antik historia, Uppsala Universitet
|
|
- Gunnar Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jordbrukets och städernas framväxtmed kopplingar till idag Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet
2 En modern bild över dagens jordbruk En stor del av världens befolkning lever av sitt eget jordbruk idag 1/3 del av jordens arbetskraft idag är engagerad i jordbruk, men i industriländer är endelen mkt mindre Det moderna jordbruket runt om i världen (inkluderande självhushåll i Afrika och Indien) ser mycket annorlunda ut mot hur det har sett ut historiskt Troligen har vi sedan 1800-talet globalt sett blivit allt mer beroende av jordbruksprodukter Tidigare var vilda resurser ett viktigare komplement och större del i ekonomin Även det svenska jordbruket har förändrats från små familje-jordbruk jordbruk till storindustrier sedan 50 talet En karta över dagens vanligaste odlingsväxter berättar också en historia Nästan alla dessa domesticerade växter och djur har rört på sig från kontinent till kontinent I olika tid och på olika sätt
3 Jordbruket i världen X Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.
4 Exempel på tidiga domesticerade arter Många platser fkr (eller långt tidigare) hunden Främre Asien vete boskap korn Getter ärter Får Kina c fkr ris gris hirs silkesmask Mesoamerika 3500 fkr majs kalkon bönor squash Anderna och 3500 fkr potatis llama Amazonas cassava marsvin Östra USA 2500 fkr solros, amaranth Sahel 5000 fr Sorgum boskap? Hirs Tropiska västafrika 3000 fkr yams oljepalmen? Etiopien? kaffe, teff Nya Guinea 7000 fkr sockerrör banan Efter: Diamond J Guns, germs, and steel. Norton, NY. S. 100 med ändringar och tillägg
5 Karakteristika för domesticerade växter Det ska inte ta för lång tid! Dom ska gro på samma gång och i samma tid (Förutsägbar och synkron groddtid) Fröerna/frukterna måste vara kvar på plantan Den ska vara lätt att skörda Mycket och stora fröer/frukter Högre antal plantor som groddar sig Större storlek på fröer/frukter Förändrad fördelning av biomassa mer frukter/mer rötter/eller stammar
6 Karakteristika för domesticerade djur (enl. Diamond 1997) Det ska inte ta för lång tid! För domesticering krävs en rel kort livslängd De får inta vara agressiva i sitt beteende De måste vara socialiserade, dvs i sitt beteende vara känslig mot en social hierarki Ex flockbeteende Människan betraktas som högst i rang Förmåga att hållas i fångenskap Ex de ska kunna föröka sig i fångenskap De måste ha ett stabilt temperament Nervösa djur är svåra att hålla i fångenskap Mat från långt ner i pyramiden Helst inte samma mat som människor Viktig poäng ur hållbarhetssynpunkt! När vi idag ger våra djur säd att äta, kan man energimässigt i säga att dagens djurhushållning har gjort många domesticerade djur (som tidigare var lämpliga) till olämpliga både ur hållbarhetssynpunkt och ekonomiskt
7 Global miljöhistoria? Ej bofasta Bofasthet Städer Liten befolkning Större befolkning (byar) Stor befolkning Ingen ledare (egalitär) Hövdingadömen Kungar Ekonomisk specialisering
8 Jordbruket som historisk förklaring Enligt Diamond (1997) förklaras Europas kolonisering av andra delar i världen redan med framväxten av: 1. Jordbruket i den bördiga halvmånen (dvs many suitable species, many domesticated plants and animals) och dess snabba spridning över Eurasien (ease of species spreading) 2. Underlättad av det faktum att stora delar av denna regionen har ett medelhavsklimat (east/west axis) och saknar geografiska barriärer (ex öknar, täta tropiska regnskogar) 3. Vilket gjorde att både jordbruket och andra uppfinningar spreds snabbare över den Eurasiatiska kontinententen än andra. 4. Och genom den långa samvaron med domesticerade djur utvecklades också en resistens mot sjukdomar Figur från Diamond, Jared (1999) Guns, Germs, and Steel: The Fates of Human Societes. New York, London: W.W. Norton & Companies s. 87
