Uppdaterat Case Management Vård- och stödsamordning

Transkript

1 Case Management Vård- och stödsamordning Arbetsmodell och arbetsblad 2018

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 1 sidan: INLEDNING INTRODUKTION Varför ska vi samverka? 1 Vilka brukare har rätt till CM? 1 Dokumentation 2 Case Management med resursgruppsarbete 2 Viktiga begrepp 4 Aktörer och roller 7 Psykiatrisk heldygnsvård 8 Psykiatrisk öppenvård 8 Socialpsykiatri 9 Psykisk sjukdom och missbruk, samsjuklighet 10 Flödesschema över återhämtningsprocessen 11 Arbetsgång/körschema 12 DEL 2 MANUAL FÖR ARBETET Att komma igång arbetsalliansen 13 Inleda arbetet 14 Första träffen 15 Brister i insikt 16 BEDÖMNINGSFASEN Information om CM 17 Samtycke 17 Nätverkskarta/sociogram 18 Lista nätverk 19 Individuell intervju brukare 20 Individuell intervju närstående/andra resurspersoner 20 En vanlig dag 22 Behovsbedömning QLS Behovsbedömning CAN, WHODAS 23 Livssituation 23 Analys av färdigheter och resurser 24 Närståendeperspektivet 24 Stressminskande åtgärder/ee 25

4 Stresshantering 27 Stress och sårbarhet 28 Kommunikationsträning 29 Problemlösning 29 Motiverande samtal 30 Nätverks kontrakt 31 Att förstå sin sjukdom 31 Hantera röster 32 Kognitiva hjälpmedel 33 Mediciner 34 PLANERINGSFASEN De första utvärderingarna 35 Personlig utvecklingsplan/sip 36 Målformulering 36 Resursgruppsarbetet 37 Utse Resurspersoner 38 Planering inför första mötet 38 Krisintervention 39 Resursgruppsmötet 40 Utvärdering mål/delmål 41 GENOMFÖRANDEFASEN Arbeta mot brukarens mål 42 Utvärderingar 43 Programtrohet och egenbedömning 43 STÖDFASEN Empowerment 45 Kontinuerlig metodhandledning 46 Rätt att klaga 48 Självmordsrisk 49 Andra kulturer 49 DEL 3 Arbetsverktyg bedömningsfasen Arbetsverktyg planeringsfasen Arbetsverktyg genomförandefasen Arbetsverktyg stödfasen

5 INLEDNING Denna manual är tänkt som ett stöd i arbetet med Case Management inom kommunala och regionala verksamheter. Innehållet utgår ifrån det tidigare evidensbaserade programmet Integrerad Psykiatri i dag benämnt R-ACT (resursgrupps- ACT). Programmets olika delar presenteras enligt en fastställd arbetsgång. Metoden kan användas i sin helhet men också i valda delar utifrån brukarens kartlagda behov. Case Management är ett arbetssätt för att brukare och deras närstående med behov av insatser från mer än ett håll ska få en likvärdig och jämlik insats oberoende av var man bor. Programmet beskriver en viss arbetsgång som i sig inte är statisk men som är ett verktyg för att trygga att det som görs är rätt saker och med ett förhållningssätt som gynnar återhämtning enligt evidensbaserad praxis. Denna manual ger en beskrivning på vad man som utförare och brukare måste ha kännedom om för att komma igång med och genomföra programmet. Litteraturhänvisning återfinns inte i löpande text utan ligger som en separat bilaga. Detta för att göra innehållet mer lättläst och lättillgängligt. Materialet presenteras med vita sidor för att vara utskriftsvänligt och eventuell utskrift görs lämpligen i färg så att användaren enkelt kan hitta arbetsverktyget relaterat till rätt del i manualen. Nedanstående modell inklusive arbetsblad kommer att ses över och uppdateras årligen. Materialet återfinns på Kommunförbundet Skåne samt Vårdgivare Skånes hemsidor. Materialet kan med fördel användas av Case Managers från andra kommuner och landsting än i Region Skåne. Materialet är sammanställt av Marie Gassne och Cathrine Larsson. Uppdaterat 2018 av Marie Gassne och Carin Nilsson. Marie Gassne, Psykiatrin VO Kristianstad marie.gassne@skane.se Carin Nilsson, Socialpsykiatrin Helsingborgs stad carin.nilsson@helsingborg.se

6

7 INTRODUKTION VARFÖR SKALL VI SAMVERKA? I januari 2010 infördes nya paragrafer i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL). Den ena delen handlar om att landsting/region och kommun ska ingå överenskommelse om samarbete ifråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Den andra delen handlar om att alla brukare som behöver insatser från båda huvudmännen (och andra) ska ha en samordnad individuell plan (SIP). Det är myndigheternas ansvar att skapa arbetsmodeller som gör att insatserna ges i rätt ordning och med en helhetssyn på brukarens behov och förutsättningar. I Skåne har det skrivits en överenskommelse om samverkan där Case Management har förts in. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft den 1 januari Samtidigt upphävs lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den Skånegemensamma rutinen samordnad vård- och omsorgsplanering (SVPL) utgår och ersätts av Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Läs mer om samverkan vid utskrivning VAD ÄR CASE MANAGEMENT? Case Management är en vård- och stödsamordning som skapar ett ramverk för samverkan och samtidigt ger brukaren möjlighet att få ett ökat inflytande över sin vård/behandling och rehabilitering samt stöd i sin återhämtning. Att samverka gör vården och rehabiliteringen effektivare samt skapar insyn och förståelse för respektive huvudmans uppdrag. Case Management som metod kan med fördel användas som modell för de brukare där behov av medaktörer uppmärksammats eller där behovet av samordning (SIP) är påtagligt. VILKA BRUKARE HAR RÄTT TILL CASE MANAGEMENT? Varje kommunal verksamhet samt psykiatrins verksamheter har kriterier för vem som kan erhålla en Case Manager. Gemensamt för huvudmännen är att brukaren har ett behov av hjälp med samordning av insatser. 1

