bör läsa igenom. Viktigast att du som Case Manager har koll på att alla delar i manualen kartläggs och analyseras. Tänk på att verktygen är till för att brukaren själv ska bli medveten om och hitta sina förändringsmöjligheter. Låt därför om möjligt brukaren själv skriva och dokumentera i sina arbetsverktyg. Materialet presenteras med vita sidor för att vara utskriftsvänligt och eventuell utskrift görs lämpligen i färg så att du som användare enkelt kan hitta arbetsverktyget relaterat till rätt del i manualen. De olika tilläggsrutorna är tänkta att ge CM vägledning och tips i sitt arbete. Litteraturhänvisning återfinns inte i löpande text utan ligger som en separat bilaga sist i manualen. Detta för att göra innehållet mer lättläst och lättillgängligt.

7 INTRODUKTION SAMVERKAN ETT GEMENSAMT ANSVAR I januari 2010 infördes nya paragrafer i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL). Den ena delen handlar om att landsting/region och kommun ska ingå överenskommelse om samarbete ifråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Den andra delen handlar om att alla brukare som behöver insatser från båda huvudmännen (och andra) ska ha en samordnad individuell plan (SIP). Det är myndigheternas ansvar att skapa arbetsmodeller som gör att insatserna ges i rätt ordning och med en helhetssyn på brukarens behov och förutsättningar. I Skåne finns en överenskommelse om samverkan där Case management har förts in. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft den 1 januari Samtidigt upphävs lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den Skånegemensamma rutinen samordnad vård- och omsorgsplanering (SVPL) utgår och ersätts av Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Läs mer om samverkan vid utskrivning CASE MANAGEMENT Case management är en vård- och stödsamordningsfunktion som skapar ett ramverk för samverkan och samtidigt ger brukaren möjlighet att få ett ökat inflytande över sin rehabilitering samt stöd i sin återhämtning. Samverkan gör rehabiliteringen effektivare samt skapar en gemensam förståelse för brukarens livssituation och respektive huvudmans uppdrag. Case management kan med fördel användas som modell för de brukare där det finns behov av samordning som inte tillgodosetts genom samordnad individuell plan (SIP). RÄTTEN TILL CASE MANAGER Varje kommunal verksamhet samt psykiatrins verksamheter har kriterier för vem som kan erhålla en Case Manager. Gemensamt för huvudmännen är att brukaren har behov av samordning och inte kan samordna sina insatser själv. 1

8 CASE MANAGEMENT ETT BRUKARSTYRT STÖD Arbetet påbörjas utifrån det perspektiv som brukaren finner mest angeläget eller där samverkansbehov har uppmärksammats. Arbetet sker i brukarens takt och syftar till att ge stöd till egna mål för förändring. Case Managerns ansvar är att använda metodens olika delar på ett relevant sätt så att det gynnar brukarens återhämtning. Brukaren väljer själv plats för planering och utförande. DOKUMENTATION Respektive verksamhet har en skyldighet att dokumentera samverkan i respektive journal/akt och att upprätta en samordnad individuell plan (SIP) om brukaren önskar. Mina planer är Region Skånes och de skånska kommunernas IT-stöd för processerna Samordnad Plan vid Utskrivning och Samordnad Individuell Plan. Tänk på: Brukaren har rätt till att ta del av sina journaler samt övrig dokumentation. Information om e-journal hittar du bl. a på vårdguiden Dokumentationsskyldigheten innefattar även genomförandeplaner, individuella vårdplaner och/eller utvecklingsplaner. Case Managern hjälper till att tydliggöra planernas syfte och mål. INTEGRERAD PSYKIATRI (R-ACT) har sex huvudinslag 1. Att kartlägga brukarens problem och mål. 2. Att lära ut hur man minskar stress. 3. Att lära ut hur man effektivt löser problem och uppnår mål. 4. Att göra den psykiska sjukdomen och behandlingen mer begriplig. 5. Att förbättra kommunikationen mellan medlemmar i resursgruppen. 6. Att förebygga och hantera kriser. Utifrån ett resursgruppsarbete implementeras dessa huvudinslag med fokus på brukarens behov och mål. Alla medlemmar i resursgruppen såväl närstående som professionella innefattas. Målsättningen med arbetet är en ökad egenupplevd livskvalitet och återhämtning för brukaren. 2

9 Forskningsresultat visar att ett brukarstyrt och återhämtningsinriktat arbetssätt som sker i samverkan effektivt kan minska verkningarna av psykisk ohälsa. Med bästa tänkbara kombination av medicin och psykosociala insatser kan även svåra psykiska sjukdomar bli hanterbara om resurserna används på ett bra sätt. Programmet följer en viss arbetsgång som utgår från återhämtningsprocessens olika faser. Här tydliggörs vilka delar som Case Managern ska arbeta med samt hur utvärderingarna ska ske. Resursgruppen utgör basen i arbetet och Case Managern är den utsedda person som har till uppgift att samordna alla insatser. Till sin hjälp har Case Managern en rad arbetsverktyg och utvärderingsinstrument som på ett sammanhållet sätt säkerställer att rätt saker görs. Modellen är även en viktig beståndsdel i F- ACT (flexibel ACT). Värt att veta: Hämtat ur Socialstyrelsens Nationella riktlinjer & rekommendationer. - Det är i början av ett sjukdomsförlopp som det är speciellt viktigt att förhindra återfall. - Varje återfall i sjukdomen innebär att återhämtningen tar längre tid. - Läkemedelsbehandling, psykosociala och psykologiska insatser ska finnas tillgängligt. - Samverkan mellan olika aktörer ska ske utifrån samma bas. - Psykisk och fysisk hälsa ska främjas parallellt. Arbetet ska ske utifrån evidensbaserad praktik som bland annat innebär att. - Brukaren och de närståendes erfarenheter tas på allvar. - Kollegor och samverkansparters erfarenheter tas på allvar. - Arbetet bedrivs utifrån brukarens hela livssituation. - Medicin, behandling och stödinsatser är bara en del av de problemområden som kan komma att behöva lösas. - Kunskap och samsyn kring hur man uppnår mål och vad som behövs för att kunna nå målen är en bas för att kunna arbeta evidensbaserat. 3