9 Jordbruket i världen X Kart modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.
10 Men! Diamond med många andra förutsätter en evolutionära utvecklingslinje där jordbrulet är ett steg i utvecklingen Vilket leder till formuleringar som varför lyckades inte dagen J&S grupper bli jordbrukare? Men när man faktiskt tittar på hur det sett ut historiskt i och idag visar det sig att det inte är så här enkelt! Det finns folkgrupper idag som lever huvudsakligen av jakt och insamling Trots kontakter med jordbrukare i 1000-tals år, man har alltså gjort ett aktivt val Grupper som har levt huvudsakligen på jakt och insamling har byggt städer/stora samhällen Många exempel på rena jordbruksstäder Historiska exempel på grupper som börjat med jordbruk men övergivit detta till förmån för jakt och insamling Tankemodellen på bilden innan är alltså ingen utvecklingslinje, det är inte frågan om utvecklingstadier dvs att jordbrukssamhällen automatiskt utvecklas till städer och stater Och det finns heller inget som säger att det är den bästa lösningen som vinner
11 Global miljöhistoria? Ej bofasta Bofasthet Städer Liten befolkning Större befolkning (byar) Stor befolkning Ingen ledare (egalitär) Hövdingadömen Kungar Ekonomisk specialisering
12 Jordbruket bra eller dåligt? Vissa (som också har en evolutionär utvecklinsgsyn) menar att jordbruket är civilisationens moder, dvs det första steget i utvecklingen av den moderna världen och som sådant en revolution som var positiv Andra forskare menar att jordbruket var det största misstaget i människans historia Värderingsberoende Jordbruket gjorde att många fler människor kunde försörjas av några få Vilket ledde till en befolkningsökning Det lade grunden för senare uppfinningar Men med negativa effekter på både miljö och hälsa
13 Hibbard et al (2007) Group report: decadal timescales. I: Costanza R, Graumlich LJ och Steffen W (reds)- Sustainability and collapse: an integrated history and future of people on earth.cambridge, MIT press, 347
14 Hur förändras samhällen och miljö i samband med att man blev jordbrukare? Befolkningen blev större Men var det befolkningsökning som drev fram jordbruket eller jordbruket som drev fram en befolkningsökning? Eller var det en samverkan mellan dessa orsaker? Bofasthet Medans J&S samhällen inte hade fasta boplatser, eller säsongsboplatser Blev man i och med jordbruket mer bofast Men vilket som kom först, skiljer sig i olika områden Bofasthet-större befolkning skapade större press på miljön En stor mängd forskare menar att J&S samhällen i slutet av sista istiden (dvs c år sedan) var huvudsakligen ansvarig för försvinnandet av de stora däggdjuren på olika kontinenter, ex mammuten Men jordbruket tros ha skapat en ännu större press på miljön öar är pedagogiska exempel och man menar att öar i polynesien eller tex nya Zeeland snabbt avskogades när dessa öar blev bosatta av jordbrukare I många delar av världen så har jordbruket helt omskapat naturen, tex Greklands arkadiska landskap eller vår egen natur
15 Sveriges vegetationshistoria Figur från Welinder, S (2004) Det svenska jordbrukets historia. [4000 f.kr e.kr.] Stockholm, natur & kultur.