8 CASE MANAGEMENT ETT BRUKARSTYRT STÖD Arbetet sker i den miljö brukaren väljer, vanligtvis i hemmet. Arbetet påbörjas utifrån det perspektiv som brukaren finner mest angeläget eller där samverkansbehov har uppmärksammats. Arbetsgången sker i brukarens takt och syftar till att ge stöd till egna mål för förändring. Case Managerns ansvar är att använda metodens olika delar på ett relevant sätt så att det gynnar brukarens återhämtning. Tänk på: Brukaren har rätt till att ta del av sina journaler samt all planering och övrig dokumentation. Information om e-journal hittar du bl. a på vårdguiden DOKUMENTATION Varje part har en skyldighet att dokumentera samverkan i respektive journal/akt och att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Mina planer är Region Skånes och de skånska kommunernas IT-stöd för processerna Samordnad Plan vid Utskrivning och Samordnad Individuell Plan. CASE MANAGEMENT MED RESURSGRUPPSARBETE har sex huvudinslag 1. Att kartlägga brukarens problem och mål. 2. Att lära ut hur man minskar stress. 3. Att lära ut hur man effektivt löser problem och uppnår mål. 4. Att göra den psykiska sjukdomen och behandlingen mer begriplig. 5. Att förbättra kommunikationen mellan medlemmar i resursgruppen. 6. Att förebygga och hantera kriser. Utifrån ett resursgruppsarbete implementeras dessa huvudingredienser som utgår från brukarens framtagna behov och mål. Integration ska ske mellan alla medlemmar i resursgruppen såväl närstående som professionella. Målet är att brukaren ska bli en aktiv samhällsmedlem och ha en bra egenupplevd livskvalitet. Forskningsresultat visar hur man genom ett brukarstyrt, integrerat, och återhämtningsinriktat arbetssätt som sker i samverkan och med behandlingsinsatser i kombination, effektivt kan minimera verkningarna av psykisk 2

9 ohälsa. Med bästa tänkbara kombination av medicin och psykosociala insatser kan svåra psykiska sjukdomar bli hanterbara men det kräver att resurserna används på ett bra sätt. Programmet följer en viss arbetsgång som utgår från återhämtningsprocessens olika faser. Här tydliggörs vilka delar som Case Managern ska arbeta med samt hur utvärderingarna ska ske. Resursgruppen utgör basen i arbetet och Case Managern är den utsedda person som har till uppgift att samordna alla insatser. Till sin hjälp har Case Managern en rad arbetsverktyg och utvärderingsinstrument som på ett sammanhållet sätt säkerställer att rätt saker görs. Modellen är även en viktig beståndsdel i F- ACT (flexibel ACT). Värt att veta: Utan behandling får cirka 80 procent av patienter med schizofreni återfall i psykos under loppet av ett år. Av dem som behandlas med antipsykosmedicin får cirka 40 procent återfall inom ett år. Av dem som behandlas både med medicin och psykosociala insatser får cirka 20 procent återfall inom ett år. Om man systematiskt samordnar medicineringen och de psykosociala insatserna blir återfallsfrekvensen ca 10 procent. Att arbeta med evidensbaserad praktik innebär: att man är tvungen att ta sina egna och sina kollegors erfarenheter på allvar. att aktivt vända sig till varje enskild brukare för att ta del av hans/hennes erfarenheter och hålla sig underrättad om kunskapsutvecklingen inom det fält man arbetar inom. INTE att tro att svaret på en människas problem enbart finns i en diagnos, i en behandlingsmetod eller en speciell medicin. att man intresserar sig för varje brukares livshistoria och det sammanhang som han/hon lever inom. att varken forskning, personal, närstående eller brukaren har hela svaret på de problem som de står inför. ett samarbete kring vad som är problem, vilka mål man ska uppnå samt möjliga vägar att enas kring hur målen ska uppnås, är basen för att kunna arbeta evidensbaserat. 3

10 VIKTIGA BEGREPP ARBETSBLAD De blanketter/verktyg som används som stöd i arbetet med Case Management. Case Managern ansvarar för att brukaren har tillgång till materialet. AUDITS Bedömning av programtrohet av utomstående granskare. CASE MANAGER Den utsedda person som samordnar brukarens vård och stöd, även kallad vård- och stödsamordnare. Case Managern har ett samlat ansvar för att alla åtaganden i den personliga utvecklingsplanen/samordnade individuella planen (SIP) fullföljs. Case Managern kan även ha en annan funktion gentemot brukaren som exempelvis samtalskontakt inom psykiatrin, boendestödjare/behandlingsassistent eller handläggare inom kommunal verksamhet. EMPOWERMENT Egenmakt, d.v.s. brukaren återtar kontrollen och förmågan att själv styra sitt liv. EVIDENS Vetenskapliga belägg som stöder en teori. EVIDENSBASERAD PSYKIATRI En sammanvägning av forskningsresultat, praktiska erfarenheter och brukarens och närståendes värderingar. FUNKTIONSNEDSÄTTNING Nedsatta möjligheter i daglig funktion som konsekvens av sjukdom. RESURSGRUPPS-ACT (tidigare INTEGRERAD PSYKIATRI) Program för genomförandet av samhällsbaserad behandling, socialt arbete och rehabilitering. KOGNITIVA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Nedsatta förmågor på grund av kognitiva störningar. KOGNITIVA STÖRNINGAR Tankeprocesstörningar. LILLA RESURSGRUPPEN Innefattas av brukarens närmsta nätverk. NÄRSTÅENDE Egendefinierade viktiga personer i närmaste nätverket. 4

11 REHABILITERING Återfå funktionsnivå med hjälp av insatser. RESURSGRUPP De av brukaren utsedda resurspersoner för genomförandet av den personliga utvecklingsplanen/samordnade individuella planen (SIP). RESURSGRUPPSMÖTE Det möte där den personliga utvecklingsplanen/sip fastställs och (senare) följs upp. SAMHÄLLSBASERAT Det som sker i brukarens hem eller ute i samhället (utanför kontoret/mottagningen). SAMMANHÅLLET STÖD Insatsen har en personifierad ansvarig person. SHARED DECISION MAKING (SDM) Ett arbetssätt som syftar till att hjälpa personerna att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa samt vård och stöd. STIGMATISERING Innebär att omgivningens förhållningssätt ger negativa och nedvärderande signaler som försvårar och/eller hindrar brukaren från att återhämta sig. UTFÖRARE Utsedd Case Manager och/eller annan resursperson. VISUALISERA Visa, tydliggöra för ögat. ÅTERHÄMTNING Att återhämta sig betyder inte att brukaren nödvändigtvis är fri från symtom. Begreppet innefattar även ett psykosocialt perspektiv och kan ses som en individuell utvecklingsprocess. ÅTERHÄMTNINGSPROCESS Stöd för individuell återhämtning genomförs i olika faser där inledande bedömningar ligger till grund för planering, genomförande och stöd. 5