10 VIKTIGA BEGREPP Anhöriga: Personer som är släkt med brukaren. Arbetsblad: De blanketter/verktyg som används som stöd i arbetet med Case management. Audits: Bedömning av programtrohet av utomstående granskare. Case Manager: Den utsedda person som samordnar brukarens vård och stöd, även kallad vård- och stödsamordnare. Delat beslutsfattande (SDM): Ett arbetssätt som syftar till att hjälpa brukaren att ta en aktiv roll i beslut som rör hans/hennes hälsa samt vård och stöd. Empowerment: Egenmakt, innebär att brukaren återtar kontrollen och förmågan att själv påverka sitt liv. Evidens: Vetenskapliga belägg/bevis som stöder en teori kring insatsens effekt. Evidensbaserad praktik: En sammanvägning av professionell erfarenhet, bästa tillgängliga kunskap och brukaren och närståendes situation, erfarenhet och önskemål vid beslut om insatser. Funktionsnedsättning: Nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga som påverkar vardagsfunktioner. Integrerad psykiatri även kallad Resursgrupps ACT (R-ACT): Program för samhällsbaserad behandling, socialt arbete och rehabilitering. Kognitiv funktionsnedsättning: Svårigheter att utföra dagliga aktiviteter p.g.a. nedsatt kognitiv förmåga. Lilla resursgruppen: Innefattar brukarens närmaste nätverk. Nationella riktlinjer: Socialstyrelsens rekommendation av stöd för de som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas. NSPH: Ett nätverk av brukare- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området i Sverige. Närstående: De av brukaren valda personerna i närmaste nätverket. 4

11 Peer support: Resurs med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Personlig utvecklingsplan: Brukarens individuella plan med beskrivning av nuläget, måloch delmålsformulering, behov och uppgifter för resurspersoner. Personliga utvecklingsplanen kan vid överenskommelse med resursgruppen gälla som samordnad individuell plan (SIP) Rehabilitering: Återfå funktionsnivå med hjälp av insatser. Resursgrupp: De av brukaren utsedda resurspersoner som deltar i arbetet. Resursgruppsmöte: Det möte där den personliga utvecklingsplanen/sip fastställs och (senare) följs upp. Samhällsbaserat: Det som sker i brukarens hem eller ute i samhället (utanför kontoret/mottagningen). Sammanhållet stöd: Insatsen har en utsedd ansvarig person som ansvarar för att samordna insatserna utifrån brukarens personliga utvecklingsplan. Samordnad individuell plan (SIP): Plan som ska upprättas när brukaren ha behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Brukaren måste delta och ge sitt samtycke till att en plan upprättas. Stigmatisering: Innebär att omgivningens förhållningssätt skapar negativa attityder. Utförare: Utsedd Case Manager och/eller annan resursperson. Visualisera: Visa, tydliggöra för ögat. Återhämtning: Individuell utvecklingsprocess. Att återhämta sig innefattar ett psykosocialt perspektiv sig där man inte nödvändigtvis är symtomfri. Återhämtningsprocess: Stöd för individuell återhämtning genomförs i olika faser där inledande bedömningar ligger till grund för planering, genomförande och stöd. 5

12 BRA ATT VETA: Det finns olika Case managementmodeller där arbetet har en mer eller mindre intensiv karaktär. Vissa modeller är multidisciplinära, d.v.s. olika discipliner verkar i samma team exempelvis ACT-team eller F- ACT team. Inom dessa team arbetar även brukarspecialister. ICM (Intensiv Case Management, CCM (Klinisk Case Management) är ytterligare exempel på multidisciplinära modeller. Integrerad psykiatri benämns ibland även som R-ACT (resursgrupps ACT). Modeller av mindre intensiv karaktär är exempelvis Mäklarmodellen och Entreprenörsmodellen. Till övriga modeller räknas exempelvis Rehabiliteringsmodellen, Styrkemodellen (Strength Model) och Resursmodellen. ACT (Assertive Community Treatment) och dess flexibla variant, F-ACT, är båda heltäckande psykiatriska program genom vilka man organiserar vård och omsorg för att möta brukarens behov. ACT innebär ett multiprofessionellt fullserviceteam där både sociala stödinsatser och psykiatrisk behandling erbjuds personer med allvarlig psykisk sjukdom av alla teammedlemmar till alla deltagare i långsiktiga kontakter med intensitet upp till dagliga hembesök. F-ACT (Flexibel ACT) är utvecklat ur ACT och innebär att vård och omsorg ges på två nivåer: nivå ett innebär sedvanlig behandling via kontaktperson och läkare; nivå två innebär att brukaren får insatser från hela teamet i enlighet med principerna i ACT. Arbetsmodeller som stöder återhämtning och kan ingå som en del i ett integrerat arbetssätt är exempelvis: IMR (Illness Management and Recovery) Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering och återhämtning. IPS (Individual Placement and Support) modell för arbetslivsinriktad rehabilitering. IPT-k (Integrerad Psykologisk Terapi) är ett träningsprogram i grupp som är speciellt utformat för personer med allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar. WRAP (Wellness Recovery Action Plan). Återhämtningsplan för välbefinnande, hopp och mening. ESL (Ett självständigt liv) socialpedagogisk behandlingsmodell för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Manualen Steg för Steg används individuellt och/eller i grupp. NECT (Narrative Enhancement and Cognitive Therapy for Self-stigma), en metod för att handskas med självstigma. 6