16 Men Bondens landskap Är också ett landskap med hög biodiversitet
17 Och vad händer med jordbrukarnas hälsa? Kvinna med barn från 1920s depression i USA Epidemier Vår utbyte med de domesticerade djuren har skett också genom bakterier Många av våra svåraste epidemier har överförts från de domesticerade djuren, genom att bakteristammar specialiserade på tex boskap har anpassat sig till den mänskliga kroppen Bristsjukdomar Jordbrukare tenderar att få fler bristsjukdomar, då deras kost är mer ensidig Förslitningsskador Karies De blir kortare Kortare livslängd Hög barnadödlighet
18 Så varför blev man då jordbrukare? Gradvis process, som har gått olika till på olika platser dvs effekterna var inte synliga Olika kombinationer av faktorer (sociala, politiska, miljömässiga) Många olika förklaringar: Klimatförändring befolkningsökning bofasthet Klimatförändring, befolkningsökning, bofasthet, ökande skillnader i social status...
19 Den bördiga halvmånen Området kring den bördiga halvmånen var väl lämpat för domesticering av grödor (cf Braidwood 1960, Diamond 1999). Förekomst av många domesticerbara arter Kombinationen av korn (=kolhydrater), vete (=kolhydrat+protein), ärtor (protein) + får, getter och kossor! Liknande klimat i ett stort område som gjorde att man kunde dels byta grödor med varandra och också föra grödor till nya områden Gradvis förändring: de första tecken på proto domesticering under Mesolitikum c f kr J & S samhällen samlade vilda växter och man kan ev se början till en morfologisk förändring (ärtor, linser och vete) Försök att domesticera hundar, getter och möjligen får. Framväxt av städer Men det var inte förrens under neolitikum (från 9000 f kr) som man kan klart urskilja en samhällsförändring länkad till domesticering. Vill du veta mer? Läs: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson,
20 Förklaring 1: Optimal geografi & innovation Robert Braidwood d (1960) Diversiteten i de olika miljöerna i högländerna (inom ett litet geografiskt g område) ex Jarmo, Kurdistans höglandsområden i Irak, Syrien, Turkiet Blandning av ekskog och gräsmark, med många olika gräs Mycket nederbörd Förekomst av domseticerbara djur och växter: korn, vete, får getter, gris och boskap Skapade unika förutsättningar för jordbruk! Komplexa jägare och samlar populationer vars entusiasm för experimentering var motorn för domesticering Alltid ökande kulturell specialisering och differentiering i samhället
21 Förklaring 2: Social komplexitet Barbara Bender (1978) Ökad social komplexitet hos J & S samhällen Social hierarki och handel, utbyte & allianser Skapar intresse för överproduktion och en delayed economy Jordbruksvaror som en status symbol Handel av föremål liksom naturresurser och mat
22 Mellanamerika Jordbruk uppstod på flera ställen samtidigt c ekonomi domineras av jakt, gradvis förändring kompetent utnyttjande av resurser över säsonger. Stabil bas. c gräs utgjorde 80% av dieten (även andra odlingsväxter som bönor, amaranth och MAJS! Majs spreds från en vild variant i Mexico-Guatemala efter 7000 MYCKET gradvis utveckling. Först för 5000 år sedan blev jordbruket viktigt i hela området Förklaras på olika sätt: Flannery (1973) har använt en sk systemekologisk processuell (evolutionär) förklaring på denna förändring: slumpen (i detta fall den lyckade med oavsiktliga domesticeringen av majs gör att man överger utnyttjandet av andra vilda växter till förmån för majsen detta leder i sin tur till att man blir alltmer beroende av majs Och att man så att säga blir mer eller mindre fastlåst i majsodlingen med resultat att man måste odla mer majs Vill du veta mer? läs: Browman, David L., Gayle J. Fritz, Patty Jo Watson & David J. Meltzer (2005). Chapter 9. Origins of Food-Producing Economies in the Americas. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson,