12 BRA ATT VETA: Det finns olika Case Managementmodeller där arbetet har en mer eller mindre intensiv karaktär. Vissa modeller är multidisciplinära, d.v.s. olika discipliner verkar i samma team exempelvis ACT-team eller F- ACT team. Inom dessa team arbetar även brukarspecialister. ICM (Intensiv Case Management, CCM (Klinisk Case Management) är ytterligare exempel på multidisciplinär modell. Integrerad psykiatri benämns ibland också som R-ACT (resursgrupps ACT). Modeller av mindre intensiv karaktär är exempelvis Mäklarmodellen och Entreprenörsmodellen. Till övriga modeller räknas exempelvis Rehabiliteringsmodellen, Styrkemodellen (Strength Model) och Resursmodellen. ACT (Assertive Community Treatment) och dess flexibla variant, FACT, är båda heltäckande psykiatriska program genom vilka man organiserar vård och omsorg för att möta patienternas behov. ACT innebär ett multiprofessionellt fullserviceteam där både sociala stödinsatser och psykiatrisk behandling erbjuds personer med allvarlig psykisk sjukdom av alla teammedlemmar till alla deltagare i långsiktiga kontakter med intensitet upp till dagliga hembesök. F-ACT (Flexibel ACT) är utvecklat ur ACT och innebär att vård och omsorg ges på två nivåer: nivå ett innebär sedvanlig behandling via kontaktperson och läkare; nivå två innebär att patienten får insatser från hela teamet i enlighet med principerna i ACT. Arbetsmodeller som stöder återhämtning och kan ingå som en del i ett integrerat arbetssätt är exempelvis: IMR (Illness Management and Recovery) Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering och återhämtning. IPS (Individual Placement and Support) modell för arbetslivsinriktad rehabilitering. IPT-k (Integrerad Psykologisk Terapi) är ett träningsprogram i grupp som är speciellt utformat för personer med allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar. WRAP (Wellness Recovery Action Plan). Återhämtningsplan för välbefinnande, hopp och mening. ESL (Ett självständigt liv) socialpedagogisk behandlingsmodell för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Manualen Steg för Steg används individuellt och/eller i grupp. NECT (Narrative Enhancement and Cognitive Therapy for Self-stigma), en metod för att handskas med självstigma. Tänk på: En brukare/patient kan ha många olika planer. Olika professioner har en skyldighet att upprätta olika typer av planer utifrån gällande lagstiftning. Det är viktigt att man som Case Manager hjälper till att tydliggöra planernas syfte och mål. 6

13 AKTÖRER OCH ROLLER Brukare, närstående och vänner m.fl. Case Managern är den som är utsedd och har mandat att ansvara för organisering och utvärdering av alla vård och stödinsatser. Psykiatriläkaren ska vara med i arbetet och delta på bland annat resursgruppsmöten. Det kan finnas vissa skäl till att läkaren inte kan närvara rent fysiskt vid varje tillfälle. I dessa fall ska separata möten bokas av Case Managern där den individuella planen delges och skrivs under. Läkaren har det medicinska ansvaret men kan även vara utbildare och stöd i andra sammanhang för resursgruppens deltagare. Brukaren kan ha kontakt med annan läkare än inom psykiatrin och som också kan bli aktuell i ett resursgruppsarbete. Kontaktman är den som arbetar med brukaren och närstående utifrån sin verksamhets framtagna uppdrag. Kontaktmannen kan arbeta nära Case Managern med exempelvis bedömningar och utvärderingar. Kontaktmannen är oftast skötare, sjuksköterska, boendestödjare eller behandlingsassistent. Andra professionella som kan bli aktuella under arbetets gång är exempelvis ledsagare, biståndshandläggare, psykiatriteamet, hemtjänst, sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut, vårdcentralen, FK, AF, God man eller förvaltare, skola, frivården m.fl. Fast vårdkontakt ska utses av hälso- och sjukvården när brukaren begär det eller när behov av samordning, trygghet och säkerhet finns. En fast vårdkontakt ska bistå med att samordna vårdens insatser, informera om vårdsituationen, förmedla kontakter och vara patientens kontaktperson. Fast vårdkontakt ska alltid utses om patienten är inlagd. Det är den personen som sedan har ansvar för att Samordnad individuell plan (SIP) görs. Resursgruppen består av brukaren själv, Case Managern, psykiatriläkaren samt brukarens valda nätverk/aktörer. Tänk på: Resursgruppen varierar över tid. Definition av vad Resursgruppen arbetar med är viktig för att undvika förväxling med traditionellt nätverksarbete. Nätverksmöten har oftast olika syften och baseras inte alltid på brukarens personliga mål. 7

14 PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD Inom psykiatrisk heldygnsvård sker en noggrann observation av patientens symtombild. Orsakerna till det akuta insjuknandet/kristillståndet klarläggs och omvårdnadsinsatser utifrån patientens behov sker i strukturerad miljö. Parallellt med biomedicinsk utredning och behandling arbetar omvårdnadspersonalen med att stödja patienten i att ta kontroll och återfå normal funktionsnivå. Anhöriga är en viktig resurs men även det övriga sociala nätverket kring patienten. Det är en viktig uppgift för Case Managern att involvera heldygnsvården i arbetet. Det är också viktigt att heldygnsvårdens personal uppmärksammar behovet av samordning och även påbörjar arbetet med exempelvis inledande bedömningar och/eller krisintervention. Bra att veta: Tips: Prata om de stigman och den stress brukaren/närstående känner i samband med vistelse i heldygnsvård. Hjälp brukaren se heldygnsvårdens personal som möjliga resurser i ett kommande Resursgruppsarbete. Arbeta gemensamt med stressminskande åtgärder, problemlösning och krisintervention. Resursgruppen ska ha samma tillgänglighet och följa uppgjord planering även då brukaren/patienten vistas på sjukhus. "Utskrivningsguiden (numera Återhämtningsguiden). är ett verktyg för den som är inlagd på en heldygnsvårdsavdelning. Utskrivningsguiden syftar till att förenkla förståelsen av att vara inom heldygnsvård. Materialet är tänkt att användas som en arbetsbok av brukaren/patienten i dennes återhämtningsprocess. Materialet tas fram i samarbete mellan NSPH Skåne, Psykiatri Skåne, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne och kommer att börja användas i början av Mer information om projektet återfinns på: PSYKIATRISK ÖPPENVÅRD De flesta psykiatriska mottagningar är indelade i team. Teamen kan vara baserade på behandling av en specifik diagnosgrupp eller serva ett visst geografiskt område. Oftast finns speciella team för personer med exempelvis psykossjukdom, neuropsykiatriska diagnoser 8