13 VIKTIGA AKTÖRER OCH DERAS ROLLER Brukare, närstående, vänner m.fl. Brukaren väljer själv vilka personer som är viktiga i sin återhämtningsprocess. Case Managern är den som är utsedd och har mandat att ansvara för samordning och utvärdering av alla vård- och stödinsatser. Psykiatriläkaren ska vara med i arbetet och delta på bland annat resursgruppsmöten. Det kan finnas vissa skäl till att läkaren inte kan närvara rent fysiskt vid varje tillfälle. I dessa fall ska separata möten bokas av Case Managern där den personliga individuella planen delges och skrivs under. Läkaren har det medicinska ansvaret men kan även vara utbildare och stöd i andra sammanhang för resursgruppens deltagare. Brukaren kan ha kontakt med annan läkare än inom psykiatrin och som också kan bli aktuell i ett resursgruppsarbete. Kontaktman är den som arbetar med brukaren och närstående utifrån sin verksamhets framtagna uppdrag. Kontaktmannen kan arbeta nära Case Managern med exempelvis bedömningar och utvärderingar. Kontaktmannen är oftast skötare, sjuksköterska, boendestödjare eller behandlingsassistent. Andra professionella som kan bli aktuella under arbetets gång är exempelvis socialsekreterare, psykiatriteamet, boendestödsteamet, hemtjänst, sjukgymnast, arbetsterapeut, vårdcentralen, FK, AF, God man/förvaltare, skola, frivården, tolk m.fl. Fast vårdkontakt ska utses av hälso- och sjukvården när brukaren begär det eller när behov av samordning, trygghet och säkerhet finns. En fast vårdkontakt ska bistå med att samordna vårdens insatser, informera om vårdsituationen, förmedla kontakter och vara patientens kontaktperson. Fast vårdkontakt ska alltid utses om patienten är inlagd. Det är den personen som sedan har ansvar för att Samordnad individuell plan (SIP) görs. Resursgruppen består av brukaren själv, Case Managern, psykiatriläkaren samt de personer som brukaren väljer ska delta. 7

14 PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD Inom psykiatrisk heldygnsvård sker en noggrann observation av patientens symtombild. Orsakerna till det akuta insjuknandet/kristillståndet klarläggs och omvårdnadsinsatser utifrån patientens behov sker i strukturerad miljö. Parallellt med biomedicinsk utredning och behandling arbetar omvårdnadspersonalen med att stödja patienten i att ta kontroll och återfå normal funktionsnivå. Anhöriga är en viktig resurs men även det övriga sociala nätverket kring patienten. Det är en viktig uppgift för Case Managern att involvera heldygnsvården i arbetet. Det är också viktigt att heldygnsvårdens personal uppmärksammar behovet av samordning och även påbörjar arbetet med exempelvis inledande bedömningar och/eller krisintervention. Tips: Prata om de stigman och den stress brukaren/närstående känner i samband med vistelse i heldygnsvård. Hjälp brukaren se heldygnsvårdens personal som möjliga resurser i ett kommande Resursgruppsarbete. Arbeta gemensamt med stressminskande åtgärder, problemlösning och krisintervention. Resursgruppen ska ha samma tillgänglighet och följa uppgjord planering även då brukaren vistas på sjukhus. Återhämtningsguiden För dig inom heldygnsvård är ett material som är tänkt som ett stöd för patienten under vårdtiden. Den ger även möjlighet till att reflektera inför framtiden och vägar vidare. Guiden ger personalen möjlighet att utgå från patientens perspektiv i det gemensamma arbetet. Mer information om återhämtningsguiden under genomförandefasen. PSYKIATRISK ÖPPENVÅRD De flesta psykiatriska mottagningar är indelade i team. Teamen kan vara baserade på behandling av en specifik diagnosgrupp eller serva ett visst geografiskt område. Oftast finns speciella team för personer med exempelvis psykossjukdom, neuropsykiatriska diagnoser eller missbruksproblematik. Vården sker vanligtvis i etapper(vårdkedja) och i samverkan med andra aktörer som kommun, arbetsförmedling eller försäkringskassa. Case Managern i ett öppenvårdsteam har som huvuduppgift att se till att all behandling sker i kombination samt att stödinsatser definieras och verifieras via gemensamma beslut 8

15 som fattats i ett resursgruppsarbete. Case management är inte tillskrivit en specifik yrkeskategori men det måste vara tydligt för brukaren och de närstående vad man arbetar med i uppdraget som Case Manager. Läkare har vanligtvis inte rollen som CM. Tips: Om brukaren/patienten har stöd från annan myndighet kan man med fördel arbeta gemensamt med exempelvis inledande bedömningar. Samarbete sker kontinuerligt med heldygnsvården i exempelvis nätverksanalys/kontrakt, krisintervention och/eller resursgruppsarbete. Tänk på att alla inom ett öppenvårdsteam bör ha kunskap om vad arbetssättet innebär. SOCIALPSYKIATRI I kommunerna ligger ansvaret för personer med psykisk ohälsa under olika förvaltningar. Den gemensamma benämningen för arbetet med målgruppen är oftast socialpsykiatri. Socialsekretaren/ biståndshandläggaren tar emot ansökan, utreder och fattar beslut om den insats man sökt. Efter beviljat bistånd utförs insatsen av den av enheten som ansvarar för verkställigheten. Typ av insats varierar från kommun till kommun och i vissa kommuner finns insatser som inte kräver biståndsbeslut. Case management i kommunen kan vara men är oftast ingen enskild insats utan genomförs i samband med andra beviljade insatser. Personal som har en basutbildning i Case management kan ta ansvar för rollen som Case Manager (Vård- och stödsamordnare). Beroende på verksamhetens förutsättningar och uppdrag använder sig Case Managern av delar/hela metodprogrammet. Arbetet ska ske i samverkan med berörda aktörer i nätverket. Bra att veta: Case Managers från kommun eller psykiatrin har samma mandat att kalla till Resursgruppsmöte, leda mötet och samordna alla insatser kring brukaren. Inledande bedömningar samt framtagande av mål och delmål ligger till grund för kommande arbete i resursgruppen. 9