23 Jordbruket i världen fkr X Karta modífierad från: Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions.
24 Alla våra svenska odlingsväxter är invandrare havre (ogräs) /äldre bronsålder (c fkr) + skalkorn y bronsåld. Råg, järnålder, c. 500 fkr emmer-vete (neolitikum, c fkr ) naket-korn, neolitkum)
25 Föremål för debatt Oavsett hur och på vilket sätt (om) man blev jordbrukare har detta arbetskrävande och enrgimässigt lågavkastade sätt att försörja sig på varit föremål för en ständig debatt Vissa människor har valt än idag att inte bli bofasta, plantera eller hålla djur trots lång kontakt med jordbrukare Antropologiska studier visa att vissa av dessa grupper har mer fritid, bättre hälsa, lägre barnadödlighet osv, osv Men, de är också på vissa platser marginaliserade och har mer eller mindre tvingats att leva på ett traditionellt sätt av omvärlden andra håller djur och hföljer sina hjordar i landskapet men planterar inte andra har valt att ha storindustri jordbruk Andra har i historien ev testat jordbruk, ex gropkeramisk kultur i Skandinavien, men sedan valt att istället leva på jakt och insamling
26 Paralleller till idag? Den konventionella jordbrukets kan ha vissa fördelar för miljön. Ekologisk odling skönmålas Konventionellt jordbruk är mer miljövänligt än ekologiskt när det gäller utlakningen av kväve. Marit Paulsen: Dags att slakta den heliga ekologiska kossan Publicerad: , Uppdaterad: Ekologisk odling är alldeles för ineffektiv för att försörja mänskligheten och riskerar att leda till svält. Endast genom teknisk utveckling och storskalig jordbruksindustri kan vi upprätthålla en tillräcklig matproduktion, skriver Marit Paulsen. Newsmill Söndag 27 juni 2010 Ekologisk odling bästa budet Debatten om ekologiskt lantbruk går vidare. Erik Steen Jensen, professor vid SLU i Alnarp, försvarar det ekologiska jordbruket i Sydsvenska Dagbladet. ATL UNT 7 Aug 2010
27 Och städerna då?
28 Vad krävs för att en stad ska bli till? Hög befolkning Jordbruk, eller en stabil försörjningsbas: Som gör att vissa grupper i samhället kan ta på syssla med andra aktiviter än försörjning Hantverk Handel Prästerskap Administration och styrelse mer folk, kräver mer konflikter, kräver fördelning och samordning av resurser Omfördelning av resurser Skatter, tribut Dokumentation Skrivkonst, eller andra former av dokumentation Ledarskap Ofta finns det i de tidiga städerna en stark social och politisk hierarki, med en överklass och ett ledarskap som ärvs
29 Jericho ( BC) Läs mer: Watkins T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia I Scarre Läs mer: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudsont s
30 Hodder, Çatalhöyük Stadsbildning i (c BC) 13 ha Läs mer: Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudsont s Eller se
31 Tidiga stater i världen Bild från Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, s. 194
32 Skrivarkonsten Bild från Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson, s. 199
33 Varför städer? Säd Städer populationsinks i k Hälsoproblem Sanitetsproblem Stora ekologiska fotavtryck (dvs den yta som krävs för att försörja en person) Ex försaltning i Mesopotamien Ex Import av trä från Babylon i de Mesopotamiska och Egyptiska städerna EX Rom hade Egypten som kornbod
34 Gröna städer? Maya Befolkningstryck som vid dess höjdpunkt beräknas mostvara dagens Los Angeles eller tom Kina Byar och städer börjar växa fram c BC och större byggnader c. 500 BC, skriftspråk från 400 BC, klassiska perioden AD, när de först kungarna och dynastierna omskrivs, monumentbyggande, stark social & politisk hierarki Städerna var helt försörjda av jordbruksekonomin, dvs stadsborna var också jordbrukare Väst Afrika Utspridda städer (dvs byar som växt samman till att fylla en funktion av en stad men som med eftersom den inte var så centraliserad ev hade ett mindre ekologiskt fotavtryck Fattiga områden i dagens moderna städer?