15 eller missbruksproblematik. Vården sker vanligtvis i etapper(vårdkedja) och i samverkan med andra aktörer som kommun, arbetsförmedling eller försäkringskassa. Case Managern i ett öppenvårdsteam har som huvuduppgift att se till att all behandling sker i kombination samt att stödinsatser definieras och verifieras via gemensamma beslut som fattats i ett resursgruppsarbete. Case Management är inte tillskrivit en specifik yrkeskategori men det måste vara tydligt för patienten och de närstående vad man arbetar med i uppdraget som Case Manager. Läkare har vanligtvis inte rollen som CM. Tips: Om patienten har stöd från annan myndighet kan man med fördel arbeta gemensamt med exempelvis inledande bedömningar. Internt samarbete sker kontinuerligt med heldygnsvården i exempelvis nätverksanalys/kontrakt, krisintervention och/eller resursgruppsarbete. Tänk på att alla inom ett öppenvårdsteam bör ha kunskap om vad arbetssättet innebär. SOCIALPSYKIATRI I kommunerna ligger huvudansvaret om personer med psykisk ohälsa under olika förvaltningar. Den gemensamma benämningen för arbetet med målgruppen är oftast socialpsykiatri. Efter en ansökan fattar biståndshandläggaren beslut om man har rätt till den insats man sökt och skickar sen beslutet till verkställigheten som då genomför den beslutade insatsen. Hur insatserna ser ut kan variera från kommun till kommun. Det finns också icke lagstadgade verksamheter som inte kräver något biståndsbeslut. Case Management i kommunen är ingen enskild insats utan oftast kopplad till olika grundprofessioner som efter en basutbildning kan ta rollen som Case Manager (Vård- och stödsamordnare). Case Managern i kommunen arbetar med metodprogrammets olika delar utifrån individuella förutsättningar och behov. Arbetet ska ske i samverkan med berörda aktörer i nätverket. Bra att veta: Som kommunal Case Manager har du mandat att samordna alla insatser kring brukaren. Inledande bedömningar samt framtagande av mål och delmål ligger till grund för kommande arbete i resursgruppen. 9

16 PSYKISK SJUKDOM OCH MISSBRUK, SAMSJUKLIGHET Samsjuklighet innebär att en person har en psykiatrisk diagnos och samtidigt en missbrukseller beroendediagnos. Samsjuklighet är ett nyare begrepp av dubbeldiagnos. Dubbeldiagnos kan ibland även kännetecknas av två samtida psykiatriska diagnoser. Enligt gällande rekommendationer och evidens ska brukaren erhålla behandling för sitt missbruk och sin psykiska sjukdom samtidigt. Insatserna skall vara integrerade och ske i samverkan. Case Managern måste i de flesta fall i första hand hjälpa brukaren utse det team som skall bilda resursgruppen tillsammans med anhöriga, där närstående är en viktig del. Vid missbruksproblem, separat eller i kombination med andra svårigheter, är det en fördel att ha med resursgruppen, de flesta beprövade strategier vid missbruk kan användas i ett resursgruppsarbete. Analysera för och nackdelar med missbruk. Analysera risksituationer och varningssignaler på återfall samt analys av situationer där brukaren klarat sig bra. Problemlösning rörande abstinensproblem, sociala relationer och alternativa aktiviteter till missbruket. Handlingsplan vid återfall, Återfallsprevention. MI (motivational interviewing) en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. AUDIT och DUDIT är testformulär som är utformade för att personal ska kunna hjälpa personer att testa sina alkohol- och drogvanor. Samverkan mellan beroendevården/psykiatrin och sociala myndigheter (även rättspsykiatrin, kriminalvården, polis m.fl.) är extra viktigt i ett inledningsskede. Tänk på: Konsekvenserna vid missbruk kan vara många och besvärliga. Aggressivt uppträdande, bristande medicinering, kroppsliga sjukdomar, hemlöshet och kriminalitet. Därför är kontinuitet, långsiktig planering, stabilt kontaktnät tillsammans med respekt, förtroendeingivande hopp och optimism avgörande faktorer för brukarens återhämtning. 10

17 Flödesschema över Återhämtningsprocessen B E D Ö M N I N G S F A S Primärvård/Psykiatri/ Kommun/m fl. Case Manager Hembesök. Arbetsallians Bedömningar och analyser. Personlig utvecklingsplan/sip med krisplan. Gemensamt beslut i resursgruppen om skriftlig plan. Medborgare som lever ett självständigt liv. Utvärdering av framsteg var tredje månad (resursgrupp). Utvärdering av framsteg varje möte (Case Manager). Utvecklingsplan/SIP genomförs. PLANERINGSFAS G E N O M F Ö R A N D E F A S 11

18 ARBETSGÅNG KÖRSCHEMA FÖRSTA TRÄFFEN Arbetsallians, hembesök, överenskommelse om innehåll och arbetsstruktur. Information om CM. Skriv under samtycket. PLANERINGSFAS Målformulering. Aktuella problem. Utse/bjud in resurspersoner. Tidiga varningstecken med krisplan. RESURSGRUPPSMÖTE. Sammanfatta BEDÖMNINGS- FASEN. Nulägesbeskrivning. BEDÖMNINGS- FAS ANALYS AV NULÄGE Daglig livsföring, behov, livskvalitet, nätverk och närstående, intervju brukare/närstående samt nätverk. Skattning av psykosocial funktionsnivå, brukartillfredställelse (Con-Sat), livskvalitet och dagar i vård och stöd (DiVoS). Sammanfatta RESURSGRUPPS- MÖTET Gemensamt undertecknad personlig utvecklingsplan (SIP). STÖDFASEN Brukaren har kontroll över sin livssituation med stöd av det sociala nätverket. GENOMFÖRANDEFAS/ ARBETSFAS Resursgruppen arbetar gemensamt mot brukarens mål Lilla resursgruppen träffas regelbundet. ÅRLIGA UPPFÖLJNINGAR Resultat. Programtrohet. UPPFÖLJNING VARJE KVARTAL RESURSGRUPPSMÖTE Utvärdera framgångar. Uppdatera planen. Utvärdera krisplanen. Kontinuerlig metodhandledning. 12