16 PSYKISK SJUKDOM OCH MISSBRUK, SAMSJUKLIGHET Samsjuklighet innebär att en person har en psykiatrisk diagnos och samtidigt en missbrukseller beroendediagnos. Samsjuklighet är ett nyare begrepp för dubbeldiagnos. Samsjuklighet kan även kännetecknas av två samtida psykiatriska diagnoser. Enligt gällande rekommendationer och evidens ska brukaren erhålla behandling för sitt missbruk och sin psykiska sjukdom samtidigt. Insatserna skall vara integrerade och ske i samverkan. Case Managern måste därför i första hand hjälpa brukaren utse det team som skall bilda resursgruppen professionella tillsammans med närstående. Vid missbruksproblem separat eller i kombination med andra svårigheter, kan följande strategier användas i ett resursgruppsarbete. Analysera för och nackdelar med missbruk. Analysera risksituationer och varningssignaler på återfall samt analys av situationer där brukaren klarat sig bra. Problemlösning rörande abstinensproblem, sociala relationer och alternativa aktiviteter till missbruket. Handlingsplan vid återfall, återfallsprevention. MI (Motivational Interviewing) en samtalsmetodik som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. AUDIT och DUDIT är ett testformulär ut utformat att testa alkohol- och drogvanor. Samverkan mellan beroendevården/psykiatrin och sociala myndigheter (även rättspsykiatrin, kriminalvården, polis m.fl.) är extra viktigt i ett inledningsskede. Tänk på: Konsekvenserna vid missbruk kan vara många och besvärliga. Aggressivt uppträdande, bristande medicinering, kroppsliga sjukdomar, hemlöshet och kriminalitet. Därför är kontinuitet, långsiktig planering, stabilt kontaktnät tillsammans med respekt, förtroendeingivande hopp Flödesschema och optimism avgörande faktorer över för brukarens återhämtning. 10

17 SJÄLVMORDSRISK Tankar kring liv och död är normalt för de flesta av oss. När problem och svårigheter tycks oövervinnerliga kan känslor av meningslöshet infinna sig. Personer med psykisk sjukdom löper större risk att drabbas. Som Case Manager kan det vara svårt att göra en bedömning utifrån om brukaren enbart har tankar kring liv och död eller om det finns planer eller avsikt att ta sitt liv. Det är viktigt att prata om existentiella frågor/problem och att vara lyhörd för förändringar. Läkare ska alltid konsulteras när brukaren upplevs försämrad eller uttalar självmordstankar/planer. Riskfaktorer kan vara: Ensamhet, missbruk, etnicitet, uppbrott eller misslyckanden, arbetslöshet, överkrav somatiska hälsoproblem, psykiska problem, social skam mm. Det finns utbildningar i suicidpreventivt arbete. Suicidprevention i Svensk Sjukvård (SPISS) är relevant även för verksamheter utanför sjukvården såsom socialtjänsten, hemtjänst, skola, polis, kriminalvård, trossamfund med mera. Mental Health First Aid (MHFA), är ett utbildningsprogram som utvecklats i Australien, på svenska benämnt Första hjälpen till psykisk hälsa. Läs mer om SPISS: Läs mer om MHFA: 11

18 Återhämtningsprocessen Professionella & närstående Medborgaren lever ett självständigt liv Case Manager Hembesök, samtycke & allians Krisplan Personlig utvecklingsplan Individuella bedömningar & analyser Case Managern utvärderar framsteg BEDÖMNINGSFAS GENOMFÖRANDEFAS Krisplan Personlig utvecklingsplan Personlig utvecklingsplan genomförs Gemensamt beslut i Resursgruppen om skriftlig plan PLANERINGSFAS 12

19 ARBETSGÅNG KÖRSCHEMA FÖRSTA TRÄFFEN Arbetsallians, hembesök, överenskommelse om innehåll och arbetsstruktur PLANERINGSFAS Målformulering Aktuella problem Utse/bjud in resurspersoner Tidiga varningstecken med krisplan Information om CM Samtycke Analys & sammanfattning av brukarens upplevda livssituation BEDÖMNINGS- FAS Kartläggning av brukarens situation och nuläge Daglig livsföring, behov, livskvalitet, nätverk och närstående, intervju brukare/närstående samt nätverk Skattning av psykosocial funktion, livskvalitet samt brukarens nöjdhet med vård & stöd Resursgruppsmöte Sammanfattning av beslut & undertecknande av personlig utvecklingsplan/samordnad individuell plan GENOMFÖRANDEFAS Resursgruppen arbetar gemensamt mot brukarens mål Lilla resursgruppen träffas regelbundet STÖDFAS Brukaren har kontroll över sin livssituation med stöd av det sociala nätverket Regelbundna Resursgruppsmöte Utvärderar framgångar, krisplanen Uppdaterar individuella handlingsplanen UPPFÖLJNING av resultat och programtrohet årligen Kontinuerlig metodhandledning 13