35 Varför städer och stater forts.? Ekologisk k och politisk instabilitet t Ekonomiskt och socialt/politiskt förtryck? Varför överlämna en stor del av din produktion och självbestämmande till en ledare eller kung? Olika förkaringar (dra gärna paralleller med dagens urbanisering?) Beskydd Handel Arbete Stadens lockelser Militär expansion? Fler förslag??? Aztekernas sociala hierarki
36 Städer har genom sin historia brottats med hållbarhetsproblematik Stor befolkning= Sanitetsproblem Vattenförsörjning Sopor Föroreningar ( öppna eldstäder i en stad = blir dålig luft) Sjukdomar det ekologiska fotavtrycket Omlandet försörjer staden Innebär att man också i staden måste försäkra sig om omlandets långsiktiga hållbarhet Ex Skogsresurser Ex Venedig som genom sina vattenproblem kom att ha en väl utvecklad miljöpolicy Omlandet är mkt stort och staden har inte direkt kontroll eller översyn Organisations som krävs för att hantera dessa problem, kan i sig vara en förklaring till varför en stad växer (cf Tainter 2000, 2006) Dvs för att lösa försörjnings och hållbarhetsproblem krävs en större organisation en större organisation kräver en större försörjningsbas en större försörjningsbas ställer nya organisatoriska problem Vilket kräver en större organisation Vilket kräver en större försörjningsbas Vilket kräver en större organisation i Vilket kräver...osv, osv
37 Ex antikens Rom Rom var beroende av sina provinser Beskattning av provinser (Egypten var tex Roms kornbod) För naturresurser, ex trä Tainters förklaring: Detta gjorde att Rom var expansiv som stad För att försörja Rom var Rom tvunget att kolonisera nya områden Detta var till en början lönsamt, dvs det kom in mer till Rom än vad det gick ut Men efter e några år var man tvungen att bygga upp en administration och organisation också i de koloniserade områdena, dvs det gick nu ut mer ifrån Rom än vad det kom in För att finansiera detta var Rom tvunget att expandera till nya områden Osv, osv Rom: Växer fram från c. 500 f kr, reorganisation runt år 0 då Rom kom att bli centrum i Medelhavsvärlden, nådde sin höjdpunkt på 100-talet e kr Tainter, J. A. (2006). Social complexity and sustainability. Ecological complexity 3,
38 Kan man lära av historien? Många av de problem vi ihar idag är gamla som man genom historien har löst på olika sätt Kan vi få perspektiv på hållbar utveckling genom att bättre förstå historien? i Kan man lära av gamla lösningar på genom tiden aktuella problem? Kan vi genom att tex studera en stads historia få uppslag på ny-gamla lösningar på dessa problem?
39 Diskussion Vilka dagsaktuella frågor kan vi ställa till det historiska materialet? Hur ska vi kunna besvara dem?
40 Referenser & vidare lästips Bender, Barbara (1975). Gatherer-Hunter to Farmer: A Social Perspective. World Archaeology 10, (Finns som e- journal) Braidwood, R. J. (1960) The agricultural revolution. Scientific American 203, Browman, David L., Gayle J. Fritz, Patty Jo Watson & David J. Meltzer (2005). Chapter 9. Origins of Food-Producing Economies in the Americas. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, Diamond J Guns, germs, and steel. Norton, NY. Diamond, J., Bellwood P. (2003). Farmers and their Languages: the first expansions. Science 300, (Finns som e- journal) Flannery, Kent V The Origins of Agriculture. Annual review of Anthropology 2, (finns som e-journal) Tainter, J. A. (2006). Social complexity and sustainability. Ecological complexity 3, (finns som E-journal) Tainter, J. (2000). Global change, history and sustainability. I McIntosh, R, Tainter J, McIntosh S (reds). The way the wind blows: Climate, history and human action. The historical ecology series. New York, Columbia University Press, Watkins, T (2005) From foragers to complex societies in Southwest Asia. I Scarre, Chris (red.), The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. London, Thames & Hudson, För en bra och kortfattad sammanfattning över det som tas upp på denna föreläsning läs: Scarre, Chris (red.), The world transformed: from foragers to farmers to states and empires. I: The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies, London: Thames & Hudson,
antik historia, Uppsala Universitet
Jordbrukets och städernas framväxtmed kopplingar till idag Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet En modern bild över dagens jordbruk
Läs merKan vi lära av historien? antik historia, Uppsala Universitet,
Kan vi lära av historien? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2011 Easter Island 2 Olika berättelser om påskön Ekocide Ex Jared Diamond, Donald
Läs merVad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2018 Anneli Ekblom
Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2018 Anneli Ekblom At every level the greatest obstacle to transforming the world is that we lack the clarity and the imagination that it could be different
Läs merVad är miljöhistoria? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2012
Vad är miljöhistoria? Anneli Ekblom, inst för Arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet, Hållbar utveckling A, 2012 Easter Island 2 olika berättelser om påskön Ekocide Ex Jared Diamond, Donald
Läs merJordbrukets uppkomst ur ett globalt perspektiv (Levanten, Mesoamerika, Afrika, Kina) Människoblivandet, ht 2017 Anneli Ekblom
Jordbrukets uppkomst ur ett globalt perspektiv (Levanten, Mesoamerika, Afrika, Kina) Människoblivandet, ht 2017 Anneli Ekblom Domesticering? 1. Den process när djur/växter genom urval förädlas så att den
Läs merand the Development of Human Societies. London: Thames & Hudson 2012 (3 rd edition):
LÄS-SCHEMA LITTERATUR ATT LÄSA VECKA 41 7/10 10-12, H. Martinsson-Wallin (CG) och R. Wulff Krabbenhöft (UU): Introduktion: Global arkeologi Scarre, C., "Introduction: The Study of the Human Past", Kap.
Läs merVad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi
Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar
Läs merHögkulturerna. Historia.
Högkulturerna. Historia. Högkulturer För 10.000 år sen - övergång från jägare/samlare till jordbrukare med husdjur. Efter några tusen år ledde jordbruk till bofasthet, man började då bygga varmare hyddor
Läs merInför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.
Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr. Antiken varade mellan 800 f.kr. 500 e.kr. Men hur såg det ut i världen innan dess? Vi tar en snabbrepetition. För 2,5 miljoner år sedan börjar jägarstenåldern i Afrika,
Läs merVad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2017 Anneli Ekblom
Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2017 Anneli Ekblom At every level the greatest obstacle to transforming the world is that we lack the clarity and the imagination that it could be different
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merPeter Savolainen Docent. Det började med hund- kriminalteknik. Min forskning om hundhistoria. DNA- analys från hundhår!
-0-0 Hundens ursprung, historia och evolution Peter Savolainen Docent Kungl Tekniska Högskolan Stockholm Skolan för Bioteknologi Storskalig DNA- analys, främst: - Hundens ursprung och Ediga historia -
Läs merInstuderingsfrågor till Perspektiv på historien A
Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste
Läs merNew York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.
New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många
Läs merBefolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Läs merUpplysningstidens karta
Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp
Läs merFem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merTidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
Tidslinje med rep Mål: Utveckla förmågan att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. Material: Rep som
Läs merUpptäck Jordens resurser människor och miljö
Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merVad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2014 Anneli Ekblom
Vad är miljöhistoria? Cemus, Global Miljöhistoria 2014 Anneli Ekblom KAN vi lära av historien? Det finns många fenomen i vår samhd som kräver en förståelse av hur de formats Många av de problem vi har
Läs merDe första städerna. Mesopotamien
De första städerna Mesopotamien Mesopotamien = Området mellan floderna Eufrat och Tigris Världens första högkultur Den sumeriska högkulturen uppstod omkring 5000 år sedan. VARFÖR JUST I MESOPOTAMIEN? Bästa
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merFRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B
FRÅN HEDENHÖS TILL DEN FÖRSTA EUROPEISKA CIVILISATIONEN H I S T O R I A K U R S 1 B BIG BANG BIG BANG 13,8 miljarder år sedan Universum var extremt tätt, varmt och koncentrerat i en punkt Rymden började
Läs merÄmnesområden. Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten
Prov i forntiden den 8/12 Vad kommer att komma på provet Ämnesområden Ursprungsmänniskan Homo sapiens Evolutionen Darwin Jägare och samlare Mesopotamien Egypten Vad vi har kvar att gå igenom Andra högkulturer
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi
ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merEnsetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato
Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är
Läs merMarkanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Vad är problemet? En förutsägelse från Leonard Cohen: Get ready for the future:
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs mer"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".