19 MANUAL FÖR ARBETET ATT KOMMA IGÅNG ARBETSALLIANSEN För att nå framgång och resultat i det arbete vi utför krävs det som i alla mellanmänskliga relationer, ett förtroende som bland annat bygger på ärlighet, värme och trygghet. Vår tilltro till brukarens förmåga att återhämta sig är avgörande, inte bara för brukarens syn på sig själv och sin sjukdom utan framför allt i sin egen delaktighet i det arbete som ska göras. Om inte vi tror på att förändring och utveckling är möjlig, hur ska vi då få brukaren att tro på sig själv och det vi gör. Case Management är inte tillskrivet någon speciell yrkeskategori men de flesta har och arbetar som någon form av kontakt eller stödperson med kontinuerliga träffar inriktat på stödjande samtal och/eller aktiviteter. Syftet med insatserna är att ge brukaren ett bra stöd för att i framtiden bättre klara av att hantera sin egen situation. Här använder professionerna sig av olika metoder för att få en bra allians och för att på så sätt säkerställa brukarens delaktighet. Case Management skapar ett sammanhang för brukaren då alla insatser samordnas och är därför ett viktigt komplement till övriga insatser. Motivation kan vara svårt och kräver ofta en långsiktig strategi för att få brukaren och även närstående att känna tilltro till Case Management och den personlige utföraren, Case Managern. Svår/långvarig sjukdom med svåra symtom kan ha skapat uppgivenhet och frustration. Alliansen är därför viktig och det får ta den tid i anspråk som behövs innan vidare ansatser görs. Lyssna på brukarens historia så som han eller hon upplever och kan beskriva den. Lyssna. Bekräfta. Värdera inte! 13

20 INLEDA ARBETET Om behov av samordnade insatser uppmärksammats påbörjas arbetet efter beslut inom den organisation där behovet uppmärksammats. En personlig utövare ska utses d.v.s. en Case Manager. Bäst lämpad är oftast den som har en god allians med brukaren. Finns mer än en huvudman så ska dialog föras och gemensamt beslut fattas om vem som bör bli Case Manager. För nyinsjuknade så påbörjas oftast arbetet inom psykiatrin för att i en eventuell förlängning hanteras gemensamt av organisationerna och där även rollen som Case Manager kan förändras eller övergå till annan person. Var noga med vem som gör vad. Beskriv just DIN funktion för brukaren. ÅTERHÄMTNING Återhämtning är ett centralt begrepp i arbetet med CM. Att återhämta sig innebär att brukaren erövrar funktioner och får en upplevd förbättrad livskvalitet trots sjukdom. Det innebär alltså inte att brukaren behöver vara symtomfri men däremot att brukaren bättre klarar situationer då symtom eller andra besvär gör sig gällande. Begreppen bot, rehabilitering och återhämtning skiljer sig åt. Återhämtning innefattar egenmakt (empowerment) och de egna insatserna är av stor betydelse för att må bra och för att kunna utvecklas. NSPH Skåne driver under åren arvsfondsprojektet Utskrivningsguiden. Utskrivningsguiden (nu benämnd återhämtningsguiden) ska bli ett verktyg för den som är inlagd på en heldygnsvårdsavdelning och bidrar till att skapa en förståelse för nuläget och en plan för såväl återhämtning, som tiden efter utskrivning. Samtala kring begreppen bot, rehabilitering och återhämtning. Hur ser brukaren på sin egen delaktighet och möjlighet till inflytande över sin livssituation? Tänk på: Case Management är inte den enda metod som gynnar återhämtning men däremot är den ett arbetssätt som tar ett samlat grepp kring brukaren och närståendes hela livssituation och där strategier gemensamt tas fram via gemensamma beslut i en personlig utvecklingsplan. 14

21 SAMMANFATTNING I arbetet med människor krävs ett empatiskt förhållningssätt och ett bemötande som utgår från ömsesidighet och respekt. En ärlig och öppen vilja att hjälpa brukaren nå sina mål och att samordna de insatser som behövs i detta arbete är Case Managerns viktigaste uppgift. Genom att skapa en god allians för detta gemensamma arbete så är det viktigt att förstå det brukaren förstår för att kunna komma vidare i återhämtningsprocessen. Case Managern ska ha ett coachande och icke värderande förhållningssätt men också kunna tillämpa och visa på de faktorer som påverkar och kan försämra livssituationen för brukaren. FÖRSTA TRÄFFEN Under en tid, vanligtvis 1-3 månader, arbetar brukare och Case Manager tillsammans med att bygga upp den allians som är en förutsättning för att samarbetet skall fungera. Arbetets första del kallas bedömningsfasen. Här görs en utredning och analys av brukarens nätverk och vardagliga aktiviteter. Behovsbedömningar görs och analyseras. Det görs även mer djupgående intervjuer med både brukaren, närstående och nätverket. Inför första träffen, föreslå hembesök eller låt brukaren själv välja var ni ska mötas. Erbjud att närstående kan vara med om det känns relevant och bra för brukaren. Var öppen inför de svårigheter och undringar som kan uppstå och välj hur du vill presentera programmet utifrån brukarens mottaglighet. Det kan vara svårt att ta in och tolka information och första träffen bör anpassas på ett sådant sätt att brukaren känner sig bekväm. Motivationen att arbeta med programmet behöver inte alltid finnas med från början men det är viktigt att häva sekretessen i de fall du inledningsvis måste arbeta med andra aktörer. Allians, hembesök, anpassad information, sekretessmedgivande. Tänk på att vara tydlig med vem som är CM och att definiera övriga stödfunktioner/stödinsatser som kan bli aktuella. 15

22 BRISTER I INSIKT Brister hos vissa brukare i insikten kring sig själv och sin sjukdom beror på sjukdomen och har ingen betydelse för ditt åtagande som CM. Brister i insikt kan vara ett sätt att hantera svårigheter för brukaren och behöver inte innebära att brukaren inte blir följsam och aktiv i det vidare arbetet. Insikt är inte ett allt-eller-inget-förhållande. Största insiktsbristen ligger i förmågan att kunna värdera sitt dagliga liv. De flesta brukare har insikt i sina kognitiva störningar om de får hjälp med att se dem. Tips: Undvik att attackera den bristande insikten, den kan fylla en funktion för brukaren. Hjälp anhöriga/närstående att förstå. Förse/hjälp brukaren hitta alternativa förklaringar för att bygga en icke konfliktladdad tankestruktur (den måste inte vara rätt). KOMPONENTER I SJUKDOMSINSIKT: Vara medveten om att man är sjuk Vara medveten om att man behöver behandling Hänföra symtom till sjukdom Vi måste avgöra i vilken utsträckning personen är sitt normala jag. D.v.s. göra en bedömning av det som är det normala för individen och inte den generella idén/tanken. BRISTER I SJUKDOMSINSIKT KAN: Fylla en funktion för brukaren (strategi att klara det man har svårt att hantera) Orsakas av egen eller omvärldens stigmatisering Orsakas av vanföreställning eller misstänksamhet Orsakas av nedsatt kognitiv förmåga Orsakas av neurologiska eller organiska skador Svenska kliniska erfarenheter visar att det inom en månad går att skapa en familjeoch/eller resursgrupp för 2/3 av klienterna med svåra psykiska funktionsnedsättningar. Efter cirka ett år har 90 % en resursgrupp. Alla ska ha en samordnad individuell plan (SIP). Förlust av sjukdomsinsikt är ofta men inte alltid kopplad till socialt sämre prognos. 16