20

21 MANUAL FÖR ARBETET ATT KOMMA IGÅNG ARBETSALLIANSEN För att nå framgång och resultat i det arbete vi utför krävs det som i alla mellanmänskliga relationer, ett förtroende som bland annat bygger på ärlighet, värme och trygghet. Vår tilltro till brukarens förmåga att återhämta sig är avgörande, inte bara för brukarens syn på sig själv och sin sjukdom utan framför allt i sin egen delaktighet i det arbete som ska göras. Det finns ett starkt positivt samband mellan personalens tro på en god prognos och hur det sedan utvecklar sig för brukaren. Om inte vi tror på att förändring och utveckling är möjlig, hur ska vi då få brukaren att tro på sig själv och det vi gör. Case management är inte tillskrivet någon speciell yrkeskategori men de flesta har och arbetar med någon form av behandling/ insats och har kontinuerliga träffar inriktade på stödjande samtal och/eller aktiviteter. Syftet med insatserna är att ge brukaren ett bra stöd för att bättre klara av att hantera sin egen situation. Professionerna använder sig av olika metoder för att få en bra allians och för att på så sätt säkerställa brukarens delaktighet. Case management skapar ett sammanhang för brukaren då alla insatser samordnas och är därför ett viktigt komplement till övriga insatser. Motivation kan vara svårt och kräver ofta en långsiktig strategi för att brukaren och närstående ska känna tilltro till metoden och Case Managern. Svår/långvarig sjukdom med svåra symtom kan ha skapat uppgivenhet och frustration. Alliansen är viktig och det får ta den tid i anspråk som behövs innan vidare ansatser görs. Lyssna på brukarens historia så som han eller hon upplever och kan beskriva den, bekräfta men var noga med att utesluta egna värderingar. Forskningen visar att det är alliansen som är den enskilda faktor som genererar en god effekt oavsett vilka arbetsmetoder som används. Alliansen är också en nödvändig bakgrund för att metodspecifika metoder ska få effekt. 15

22 INLEDA ARBETET När behov av samordnade insatser uppmärksammats och kriterier för att erhålla en Case Manager uppfyllts påbörjas arbetet i den organisation där behovet uppmärksammats. En ansvarig person ska utses d.v.s. en Case Manager. Bäst lämpad är oftast den som har en god allians med brukaren. Finns mer än en huvudman så ska dialog föras och gemensamt beslut fattas om vem som bör bli Case Manager. För nyinsjuknade påbörjas oftast arbetet inom psykiatrin för att i en eventuell förlängning hanteras gemensamt av organisationerna och där även rollen som Case Manager kan förändras eller övergå till annan person. Uppdraget som Case Manager kan delas mellan två personer men då ska en av dessa ha ett uttalat huvudansvar. Beskriv just DIN funktion för brukaren. Var noga med vem som gör vad. ÅTERHÄMTNING Återhämtning är ett centralt begrepp i arbetet med Case management. Att återhämta sig innebär att erövra funktioner och få en upplevd förbättrad livskvalitet trots sjukdom. Det innebär alltså inte att brukaren behöver vara symtomfri men däremot att man bättre klarar situationer då symtom eller andra besvär gör sig gällande. Begreppen bot, rehabilitering och återhämtning skiljer sig åt. Återhämtning innefattar egenmakt (empowerment) och de egna insatserna är av stor betydelse för att må bra och för att kunna utvecklas. Återhämtningsguiden är ett verktyg för återhämtning som tagits fram av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, verksamma inom NSPH Skåne. Det finns idag två guider; För dig som mår dåligt och För dig inom heldygnsvården. Tänk på: Case management är inte den enda metod som gynnar återhämtning men är ett arbetssätt som uppmärksammar alla livsområden och de delar som behöver samordnas för individuell utveckling. Prata gärna kring begreppen bot, rehabilitering och återhämtning. Fråga brukaren om hur han/hon ser på sin egen delaktighet och möjlighet till inflytande över den egna livssituationen. 16

23 SAMMANFATTNING I arbetet med människor krävs ett empatiskt förhållningssätt och ett bemötande som utgår från ömsesidighet och respekt. En ärlig och öppen vilja att hjälpa brukaren nå sina mål och att samordna de insatser som behövs i detta arbete är Case Managerns viktigaste uppgift. För att i det gemensamma arbetet komma vidare i återhämtningsprocessen och ge adekvat stöd är det viktigt att skapa en god allians samt att förstå det brukaren förstår. Case Managern ska ha ett coachande och icke värderande förhållningssätt men också kunna tillämpa och visa på de faktorer som påverkar och kan försämra livssituationen för brukaren. FÖRSTA TRÄFFEN Under en tid, vanligtvis 1-3 månader, arbetar brukare och Case Managern tillsammans med att bygga upp den allians som är en förutsättning för att samarbetet skall fungera. Arbetets första del kallas bedömningsfasen. Här görs en utredning och analys av brukarens nätverk och vardagliga aktiviteter. Behovsbedömningar görs och analyseras. Det görs även mer djupgående intervjuer med både brukaren, närstående och nätverket. Inför första träffen är det bra att föreslå hembesök eller låta brukaren själv välja var ni ska mötas. Erbjud att närstående kan vara med om det känns relevant och bra för brukaren. Var öppen inför de svårigheter och undringar som kan finnas och välj hur du vill presentera programmet och arbetssättet. Det kan vara svårt att ta in och tolka information så första träffen bör anpassas på ett sådant sätt att brukaren känner sig bekväm. Motivationen att arbeta med programmet behöver inte alltid finnas med från början men det är viktigt att häva sekretessen i de fall du inledningsvis måste arbeta med andra aktörer när brukaren inte är med. Allians, hembesök, anpassad information, sekretessmedgivande inleder ditt arbete som Case Manager. 17

24 BRISTER I INSIKT Brister hos vissa brukare i insikten kring sig själv och sin sjukdom beror på sjukdomen och har ingen betydelse för ditt åtagande som CM. Brister i insikt kan vara ett sätt att hantera svårigheter för brukaren och behöver inte innebära att brukaren inte blir delaktig och aktiv i det vidare arbetet. Insikt är inte ett allt-eller-inget-förhållande. Bristerna handlar oftast om oförmåga att kunna värdera sitt dagliga liv. De flesta brukare har insikt i sina kognitiva funktionsnedsättningar om de får hjälp med att se dem. KOMPONENTER I SJUKDOMSINSIKT: - Vara medveten om att man är sjuk - Vara medveten om att man behöver behandling - Hänföra symtom till sjukdom BRISTER I SJUKDOMSINSIKT KAN: - Fylla en funktion för brukaren - Orsakas av egen eller omvärldens stigmatisering - Orsakas av vanföreställning eller misstänksamhet - Orsakas av nedsatt kognitiv förmåga - Orsakas av neurologiska eller organiska skador Tips: Hjälp brukaren hitta alternativa förklaringar kring sina tankar för att undvika negativa upplevelser och ifrågasättande. Hjälp anhöriga/närstående att förstå. Vi måste vara uppmärksamma på i vilken utsträckning personen är sitt vanliga jag. D.v.s. göra en bedömning av det som är det normala för individen och inte den generella idén/tanken. Svenska forskning visar att det inom en månad går att skapa en familje-och/eller resursgrupp för 2/3 av brukarna med svåra psykiska funktionsnedsättningar. Efter cirka ett år har 90 % en resursgrupp. Alla med behov har rätt till en Samordnad individuell plan (SIP). 18