"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna
Läs merEkologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merKurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs mer2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.
1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga
Läs merEn kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Läs merSammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia
Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito
Läs merKlimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merEvolution och coevolution i bondens förädling. En filosofisk betraktelse
Evolution och coevolution i bondens förädling En filosofisk betraktelse Nästan all den odlade biologiska mångfalden är framställd av bönder Sedan jordbrukets begynnelse har miljontals bönder i tusentals
Läs merKretsloppskomposten
Kretsloppskomposten www.fobo.se 1 Hösten, vintern o vårens avfall. Avfall och jord blandat 50:50. 25 maj 2011 Täckt med jord ca 5 cm. Förodlade plantor av jordärtskockan Lola klara för plantering. Fyra
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merUtmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merPlatsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU
Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar
Läs merEn jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik
En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik Om uppgiften HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP 7-9 1:5 INLEDNING Uppgiften inleds med att eleverna får se filmen Lyssna på bonden från Lantbrukarnas Riksförbund
Läs merKonstbevattning. Tidslinjetexter åk 7
Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket
Läs merÅsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp
Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merDet svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!
amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna
Läs merOrsakerna till den industriella revolutionen
Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merFormas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat
Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar
Läs merÅk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
Läs merATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Läs merJORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR
JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN
Läs mer- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!
Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merFramtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier
Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier Janne Bengtsson & Framtidens Lantbruks scenario-grupp Jan.Bengtsson@slu.se Varför framtids-scenarier? Förutsäga framtiden = Trendframskrivning?
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merInnehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...
Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merKan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i
Läs merVälkommen till framtiden
Välkommen till framtiden arbetsmaterial sida 1 Välkommen till framtiden Arbetsmaterial Framtiden angår oss alla Vi vill alla leva i en värld, där vi mår bra och trivs. Hur borde världen se ut? Hur kan
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merVärderingar om den hållbara maten
Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/
Läs merEtik, försiktighet och hållbar utveckling
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför
Läs merVad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Läs merHinduism/Buddism. torsdag 18 april 13
Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor
Läs merArbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Läs merAv: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Läs merUnga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!
Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning
Läs merIntroduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9 9- Obligatorisk kursintroduktion -12 Introföreläsning
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merMARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN
MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år
Läs merHur använder jag min CombCut? Tips & Råd
Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär
Läs merGenteknik som tar skruv
Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling
Läs merLinnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Läs merVörå Nora Backlund
Vörå 8.11.2017 Nora Backlund PROJEKTET: Vilka är förutsättningarna för att förverkliga cirkulär ekonomi i den österbottniska jordbruksbranschen? Bildkälla: www.sysav.se CIRKULÄR EKONOMI: Material och sidoströmmar
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs mer~6% Globala skiften, framtidsutmaningar, T-samhället och kommunen. En ljusnande framtid? FUTURE& Researchbased& STRATEGY& Future-& based&& strategy&
Globala skiften, framtidsutmaningar, T-samhället och kommunen UMEÅ KOMMUN, 31 mars 2014 - Daniel Lindén FUTURE& Researchbased& foresight& STRATEGY& Future-& based&& strategy& ACTION& Strategy& enforcement&!
Läs merKonst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde
Konst och vetenskap vävs samman i kulturväxten Vejde Vejde (Isatis tinctoria) - växten med oanade möjligheter - Pigmentet kan användas för visualisering av cellstrukturer inom biologi och medicin Kan visa
Läs mer