23 BEDÖMNINGSFASEN Introduktion till de inledande bedömningarna. INFORMATION OM CM Det är viktigt att informera om det arbete som utförs av CM samt vad det syftar till. Här kan man med fördel använda sig av informationsbladet vilket även är anpassat för närstående. Ge eller be brukaren skaffa en pärm eller mapp där material ni arbetar med kan förvaras. Materialet ägs av brukaren men kopiera gärna till dig själv. Be brukaren att själv skriva i arbetsbladen om detta är möjligt. Var annars noga med att brukaren ser och godkänner det som antecknas. Tänk på: Anpassa informationen på ett sådant sätt så att det inte orsakar onödig stress för brukare/närstående. Arbetssättet kan kännas kravfyllt och svårt inledningsvis vilket i sämsta fall gör att brukare och närstående tackar nej. Visualisera genom att använda verktygen och/eller papper och penna. Då skapas bättre förutsättningar för brukaren att minnas och förstå sammanhang. Arbetsblad: Information OBS! Samtycket behövs för samverkan med andra aktörer men du kan självklart påbörja inledande bedömningar ändå. Tänk på: Fullmakt är inte samma sak som samtycke. En fullmakt ger en person rätt att företräda en annan eller utföra en handling i den andres namn. Detta kan vara banktjänster eller beställningar av varor och tjänster. SAMTYCKE I samband med den första gemensamma träffen bör brukaren skriva under blankett för samtycke. Det är viktigt att förklara varför samtycke behövs och att det inte gäller all 17

24 information utan bara det som är till gagn för brukaren under tiden ni arbetar ihop. Att samtycke finns är lämpligt att dokumentera i brukarens journal hos respektive huvudman. Om brukaren är svårmotiverad eller känner sig obekväm att andra får ta del av deras problem/livshistoria så bör inte detta vara ett hinder för att påbörja programmet. Arbetsblad: Samtycke Tänk på: Namnge alltid berörda personer från respektive myndighet. Samtycket ska hållas aktuellt och kan när som helst återkallas av brukaren. NÄTVERKSKARTA/SOCIOGRAM Nätverkskartan syftar till att tydliggöra vilka personer som finns i brukarens nätverk. Här kan både professionella, närstående och vänner finnas med. Samtliga dessa personer har stor betydelse för resursgruppsarbetet och när det gäller återhämtning från psykisk sjukdom. Ett sätt att överblicka vilka personer som ingår i det egna nätverket är att göra ett sociogram/nätverkskarta. Här symboliseras brukaren som punkten i mitten och placerar in de personer som finns i hans eller hennes omgivning som har en positiv eller negativ betydelse. Brukaren graderar även hur känslomässigt nära samt hur viktiga personerna är. Observera: Vid svåra kognitiva nedsättningar kan vissa brukare ha svårt att förstå hur kontaktfrekvens kan representeras av avstånd från mitten. Här kan det vara enklare att gå igenom brukarens aktivitet under några dagar och notera alla personer som brukaren har kontakt med. För de brukare som har ett begränsat nätverk eller ett nätverk som kanske bara består av professionella kan arbetsbladet väcka mycket känslor. Det är viktigt att du som Case Manager samtalar kring kartan och de känslor den eventuellt väcker. Information som framkommer kan ligga till grund för kommande målsättningar i gemensam plan för personlig utveckling. 18

25 Diskutera gärna kring hur brukaren ser på sitt nätverk utifrån vem eller vilka som kan bli eventuella resurser i kommande arbete. Redan här kan vissa viktiga kontakter behöva tas och överenskommelse med brukaren om hur detta ska gå till. Arbetsblad: Nätverkskarta Ta tid att förklara och ge goda skäl till varför det behövs en resursgrupp. LISTA NÄTVERK I anslutning till nätverksanalysen listas alla befintliga kontakter. Detta görs lämpligen efter genomgång av nätverket eller i samband med första träffen. Alla kontakter och myndigheter skrivs ner med telefonnummer, adress och eventuell mailadress. Alla som ingår i kommande resursgruppen bör få ett exemplar. Brukaren ska ha ett i sin pärm och det är viktigt att hålla uppgifterna uppdaterade. En fördel kan vara att i dialog med brukaren komma överens om på vilket sätt man vill bli kontaktad av respektive person/myndighet. Exempelvis mail, brev, telefon, sms etc. Arbetsblad: Kontaktlista nätverk Tänk på: Om brukaren är eller har varit inom heldygnsvården så bör de finnas med i kontaktlistan. Heldygnsvården ska även ha tillgång till listan för att underlätta vid behov av kontakt med nätverket under inläggning. 19

26 INDIVIDUELL INTERVJU MED BRUKAREN Intervjuernas syfte är att ta reda på det brukaren vet om sin sjukdom, medicin, behandling mm. Den syftar även till att ta reda på hur brukaren ser på sin situation och på vilket sätt den psykiska ohälsan påverkar livet på olika sätt. Intervjuformen gör ofta att brukaren känner sig viktig och sedd. Det är därför viktigt att brukarens svar inte ifrågasätts. Intervjusvaren kan däremot tydliggöra brister i kunskap och/eller föreställningar om livsinnehåll som senare kan ligga till grund för biståndsbedömning eller vid framtagande av mål för personlig utveckling. För att kunna hjälpa någon framåt måste vi börja med att förstå det brukaren förstår. Först då har vi rätt utgångsläge och stöd för gemensamma mål. Tänk på att de flesta brukare har kognitiva funktionsnedsättningar. Ta dig tid att förklara meningen med att göra en intervju och fyll i arbetsbladet Intervju struktur. De brukare som inte känner sig motiverade till denna strukturerade intervjuform kan intervjuas på ett mer informellt sätt där frågorna ställs i mer vardagliga naturliga sammanhang. Det är då viktigt att Case Managern skriver ner sina reflektioner och delger/refererar till brukaren och närstående när tillfälle ges. Arbetsblad: Intervju struktur INDIVIDUELL INTERVJU MED NÄRSTÅENDE/RESURSPERSONER Intervju med närstående och andra viktiga resurser kompletterar brukarintervjun. Perspektivet och synen på brukarens situation visar vilka delar som kan vara viktiga att arbeta med för att få den samsyn som behövs inför kommande resursgruppsarbete. 20