25 BEDÖMNINGSFASEN INFORMATION OM CASE MANAGEMENT Det är viktigt att informera om arbetssättet i Case management samt vad det syftar till. Här kan man med fördel använda sig av ett förtryckt informationsblad eller så kan informationen formuleras utifrån behov. Ge eller be brukaren skaffa en pärm eller mapp där material ni arbetar med kan förvaras. Materialet är brukarens eget men kopiera gärna till dig själv. Be brukaren att själv skriva i arbetsbladen om detta är möjligt. Var annars noga med att brukaren ser och godkänner det som antecknas. Tänk på: Anpassa informationen på ett sådant sätt så att det inte orsakar onödig stress för brukaren. Även närstående ska få information om CM. Arbetssättet kan kännas kravfyllt och svårt inledningsvis vilket i sämsta fall gör att brukare och närstående tackar nej. Visualisera genom att använda verktygen och/eller papper och penna. Då skapas bättre förutsättningar för brukaren att minnas och förstå sammanhang. Arbetsblad: Information SAMTYCKE I samband med den första gemensamma träffen bör brukaren skriva under blankett för samtycke. Det är viktigt att förklara varför samtycke behövs och att det inte gäller all information utan bara det som är till gagn för brukaren under tiden ni arbetar ihop. Att samtycke finns är lämpligt att dokumentera i brukarens journal hos respektive huvudman. Om brukaren är svårmotiverad eller känner sig obekväm att andra får ta del av hans/hennes problem/livshistoria så bör inte detta vara ett hinder för att påbörja programmet. Tänk på: Fullmakt är inte samma sak som samtycke. En fullmakt ger en person rätt att företräda en annan eller utföra en handling i den andres namn. Namnge alltid berörda personer från respektive myndighet. Samtycket ska hållas aktuellt och kan när som helst återkallas av brukaren. Arbetsblad: Samtycke 19

26 NÄTVERKSKARTA Nätverkskartan syftar till att tydliggöra och lista de personer som finns i brukarens nätverk. Här kan både professionella, närstående och vänner finnas med. Samtliga dessa personer ka komma att ha stor betydelse för resursgruppsarbetet och som nätverkets stöd för brukarens återhämtning. Ett sätt att överblicka vilka personer som ingår i det egna nätverket är att göra en nätverkskarta. Här symboliseras brukaren som punkten i mitten och placerar in de personer som finns i hans/hennes omgivning och som har en positiv eller negativ betydelse. Brukaren graderar även hur känslomässigt nära samt hur viktiga personerna är. För de brukare som har ett begränsat nätverk eller ett nätverk som kanske bara består av professionella kan arbetsbladet väcka mycket känslor. Det är viktigt att du som Case Manager pratar kring kartan och de känslor den eventuellt väcker. Information som framkommer kan ligga till grund för kommande målsättningar i gemensam plan för personlig utveckling. Diskutera gärna kring hur brukaren ser på sitt nätverk utifrån vem eller vilka som kan bli eventuella resurser i kommande arbete. Redan här kan vissa viktiga kontakter behöva tas och överenskommelse med brukaren om hur detta ska gå till. Tips: Redan nu kan personliga mål och möjliga resurser finnas med i dialogen kring framtida planering. Ta tid att förklara och ge goda skäl till varför det behövs en resursgrupp. Tänk på att: Vid svåra kognitiva nedsättningar kan vissa brukare ha svårt att förstå hur kontaktfrekvens kan representeras av avstånd från mitten. Här kan det vara enklare att gå igenom brukarens aktivitet under några dagar och notera alla personer som brukaren har kontakt med. Arbetsblad: Nätverkskarta LISTA NÄTVERK I anslutning till nätverksanalysen listas alla befintliga kontakter. Detta görs lämpligen efter genomgång av nätverket eller i samband med första träffen. Alla kontakter och myndigheter skrivs ner med telefonnummer, adress och eventuell mejladress. Alla som ingår i kommande resursgruppen bör få ett exemplar. Brukaren ska ha ett i sin pärm och 20

27 det är viktigt att hålla uppgifterna uppdaterade. En fördel kan vara att i dialog med brukaren komma överens om på vilket sätt man vill bli kontaktad av respektive person/myndighet exempelvis mail, brev, telefon, sms etc. Tänk på: Om brukaren är eller har varit inom heldygnsvården så bör de finnas med i kontaktlistan. Heldygnsvården ska även ha tillgång till listan för att underlätta vid behov av kontakt med nätverket under inläggning. Arbetsblad: Kontaktlista nätverket INDIVIDUELL INTERVJU MED BRUKAREN Intervjuns syfte är att ta reda på det brukaren vet om sin sjukdom, medicin, behandling mm. Den syftar även till att ta reda på vad brukaren har för önskemål inför framtiden samt hur han/hon ser på sin situation och på vilket sätt den psykiska ohälsan påverkar livet. Gå igenom intervjufrågorna i förväg och välj ut de frågor som är lämpliga utifrån den person som intervjuas. Alla frågor är inte lämpliga för alla. Intervjuformen gör ofta att brukaren känner sig viktig och sedd. Det är därför viktigt att brukarens svar inte ifrågasätts. Intervjusvaren kan däremot tydliggöra brister i kunskap och/eller föreställningar om livsinnehåll som senare kan ligga till grund för bedömning kring insatser eller vid framtagande av mål för personlig utveckling. Ta dig tid att förklara meningen med att göra en intervju och fyll i arbetsbladet Individuell intervju. De brukare som inte känner sig motiverade till denna strukturerade intervjuform kan intervjuas på ett mer informellt sätt där frågorna ställs i mer vardagliga naturliga sammanhang. Det är då viktigt att Case Managern skriver ner sina reflektioner och delger/refererar till brukaren och närstående när tillfälle ges. Tänk på att de flesta brukare har kognitiva funktionsnedsättningar vilket ibland påverkar funktioner som minne, uppmärksamhet och förståelse. Kognitiva svårigheter ökar vid stress så tänk på att skapa en så stressfri miljö som möjligt. Ett kognitivt förhållningssätt innebär att använda sig av öppna och utforskande frågor. Arbetsblad: Individuell intervju 21

28 INTERVJU MED NÄRSTÅENDE/RESURSPERSONER Intervju med närstående och andra viktiga resurser kompletterar brukarintervjun. Perspektivet och synen på brukarens situation visar vilka delar som kan vara viktiga att arbeta med för att få den samsyn som behövs inför kommande resursgruppsarbete. Intervjuerna med resurspersonerna görs individuellt och helst utan brukarens närvaro. Välj en lugn miljö och låt intervjun få ta den tid i anspråk som behövs. Informera resurspersonen om att det som framkommer och skrivs ner i intervjun kommer brukaren att få ta del av. Komplettera med följdfrågor och låt den intervjuade ta upp närliggande ämnen och kommentera fritt. Närståendes kunskap om sjukdomar och behandling är ofta bristfällig och många känner skuld och har dåligt samvete. Stigmatiseringen kring psykisk ohälsa är hos närstående ofta påfallande och ibland kan kontakten med brukaren vara bristfällig eller ansträngd. Intervjuerna ger ofta tydliga indikationer kring olika problemområden. Förståelse och kunskap är viktigt för att kunna veta vilka ansatser som behöver göras för att stärka närstående. Intervjuerna med de professionella ger en värdefull kunskap om diagnos, behandling och stödinsatser, vad som provats tidigare samt hur funktionsnivån varierat. Tidigare/pågående kontakter, eventuella utredningar och samarbetet med närstående är också exempel på viktiga delar som Case Managern bör ha kännedom om. Engagera de emotionellt viktigaste personerna för brukaren först och bygg på med andra under arbetets gång. Tänk även här på att gå igenom intervjufrågorna i förväg och välj ut de frågor som är lämpliga utifrån den person som intervjuas. Intervjuerna ger kunskap om vad som behövs tas upp i en problemanalys och eventuellt problemlösas i stora eller lilla resursgruppen. Arbetsblad: Intervju närstående/resursperson 22

29 EN VANLIG DAG Analys av en vanlig dag ger stöd i kartläggningen av hur brukarens vardag ser ut. Ange gärna klockslag för att tydliggöra dygnsrytm. En del brukare behöver guidning och stöd för att minnas vad som händer en vanlig dag. Informationen som framkommer kan ligga till grund för kommande målsättningar i den personliga utvecklingsplanen/sip. Var så konkret som möjligt och ta även upp små aktiviteter. Observera brukarens attityd och inställning kring sin vardag och hur nöjd eller missnöjd man verkar vara. En vanlig dag kan ge viktig information inför kommande målformulering men också vara ett stöd i planeringen kring vilka hemuppgifter som kan vara aktuella och realistiska utifrån förmåga och motivation. Exempel på hemuppgift kan vara Kontinuerlig skattning av problemområden. Arbetsblad: En vanlig dag BEHOVSBEDÖMNING QLS 100 och VAS-skalan QLS100 är ett verktyg som ger information om det finns livsområden som brukaren är missnöjd med. Tanken är att brukaren läser och ringar in det han/hon inte är nöjd med samt att brukaren gör detta utan att stanna upp för någon längre eftertanke i sin bedömning. Informationen som framkommer kan ligga till grund för kommande målsättningar i den personliga utvecklingsplanen/sip. I de fall brukaren upplever många områden som otillfredsställande är det viktigt att systematisera och ta fram det/de mest angelägna behoven att få hjälp och komma till rätta med. Sammanfatta behovsanalysen och ta tillsammans med brukaren fram underlag för personlig utvecklingsplan och/eller det man behöver för att lösa mer akuta behov. I samband med behovsinventeringen kan med fördel en skattning av brukarens upplevda livssituation göras. Den görs enklast via VAS- skalan (Visuell Analog Skala) som finns på arbetsbladet QLS-100. Skalan mäter ca 10 cm vilket gör att vid upprepad skattning av livssituation blir det enkelt att observera och diskutera med brukaren om positiva eller negativa förändringar. Arbetsblad: Kartläggning av livssituation QLS