27 Intervjuerna klargör bland annat: problem mål resurser kunskap Engagera de emotionellt viktigaste personerna för brukaren först och bygg på med andra under arbetets gång Intervjuerna med resurspersonerna görs individuellt och helst utan brukarens närvaro. Välj en lugn miljö och låt intervjun få ta den tid som behövs. Informera resurspersonen om att det som skrivs ner i Intervju med närstående/resursperson kommer brukaren att ta del av. Lämna gärna ut formuläret i förväg. Lägg fram en kopia av sidan som ni fyller i tillsammans. Komplettera med följdfrågor och låt den intervjuade ta upp närliggande ämnen och kommentera fritt. Närståendes kunskap om sjukdomar och behandling är ofta bristfällig och många känner skuld och har dåligt samvete. Stigmatiseringen kring psykisk ohälsa är hos närstående ofta påfallande och ibland kan kontakten med brukaren vara bristfällig eller ansträngd. Intervjuerna ger ofta tydliga indikationer kring olika problemområden. Förståelse och kunskap är viktigt för att kunna veta vilka ansatser som behöver göras för att stärka närstående. Intervjuerna med de professionella ger en värdefull kunskap om diagnos, behandling, vad som provats tidigare samt hur funktionsnivån varit. Tidigare/pågående kontakter, eventuella utredningar och samarbetet med närstående är också exempel på viktiga delar som CM bör ha kännedom om. Arbetsblad: Intervju: Närstående/personal/resursperson Intervjuerna ger kunskap om vad som behövs tas upp i en problemanalys och eventuellt problemlösas i stora eller lilla resursgruppen. 21

28 EN VANLIG DAG Arbetsbladet är en kartläggning av hur brukarens vardag ser ut. Ange gärna klockslag för att tydliggöra dygnsrytm. En del brukare behöver mycket guidning och stöd för att minnas vad som händer en vanlig dag. Informationen som framkommer kan ligga till grund för kommande målsättningar i den personliga utvecklingsplanen/sip. Var så konkret som möjligt och ta även upp små aktiviteter. Observera brukarens attityd och inställning kring sin vardag och hur nöjd eller missnöjd man verkar vara. Arbetsblad: En vanlig dag Exempel på kompletterande frågor: - Får du vara i fred när du vill? - Träffar du din familj så ofta du vill? - BEHOVSBEDÖMNING QLS 100 QLS100 är ett verktyg som ger information om det finns livsområden som brukaren är missnöjd med. Tanken är att brukaren läser och ringar in det man inte är nöjd med samt att brukaren gör detta utan att stanna upp för någon längre eftertanke i sin bedömning. Informationen som framkommer kan ligga till grund för kommande målsättningar i den personliga utvecklingsplanen/sip. I de fall brukaren upplever många områden som otillfredsställande är det viktigt att systematisera och ta fram det/de mest angelägna behoven att få hjälp och komma till rätta med. I samband med behovsinventeringen kan med fördel en skattning av brukarens upplevda livssituation göras. Den görs enkelt via VAS- skalan (Visuell Analog Skala) som finns på behovsskattningsinstrumentet. Skalan mäter ca 10 cm vilket gör att vid upprepad skattning av livssituation blir det enkelt att observera och diskutera med brukaren om positiva eller negativa förändringar. Sammanfatta behovsanalysen och ta tillsammans med brukaren fram underlag för samordnad individuell plan och/eller det man behöver för att lösa mer akuta behov. Arbetsblad: QLS

29 BEHOVSBEDÖMNING Behovsskattningsskalan, CAN-s (Camberwell assessment of need) belyser 22 livsområden och skattar både brukar-/anhörig- och personalperspektivet. Instrumentet har en manual för användaren och kan i vissa fall vara ett bra komplement eller alternativ till QLS 100. CAN-s finns även i en förenklad kortversion. WHODAS är ett bedömningsinstrument för att mäta hälsa och funktionshinder inom vård och omsorg. Arbetsblad: CAN- S WHODAS Personligt ombud kan vara behjälpliga vid behovsskattning men skattningen kan även ligga till grund för att aktualisera ett Personligt Ombud. LIVSSTIL/LIVSSITUATION Här görs en analys av hur brukaren uppfattar sitt liv beträffande det stöd som finns tillgängligt från familj, vänner och andra personer. Här kan brukaren också uppskatta sin livskvalitet samt livstillfredställelse avseende både kroppslig och psykisk hälsa. Livsstil innefattar en analys av vilken livsföring man har med exempelvis intressen som musik, bio, alkoholvanor etc. Fritid, sysselsättning och fysisk aktivitet är andra exempel på viktiga aspekter som påverkar livssituationen. Arbetsblad: Livsstil/Livssituation MANSA (livskvalitet) Tänk på: Kroppslig hälsa och tandvård är ofta eftersatta delar i brukarens liv. Årlig undersökning samt möjlighet till subventionerad tandvård finns att erbjuda. Psykiatri, kommun och vårdcentraler kan vara behjälpliga i att ansöka om detta. 23

30 ANALYS AV FÄRDIGHETER OCH RESURSER Inventering av vilka färdigheter och resurser brukaren har är ett bra komplement till övriga delar i bedömningsfasen. Det kan vara svårt för brukaren att se de delar som man kan bygga vidare på i en kommande personlig utvecklingsplan. Brukaren kan ha fastnat i negativa tankemönster och då ha svårt att se sina egna positiva sidor. Kognitiva svårigheter och funktionsnedsättningar gör det svårare att se sig själv i en annan situation än den som är just nu. Arbetsblad: Checklista (stöd för dig som CM i dialog med brukaren) Exempel på färdigheter, exempel på resurser NÄRSTÅENDEPERSPEKTIVET Närståendes situation uppmärksammas på olika sätt i arbetet med CM. De är betydelsefulla resurser för brukaren i återhämtningsprocessen och bjuds bland annat in till resursgruppsmöten. Vid inledande bedömningar intervjuar Case Managern de närstående och redan här kan finnas tecken på merbelastning och/eller okunskap. Svårigheterna för närstående/anhöriga kan variera över tid. Som anhöriga och familjemedlemmar räknas föräldrar, syskon, makar, sambor samt eventuella barn. Andra närstående kan vara släktingar men också vänner, studiekamrater eller grannar. Barn har en särskilt utsatt position. Det är lätt att barn inte förstår situationer då föräldern mår dåligt. Barn kan lätt misstolka och ta på sig skuld, bli rädda och tänka att det är deras fel att föräldern/familjemedlem blivit sjuk. Barns behov av eget stöd måste tas på allvar och alla barn ska erbjudas hjälp utifrån de behov som uppmärksammas. Läs mer om Barn som anhöriga på Socialstyrelsens och NKA (Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga) hemsida: Använd gärna verktygen för att avlasta känsla av skuld eller otillräcklighet. Kommunerna har anhörigsamordnare och inom psykiatrin arbetas exempelvis med familjeintervention och de kan ofta även erbjuda anhörig/närståendeutbildning. Brukar och närståendeföreningar kan vara ett utmärkt komplement. 24