30 BEHOVSBEDÖMNING CAN-S och WHODAS Behovsskattningsskalan, CAN-S (Camberwell Assessment of Need- standardversion) klarlägger och skattar behov av insatser på 22 livsområden utifrån brukar-/personal och anhörigperspektivet. Skattningen kan vara ett bra komplement och/eller alternativ till QLS 100. CAN-S finns även i en förenklad kortversion. WHODAS är ett bedömningsinstrument för att mäta hälsa och funktionshinder inom vård och omsorg. Det vara lämpligt att brukaren gör en skattning av sina praktiska och sociala färdigheter. Skattningen innebär att brukaren gör en egen bedömning kring hur vardagen fungerar. Arbetsblad: CAN- S (information) WHODAS (information) Min vardag så fungerar den LIVSSTIL/LIVSSITUATION Här görs en analys av hur brukaren uppfattar sitt liv beträffande det stöd som finns tillgängligt från familj, vänner och andra personer. Här kan brukaren också skatta sin livskvalitet samt livstillfredställelse avseende både kroppslig och psykisk hälsa. Livsstil/ livssituation innefattar en analys av brukarens livsföring med exempelvis intressen som musik, bio, alkoholvanor, sysselsättning, fritid och fysisk aktivitet. Tänk på: Kroppslig hälsa och tandvård är ofta eftersatta delar i brukarens liv. Psykiatri, kommun och vårdcentraler kan vara behjälpliga med information. Arbetsblad: Livsstil/Livssituation MANSA (livskvalitet) ANALYS AV FÄRDIGHETER OCH RESURSER Inventering av brukarens färdigheter och resurser är ett bra komplement till övriga delar i bedömningsfasen. Det kan vara svårt för brukaren att se de delar som man kan bygga vidare på i en kommande personlig utvecklingsplan. Brukaren kan ha fastnat i negativa tankemönster och då ha svårt att se sina egna positiva sidor. Kognitiva svårigheter och funktionsnedsättningar gör det svårare att se sig själv i en annan situation än den som är just nu. Arbetsblad: Checklista färdigheter och resurser (avsedd för CM) 24

31 NÄRSTÅENDEPERSPEKTIVET Närståendes situation uppmärksammas på olika sätt i arbetet med Case management. De är betydelsefulla resurser för brukaren i återhämtningsprocessen och bjuds bland annat in till resursgruppsmöten. Vid inledande bedömningar intervjuar Case Managern de närstående och redan här kan finnas tecken på merbelastning och/eller okunskap. Svårigheterna för närstående/anhöriga kan variera över tid. Som anhöriga och familjemedlemmar räknas föräldrar, syskon, makar, sambor samt eventuella barn. Andra närstående kan vara släktingar men också vänner, studiekamrater eller grannar. Arbetet med närstående kan ha olika dimensioner. Som CM är det viktigt att erbjuda det som passar de närstående bäst. Delaktigheten i arbetet är viktig men också inflytande och möjligheten att påverka sin egen situation. BARN SOM ANHÖRIGA Barn har en särskilt utsatt position. Det är lätt att barn inte förstår situationer då föräldern mår dåligt. Barn kan lätt misstolka och ta på sig skuld, bli rädda och tänka att det är deras fel att föräldern/familjemedlem blivit sjuk. Barns behov av eget stöd måste tas på allvar och alla barn ska få information och erbjudas hjälp och stöd. Läs mer om Barn som anhöriga på Socialstyrelsens och NKAs (Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga) hemsida: Barn och förälder ska erbjudas stöd i syfte att stärka föräldraskapet och barnens trygghet. Kommun och psykiatri har ansvar för anhörigstöd och kan bl.a. erbjuda utbildning, stödgrupper och barngrupper. Vi har en skyldighet att lämna orosanmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett minderårigt barn far illa. Arbetsblad: Fokus familjeperspektiv - för samtal kring barnet Samtal med barn - om förälderns psykiska hälsa 25

32 STRESS OCH SÅRBARHET De flesta psykiska sjukdomar orsakas av en kombination av stress och sårbarhet. Sårbarheten kan ha biologiska, psykologiska och/eller sociala orsaker. Det är svårt att påverka en persons sårbarhet men det går att medvetandegöra vissa faktorer och hjälpa brukaren uppmärksamma stress och på vilket sätt stressen påverkar livet och måendet. Samtala gärna kring vad som är skyddande faktorer för att bibehålla hälsa. Faktorer som påverkar kan vara: Isolering, dåligt socialt stöd, lite självständighet, upplevd överbelastning, dålig kontroll, sömnsvårigheter eller överkrav. Samtal kring stress och sårbarhet kan enkelt illustreras via nedanstående modell (Barlows stress och sårbarhetsmodell). HÖG Stress Skydd Ohälsa Hälsa LÅG LÅG Sårbarhet HÖG Tips: Rita och illustrera gärna modellen och prata med brukare och närstående kring stressens betydelse för hälsan och vikten av att få koll på det som stressar för att undvika att bli sjuk. Stress är en individuell upplevelse och brukarens behov styr valet av stressminskande aktivitet och innehåll. 26

33 EXPRESSED EMOTION (EE) Expressed emotion handlar om det känslomässiga klimatet omkring brukaren (nivån av kritisk attityd). EE-nivån påverkar brukaren och familjen på ett negativt sätt och kan utlösa kriser. Det är viktigt att beakta det känslomässiga klimatet och att erbjuda olika interventioner för att minska känslan av påfrestning. Närståendes delaktighet och engagemang är den viktigaste faktorn för att minska stress i brukarens vardag. EE är ett sätt som lär oss att förstå hur resursgrupps- och familjemedlemmar samt andra närstående reagerar på psykisk ohälsa. Vid intervju av närstående och andra viktiga personer är det viktigt att identifiera graden av EE. Information, träning eller undervisning kan bli nödvändigt för att stressreducering ska ske. EE kan delas in i fem kategorier enligt Camberwell Family Interview (CFI) som hög- eller låg-ee. 1. Kritiska kommentarer 2. Fientlighet 3. Känslomässigt överengagemang (oftast kontroll och överbeskydd) 4. Positiva kommentarer 5. Värme Finns svårigheter under punkt 1-3 behövs troligtvis undervisning, information och/eller träning av olika förmågor. Tänk på: Både överdrivet omhändertagande, kritisk attityd, ointresse samt motstridiga meddelanden från professionella kan påverka EE nivån negativt. Arbetsblad: Vanliga tankar hos anhöriga, vänner, personal Analys av närståendeintervju (EE) (avsedd för CM) Checklista Expressed emotion (EE) (avsedd för CM) SKATTNING AV NÄRSTÅENDES SITUATION Det är viktigt att föra en dialog med närstående utifrån känslan av påfrestning. Komplettera med frågor kring oro, maktlöshet och eget hälsotillstånd. 27