31 Arbetet med närstående kan ha olika dimensioner. Som CM är det viktigt att erbjuda det som passar de närstående bäst. Delaktigheten i arbetet är viktig men också inflytande och möjligheten att påverka sin egen situation. Bra att veta: Om brukaren vill ha med sina barn i resursgruppen måste innehållet anpassas utifrån barnens behov/ önskemål. Orosanmälan ska lämnas till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Arbetsblad: Fokus familjeperspektiv STRESSMINSKANDE ÅTGÄRDER EE, (expressed emotions) beskriver de känslor, beteenden och överengagemang som brukaren, anhöriga och närstående kan uppleva. Expressed emotions handlar om det känslomässiga klimatet omkring brukaren (nivån av kritisk attityd). EE-nivån påverkar brukaren och familjen på ett negativt sätt och kan också i reell mening utlösa kriser. Det är viktigt att beakta detta känslomässiga klimat och att erbjuda olika interventioner för att minska känslan av påfrestning. Närståendes delaktighet och engagemang är den viktigaste faktorn för att minska stress i brukarens vardag. Expressed Emotion (EE) är ett sätt som lär oss att förstå hur resursgrupps- och familjemedlemmar samt andra närstående reagerar på psykisk ohälsa. Vid intervju av närstående och andra viktiga personer är det viktigt att identifiera graden av EE. Information, träning eller undervisning kan bli nödvändigt för att stressreducering ska ske. Arbetsblad: Expressed emotions (EE) Vanliga tankar hos anhöriga, vänner, personal Både överdrivet omhändertagande, kritisk attityd, ointresse samt motstridiga meddelanden från professionella kan påverka EE nivån negativt. Närståendebördan skattas kontinuerligt. Både kommun och psykiatri kan erbjuda stöd för anhöriga/närstående. Tänk på: De flesta föreningar har speciella forum och/eller utbildning för anhöriga/närstående. 25

32 Som komplement till inledande intervjuer med närstående eller om det inte funnits möjlighet att genomföra intervjuerna så bör närståendes situation bedömas. Känslan av påfrestning skattas enkelt med en VAS-skala. Arbetsblad: Närståendes situation - skattning Viktigt är att föra en dialog med närstående utifrån känslan av påfrestning. Komplettera med frågor kring oro, maktlöshet och eget hälsotillstånd. Exempel på frågor att komplettera med och diskutera kring: - Jag är rädd för försämring - Jag är orolig för att min närstående ska begå självmord - Jag är orolig för framtiden - Jag vet inte hur jag ska förhålla mig - Jag har svårt att förstå vad som händer - Jag känner mig maktlös och vet inte hur jag kan hjälpa - Jag har skuldkänslor - Jag känner brist på förståelse från andra - Jag måste anpassa mig och vågar inte ställa krav - Jag känner mig bunden - Jag hjälper min närstående mycket - Jag behöver egen hjälp och stöd - Jag har ingen kunskap om diagnoser/mediciner/behandlingsalternativ - Jag känner brist på förståelse från de professionella - Jag vet inte hur jag ska hantera akuta situationer Utifrån vad som framkommer kan man med fördel göra en skattning av närståendes känsloklimat. Denna delas in i fem kategorier enligt forskningsmodellen Camberwell Family Interview (CFI) som hög- eller låg-ee. 1. Kritiska kommentarer 2. Fientlighet 3. Känslomässigt överengagemang (oftast kontroll och överbeskydd) 4. Positiva kommentarer 5. Värme 26

33 Finns svårigheter under punkt 1-3 behövs troligtvis undervisning, information och/eller träning av olika förmågor. Arbetsblad: Analys av högt/lågt EE Tänk på: Brukaren påverkas av det känslomässiga klimatet från hela nätverket, även de professionella. STRESSHANTERING Stressminskande åtgärder ska integreras i arbetet med brukare, närstående och resursgrupp. Det finns olika sätt att arbeta med stressreducering men den definition som avses här rör den påfrestning som brukaren utsätts för i samband med förändringar. Åtgärderna baseras på brukarens förmågor, kognition, reaktioner och yttre krav. Personliga kontakter har en stressminskande effekt. Ta fram nätverkskartan från analysfasen och se hur kontakter sker, var de sker och hur ofta. Arbetsblad: Stressanalys Checklista stressminskning Tips: Tänk på: Isolering är en riskfaktor för återinsjuknande och stress kan som ensam faktor utlösa en kris. Stress kan ta sig olika uttryck t ex: Trötthetskänsla. Nedsatt koncentration. Feberkänsla. Irritation. Minskad aptit - Sämre minne Österländska avslappningstekniker har visat goda resultat vid stress och psykisk ohälsa. En forskningsbaserat bra teknik är Mindfulness som innebär att ta tillvara nuet på ett medvetet och uppmärksamt sätt. Övning i medveten närvaro och uppmärksamhet kan leda till stressreduktion, ökad självkännedom och livskvalitet. Mer om Mindfulness finns att hämta i litteraturen och på internet. På nedan angiven hemsida finns mer information och även mindfulnessövningar på ljudfil. 27

34 STRESS OCH SÅRBARHET De flesta psykiska sjukdomar orsakas av en kombination av stress och sårbarhet. Sårbarheten kan ha biologiska, psykologiska och/eller sociala orsaker. Det är svårt att påverka en persons sårbarhet men det går att medvetandegöra vissa faktorer och hjälpa brukaren uppmärksamma stress och på vilket sätt stressen påverkar livet och måendet. Faktorer som påverkar kan vara: Isolering, dåligt socialt stöd, lite självständighet, upplevd överbelastning, dålig kontroll, sömnsvårigheter eller överkrav. Samtal kring stress och sårbarhet kan enkelt illustreras via nedanstående modell (Barlows stress och sårbarhetsmodell). HÖG Stress Skydd Ohälsa Hälsa LÅG LÅG Sårbarhet HÖG Tips: Rita och illustrera gärna modellen och prata med brukare och närstående kring stressens betydelse för hälsan och vikten av att få koll på det som stressar för att undvika att bli sjuk. Stress är en individuell upplevelse och brukarens behov styr valet av stressminskande aktivitet och innehåll. 28